Wikipedia lgwiki https://lg.wikipedia.org/wiki/Olupapula_Olusooka MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Emyezi mu Luganda 0 4138 48532 45890 2026-05-01T18:48:05Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[EMMYEZI]] to [[Emyezi mu Luganda]]: Misspelled title 45890 wikitext text/x-wiki '''[[EMYEZI]] MU LUGANDA ([[MONTHS]] IN LUGANDA Languaga)''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #GATONNYA - [[JANUARY]] #MUKUTULA NSANJA - [[FEBRUARY]] #MUGULA NSIGO - [[MARCH]] #KAFUMUULA MPAWU - [[APRIL]] #MUZIGO - [[MAY]] #SSEBAASEKA - [[JUNE]] #KASAMBULA - [[JULY]] #MUWAKANYA - [[AUGUST]] #MUTUNDA - [[SEPTEMBER]] #MUKULUKUSABITUNGOTUNGO - [[OCTOBER]] #MUSEENENE - [[NOVEMBER]] #NTENVU - [[DECEMBER]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] mkmf4lezq4mw5rw1y1lsr7q9b6dqkn9 48538 48532 2026-05-01T19:15:54Z Ssemmanda will 3837 expanded an article 48538 wikitext text/x-wiki '''[[EMYEZI]] MU LUGANDA ([[MONTHS]] IN LUGANDA Languaga)''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #Gatonnya (Ogwolubereberye) - [[January]] #Mukutulansanja (Ogwokubiri) - [[February]] #Mugulansigo (Ogwokusatu) - [[March]] #Kafuumuulampawu (Ogwokuna) - [[April]] #Muzigo (Ogwokutaano) - [[May]] #Ssebaaseka (Ogwomukaaga)- [[June]] #Kasambula (Ogwomusanvu) - [[July]] #Muwakanya (Ogwomunaana) - [[August]] #Mutunda - (Ogwomwenda) [[September]] #Mukulukusabitungotungo (Ogwekkumi) - [[October]] #Museenene - (Ogwekkuminoogumu) - [[November]] #Ntenvu (Ogwekkumineebiri)- [[December]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] 2aysih6saoffprto5gomipf1aj2sgsu 48539 48538 2026-05-01T19:17:20Z Ssemmanda will 3837 expanded an article 48539 wikitext text/x-wiki '''[[Emyezi]] mu Luganda ne bwe giyitibwa mu Lungereza''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #Gatonnya (Ogwolubereberye) - [[January]] #Mukutulansanja (Ogwokubiri) - [[February]] #Mugulansigo (Ogwokusatu) - [[March]] #Kafuumuulampawu (Ogwokuna) - [[April]] #Muzigo (Ogwokutaano) - [[May]] #Ssebaaseka (Ogwomukaaga)- [[June]] #Kasambula (Ogwomusanvu) - [[July]] #Muwakanya (Ogwomunaana) - [[August]] #Mutunda - (Ogwomwenda) [[September]] #Mukulukusabitungotungo (Ogwekkumi) - [[October]] #Museenene - (Ogwekkuminoogumu) - [[November]] #Ntenvu (Ogwekkumineebiri)- [[December]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] is9odfn620mn0e5w0piqh5untt480q6 48540 48539 2026-05-01T19:21:21Z Ssemmanda will 3837 Wiki linking 48540 wikitext text/x-wiki '''[[Emyezi]] mu Luganda ne bwe giyitibwa mu Lungereza''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #[[Gatonnya]] (Ogwolubereberye) - [[:en:January|January]] #Mukutulansanja (Ogwokubiri) - [[February]] #Mugulansigo (Ogwokusatu) - [[March]] #Kafuumuulampawu (Ogwokuna) - [[April]] #Muzigo (Ogwokutaano) - [[May]] #Ssebaaseka (Ogwomukaaga)- [[June]] #Kasambula (Ogwomusanvu) - [[July]] #Muwakanya (Ogwomunaana) - [[August]] #Mutunda - (Ogwomwenda) [[September]] #Mukulukusabitungotungo (Ogwekkumi) - [[October]] #Museenene - (Ogwekkuminoogumu) - [[November]] #Ntenvu (Ogwekkumineebiri)- [[December]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] bxho8zixtt8doaqh9amqg973z3z0bky 48543 48540 2026-05-01T19:30:19Z Ssemmanda will 3837 Added a reference 48543 wikitext text/x-wiki '''[[Emyezi mu Mwaka|Emyezi]] mu Luganda ne bwe giyitibwa mu Lungereza''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #[[Gatonnya]] (Ogwolubereberye) - [[:en:January|January]] #Mukutulansanja (Ogwokubiri) - [[February]] #Mugulansigo (Ogwokusatu) - [[March]] #Kafuumuulampawu (Ogwokuna) - [[April]] #Muzigo (Ogwokutaano) - [[May]] #Ssebaaseka (Ogwomukaaga)- [[June]] #Kasambula (Ogwomusanvu) - [[July]] #Muwakanya (Ogwomunaana) - [[August]] #Mutunda - (Ogwomwenda) [[September]] #Mukulukusabitungotungo (Ogwekkumi) - [[October]] #Museenene - (Ogwekkuminoogumu) - [[November]] #Ntenvu (Ogwekkumineebiri)- [[December]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] rlu4ozvusg9esh6y49l2rxumv4dfpq8 48548 48543 2026-05-01T20:21:03Z Ssemmanda will 3837 Added a reference 48548 wikitext text/x-wiki '''[[Emyezi mu Mwaka|Emyezi]] mu Luganda ne bwe giyitibwa mu Lungereza''' Gino gy’emyezi mu mwaka n’amannya mu Luganda (Months of the Year). #[[Gatonnya]] (Ogwolubereberye) - [[:en:January|January]] #Mukutulansanja (Ogwokubiri) - [[:en:February|February]] #Mugulansigo (Ogwokusatu) - [[:en:March|March]] #Kafuumuulampawu (Ogwokuna) - [[:en:April|April]] #Muzigo (Ogwokutaano) - [[:en:May|May]] #Ssebaaseka (Ogwomukaaga)- [[:en:June|June]] #Kasambula (Ogwomusanvu) - [[:en:July|July]] #Muwakanya (Ogwomunaana) - [[:en:August|August]] #Mutunda - (Ogwomwenda) [[:en:September|September]] #Mukulukusabitungotungo (Ogwekkumi) - [[:en:October|October]] #Museenene - (Ogwekkuminoogumu) - [[:en:November|November]] #Ntenvu (Ogwekkumineebiri)- [[:en:December|December]] [[File:Months of the Year (Abby the Pup).jpg|thumb|Months of the Year]] a4azpkxnb7fgepoqys1xuhod0hjjno3 Bobi Wine 0 5645 48589 47913 2026-05-02T00:10:09Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48589 wikitext text/x-wiki   {{Databox|item=Q4935806}} '''Robert Kyagulanyi Ssentamu''' ye mukulembeze w’oludda oluvuganya gavumenti ya Uganda. <ref>https://www.dw.com/en/ugandas-yoweri-museveni-from-reformer-to-autocrat/a-56208696</ref> ng'ayimba ne ku siteegi nga '''Bobi Wine''' . Yatandikawo ekibiina ky'ebyobufuzi ekya [[:en:National_Unity_Platform|National Unity Platform]] mu 2020. <ref>https://observer.ug/news/headlines/58803-can-people-power-change-uganda-s-political-fortune</ref> Ku kakuyege gweyaliko e Luuka nga 18 Museenene mu 2020 yakwatibwa ng'era kigambibwa nti n'atulugunyizibwa, <ref>https://observer.ug/news/headlines/58803-can-people-power-change-uganda-s-political-fortune</ref> ekyavaamu okwekalakaasa okw'amaanyi okwetoloola Uganda yonna ng'abantu abawera 54 beebattibwa. <ref>https://observer.ug/news/headlines/58803-can-people-power-change-uganda-s-political-fortune</ref>O[[:en:2021_Ugandan_general_election|kulonda kwa bonna mu 2021 okwa pulezidenti wa Uganda]] okwaliwo nga 14 Gatonnya mu 2021 kwali kujjudde obutabanguko <ref>https://www.hrw.org/news/2021/01/21/uganda-elections-marred-violence</ref> nga mwalimu okwonoona ebintu eby'enjawulo. <ref>https://v-dem.net/weekly_graph/35-years-of-museveni-uganda-s-2021-election-n</ref> <ref>https://ugandaradionetwork.net/story/attempting-to-fight-fake-news-ec-tweet-data-that-doesnt-add-up</ref> Akakiiko akaddukanya eby'okulonda kaalangirira [[:en:Yoweri_Museveni|Yoweri Kaguta Museveni]] ng’omuwanguzi, ekintu bannayuganda kyebaali bawakanya ekyavaamu, <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://ekyooto.co.uk/2021/05/10/gen-muntu-admits-that-bobi-wine-won-2021-polls/ |access-date=2023-06-27 |archive-date=2022-11-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221123162807/https://ekyooto.co.uk/2021/05/10/gen-muntu-admits-that-bobi-wine-won-2021-polls/ |url-status=dead }}</ref> Abamerika USA, <ref>{{Cite web |url=https://www.blackstarnews.com/us-politics/policy/us-rejects-uganda-election-as-neither-free-nor-fair-and-slaps |title=Archive copy |access-date=2023-06-27 |archive-date=2022-06-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220629102711/https://www.blackstarnews.com/us-politics/policy/us-rejects-uganda-election-as-neither-free-nor-fair-and-slaps |url-status=dead }}</ref> n'omukago gwa [[Bulaaya]], <ref>https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2021-0057_EN.html</ref> n’abakugu mu nsi yonna kye baawakanya. <ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-55689665</ref> Firimu eyitibwa "Bobi Wine: pulezidenti w'abantu" ekwata ku Kyagulanyi mu kiseera k'okulonda egenda kuba efulumizibwa mu kiseera ensi w'esinga okubeera ng'ebuguma mu 2023 ku Disney Plus. <ref>https://whatsondisneyplus.com/national-geographic-acquires-bobi-wine-the-peoples-president/</ref> == Obulamu bwe n'okusoma kwe == Kyagulanyi yazaalibwa mu [[:en:Nkozi_Hospital|ddwaaliro ly'e Nkozi,]] maama we gyeyali akola ng'omuzaalisa. <ref>https://web.archive.org/web/20181113030020/https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1426903/cardinal-wamala-singer-bobi-wine-set-nkozi-hospital-marathon</ref> Yakulira mu nzigotta z'e [[:en:Kamwokya|Kamwokya]] mu kitundu ky’obukiika kkono bw’obuvanjuba bwa [[:en:Kampala|Kampala,]] ekibuga ekikulu ekya Uganda. <ref name="Good">https://web.archive.org/web/20190110182446/https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1306334/bobi-giving-hands-lifted</ref> Kyagulanyi yasomera mu [[:en:Kitante_Hill_School|Kitante Hill School,]] gye yafunira [[:en:Uganda_Certificate_of_Education|satifikeeti ye eya siniya ey'okuna]] mu 1996, wamu ne [[:en:Kololo_Senior_Secondary_School|Kololo Senior Secondary School]], gye yafunira [[:en:Uganda_Advanced_Certificate_of_Education|satifikeeti ye eya siniya ey'omukaaga]] mu 1998. Oluvannyuma yagenda ku [[:en:Makerere_University|yunivasite y'e Makerere]] mu [[:en:Kampala|Kampala,]] gye yasomera okuyimba , amazina ne katemba, n’atikkirwa ne dipulooma mu 2003. Mu 2016, Kyagulanyi yaddayo mu yunivasite okusoma ddiguli mu by'amateeka mu y[[:en:International_University_of_East_Africa|univasite y'ensi yonna mu buvanjuba bwa Afrika]]. <ref name="Bio">https://web.archive.org/web/20140929033408/http://www.eachamps.com/Bobi-wine.html</ref> <ref name="parliament">https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=508</ref> == Okuyimba == === Omulimu gw’okuyimba === [[File:Bobi Wine 2.jpg|thumb|Bobi Wine]] Kyagulanyi yatandika omulimu gw'okuyimba mu ntandikwa y'emyaka gy'e 2000, naafuna erinnya lya Bobi Rob nga lyakozesa ku siteegi erinnya eryali lyefananyiriza erinnya lye ery'ekikatuliki eryamuweebwa erya 'Robert' ng'okusikirizibwa kuno yakujja ku Bob Marley nga naye yali yatumibwa 'Robert'. Oluvannyuma yafuna erinnya lya Bobi Wine ng'eryokusiteegi. Ennyimba ze ennyimpi ezaasooka kwaliko; "Akagoma", "Funtula", ne "Sunda" (ng'ali ne Ziggy D) kyamuleetera okumanyikwa mu kisaawe ky'okuyimba kwa Uganda.<ref name="Bio"/>Myuziki we abasinga bamuyita okubeera ow'e[[:en:Kidandali|kidandali,]] [[:en:Reggae|reggae,]] [[:en:Dancehall|dancehall,]] ne [[:en:Afrobeat|afrobeat,]] ng'ebiseera ebisinga obubaka bubeera ku by'etoloodde abantu n'ebibakwatako. Yeeyali akulembera ekibiinja kya 'Fire Base Crew'<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://chano8.com/an-up-close-and-personal-with-the-ghetto-president-bobi-wine/ |access-date=2023-06-27 |archive-date=2018-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180825041250/http://chano8.com/an-up-close-and-personal-with-the-ghetto-president-bobi-wine/ |url-status=dead }}</ref> okutuusa bwekyasaanawo, oluvannyuma naatandikawo ekibiinja ekipya ekimannyikiddwa nga 'Ghetto Republic of Uganja'.<ref name="Pol">https://web.archive.org/web/20170501073305/http://allafrica.com/stories/201705010007.html</ref> Afulumizza ennyimba ezisoba mu 70 mu myaka 15 egisembyeyo.<ref name="Bio" /> Mu 2016, oluyimba lwe "Kiwani" lwateekebwa mu ffirimu ya [[:en:Disney|Disney]] eya ''[[:en:Queen_of_Katwe|Queen of Katwe]]''.<ref>https://itunes.apple.com/us/album/queen-of-katwe-original-motion-picture-soundtrack/1149485768</ref> Ekika ky'ennyimba Bobi Wine z'abadde atera okuyimba zibadde za kika kya 'Afrobeat'. Muziki wa Bobi Wine yali yatundibwa nga omugezi Kasiwukira ng'era yeeyafuba ng'okulaba ng'agenda ku ddaala eddala. Yakikakasa okubeera nga yafuna lisiiti za bukadde 60 okuva mu muziki gweyatunda mu mwezi gumu okuva wa Kasiwukira. Alina omukutu gwa 'Youtube' okuli obukadde bw'abantu abasuka mu 10 abagiraba n'okugigoberera. Ategese ebivvulu n'okusanyusa abantu, mu kwongereza ku ngeri y'abadde yeekubiramu obulango, nga bino byonna bimuleetera okuyingiza ensiimbi. Alina ne situdiyo ekolera abayimbi ennyimba mwajja ssente esinganibwa [[:en:Kamwokya|Kamwokya]] emannyikiddwa nga FireBase records. === Enngoobo ya 'Bobi Wine Edutainment' === Ekiwandiiko kino kikwata ku kika kya muziki ayigiriza n'okusomesa ekyatandikibwawo Wine mu 2006. Muziki yatondebwawo okusanyusa nga mw'ayisa obubaka obuyigiriza n'okusomesa, nadala eri abantu abali mumbeera embi eteeyagaza nadala munzigota za Kampala, nadala 'Ghetto'. Omu ku muziki ali mu pulojekiti eno mulimu "Ghetto" (fng'ali ne Nubian Li), "Obuyonjo," "Obululu Tebutwala," "Time Bomb," n'endala. Obubaka obuli mu muziki ali mu pulojekiti eno bwali bugendereddwa kugenda eri banabyabufuzi, ng'abakubiriza okufaayo ennyo eri abanti abali mumbeera embi era nga tebalina abayamaba, wamu n'okukubiriza banaansi okubeera ab'obuvunaanyizibwa mu bintu byabwe gyebawangaalira. Ebintu byebasinga okutekako essira u muziki kwaliko; obuyonjo, eby'obulamu nadala mu kuzaala abaana abato okufuna embuto, abaana abato okufumbirwa, obutabanguko mu maka, akawuka ka mukeneya nendala. Muziki wa yakwata nga nnyo ku bantu ng'era abajukiza ekyamukazisaako erinya lya omukulembezze w'enzigota "Ghetto President" nekimuyamba okuzimba ekifo eky'amaanyi mu by'obufuzi bwa Uganda oluvannyuma mu mirimu gye .<ref>https://hir.harvard.edu/who-is-bobi-wine/</ref> <ref>https://kenyanmoves.co.ke/bobi-wine-biography/</ref><ref>https://kenyanmoves.co.ke/bobi-wine-biography/</ref> === Omulimu gw'okuzannya ffirimu === Kyagulanyi era muzannyi wa ffirimu, ng'asinga kubeera ku za wano mu Uganda.<ref name="Bio"/> Mu 2010, yalondebwa okubeera omu kubazannyi mu ffirimu ya [[:en:Cleopatra_Kyoheirwe|Cleopatra Kyoheirwe]] ey'omuzannyo gyebayita [[:en:Yogera|''Yogera''.]] Mu 2015, yalondebwa okukulembera mu ffirimu y'okuyamba eya Twaweza emannyikiddwa nga [[:en:Situka|''Situka'']] ngali ne [[:en:Hellen_Lukoma|Hellen Lukoma]].<ref>http://bigeye.ug/photos-bayimba-takes-situka-movie-to-mbale/</ref> Akoze ku ffirimu eziwerako omwali ne ''Divizionz''.<ref>https://variety.com/2008/film/reviews/divizionz-1200472176/</ref> Bobi Wine alina pulogulaamu eri ku bulamu bwe eragibwa ku ttiivi eyatumibwa 'The Ghetto President'<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://chano8.com/the-ghetto-president-reality-show-begins-airing-tonight/ |access-date=2022-11-28 |archive-date=2022-05-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220518071646/https://chano8.com/the-ghetto-president-reality-show-begins-airing-tonight/ |url-status=dead }}</ref> == Emirimu gy'eby'obufuzi == Mu Mwezi ogwokuna mu 2017, Kyagulanyi yalangirira nga bweyali agenda okwesimbawo ku ky'obubaka bwa paalamenti mu kulonda okwali mu konsitituweensi ey'obuvanjuba bw'e Kyadondo mu kulonda okw'okuddibwamu. Okutambula kwe okw'e nju ku nju ng'akola kakuyege w'okunoonya akalulu ky'asikiriza abantu mu [[:en:Uganda|Uganda]] n'ebweru w'eggwanga.<ref name="Pol"/><ref>https://www.bbc.com/news/live/world-africa-39261833</ref> Yawangula okulonda kuno ng'akubidde wala abaali bamwesimbyeko okwali: Sitenda Sebalu ow'ekibiina ekifuga ekya [[:en:National_Resistance_Movement|National Resistance Movement]] (NRM) ne Apollo Kantinti ow'ekibiina ekisinga okuvuganya ekya [[:en:Forum_for_Democratic_Change|Forum for Democratic Change]] (FDC).<ref name="In">https://web.archive.org/web/20170711202642/http://www.theeastafrican.co.ke/news/Ugandan-pop-star-Bobi-Wine-sworn-in-as-lawmaker/2558-4010194-w5nxspz/index.html</ref><ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.the-star.co.ke/news/2017/06/29/ugandan-mucisian-bobi-wine-wins-kyadondo-mp-seat_c1588411 |access-date=2022-11-28 |archive-date=2018-10-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181020155851/https://www.the-star.co.ke/news/2017/06/29/ugandan-mucisian-bobi-wine-wins-kyadondo-mp-seat_c1588411 |url-status=dead }}</ref><ref>https://web.archive.org/web/20170716010252/http://www.theeastafrican.co.ke/news/2558-4016126-2pdq28/index.html</ref> Mu 2018, Kyagulanyi yeeyongera okufuna ettutumu, ng'ayita mu kuyamba ku baali beesimbyeyo [[:en:By-election|okujuza ebifo ebyali tebiriimu babikiikirira]] ng'akolera abaali beesiimbyeewo kakuyege nebakuba abaali beesiimbyeewo nga bagidde mu NRM ne FDC. === Ebyali mu by'akalulu ka Arua ak'okujjuza ekifo ekitalimu mukiise === Nga 14 Omwezi ogwomunaana mu 2018, abawagizi b'omubaka wa paalamenti eyajja ku bwa namunigina nga talina kibiina [[:en:Kassiano_Wadri|Kassiano Wadri]] kigambibwa baasiikiriza ne balumba oluseregende lw'emmotoka za pulezidenti Museveni mu kabuga k'omubukiika ddyo bwa [[:en:Arua|Arua]] okuliraana [[:en:Gulu|Gulu.]] Emmotoka ya Museveni baagikuba amayinja, nekireetawo obutabanguko wakati wa ab'ebyokwerinda n'abaali beekalakaasa.<ref>https://www.pmldaily.com/news/2018/08/you-will-pay-museveni-lashes-at-bobi-wine-wadri-over-arua-chaos.html</ref> Oluvannyuma, Kyagulanyi, eyali asinga okwogerera Museveni amafuukuule yakyasanguza ng'ayita ku mikutu gye gimukwanira wala nga poliisi bweyali ekubye amasasi ku mmotoka ye ng'egenderedde, n'etta ddereeva we. Kyagulanyi yali akakasizza obuwagizi bwe eri Wadri eyali avuganya oyo Museveni gweyali ataddewo mu butongole mu .<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.sde.co.ke/article/2001291861/uganda-mp-bobi-wine-missing-as-driver-is-shot-dead-by-police |access-date=2022-11-28 |archive-date=2018-09-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180927002736/https://www.sde.co.ke/article/2001291861/uganda-mp-bobi-wine-missing-as-driver-is-shot-dead-by-police |url-status=dead }}</ref>Museveni mu lujjudde yanenya Bobi wine ku byaliwo. Kyagulanyi yakwatibwa nga 15 ogwomunaana mu 2018 ng'avunaanibwa olw'okubeera n'eby'okulwanyisa ebitaali mu mateeka wamu n'okukunga obweguguungo,<ref>https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1483629/bobi-wine-wadri-charged-treason</ref> oluvannyuma yaleetebwa mu maaso g'ekkooti y'amaggye, n'avunaanibwa n'abaali baleteddwa egulo lumi olunaku olwaddako. Amawulire ga [[:en:The_Times|''The Times'']] gaafulumya nga Kyagulanyi bweyali alabika ng'eyali akubiddwa nga tanatwalibwa mu kkooti.<ref>https://en.wikipedia.org/wiki/The_Times</ref> Loodi Meeya wa Kampala [[:en:Erias_Lukwago|Erias Lukwago]], munamateeka y'abadde akiikirira ababaka ba palamenti ababeera bakwatiddwa nebagalirwa mu makomera yagamba obulamu bwa Kyagulanyi embeera gyebwalimu yali yeeralikiriza, nga yali yeetaaga obujanjabi obw'omunambiro.<ref>https://ntv.nation.co.ke/news/2720124-4718048-yf32tn/index.html</ref> Gavumenti eyongedde okwegaana ebigambibwa okuba nga yali yamutulugunya. [[:en:Kizza_Besigye|Kizza Besigye]] eyali akulira oludda oluvuganya yayita olukungaana lw'abanamawulire mweyasabira okuteebwa kw'ababaka abaali baakwatibwa.<ref name="jazeera">https://www.aljazeera.com/news/2018/08/bobi-wine-arrest-uganda-180822144356189.html</ref> Obwegugungo bwebwatandika okweyongera mu Uganda nga busaba okuteebwa kwa Kyagulanyi, nekituuka n'okwongera ebugumu mu byali byogerwako mu palamenti ya Uganda, abasala emisango mu Uganda bagyayo byebaali bajuza nga byebavunaana Kyagulanyi omulundi ogw'okubiri gweyali alabiseeko mu kkooti y'amaggye gyebakirizaamu abantu nga 23 Ogwomunaana mu 2018. Abasala emisango baalaga nga bwebaaliu bagenda okufuna byebamuvunaana mu kkooti y'abantu babulijjo okusobola okuwozesa omubaka wa palamenti.<ref>https://www.standardmedia.co.ke/article/2001293078/uganda-drops-charges-against-bobi-wine</ref> Ng'amazze okuteebwa, Kyagulanyi yaddamu n'akwatibwa nebamuvunaana mu kkooti y'abantu babuliijo olw'okulya munsi ye olukwe<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-45282125</ref> Mu Gwomwenda mu 2018, Kyagulanyi, yateebwa ng'alindirira kuwozesebwa era n'atambula okugenda mu Amerika okujanjabibwa ebiwundu byeyali yafuna bweyali akwatiddwa n'agalirwa mu kkomera.<ref name=":2">https://www.theguardian.com/world/2018/sep/02/pop-star-politician-bobi-wine-reaches-us-after-uganda-torture</ref> Gavumenti ya Uganda yawera abawagizi bbe okukola enkungaana ez'ekika kyonna okuviira ddala kulunaki lweyali atereddwa, n'okutuusa kulunaku lweyali agenda okukomawo ng'ava mu Amerika.<ref name=":2" /><ref name=":3">https://www.cnn.com/2018/09/19/africa/bobi-wine-returns-after-treatment-intl/index.html</ref> Oluvannyuma yayogerako eri abawagizi bbe mu lukungaana lwebaaliko wabweru w'amakaage bweyali akomyewo mu Uganda nga 20 Ogwomwenda mu 2018.<ref>https://www.theguardian.com/world/2018/sep/20/uganda-pop-star-politician-bobi-wine-returns-us</ref> Mu Gwomunaana mu 2019, Kyagulanyi yavunaanibwa ogw'okwagala okumalako mirembe okunyiza ssaako n'okweyisa ku pulezidenti Museveni mungeri embi, webaali mu [[Arua (disitulikit)|Arua]] mu mwaka ogwali guyise.Okuvunaanibwa kwajja olunaku lumu oluvannyuma lw'okufa kwa Ziggy Wine, munayuganda mune eyali omuyimbi ng'era mwesiimbu eri Museveni, eyawambibwa abantu abatamannyikibwa nebamutulugunya.<ref>https://www.dw.com/en/ugandas-bobi-wine-charged-with-annoying-the-president/a-49922185</ref><ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-49247860</ref> === Okwegugunga nga bawakanya emisolo egyali gitereddwa ku mikutu gimukwanira wala === Nga 22 Ogwokuna mu 2019, Kyagulanyi yakwatibwa nebamugalira bweyai ayagala okugenda ku kivulu ekyali kitegekeddwa mu baala ly'obwa nnanyini erimu mu bukiika kkono bwa Kampala, ekyasazibwamu poliisi.<ref>https://www.theguardian.com/world/2019/apr/22/uganda-police-detain-bobi-wine-fire-teargas-fans</ref> Baali bamulumiriza okubeera nga yakulembera okwegugunga mu kibuga mu mwaka ogwali guyise nga tafunye lukusa kuva eri poliisi; tokwegugunga kuno kwaliwo nga kuwakanya omusolo ogwali gutereddwa ku mikutu gimukwanira wala egyatandika mu Gwomusanvu mu 2018.<ref>https://www.the-star.co.ke/news/2018-07-11-bobi-wine-leads-ugandans-in-protest-against-social-media-tax/</ref><ref name="aljazeera">https://www.aljazeera.com/news/2019/04/ugandan-pop-star-opposition-mp-bobi-wine-arrested-190429153709250.html</ref> Nga 29 Ogwokuna mu 2019, bweyali agenda ku woofiisi ezikola ku by'okunoonyereza ku bumennyi bw'amateeka n'obuzi bw'emisango mungeri y'okuwa okuyitibwa kwe ekitiibwa n'okwogera ku by'okusazaamu ekivulu, Kyagulanyi neera baddamu nebamukwata era nebautwala mu kkooti ya Buganda Road, gyeyavunaanibwa okugaana okusa ekitiibwa mi mirimu gy'eggwanga n'amateeka era nebamusindika mu [[:en:Luzira_Maximum_Security_Prison|komera e Luzira o]]<nowiki/>kutuusa bweyagibwayo ng'alindirira kuwuliriza kuwozesebwa kwe nga 2 Ogwokutaano. Mu byayogerwa olunaku oluddako, [[:en:Amnesty_International|ekibiina ky'ensi yonna ekirwana okulaba nga kikuuma eddembe ly'abantu]], ky<nowiki>'asaba okuteebwa kwe mu bunaambiro, era nekikubiriza gavumenti ya Uganda ''okulekeraawo okukozesa mungeri eswaza okugezaako okusirisa oyo abeera agivumirira''</nowiki>."<ref>https://www.amnesty.org/en/latest/news/2019/04/uganda-detention-of-bobi-wine-is-a-shameless-attempt-to-silence-dissent/</ref> Kulunaku lw'okuwozesebwa, lwakolebwa [[:en:Video_conferencing|ku lukungaana olwali olwa vidiyo]] nga lwerwasokera ddala mu byafaayo by'amateeka ga Uganda, Kyagulanyi yakirizibwa okuteebwa, nga warindirira okuwozesebwa era n'ateebwa okuva mu kkomera, wabula ng'ekkooti yamuwera okubeerako okwegugunga kwonna kw'ategeka nga tekuli mu mateekawith the court also arring him from holding unlawful demonstrations.<ref>https://www.theeastafrican.co.ke/news/ea/Ugandan-court-grants-Bobi-Wine-bail/4552908-5097530-qmi8ysz/index.html</ref> === Okulonda kwa pulezidenti mu 2021 === Nga 24 Ogwomusanvu mu 2019, Kyagulanyi yalangirira nga bweyali agenda okwesimbawo mu ku londa kwa bonna ku bwa pulezidenti mu 2021.<ref>https://www.voanews.com/africa/ugandas-bobi-wine-formally-announces-presidential-bid</ref> Nga 22 Ogwomusanvu mu 2020, yalangirira nga bweyali yeegase ku kibiina ky'eby'obuvuzi ekimannyikiddwa nga [[:en:National_Unity_Platform|National Unity Platform]], era n'alondebwa okubeera pulezidenti wakyo era eyali agenda okukikwatira bendera ng'agenda okwesimbawo ku bwa pulezidenti bwa Uganda mu kulonda kwabonna okwali kugenda okubeerawo mu Gwokubiri mu 2021.<ref>https://www.softpower.ug/2021-polls-bobi-wine-to-run-for-presidency-under-national-unity-platform-political-party/</ref> Kyagulanyi yali alondeddwa okwesimbawo mu woofiisi eyali esinga okubeera eyawagulu ey'okubeera pulezidenti nga 3 Ogwokuminoogumu mu 2020. Mu kaseera katono nnyo nga bamazze okumulonda, Kyagulanyi yakwatibwa poliisi y'amaggye.<ref>https://www.youtube.com/watch?v=rUETRakzDic</ref> Nga 6 Ogwekuminoogumu mu 2020, yatongoza byeyali agenda okukola bweyali mu kakuyege e [[:en:Mbarara|Mbarara]] mu bugwanjuba bwa Uganda nga bweyali agenda okwesimbawo oluvannyuma lw'abadukanya eggwanga okuyimiriza ekibiina kye ekya NUP webotolooza woofiisi zabwe ne poliisi wamu n'amaggye, nebamulemesa okutongoreza eyo byeyali agenda okukola nga bwebaali bakitegese.<ref>https://web.archive.org/web/20210120030502/https://www.fastobserver.com/2020/11/bobi-wine-to-unveil-manifesto-in.html</ref> On 11veOgwekuminoogumu mu , Ssentamu was yakaatibwa mu disitulikiti y'e Luuka mu buvanjuba bwa Uganda n'agalirwa ku poliisi y'e Nalufenya mu [[Jinja (disitulikit)|Jinja]] okumala enaku satu. Okusinziira ku lupapula lw'amawulire olwa 'Daily Monitor', "Poliisi yawayiriza Omukulu Kyagulanyi olw'okubeeta n'abawagizi abasoba mu 200 abaali bakiriizbwa akakiiko akavuunaanyizibwa ku by'okulonda mu Uganda okusobola okutangira okusaasaana kwa Covid-19."<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/bobi-wine-arrested-in-luuka-3202494</ref> His aatibwa kwe kwavirako okwekalakaasa okwali kwetoloodde eggwanga lyonna nadala mu bitundu bya la, Masaka, Jinja, Mukono, Mbale ne Wakiso. Wadde nga poliisi ya Uganda yali ekikatiriza nti abantu 54 beebaali batiddwa, abalwanirizi b'eddembe ly'abantu baali bagamba omuwendo gwalinya ngera kusuka mu bantu 100 abaali batemuddwa nga n'abalala baafuna ebisago. Abantu abasuka 2000 beebakwatibwa nebagarirwa mu kkomera mu bwegugungo obwali buyitiridde.<ref>https://www.washingtonpost.com/world/africa/uganda-protests-bobi-wine/2020/11/20/efe106ec-2aa6-11eb-9c21-3cc501d0981f_story.html</ref><ref>https://apnews.com/article/bobi-wine-kampala-health-elections-coronavirus-pandemic-5e0f669f868431ace6102162b7fa4e8a</ref> Omukuumi wa Wine, Francis Senteza yatibwa nga 27 mu Gwekumineebiri mu 2020, oluvannyuma lw'okutomerwa ekimmotoka kya poliisi y'amaggye. Yalumbibwa bweyali agezaako okutwala munamawulire eyali alumiziddwa n'omukka ogubalagala mungeri embi ennyo mu bukuubagano obwaliwo mukusooka wakati poliisi n'ekibinja ky'abawagizi ba Bobi Wine.Munamawulire omulala yafuna ebisago munsonga eno.<ref>https://www.aljazeera.com/news/2020/12/27/uganda-bobi-wine-says-bodyguard-kill-in-election-violence</ref> Nga 16 Ogwolubereberye, akakiiko akavunaanyizibwa ku by'okulondesa mu UIganda kaalangirira nga Museveni bweyali awangudde okulonda n'obululu 58,6 ku 100. Wine yagaana okukiriziganya neebyali bivudde mu kulonda kuno, ng'agamba kwekukyasinze okubeera nga tekwali kwesiimbu mu byafaayo bya Uganda.<ref>https://www.aljazeera.com/news/2021/1/16/ugandas-museveni-declared-winner-of-presidential-election</ref> Wine yagalirwa mu maka gge nga takirizibwa kutambula nga 15 Ogwolubereberye, akaseera katono nnyo oluvannyuma lw'okusuula akalulu kke ak'okulonda kwa bonna ak'obwa pulezidenti. Amaggye geetoloola amaka gge nga tegakiriza muntu yenna kuyingira oba kufuluma okumala enaku ezaali ziwerako, wadde Wine y'agamba nga ng'emere bweyali emuweddeko . Omubaka wa Amerika mu Uganda, [[:en:Natalie_E._Brown|Natalie E. Brown]] yali takirizibwa kukyalira wadde okumulekera emere, kuba amagye gaali gaziyiza okuseregendde lw'emmotoka zze.<ref>https://www.cnn.com/2021/01/19/africa/us-embassy-uganda-wine-intl/index.html</ref> Wine yateebwa nga 26 Ogwolubereberye oluvannyuma lwa kkooti ya Uganda enkulu okulagira ebitongole by'eby'ekwolinda okukomekereza okugalirwakwe mu nnyumba.<ref>https://www.cnn.com/2021/01/26/africa/bobi-wine-free-house-arrest-intl/index.html</ref> Nga 1 Ogwokubbiri, Wine yawakanya okulonda kwa 2021 mu kkooti, naye oluvannyuma yalagira banamateeka bbe okugyayo omusango ng'agamba abalamuzi baali bagenda kugusala mungeri etaali neesiimbu, oluvannyuma lw'omulamuzi omukulu okulabibwako mu bifannanyi ne pulezidenti Museveni, eyali agenda okukiikiriza ekibiina ekyali kiwawabibwa mu kkooti. == Emirimu gy'okuyamba abantu == Kyagulanyi ayambye pulojekiti ez'enjawulo ezitereddwa munkola okuyamba okulakulanya embeera y'abaavu.<ref name="Good" /> Mu 2012, yatandika kakuyege kw'okutumbuula okwongera okulongoosa amalwaliro okwabuli kiseera, eby'obuyonjo, okukungaanya kasasiro oba obutamu mansa buli wamu n'okunaaba engalo okusobola okwewala enddwadde.<ref name="Clean">https://www.youtube.com/watch?v=7LbIBheR83c</ref> Vidiyo y'okumukutu gwa [[:en:YouTube|YouTube]] okuva mu Gwomwenda mu2012 eraga nga yeegase ku Loodi meeya wa Kampala [[:en:Erias_Lukwago|Erias Lukwago]] mu kulongoosa Kamwookya, enzigota z'omulirwaano Kyagulanyi gyeyakulira.<ref name="Clean" /> Omwaka gwegumu, yawaayo ssente z'okuzimba kabuyonjo n'omukutu oguyaba okutambuza amazzi mu Kisenyi II, enzigota za Kampala olupapula lwa [[:en:New_Vision_(newspaper)|''New Vision'']] lwerwanyonyola okubera nga lwali lujudde obucaafu, obuzimbe obwazimbibwa obubi nga mubeeramu abantu abaavu, eby'obulamu obuyonjo nga bubi nga tebalina na buyambi bumala." Kyagulanyi yanyonyola nti yasalawo okukwata ku pulojekiti eno kubanga bano bantu bbe, nga wadde n'agenda wa, gano gajja kusigala nga ge makaage "<ref name="Good" /> Akubye ne kakuyege w'okulwanyisa omusujja gw'ensiri, ng'alina byeyawaayo mu ddwaliro lya Nakasongola Health Centre, wamu n'okulaga ebijuliziddwa eri obulwadde buno mu nnyimba zze.<ref name="Mom">http://bigeye.ug/bobi-wine-campaign-malaria/</ref> Mu Gwomunaana mu 2013, Kyagulanyi yakyalira enkaambi y'abanoonyi boobubuddamu mu [[:en:Bundibugyo_District|disitulikiti y'e Bundibugyo]] ng'ali n'abakiise okuva mu kitongole ekyamba abaana ekya [[:en:Save_the_Children|Save the Children,]] [[:en:UNHCR|UNHCR,]] n'ekya [[:en:Red_Cross|Red Cross,]] tokuwaayo ssenye n'ebikozesebwa.<ref>http://bigeye.ug/bobi-wine-in-bundibugyo-charity-drive/</ref> Mu mwezi ogwaddako, yatumibwa omubaka eyali amannyi eky'ekizadde aba Twaweza, ekitongole ky'obwanakyewa ekiteeka esira ku byenjigiriza n'okwenyigiramu kw'abanaansi mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika;]] obubaka bwe mu nkolagana eno bwali bwakutumbuula omuzadde ow'obuvunaanyizibwa era afaayo eri abawagizi bbe abanayuganda. Mu kagyojigyoji w'ebibuuzo gweyabuuzibwa ku bikwatagana ku pulojekiti eno, yagamba nti, " eby'enjigiriza byebisobola okukyuusa entambula y'eggwanga era ng'omuyimbi ate nga taata, nzikiriza nti tusobola okuleetawo enkyuka kyuka mu by'okuyigiriza bw'abaana bafe."<ref name="Ed">http://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1332863/bobi-wine-appointed-parenting-ambassador#.VFNm8mzeZTQ.mailto</ref> Mu 2014, Kyagulanyi yatuumibwa omubaka wa kakuyege eyali ow'okutaasa abaana ku lwabuli ombu, nga yeegata ku ttiimu y'abanayuganda abayimbi 14 abaakwata oluyimba olw'enjawulo ne vidiyo eyali ekwata ku by'okuzaalisa wamu n'eby'obulamu bw'abaana. Abayimbi abalala abaali mu vidiyo eno kwaliko; [[:en:Jose_Chameleone|Jose Chameleone]], Radio ne Weasel, abakola ekibiina kya [[:en:Goodlyfe_Crew|Goodlyfe Crew]].<ref>https://web.archive.org/web/20180825002910/https://everyone.savethechildren.net/articles/leading-music-artists-produce-new-campaign-song-uganda</ref> Kyagulanyi ne mukyala we Barbara batambudde amalwaliro mangi okwetoloola Uganda omubadde [[:en:Nakaseke_Hospital|eddwaliro ly'e Nakaseke,]] nga basisinkana abazaalisa n'abavunaanyizibwa ku by'obulamu okusobola okubunyisa kakuyege ono mu bantu.<ref name="Mom" /> Taasa abaana yamutwala mu bitundu ebirala ng'atambuza kakuyege ono omwali, ekifo ky'abanoonyi boobubuddamu ekya [[:en:Nyumanzi_Refugee_Settlement|Nyumanzi Refugee Settlement]] mu Bukiika ddyo bwa Bugwanjuba bwa Uganda ku lw'abantu ba Sudan y'omu Bukiika kkono.<ref>http://www.newvision.co.ug/news/655590-bobi-wine-thrills-south-sudanese-refugees.html</ref> Esaawa eno, Bobi Wine yemuyima w'ekitongola ky'obwa nakyewa ekivunaanyiziba ku by'abawala n'abaana abazaala nga bato ekiyitibwa 'Caring Hearts Uganda', ekyatandikibwawo mukyala we Barbie Kyagulanyi. [https://web.archive.org/web/20221128175020/https://www.caringheartsuganda.org/about-us/#:~:text=About%20Us,health%20in%20its%20early%20stages Ebikwata ku Caring Hearts Uganda - ekitongole ekitafa ku bya kukola magoba ku lw'ensonga z'obulamu bw'abakyala mu Uganda .] Endaga ya Bobiwine eyalina okubeerawo nga 8 Ogwekumi mu 2022 yasazibwamu gavumenti ya UNITED ARAB EMIRATES olw'ensonga ezitategerekeka, bweyali yakatuuka yakwatibwa n'agalirwa ku kisaawe ky'e Dubai eky'ennyonyi okumala esaawa 10, wabula oluvannyuma yateebwa n'ayogerako eri abawagizi bbe, okwongerwayo kw'olulaga luno kwali kutegeeza nti banayuganda abaali bakonkomalidde mu United Arab Emirates baalina okukomezebwawo mu ggwanga lyabwe.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://timesuganda.com/bobi-wine-show-in-dubai-is-cancelled/ |access-date=2022-11-28 |archive-date=2022-10-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221014040519/https://timesuganda.com/bobi-wine-show-in-dubai-is-cancelled/ |url-status=dead }}</ref>https://mobile.twitter.com/HEBobiwine/status/1578697821850476544<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://celebpatrol.com/confirmed-bobi-wines-show-in-dubai-cancelled-he-reveals-why/ |access-date=2023-06-27 |archive-date=2023-02-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230207112717/https://celebpatrol.com/confirmed-bobi-wines-show-in-dubai-cancelled-he-reveals-why/ |url-status=dead }}</ref> == Obutakaanya == Kyagulanyi ayogera butereevu ewatali kwekwekerera ku bikwatagana ku by'obufuzi n'ebeera y'abantu mu Uganda, ekiretawo obutakaanya.Okutuusa mu Gwolubereberye mu 2019, yalina obutakaanya obwali tebukoma ne munayuganda mune omuyimbi [[:en:Bebe_Cool|Bebe Cool,]] ayimbye mu kuwagira pulezidenti Museveni ne NRM, ng'ate Kyagulanyi abadde mu kuwagira oludda oluvuganya.<ref>http://bigeye.ug/bebe-cool-fans-forsake-him-over-politics-and-join-bobi-wine/</ref><ref>http://bigeye.ug/bebe-cool-fans-forsake-him-over-politics-and-join-bobi-wine/</ref> Mu Gwomusanvu mu 2014, kyalangirirwa nti Kyagulanyi yali wakuyimbira mu Bungereza mu kifo ekiyitibwa [[:en:The_Drum_(Arts_Centre)|The Drum Arts Centre]] mu Birmingham ne [[:en:Troxy|Troxy]] mu London.<ref>http://www.pinknews.co.uk/2014/07/24/anti-gay-ugandan-singer-due-to-perform-in-birmingham-and-london</ref> Kino kyaletera okukiwera olw'ebigambo byeyali akozesa nga byogera ku buli bwebisiyaga.<ref>http://chimpreports.com/?p=551</ref> Ebifo byombi byasazaamu okulabikako kwa Kyagulanyi.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.gaystarnews.com/article/%E2%80%98burn-gays%E2%80%99-rapper-axed-uk-venues290714 |access-date=2023-06-27 |archive-date=2022-08-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220815105138/https://www.gaystarnews.com/article/%E2%80%98burn-gays%E2%80%99-rapper-axed-uk-venues290714/ |url-status=dead }}</ref><ref>http://www.birminghammail.co.uk/news/midlands-news/drum-arts-centre-aston-cancels-7525289</ref> Mu kiwandiiko ky'Ogwokutaano mu 2016 ekyali ku mukutu gwa 'Twitter' omwalimu okuwanyisiganya na'aba ULC Monastery LGBTI, ekibiina ky'abakiririza mu diini y'obukatuliki kyatumbuula okuwagira eri aba LGBT, Kyagulanyi yagamba nga bweyali avudde mungeri gyeyali awandiise eri abantu abalya ebisiyaga, naye nga teyalambululula bulungi nti oba endowooza zze eri abali b'ebisiyaga yali ekyuse.<ref>https://twitter.com/ULCMLGBTI/status/735354249186578432</ref> Mu 2015, Kyagulanyi yalwanirira obwakabaka bwa [[:en:Buganda|Buganda]] mulujude bwebwali busonda ssente ekintu ekyavumirirwa Sheikh Muzaata n'akyogerako ebigambo ebibi, nekitandikawo olutalo lw'ebigambo.<ref name=":0">http://www.chimpreports.com/bobi-wine-warns-of-war-with-muzaata/</ref> Kyagulanyi ebiseera esinga abadde amannyikiddwa nga ''Omubanda wa Kabaka'' ku lw'engeri gy'ali omwesimbu n'okwagala [[:en:Kabaka_of_Buganda|Kabaka]] wa Buganda.<ref name="observer">{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=17190:bobi-wine-dumped-law-for-music |access-date=2022-11-28 |archive-date=2022-11-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221128175019/https://www.observer.ug/component/content/article?id=17190:bobi-wine-dumped-law-for-music |url-status=dead }}</ref> n AGwokupa mu 6, wheekyuma kya Uganda kyokka ekiyamba mu kujanjaba obulnadde bwa kookolo e [[:en:Mulago|Mulago]] mu Uganda bwekyayononeka, Kyagulaunyi yakulemberamu mu kubunyisa obutali bumativu bw'abantu kungeri abakungu gyebalwawo okwanukula kunsonga eno, n'avumirira ne gavumenti okubeera nga tefaayo wekituuka ku by'obulamu bw'abantu, n'avuganya abakulembezze b'eggwanga ku ky'okukozesa obulungi omusolo oguweebwa banaansi.<ref>http://www.monitor.co.ug/News/National/Mulago-cancer-machine-breaks-down/688334-3150556-mf9f3i/index.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20171030150642/http://mycampusjuice.com/2016/04/11/bobi-wine-to-raise-money-for-cancer-machine/</ref> Okuyita mu kaseera k'okulonda kwa 2015 ne 2016, Kyagulanyi esira ly'obubaka bwe yaliteeka ku bya kuwagira ndowooza za njawulo.<ref>http://www.howwe.biz/news/entertainment/10661/bobi-wine-has-today-been-interviewed-by-bbc-world-service</ref> Omulanga gwa Kyagulanyi eri abantu gwali gwakakuyege wa kulaba nga gavumenti etereeza eby'obufuzi n'embeera y'abantu mu kulonda kwa 2016, n'ennyimba nga "Dembe", lwaleeta eneeyisa ezitali zimu okuva mu byali byetaagwa mu by'obufuzi bwa Uganda. Mu kaseera kano, [[:en:Uganda_Communications_Commission|ekitongole kya Uganda ekivunaanyizibwa ku bifulumizibwa ku mpewo]] kyegaana nga bwekyaali kiweze oluyimba lwa "Dembe" okuva ku mikutu gya leediyo.<ref>http://www.monitor.co.ug/News/National/UCC-denies-banning-Bobi-Wine-Dembe-song/688334-3020230-x8mwqf/index.html</ref> Oluvannyuma lw'emyezi esatu ng'okulonda kuwedde, omubaka wa Amerika mu Uganda [[:en:Deborah_R._Malac|Deborah R. Malac]] yayaniriza Kyagulanyi ku kabaga k'abakungu akaali ku kitebe, n'agamba nti ono yali ayambye okukyusa abavubuka b'eggwanga.<ref>http://bigeye.ug/bobi-wine-and-his-wife-hang-out-with-us-ambassador/</ref> Gavumenti ya Uganda bweyagyako emikutu gimukwanira wala mu kaseera [[:en:2016_Ugandan_general_election|k'okulonda kwa 2016,]] Kyagulanyi yakoseza gw'obwanannyini ogwa [[:en:Virtual_private_network|virtual private network]] (VPN) okuwanikayo obutali bumativu eri okugalibwawo kw'eby'empuliziganya ku mukutu gwe ogwa 'Facebook' nga bw'alaga nga gavumenti bweyasigala ng'ekozesa emikutu gimukwanira wala gyebaali batandise.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://chano8.com/being-on-social-media-is-an-ultimate-act-of-defiance-bobi-wine/ |access-date=2022-11-28 |archive-date=2018-08-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180825002511/http://chano8.com/being-on-social-media-is-an-ultimate-act-of-defiance-bobi-wine/ |url-status=dead }}</ref><ref>https://www.facebook.com/www.bobiwine.ug/posts/10154606144658012</ref> Kyagulanyi oluvannyuma yalondebwa ng'omu ku baali bagenda okwogera kunsonga y'eddembe kulunaku lw'okwolesa eddembe [[:en:World_Press_Freedom_Day|World Press Freedom Day]] mu Kampala mu Gwokutaana mu 2016.<ref>https://web.archive.org/web/20160506005857/http://chimpreports.com/entertainment/ugandan-artistes-criticize-state-limitation-of-their-expression/</ref> Mu Gwokusatu mu 2016, yalwanirira eddembe lyabanyimbi bane abamuvuganya okwolesa endowooza zaabwe nti Kyagulanyi nga ye taziwagira.<ref>http://www.monitor.co.ug/News/National/Spare-artistes-from-boycott--Bobi-Wine-appeals-to-Besigye/688334-3110204-3bs28vz/index.html</ref> Mu Gwomunaana mu 2020, Kyagulanyi yatwalibwa mu kkooti nga bamulumiriza okufulumya obubaka obukyamu, okwewandiisa ng'akoseza ekifannanyi ekitali kikye n'okukosesa ebipapula ebikyamu ebitali bibye.<ref>https://observer.ug/news/headlines/66379-bobi-wine-summoned-by-court-over-altered-date-of-birth</ref><ref>https://www.newvision.co.ug/news/1526705/ruling-bobi-wine-age-case-september</ref> Nga 3 Ogwekuminoogumu mu 2020, Kyagulanyi yakwatibwa oluvannyuma lw'abavunaanyizibwa ku by'okulonda bwebamukakasa nga bweyali agenda okwesimbawo mu kulonda kwa bonna okwali kubinda binda Ekiwandiiko ku mukutu gwe ogwa [[:en:Twitter|Twitter]] kyali kigamba yakwatibwa mungeri y'obutabanguko wabweru w'ekifo webaali bamukakasiriza g'eyali agenda okwesimbawo, nebamuziba amaaso okumala akaseera katono era poliisi n'amaggye negamutulugunya.<ref>https://www.theguardian.com/world/2020/nov/03/ugandan-singer-bobi-wine-arrested-after-confirmation-as-election-candidate</ref> == Obulamu bwe == Bweyali asoma ku [[:en:Makerere_University|yunivasite y'e Makerere,]] Kyagulanyi yasisinkana mukyala we, [[:en:Barbie_Kyagulanyi|Barbara Itungo,]] nga mubiseera ebya yali muyizi mu [[:en:Sixth_form|siniya ey'omukaaga]] ku [[:en:Bweranyangi_Girls'_Senior_Secondary_School|Bweranyangi Girls' Senior Secondary School]]. Embaga yabwe yaliwo mu gwomunaana mu 2011 oluvannyuma lw'emyaka 10 nga babeera bombi, ng'era balina abaana banna.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://chano8.com/barbie-and-children-take-bobi-wine-campaigns-to-another-level/ |access-date=2023-06-27 |archive-date=2018-08-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180815164215/http://chano8.com/barbie-and-children-take-bobi-wine-campaigns-to-another-level/ |url-status=dead }}</ref> Kyagulanyi ne famire ye babeera ku kyalo Magere, mu [[:en:Wakiso_District|disitulikiti y'e Wakiso]], 'ng'era akakasa nti bagenda bonna okulima okusobola okufuna emmere, buli wetuba tusobola. Nga kino nkikola kubanga njagala bayige okubeera mubulamu obwabulijjo, ssi ng'obw'omwana w'omuntu omumannyifu."<ref>http://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1309518/bobi-wine-rough-musician-smooth-father</ref> Nga 10 Ogwokubiri mu 2015, taata wa Kyagulanyi yafa oluvannyuma lw'okumala akabanga akawanvu ng'atawanyizibwa ekirwadde kya sukaali. <ref>https://web.archive.org/web/20171023120109/http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/Bobi-Wine-father-passes-on/812796-2619324-i7awa8z/index.html</ref> Ensonga zno n'okuziika kwasikiriza abakungubaze bangi nga muno mwemwali abakungu ba gavumenti ssaako n'abantu abalala abamannyifu.<ref>http://www.monitor.co.ug/News/National/Politics-Bobi-Wine-father-laid--rest/688334-2622250-9e469c/index.html</ref> Nga wayise omwezi gumu, Kyagulanyi yafulumya oluyimba oluyitibwa "Paradiso", olwalimu obubaka obwali bukubiriza abantu okwesiimiza bazadde baabwe nga bakyali balamu.<ref>https://web.archive.org/web/20180823141842/http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/Bobi-hosts-fans-at-Paradiso-release/-/812796/2654454/-/format/xhtml/-/9mriec/-/index.html</ref> == Awaadi == === Awaadi ne by'alondeddwamu ===   === Engule endala === * 2018 [[:en:Africanews|Africanews]] omuntu asinze mu mwaka <ref>{{Cite web |url=https://www.africanews.com/2019/01/01/uganda-s-bobi-wine-is-2018-africanews-personality-of-the-year// |title=Archive copy |access-date=2023-06-27 |archive-date=2023-06-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230627194720/https://www.africanews.com/2019/01/01/uganda-s-bobi-wine-is-2018-africanews-personality-of-the-year// |url-status=dead }}</ref> * 2019 [[:en:Foreign_Policy|''Foreign Policy'']] Abalowooza munsi yonna <ref>https://foreignpolicy.com/2019-global-thinkers/</ref> * 2019 [[:en:Rainbow/PUSH|Rainbow/PUSH]] Awaadi y'abalwaniridde eddembe ly'abantu munsi yonna<ref>https://www.tuko.co.ke/310073-bobi-wine-receives-prestigious-international-humanitarian-award.html</ref> * 2019 [[:en:Friedrich_Naumann_Foundation|Friedrich Naumann Foundation]] Ekirabo ky'eddembe ku lukalo lwa Afrika<ref>https://www.freiheit.org/pressemitteilung/hon-robert-kyagulanyi-ssentamu-bobi-wine-honoured-freedom-prize</ref> * 2021 Bobi Wine yalangirirwa aba [https://web.archive.org/web/20230922123612/https://lifestyleuganda.com/janzi-awards-2021-winners/ Janzi Awards] ng'omuyimbi eyali omutandisi w'emirimu eyasinga * 2022 Ng'ali wamu ne Ronie Matovu afulumya ennyimba, [[:en:Humphrey_Nabimanya|Humphrey Nabimanya]] n'aba Bryan Morel Publications, Bobi Wine yaweebwa awaadi ku anna wansi w'anna awaadi y'okulukalo lwa Afrika mu[[:en:Accra|Accra]] [[:en:Ghana|Ghana.]] == Ennyimba zze == Ennyimba zze ezigibwa ku [[:en:Spotify|mikutu]].<ref name=":1">https://en.wikipedia.org/wiki/Spotify</ref> ; Entaambi * 2015: ''Bobi Wange'' * 2015: ''Hosanah'' * 2015: ''Kansubize'' * 2015: ''Ontabira'' * 2015: ''Sweet'' * 2018: ''Kyarenga'' ; Ennyimba eenyimpi wamu n'empaanvu * 2015: "Ayagala Mulaasi" * 2017: "Freedom" * 2018: "Kyarenga" * 2019: "Tuliyambala Engule" * 2020: "Corona Virus Alert" == Ffirimu z'abaddemu == * 2008: ''Divisionz'' * 2010: ''[[:en:Yogera|Yogera]]'' * 2015: ''[[:en:Situka|Situka]]'' * 2016: ''[[:en:Omubanda_wakabaka|Omubanda wakabaka]]'' == Ebujuliziddwa == <references /> [[Category:Abaazaalibwa mu 1982]] [[Category:Abantu abalamu]] [[Category:Bannabyabufuzi]] 22l0l9b4iafzagbesuccx28zkwflx4i GNL Zamba 0 8358 48590 47884 2026-05-02T04:35:59Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48590 wikitext text/x-wiki [[File:GNL Zamba 01.jpg|thumb|GNL Zamba ]]    [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''GNL Zamba''', yazaalibwa nga ye '''Ernest Nsimbi''', (29 ogusooka 1986) munnayuganda omuyimbi wa [[:en:Hip_hop|hip hop]] amanyiddwa nnyo olw'okuleeta omuziki gwa Rap ne Lugaflow ku leediyo entongole n'emikutu emirala mu Uganda. <ref>https://www.reverbnation.com/gnlzamba/bio</ref> Erinnya lye erya siteegi, GNL, liggwaayo nti "Greatness with No Limits". <ref name=":0">https://www.independent.co.ug/the-spear-tells-the-story-of-chaos-and-peace-love-and-activism-past-and-present/ </ref> Ye mutandisi era akulira kkampuni ya Hip hop eyetongodde eya Baboon Forest Entertainment, <ref name=":2">{{Cite web |url=https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |title=Archive copy |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |url-status=dead }}</ref> ekuza ebitone ebipya mu Kampala, Uganda. Era munnakatemba, omukozi wa firimu, era omubaka wa Uganda mu bintu eby'enjawulo . <ref>{{Cite web |url=https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |title=Archive copy |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |url-status=dead }}</ref> <ref>{{Cite web |url=https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |title=Archive copy |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ |url-status=dead }}</ref> == Obuto bwe n’okusoma == GNL yazaalibwa nga 29 ogusooka 1986 mu [https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ Mukono.] Kitaawe yali mukugu mu by’amasannyalaze ate nnyina yali akolera mu Uganda Transport Company. Oluvannyuma famire eno yasengukira e [https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ Kawempe], mu [https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ Kampala] <ref name=":2"/> oluvannyuma lw'olutalo [https://web.archive.org/web/20230209083723/https://hardrockmedia.org/2022/01/7-things-you-didnt-know-about-gnl-zamba/ lw'omunda mu Uganda] . <ref name=":3">{{Cite web |url=https://ugamusic.ug/bio/GNL-Zamba |title=Archive copy |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209083718/https://ugamusic.ug/bio/GNL-Zamba |url-status=dead }}</ref> mu ssomero lye erya siniya, yali ssentebe wa kiraabu y’ebiwandiiko by’abato, mmemba wa ttiimu eyali ekubaganya ebirowoozo era nga ye muwandiisi omukulu owa ''Kiira Mirror'' <ref name=":3" /> ''.'' Oluvannyuma yeegatta ku [[:en:Makerere_University|yunivasite y’e Makerere]] gye yatikkirwa diguli esooka mu by’okuddukanya obutonde bw’ensi. <ref name=":3"/> == Emirimu gye == === 2005 - 2010 === Mu 2005, GNL yatandika olugendo lwe mu by'amasanyu mu Uganda <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=23980:gnl-proves-hip-hop-still-needs-his-healing&catid=73:highlights&Itemid=70 |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209054219/https://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=23980:gnl-proves-hip-hop-still-needs-his-healing&catid=73:highlights&Itemid=70 |url-status=dead }}</ref> bwe yali mu kibiina kya Hip Hop Canvas nga kino kyali pulojekiti eyategekebwa Shadrak Kuteesa owa Platinum Entertainment, <ref name=":3"/> nga egenderera okuwa abavubuka amaanyi okweyoleka. <ref>https://www.musicinafrica.net/magazine/leading-ugandan-hip-hop-artists-inspire-youth-two-week-workshop</ref> Mu pulojekiti eno ye ng’ali wamu n’abayimbi abalala baakwata oluyimba olwawangula engule, Maama Afrika. <ref name=":3" /> Mu 2007, mwe yasooka okulabikirako ku lutimbe mu Uganda n'oluyimba, ''Soda Jinjale'' <ref>https://www.newvision.co.ug/category/news/ugandan-producers-killing-gnls-inspiration-147770</ref> ''.'' Mu February 2009, yayimba mu kibiina kya WAPI [https://www.newvision.co.ug/category/news/ugandan-producers-killing-gnls-inspiration-147770 British Council] Initiative ate ku nkomerero y’omwezi ogwo mu ''Sauti Za Busara'' e [[:en:Zanzibar|Zanzibar]] . Mu April, yayimba mu kivvulu ky’ennyimba ekya ''Selam International Music Festival'' mu [[:en:Ethiopia|Ethiopia]] . Mu June, GNL yayimba mu ''Kwita Izina'' Gorilla Naming Ceremony e [[:en:Rwanda|Rwanda]] <ref name=":3"/> ate mu August, yayimba ekivvulu kye ekyasooka ng’afulumya olutambi lwe, ''Koyi Koyi,'' nga olutambi luno lwalimu ennyimba munaana nnamba nga yaziyimba yekka <ref name=":3" /> ezaatenderezebwa olw’okusaawo omukutu wakati w’amaloboozi ag’ennono n’ag’omulembe. <ref>{{Cite web |url=https://ugamusic.ug/bio/GNL-Zamba |title=Archive copy |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209083718/https://ugamusic.ug/bio/GNL-Zamba |url-status=dead }}</ref> Mu September, GNL yayimba mu ''bivvulu e Dubai'' mu [[:en:United_Arab_Emirates|United Arab Emirates]] ate mu gw'ekkumi, yayimba mu [[:en:Stratford,_London|Stratford]] Rex, East London mu [[:en:United_Kingdom|Bungereza]] . <ref name=":3" /> Mu September wa 2010, yayimba mu kivvulu kya ‘We Love Africa Music Festival’ e [https://web.archive.org/web/20230209083718/https://ugamusic.ug/bio/GNL-Zamba Denmark] . === 2011 - 2020 === Mu November 2011, GNL yaddayo mu United Arab Emirates mu bivvulu by’e Dubai <ref name=":3"/> era nayimba mu ttaabamiruka wa UNAA ow’omulundi ogwa 23. <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.ugandandiasporanews.com/ugandan-diaspora/unaa-convention-2011/ |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209084846/http://www.ugandandiasporanews.com/ugandan-diaspora/unaa-convention-2011/ |url-status=dead }}</ref> Mu September wa 2012, yayimba mu kivvulu kya ''Selam African Music Festival'' e [https://web.archive.org/web/20230209084846/http://www.ugandandiasporanews.com/ugandan-diaspora/unaa-convention-2011/ Sweden] ne mu ''GNL Zamba Live'' mu [[:en:Norway|Norway]] . Mu April 2014, GNL yalina ebivvulu bya bantu ab'obuvunaanyizibwa abakulu mu Durban, Port Elizabeth ne Cape Town mu [[South Africa]] . <ref name=":3"/> Olwo GNL n’asengukira mu [[Amerika]] <ref>https://mdundo.com/news/22088</ref> Mu April 2016, GNL yafuna omulimu gwe ogwasooka ogw'okuzannya katemba ng'ali wamu ne Darren Lee Campbell <ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/1422175</ref> <ref>https://www.watchdoguganda.com/entertainment/showbiz/20170227/14318/gnl-zambafrom-music-to-poetry.html</ref> GNL yafuuka omu ku bakozi ba leediyo abakola ku leediyo ya Coke Studio Radio Hour, nga eno yali pulogulaamu eyali ekitundu ku Coke Studio Africa mu gw'omunaana 2017. <ref>https://newslexpoint.com/gnl-coke-studio/</ref> Mu gw'omukaaga 2019, emirimu gye gyalondebwa mu mpaka za Independent Music Awards ez’omulundi ogwa 17 mu [https://newslexpoint.com/gnl-coke-studio/ kibuga New York] . Zino zaali Album ezisooka ezisinga ( ''Nsimbi'' ), Oluyimba lw’ensi yonna olusinga obulungi ( ''Leo Ni Leo'' ), Vidiyo y’omuziki esinga okunyumya ( ''Dunia Ni Matenbezi'' ) n’ekigambo ekisinga okwogera ( ''[[:en:Acholi_people|Acholi]] Boy'' ). <ref>https://observer.ug/lifestyle/61050-gnl-zamba-making-waves-in-usa</ref> ''Leo Ni Leo'' ye yawangula oluyimba lwa Best World Beat. <ref>https://observer.ug/lifestyle/61050-gnl-zamba-making-waves-in-usa</ref> Mu gw'okubiri 2020, yawa omusomo ku byafaayo bya Hip Hop eri abayizi b’okuyimba mu [https://observer.ug/lifestyle/61050-gnl-zamba-making-waves-in-usa yunivasite y’e Kyambogo] . <ref>https://campusbee.ug/news/rapper-gnl-zamba-lecturing-at-kyambogo-university/</ref> Mu gw'omusanvu gw'omwaka gwe gumu, GNL ng'ayita mu kkampuni ye ekola ennyimba, Baboon Forest Entertainment, yategeka empaka ze yatuuma "Dear Hip Hop" ng'ekigendererwa kyayo kyali kya kuzzaamu abavubuka amaanyi nga bayita mu buyiiya. Eyawangula ye Ivan Kaweesa. <ref>https://chimpreports.com/ivan-kaweesa-emerges-winner-of-gnl-dear-hip-hop-challenge/</ref> === 2021 - kati === Mu gw'okubiri 2021, GNL yakomawo mu Uganda okuva mu USA <ref>https://www.pmldaily.com/features/2021/03/gnls-return-only-makes-hiphop-stronger-navio.html</ref> era mu December, yayimba mu Tusker Malt Conversessions ez’omulundi ogw’okusatu ku yintaneeti. <ref>https://www.pmldaily.com/features/2021/03/gnls-return-only-makes-hiphop-stronger-navio.html</ref> == Omusono gw'okuyimba == GNL ayimba ebigambo nga biri mu Luganda ne mu Lungereza . Ayimba akozesa omusono gw'okulukuta ebigambo oguyitibwa [https://www.pmldaily.com/features/2021/03/gnls-return-only-makes-hiphop-stronger-navio.html Lugaflow].<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.hipipo.com/people/6/Gnl-zamba |access-date=2022-11-28 |archive-date=2016-08-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160816184332/http://www.hipipo.com/people/6/GNL-ZAMBA |url-status=dead }}</ref><ref name=":0"/> Lugaflow kuba kukulukuta bigambo mu [https://www.independent.co.ug/the-spear-tells-the-story-of-chaos-and-peace-love-and-activism-past-and-present/ Luganda],nga luno lulimi olusinga okweyambisibwa mu massekkati ga Uganda . Okuva mu 2000 ng'aggwaako , Lugaflow yasikiriza omugigi omuggya ogw'abayimbi abakulukuta ebigambo okusoola okutondawo enyimba ezikwata abantu omubabiro nga bayimbira mu lulimi lwabwe olunnansi . Omusono gwe ogw’okuyimba gwakwatibwako abatonntomi [[:en:Gil_Scott-Heron|Gil Scott-Heron]] ne Mbuli, abayimbi b’ennyimba aba Afrocentric nga [[:en:Eddy_Grant|Eddy Grant]] ne [[:en:Fela_Kuti|Fela Kuti]] n’abayimbi aba hiphop abaamanyi nga [[:en:Jay-Z|Jay-Z]], [[:en:Nas|Nas]] ne [[:en:Ice_Cube|Ice Cube]] . <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://kipepeoagency.com/gnlzamba |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-11-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231118103656/https://kipepeoagency.com/gnlzamba |url-status=dead }}</ref> == Kampeyini z’embeera z’abantu == GNL yeetabye mu kampeyini ya Friend A Gorilla, eyavujjirirwa [https://web.archive.org/web/20231118103656/https://kipepeoagency.com/gnlzamba Oxfam] ku kusomesa abantu ku butonde bw’ensi n’ekitongole ekivunaanyizibwa ku bisolo by’omu nsiko ekya [[:en:Uganda_Wildlife_Authority|Uganda Wildlife Authority]] . <ref>https://www.facebook.com/YouthHiphopUganda/posts/927914583940387:0</ref> Oluyimba lwe "Story ya Luka" lwalondeddwa [https://www.facebook.com/YouthHiphopUganda/posts/927914583940387:0 minisitule y'ebyobulamu mu Uganda] okubeera omutwe gw'okusomesa abavubuka abalina akawuka ka mukenenya mu mwaka gwa 2010. <ref>http://www.newvision.co.ug/news/662285-kisenyi-dances-to-safer-sex-20-000-condoms-given-out.html</ref> Enkolagana ye okukola vidiyo ne "True Manhood" ne Young Empowered And Healthy (YEAH) <ref>http://www.newvision.co.ug/news/662285-kisenyi-dances-to-safer-sex-20-000-condoms-given-out.html</ref> Uganda yakubiriza abavubuka ba Uganda okukozesa obupiira , era lwawangula engule ya People's Choice Digital Media Award mu lukungaana lw'ensi yonna olw'ebyenjigiriza mu by'amasanyu mu 2011. [https://web.archive.org/web/20160305022416/http://yeah.cdfuug.co.ug/true-manhood-hiv-campaign/yeah-launches-true-manhood-campaign.html]<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://yeah.cdfuug.co.ug/true-manhood-hiv-campaign/yeah-launches-true-manhood-campaign.html |access-date=2022-11-28 |archive-date=2016-03-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160305022416/http://yeah.cdfuug.co.ug/true-manhood-hiv-campaign/yeah-launches-true-manhood-campaign.html |url-status=dead }}</ref> Mu myaka esatu, GNL yakola ne [[:en:Buzz_Teeniez_Awards|Buzz Teenies]] okulambula amasomero ga Uganda, okubuulirira abavubuka, okukubiriza obumu mu bantu n’okusigala mu masomero. <ref>http://www.buzzgroupafrica.com/</ref> Okuva mu mwaka gwa 2013, GNL ekwataganye ne Reach A Hand Foundation Uganda okwetaba mu kampeyini ez’enjawulo ez’okusomesa abavubuka. <ref>http://www.newvision.co.ug/news/659751-calls-for-youth-friendly-services-in-health-facilities.html</ref> Mu 2014, ekitongole kya Twaweza Initiative kyawa GNL ekirabo olw'engeri oluyimba lwe "We Cry" gye lwakwata ku bantu, olwogera ku butabanguko ku nguudo n'okwegatta . [https://web.archive.org/web/20221128205430/https://observer.ug/lifestyle/entertainment/29946--twaweza-recognises-artistes-with-real-talent]<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://observer.ug/lifestyle/entertainment/29946--twaweza-recognises-artistes-with-real-talent |access-date=2022-11-28 |archive-date=2022-11-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221128205430/https://observer.ug/lifestyle/entertainment/29946--twaweza-recognises-artistes-with-real-talent |url-status=dead }}</ref> Ayitiddwa okusomesa ku [[Makerere y'akubiri ku ssemazinga|Makerere University]] 's College of Humanities ku biwandiiko by'omu kamwa n'eby'obuwangwa. <ref>http://www.newvision.co.ug/D/9/38/691862</ref> Mu gw'omukaaga 2020, GNL ng’ali wamu ne mukyala we Miriam Tamar, beegatta ku [http://www.newvision.co.ug/D/9/38/691862 kwekalakaasa kwa George Floyd] mu USA. <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://ekyooto.co.uk/2020/06/05/ugandan-rapper-gnl-zamba-joins-the-us-george-floyd-protesters/ |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-02-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230209065721/https://ekyooto.co.uk/2020/06/05/ugandan-rapper-gnl-zamba-joins-the-us-george-floyd-protesters/ |url-status=dead }}</ref> == Obulamu bubwe == Okuyita mu buwanguzi bw’okuyimba, GNL yasobola okuggulawo ebbaala y’ebyemizannyo era yagula ettaka okwetoloola Uganda. [http://www.newvision.co.ug/D/9/40/763774]<ref>http://www.newvision.co.ug/D/9/40/763774</ref> GNL Zamba yawasa mukyala we, nga 29 April 2018 mu Cielo Farms Vineyard, [[:en:Malibu,_California|Malibu, California]] . <ref name=":1">{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.routineblast.com/gnl-zamba-wife-tamar-shows-off-multi-billion-investment-photos/ |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-11-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231118103654/https://www.routineblast.com/gnl-zamba-wife-tamar-shows-off-multi-billion-investment-photos/ |url-status=dead }}</ref> Nga bali wamu ne mukyala we nga naye muyimbi, baakola ekibiina ky’abayimbi ekyatuumiddwa Nsimbi. <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.routineblast.com/gnl-zamba-wife-tamar-shows-off-multi-billion-investment-photos/ |access-date=2023-11-18 |archive-date=2023-11-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231118103654/https://www.routineblast.com/gnl-zamba-wife-tamar-shows-off-multi-billion-investment-photos/ |url-status=dead }}</ref> Mu 2020, Zamba ne mukyala we baasalawo okuddayo mu Uganda basenge omwo. <ref name=":1"/> alina omwana eyaakazaalibwa == Engule n’okulondebwa == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="width: 100%;" ! scope="col" |Award/organization ! scope="col" |Year ! scope="col" |Nominee/work ! scope="col" |Category ! scope="col" |Result ! class="unsortable" scope="col" |{{Abbr|Ref.|Reference(s)}} |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2005 | |Best Hip Hop Single |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2009 |GNL Zamba |Best Male Artist |{{nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2009 | |Best Single |{{nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Press Association Awards |2009 |GNL Zamba |Artist of the year |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2009 | |Best Hip hop single |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kisima Awards, Kenya |2010 |GNL Zamba |Best Hip Hop Artist |{{nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kisima Awards, Kenya |2010 | |Best single |{{nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2010 | |Song of the year |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2010 | |Best single |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2010 | |Best Group |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2010 |GNL Zamba |Best male artist |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2010 |GNL Zamba |Artist of the year |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2010 |GNL Zamba |Best hood rapper |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2010 | |Best Hip Hop single |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2011 |GNL Zamba |Artist of the year |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2011 |GNL Zamba |Best male artist |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2011 | |Best single |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Pearl of Africa Music Awards |2011 | |Best Hip Hop single |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |International Education Conference |2011 |GNL Zamba |People's choice digital media |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2011 |Baboon Forest |Hottest group |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kandanke Awards |2012 |GNL Zamba |Artist of the year |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2012 | |Best Hip Hop single |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2012 |GNL Zamba |Best male artist |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kandanke Awards |2013 | |Best Hip Hop single |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kandanke Awards |2013 |GNL Zamba |Best male artist |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kandanke Awards |2013 |GNL Zamba |Artist of the year |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kadanke Awards |2013 | |Best Hip Hop single |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Kadanke Awards |2013 | |Best group |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Club Music Video Awards |2013 | |Best male video of the year |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Club Music Video Awards |2013 | |Video of the year |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Uganda Buzz Music Awards |2013 | |Best group |{{won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Rising Star Awards |2014 |GNL Zamba |Best Hip Hop artist |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Hipipo Awards |2014 |GNL Zamba |Best Hip Hop artist |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Zina Awards |2014 | |Best Hip Hop single |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Twaweza |2014 |GNL Zmba |Best Social Impact Through The Arts Award |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |256 Hip-Hop Awards |2019 | |African rapper of the year |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Independent Music Awards |2019 |''Nsimbi'' |Best Debut Album |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Independent Music Awards |2019 |''Leo Ni Leo'' |Best World Beat Song |{{Won}} | align="center" | |- ! scope="row" |Independent Music Awards |2019 |''Dunia Ni Matembezi'' |Best Narrative Music Video |{{Nominated}} | align="center" | |- ! scope="row" |Independent Music Awards |2019 |''Acholi Boy'' |Best Spoken Word |{{Nominated}} | align="center" | |} == Discography == * ''Koyi Koyi'' (Ebisoko by'Obulamu), 2009 * ''Okwogera Olulimi Oluganda'', 2011 <ref name=":0" /> * ''Omukolo gw'okuzzaawo eddiini / Uganda Yaffe'', 2013 <ref name=":0" /> * ''Nze Zamba / Ceazar'', 2014 <ref name=":0" /> * ''Okuloota mu Langi'' (mu kufulumizibwa 2016) <ref name=":0" /> * Effumu (2020) <ref name=":0" /> == Ebiwandiiko == {{notelist|30em}} * GNL Zamba on Facebook == Ebiwandiiko ebikozesebwa == {{Reflist|30em}} [[Category:Pages with unreviewed translations]] 330y0aw108qakka53xq1wphfoothyuk Ajilo Elogu Maria Goretti 0 9604 48511 29076 2026-05-01T17:18:38Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48511 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles with hCards]] '''Ajilo Elogu Maria Goretti''' eyazaalibwa nga 26 Ogwomukaaga 1963, mukyala [[Yuganda|omunnayuganda]], munnabyabufuzi era munnamateeka. Akiikirira abantu b'e [[Kaberamaido]] ng'omubaka omukyala akiikirira disitulikiti mu Paalamenti ya Uganda. == Laba ne == * Paalamenti ya Uganda * [[Kaberamaido (disitulikit)|Disitulikiti ya Kaberamaido]] * Olukalala lw'ababaka ba paalamenti ya Uganda ey'ekkumi * [[Luweero (disitulikit)|Disitulikiti ya Luweero]] == Obulandira obulala == * [http://www.parliament.go.ug/ Omukutu gwa Paalamenti ya Uganda] == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} 6ra4rza7n0lme2p9go6t95kcjmj9b9c Akite Agnes 0 9633 48527 47907 2026-05-01T18:06:56Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48527 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akite Agnes''' (yazaalibwa nga 19 Ogwokusatu 1983) munayuganda [[:en:Stand-up_comedy|omuzannyi wa Katemba ow'oku siteegi]], [[:en:Master_of_ceremonies|mwogezi w'oku mikolo]], era [[:en:Philanthropy|ayagala nyo okuyamba]]. Amanyiddwa nnyo olw'okuzannya nga Arach mu firimu ya [[:en:The_Hostel_(TV_series)|The Hostel]]. Era yazannyirako mu firimu ya Pearl Magic's Girl from Mparo nga Mama Brian, muliraanwa alingiriza. Engeri ye eya Katemba ya kusaagirira kunsonga eziruma abantu mu mbeera zaabwe eza buli lunaku mu bulamu bwabwe. == Obulamu n'obuyigirize bwe == Agnes yazaalibwa nga 19 Ogwokusatu 1983 mu [[Akite Agnes|Kampala,]] Uganda, mu maka ga Anthony Opio, omubalirizi w'ebitabo ne Hellen Opio. Ye mwana ow'okutaano mu baana mwenda bwebazaalibwa. Yakulira Kitintale oluvannyuma n'adda e Mutungo, ebitundu ebiriraanye [[Kampala]]. Yakuzibwa nga [[Akite Agnes|Mukatuliki]] n'agenda mu St. Kizito Primary School, Bugolobi, gye yatuulira ebigezo bye eby'eky'omusanvu, era oluvannyuma yeegatta ku Our Lady of Good ounsel,Gayaza gyeyamalira sekendule ye.Ebigezo ebya UCE yabituulira ku Naalya S.S Namugongo oluvannyuma yeegatta ku St.Lawrence reamland Campus nga eno gyeyatuulira ebigezo ebya UACE. Oluvannyuma yegatta ku [[Akite Agnes|Makerere University]] mu 2003 gyefunira diguli esooka mu by'obulambuzi. == Emirimu gye == Mu 2009, Agnes yatuukirirwa [[Anne Kansiime|Anne]] Kansiime okuzannya mu firimu empya eyitibwa The Hostel oluvannyuma lwa mukwano gwe, Pamela, okugigaana. Yaweebwa ekifo kya Arach nga tasoose kugezesebwa. Eno y'eyali entandikwa y'omulimu gwe ogw'okuzannya katemba. Omuzannyo Hostel gwali gwamanyibwa nyo mu Uganda, nga gwasook kulagibwa ku NTV ate oluvannyuma ku [[DStv]]. Agnes yasigala mu mizannyo guno ogw'okusiteegi emirundi esatu n'avaamu mu 2012 ng'ateekateeka okuzaala omwana we ow'okubiri, Brianna. [citation needed] Mu 2014, yatandika okuzannya emizannyo mu kibiin a ekiyitibwa The Punchliners, oluvannyuma lw'okusendebwasendebwa [[:en:Anne_Kansiime|Anne Kansiime]] ne Daniel Omara okugezaako okuzannya Katemba ow'okusiteegi. Oluvannyuma yegatta ku Comedy Files. Mu 2015, y'omu kubaznanya Queens of Comedy Uganda vs Kings of Comedy Rwanda mu Kigali. Mu 2016, yalabikira mu Girl from Mparo nga Mama Brian, omuzannyo ogwalagibwanga ku UBC n'oluvannyuma neguteekebwa ku DSTV's Pearl Magic. Mu 2018, endagaano ye ne Comedy Files ng'eweddeko, Agnes yatandika okukola emirimu gye obwoomu ku mikutu gya katemba egy'enjawulo, omuli Rock Comedy ne Comedy Store Ug, ayanjulibwa [[:en:Alex_Muhangi|Alex Muhangi]]. Mu mwezi Ogw'omukaaga, yalabika mu kivulu ekya Kampala Comedy, ogwayanjulibwa Okello Okello,omukubi w'ebifaananyi omwatuukirivu mu Uganda. Bwe yakomawo mu Comedy Stores UG mu Ogw'omunaana, yasikiriza abantu. Ekitundu ky'omuzannyo ogwo kyatambuzibwa nyo ku mukutu ogwa ''[[:en:WhatsApp|WhatsApp]]'', gye yatenderezebwa enyo. Yagamba nti omuzannyo guno gwali gumanyiddwa nnyo olw'omulimu gwe yakola ku mikutu gy'ebyempuliziganya, ne Kakensa Media, nga mulimu abagoberezi bangi ku Facebook. Wakati wa Agusito ne Noovemba, Agnes yali omu ku ba UG Pineapple Comedy Tour, ekyamutwala mu bitundu by'eggwanga eby'enjawulo omuli [[:en:Mbale|Mbale]], [[Gulu]], [[Fort Portal]], [[Jinja]], ne [[:en:Mbarara|Mbarara]]. Yali omu kubaali mu kibinja kya Comedy Store Ug ekyagenda e Mbarara okuzannya emizannyo gyayo egisookera ddala ebweru wa Kampala. Agnes yalabikira omulundi ogwasooka mu kitundu eky'okuna ekya ''Africa'' Laughs nga 8 Ogwekkumi mu [[:en:Kampala_Serena_Hotel|Kampala Serena Hotel]], ogwayanjulibwa [[:en:Patrick_Salvador_Idringi|Patrick Salvador Idringi]], n'abazannyi ba katemba abalala okwali [[:en:Basketmouth|Basketmouth]], Alfred Kainga, [[:en:Eddie_Kadi|Eddie Kadi]], Mc Jesse, Pulofeesa Haimo, ne Arthur Nkusi. Mu Ogwekkumineebiri, yaddamu okuzannya, ku mulundi guno ng'ali ne [[:en:Fun_Factory_Uganda|Fun Factory]] mu firimu ez'ebitundu eziragibwa ku TV eyitibwa ''Mizigo Express'', nga muganzi wa Sam. Ku ntandikwa ey'Ogw'okusatu 2019, Agnes yatandikawo era n'atongoza [[:en:Fun_Factory_Uganda|Arise Woman!]] [[:en:Fun_Factory_Uganda|Comedy Jam]] ku [[:en:International_Women's_Day|lunaku lw'abakyala olw'ensi yonna]]. Mu kukuza olunaku lw'okuwummula, omuzannyo gwaliko abakazi bonna abazannyi ba Katemba, omwali Nancy Kobusheshe, Maggie the Bwaiserian, Rich Mouth, Dora Nakagga, Leila Kachapizo, n'abakyala ba Fun Factory. Ekitundu ky'ensimbi ezaava mu lulaga luno zaweebwa eri abetaaga obuyambii. Ku nkomerero y'Ogwokusatu, Agnes yakomawo e Kigali ng'ali mu Seka Fest, n'abazannyi abalala okuva mu Uganda, Kenya, ne Nigeria. Mu Gwookuna, yalabikira mu The Comedian's OutLuke Podcast, eyalagibwa ''omukubi'' wa firimu Luke Anthony ng'ekitundu kya Uganda Special. Mu Gwomusanvu 2019, yali omu ku bannakatemba ba Uganda abeetaba mu Laugh Festival mu Nairobi, Kenya, ate mu Gw'omwenda, yayimba mu Uganda North America Association Convention mu Chicago. Mu Ogwekkumineebiri, ye yakulemberamu omukolo gwa One Africa Festival, ng'agezaako okulwanyisa obukyayi mu [[:en:Port_Elizabeth|Port Elizabeth]], South Africa. Mu Ogw'omwenda 2022, Agnes ye muzanyi eyagulawo mu ''Africa Laughs'' eya [[:en:Patrick_Salvado_Idringi|Patrick Salvado Idringi]] ey'omukaaga. [[File:Fun_Factory_Ladies.jpg|alt=|thumb|257x257px|Abakyala okuva mu [[:en:Fun_Factory_Uganda|Fun Factory]] nga baliko akatundu katemba gwebakola mu lulaga olwa mu Arise Woman]] == Engeri ya Katemba == Enkola ya Agnes ey'okuzanyira ku siteegi ya [[:en:Observational_comedy|Katemba ow'okwetegereza]], mwatunuulira embeera eyewuunyisa mu bulamu bw'omuntu. Era olumu akozesa [[:en:Self-deprecation|embeera ey'okwenyooma]]. Yeewala eby'obufuzi. == Obulamu bwe == Agnes mwana wakutaano mu maka agalimu abalenzi babiri, Richard ne Emmanuel, ne bagandabe mukaaga,Cathy, Grace, Mary, Susan, Harriet, ne Doreen. Muzadde wa baana babiri, Noel ne Brianna, era alina enkolagana ne Brian Makalama. Mukatuliki era asabira mu Kkanisa eya Our Lady of Africa. == Obuyambi bw'abantu == Agnes y'omu ku batandisi era akulira ekitongole ekya Arise Woman Foundation, ekirwanirira n'okuzzaamu amaanyi n'essuubi abakazi n'abavubuka. [citation needed] Ensimbi eziva mu kibiina ekya Arise Women! Comedy Jam ziweebwa eri Home of Hope, Jinja. [citation needed] == Firimu ze == {| class="wikitable" |+Emirundi gy'alabise ng'azannya mu firimu ne ttivi !Omwaka !Ekitiibwa !Omulimu gwe !Olukalala !Ebyafaayo |- |2009-2012 |''The Hostel'' |Envubu |NTV Uganda, DStv Africa Magic Entertainment, ZUKU TV, ne NTV KENYA | |- |2016 |Girl from Mparo |Maama Brian |[[Uganda Broadcasting Corporation|UBC]], DStv Pearl Magic | |- |2018 kati |''Mizigo Express'' |Muganzi wa Sam |DStv- Pearl Magi | |} == Ebyawandiikibwa == {{Reflist}} == Enkolagana ez'ebweru == * Akite Agnes at IMDb [[Category:Bannakatemba]] rushhbyavaoth1on2jihl4zk7qlsqsh Akello Judith Franca 0 9642 48519 44509 2026-05-01T17:28:18Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48519 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akello Judith Franca''' yazaalibwa nga 17 Ogwomunaana 1978, Munnayuganda, munabyabufuzi era omukugu mu by'enfuna.<ref name=":0">https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=128</ref> Ye mubaka omukyala akiikirira ab'e [[:en:Agago|Agago]] mu Paalamenti ya Uganda ey'omunaana, omwenda n'ekumi.<ref name=":0" /><ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/female-mps-on-a-pregnancy-watch-as-golola-visits-parliament-1843882</ref> Mu Paalamenti ey'ekuminoomu , yeesimbawo ku ky'omukyala eyali ayagala okukiikirira Agago naye nebamuwangula ng'ayafuna obululu 26,840.<ref>https://visiblepolls.org/ug/2021-general-election/candidates/akello-judith-franca-10106/</ref> Yalina akakwate ku kibiina ky'eby'obufuzi ekya [[:en:Forum_for_Democratic_Change|Forum for Democratic Change]] mu Paalamenti ey'ekkumi.<ref name=":0" /><ref>https://fdc.ug/team/hon-franca-akello/</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=18794:besigye-in-cris-talks-with-fdc-rebels |title=Archive copy |access-date=2023-03-19 |archive-date=2022-10-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221016222645/https://www.observer.ug/component/content/article?id=18794:besigye-in-cris-talks-with-fdc-rebels |url-status=dead }}</ref> Yaliko ne mu kibiina ekiri mu buyinza ekya National Resistance Movement member.<ref>https://theyworkforyou.github.io/uganda-parliament-watch/mp/2cec2ab5-bce3-4e0d-b496-03f1fac9c826/</ref> [[Category:Articles with hCards]] == Okusoma kwe == Mu mwaka gwa 1993, yatuula ebigezo bya P.7 ebya P.L.E ku somero lya Lacek-Ocot Primary School.<ref name=":0" /> Mu mwaka gwa 1997, yaweebwa Satifikeeti ya siniya ey'okuna eya [[:en:Uganda_Certificate_of_Education|Uganda Certificate of Education]] okuva kusomero ly'e Atanga S.S. oluvannyuma yeegata ku Sacred Heart S.S. mu Disitulikit y'e Gulu gy'eyatuulira siniya ey'omukaaga ne satifikeeti ya [[:en:Uganda_Advanced_Certificate_of_Education|Uganda Advanced Certificate of Education]], oluvannyuma n'amaliriza mu mwaka gwa 1999.<ref name=":0" /> Alina diguli mu busomesa ng'eno yagifunira ku Ssenttendekero wa Makerere nga yagifuna mu mwaka gwa 2004. Oluvannyuma yaweebwa diguli ey'okubiri mu by'okudukanya eby'enfuna mu mwaka gwa 2009 okuva mu [[:en:Makerere_University|Ssetendekero wa Makaerere]].<ref name=":0" /> == Obulamu bwe nga tanayingira byabufuzi == Okuva mu mwaka gwa 1998 okutuusa mu gwa 2001, yali akola mu kitongole kya [[:en:Uganda_Red_Cross_Society|Uganda Red Cross Society]], wabula ng'akola ng'eyali ayamba kubaali babeera mu bantu. Wakati w'omwaka gwa 1999 ne 2001, yakola ng'omusomesa ku somero lya Pajule S.S. Okuva mu mwaka gwa 2017 okutuuka kati, yali akola nga sabawandiisi mu kakiiko ka palamenti akafunaanyizibwa kunsonga z'abaana. Yakolako ng'omusomesa wakati w'omwaka gwa 2003 ne 2005 okuva mu Kisugu Secondary School ery'e Muyenga.<ref name=":0" /> == Olugendo lwe mu by'obufuzi == Nga tanaba kwegata ku [[:en:Parliament_of_Uganda|palamenti ya Uganda]] [[:en:Member_of_parliament|ng'omubaka wa palamenti]] okuva mu mwaka gwa 2006 okutuuka mu 2021, Judith yakolako ng'omubaka wa palamenti ya Uganda mu bifo eby'enjawulo. Mu mwaka gwa 2006 okutuusa 2011, yaweebwa omulimu gw'okubeera w'okumyuka kalabalaba wa palamenti akakasa ng'ababaka baloonda n'okulabikako munkiiko ezibeera ezibeera zitegekeddwa. Judith oluvannyuma yakolako nga minista ow'ekisikirize ow'eby'enjigiriza n'eby'emizannyo okuviira ddala mu mwaka gwa 2011 okutuusa mu mwaka gwa 2013. Okuva mu mwaka gwa 2013 okutuusa mu 2016, yeeyali saabawandiisi w'ekibiina ekigata abakyala mu palamenti ekya 'Uganda Women Parliamentary Association'.<ref name=":0" /> Wakati w'omwaka gwa 2013 ne 2016, yeeyali omukungu wa Uganda eyakiikirira nga mu palamenti y'ensi yonna eya International Parliamentary Association, oluvannyuma n'akiikirira Uganda mu palamenti egata amawanga agaali mulubu olumu ne Bungereza eya 'Commonwealth Parliamentary Association' okuva mu mwaka gwa 2016 n'okutuusa kati.<ref name=":0" /> Okuva mu mwaka 2017 n'okutuuka kati, Judith yakola ng'omumyuka wa ssentebe mu kakiiko ka palamenti ku by'ensonga z'eby'enfuna by'abantu mu palamenti ya Uganda .<ref name=":0" /> == Ebirala by'akola == Yakolako mu kakiiko k'eby'ensiimbi, okutegeka wamu n'okulakulanya eby'enfuna ne kukakiiko akakola embalirira y'eby'enfuna by'abantu mu palamenti ya Uganda, ng'ogyeko okubeera omubaka.<ref name=":0" /><ref>https://www.independent.co.ug/tag/judith-franca-akello/</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.mpscanug.com/profile/hon-akello-judith-franca/ |title=Archive copy |access-date=2023-03-19 |archive-date=2022-10-18 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221018200605/https://www.mpscanug.com/profile/hon-akello-judith-franca/ |url-status=dead }}</ref> == Obulamu bwe == Mufumbo.<ref name=":0" /> Ayagala nnyo okwenyigira mu by'emizannyo n'okusoma.<ref name=":0" /> == Laba ne == * [[:en:Beatrice_Akello_Akori|Beatrice Akello Akori]] * [[:en:List_of_members_of_the_tenth_Parliament_of_Uganda|Olukalala lw'ababaka ba Palamenti ya Uganda ey'ekkuminemu]] * [[:en:List_of_members_of_the_eighth_Parliament_of_Uganda|Olukalala lw'ababaka ba Palamenti ya Uganda ey'omunaana]] * [[:en:List_of_members_of_the_ninth_Parliament_of_Uganda|Olukalala lw'ababaka ba Palamenti ya Uganda ey'omwenda]] * [[:en:Member_of_parliament|Mmemba wa Palamenti]] * [[:en:Parliament_of_Uganda|Palamenti ya Uganda]] == Ebijuliziddwa == 3pq3livw6s6ad77d4p6n94rcgx1qeso Ajok Lucy 0 10533 48513 47928 2026-05-01T17:22:19Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48513 wikitext text/x-wiki {{| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline-block">Lucy Ajok</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Yazaalibwa | class="infobox-data" |Disitulikiti ya Apac |- ! class="infobox-label" scope="row" |Eggwanga | class="infobox-data category" |Munayuganda |- ! class="infobox-label" scope="row" |Obuyigirize | class="infobox-data" |St. Catherine High School, Lira district |- ! class="infobox-label" scope="row" |Emyaka gy'aazze ng'akola | class="infobox-data" |Okuva mu 2011 okutuuka kati |- ! class="infobox-label" scope="row" |Kyebamumanyiiko | class="infobox-data" |Mukyala Omubaka wa Paalamenti akiikirira Munisipaali ye Apac |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ekibiina ky'eby'obufuzi | class="infobox-data org" |[[Uganda People's Congress]] |}} [[File:Ajok Lucy.jpg|thumb|Ajok Lucy.jpg]] '''Ajok Lucky''' yazaalinwa mu Gusooka mu 1962, nga Munnayuganda munnabyabufuzi akiikirira Konsitituweensi ya Munisipaali ya Apac nga omukyala [[:en:Member_of_parliament|omubaka wa Paalamenti]] mu [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]] <ref>https://www.ec.or.ug/election/directly-elected-member-parliament-apac-municipality-apac-district</ref> ey'omwenda wansi w'ekibiina kya [[:en:Uganda_People's_Congress|Uganda Peoples Congress (UPC)]].<ref name="monitor">https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/ex-minister-obote-s-son-join-race-for-apac-municipality-seat-1761654</ref><ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/3-5m-children-living-in-abject-poverty-report-1574520</ref><ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> == Okusoma kwe == Lucy yasomera ku St. Catherine High School mu Disitulikiti ye Lira. == Emirimu gye == Nga tanaba kuyingira mu byabufuzi mu 2011, yali akola n'ekitongole ekitadukanyizibwa gavumenti ekiyitibwa Move On Referral nga yakola mu kitongole ekivunaanyizibwa ku by'amayumba.<ref name="monitor" />Mu 2016, yawangulwa [[:en:Betty_Awori_Engola|Betty Awori Engola]] ku ky'ekifo kya [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]] eye kumi.<ref name="monitor" /> Mu 2015, yawangulwa Kenny Auma Lapat mu kamyuufu ka UPC, n'atekayo okusaba kwe mu kkooti nga agamba akalulu kaalimu ebirumira nadala mu kaseera k'okulonda.<ref>https://ugandaradionetwork.net/story/apac-woman-mp-loses-upc-primaries</ref> Yawerezaako ku kakiiko ka Paalamenti akavinaanyizibwa ku by'obusuubuzi, obulambuzi, okusiga ensiimbi wamu n'amakolero.<ref>https://dam.media.un.org/asset-management/2AM9LO4YXG90?FR_=1&W=1280&H=585</ref> == Laba ne bino == * [[:en:List_of_members_of_the_ninth_Parliament_of_Uganda|Olukalala lwa babaka ba Paalamenti ya Uganda eyo mwenda]] * [[:en:Betty_Awori_Engola|Betty Awori Engola]] == Ebijuliziddwaamu == {{Reflist}} == Ewalala w'oyinza okubigya == * [https://www.parliament.go.ug/ Ku mukutu gwa yintaneeti ogwa Paalamenti ya Uganda] [[Category:Bannabyabufuzi]] crryu0vrji8c56yn2o83d2bf4aknuw2 48514 48513 2026-05-01T17:22:54Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48514 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ajok Lucky''' yazaalinwa mu Gusooka mu 1962, nga Munnayuganda munnabyabufuzi akiikirira Konsitituweensi ya Munisipaali ya Apac nga omukyala [[:en:Member_of_parliament|omubaka wa Paalamenti]] mu [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]] <ref>https://www.ec.or.ug/election/directly-elected-member-parliament-apac-municipality-apac-district</ref> ey'omwenda wansi w'ekibiina kya [[:en:Uganda_People's_Congress|Uganda Peoples Congress (UPC)]].<ref name="monitor">https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/ex-minister-obote-s-son-join-race-for-apac-municipality-seat-1761654</ref><ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/3-5m-children-living-in-abject-poverty-report-1574520</ref><ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> == Okusoma kwe == Lucy yasomera ku St. Catherine High School mu Disitulikiti ye Lira. == Emirimu gye == Nga tanaba kuyingira mu byabufuzi mu 2011, yali akola n'ekitongole ekitadukanyizibwa gavumenti ekiyitibwa Move On Referral nga yakola mu kitongole ekivunaanyizibwa ku by'amayumba.<ref name="monitor" />Mu 2016, yawangulwa [[:en:Betty_Awori_Engola|Betty Awori Engola]] ku ky'ekifo kya [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]] eye kumi.<ref name="monitor" /> Mu 2015, yawangulwa Kenny Auma Lapat mu kamyuufu ka UPC, n'atekayo okusaba kwe mu kkooti nga agamba akalulu kaalimu ebirumira nadala mu kaseera k'okulonda.<ref>https://ugandaradionetwork.net/story/apac-woman-mp-loses-upc-primaries</ref> Yawerezaako ku kakiiko ka Paalamenti akavinaanyizibwa ku by'obusuubuzi, obulambuzi, okusiga ensiimbi wamu n'amakolero.<ref>https://dam.media.un.org/asset-management/2AM9LO4YXG90?FR_=1&W=1280&H=585</ref> == Laba ne bino == * [[:en:List_of_members_of_the_ninth_Parliament_of_Uganda|Olukalala lwa babaka ba Paalamenti ya Uganda eyo mwenda]] * [[:en:Betty_Awori_Engola|Betty Awori Engola]] == Ebijuliziddwaamu == {{Reflist}} == Ewalala w'oyinza okubigya == * [https://www.parliament.go.ug/ Ku mukutu gwa yintaneeti ogwa Paalamenti ya Uganda] [[Category:Bannabyabufuzi]] ccmpsvyllocfuin8a4d7tymbq5e4vf2 Akumu Catherine Mavenjina 0 10550 48528 47929 2026-05-01T18:17:30Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48528 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akumu Catherine Mavenjina''' [[:en:Uganda|Munnayuganda]], [[:en:Lawyer|munnamateeka]], [[:en:Politician|munnabyabufuzi]] okuva mu [[:en:Nebbi_District|Disitulikiti y'e Nebbi]], Uganda. Yali mukiise mu [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]] ey'Omunaana mu 2006–2011. Ye yali Minisita omubeezi era nga kaakano y'akiikirira abakadde mu Bukiikakkono bwa Uganda mu Paalamenti ya Uganda ey'ekkuminemu.<ref>https://www.parliament.go.ug/sites/default/files/MEMBERS%20OF%20THE%2011TH%20PARLIAMENT%20%282021-2026%29%20.pdf</ref> Alina akakwate ku kibiina ky'ebyobufuzi ekya National Resistance Movement (NRM).<ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref><ref name=":0">https://www.monitor.co.ug/uganda/special-reports/elections/four-elected-as-mps-for-elderly-3262964</ref> == Emirimu gye == Nga tannaba kuyingira mu byabufuzi, yaweerezaako ng'omulamuzi. yali Minisita omubeezi ow'abakozi ba Gavumenti.<ref name=":1">https://www.newvision.co.ug/news/1255919/-minister-loses-defamation-suit</ref> Mu Paalamenti Ey'omunaana, Mavenjina yakiikirira Disitulikiti y'e Nebbi ng'omubaka omukyala mu Paalamenti. Okuyita mu kisanja kye, yeetaba mu nsonga z'okubaga amateeka, yalwanirira eddembe ly'abakyala era n'akola ne ku byetaago by'abantu. Yawangulwa [[:en:Agnes_Acibu|Agnes Acibu]] mu kalulu ka bonna ka 2021 ng'omubaka omukyala akiikirira Disitulikiti y'e Nebbi mu Paalamenti. Yakiikirira abakadde b'omu Bukiikakkono bwa Uganda mu Paalamenti y'ekkuminemu eya 2021-2026. Mavenjina yaweerezaako ku kakiiko akaali kategeka ebikujjuko by'olunaku lw'abajulizi mu 2024 e Nebbi.<ref>https://ugandaradionetwork.net/story/nebbi-cuts-martyrs-day-budget-by-ugx-2b-cites-financial-constraints-among-faithful</ref><ref>https://www.independent.co.ug/nebbi-cuts-martyrs-day-budget-by-shs2billion-cites-financial-constraints-among-faithful/</ref> == Obukuubagano n'emisango egya mujwetekebwako == Mu 2003, Mavenjina yaggulawo emisango eri [[:en:Daily_Monitor|Monitor Publications]], ng'agamba nti baali bamujjwetekako emboozi emuttatana. Wabula omusango guno gwagobebwa mu Kkooti enkulu olw'okubulwa obujulizi mu musango gwe. == Laba ne bino == * [[:en:Agnes_Acibu|Agnes Acibu]] * [[:en:Nebbi_District|Disitulikiti y'e Neebi]] * [[:en:National_Resistance_Movement|National Resistance Movement]] * [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda]]. * [[:en:Member_of_parliament|Ababaka ba Paalamenti]] == Ebijuliziddwamu == <references /> [[Category:Bannabyabufuzi]] 3wr30x04cjkf4i71sawvf0ay0ituokl Beatrice Kiraso 0 10583 48551 43880 2026-05-01T20:36:46Z ~2026-26561-98 11074 Added infobox 48551 wikitext text/x-wiki   {{Databox|item=Q116547881}} '''Beatrice Birungi Kiraso''' [[:en:Uganda|Munnayuganda]] [[:en:Politician|Munnabyabufuzi]] ng'amanyikiddwa mu kisaawe ky'ebyobufuzi bya Uganda ne [[:en:East_African_Community|East African Community]] (EAC).<ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> Aweereza ng'omukozi wa Gavumenti okumala eby'asa bibiri nga [[:en:Member_of_parliament|Mmemba wa Paalamenti]] akiikirira [[:en:Kabarole_District|Disitulikiti y'e Kabarole]], Omumyuka w'omukulembeze wa East African Community, era nga lekikyala ku Yunivasite y'e Makerere <ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref><ref>https://www.newtimes.co.rw/article/126422</ref> == Obuto bwe n'emisomo gye == Kiraso yazaalibwa mu kyalo kye Kiburara, mu Ggombolola y'e Hakibale mu [[:en:Kabarole_District|Disitulikiti y'e Kabarole]] mu Uganda. Ye mwana omuberyeberye mu baana ekkumi abazaalibwa omugenzi Edison Amooti Rusoke Kiraso.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/people-power/kiraso-journey-from-retirement-to-running-tumukunde-s-campaign--2303680</ref> Olugendo lwe olw'okusoma lw'atandikira ku Kiburara Primary School, n'adda ku [[:en:Nyakasura_School|Nyakasura School]] [[File:Nyakasura School 001.jpg|thumb|'''Nyakasura School.''']] ng'eno gye yamalira siniya ey'okuna oluvannyuma yagenda ku [[:en:Kyebambe_Girls_School|Kyebambe Girls’ School]] mu siniya ey'okutaano n'eyomukaaga. Mu 1981, y'egetta ku [[:en:Makerere_University|Ssettendekero wa Makerere]] nga yatikkirwa Diguli mu by'enfuna eya Degree in Economics and Social Administration mu 1984.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/people-power/kiraso-journey-from-retirement-to-running-tumukunde-s-campaign--2303680</ref> Era alina ne Diguli ey'okubiri mu Public Administration saako ne Diguli ey'okubiri mu Public Policy Management okuva ku [[:en:Harvard_University|Havard University]].<ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> == Emirimu gye == Mu 1996, Kiraso yalondebwa nga talina amuvuganya mu kifo ky'[[:en:Member_of_parliament|Omubaka mu Paalamenti]] akiikirira Disitulikiti y'e Kabarole, ekifo kyeyalwamu olw'emirimu gye yakolera abantu b'omu kitundu kye.<ref>https://www.newtimes.co.rw/article/72691/beatrice-kiraso-aeac-political-integration-is-on-right-coursea</ref> Yali mmemba mu [[:en:National_Assembly|Lukiiko lw'eGgwanga olukulu]] era aweereza ku kakiiko akakwasaganya eby'embalirira mu Paalamenti ya Uganda.<ref>https://allafrica.com/stories/200605020067.html</ref> Oluvanyuma lw'emyaka mwenda ng'awummude eby'obufuzi, Kiraso yakomawo mu kisaawe ky'ebyobufuzi okuwagira eyali y'esimbyewo ku bwa Pulenzidenti wa Uganda Gen [[:en:Henry_Tumukunde|Henry Tumukunde]]. Yali musaale nnyo mu kutambuza kakuyege we, okuwanjaga okufuna “Uganda empya” n'enjogera eya "Kisoboka".<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/people-power/why-history-of-flip-flopping-might-come-back-to-haunt-tumukunde-1921822</ref><ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> ==== Bye yakola mu East African Community ==== Kiraso yaweereza nga omumyuka [[:en:Secretary_General|Akulira ekibiina]] ekirwannirira obumu mu by'obufuzi ekya Political Federation for the EAC. Mu kisanja kye, yamalako ebisanja bibiri eby'emyaka esatu era yali wa nkizo nnyo mu kulondoola emirimu egikolebwa mu [[:en:East_African_Federation|East African Federation]] n'okulinyisa omutindo gw'eby'obufuzi mu mawanga g'omukaga gwa EAC.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/people-power/kiraso-journey-from-retirement-to-running-tumukunde-s-campaign--2303680</ref><ref>https://www.newvision.co.ug/articledetails/undefined</ref> == Omukululo gw'eyaleka ne by'akoze == Kiraso bwe yakulemberamu mu kussa essira ku bumu obw'enkukunala mu kibiina kya East African Community n'okutandiikibwa kwa East African political federation processes, ky'aviraako okukazibwako elinnya lya "Mama Federation".<ref>https://www.newtimes.co.rw/article/72691/beatrice-kiraso-aeac-political-integration-is-on-right-coursea</ref> Mu 2016 ye yakulembezebwa mu kwesimbawo ku kifo ky'[[:en:Executive_Secretary|akulembera]] akakiiko ttabamiluka aka [[:en:International_Conference_on_the_Great_Lakes_Region|International Conference on the Great Lakes Region]] olw'obumanyirivu bwe yalina mu nsonga ezikwata ku mawanga ag'enjawulo n'okumalawo obutabanguko.<ref>https://chimpreports.com/uganda-nominates-beatrice-kiraso-for-icglr-top-job/</ref><ref>https://ugandaradionetwork.net/story/beatrice-kiraso-fronted-for-icglr-job?districtId=499</ref> == Ebijuliziddwamu == {{Reflist}}  bsbt6tjzlgaboq9aihml927mrstwdkr Ennyanja ya Kabaka 0 10747 48517 36283 2026-05-01T17:26:50Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[Akayanja ka Kabaka]] to [[Ennyanja ya Kabaka]]: Misspelled title 36283 wikitext text/x-wiki [[File:Kabaka's_lake_in_Uganda.jpg|thumb|300x300px|Ekifaananyi ekiraga ennyanja ya Kabaka mu Ndeeba]] [[File:Kabaka's_Lake_2.jpg|thumb|300x300px|Akayanja ka Kabaka mu Uganda]] [[File:Kabaka's_Lake.jpg|thumb|300x300px|Ekifaananyi Ekiraga Ekizinga Nnambi ku Nyanja ya Kabaka mu Ndeeba]] '''Ennyanja ya Kabaka oba Akayanja ka Kabaka''' nga bwetera okuyitibwa nnyanja eyasimibwa omuntu n'emikono nga akozesa enkumbi era esinganibwa mu kitundu '''[[:en:Ndeeba|Ndeeba]]''' mu ggombolola Lubaga mu [[:en:Kampala|Kampala]], [[:en:Capital_city|ekibuga ekikulu]] ekya [[:en:Uganda|Uganda]]. Ennyanja eno y'emu ku bifo eby'obulambuzi ebisinga etuttumu mu kibuga Kampala era etambulirako ebyafaayo eby'amaanyi naddala eri Abaganda n'obwakabaka era yamugaso eri eby'obuwangwa.<ref name=":0">https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/kabaka-s-lake-his-highness-mwanga-s-positive-legacy-1549042</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=uhlinBM3mQ4</ref> Mu Uganda ennyanja ya Kabaka y'enyanja ensime n'emikono esinga obunene.<ref name="auto">https://www.ganyanasafaris.com/blog/kabaka-lake-the-largest-man-made-lake-in-uganda/</ref> == Ebyafaayo by'enyanja ya Kabaka == Ennyanja ka Kabaka yasimibwa mu biseera by'ekyasa ekyo 19 ku biragiro bya Kabaka [[:en:Mwanga_II_of_Buganda|Mwanga II eyali owa Buganda]],(Kabaka ono era ajjukirwa nyo olw'okuwa ebiragiro ebyavaako okuttibwa kwabakkiriza oluvanyuma abafuuka [[:en:Uganda_Martyrs|Abajulizi ba Uganda]]). Okusinziira ku [https://www.youtube.com/watch?v=E8ekOdVw28s mboozi yamawulire]<ref>https://www.youtube.com/watch?v=E8ekOdVw28s</ref> ey'omukutu gw'obwakabaka ogwa [https://x.com/bbstvug BBS Terefayina] eyakolebwa ku nyanja eno eraga nti Enyanja ya Kabaka yasimibwa ku biragiro bya Kabaka Mwanga era nga kino kyava ku kwagala kweyalina eri okubeera okumpi n'amazzi era nga yali agenderera nokutumbula eby'okwerinda bye wamu nokutumbula ebyobusuubuzi akageri kekiri nti enyanja eno olubereberye yali yakusimibwa okutuuka nga ekwataganye n'enyanja nalubaale oba [[:en:Lake_Victoria|Victoria]] nga bweyitibwa kati. Ennyanja eno era yasimibwa okuwa Kabaka Mwanga amazzi kwasobolera okuwummulira era n'okutekawo obukuumi eri olubiri lwe e Mengo.<ref name="auto" /><ref>https://ngaaliinflightmag.com/kabaka%c2%92s-lake-a-heritage-wonder/</ref><ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://nbs.ug/2018/08/up-and-about-the-beauty-of-kabakas-lake-in-rubaga/ |access-date=2024-06-28 |archive-date=2023-07-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230715172324/https://nbs.ug/2018/08/up-and-about-the-beauty-of-kabakas-lake-in-rubaga/ |url-status=dead }}</ref> == Enkula yaayo n'ebigisinganibwaako == Ennyanja ya Kabaka eliko obugazi bwa yiika 200 nga zino ze sikweeya kiromita 0.8, nga erina obwanvu bwa mita 4.5 okuka wansi. Enzizi ez'obutonde (soma ensulo) awamu n'amazzi g'enkuba byebintu ebiriikiriza ennyanja eno okubaamu amazzi obudde bwonna. Ennyanja eno era eliko ekizinga ekyabbulwa mu yaliko Nnaabagereka wa Buganda Nnambi Nantuttululu era ekizinga kino kiriko engabo ey'ekyuuma eyatekeebwako ku Mulembe gwa Ssekabaka Daudi Chwa II okusinziira ku kunyonyola kw'omukungu Abdul Karim Ssemanda era nga ono yamyuka akulira ekitongole ky'obwakabaka ekivunaanyizibwa ku by'obulambuzi n'enono ekya Buganda Heritage and Tourism Board<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.bhtb.or.ug/about-us |access-date=2024-07-23 |archive-date=2024-07-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240723090548/https://www.bhtb.or.ug/about-us |url-status=dead }}</ref> == Ebikolebwako n'omugaso == Enyanja ya Kabaka erina emigaso egy'enjawulo eri abantu abajetoloode muno mulimu; okubawa amazzi gebakozesa mu kufukirira ebimera byabwe wamu n'ebyetaago ebyabulijjo. Ennyanja eno era kifo [[:en:Recreation|kyabulambuzi]], nga kisikiriza abantu b'omukitundu wamu n'abalambuzi abakolerako ebintu nga okuvugirako amaato, okuwumulirawo, wamu n'okutambulirawo nadala kumbalama.<ref>https://www.bwindiugandagorillatrekking.com/kabakas-lake/</ref><ref name=":0" /> == Omugaso eri eby'obuwangwa == Ennyanja ya Kabaka elina omugaso munene nnyo eri eby'obuwangwa wamu n'ebyafaayo eri abantu mu Uganda, nadala mu [[:en:Buganda|bwakabaka bwa Buganda]].Eno etwalibwa okubeera akabonero k'ensibuko y'obumu mu bwakabaka, era nga ekozesebwa ku mikolo egy'enjawulo nadala ku bikujuko by'obuwangwa eby'omugaso. Akakwate k'ennyanja eno n'obwakabaka bwa Buganda wamu n'abakulembezze ab'obuwangwa ky'ongera okulaga omugaso gyekalina eri obuwangwa.<ref name=":0" /> == Laba ne bino == * [[:en:Buganda_Kingdom|Obwakabaka bwa Buganda]] == Ebijjuliziddwaamu == <references /> [[Category:Buganda]] [[Category:Lakes]] [[Category:Man made lakes in Uganda]] 8dpk3dufb91p4k7p982ogwj8gyljday Albert Edward Baharagate Akiiki 0 10968 48530 36004 2026-05-01T18:24:04Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48530 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Edward Baharagate Akiiki''' (25 Ogwokubiri 1930 – 5 Ogwokkuna 2023) yali musaserodooti w'Abakatuliki mu Uganda era nga yaweereza ng'Omusumba wa Eklezia y'abakatoliki w'essaza ly'e Hoima . Yalondebwa okuba omusumba w’e Hoima nga 7 Ogwomusanvu 1969 era n’alekulira nga 9 Ogwokussatu 1991. == Ensibuko n’obusaserdooti == Baharagate yazaalibwa nga 25 Ogwokubiri 1930, ku ''kyalo Nyamigisa'', mu [[Masindi (disitulikit)|Disitulikiti y’e Masindi]], mu kitundu ky’e Bunyoro nga wekimanyiddwa kati, mu kitundu ky'obuggwanjuba bwa Uganda. Yatuuzibwa ku busaserodooti nga 7 Ogwekkuminebiri 1958. <ref name="1R">https://en.wikipedia.org/wiki/Catholic-Hierarchy.org</ref> <ref name="2R">{{Cite web |title=Archive copy |url=https://hoimadiocese.org/the-diocese/our-bishops/bishop-albert-edward-baharagate/ |access-date=2024-09-12 |archive-date=2024-03-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240301004719/https://www.hoimadiocese.org/the-diocese/our-bishops/bishop-albert-edward-baharagate/ |url-status=dead }}</ref> == Nga omusumba == Yalondebwa okuba Omusumab w’e Hoima nga 7 Ogwomusanvu 1969 era n’atukuzibwa ng’omusumba e Hoima nga 1 Ogwomunana 1969 Paapa Paul VI † ng’ayambibwako Ssaabasumba Sergio Pignedoli †, Titular Archbishop of Iconium ne Ssaabasumba[[Emmanuel Nsubuga|Emmanuel Kiwanuka Nsubuga]] †, Ssaabasumba [[Essaza Ekkulu erya Kampala (Eklezia Katolika)|w’essaza ly’e Kampala]] . Nga 9 1991, Ogwokussatu Baharagate yalekulira nga omusumba wa Hoima. Mu bulamu bwe obw’oluvannyuma, yawangaala nga omusumba Emeritus owa Hoima. <ref name="1R" /> <ref name="2R" /> == Okufa == Baharagate Akiiki yafiira mu ddwaliro e Nsambya mu [[Kampala]], nga 5 Ogwokkuna 2023, ku myaka 93. <ref name="1R" /> == Ebijuliziddwa == gstc4qwgdqrcgu84zj6pszqwgxa2iql Kirunda Kivejinja 0 11410 48630 38990 2026-05-02T09:01:56Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48630 wikitext text/x-wiki '''Ali Kirunda Kivejinja''' (yazaalibwa nga 12 Ogwomukaaga 1935 – 19 Ogwekkumineebiri 2020), amanyiddwa ennyo nga '''Kirunda Kivejinja''', yali [[:en:Politics_of_Uganda|munnabyabufuzi Munnayuganda]] era omuwabuzi omukulu owa [[:en:President_of_Uganda|Pulezidenti wa Uganda]], [[Yoweri Museveni]]. Mu kiseera we yafiira yali [[:en:Deputy_Prime_Minister_of_Uganda|Mumyuka wa Ssaabaminisita Owookubiri]] era [[:en:Minister_without_portfolio#Uganda|Minisita owaaguno na guli]] mu [[Cabinet of Uganda|Kabineti ya Uganda]].<ref>{{cite news|title=Museveni shuffles Cabinet, drops Muloni, appoints Magyezi|url=https://www.monitor.co.ug/News/National/Museveni-shuffles-Cabinet-drops-Muloni-Nadduli-Ssekandi/688334-5386130-139sq4lz/index.html|access-date=28 August 2022|work=Monitor|date=14 December 2019|language=en}}</ref> Emabegako, yaliko Minisita w’obuyambi n’okuddaabiriza embeera z’abantu, ensonga z’omunda n’okubeera [[:en:Deputy_Prime_Minister_of_Uganda|Omumyuka wa Ssaabaminisita]] wa Uganda.<ref>{{cite web|url=http://www.monitor.co.ug/News/National/Kivejinja-returns-to-challenge/-/688334/2426864/-/12woa2xz/-/index.html|title=Kivejinja Returns To Challenge MP Katuntu|accessdate=5 February 2015|date=22 August 2014|first=Yazid|last=Yolisigira|newspaper=[[Daily Monitor]]|location=Kampala}}</ref> Yalondebwa okuba [[:en:Ministry_of_East_African_Community_Affairs_(Uganda)|Minisita w'ensonga z'omukago gwa East Africa]] nga 6 Ogwomukaaga 2016,<ref>{{cite web|date=6 June 2016|newspaper=[[Daily Monitor]]|url=http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%2527s+cabinet.pdf|title=Museveni's new cabinet list At 6 June 2016|accessdate=13 June 2016|location=Kampala|author=Uganda State House|archive-date=7 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161007121926/http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%27s+cabinet.pdf|url-status=dead}}</ref> n'ava mu kifo ekyo nga 14 ogwekkumineebiri 2019.<ref>{{cite news|title=Museveni shuffles Cabinet, drops Muloni, appoints Magyezi|url=https://www.monitor.co.ug/News/National/Museveni-shuffles-Cabinet-drops-Muloni-Nadduli-Ssekandi/688334-5386130-139sq4lz/index.html|access-date=28 August 2022|work=Monitor|date=14 December 2019|language=en}}</ref> Yafa nga 19 Ogwekkumineebiri 2020 era nga kigambibwa nti okufa kwe kwava ku bulwadde bwa [[:en:COVID-19|COVID-19]] obwali buyitiridde nga kigambibwa nti yali amaze wiiki nga bbiri ng’alwanagana nabwo mu ddwaaliro lya Mulago Referral Hospital.<ref>{{cite web|url=https://www.newvision.co.ug/news/1535707/kivejinja-succumbs-covid-19|title=Kivejinja succumbs to COVID-19|date=19 December 2020}}</ref> == Okusoma kwe == Ali Kirunda Kivejinja yasomera ku Kibuli Junior School ne [[:en:Busoga_College_Mwiri|Busoga College Mwiri]] mu Uganda n’oluvannyuma n’akola omusomo nga tannatuuka ku yunivasite mu [[:en:Madras_Christian_College|Madras Christian College]] nga tannafuna diguli ya [[:en:Bachelor_of_Science|Bachelor of Science]] (Honours) mu [[:en:Zoology|by’ensolo]] ku [[:en:Delhi_University|Yunivasite y’e Delhi]] ku sikaala ya [[:en:Government_of_India|Gavumenti ya Buyindi]]. Bwe yali mu [[:en:India|Buyindi]] yaliko omuwanika w’ekibiina ekigatta abayizi mu Afirika ekya African Students Association (ASA) ekyalimu mu bammemba baakyo [[:en:Bingu_wa_Mutharika|Bingu wa Mutharika]], [[:en:John_Malecela|John Malecela]] ne [[John Mataure]].<ref name="Profile">{{cite web|title=AbaiseMenhya Royal Clan of Busoga In Uganda: Kirunda Kivejinja|accessdate=5 February 2015|url=http://abaisemenhya.tripod.com/test/id13.html|date=2010|publisher=Abaisemenhya.tripod.com|archive-date=5 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150205172320/http://abaisemenhya.tripod.com/test/id13.html|url-status=dead}}</ref> == Omulimu gw’ebyobufuzi == Ali Kiruda Kivejinja yakomawo mu [[Yuganda|Uganda]] mu 1962. Mu myaka gya 1960 yakola ng’omukunzi mu kibiina ky’ebyobufuzi ekya [[Uganda People's Congress|Uganda People’s Congress]], ekibiina ky’ebyobufuzi ekyali kifuga mu kiseera ekyo. Okuva gavumenti ya [[Milton Obote]] eyookubiri lwe yawambibwa mu 1986, Kivejinja aweerezza mu bifo ebiwerako mu gavumenti ekulemberwa Pulezidenti Yoweri Museveni. Mu 1986, yalondebwa okuba Minisita w’obuyambi n’okuddaabiriza abantu.<ref name="Profile" /> Yaliko Omubaka wa Paalamenti ow'omu kitundu ky’e Bugweri. Okuva olwo abadde Minisita w’ensonga z’omunda era omumyuka wa Katikkiro wa Uganda owookusatu. Okuva mu Gwomunaana 2012 yafuulibwa omuwabuzi wa Pulezidenti omukulu ku nsonga z’omunda eri Pulezidenti Museveni.<ref>{{cite web|accessdate=5 February 2015|url=http://www.independent.co.ug/news/news/6278-museveni-appoints-new-envoys-and-presidential-advisors|title=Museveni Appoints New Envoys And Presidential Advisors|date=18 August 2012|first=Haggai|last=Matsiko|newspaper=[[The Independent (Uganda)]]|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150205185642/http://www.independent.co.ug/news/news/6278-museveni-appoints-new-envoys-and-presidential-advisors|archivedate=5 February 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.newvision.co.ug/news/639251-coup-talk-real-says-kivejinja.html|title=Coup Talk Real, Says Kivejinja|date=27 January 2013|accessdate=5 February 2015|first1=John|last1=Semakula|first2=John|last2=Masaba|newspaper=[[New Vision]]|location=Kampala}}</ref> Nga 6 Ogwomukaaga 2016, yalondebwa ng'omumyuka wa Ssaabaminisita ow'okubiri era Minisita w'ensonga z'obuvanjuba bwa Afirika mu Kkabineti empya eyalangirirwa ku lunaku olwo.<ref>{{cite web|date=6 June 2016|url=https://www.scribd.com/doc/314964607/New-Cabinet|title=Uganda's New Cabinet As At 6 June 2016|accessdate=13 June 2016|publisher=Scribd.com|author=Uganda State House}}</ref> == Okufa kwe == Ali Kirunda Kivejinja yafa nga 19 Ogwekkumineebiri 2020, mu ddwaliro lya Mulago National referral Hospital mu Kampala Uganda ekirwadde kya [[:en:COVID-19|COVID-19]] mu kiseera [[:en:COVID-19_pandemic_in_Uganda|ky'ekirwadde kya COVID-19 mu Uganda]], okusinziira ku Pulezidenti [[Yoweri Museveni]].<ref>{{cite news|title=Minister Kivejinja succumbed to Covid-19 - Museveni|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/minister-kivejinja-succumbed-to-covid-19-museveni-3233928|access-date=20 December 2020|work=Monitor|date=19 December 2020}}</ref> == Ebitabo bye == Kivejinja ye muwandiisi w’ekitabo ''Uganda: The Crisis of Confidence'', ekitabo ekikwata ku byafaayo by’ebyobufuzi bya Uganda.<ref>{{cite web|url=https://www.theeastafrican.co.ke/magazine/-/434746/2569742/-/hep9s9z/-/index.html|title=Kivejinja Tells of A Dramatic Past That Seems To Be Repeating Itself|accessdate=5 February 2015|date=26 December 2014|first=Gaaki|last=Kigambo|newspaper=[[The EastAfrican]] (Nairobi)}}</ref> == Laba ne == * [[Cabinet of Uganda|Kabineti ya Uganda]] * [[:en:Parliament_of_Uganda|Palamenti ya Uganda]] == Ebijuliziddwa == {{Reflist}}{{Authority control}} dfgfm8lav46l06gk2023pr9ikqh0zsz Akena p'Ojok 0 11485 48521 45914 2026-05-01T17:31:03Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48521 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akena p'Ojok''' yaliko munnabyabufuzi, [[:en:Uganda|Munnayuganda]] ow'amaanyi era nga yaliko mu bifo bya gavumenti eby'enjawulo mu myaka gya 1980, omuli Minisita w'amasannyalaze, posta n'amasimu. Yali muntu wa maanyi mu kibiina kya [[:en:Uganda_National_Liberation_Front|Uganda National Liberation Front/Army]] ekyayamba okuggyawo [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] era nga y'enyigira mu ntalo z'okuwamba obuyinza ez'addirira. <ref>https://www.google.com/search?q=who+is+akena+p%27ojok</ref> == Obuto bwe == P'Ojok, ava mu lubu lw'[[:en:Acholi_people|Acholi]], yazaalibwa mu Pupwonya, ekitundu eky'omu byalo okumpi n'ekitundu eky'obusuubuzi ekya [[:en:Atiak|Atiak]] mu [[:en:Kilak_County|Ssaza lye Kilak]], mu [[:en:Amuru_District|Disitulikiti y'e Amuru]] . == Obulamu bwe mu byobufuzi == Mu kiseera ky’obukulembeze bwa Idi Amin, p’Ojok yaddukira e [[:en:Kenya|Kenya]], n’asiisira mu [[:en:Nairobi|Nairobi]], gye yafuuka yinginiya omukulu mu kkampuni y'amasanyalaze mu Kenya eya Electricity Utility. <ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/people-power/how-battle-of-lukaya-shaped-war-between-uganda-tanzania-3339404</ref> Nga bali wamu ne [[:en:Yonna_Kanyomozi|Yonna Kanyomozi]], [[:en:Ephraim_Kamuntu|Ephraim Kamuntu]], [[:en:Richard_Kaijuka|Richard Kaijuka]] ne Bannayuganda abalala abatutumufu abaali mu buwanganguse, p'Ojok baatandikawo ekibiina ky'abwe ekya [[:en:Save_Uganda_Movement|Save Uganda Movement]] (SUM), ekibiina ky'abatujju abalwanyisa Idi Amin oluvannyuma ne kyegatta wansi wa bendera ya [[:en:Uganda_National_Liberation_Front|Uganda National Liberation Front]] (UNLF) n'ebibinja ebirina ebigendererwa ebifaanagana ng'eky'abwe, awamu n'amagye ga [[:en:Tanzania|Tanzania]], ne baggyako Idi Amin mu mwaka gwa 1979. Mu [[:en:Uganda-Tanzania_War|lutalo lwa Uganda ne Tanzania]], p'Ojok yali mumyuka wa Ssentebe w'omukago gw'amagye ogwakolebwa okutondawo eggye lya Uganda National Liberation Army (UNLA, ekiwayi ky'amagye ekya UNLF) n'eggye lya [[:en:Tanzania_People's_Defence_Force|Tanzania People's Defence Force]], ekyaviirako Amin okugibwa mu buyinza. Oluvannyuma yafuuka omumyuka wa Pulezidenti wa UNLF, <ref>https://www.jstor.org/stable/4186254</ref> <ref>https://www.upcparty.net/obote/upc_role_Idi_Amin.htm</ref> ''mu butuufu'' eyafuga Uganda amangu ddala nga Idi Amin avudde mu bukulembeze. Akena p'Ojok yalondebwa okufuuka [[:en:President_of_Uganda|Pulezidenti wa Uganda]] nga yadda mu bigere bya [[:en:Yusuf_Lule|Yusuf Lule]] eyali Pulezidenti oluvannyuma lwa Idi Amin. Wabula oluvannyuma lw'olukungaana lwa [[:en:The_Moshi_Conference|The Moshi Conference]], [[:en:Godfrey_Binaisa|Godfrey Binaisa]] yalondebwa okubeera Pulezidenti mu kifo ky’ekyo. <ref>{{Cite web |url=https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/uganda-1962-present/ |title=Archive copy |access-date=2025-08-09 |archive-date=2023-01-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230130072558/https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/uganda-1962-present/ |url-status=dead }}</ref> <ref>https://escholarship.org/content/qt5zh4k3q3/qt5zh4k3q3.pdf?t=mniq7j</ref> <ref>https://www.statehouse.go.ug/past-presidents/president-godfrey-lukongwa-binaisa</ref> <ref>https://www.nytimes.com/1979/06/21/archives/ugandan-president-out-after-10-weeks-lule-is-accused-by-his.html</ref> Ebibiina by’obufuzi bwe byali bitondebwawo mu kwetegekera [[:en:December_1980_Elections_in_Uganda#General_elections|okulonda kwa bonna okwa 1980]], p’Ojok yavuganya ku bukulembeze bwa [[:en:Uganda_Patriotic_Movement|Uganda Patriotic Movement]] (UPM), <ref>http://journals.openedition.org/eastafrica/580</ref> kyokka [[:en:Yoweri_Museveni|Yoweri Museveni]] ye yalondebwa ku kifo kino. Akena p'Ojok oluvannyuma yegatta ku kibiina ky'ebyobufuzi ekya [[:en:Uganda_People's_Congress|Uganda People's Congress]] (UPC), n'afuuka [[:en:Member_of_Parliament|omubaka wa Paalamenti]] eyali akiikirira Obuggwanjuba bwa [[:en:Gulu|Gulu]], oluvanyuma lw'okuwangula eyali amuvuganya [[:en:Anthony_Ochaya|Anthony Ochaya]] owa [[:en:Democratic_Party_(Uganda)|Democratic Party]] . Ekibiina ky'ebyobufuzi ekya Uganda People's Congress kye kyawangula akalulu (ekyali kimanyikiddwa nga ekijingirire). Akena p'Ojok yafuuka Minisita w'amasannyalaze n'ebyempuliziganya, era oluvannyuma n'akola emirimu egy'enjawulo nga [[:en:Minister_(government)|Minisita wa kabineeti]] mu gavumenti ya [[:en:Milton_Obote|Milton Obote]] eya UPC . Mu 1985, gavumenti ya Obote yagobebwa mu buyinza mu lutalo lw'okuwamba gavumenti olwakulemberwa [[:en:Tito_Okello|Tito Okello]] ne [[:en:Bazilio_Olara-Okello|Bazilio Olara-Okello]] . Mu 1986, oluvannyuma lw’akavuyo akaddirira mu kuwamba gavumenti, eggye lya Yoweri Museveni erya [[:en:National_Resistance_Army|National Resistance Army]], eryali limaze emyaka mukaaga nga lirwanagana ne gavumenti ya Obote, lyawamba obuyinza. P’jok yagaana Museveni bweyamusaba okwegatta ku gavumenti ye <ref>https://www.google.com/search?q=+P%27Ojok+declined+several+personal+offers+from+Museveni+to+join+his+government&hl=lg</ref> era mu 1987 yakwatibwa n’aggulwako omusango gw’okulya mu nsi ye olukwe olw’ebigambibwa nti yakung’aanya eby'okulwanyisa okusuula gavumenti. Tewali kiwandiiko kyonna kikakasa nti yasingisibwa emisango egyo, naye yasindikibwa mu kkomera. Mu 1990 yayimbulwa oluvanyuma lw'[[:en:Pardon|okusonyiyibwa]] kwa Pulezidenti Museveni, oluvannyuma n’ava mu Uganda n’asenga mu [[:en:United_Kingdom|Bungereza]] . <ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/special-reports/from-third-to-main-force-tracing-museveni-s-final-leg-to-power-3269466</ref> Ku ntandikwa ya 2005, ekibiina ky’abakadde [[:en:Acholi_people|b’Acholi]] kyatuukirira p’Ojok ne bamusaba okukiikirira Abacholi mu [[:en:Uganda_People's_Congress|Uganda People’s Congress]], ekiteeso kye yagaana. <ref>https://www.britannica.com/topic/Uganda-Peoples-Congress</ref> <ref>https://doi.org/10.1007/978-3-319-56047-2_2</ref> Okuva mu myaka gya 1990, p'Ojok abadde abeera ne mukyala we n'abaana ku njegoyego z'ekibuga [[:en:London|London]] . == Ebiwandiiko == {{Reflist}} == Ebijuliziddwa == * Nyai, Dick. ''The Origins of the Uganda [[:en:Luwero|Luwero]] War''. Pdf Paper Submissions [http://www.grandslacs.net/doc/3781.pdf]. {{DEFAULTSORT:P'Ojok, Akena}} d7z3xhfrjzo2sbujsmuhbosq02kq0q6 Ajit Singh Bhogal 0 11966 48512 41991 2026-05-01T17:19:37Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48512 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ajit Singh Bhogal''' (yazaalibwa 5 Ogwekkuminogumu 1942) Munnayuganda muzannyi wa [[:en:Field_hockey|hockey ow'omukisaawe]]. Yavuganya mu [[:en:Field_hockey_at_the_1972_Summer_Olympics|mpaka z'abasajja]] mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] . Muganda wa munnayuganda omuzannyi wa hockey ku mutendera gw'ensi yonna hockey [[:en:Kuldip_Singh_Bhogal|Kuldip Singh Bhogal]] . == Ebiwandiiko ebikozesebwa == ru458ayxc6nzr1enuhyxb8m0ejxqcwi Akisoferi Wesonga 0 12033 48526 42140 2026-05-01T18:05:57Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48526 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akisoferi Wesonga''' yali mulabirizi [[:en:Anglican|w'ekkanisa ya Uganda]] mu Uganda. <ref>https://churchofuganda.org/dioceses/north-mbale</ref> <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Church_Times</ref> Wesonga yasomera mu [[:en:Buwalasi_Theological_College|ttendekero lya Buwalasi Theological College]]. [[:en:Ordained|Yatuuzibwa]] [[:en:Deacon|ku budinkoni]] mu 1954 ate ku bwa Faaza mu 1956. Yaweereza mu [[:en:Bishop_on_the_Upper_Nile|Bulabirizi bwa Upper Nile]] okutuusa mu 1961 era e [[:en:Bishop_of_Mbale|Mbale]] okuva olwo okweyongerayo. Yali [[:en:Dean_(Christianity)|dean]] wa [[:en:Mbale|Mbale]] okuva mu 1963 okutuuka mu 1969 era oluvannyuma lw'ekiseera ekyo n'abeera Omuwandiisi w'amasaza g'ekkanisa ya Uganda mu [[:en:Anglican_Church_of_Uganda|Ssaza lya Uganda]] . Yafuuka [[:en:Bishop_of_Mbale|Omulabirizi w’e Mbale]] mu 1980. <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Crockford's_Clerical_Directory</ref> Yaweereza ng’Omulabirizi okutuusa mu 1991. == Ebiwandiiko ebikozesebwa == 3l3dd0y7tn8ki1w4xzw285fdiyxavfs Akakiiko k'ebyokulonda mu Uganda 0 12242 48515 43308 2026-05-01T17:25:28Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[Akakiiko Akavunaanyizibwa ku By'okulonda mu Uganda]] to [[Akakiiko k'ebyokulonda mu Uganda]]: Misspelled title 43308 wikitext text/x-wiki    '''Akakiiko Akavunaanyizibwa ku by'okulonda mu Uganda''', era nga k'Ekakiiko '''k'Eby'okulonda mu Uganda''', kitongole kya [[:en:Government_of_Uganda|Gavumenti ya Uganda]] ekyasibwaawo nga bayita mu semateeka, ng'ekiragiro kyakyo "kyakutegeka n'okukola okulonda okwa bulijjo, okw'eddembe era okw'obwenkanya" mu ggwanga, mu ngeri ennungi, ey'ekikugu era etaliimu kyekubiira. <ref>{{Cite web |last=UCU |date=5 August 2016 |title=Mission, Vision and Goal |url=http://www.ec.or.ug/ |access-date=5 August 2016 |publisher=Electoral Commission of Uganda (ECU)}}</ref> == Gyekasinganibwa == Akakiiko k’Eby'okulonda mu Uganda nga 19 Ogwomwenda kaatongoza amaka gaako amapya agasinganibwa e Lwez-Lubowa mu Makindye Ssabagabo Municipal Council mu Disitulikiti y’e Wakiso okusunsula abaali baagala okwesimbawo ku bwa Pulezidenti mu 2026 era n'okukola ng'ekifo ky;eggwanga ewanaabalirwa obululu n'okulangirira ebinabeera bivudde mu kulonda. Emabegako akakiiko k’eby'okulonda kaava ku kitebe kyako ekyali kuku luguudo lwa 55 Jinja Road, mu [[:en:Kampala_Central_Division|Central Division]] mu [[Kampala]], ekibuga kya Uganda ekikulu era ekisinga obunene mu ggwanga.<ref>{{citation|url=http://www.ec.or.ug/?q=content/head-office|date=6 August 2015|access-date=6 August 2015|title=Uganda Electoral Commission: Head Office|location=Kampala|publisher=Electoral Commission of Uganda (ECU)|last=ECU|archive-date=22 January 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160122170503/http://www.ec.or.ug/?q=content/head-office|url-status=dead}}</ref> nga beetegekera okuzimba oluguudo olunabeera luva e Kampala okugeda e Jinja olugenda okubeera nga luyisibwa wagulu.Endagiriro y'ekitebe ekikulu eky'Akakiiko k'Eby'okulonda mu Uganda ng'okozesa bibalo zeezino ye:0°19'00.0"N, 32°35'39.0"E (Latitude:0.316675; Longitude:32.594154).<ref>{{google maps|access-date=6 August 2016|url=https://www.google.com/maps/place/0%C2%B019'00.0%22N+32%C2%B035'39.0%22E/@0.3166763,32.5936082,112m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d0.316675!4d32.594154|title=Location of the Headquarters of the Electoral Commission of Uganda}}</ref> kyasengulwa ne kitwalibwa mu ku luguudo lwa 7th Sreet mu kitundu ky’amakolero oluvannyuma ekyafuuka okubeera nga kyaali kitawanyizibwa amataba ng'enkuba ey’amaanyi etonye okutuusa lwe baafuna ekifo ekirungi e Lweza-Lubowa okusobozesa okuzimbibwa kwakyo okupya. Emirimu emipya egy’okuzimba gyatandise era nga gyakolebwa kampuni ya National Housing and Construction Company egikolebwa mu mitendera. == Ebikikwatako == Etteeka eryaviirako okutandikawo kw'akakiiko k’eby'okulonda lyalangirirwa mu 1997. Akakiiko k’eby'okulonda akaasooka kaakola okuva mu 1997 okutuuka mu 2002. Akakiiko akaliwo kati kajja mu ofiisi mu 2016 okumala ekisanja kya myaka musanvu, nga kazzibwa obuggya omulundi gumu gwokka. Akakiiko kano akakulirwa Omulamuzi wa Kkooti Enkulu, Omulamuzi Simon Mugenyi Byabakama, kadda mu bigere by'ako akaali kakulemberwa Yinginiya [[Badru Kiggundu]] akawereza ebisanja bibiri okuli okuva mu 2002 okutuusa mu 2009 ne 2009 paka 2016). Ba kaminsona abalala kuliko Hajjat Aisha Lubega amyuuka ssentebe, ne bakamisona Peter Emorut, Steven Tashobya, Justine Ahabwe Mugabi, Nathaline Etomaru ne Mustapha Ssebaggala Kigozi. Mu kiseera ky'emyaka gyabwe egyasooka mu ofiisi, baategeka era ne balabirira okulonda. Okulonda okusooka mu ggwanga lyonna kwe baali basuubirwa okutegeka kwe kulonda kw'abakulembeze b’olukiiko ''lw’ebitundu'' . Webwatukira mu Gwokuna mu 2018, ebyo byali birwawo olw’obutaba na nsimbi zimala. <ref name="Two">{{Cite web |last=Nabwiso |first=Samuel |date=17 April 2018 |title=Uganda's EC seeks Ushs7bn for local council elections |url=http://www.busiweek.com/index1.php?Ctp=2&pI=6653&pLv=3&srI=69&spI=221&cI=11 |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20180424211209/http://www.busiweek.com/index1.php?Ctp=2&pI=6653&pLv=3&srI=69&spI=221&cI=11 |archive-date=April 24, 2018 |access-date=24 April 2018}}</ref> == Ba kaminsona == Wamanga be bakamisona abaliwo kati okuva mu 2016, okutuusa 2022) <ref name="Three">{{Cite web |last=Kafeero |first=Stephen |date=18 November 2018 |title=Justice Simon Byabakama replaces Kiggundu as EC chairperson |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/Museveni-Byabakama-Electoral-Commission-Chairman/688334-3456578-kdcb7/index.html |access-date=24 April 2018}}</ref> Ttiimu empya yalayizibwa nga 17 Ogwoluberyeberyemu 2017. <ref name="Four">{{Cite web |last=Vision Reporter |date=17 January 2017 |title=New Electoral Commission team sworn in |url=https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1444184/electoral-commission-team-sworn |access-date=24 April 2018}}</ref> # [[Simon Mugenyi Byabakama]] : Ssentebe # Hajjat Aisha Lubega: AmyuUka wa Ssentebe # Peter Emorut: Kaminsona # Justine Ahabwe Mugabi: Kaminsona # Stephen Tashobya: Kaminsona # Mustapha Ssebagala Kigozi: Kaminsona # Nathaline Etomaru: Kaminsona == Obutabanguko == Akakiiko k’Eby'okulonda kazze kalumirizIbwa enfunda eziwera olw'obutabeera na bwenkanya. Mu Kulonda kwa Pulezidenti okwa 2021 waaliwo ebifo 409 ebyali birondebwaamu ng'abantu ebitundu 100 ku 100 beebalabibwaayo, wabula nga bino byonna byawangulwa [[Yoweri Museveni|Pulezidenti Museveni]]. <ref>{{Cite web |date=17 February 2021 |title=Observers baffled by 100% voter turnout. |url=https://observer.ug/news/headlines/68513-election-observers-baffled-by-100-voter-turnout-at-409-polling-stations |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210217135054/https://observer.ug/news/headlines/68513-election-observers-baffled-by-100-voter-turnout-at-409-polling-stations |archive-date=2021-02-17 |website=Observer}}</ref> Empapula ezikozesebwa mu Kulonda ezimannyikiddwa Ng'ebivudde mu Kulonda zikyusibwa zaakyusibwa nga kino kiyamba pulezidenti Museveni mu ngeri Akakiiko k’Eby'okulonda gye katasobodde kunyonyola. <ref>{{Cite web |title=Something doesn't add up |url=https://twitter.com/thecontinent_/status/1368105935076536321 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210306074739/https://twitter.com/thecontinent_/status/1368105935076536321 |archive-date=2021-03-06 |website=The Continent}}</ref> == Ebijuliziddwaamu == {{Reflist}} == Ewalala w'oyinza okubigya == * [http://www.ec.or.ug/ Omukutu gw'Akakiiko k'Eby'okulonda mu Uganda] * [https://web.archive.org/web/20241107032853/https://www.africaresearchinstitute.org/blog/staging-an-election-in-uganda-kiggundus-third-act/ Okutegeka okulonda mu Uganda: Ekikolwa kya Kiggundu eky'okusatu nga 2 Ogwokusatu mu 2016] fwxbogddp68h9apepjztalc5kog8lvt Abrahan Luzzi 0 12445 48522 44011 2026-05-01T17:37:38Z ESTHER NAKITENDE 9175 48522 wikitext text/x-wiki [[File:Abraham Luzzi.jpg|thumb]] '''Abraham Luzzi,''' amanyikiddwa nga '''Mr. Economy,''' Munnayuganda, musubuzi, munabyabufuzi ate nga ayagalanyo okutumbula ebyemizannyo. <ref name=":6">{{Cite web |last=Omusunsuzi |first=Bukedde |date=2025-11-17 |title=Is Abraham Luzzi a pace setter for Kampala Central Politics? |url=https://www.newvision.co.ug/category/emboozi/is-abraham-luzzi-a-pace-setter-for-kampala-ce-BUK_158546 |access-date=2025-11-19 |website=New Vision}}</ref> <ref>{{Cite web |title=I’m not lousy, I’m not a loser: I am Luzzi. Vote me in or shut up! - The EastAfrican |url=https://www.theeastafrican.co.ke/tea/opinion/columnists/im-not-lousy-im-not-easy-im-luzzi-vote-me-in-for-service-5256618 |access-date=2025-11-19 |website=www.theeastafrican.co.ke}}</ref> <ref name=":4">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head |url=https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head |access-date=2025-11-19 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> Emirimu gye gikwata ku by’obunkevu by’ettaka (mining), okuteekateeka ebibalo by’emmere (agro-processing), eby’obulamu n’ebyentambula, eby’obulimi, ne by’obusuubuzi obw’enjawulo. <ref name=":1">{{Cite web |title=Who is Abraham Luzzi, the outlandish candidate shaking up Kampala MP race {{!}} Pulse Uganda |url=https://www.pulse.ug/articles/news/who-is-kampala-central-mp-candidate-abraham-luzzi-2025102806505092355 |access-date=2025-11-02 |website=Pulse Uganda |language=en}}</ref> Luzzi era yennyigira mu bukulembeze bw’emizannyo n’okuwagira enkulaakulana y’abavubuka, ng'okubeera mu mitendera egy’obukulembeze mu Uganda Police Football Club n’okutandikawo essomero ly’emizannyo mu London. <ref name=":3">{{Cite web |last=Abdusalam |first=Kigozi |date=2021-12-07 |title=Abraham Luzzi: Police Boosts Marketing and Sales Department |url=https://chimpreports.com/abraham-luzzi-police-boosts-marketing-and-sales-department/ |access-date=2025-11-01 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2017-09-26 |title=Abraham Luzzi becomes 11th FIFA Player Intermediary in Uganda |url=https://kawowo.com/2017/09/26/abraham-luzzi-becomes-11th-fifa-player-intermediary-uganda/ |access-date=2025-11-19 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref>[[Ekitongole kya Federation of Uganda Football Associations|​]] <ref>{{Cite web |date=2022-03-23 |title=Ethics and Disciplinary Committee bans three officials – FUFA: Federation of Uganda Football Associations |url=https://www.fufa.co.ug/ethics-and-disciplinary-committee-bans-three-officials/ |access-date=2025-11-19 |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2022-03-26 |title=Fufa finally come down hard on match-fixing, hand lengthy bans |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/fufa-finally-come-down-hard-on-match-fixing-hand-lengthy-bans-3760850 |access-date=2025-11-19 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Abdusalam |first=Kigozi |date=2022-03-24 |title=Luzzi Slams FUFA’s 10-Year Ban Handed to Him over Match-Fixing |url=https://chimpreports.com/luzzi-slams-fufas-10-year-ban-handed-to-him-over-match-fixing/ |access-date=2025-11-19 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> Waggulu w’emirimu gy’obusuubuzi, Luzzi yegatta mu by’obufuzi eby’amatereeza mu Uganda. Yasooka okubeera omukwanaganya wa National Resistance Movement (NRM) mu Mityana ne Mubende, oluvannyuma n’anoonya ekifo kya Ssentebe wa Palamenti wa Mityana Municipality mu 2021. Oluvannyuma yayingira mu Democratic Party n’ate lw’addayo ng’omunyiize okwekolera ekkubo ery’obweyamu mu by’obufuzi.<ref name=":4">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head |url=https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head |access-date=2025-11-19 |website=Nilepost News |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFNaimanye">Naimanye, Andrew Victor Mawanda. [https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head "Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head"]. ''Nilepost News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-19</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web |title=NRM primaries loser Luzzi defects to DP |url=http://newvision-web-nuxt3.us-east-1.elasticbeanstalk.com/news/1527287/nrm-primaries-loser-luzzi-defects-dp |access-date=2025-11-19 |website=New Vision}}</ref> <ref>{{Cite web |title=NRM primaries loser Luzzi defects to DP |url=http://newvision-web-nuxt3.us-east-1.elasticbeanstalk.com/news/1527287/nrm-primaries-loser-luzzi-defects-dp |access-date=2025-11-19 |website=New Vision}}</ref> <ref name=":5">{{Cite web |date=2021-01-12 |title=Confusion as DP parliamentary candidate backs Museveni for presidency |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/confusion-as-dp-parliamentary-candidate-backs-museveni-for-presidency-3254710 |access-date=2025-11-01 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ng’eggwanga litambulira mu kulonda kwa 2026, yavaayo ng’omubaka asimbye ku bweyamu okuva mu Kampala Central Division, era n’afuna obudde mu bantu olw’empaka ze ezalabika nnyo ku mikutu gya social media, engeri gy’akwata abantu ku buli muntu ku muntu, awamu n’enkyamu ze ezalimu okulwanyisa obulyamu, okukyusizaamu enkola y’okufuga, okuteekateeka by’ensimbi eby’enkola, n’enteekateeka z’okulambulula obulungi ekibuga. <ref name=":7">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=“Mr. Economy” Abraham Luzzi Pledges Transparent, Digital-First Leadership for Kampala Central |url=https://nilepost.co.ug/index.php/news/301671/mr-economy-abraham-luzzi-pledges-transparent-digital-first-leadership-for-kampala-central |access-date=2025-11-19 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> <ref name=":6">{{Cite web |last=Omusunsuzi |first=Bukedde |date=2025-11-17 |title=Is Abraham Luzzi a pace setter for Kampala Central Politics? |url=https://www.newvision.co.ug/category/emboozi/is-abraham-luzzi-a-pace-setter-for-kampala-ce-BUK_158546 |access-date=2025-11-19 |website=New Vision}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFOmusunsuzi2025">Omusunsuzi, Bukedde (2025-11-17). [https://www.newvision.co.ug/category/emboozi/is-abraham-luzzi-a-pace-setter-for-kampala-ce-BUK_158546 "Is Abraham Luzzi a pace setter for Kampala Central Politics?"]. ''New Vision''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-19</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web |date=2025-11-14 |title=Amos Wekesa, Kin Kariisa praise Abraham Luzzi’s economic vision |url=https://www.pulse.ug/story/amos-wekesa-kin-kariisa-praise-abraham-luzzis-economic-vision-2025111416051482496 |access-date=2025-11-19 |website=Pulse Uganda |language=en}}</ref> Manifesito ye eraga ebikolebwa ng’okukendeeza ku bunene n’omuwendo gwa Palamenti, okugaziya enkola za digito ez’okuweereza gavumenti, okutereeza ebibonerezo by’emisango emitonotono, n’okuleeta ebibonerezo ebikakali eri enguzi, ebifo ebivuddeko okukubaganya ebirowoozo okw’amaanyi mu lujjudde. Omubala gwe ogwa kampeyini, “Sarah muwanvu,” ng’ajuliza mukyala we Sarah Luzzi, gufuuse ekintu ekiddirira mu bubaka bwe obw’ebyobufuzi n’okubeera ku yintaneeti. <ref>{{Cite web |last=Writer |first=JAVIRA SSEBWAMI {{!}} PML Daily Staff |date=2025-11-08 |title=Luzzi Unveils Wide-Ranging Reform Agenda for Kampala |url=https://pmldaily.com/news/2025/11/luzzi-unveils-wide-ranging-reform-agenda-for-kampala.html |access-date=2025-11-19 |website=PML Daily |language=en-US}}</ref> <ref name=":7">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=“Mr. Economy” Abraham Luzzi Pledges Transparent, Digital-First Leadership for Kampala Central |url=https://nilepost.co.ug/index.php/news/301671/mr-economy-abraham-luzzi-pledges-transparent-digital-first-leadership-for-kampala-central |access-date=2025-11-19 |website=Nilepost News |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">Naimanye, Andrew Victor Mawanda. [https://nilepost.co.ug/index.php/news/301671/mr-economy-abraham-luzzi-pledges-transparent-digital-first-leadership-for-kampala-central ""Mr. Economy" Abraham Luzzi Pledges Transparent, Digital-First Leadership for Kampala Central"]. ''Nilepost News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-19</span></span>.</cite></ref> == Obulamu obw’Obuto n’Ebyenjigiriza == Abraham Luzzi mutabani wa Hajj Badru Kafuuma omutuuze w’e Kakiri Luwunga mu Busiro mu [[Wakiso (disitulikit)|Disitulikiti y’e Wakiso]], wa kika kya Nsusu, n’omugenzi Hadijah Nantaba, nga yava ku kyalo Kibanga e Bukandula mu Disitulikiti y’e Gomba okuva mu lunyiriri lw’omugenzi Kalfane Gwayambadde ow’ekika ky’e Ffumbe . <ref name=":1">{{Cite web |title=Who is Abraham Luzzi, the outlandish candidate shaking up Kampala MP race {{!}} Pulse Uganda |url=https://www.pulse.ug/articles/news/who-is-kampala-central-mp-candidate-abraham-luzzi-2025102806505092355 |access-date=2025-11-02 |website=Pulse Uganda |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.pulse.ug/articles/news/who-is-kampala-central-mp-candidate-abraham-luzzi-2025102806505092355 "Who is Abraham Luzzi, the outlandish candidate shaking up Kampala MP race | Pulse Uganda"]. ''Pulse Uganda''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-02</span></span>.</cite></ref> Yagenda mu masomero ga SOS Hermann Gmeiner e Kakiri okusoma Pulayimale, Kawempe Muslim Secondary School, Mityana Secondary School, ne Lubiri Secondary School okusoma siniya . <ref>{{Cite web |last=Sseggiriinya |first=Mark Peter |date=2025-10-31 |title=Hon Luzzi, Sarah is Tall – Sqoop |url=https://www.sqoop.co.ug/202510/four-one-one/hon-luzzi-sarah-is-tall.html |access-date=2025-11-01 |website=Sqoop – Uganda Entertainment News |language=en-US}}</ref> Luzzi yasoma [[Ebyobuzimbe|Physics]], [[Ebyobuziba|Chemistry]], [[Essomabiramu|Biology]], ne [[Ekibalangulo|Mathematics]] ku Advanced Level oluvannyuma ne yeegatta ku Mulago Paramedical Schools okusoma Orthopedic Medicine . <ref>{{Cite web |title=Who is Abraham Luzzi – Pulse Uganda |url=https://www.pulse.ug/articles/news/who-is-kampala-central-mp-candidate-abraham-luzzi-2025102806505092355 |access-date=2025-11-02 |website=Pulse Uganda}}</ref> Oluvannyuma yakyuka n’agenda mu [[Nkumba University|Yunivasite y’e Nkumba]], gye yafunira diguli ya Bachelor’s Degree mu by’okugula ebintu n’okuddukanya emirimu . Mu kiseera kino asoma diguli mu mateeka mu Victoria University Uganda . <ref>{{Cite web |last=Ssejjombwe |first=Isaac |date=2018-02-27 |title=Abraham Luzzi finds solace in sports academy – Sqoop |url=https://www.sqoop.co.ug/201802/four-one-one/abraham-luzzi-finds-solace-sports-academy.html |access-date=2025-11-02 |language=en-US}}</ref> == Obulamu bw’Emirimu == Luzzi musuubuzi nga ssente z’ateekamu zikwata ku bintu eby’enjawulo, omuli [[Zzaabu|okusuubula zaabu]] n’okusima omusenyu, okusima amayinja, ebyobulimi eby’obusuubuzi,ExperimentalMedicinalcanarbisfarming,processingand export ,contract financing,forex, agro-processing, tourism, and travel. <ref>{{Cite web |last=Ruby |first=Josh |date=2025-11-08 |title=Meet Abraham Luzzi, the Independent Candidate for Kampala Central MP (2026–2031) |url=https://mbu.ug/2025/11/08/abraham-luzzi-kampala-mp-candidate/ |access-date=2025-11-11 |website=MBU |language=en-US}}</ref> Okugatta ku ekyo, akola emirimu gy’okutambuza ebintu, okugogola, n’okuweereza, n’emirimu emirala. <ref name=":2">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head |url=https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi:-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head |access-date=2025-11-11 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> Ono ye mutandisi era dayirekita wa Ssebo Food Industries Uganda Ltd, kkampuni ekuguse mu kulongoosa eby’obulimi mu bungi n’okukola emmere ennywevu, gamba nga Ssebo Pure Maize Flour. Ekirala, akola nga dayirekita wa Ssebo Pure [[Zzaabu|Gold]] and Jewelry Center, esangibwa ku Serena Hotel mu [[Kampala]] . Ekifo kino eky’amajolobero essira kisinga kulissa ku kusuubula n’okukola dizayini ya [[Zzaabu|zaabu]] ow’omutindo n’ebintu eby’amajolobero . Luzzi yeenyigira mu kulima ebyuma n’okutumbula amakolero g’ebyobulimi, ng’essira aliteeka ku nkola z’ebyobulimi ez’omulembe n’okutumbula omuwendo gw’emmere. <ref name=":2">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head |url=https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi:-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head |access-date=2025-11-11 |website=Nilepost News |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">Naimanye, Andrew Victor Mawanda. [https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi:-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head "Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head"]. ''Nilepost News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-11</span></span>.</cite></ref> Luzzi era musuubuzi wa forex, omuwa ssente za pulojekiti, era omu ku balimi ba Uganda abalina layisinsi alongoosa n’okutunda enjaga ey’eddagala ey’okugezesa, amakolero agagenda geeyongera okufugibwa [[Minisitule Evunaanyizibwa ku By'obulamu mu Uganda|minisitule y’ebyobulamu mu Uganda]] n’ekitongole ky’eddagala mu ggwanga . <ref name=":2">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head |url=https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi:-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head |access-date=2025-11-11 |website=Nilepost News |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">Naimanye, Andrew Victor Mawanda. [https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/300643/abraham-luzzi:-the-self-made-businessman-turning-kampala-politics-on-its-head "Abraham Luzzi: The Self-Made Businessman Turning Kampala Politics on Its Head"]. ''Nilepost News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-11</span></span>.</cite></ref> Ebitongole bye bikolera mu [[Yuganda|Uganda]], [[Democratic Republic of Congo|Democratic Republic of the Congo]], n’amawanga amalala nga [[South Africa]], [[Amerika|United States of America]], Canada, [[Great Britain|Bungereza]], [[Cayina|China]], ne United Arab Emirates (Dubai). <ref name=":0">{{Cite web |last=admini |date=2025-10-24 |title=Abraham Luzzi: The Internet Sensation Promising To Transform Kampala Central |url=https://theinsider.ug/index.php/2025/10/24/abraham-luzzi-the-internet-sensation-promising-to-transform-kampala-central/ |access-date=2025-11-01 |website=The Insider |language=en-US}}</ref> Akola nga ssentebe w’ekibiina kya Ssebo International Group, mwe yayita n’okutandikawo ettendekero ly’ebyemizannyo e Hammersmith, North West London, okuwagira abavubuka ba Uganda ab’emyaka 10 okutuuka ku 16. <ref>{{Cite web |last=Ssejjombwe |first=Isaac |date=2018-02-27 |title=Abraham Luzzi finds solace in sports academy - Sqoop |url=https://www.sqoop.co.ug/201802/four-one-one/abraham-luzzi-finds-solace-sports-academy.html |access-date=2025-11-02 |language=en-US}}</ref> Mu 2019, yali omu ku baawaayo ssente za Ttiimu ya Ssingo Ssaza mu mpaka za Airtel Masaza Football Championship. <ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2019-05-20 |title=Abraham Luzzi: Ssingo is favourite to retain the Airtel Masaza football trophy |url=https://kawowo.com/2019/05/20/abraham-luzzi-ssingo-is-favourite-to-retain-the-airtel-masaza-football-trophy/ |access-date=2025-11-02 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2021, yalondebwa okuba Marketing and Sales Manager wa Uganda Police Football Club era nga era yaliko akulira enkolagana n'abantu . <ref name=":3">{{Cite web |last=Abdusalam |first=Kigozi |date=2021-12-07 |title=Abraham Luzzi: Police Boosts Marketing and Sales Department |url=https://chimpreports.com/abraham-luzzi-police-boosts-marketing-and-sales-department/ |access-date=2025-11-01 |website=ChimpReports |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFAbdusalam2021">Abdusalam, Kigozi (2021-12-07). [https://chimpreports.com/abraham-luzzi-police-boosts-marketing-and-sales-department/ "Abraham Luzzi: Police Boosts Marketing and Sales Department"]. ''ChimpReports''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-01</span></span>.</cite></ref> Mu mwaka gwe gumu, yawandiikira ekibiina [[Ekitongole kya Federation of Uganda Football Associations|ekifuga omupiira mu ggwanga ekya Federation of Uganda Football Associations]] (FUFA), ng’asaba okwekenneenya n’okukyusa mu mateeka agafuga okukyusa abazannyi. <ref>{{Cite web |date=2021-12-31 |title=Police FC's Abraham Luzzi requests FUFA to adopt new transfer legislation |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/other-sport/police-fc-s-abraham-luzzi-requests-fufa-to-adopt-new-transfer-legislation-3668784 |access-date=2025-11-01 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mu 2022, Luzzi yawereddwa okwetaba mu mirimu egyekuusa ku mupiira ku mutendera gw’eggwanga n’ensi yonna okumala emyaka kkumi. Abakungu abalala abawereddwa ku mabbali ge kuliko munnamawulire David Isabirye ne James Kaweesa. <ref>{{Cite web |last=Kazibwe |first=Kenneth |title=Two Ugandan officials banned from football for 25 years over match fixing |url=https://nilepost.co.ug/news/130024/two-ugandan-officials-banned-from-football-for-25-years-over-match-fixing |access-date=2025-11-01 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> Akakiiko ka [[Ekitongole kya Federation of Uganda Football Associations|FUFA]] akakwasisa empisa n’okukangavvula kabasanze omusango gw’okutereeza emipiira. <ref>{{Cite web |date=2022-03-26 |title=Fufa finally come down hard on match-fixing, hand lengthy bans |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/fufa-finally-come-down-hard-on-match-fixing-hand-lengthy-bans-3760850 |access-date=2025-11-01 |website=Monitor |language=en}}</ref> Wadde nga yasaliddwawo, Luzzi yajulira, n’asigala nga talina musango era n’alumiriza nti omusango guno gwali gwa byabufuzi. <ref>{{Cite web |last=Kazibwe |first=Kenneth |title=Ugandan referee handed 10-year ban over match-fixing |url=https://nilepost.co.ug/featured/168000/ugandan-referee-handed-10-year-ban-over-match-fixing |access-date=2025-11-02 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> Luzzi era abaddeko ng’omukung’aanya w’ekibiina kya National Resistance Movement (NRM) mu disitulikiti y’e Mityana ne Mubende . Mu kulonda kwa 2021, yavuganya ku kifo ky’omubaka wa Palamenti ng’akiikirira Mityana, Munisipaali wansi wa NRM kyokka n’awangulwa Bugembe John Mary mu kalulu k’ekibiina. <ref>{{Cite web |title=Loser in NRM primaries joins DP |url=http://newvision-web-nuxt3.us-east-1.elasticbeanstalk.com/news/1527252/loser-nrm-primaries-joins-dp |access-date=2025-11-01 |website=New Vision}}</ref> Oluvannyuma yalumiriza ekibiina kya NRM okukola obubi mu kulonda era ne yeegatta ku kibiina kya Democratic Party (DP) n’ekigendererwa eky’okuggya Owek. Francis Zaake owa kibiina kya National Unity Platform (NUP). <ref>{{Cite web |date=2021-01-10 |title=Mityana municipality DP candidate abandons Mao, campaigns for Museveni |url=https://www.independent.co.ug/mityana-municipality-dp-candidate-abandons-mao-campaigns-for-museveni/ |access-date=2025-11-01 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> Kyokka mu kampeyini ze mu kibiina kya DP, oluvannyuma yalabibwa ng’awagira owa NRM eyeesimbyewo ku bwapulezidenti. <ref name=":5">{{Cite web |date=2021-01-12 |title=Confusion as DP parliamentary candidate backs Museveni for presidency |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/confusion-as-dp-parliamentary-candidate-backs-museveni-for-presidency-3254710 |access-date=2025-11-01 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/confusion-as-dp-parliamentary-candidate-backs-museveni-for-presidency-3254710 "Confusion as DP parliamentary candidate backs Museveni for presidency"]. ''Monitor''. 2021-01-12<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-01</span></span>.</cite></ref> Mu kiseera kino yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa Palamenti ng'akiikirira Kampala Central Division ng'avuganya ku bwannamunigina . <ref name=":0">{{Cite web |last=admini |date=2025-10-24 |title=Abraham Luzzi: The Internet Sensation Promising To Transform Kampala Central |url=https://theinsider.ug/index.php/2025/10/24/abraham-luzzi-the-internet-sensation-promising-to-transform-kampala-central/ |access-date=2025-11-01 |website=The Insider |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFadmini2025">admini (2025-10-24). [https://theinsider.ug/index.php/2025/10/24/abraham-luzzi-the-internet-sensation-promising-to-transform-kampala-central/ "Abraham Luzzi: The Internet Sensation Promising To Transform Kampala Central"]. ''The Insider''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2025-11-01</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web |title=Abraham Luzzi: Lousy Voters Get Lousy Leaders – Uganda Radio Network |url=https://ugandaradionetwork.com/s/abraham-luzzi-lousy-voters-get-lousy-leaders/ |access-date=2025-11-01 |language=en-US}}</ref> Endowooza ye ey’ebyobufuzi erimu ennongoosereza; ye muwagizi w’enkyukakyuka okuva mu nkola eriwo. Omubala gwe yayogera mu kampeyini, “Sarah muwanvu,” gujuliza mukyala we Sarah Luzzi. <ref name=":0" /> Abalala abesimbyewo ku kifo kye kimu kuliko omukwasi wa NUP bendera, Lewis Rubongoya, Hon. Minsa Kabanda, Suzan Kushaba, ne Moses Muhangi. <ref>{{Cite web |last=Namwanje |first=Salmah |title=Tough Battle Brewing in Kampala Central as Rubongoya, Muhangi, and Kabanda Clash |url=https://nilepost.co.ug/index.php/2026-election-watch/296352/tough-battle-brewing-in-kampala-central-as-rubongoya,-muhangi,-and-kabanda-clash |access-date=2025-11-01 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> == Ebiwandiiko ebikozesebwa == <references /> == Ebiyungo eby’ebweru == * [https://observer.ug/news/fufa-suspends-6-players-3-referees-over-match-fixing/ Observer Uganda – FUFA eyimirizza abazannyi 6 ne baddiifiri 3 olw’okutereeza emipiira] * [https://www.pulse.ug/articles/news/who-is-kampala-central-mp-candidate-abraham-luzzi-2025102806505092355 Pulse Uganda – Ani Abraham Luzzi eyeesimbyewo ku mubaka wa Kampala Central] * [https://theinvestigatornews.com/2024/11/mengoleaks-reloaded-how-kiwaani-queen-mother-outsmarted-mengo-establishment-falsely-obtained-a-huge-estate-before-selling-it-to-near-zero/ Omunoonyereza – Mengoleaks Reloaded] [[Category:Pages with unreviewed translations]] nugz2me7b6cqakv6fxryrznc399j3jy Alan Kasujja 0 12850 48529 46823 2026-05-01T18:22:20Z Ssemmanda will 3837 Added a databox 48529 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alan Kasujja''' (b. ca. 1978) munnayuganda era munnamawulire omuweereza ku leediyo eya kolera [[:en:BBC News|BBC News]] okumala emyaka 13, n'avaayo mu August wa 2025. Kasujja yali omu ku basinga okuweereza ''[[:en:Newsday_(BBC_World_Service)|Newsday]]'' era nga kati yayimirizibwa ku pulogulaamu ya Africa Daily ku mukutu [[:en:BBC_World_Service|gwa BBC World Service]] . Mu kiseera kino y’akulira ekitongole kya Uganda Media Centre, ekifo nga mukozi wa gavumenti kyafuniddemu okumwemulugunyako . == Omulimu == Kasujja omulimu gw’amawulire yagutandika mu myaka gya 1990, kuradi Sanyu fm. Akoze ku mattivvi ne leediyo za Uganda. Emabegako awo yakola pulogulaamu y'okumakya ku leediyo ‘The Big Breakfast’ ku Kampala ng’esinziira ku [[:en:91.3_Capital_FM|91.3 Capital FM]] ng’ali ne [[:en:Jackie_Lumbasi|Jackie Lumbasi]] ne Ramesh Gabalsing, era abadde ayanjudde pulogulaamu y’omuzannyo ''[[:en:Who_Wants_to_Be_a_Millionaire?_(Ugandan_game_show)|Ani ayagala okubeera Millionai?]]'' okuva mu mwaka gwa 2011. Era yategeka pulogulaamu ya ''The Fourth Estate'', ey’emboozi y’ebyobufuzi eyakwatayo ennyo mu Uganda. Kasujja abadde abeera London okuva mu mwaka gwa 2012, nga y’omu ku baweereza ku ''[[:en:Newsday_(BBC_World_Service)|mukutu gwa Newsday]]'' . Nga 15 gatonnya 2016, Kasujja yali omu ku bakubiriza okukubaganya ebirowoozo ku ba pulezidenti okwasooka ku ttivvi mu Uganda, ng’ali wamu ne munnamawulire wa KTN [[:en:Nancy_Kacungira|Nancy Kacungira]] . <ref><nowiki>https://en.wikipedia.org/wiki/Nancy_Kacungira</nowiki></ref> aio2jan9bdkcszgngiqya4oeek715hg Angwech Colline 0 12883 48623 46953 2026-05-02T08:30:35Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48623 wikitext text/x-wiki '''Angwech Colline''' Munnayuganda omunnabyabufuzi era nga yalondebwa ku mubaka wa Palamenti mu Kioga County mu [[Amolatar (disitulikit)|disitulikiti y’e Amolatar]], mu bukiikakkono bwa Uganda. Agenda kuweereza okuva mu gwokutaano 2026 okutuuka mu 2031 mu [[Parliament of Uganda|Palamenti ya Uganda]] ey'ekkumi n'ebiri . <ref name=":0">{{Cite web |date=2026-01-22 |title=How woman beat six men to claim Kioga County MP seat |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-woman-beat-six-men-to-claim-kioga-county-mp-seat-5335294 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Opio |first=Anthony |date=2026-01-21 |title=Who Is Angwech Colline, Kyoga Constituency's New MP-Elect (2026–2031)? - Dokolo Post % % |url=https://dokolopost.com/who-is-angwech-colline-kyoga-constituencys-new-mp-elect-2026-2031/ |access-date=2026-02-03 |website=Dokolo Post |language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |last=Patrick |first=Okidi |date=2026-01-21 |title=Historic Profile of Hon. Angwech Colline Elected as Kyoga Constituency MP on UPC Ticket |url=https://tayarinewsuganda.com/2026/01/21/historic-profile-of-hon-angwech-colline-elected-as-kyoga-constituency-mp-on-upc-ticket/ |access-date=2026-02-03 |website=TAYARI NEWS UGANDA |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2026-01-29 |title=Lango reserves 12 seats for UPC in 12th Parliament |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/lango-reserves-12-seats-for-upc-in-12th-parliament--5342406 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mmemba w’ekibiina ky’ebyobufuzi ekiyitibwa [[Uganda People's Congress|Uganda Peoples Congress]] (UPC). <ref name=":1" /> <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=2024-05-20 |title=[tndNews][North's First[news][national][crime] |url=https://tndnewsuganda.com/news/angwech-colline/ |access-date=2026-02-03 |website=tndNews, Uganda |language=en-GB}}</ref> == Obulamu obuto n’okusoma == Angwech Colline yazaalibwa mu ssaza ly'e Namasale mu [[Amolatar (disitulikit)|disitulikiti y'e Amolatar]] mu kitundu kya Lango mu bukiikakkono bwa Uganda. <ref>{{Cite web |title=Support Far Away Friends on ColoradoGives.org |url=https://www.coloradogives.org/organization/FarAwayFriends |access-date=2026-02-03 |website=ColoradoGives.org |language=en}}</ref> == Emirimu == Angwech Colline yaweereza nga dayirekita wa county ku lw'esuubi n'abantu, ekibiina ekiwagira abaana abatawaanyizibwa obulwadde bwa [[:en:Nodding_syndrome|nodding syndrome]] mu [[:en:Northern_Region,_Uganda|bukiikakkono bwa Uganda]] . <ref name=":0">{{Cite web |date=2026-01-22 |title=How woman beat six men to claim Kioga County MP seat |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-woman-beat-six-men-to-claim-kioga-county-mp-seat-5335294 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=BBC World Service - Outlook, Fighting Uganda's Nodding Syndrome |url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p0531xj1 |access-date=2026-02-03 |website=BBC |language=en-GB}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Opio |first=Anthony |date=2026-01-21 |title=Who Is Angwech Colline, Kyoga Constituency's New MP-Elect (2026–2031)? - Dokolo Post % % |url=https://dokolopost.com/who-is-angwech-colline-kyoga-constituencys-new-mp-elect-2026-2031/ |access-date=2026-02-03 |website=Dokolo Post |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |last=hazco.co.uk |title=A Question of Humanity |url=https://www.journeyman.tv/film/6837/a-question-of-humanity?version=25868 |access-date=2026-02-03 |website=www.journeyman.tv |language=en}}</ref> Era yakola n’ekibiina ekiyitibwa Invisible Children, [[:en:Non-governmental_organization|ekibiina ekitali kya gavumenti]] ekisangibwa mu Bukiikakkono bwa Uganda ekyayambako mu kulondoola abaana abaawambibwa mu kiseera ky’obuyeekera [[:en:Lord's_Resistance_Army|bw’amagye ga Lord’s Resistance Army]]. <ref name=":0">{{Cite web |date=2026-01-22 |title=How woman beat six men to claim Kioga County MP seat |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-woman-beat-six-men-to-claim-kioga-county-mp-seat-5335294 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Opio |first=Anthony |date=2026-01-21 |title=Who Is Angwech Colline, Kyoga Constituency's New MP-Elect (2026–2031)? - Dokolo Post % % |url=https://dokolopost.com/who-is-angwech-colline-kyoga-constituencys-new-mp-elect-2026-2031/ |access-date=2026-02-03 |website=Dokolo Post |language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |last=Patrick |first=Okidi |date=2026-01-21 |title=Historic Profile of Hon. Angwech Colline Elected as Kyoga Constituency MP on UPC Ticket |url=https://tayarinewsuganda.com/2026/01/21/historic-profile-of-hon-angwech-colline-elected-as-kyoga-constituency-mp-on-upc-ticket/ |access-date=2026-02-03 |website=TAYARI NEWS UGANDA |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Not All Heroes Wear Capes... |url=https://www.farawayfriends.org/stories/not-all-heroes-wear-capes |access-date=2026-02-03 |website=Far Away Friends |language=en-US}}</ref> Colline era yeetaba mu lukungaana lwa TEDx e [[:en:New_York_City|NewYork]], ng'awagira mu nsi yonna fr abaakosebwa olutalo lwa LRA mu [[:en:Northern_Region,_Uganda|bukiikakkono bwa Uganda]] . <ref name=":0">{{Cite web |date=2026-01-22 |title=How woman beat six men to claim Kioga County MP seat |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-woman-beat-six-men-to-claim-kioga-county-mp-seat-5335294 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> == Obulamu bw’omuntu ku bubwe == Mutandisi wa Far Away Friends, [[:en:Non-governmental_organisation|Non-Governmental organization]], okutumbula abavubuka nga bayita mu by’obulamu, okusomesa abavubuka, enkolagana wakati w’obuwangwa, n’okutumbula ebyenfuna. <ref name=":1">{{Cite web |last=Opio |first=Anthony |date=2026-01-21 |title=Who Is Angwech Colline, Kyoga Constituency's New MP-Elect (2026–2031)? - Dokolo Post % % |url=https://dokolopost.com/who-is-angwech-colline-kyoga-constituencys-new-mp-elect-2026-2031/ |access-date=2026-02-03 |website=Dokolo Post |language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |last=Patrick |first=Okidi |date=2026-01-21 |title=Historic Profile of Hon. Angwech Colline Elected as Kyoga Constituency MP on UPC Ticket |url=https://tayarinewsuganda.com/2026/01/21/historic-profile-of-hon-angwech-colline-elected-as-kyoga-constituency-mp-on-upc-ticket/ |access-date=2026-02-03 |website=TAYARI NEWS UGANDA |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Far Away Friends {{!}} Transforming Education in Rural Uganda |url=https://www.farawayfriends.org/ |access-date=2026-02-03 |website=Far Away Friends |language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |last=Walls |first=Kaylee |title=Far Away Friends Founders Keep Fighting for Uganda |url=https://drhscordnews.com/8062/features/far-away-friends-founders-keep-fighting-for-uganda/ |access-date=2026-02-03 |website=The Cord News}}</ref> Era y'omu ku baatandikawo essomero lya Global Leaders School, ekitongole ky’ebyenjigiriza ekiwadde abaana 500 eby’enjigiriza eby’omutindo mu [[Amolatar (disitulikit)|disitulikiti y’e Amolatar]] . <ref name=":0">{{Cite web |date=2026-01-22 |title=How woman beat six men to claim Kioga County MP seat |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-woman-beat-six-men-to-claim-kioga-county-mp-seat-5335294 |access-date=2026-02-03 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Opio |first=Anthony |date=2026-01-21 |title=Who Is Angwech Colline, Kyoga Constituency's New MP-Elect (2026–2031)? - Dokolo Post % % |url=https://dokolopost.com/who-is-angwech-colline-kyoga-constituencys-new-mp-elect-2026-2031/ |access-date=2026-02-03 |website=Dokolo Post |language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |last=Walls |first=Kaylee |title=Far Away Friends Founders Keep Fighting for Uganda |url=https://drhscordnews.com/8062/features/far-away-friends-founders-keep-fighting-for-uganda/ |access-date=2026-02-03 |website=The Cord News}}</ref> == Ebijuliziddwa == dl1ptuy5snt6f24lo1aqxggaepww6m6 Mary Lewis (Omunnakatemba omukanada) 0 12902 48622 47964 2026-05-02T08:28:58Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48622 wikitext text/x-wiki {{Reflist}}{{Reflist}} '''Mary Lewis''' MunnaKanadda omuzannyi wa firimu era omukozi wazo ngava mu [[:en:St._John's,_Newfoundland_and_Labrador|St. John's]], [[:en:Newfoundland_and_Labrador|Newfoundland ne Labrador]]. Muwanguzi w’engule y’omuyimbi w’omwaka mu Newfoundland and Labrador Arts Council mu 1999. == Obulamu == Yazaalibwa mu [[Kampala]], Uganda kyokka yakulira mu St. John's. Abeera n'omuwala eyazaalibwa mu 2004, era ebiseera bye abigabanya wakati wa [[:en:Toronto|Toronto]] ne St. John’s. == Okukola == Mu 1998, yawandiika, yalagirira, yakola obulamu, era n’afulumya firimu ennyimpi ''[[:en:When_Ponds_Freeze_Over|eyitibwa When Ponds Freeze Over]]''. Firimu eno yagenda mu maaso n'ewangula engule ez'enjawulo, omuli [[:en:Genie_Award|engule ya Genie]] mu 1999 mu [[:en:Canadian_Screen_Award_for_Best_Live_Action_Short_Drama|firimu ennyimpi esinga obulungi]], engule ya John Spotton mu [[:en:1998_Toronto_International_Film_Festival|1998 Toronto International Film Festival]] for [[Toronto Film Festival Award for Best Canadian Short Film|Best Canadian Short Festival]], engule ya firimu ezisinga obulungi mu [[:en:Vancouver_International_Film_Festival|Vancouver International Film Festival]], firimu esinga obulungi mu Canada mu [[:en:Atlantic_Film_Festival|Atlantic Film Festival]], ne Vanguard Award for Experimentation mu Laguna Beach International Film Festival. Firimu ye eya ''Clothesline Patch'' eyafulumizibwa mu 1999 yawangula engule ya [[:en:Gemini_Award|Gemini Award]] mu2002 mu pulogulaamu ya Bannakatemba abasinga. Era yawangudde engule ya People’s Choice Award mu kivvulu kya firimu ennyimpi eky’ensi yonna ekya Dawson City, The Bronze Plaque mu kivvulu kya [[:en:Columbus_International_Film_and_Video_Festival|Columbus International Film and Video Festival]], n’engule ya firimu esinga okuzannya katemba mu kivvulu kya Cinequest International Film Festival e San Jose, California. ''[[:en:The_Sparky_Book|Ekitabo kya Sparky]]''(2006) kye kyawangula engule ya Bill Boyle ey’okuwandiika obulungi okuva mu kivvulu kya firimu ekya Flicks International Film Festival, wamu n’ekirabo kya Golden Sheaf okuva mu kivvulu kya firimu ekya Yorkton International Film Festival. Firimu endala z’alagiridde mulimu ''Rabbit Punch'', ''jjangu mu parlor yange'' (ekitundu kya firimu ''[[:en:Five_Feminist_Minutes|Five Feminist Minutes]]'' ), n'omutima n'omwoyo. Ebiwandiiko by'okulagirira ttivvi mulimu ''The Zack Files'', ''Robson Arms'', ''Train 48'', n'omusomo gw'ensi yonna ogw'ebitundu 13 ogukwata ku kwettanira omupiira ogwakwatibwa mu 2010 ''Soccer Shrines'' . Mu kuzannya katemba, alabiseeko mu mizannyo gya ttivvi ''[[:en:The_Kids_in_the_Hall_(TV_series)|Kids in the Hall]]'', ''Random Passage'', ''Wagulu n'okussuka'', ne ''Republic of Doyle'' ne firimu ''Cruceros'', ''The Elf'', ''tewali kwenenya'', ''Finding Mary March'', ''Omugenyi asukulumye ku babulijjo'', ''[[:en:Secret_Nation|Secret Nation]]'', ne ''Ebidiba bwe bifuuka omuzira'' . Ku siteegi alabiseeko mu firimu ''za Copenhagen'', ''Woyzek'', ''[[:en:Macbeth|Macbeth]]'', ''[[:en:Richard_III_(play)|Richard III]]'', ''[[:en:A_Winter's_Tale|A Winter's Tale]]'', ''[[:en:A_Streetcar_Named_Desire_(play)|A Streetcar Named Desire]]'', ''Omulimu gwa Heather Rose'', ''Later That Same Life'', ''Enkoko'', ''omusango n'ekibonerezo'', ''[[:en:Uncle_Vanya|Uncle Vanya]]'', n'endala. Lewis mu kiseera kino akyusakyusa mu kitabo kya [[:en:Lisa_Moore_(writer)|Lisa Moore]] eky'ogw'okubiri okulagibwa era asuubira okukilangirira. <ref name="signal">{{Cite web |last=Sarah Smellie |date=2015-01-01 |title=Mary Lewis to tackle February |url=http://www.signalblog.ca/?p=11480 |website=Signal • The St. John's Blog |access-date=2026-04-15 |archive-date=2024-12-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20241204100419/http://www.signalblog.ca/?p=11480 |url-status=dead }}</ref> == Okukwata firimu == * ''Omuzinyi w'olukiiko'' (2016)[[:en:Mary_Lewis_(Canadian_actress)#cite_note-2|[2]]] * ''Michael M. Koerner'' (2015)[[:en:Mary_Lewis_(Canadian_actress)#cite_note-3|[3]]] * ''[[:en:Diana_Leblanc|Diana Leblanc]]'' (2015)[[:en:Mary_Lewis_(Canadian_actress)#cite_note-4|[4]]] * ''Omutima n’Omwoyo'' (2008) . * ''[[:en:The_Sparky_Book|Ekitabo kya Sparky]]'' (2006)[[:en:Mary_Lewis_(Canadian_actress)#cite_note-5|[5]]] * ''Ekipande ky’omuguwa gw’engoye'' (1999) . * ''Ekikonde ky’olubuto'' (1999) . * [[:en:When_Ponds_Freeze_Over|''Ebidiba Bwe Bifuuka Omuzira'' (]]1998)[[:en:Mary_Lewis_(Canadian_actress)#cite_note-6|[6]]] * ''Jjangu Mu Parlor Yange'' (1990) == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} == Ebiyungo eby'ebweru == * [[imdbname:0507528|Mary Lewis]] at [[:en:IMDb_(identifier)|IMDb]] * [https://web.archive.org/web/20160303205313/http://marylewis.ca/ Official site] 57rsrq8r9m562m7orppi54ij3qk5qo2 Shamim Nambassa 0 12905 48620 47130 2026-05-02T08:25:44Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48620 wikitext text/x-wiki '''Shamim Nambassa''' (yazaalibwa mu 1999) Munnayuganda [[:en:Pharmacist|omukugu mu by'eddagala]], munnabyabufuzi, mulwanirizi [[:en:Public_health|w'ebyobulamu]] era [[:en:Activism|omulwanirizi]] w'eddembe nga yali pulezidenti wa mulundi gwa 87 mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]]. Ono ye Cansala omukyala owa LC5 eyalondebwa ku bukiikaddyo bwa [[:en:Kawempe_Division|Kawempe]]. <ref name=":0">{{Cite web |date=November 29, 2025 |title=How Dr Shamim Nambassa turned childhood hardship into a trail of leadership |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/life/how-dr-shamim-nambassa-turned-childhood-hardship-into-a-trail-of-leadership-5281724 |access-date=February 3, 2026 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Matovu |first=Muhamadi |title=Interview: NUP's Shamim Nambassa hints at running for Kampala Woman MP seat |url=https://nilepost.co.ug/news/198363/interview-nups-shamim-nambassa-hints-at-running-for-kampala-woman-mp-seat |access-date=February 3, 2026 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |date=June 30, 2025 |title=Moses Ali versus Nambassa |url=https://www.independent.co.ug/moses-ali-versus-nambassa/ |access-date=February 3, 2026 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> == Obulamu obuto n’okusoma == Nambassa yazaalibwa [[:en:Kawempe|Kawempe]] mu maka ga Ludius Twebere ne Abdul Mugalula mu maka agalimu abaana munaana; ye wakutaano mu kuzaalibwa. <ref name=":0">{{Cite web |date=November 29, 2025 |title=How Dr Shamim Nambassa turned childhood hardship into a trail of leadership |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/life/how-dr-shamim-nambassa-turned-childhood-hardship-into-a-trail-of-leadership-5281724 |access-date=February 3, 2026 |website=Monitor |language=en}}</ref> [[:en:Primary_education|Pulayimale]] yagimalira mu PPulayimale ya Parental Care, [[Kasese]], oluvannyuma n’agenda mu [[:en:Nabisunsa_Girls'_Secondary_School|Nabisunsa Girls’ SS]] mu by’okusoma siniya eyokuna n'eyomukaaga. Yayingizibwa mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]] ng'ali ku gavumenti okusoma [[:en:Bachelor_of_Pharmacy|diguli esooka mu by’eddagala]] n’atikkirwa mu 2024. <ref name=":0">{{Cite web |date=November 29, 2025 |title=How Dr Shamim Nambassa turned childhood hardship into a trail of leadership |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/life/how-dr-shamim-nambassa-turned-childhood-hardship-into-a-trail-of-leadership-5281724 |access-date=February 3, 2026 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Matovu |first=Muhamadi |title=Interview: NUP's Shamim Nambassa hints at running for Kampala Woman MP seat |url=https://nilepost.co.ug/news/198363/interview-nups-shamim-nambassa-hints-at-running-for-kampala-woman-mp-seat |access-date=February 3, 2026 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |date=June 30, 2025 |title=Moses Ali versus Nambassa |url=https://www.independent.co.ug/moses-ali-versus-nambassa/ |access-date=February 3, 2026 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |date=August 29, 2025 |title=LIST: NUP announces former Makerere Guild President as Kawempe South flagbearer |url=https://www.pulse.ug/story/list-nup-announces-former-makerere-guild-president-as-kawempe-south-flagbearer-2025082915085663413 |access-date=February 3, 2026 |website=Pulse Uganda |language=en}}</ref> == Emirimu == Mu kiseera kino Nambassa akola ng'o[[:en:Pharmacist|musawo we ddagala]] ng’atendekebwa mu ddwaaliro lya Yumbe erya lifaalo. <ref>{{Cite web |last=Mugenyi |first=Henry |title=Medical interns leaders accuse gov't of witch-hunt in deployments |url=https://nilepost.co.ug/health/166524/medical-interns-leaders-accuse-govt-of-witch-hunt-in-deployments |access-date=February 3, 2026 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> Yatuuka ku mirimu egy’enjawulo egy’obukulembeze, omuli okukiikirira ekibiina ky’eddagala, Cansala akiikirira ekibiina mu ssomero lya Sayansi w’Ebyobulamu, ne minisita w’ebyenjigiriza mu 2021. Yali pulezidenti w’ekibiina okuva mu 2021 okutuuka mu 2022 wansi wa bendera ya [[National Unity Platform]] ng’ali mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]] . <ref>{{Cite web |date=November 13, 2021 |title=News: NUP on cloud nine after winning Makerere guild race |url=https://www.newvision.co.ug/category/news/nup-on-cloud-nine-after-winning-makerere-guil-NV_119755_022026 |access-date=February 3, 2026 |website=New Vision}}</ref> <ref>{{Cite web |date=November 13, 2021 |title=NUP’s Shamim Nambassa is Makerere’s new guild president |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/nup-s-shamim-nambassa-is-makerere-s-new-guild-president-3617434 |access-date=February 3, 2026 |website=Monitor |language=en}}</ref> Yavuganya ku bwa Cansala wa LC5 owa Kawempe mu bukiikaddyo, n’avaayo ng’awangudde. <ref name=":0">{{Cite web |date=November 29, 2025 |title=How Dr Shamim Nambassa turned childhood hardship into a trail of leadership |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/life/how-dr-shamim-nambassa-turned-childhood-hardship-into-a-trail-of-leadership-5281724 |access-date=February 3, 2026 |website=Monitor |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |last=Matovu |first=Muhamadi |title=Interview: NUP's Shamim Nambassa hints at running for Kampala Woman MP seat |url=https://nilepost.co.ug/news/198363/interview-nups-shamim-nambassa-hints-at-running-for-kampala-woman-mp-seat |access-date=February 3, 2026 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web |date=June 30, 2025 |title=Moses Ali versus Nambassa |url=https://www.independent.co.ug/moses-ali-versus-nambassa/ |access-date=February 3, 2026 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |date=August 29, 2025 |title=LIST: NUP announces former Makerere Guild President as Kawempe South flagbearer |url=https://www.pulse.ug/story/list-nup-announces-former-makerere-guild-president-as-kawempe-south-flagbearer-2025082915085663413 |access-date=February 3, 2026 |website=Pulse Uganda |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |date=January 28, 2026 |title=Makerere University criticised for excluding Shamim Nambassa from victory list |url=https://www.pulse.ug/story/makerere-university-criticised-for-excluding-shamim-nambassa-from-victory-list-2026012808090311207 |access-date=February 3, 2026 |website=Pulse Uganda |language=en}}</ref> == Obulamu bw’omuntu ku bubwe == Nambassa anyumirwa nnyo okusoma n’okulaba firimu z’ebiwandiiko. <ref name=":1">{{Cite web |last=Matovu |first=Muhamadi |title=Interview: NUP's Shamim Nambassa hints at running for Kampala Woman MP seat |url=https://nilepost.co.ug/news/198363/interview-nups-shamim-nambassa-hints-at-running-for-kampala-woman-mp-seat |access-date=February 3, 2026 |website=Nilepost News |language=en}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> == Ebiyungo eby’ebweru == * [https://nilepost.co.ug/featured/120861/nups-shamim-nambassa-wins-mak-guild-presidential-race Nambassa awangudde empaka za Makererer guild] c0z87opyf93ksiqk9m1h1htybq1p1oo Mildred Tuhaise 0 12906 48639 47132 2026-05-02T10:48:20Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48639 wikitext text/x-wiki '''Mildred Amooti Tuhaise''' munnayuganda [[:en:News_anchor|omusomi w'amawulire]] era [[:en:News_reporter|omusasi w'amawulire]] ku [[NBS Television (Uganda)|ttivvi ya NBS]]. <ref name="auto3">{{Cite web |date=6 January 2021 |title=Mildred Tuhaise, NBS' rising star |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/full-woman/mildred-tuhaise-nbs-rising-star-1638610 |website=Daily Monitor}}</ref> Mutandisi [[:en:Non_Government_Organisation|w'ekibiina ekitali kya Gavumenti]] ekya '''Girls Incorporated Uganda''' mu Kampala <ref name="auto2">{{Cite web |last=BAIKE |first=PRISCA |title=Meet Mildred the church girl, farmer, choreographer |url=https://www.observer.ug/lifestyle/43385-meet-mildred-the-church-girl-farmer-choreographer |website=The Observer - Uganda |access-date=2026-04-17 |archive-date=2018-07-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180701170339/http://www.observer.ug/lifestyle/43385-meet-mildred-the-church-girl-farmer-choreographer |url-status=dead }}</ref> == Obulamu obuto n’okusoma == Tuhaise yazaalibwa [[:en:Masindi|Masindi]]. Yasomera mu Asaba Primary School e [[:en:Masindi|Masindi]] gy'eyatulira [[Primary Leaving Examination (Uganda)|PLE]], Kawempe Mbogo Muslim Secondary School ku [[:en:O_level|siniya eyookuna]] ne [[:en:A_Level|siniya eyoomukaga]] ku St Peters Naalya. <ref name="auto3"/> <ref name="auto1">{{Cite web |date=11 June 2021 |title=Forget the glitz and glam: Media is a service |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/full-woman/forget-the-glitz-and-glam-media-is-a-service-3434338 |website=Daily Monitor}}</ref> Oluvannyuma yeegatta ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]] gye yafunira diguli esooka eya sayansi mu [[:en:Information_Technology|by'amawulire]] . <ref name="auto">{{Cite web |date=February 25, 2016 |title=I ate mangoes for lunch when I was broke- NBS TV news anchor Mildred Tuhaise narrates her campus memories |url=https://campusbee.ug/lifestyle/i-ate-mangoes-for-lunch-when-i-was-broke-nbs-tv-news-anchor-mildred-tuhaise-narrates-her-campus-memories/}}</ref> <ref name="pulse.mtn.co.ug">{{Cite web |date=14 September 2018 |title=Pulse Celebrity Birthday: TV Sensation "Mildred Tuhaise" Celebrates her Birthday today |url=https://pulse.mtn.co.ug/pulse-celebrity-birthday-tv-sensation-mildred-tuhaise-celebrates-her-birthday-today}}</ref> <ref name="auto2"/> Bwe yali mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]], era yafuna satifikeeti mu by’okwogera mu lujjudde okuva mu kitongole ky’ebyamawulire n’empuliziganya. Mildred alina diguli eyookubiri mu by’empuliziganya n’ebitongole okuva mu yunivasite e Makerere ne diguli eyookubiri eya dipuloma mu by’okuddukanya emirimu okuva mu Uganda Management Institute. == Omulimu == Mu mwaka gwa 2006, Tuhaise yatandika omulimu gwe mu by’amawulire ng’akola [[:en:Voice-over|eddoboozi]] mu birango, Olwo n’agenda mu pulogulaamu y’omuvubuka n’oluvannyuma n’akola amawulire ku FMJ, Top radio ne Top TV (2008 -2012). <ref name="auto3"/> <ref name="auto1"/>​​ Yamala nagenda ku [[:en:WBS_Television|TV ya WBS]] ng'o[[:en:News_anchor|musomi w'amawulire]](2012-2015) ne mugw'okuna mu 2015, <ref name="pulse.mtn.co.ug"/>[[NBS Television (Uganda)|​]]''​ Yegatta ku [[:en:NBS_Television_(Uganda)|TV ya NBS]] gy'asomera amawulire(NBS at one), okukyaza '' <ref>{{Cite web |date=January 13, 2020 |title=NBS: Mildred Tuhaise Return Excites Fans |url=https://businessfocus.co.ug/nbs-mildred-tuhaise-return-excites-fans/ |publisher=Business Focus}}</ref>''​''​ (morning Breeze) [[:en:News_reporter|ng'omusasi w'amawulire]] <ref name="auto4">{{Cite web |last=Ahumuza |first=Allan |date=29 January 2018 |title=NBS News Anchor Mildred Tuhaise Introduces Boyfriend |url=https://chano8.com/nbs-news-anchor-mildred-tuhaise-introduces-boyfriend/ |publisher=Chano8 |access-date=17 April 2026 |archive-date=17 April 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210417031629/https://chano8.com/nbs-news-anchor-mildred-tuhaise-introduces-boyfriend/ |url-status=dead }}</ref> <ref name="auto"/> Mildred alina obumanyirivu bungi mu kuddukanya n’okubeera omulabirizi ku mikolo egy’enjawulo egy’olukale okuva ku bitongole okutuuka ku mikolo egy’omukwano. Akola nga akulira [[:en:Non_Government_Organisation|ekitongole kya Girls Incorporated Uganda ekitali kya Gavumenti]] mu Kampala. <ref name="auto4"/> <ref name="auto3"/> <ref name="auto2"/> Mildred mulwanirizi w’eddembe ly’obulamu bwa bamaama. Yeewaanira mu kusomesa ku Pre-eclampsia, embeera eyabulako katono okumutta obulamu bwe mu 2019. Pre-Eclampsia y’emu ku nsonga 3 ezisinga okuvaako okufa kw’abakyala abazaala mu nsi yonna. == Ebijuliziddwa == <references /> == Ebiyungo eby’ebweru == * [https://flashugnews.com/mildred-tuhaise-amooti-biography-husband-family-education/] * [https://www.galaxyfm.co.ug/2019/06/15/nbs-news-anchor-mildred-tuhaises-picture-looking-muddy-as-she-digs-out-cassava-in-her-village-inspires-youths-never-to-under-estimate-humble-beginnings/] * [https://www.spyuganda.com/not-true-ntv-boss-dustbins-rumours-of-snatching-nbs-tvs-mildred-tuhaise/ <nowiki>[3]</nowiki>] * [https://pulse.mtn.co.ug/pulse-celebrity-birthday-tv-sensation-mildred-tuhaise-celebrates-her-birthday-today <nowiki>[4]</nowiki>] c8l2amd0ujq63er0279iwb25vx5ez7v Ronald Nsubuga Balimwezo 0 12907 48618 47136 2026-05-02T08:19:28Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48618 wikitext text/x-wiki '''Ronal Nsubuga Balimwezo''' (yazaalibwa mu 1975), munnayuganda [[:en:Civil_engineer|yinginiya w'eby'okuzimba]], musomi era [[:en:Politician|munnabyabufuzi]]. Ono ye [[:en:Lord_Mayor_of_Kampala|Loodi meeya omulonde wa Kampala]], ekibuga ekikulu ekya [[Yuganda|Uganda]] era ekinene mu ggwanga. Yasooka kulondebwa ku kifo ekyo nga 22 ogwolubereberye mu 2026. Ekyo nga tekinnatuuka, yali mmemba wa [[Parliament of Uganda|Palamenti ya Uganda ey’ekkumi n’emu]] ng’akiikirira Nakawa East Constituency okuva mu 2021 okutuuka mu 2026. Wakati wa 2011 okutuuka mu 2021, yaweereza nga meeya wa [[:en:Nakawa_Division|Divizoni y’e Nakawa]], ng’omu ku kitongole kya [[Kampala Capital City Authority|KCCA Local Administration]], okumala ebisanja bibiri eby’omuddiring’anwa. Yaweereza nga Cansala wa Divizoni y’e Nakawa okumala ekisanja kimu, okuva mu 2006 okutuuka mu 2011. Nga tannaba kwegatta ku byobufuzi bya Uganda eby’okulonda, yaliko [[:en:Lecturer|omusomesa]] mu by’okuzimba mu [[Yunivasite y'e Kyambogo|yunivasite e Kyambogo]]. Ono mmemba w’ekibiina ky’ebyobufuzi ekya [[National Unity Platform]] (NUP). == Ensibuko n’obuyigirize == Ronald Nsubuga Balimwezo yazaalibwa mu [[:en:Nakawa_Division|Divizoni y’e Nakawa]], mu [[Kampala]], Uganda mu 1975 mu maka ga Elizabeth Balimwezo n’omugenzi James Balimwezo. Yasomera Nakawa Primary School okusoma pulayimale. Okusoma siniya, yasomera Nakawa Secondary School. Mu 1995, yakkirizibwa mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite e Makerere]], yunivasite ya gavumenti esinga obukadde era obunene mu Uganda, gye yatikkirwa diguli [[:en:Bachelor_of_Civil_Engineering|esooka mu by'okuzimbi]] mu 1999. Ekyo yakigoberera n’afuna [[:en:Master_of_Science|diguli eyokubiri mu by’okuzimba]], mu 2001. <ref name="1R">{{Cite web |last=Flash News Uganda |date=16 July 2023 |title=Ronald Balimwezo: Biography, Early Life, Family, Education, Career and Achievements |url=https://flashugnews.com/ronald-balimwezo-biography-family-education-career-and-achievements/ |access-date=24 January 2026 |website=Flash News Uganda}}</ref> == Obumanyirivu mu mirimu == Okumala ekiseera ng’amaze okusoma diguli, yasomesa abayizi abasoma diguli esooka n’aba diguli eyookubiri mu [[:en:Civil_engineering|by’okuzimba]] mu yunivasite y’e Kyambogo, yunivasite endala eya gavumenti mu Kampala. Mu 2006, yalondebwa ku lukiiko lw’ebitundu olwa Nakawa Division, n’aweerezayo ekisanja kimu eky’emyaka etaano okutuusa mu 2011. Oluvannyuma yaweereza ebisanja bibiri eby’omuddiring’anwa eby’emyaka etaano nga meeya wa Divizoni y’e Nakawa, n’addirirwa ekisanja ekirala eky’emyaka etaano ng’aweereza ng’omubaka wa palamenti, n’akiikirira Nakawa East Constituency okuva mu mwaka gwa 2021 okutuuka mu 2026. <ref name="1R">{{Cite web |last=Flash News Uganda |date=16 July 2023 |title=Ronald Balimwezo: Biography, Early Life, Family, Education, Career and Achievements |url=https://flashugnews.com/ronald-balimwezo-biography-family-education-career-and-achievements/ |access-date=24 January 2026 |website=Flash News Uganda}}</ref> <ref name="2R">{{Cite web |last=Recruitbase |date=23 January 2026 |title=Ronald Balimwezo Nsubuga Biography: Life, Politics, Accident and 2026 Election |url=https://www.recruitbase.com.ng/ronald-balimwezo-nsubuga-biography/ |access-date=24 January 2026 |website=Recruitbase Nigeria}}</ref> Mu 2026, yawangula akalulu ka Lood meeya wa Kampala. Yasinga bannabyabufuzi abalala musanvu, nga kuliko ne [[Erias Lukwago]] eyamusooka, eyali amaze emyaka 15 egy’omuddiring’anwa ng’amaze mu kifo ekyo okuva mu 2011. <ref name="3R">{{Cite web |last=Franklin Ezaruku Draku |date=23 January 2026 |title=NUP's Balimwezo wins Kampala Lord Mayor race |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/nup-s-balimwezo-wins-kampala-lord-mayor-race-5336710 |access-date=24 January 2026 |website=[[Daily Monitor]]}}</ref> <ref name="4R">{{Cite web |last=Roger Atukunda |title=Ronald Balimwezo Wins Kampala Lord Mayor, Ending Lukwago's 15 Year Tenure |url=https://softpower.ug/ronald-balimwezo-wins-kampala-lord-mayor-ending-lukwagos-15-year-tenure/ |access-date=24 January 2026 |website=SoftPower Uganda}}</ref> <ref name="5R">{{Cite web |last=Edge Uganda |date=24 January 2026 |title=Ronald Balimwezo is new Kampala Lord Mayor |url=https://edge.ug/ronald-balimwezo-is-new-kampala-lord-mayor/ |access-date=24 January 2026 |website=Edge Uganda}}</ref> == Obulamu bw’omuntu ku bubwe == Ronald Nsubuga Balimwezo mufumbo ne Rachael Balimwezo era bombi bazadde. <ref name="2R">{{Cite web |last=Recruitbase |date=23 January 2026 |title=Ronald Balimwezo Nsubuga Biography: Life, Politics, Accident and 2026 Election |url=https://www.recruitbase.com.ng/ronald-balimwezo-nsubuga-biography/ |access-date=24 January 2026 |website=Recruitbase Nigeria}}</ref> == Laba ne == * [[Kampala Capital City Authority|Ekitongole kya Kampala Capital City Authority]] * [[National Unity Platform|Omukutu gw'Obumu mu Ggwanga]] == Ebijuliziddwa == <references /> == Emmeeza y’okusikira == {{s-start}} {{s-rel|Mayor}} {{s-break}} {{s-bef|before=[[Erias Lukwago]]<br/>(14 January 2011 - 22 January 2026)}} {{s-ttl|title=[[Kampala Capital City Authority|Lord Mayor of Kampala]]<br/>(since 22 January 2026)}} {{s-aft|after=Lord Mayor-Elect}} {{s-break}} {{s-end}} == Ebiyungo eby’ebweru == * [https://www.kcca.go.ug/ Omukutu omutongole ogwa Kampala Capital City Authority] * [https://nilepost.co.ug/2026-election-watch/315601/balimwezo-declared-kampala-lord-mayor Balimwezo Alangiriddwa Lord Meeya wa Kampala] * [https://www.newvision.co.ug/category/ugandaelections2026/lord-mayor-candidate-balimwezo-blames-govt-fo-NV_226711 Lord Meeya Yeesimbyewo Balimwezo Anenyezza Gavumenti Lwa Abalonzi Abatono] re1wjz6ajxwz5a0kezjxt810we9q9nk Yudaya Nakayenze 0 12909 48615 47447 2026-05-02T08:14:09Z Judithamos 10087 Corrected grammer and added wikilink #WUCUG26MUK 48615 wikitext text/x-wiki '''Yudaya Nakayenze''' (yazaalibwa 4 ogwomukaga mu 1997) Munnayuganda [[Omupiira ogw'ebigere|omuzannyi w'omupiira]] ow'ekikugu era azannya nga [[:en:Midfielder|muzannyi wa makkati]] mu kiraabu ya Buyonaani [[:en:Ergotelis_W.F.C.|Ergotelis]] ne [[:en:Uganda_women's_national_football_team|ttiimu y'eggwanga ey'abakazi eya Uganda]] . <ref>{{Cite web |last=Muyita |first=Joel |date=2022-01-25 |title=Nakayenze, Nambi named in Crested Cranes squad to face Kenya |url=http://kawowo.com/2022/01/25/nakayenze-nambi-named-in-crested-cranes-squad-to-face-kenya/ |access-date=2022-02-20 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2022-01-25 |title=AWCON Qualifiers: Nambi, Shiraz, Nakayenze return to Crested Cranes fold |url=https://football256.com/awcon-qualifiers-nambi-shiraz-nakayenze-return-to-crested-cranes-fold/ |access-date=2022-02-20 |website=Football 256 |language=en-US |archive-date=2022-02-20 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220220234946/https://football256.com/awcon-qualifiers-nambi-shiraz-nakayenze-return-to-crested-cranes-fold/ |url-status=dead }}</ref> == Omulimu gw’ensi yonna == Nga 21 ogwomusanvu mu 2018, Nakayenze yateeba ggoolo ey’obuwanguzi mu ddakiika ya 75 ng’ayita mu kukuba Uganda omutwe bwe yawangula [[:en:Ethiopia_women's_national_football_team|Ethiopia]] ggoolo 2-1 mu mpaka [[:en:CECAFA_Women's_Championship|za CECAFA Women’s Championship eza 2018]] e [[Rwanda|Rwanda.]] <ref>{{Cite web |last=Luyombya |first=Swaibu |date=22 July 2018 |title="We badly needed a win and we fought for it." Yudaya Nakayenze |url=https://www.swiftsportsug.com/blog/we-badly-needed-a-win-and-we-fought-for-it-yudaya-nakayenze/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20220221014316/https://www.swiftsportsug.com/blog/we-badly-needed-a-win-and-we-fought-for-it-yudaya-nakayenze/ |archive-date=21 February 2022 |access-date=20 February 2022 |website=Swift Sports Uganda |language=en-us}}</ref> Nakayenze yazannyira ttiimu y'eggwanga lya Uganda mu mpaka [[:en:CECAFA_Women's_Championship|za CECAFA Women's championship]] eza [[:en:2016_CECAFA_Women's_Championship|2016]] ne [[:en:2018_CECAFA_Women's_Championship|2018]] . <ref>{{Cite web |date=20 September 2016 |title=CECAFA 2016: Ethiopia hammer Uganda to finish third |url=https://www.goal.com/en-ke/news/21652/kenyan-womens-football/2016/09/20/27705952/cecafa-2016-ethiopia-hammer-uganda-to-finish-third |access-date=20 February 2020 |website=Goal}}</ref> Era yazannya mu [[:en:2020_CAF_Women's_Olympic_Qualifying_Tournament|mpaka za Tokyo Olympics Qualifiers eza 2020]] nga battunka ne [[Ethiopia]]. <ref>{{Cite web |last= |first= |title=Women Olympics Q – Uganda Crested Cranes 0–1 Ethiopia |url=https://www.cafonline.com/news-center/news/women-olympics-q-uganda-crested-cranes-0-1-ethiopia |access-date=2022-02-20 |website=CAFOnline |publisher=CAF-Confedération Africaine du Football |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |last= |date=3 April 2019 |title=Women Football: Uganda Scores Two vital away goals despite falling to Ethiopia |url=https://fufa.co.ug/women-football-uganda-scores-two-vital-away-goals-despite-falling-ethiopia/ |access-date=20 February 2022 |website=FUFA: Federation of Uganda Football Associations |language=en-US}}</ref> Era yazannyirako ttiimu y'eggwanga lya Uganda mu mpaka [[:en:Morocco|za Africa Women Cup of Nations]] ezaali mu [[Morocco]] mu 2022 . <ref>{{Cite web |last= |date=21 June 2022 |title=Crested Cranes Final Squad For TotalEnergies Women Africa Cup Of Nations 2022 |url=https://fufa.co.ug/crested-cranes-final-squad-for-totalenergies-women-africa-cup-of-nations-2022/ |access-date=4 July 2022 |website=FUFA: Federation of Uganda Football Associations |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |last= |date=21 June 2022 |title=Uganda Crested Cranes squad named for TotalEnergies Women's Africa Cup of Nations |url=https://www.cafonline.com/totalenergies-womens-africa-cup-of-nations/news/uganda-crested-cranes-squad-named-for-totalenergies-women-s-africa-cup-of-nation |access-date=4 July 2022 |website=cafonline.com |language=en-US}}</ref> === Ebiruubirirwa by’ensi yonna === ''Obubinja n'ebyava mu kulonda Uganda ggoolo ezisoose'' {| class="wikitable" !Nedda. ! Olunaku olw'omweezi ! Ekifo ! Omuvuganya ! Okuteeba ! Ebyavamu ! Empaka |- | style="text-align:center;" | 1. 1. | 21 Jjulaayi 2018 | [[:en:Kigali_Stadium|Ekisaawe ky'e Kigali]], Rwanda | Ethiopia | style="text-align:center;" | '''2''' –1 | style="text-align:center;" | 2–1 | [[:en:2018_CECAFA_Women's_Championship|Empaka z'abakyala eza CECAFA eza 2018]] |} == Ebitiibwa == '''Kawempe Muslim Ladies FC''' * Liigi ya FUFA ey’abakazi (4): 2014/15, 2015/16, 2016/17, 2023/24 '''[[Uganda Christian University|UCU Lady Bakalidinaali]]''' * Ekikopo kya Uganda (1): 2018 '''Ettendekero ly’eggwanga erya Seminole''' * MVP w'emizannyo gy'ebitundu : 2018. * Emizannyo gya Ttabamiruka, Ttiimu esooka: 2018 * Emizannyo gya NAIA, Ttiimu esooka mu Amerika yonna: 2019 '''Ettendekero lya Linday Wilson''' * Emizannyo gya NAIA Conference, All Conference Ttiimu esooka: 2020 * Emizannyo gya NAIA Conference, All Conference Ttiimu eyookubiri: 2021 == Ebijuliziddwa == <references /> == Ebiyungo eby’ebweru == * [https://x.com/ynakayenze Yudaya Nakayenze on X] * [https://www.sscathletics.com/sports/wsoc/2018-19/bios/yudaya_nakayenze_gw61 Seminole State player profile] * [https://web.archive.org/web/20230225214049/https://www.lindseyathletics.com/roster/36/3/14576.php Lindsey Wilson 2020–21 player profile] * [https://web.archive.org/web/20230225214100/https://www.lindseyathletics.com/roster/37/3/15786.php Lindsey Wilson 2021 player profile] 9ha4qr0y83jhcf424jq9iz3j5w1f8n9 Thomas Aisu 0 12910 48613 47145 2026-05-02T08:07:43Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48613 wikitext text/x-wiki '''Thomas Ongodia Aisu''' (1 ogwolubereberye 1954 — 16 ogwekkumi 2018), yali musawo wa [[Yuganda|Uganda]], [[Munnassomabusirikitu(Microbiologist)|omukugu mu by'obutonde obutonotono]], [[:en:Academic_staff|musomi]], [[:en:Academic_administrator|omuddukanya weby'ensoma]], nga mu kiseera we yafiira, yaweerezaako nga [[:en:Associate_professor|pulofeesa omuyambi]] mu [[:en:Soroti_University_School_of_Health_Sciences|Yunivasite y'e Soroti essomero ly'eby'obulamu]] . <ref name="1R">{{Cite web |last=George Muron |first=and Simon Peter Emwamu |date=16 October 2018 |title=University professor collapses to death in planning meeting |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/University-professor-collapses-death-in-planning-meeting/688334-4808746-12mf4myz/index.html |access-date=17 October 2018}}</ref> == Ensibuko n’obuyigirize == Thomas Aisu yazaalibwa ku ''kyalo Otipe'', mu muluka gw’e Olungia, mu Divizoni y’obukiikaddyo mu [[:en:Kumi_Town|Munisipaali y’e Kumi]] . <ref name="1R">{{Cite web |last=George Muron |first=and Simon Peter Emwamu |date=16 October 2018 |title=University professor collapses to death in planning meeting |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/University-professor-collapses-death-in-planning-meeting/688334-4808746-12mf4myz/index.html |access-date=17 October 2018}}</ref> Oluvannyuma lw'okusomera mu masomero g'omu kitundu, yasomera mu [[Namilyango College]], essomero ly 'ekisulo eri abalenzi bokka mu [[Mukono (disitulikit)|Disitulikiti y'e Mukono]], gye yamalira emisomo gye egya siniya eyoomukaaga. Mu 1974 yayingizibwa mu [[:en:Makerere_University_School_of_Medicine|Yunivasite e Makerere mu ssomero ly'ebyeddagala]] , n’atikkirwa mu 1979 n’afuna diguli [[:en:Bachelor_of_Medicine_and_Bachelor_of_Surgery|esooka mu by'eddagala ne mukulongoosa]]. Oluvannyuma, mu 1988, essomero lye limu ery’obusawo lyamuwa diguli [[:en:Master_of_Medicine|eyookubir mu by'eddagala]] mu [[:en:Pathology|pathology]], ng’akuguse mu [[:en:Microbiology|microbiology]]. <ref name="2R">{{Cite web |last=Musawo Uganda |date=17 October 2018 |title=Academic Credentials of Dr. Aisu Ongodia Thomas |url=https://musawoug.com/musawo/Specialist_Details/586 |access-date=17 October 2018 |publisher=Musawoug.com}}</ref> == Emirimu == Aisu yakolako emabegako ng'omukungu omukugu mu by'obujjanjabi mu labolatole mu [[:en:World_Health_Organization|kitongole ky'ebyobulamu mu nsi yonna]] . Mu myaka gya 1990 n’okutandika kw’emyaka gya 2000, yaweereza ng’akulira ekitongole kya Medical Microbiology mu Makerere University essomero ly'ebyeddagala mu Uganda. Era yaweerezaako ng’akulira ekitongole kya National Tuberculosis Reference Laboratory. <ref name="1R">{{Cite web |last=George Muron |first=and Simon Peter Emwamu |date=16 October 2018 |title=University professor collapses to death in planning meeting |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/University-professor-collapses-death-in-planning-meeting/688334-4808746-12mf4myz/index.html |access-date=17 October 2018}}</ref> Mu 2018, yaweereza ng’omusawo w’endwadde (consultant pathologist) mu [[Mulago National Specialised Hospital|ddwaaliro lya Mulago National Referral Hospital]] mu Kampala, gye yava n’awandiikibwa okuweereza nga pulofeesa omuyambi mu [[:en:Soroti_University|yunivasite y’e Soroti]] . <ref name="1R">{{Cite web |last=George Muron |first=and Simon Peter Emwamu |date=16 October 2018 |title=University professor collapses to death in planning meeting |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/University-professor-collapses-death-in-planning-meeting/688334-4808746-12mf4myz/index.html |access-date=17 October 2018}}</ref> == Okufa == Ku makya g’Olwokubiri nga 16 ogwekkumi 2018, Aisu yeevuga mu mmotoka ye n’agenda ku ttendekero lya Soroti University. Yali agenze okwetaba mu lukiiko lwa Yunivasite olwa Seneti, olwali lwetegekera okukyala okuva mu lukiiko lwa [[:en:Uganda_National_Council_for_Higher_Education|Uganda National Council for Higher Education]] wiiki eddako. Aisu yakola ennyanjula mu lukiiko olwabali mu kisenge ky’olukiiko olufuzi olwa yunivasite. <ref name="3R">{{Cite web |last=Tumuheire |first=Agnes |date=17 October 2018 |title=Soroti University Professor Collapses to Death in Planning Meeting |url=https://www.campustimesug.com/soroti-university-professor-collapses-to-death-in-planning-meeting/ |access-date=17 October 2018 |publisher=Campus Times Uganda}}</ref> Oluvannyuma lw’okwanjula, pulofeesa oyo yagwa n’afa. Omulambo gwe gwatwalibwa, okusooka mu [[:en:Soroti_Regional_Referral_Hospital|ddwaaliro lya Soroti Regional Referral Hospital]], kyokka oluvannyuma ne gusindikibwa mu [[Mulago National Specialised Hospital|ddwaaliro e Mulago]] okwekebejjebwa. Yaziikibwa mu maka ga bajjajjaabe, mu Munisipaali y’e Kumi, ku Lwomukaaga nga 20 ogwekkumi 2018. <ref name="1R">{{Cite web |last=George Muron |first=and Simon Peter Emwamu |date=16 October 2018 |title=University professor collapses to death in planning meeting |url=http://www.monitor.co.ug/News/National/University-professor-collapses-death-in-planning-meeting/688334-4808746-12mf4myz/index.html |access-date=17 October 2018}}</ref> <ref name="3R">{{Cite web |last=Tumuheire |first=Agnes |date=17 October 2018 |title=Soroti University Professor Collapses to Death in Planning Meeting |url=https://www.campustimesug.com/soroti-university-professor-collapses-to-death-in-planning-meeting/ |access-date=17 October 2018 |publisher=Campus Times Uganda}}</ref> <ref name="4R">{{Cite web |last=David Mujuni |date=17 October 2018 |title=Soroti University Professor Collapses and Dies in Senate Meeting |url=https://campusbee.ug/news/soroti-university-professor-collapses-and-dies-in-senate-meeting/ |access-date=17 October 2018 |publisher=Campusbee.ug}}</ref> <ref name="5R">{{Cite web |last=Onyango |first=Joseph |date=16 October 2018 |title=Soroti University Prof. Collapses to Death |url=https://ugandaradionetwork.com/story/soroti-university-associate-prof-collapses-to-death- |access-date=17 October 2018 |publisher=[[Uganda Radio Network]]}}</ref> == Laba ne == * [[Robert Ikoja-Odongo, omusajja omulala]] * [[Specioza Kazibwe]] * [[Magid Kagimu|Omugezi Kagimu]] * [[:en:Kenneth_Ocen_Obwot|Kenneth Ocen Obwot, omuwandiisi w’ebitabo]] * [[:en:Churchill_Lukwiya_Onen|Churchill Lukwiya Onen, omusajja omulala]] == Ebijuliziddwa == <references /> == Ebiyungo eby’ebweru == * [http://sun.ac.ug/ Omukutu gwa yunivasite ya Soroti] gq5axjpmcvzbx2zty3bn3nwdbv9r2lz Kania Obiga 0 12911 48611 48016 2026-05-02T08:05:01Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48611 wikitext text/x-wiki   '''Kania Mario Obiga''' munnayuganda munnabyabufuzi. Ye [[:en:Ministry_of_Internal_Affairs|minisita omubeezi ow'ensonga zomunda]] mu kabineeti ya Ugandamu [[Cabinet of Uganda|kabineeti ya Uganda]] . Yalondebwa mu kifo ekyo nga 6 Om wezi ogwomukaaga 2016. <ref name="1R">{{Cite web |last=Uganda State House |date=6 June 2016 |title=Museveni's new cabinet list At 6 June 2016 |url=http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%2527s+cabinet.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161007121926/http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%27s+cabinet.pdf |archive-date=7 October 2016 |access-date=13 June 2016}}</ref> Mu kiseera kye kimu aweereza ng’omubaka omulonde ow'essaza lya Terego ey'obuvanjuba, mu disitulikiti y' [[Arua (disitulikit)|Arua]] , mu [[Parliament of Uganda|Paalamenti ya Uganda ey’ekkumi]] (2016–2021). <ref name="2R">{{Cite web |last=Parliament of Uganda |date=2018 |title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania |url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 |access-date=24 March 2019 |publisher=[[Parliament of Uganda]]}}</ref> == Obuvo bwe n'okusoma kwe == Yazaalibwa nga 1 Omwezi ogwolubereberye mu 1953. Yasomera ku somero lya Odupi gye yafunira satifikeeti emalako omutendera gwa pulayimale, mu 1966. Yakyusa n’agenda ku ssomero lya siniya erya [[:en:St._Aloysius_College_Nyapea|St. Aloysius Nyapea]], mu [[Zombo (disitulikit)|Disitulikiti e Zombo]], gye yafunira satifikeetii y'omutendera gwa siniya eyokuna ( Eya East African Certificate of Education). <ref name="2R">{{Cite web |last=Parliament of Uganda |date=2018 |title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania |url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 |access-date=24 March 2019 |publisher=[[Parliament of Uganda]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFParliament_of_Uganda2018">Parliament of Uganda (2018). [https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 "Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania"]. Kampala: [[Parliament of Uganda]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Yaweebwa ekifo ku ssomero lya siniya erya [https://stmaryscollegekisubi.com/ St Mary's College][https://stmaryscollegekisubi.com/ Kisubi], mu [[Wakiso (disitulikit)|Disitulikiti e Wakiso]], gye yafunira satifikeeti ey'omutendera gwa siniya eyoomukaaga (East African Advanced Certificate of Educatrion) mu 1972. Oluvannyuma yayingira [[:en:Makerere_University|yunivasite e Makerere]] , yunivasite ya Uganda esinga obukadde era eya gavumenti esinga obunene, n'atikkirwa ddiguli esooka mu by'obusuubuzi mu 1976. Oluvannyuma, mu 2005 yaweebwa ddiguli eyokubiri mu by'obusuubuzi, okuva mu ttendekero lya [[:en:Eastern_and_Southern_African_Management_Institute|Eastern and Southern Africa Management Institute]]. Okugatta kwekyo, mmemba w'ekitongole ekikakasa abawandiisi n'abaddukanya /n'abakulembera ebitongole (ICSA). <ref name="2R">{{Cite web |last=Parliament of Uganda |date=2018 |title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania |url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 |access-date=24 March 2019 |publisher=[[Parliament of Uganda]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFParliament_of_Uganda2018">Parliament of Uganda (2018). [https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 "Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania"]. Kampala: [[Parliament of Uganda]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 March</span> 2019</span>.</cite></ref> == Emirimu == Wakati wa 1994 ne 1995, Kania Obiga yali mubaka mu ku kakiiko akaabaga ssemateeka wa Uganda owa 1995. Olwo yalondebwa ku [[Parliament of Uganda|Paalamenti ya Uganda]], n’aweereza mu kifo ekyo wakati wa 1996 ne 2001. Wakati wa 2001 ne 2015, yaweerezaako nga Dayirekita w’okunoonyereza ku ggwandiisizo ly’ekibiina ky’ebyobufuzi ekya [[National Resistance Movement]] . N'era yali mmemba ku lukiiko olufuzi olw'ekitongtole kya Uganda ekivunaanyizibwa ku bantu abayingira, okuwangaalira munda n'okufuluma eggwanga ( Uganda Immigration Board) okuva mu 2007 okutuuka mu 2011. Mu 2016, yalondebwa okukiikirira essaza ly'e Terego ey'obuvanjuba, mu [[:en:Arua_District|disitulikiti y'Arua]] , ku tiketi y'ekibiina kya [[National Resistance Movement]] . <ref name="2R">{{Cite web |last=Parliament of Uganda |date=2018 |title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania |url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 |access-date=24 March 2019 |publisher=[[Parliament of Uganda]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFParliament_of_Uganda2018">Parliament of Uganda (2018). [https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 "Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania"]. Kampala: [[Parliament of Uganda]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Mu Mwezi gwomukaaga 2016, yalondebwa okuba Minisita omubeezi ow’ensonga z’omunda, mu kabineeti ya Uganda. <ref name="3R">{{Cite web |last=Asiimwe |first=Dicta |date=7 June 2016 |title=Museveni Names Cabinet, Appoints Wife to Education Ministry |url=https://www.theeastafrican.co.ke/news/ea/Museveni-expands-Cabinet--appoints-wife-to-Education-ministry/4552908-3236160-50s1f7z/index.html |access-date=23 March 2019}}</ref> == Laba ne == * [[Alex Onzima|Alex Onzima, omusajja omulala]] * [[Simon D'Ujanga]] == Ebijuliziddwa == # {{cite web |author=Uganda State House |date=6 June 2016 |title=Museveni's new cabinet list At 6 June 2016 |url=http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%2527s+cabinet.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161007121926/http://www.monitor.co.ug/blob/view/-/3235304/data/1345443/-/3o16hn/-/Museveni%27s+cabinet.pdf |archive-date=7 October 2016 |access-date=13 June 2016 |newspaper=[[Daily Monitor]] |location=Kampala}} # {{cite web |author=Parliament of Uganda |date=2018 |title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Obiga Mario Kania |url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=7 |access-date=24 March 2019 |publisher=[[Parliament of Uganda]] |location=Kampala}} # {{cite web |last=Asiimwe |first=Dicta |date=7 June 2016 |title=Museveni Names Cabinet, Appoints Wife to Education Ministry |url=https://www.theeastafrican.co.ke/news/ea/Museveni-expands-Cabinet--appoints-wife-to-Education-ministry/4552908-3236160-50s1f7z/index.html |access-date=23 March 2019 |newspaper=[[The East African]] |location=Nairobi}} # https://stmaryscollegekisubi.com {{Reflist}} == Ebiyungo eby'ebweru == * [https://www.parliament.go.ug/ Omukutu gwa Palamenti ya Uganda] * [https://www.monitor.co.ug/Magazines/PeoplePower/Nalufenya-Guantanamo-Bay-minister-Obiga-Kania/689844-3944352-15sb4mv/index.html Poliisi y'ebyobufuzi erumya eby'okwerinda byaffe - Kivumbi] nga 29 ogw;okutaano 2017. 509nstlvf71xh5ey6pjnfmnyddqu24c Munyagwa Mubarak Sserunga 0 12989 48541 47938 2026-05-01T19:28:37Z Solomon Suubi 6901 Solomon Suubi moved page [[Munyagwa Mubarak Sserunga, omusajja omulala]] to [[Munyagwa Mubarak Sserunga]]: Misspelled title 47938 wikitext text/x-wiki '''Munyagwa Mubarak Sserunga''' era amanyiddwa nga Mugati Gwa Bata (omugaati ogwa batta) (yazaalibwa mu 1979)[[:en:Lawyer|Munayuganda omumunnamateeka]] era nga [[:en:Lawyer|munnabyabufuzi]] eyeegatta mu butongole mu [[Olukiiko olw'Enkyukakyuka mu Bufuzi bwa demokulasiya|Forum for Democratic Change]] (FDC) ng’o omuwandiisi w’okukunga abantu.<ref name=":0">{{Cite web |title=Mubarak Munyagwa - Common Man's Party {{!}} 2026 Elections |url=https://www.newvision.co.ug/election-portal/candidates/6 |access-date=2025-10-18 |website=New Vision}} </ref><ref name=":3">{{Cite web |date=2025-09-25 |title=Who are candidates Bobi, Muntu, Munyagwa, Bulira? |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/special-reports/elections/who-are-candidates-bobi-muntu-munyagwa-bulira--5205390 |access-date=2025-10-18 |website=Monitor |language=en}} </ref> Yali Meeya wa Kawempe Divizoni atte era yawerezayo ekisanja kimu mu paalamenti eye kuumi mukibuga kya kawempe South mulukiko olukulu olwa palamenti.<ref>{{Cite web |date=2021-01-18 |title=Mayor Munyagwa absconds from council meetings for three years |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/mayor-munyagwa-absconds-from-council-meetings-for-three-years-1596290 |access-date=2025-10-27 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nantaba |first=Agnes |date=2019-03-28 |title=Munyagwa Mubarak Sserunga: On how he missed becoming an army general |url=https://www.independent.co.ug/munyagwa-mubarak-sserunga-on-how-he-missed-becoming-an-army-general/ |access-date=2025-10-18 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> mu [[:en:Kampala_District|Kampala Distrikiti]], kati yeesimbyewo kubukulembeze bwe gwanga Yuganda wansi wekibiina kya Common man's Party,nga yali Ssentebe wa Yuganda Economic Party.<ref>{{Cite web |title=Mubarak Munyagwa - Common Man's Party {{!}} 2026 Elections |url=https://www.newvision.co.ug/election-portal/candidates/6 |access-date=2025-10-18 |website=New Vision}}</ref> Yaliko Ssentebe w’akakiiko akavunaanyizibwa [[:en:Lawyer|ku bukiiko, ebitongole ebivunaanyizibwa mu mateeka n’ebitongole bya gavumenti]] (COSASE) mu Palamenti ya Uganda okuva mu 2019 okutuuka mu 2021.<ref name=":1">{{Cite web |last=Nantaba |first=Agnes |date=2019-03-28 |title=Munyagwa Mubarak Sserunga: On how he missed becoming an army general |url=https://www.independent.co.ug/munyagwa-mubarak-sserunga-on-how-he-missed-becoming-an-army-general/ |access-date=2025-10-18 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> == Obuto bwe n’okusoma kwe == Munyagwa yazaalibwa Murwera mu gombolola ye Mahyoro mu [[:en:Lawyer|Disitulikiti y’e Kitagwenda]] mu bugwanjjuba wa Uganda.<ref name=":2">{{Cite web |last=Rwamasyoro |first=Steven |date=2019-01-21 |title=Tracing Munyagwa's Childhood: He Hated School And Always Absconded To Sell Pancakes In Ibanda Town |url=https://trumpetnews.co.ug/2019/01/21/tracing-munyagwas-childhood-he-hated-school-and-always-absconded-to-sell-pancakes-in-ibanda-town/ |access-date=2025-10-18 |website=Trumpet News |language=en-US}} </ref> Yatandika okusoma mu Mahyoro Pulayimale nga tannaba kwegatta ku Kitagwenda High School okusoma O-Level.<ref name=":3" /><ref name=":2" /> Yeegatta ku Nakasero Secondary School okusoma siniya era nga tannasoma mateeka, yeewandiisa okusoma yunivasite mu yunivasite y'e Makerere mu by'obusuubuzi kyokka n'atamaliriza olw'obuzibu bw'ensimbi.<ref name=":3" /> Oluvannyuma yeegatta ku [[Law Development Centre|Law Development Center]] gye yatikkirwa dipulooma mu mateeka n'afuna diguli ya Bachelors mu mateeka okuva mu [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]].<ref name=":3" /> == Emirimu gy'ebyobufuzi == Munyagwa yeegatta ku byobufuzi eby’okulonda mu 2011 era n’alondebwa okuba [[:en:Lawyer|Meeya]] wa [[:en:Lawyer|Divizoni y’e Kawempe]] wansi wa [[Olukiiko olw'Enkyukakyuka mu Bufuzi bwa demokulasiya|Forum for Democratic Change]] (FDC).<ref name=":3" /> Yafuna ettutumu olw'okunenya ennyo enkola za gavumenti n'okwetaba mu kwekalakaasa okwakulemberwa oludda oluvuganya nga okwekalakaasa okwa [[:en:Walk_to_work_protest|Walk to Work]] mu 2011.<ref name=":3" /> Yali Memba wa Paalamentii owe Gombolola lya Kawempe South mu Palamenti ya Uganda ey'ekkumi n'emu ku [[Olukiiko olw'Enkyukakyuka mu Bufuzi bwa demokulasiya|Forum for Democratic Change]] (FDC) wabula yafiirwa ekifo kye mu kulonda kwa bonna okwa 2021 eri eyali munnamawulire Bashir Kazibwe Mbaziira owa [[National Unity Platform]].<ref name=":3" /><ref>{{Cite web |date=2022-02-07 |title=NUP is like a man lost in the wilderness unaware of what to do." Mubarak Munyagwa |url=https://hicginewsagency.com/2022/02/07/nup-is-like-a-man-lost-in-the-wilderness-unaware-of-what-to-do-mubarak-munyagwa/ |access-date=2025-10-18 |website=HICGI News Agency |language=en}} </ref><ref>{{Cite web |last=Buule |first=Kizito Moses |date=2022-02-17 |title=Musuubira okujjako Museveni nga mukyali mu kwetiriboosa, Munyagwa asekeredde ab'oludda oluvuganya |url=https://www.watchdoguganda.com/news/20220217/130433/musuubira-okujjako-museveni-nga-mukyali-mu-kwetiriboosa-munyagwa-asekeredde-aboludda-oluvuganya.html |access-date=2025-10-18 |website=Watchdog Uganda |language=en-GB}} </ref> Munyagwa yalondebwa ku bwa Ssentebe bw’akakiiko ka Paalamenti akavunaanyizibwa ku bukiiko, ebitongole ebivunaanyizibwa ku mateeka n’ebitongole bya gavumenti (COSASE) mu 2019, n’akwata ekifo kya [[Abdu Katuntu]].<ref>{{Cite web |last=Kazooba |first=Lawrence |date=2019-06-13 |title=Profile: Cosase's 'comical' chairman Munyagwa struggles to look a serious person |url=https://www.watchdoguganda.com/news/20190613/70309/profile-cosases-comical-chairman-munyagwa-struggles-to-look-a-serious-person.html |access-date=2025-10-18 |website=Watchdog Uganda |language=en-GB}} </ref> Munyagwa yavuganya ku bwapulezidenti mu kulonda kwa Uganda okwa 2026.<ref>{{Cite web |title=Mubarak Munyagwa - Common Man's Party {{!}} 2026 Elections |url=https://www.newvision.co.ug/election-portal/candidates/6 |access-date=2026-02-01 |website=New Vision}} </ref> == Okutondawo ekibiina kya Common Man's Party == Mu gwokubiri gwa 2025, Munyagwa yalayizibwa nga Pulezidenti w’ekibiina kya Common Man’s Party (CMP), ekyakyusiibwa erinnya ly’ekibiina kya Uganda Economic Party.<ref name=":4">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Munyagwa Declares Common Man's Party as 'the New Force' Ahead of 2026 Polls |url=https://nilepost.co.ug/index.php/news/294218/munyagwa-declares-common-man%E2%80%99s-party-as-'the-new-force'-ahead-of-2026-polls |access-date=2025-10-18 |website=Nilepost News |language=en}} </ref><ref>{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Munyagwa Demands More Security, Defends Highly Questioned French Over Kiswahili Proposal |url=https://nilepost.co.ug/news/291335/munyagwa-demands-more-security,-defends-highly-questioned-french-over-kiswahili-proposal |access-date=2025-10-18 |website=Nilepost News |language=en}} </ref><ref name=":5">{{Cite web |date=2025-07-16 |title=Munyagwa unveils new party |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/munyagwa-unveils-common-man-s-party-ahead-of-elections-5119492 |access-date=2025-10-18 |website=Monitor |language=en}} </ref><ref>{{Cite web |last=Asiteza |first=Remmy |date=2025-07-15 |title=Munyagwa unveils Common Man's Party, vows to take on Museveni in 2026 presidential bid |url=https://dailyexpress.co.ug/2025/07/15/munyagwa-unveils-common-mans-party-vows-to-take-on-museveni-in-2026-presidential-bid/ |access-date=2025-10-18 |website=Daily Express |language=en-GB}} </ref> Yalangiridde enteekateeka z'okuvuganya mu kulonda kwa Pulezidenti wa Uganda okwa 2026.<ref name=":4" /><ref name=":5" /> == Laba ne == * [[Parliament of Uganda|Paalamenti ya Uganda]] * [[:en:Politics_of_Uganda|Eby'obufuzi bya Uganda]] * [[:en:Kawempe_Division|Divizoni y'e Kawempe]] * [[Akalulu ka Uganda aka 2026|2026 Okulonda kwa bonna mu Uganda]] * [[Kasibante Robert, omuwandiisi w’ebitabo]] == Ebijuliziddwa == <references /> [[Category:Bannabyabufuzi]] ewm1xm0zfvylddgpbcamdkiq1sfcdd7 Andrew Kaluya 0 12993 48584 48471 2026-05-01T22:40:00Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48584 wikitext text/x-wiki    '''Andrew Kiiza Kaluya Namitego''' (yazaalibwa 8 Omwezi ogwokubiri mu mwaka gwa 1978) munnayuganda, omukozi mu kitongole ky'ensonga z'abantu, omutandisi w'emirimu era munnabyabufuzi. Ye [[:en:Parliament_of_Uganda|mubaka wa paalamenti]] omulonde ow'essaza lya Kigulu ey'obukiika ddyo, mu [[:en:Iganga_District|Disitulikiti ye Iganga]] , era [[:en:Independent_politician|talina kakwate]] ku kibiina kya byabufuzi kyonna mu Uganda. <ref name="AKNK2">{{cite web |title=KALUYA ANDREW KIIZA NAMITEGO |url=http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=112 |publisher=[[Parliament of Uganda]]}}</ref> Mubaka wa kabondo ka babaka abajjira ku bwa namunigina era aweereza ku ''kakiiko k'ebyobulimi'' n'akakiiko ''akavunaanyizibwa kubulwadde bwa [[:en:HIV/AIDS|mukenenya/siriimu]] n'endwadde ezimugenderako'' mu [[:en:Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda ey'ekkumi]] .<ref name="AKNK3">{{cite web |title=UGANDA DECIDES 2016 |url=http://www.elections.co.ug/new-vision/election/1417394/uganda-elections-2016-provisional-parliamentary-results |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160324123611/http://www.elections.co.ug/new-vision/election/1417394/uganda-elections-2016-provisional-parliamentary-results |archive-date=24 March 2016 |access-date=4 September 2017 |publisher=[[Vision Group]]}}</ref> Kaluya era ye pulezidenti w’ekitongole kya SCOPE Foundation ekilafuubana okuvujjirira / okwasirira abaana b’abasibe ba Uganda, nga bwe kiri mu kiwandiiko ekitongole ekiraga ensonga lwaki ekitongole wekiri n'ebigendererwa byakyo (Mission statement).<ref name="AKNK4">{{cite web |title=Home |url=http://www.scopefoundationug.org/services.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20171201182055/http://www.scopefoundationug.org/services.html |archive-date=1 December 2017 |access-date=1 December 2017 |publisher=SCOPE Foundation}}</ref> == Obuto bwe n’okusoma kwe == Kaluya yazaalibwa mu [[:en:Iganga_District|Disitulikiti y'e Iganga]] [[:en:Busoga_sub-region|mu ttundutundu kya Busoga]] nga 8 Omwezi ogwokubiri mu mwaka gwa 1978 mu maka [[:en:Christians|amakulisitu]] ag'e [[:en:Basoga|Busoga]]. Kitaawe omugenzi Wilson Kaluya Tidhomu yali mukozi mu banka era yakolako ng'[[:en:Chief_Cashier|omukwasi w'ensimbi omukulu]] ( chief cashier ) owa [[:en:Bank_of_Uganda|Bbanka ya uganda]] enkulu ate maama we Martha Nabirye Tidhomu yali [[:en:Housewife|mukyala wa waka]] . Yasomera ku somero lya Kampala Parents ku misomo gye egya pulayimale [[:en:Nabumali_High_School|Nabumali High School]] ku misomo gya [[:en:O-level|siniya eyokuna]] ne [[:en:Kiira_College_Butiki|Kiira College Butiki]] ku bukugu bwa [[:en:GCE_Advanced_Level|siniya ey'omukaaga]] . N’ekyavaamu, yafuna [[:en:Primary_School_Leaving_Examination|satifikeeti ye emalako omutendera gwa pulayimale]] ( P.L.E) mu 1991, [[:en:Uganda_Certificate_of_Education|satifikeeti ye emalako omutendera gwa siniya eyokuna]] ( UCE) mu mwaka gwa 1995 ne [[:en:Uganda_Advanced_Certificate_of_Education|satifikeeti ye emalako omutendera gwa siniya eyomukaaga]] mu 1998.<ref name="AKNK2" /> Kaluya yeeyongerayo ku [[:en:Makerere_University|yunivasite y'e Makerere]] ku misomo gye egy'omutendera gwa yunivasite gye yatikkirwa mu mwaka gwa 2001 ne [[:en:Social_Sciences|ddiguli esooka ekwata ku bantu ng'abantu, ebitundu n'amawanga g'abantu nengeri gye bawangaalamu]] ( Bachelor of Arts in Social Sciences) Bweyali akyali mu ssomero, Kaluya yaweeweza ng’omuyuka w'[[:en:House_system|akulira]] ekisulo/ ennyumba ekya /eya Banks House ku ssomero lya siniya era Nabumali High School, ng’amyuka kulira e ekisulo / ennyumba ya Mulondo House ku somero kya siniya erya Kiira College Butiki era; nga mmemba w’[[:en:Students'_representative_council|akakiiko akakiikirira abayizi]] (GRC) era [[:en:Minister_for_Finance|Minisita w'ebyensimbi]] ku yunivasite y’e Makerere. == Omulimu gwe == [[File:Kaluya.jpg|left|thumb|Andrew Kaluya (mu langi emmyufu) n’abamu ku balonzi be mu mwaka gwa 2017]] Olw’okuba yakulira mu [[:en:Iganga|Iganga]], ekimu ku bifo ebisingamu obwavu ku nsi, Kaluya yawangaalira mu mbeera y’okubulwa eby'etago n’okubonaabona olw’obwavu.Ng'amamaze okufuna ddiguli ye esooka mu mwaka gwa 2001, yafumintiriza n'okwolesebwa ku kitundu ng' abaana b'abasibe abawangalira mu makomera / oba abawi b'obuyambi abasookerwako mwe balina okufunira obukuumi, obugabirizi, enkulaakulana n’emikisa gy’okwetabamu mu ngeri etaliiko kkomo era etaziyizibwa. Nga bw’ekiri, yatandikawo ekitongole kya SCOPE era n’aweereza nga pulezidenti w’ekitongole kino, ekifo ky’akyalina n’okutuusa kati.<ref name="AKNK4" /> Mu mwaka gwa 2015, okwagala okuleeta enkyukakyuka mu kitundu kye kyawaliriza Kaluya okwetaba mu by'obufuzi eby’okulonda nga munnabyabufuzi ku bwa namunigina . Yagenda mu maaso n’awangula akalulu ke akasooka, n’afuuka omubaka wa [[:en:List_of_members_of_the_tenth_Parliament_of_Uganda|Paalamenti ya Uganda ey’ekkumi]] ng’akiikirira Essaza lye Kigulu ey'obukiika ddyo [[:en:Iganga_District|Disitulikiti ye Iganga]].<ref name="AKNK5">{{cite web |title=Magyezi bill swims in hostile waters |url=http://observer.ug/news/headlines/55714-magyezi-bill-swims-in-hostile-waters.html |work=The Observer - Uganda |publisher=[[The Observer (Uganda)|The Observer]] |access-date=2026-04-22 |archive-date=2018-06-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180606164625/http://observer.ug/news/headlines/55714-magyezi-bill-swims-in-hostile-waters.html |url-status=dead }}</ref> Mu Paalamenti ey'ekkumi, Kaluya aweereza ng'omubaka w'akabondo k'ababaka abali ku bwa namunigina era aweereza ku ''kakiiko k'ebyobulimi n'akakiiko akavunaanyizibwa ku mukenenya / siriimu n'endwadde ezigwa mutuluba eryo.<ref name="AKNK6">{{cite web |last1=Kiggundu |first1=Edris |title=2003: How term limits got into Ssempebwa report |url=http://www.observer.ug/special-editions/53923-2003-how-term-limits-got-into-ssempebwa-report.html |work=The Observer - Uganda |publisher=[[The Observer (Uganda)|The Observer]]}}</ref>'' == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} == Ebijuliziddwa wabweru wa wikipedia == * [https://web.archive.org/web/20160319224843/http://www.parliament.go.ug/new/ Omukutu gwa Paalamenti ya Uganda] * [https://web.archive.org/web/20160319224843/http://www.parliament.go.ug/new/ Omukutu gw'ekitongole kya SCOPE]   dizv8l4l54nbccu5awuo1r40ka60ros Frank Nyangweso 0 13002 48534 48240 2026-05-01T18:59:13Z Nambogo Catharine 6408 Nterezezza mu mpandiika 48534 wikitext text/x-wiki   '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">{{cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]] .<ref name="SportsRef2">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418065658/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|url-status=dead|archive-date=18 April 2020|title=Frank Nyangweso Olympic Results|accessdate=1 December 2018}}</ref> Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit">{{Cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |website=Observer (Uganda)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes "Nyangweso: Man of many stripes"]. ''Observer (Uganda)''. 17 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]], <ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978. <ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009. <ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> {{Reflist}} == Ebiyungo eby’ebweru == hqg4e6dyjpjn4iodt2cjoxunlf1bjmi 48535 48534 2026-05-01T19:08:48Z Nambogo Catharine 6408 48535 wikitext text/x-wiki   '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">{{cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]] .<ref name="SportsRef2">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418065658/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|url-status=dead|archive-date=18 April 2020|title=Frank Nyangweso Olympic Results|accessdate=1 December 2018}}</ref> Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit">{{Cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |website=Observer (Uganda)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes "Nyangweso: Man of many stripes"]. ''Observer (Uganda)''. 17 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]], <ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978. <ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009. <ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> {{Reflist}} == Ebiyungo eby’ebweru == o9b2bienm4yd4pxseyzkfw2p5htuk6q 48536 48535 2026-05-01T19:11:15Z B722N 6898 edited citation 48536 wikitext text/x-wiki   '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">{{cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=2022-03-16 |work=Olympedia}}</ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]] .<ref name="SportsRef2">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418065658/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|url-status=dead|archive-date=18 April 2020|title=Frank Nyangweso Olympic Results|accessdate=1 December 2018}}</ref> Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit">{{Cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |website=Observer (Uganda)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes "Nyangweso: Man of many stripes"]. ''Observer (Uganda)''. 17 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]], <ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978. <ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009. <ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> {{Reflist}} == Ebiyungo eby’ebweru == 2ky9sg339taxk0a3ftxvdc9y0xub1a1 48537 48536 2026-05-01T19:14:18Z B722N 6898 edited citation 48537 wikitext text/x-wiki   '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">"[https://www.olympedia.org/athletes/8449 Frank Nyangweso]". Olympedia. Retrieved 2022-03-16. </ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]] .<ref name="SportsRef2">{{cite Sports-Reference|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418065658/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ny/frank-nyangweso-1.html|url-status=dead|archive-date=18 April 2020|title=Frank Nyangweso Olympic Results|accessdate=1 December 2018}}</ref> Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit">{{Cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |website=Observer (Uganda)}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes "Nyangweso: Man of many stripes"]. ''Observer (Uganda)''. 17 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]], <ref name="oly">{{Cite web |title=Frank Nyangweso |url=https://www.olympedia.org/athletes/8449 |access-date=16 March 2022 |website=Olympedia}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.olympedia.org/athletes/8449 "Frank Nyangweso"]. ''Olympedia''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978. <ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009. <ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> {{Reflist}} == Ebiyungo eby’ebweru == 4zyl03kj25jhur4hkyta1iotn5pbvts 48545 48537 2026-05-01T20:17:26Z B722N 6898 edited refs 48545 wikitext text/x-wiki   '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">"[https://www.olympedia.org/athletes/8449 Frank Nyangweso]". Olympedia. Retrieved 2022-03-16. </ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]]. Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit" /> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly" /> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]],<ref name="oly" /> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978.<ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009.<ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> e1p897j0wr3rb2078gs41aag8b67eg3 48547 48545 2026-05-01T20:20:28Z B722N 6898 Added a Databox 48547 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">"[https://www.olympedia.org/athletes/8449 Frank Nyangweso]". Olympedia. Retrieved 2022-03-16. </ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]]. Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit" /> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly" /> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg" /> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]],<ref name="oly" /> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978.<ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009.<ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg">{{Cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |website=Inside the Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso "IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72"]. ''Inside the Games''. 20 February 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 March</span> 2022</span>.</cite></ref><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> 5c3e20lkx1x3rsupfjoi8nttjh8lm32 48549 48547 2026-05-01T20:21:31Z B722N 6898 fixed ref 9 48549 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Francis Were Nyangweso''' (29 Ogwomwenda 1939 &#x2013; 15 Ogwokubiri 2011) Munnayuganda, eyali [[:en:Boxing|omuzannyi w'ebikonde]] mu Uganda'''.'''<ref name="oly">"[https://www.olympedia.org/athletes/8449 Frank Nyangweso]". Olympedia. Retrieved 2022-03-16. </ref> Yavuganya mu mpaka z'ebikonde ez'abasajja ez'obuzito bwa wakati (men's light middleweight) mu mizannyo gya [[:en:1960_Summer_Olympics|1960 Summer Olympics]]. Oluvannyuma yagenda mu maaso n'okukola mu by'emizannyo mu Uganda,<ref>{{cite web |title=Ugandan IOC member Nyangweso dies at 72 |url=https://www.taiwannews.com.tw/en/news/1516835 |access-date=16 March 2022 |work=Taiwan News}}</ref> wamu n'okufuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]],<ref>{{cite web |title=TRIBUTE: Nyangweso is a real iron-man |url=https://www.newvision.co.ug/news/1016207/tribute-nyangweso-real-iron |access-date=16 March 2022 |work=New Vision}}</ref> nga tannakwatibwa mu mivuyo gya nguzi mu [[:en:2000_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 2000]] .<ref>{{cite web |title=Olympics scandal draws in Sydney |url=https://news.bbc.co.uk/1/hi/sport/260992.stm |access-date=16 March 2022 |work=BBC News}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1999/01/31/olympic-scandal-looms-in-africa/76cef0d4-5ae6-4d23-9cf0-ee12ecbc25f3/|title=OLYMPIC SCANDAL LOOMS IN AFRICA|newspaper=The Washington Post|access-date=16 March 2022}}</ref> == Ebimukwatako == Nyangweso yazaalibwa [[:en:Busia_District|Busia]], Uganda mu 1939.<ref name="obit">{{cite web |date=17 February 2011 |title=Nyangweso: Man of many stripes |url=https://www.observer.ug/component/content/article?id=12187:nyangweso-man-of-many-stripes |access-date=16 March 2022 |work=Observer (Uganda)}}</ref> Yali kapiteeni wa ttiimu y'eggwanga ey'ebikonde okuva mu 1955 okutuuka mu 1962.<ref>https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/boxing/former-boxer-nyangweso-ruled-uganda-olympic-committee-for-more-than-two-decades-1486958</ref> Mu mizannyo [[:en:1960_Summer_Olympics|gya Olympics egy’omusana mu 1960]] e [[:en:Rome|Roma]], Nyangweso yavuganya mu mpaka zebikonde e[[:en:Boxing_at_the_1960_Summer_Olympics_–_Light_middleweight|z’abasajja ez’obuzito obw’omu makkati obutono]] .<ref name="LM">{{cite web |title=Light-Middleweight (≤71 kilograms), Men |url=https://www.olympedia.org/results/23208 |access-date=16 March 2022 |work=Olympedia}}</ref> Yakubwa mu lawundi eyookubiri mu mpaka zino awo nga [[:en:Wilbert_McClure|Wilbert McClure]] owa Amerika yakuba Nyangweso., McClure n'agenda mu maaso n'awangula omudaali gwa zaabu.<ref name="LM" /> Wadde nga yawangulwa mu Olympics, Nyangweso yawangula omudaali gwa zaabu mu mizannyo gya Hapoel mu 1961,<ref name="obit" /> n'omudaali gw'ekikomo mu [[:en:1962_British_Empire_and_Commonwealth_Games|mizannyo gya British Empire and Commonwealth Games mu 1962]] .<ref name="itg">{{cite web |date=20 February 2011 |title=IOC member Francis Nyangweso dies at age of 72 |url=https://www.insidethegames.biz/articles/11990/death-of-ioc-member-francis-nyangweso |access-date=16 March 2022 |work=Inside the Games}}</ref> Mu 1963, Nyangweso yatikkirwa mu magye n’afuuka Genero mu [[:en:Uganda_Army_(1962–1971)|magye ga Uganda]] .<ref name="oly" /> Nga wayise emyaka munaana, [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] yalonda Nyangweso ku kifo ky'omuduumizi w'amagye era akulira amagye. <ref name="oly" /> Mu bufuzi bwa Amin obwannakyemalira, Nyangweso yaliko Omukulembeze w’eggwanga okumala akaseera katono mu 1975 nga Amin ali mu luwummula.<ref name="oly" /><ref name="itg" /> Nyangweso yali maneja wa ttiimu ya Uganda ey'ebikonde mu [[:en:1968_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1968]],<ref name="oly" /> era nga ye [[:en:Chef_de_mission|chef de mission]] wa Uganda mu [[:en:1972_Summer_Olympics|mizannyo gya Olympics egy'omusana mu 1972]] ne [[:en:1980_Summer_Olympics|Olympics ez'omusana mu 1980]] .<ref name="oly" /> Olwo n’agenda waggulu n’abeera Pulezidenti w’ekibiina ekifuga ebikonde mu Uganda okumala emisinde ebiri okuva mu 1967 okutuuka mu 1972 n’okuva mu 1979 okutuuka mu 1995.<ref name="oly" /> Nyangweso era yali Pulezidenti w’ekibiina [[:en:African_Boxing_Confederation|ekifuga ebikonde mu Afrika]] okuva mu 1974 okutuuka mu 1978.<ref name="oly" /> Oluvannyuma lw’okuweereza ku lukiiko olufuzi olw’ekibiina [[:en:Association_Internationale_de_Boxe_Amateur|ekigatta abazannyi b’ebikonde ekya Association Internationale de Boxe Amateur]] okuva mu 1981 okutuuka 1986, Nyangweso yaweereza ng'omumyuka wa Pulezidenti waabwe okuva mu 1986 okutuuka mu 2006.<ref name="oly" /> Ku mutendera gwa Olympics, '''Nyangweso yaliko omumyuka wa Pulezidenti w'ekibiina''' [[:en:Association_of_National_Olympic_Committees|ekigatta obukiiko bwa Olympics mu ggwanga]] okuva mu 1999 okutuuka mu 2001,<ref name="oly" /> wamu ne Pulezidenti [[:en:Uganda_Olympic_Committee|w'akakiiko ka Uganda Olympics]] okuva mu 1971 okutuuka mu 2009.<ref name="oly" /> Mu 1999, Nyangweso yakwatibwa mu mivuyo gy’enguzi mu Olympics,<ref name="itg" /><ref>{{cite news|url=https://www.irishtimes.com/sport/pressure-mounts-on-ioc-president-1.1257535|title=Pressure mounts on IOC president|newspaper=The Irish Times|access-date=16 March 2022}}</ref> kyokka oluvannyuma n’alongoosebwa oluvannyuma lw’okunoonyereza. <ref>{{cite web |title=Former Uganda Olympic chief dies |url=https://www.sowetanlive.co.za/sport/2011-02-18-former-uganda-olympic-chief-dies/ |access-date=16 March 2022 |work=Sowetan Live}}</ref><ref>{{cite web |date=24 January 1999 |title=Bribery Hearings Begin |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-jan-24-sp-1289-story.html |access-date=16 March 2022 |work=Los Angeles Times}}</ref> Yafa mu February 2011 e [[:en:Kampala|Kampala]], nga ayina emyaaka 71. <ref>{{cite web |date=16 February 2011 |title=Obituary: Major General Francis Nyangweso |url=https://theglobalherald.com/news/obituaries/obituary-major-general-francis-nyangweso/ |access-date=16 March 2022 |work=The Global Herald}}</ref> == Ebijuliziddwa == <references /> jkbjghx1361z0re7es7yuqx1exknskr DJ Shiru 0 13064 48546 48028 2026-05-01T20:18:33Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza kiwandiiko 48546 wikitext text/x-wiki [[File:DJ_Shiru.JPG|thumb|DJ Shiru ng'ayimba mu mpaka za Buzz Teenz Awards eza 2014 mu Kampala mu Uganda]] '''Kiberu Bashir''' (yazaalibwa 27 ogwomusanvu 1986) Okuva e Nyendo, Masaka ,amannyiddwa n'erinnya lye ery'oku siteegi '''DJ SHIRU''' muyimbi munnayuganda [[wmfdashboard:courses/Wikimedia_Community_User_Group_Uganda/Luganda_Wikipedia_Mentorship_2026|muyimbi wa disiki]] era pulodyusa wa ddisiki. Omulimu gwe yagutandikira ku myaka emito ng’agoberera muganda we, DJ Rota omututumufu mu [[Kampala]], [[Yuganda|Uganda]] . Ye mutegesi wa pulogulaamu ya DanceFloor ku emu ku siteegi za Uganda ezisinga obukulu [[97.7 Record FM]].<ref>{{Cite web |date=2019-08-24 |title=Record FM's DJ Shiru Fills Club Ambiance To The Brim! |url=https://ejazzug.com/record-fms-dj-shiru-fills-club-ambiance-to-the-brim/ |access-date=2019-12-06 |website=E-Jazz UG |language=en-GB}}</ref> DJ Shiru ategeka emikolo buli mwaka omuli: The Mega-Shirumatic Experience <ref>"Mega Shirumatic experience back". ''The Kampala Sun''. Archived from the original on 8 December 2019. Retrieved 8 December 2019.</ref> ne East African Deejayz Carnival. == Laba ne == * [[Jose Chameleone|Jose Chameleone, omusajja omulala]] * DJ asinga omwaka 2013 "Hipipo Awards" <ref>{{Cite web |date=2013-02-10 |title=HiPipo Music Awards 2013 winners. |url=https://theedgeafrica.wordpress.com/2013/02/10/hipipo-music-awards-2013-winners/ |access-date=2019-12-08 |website=The Edge Africa |language=en}}</ref> * DJ asinga omwaka 2014 "Hipipo Awards" <ref>{{Cite web |title=Bebe bags six trophies at hipipo music awards |url=https://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/Bebe-bags-six-trophies-at-hipipo-music-awards/812796-2200546-dn9aa/index.html |access-date=2019-12-08 |website=Daily Monitor |language=en}}</ref> * DJ asinga omwaka 2015/16 "Hipipo Awards" <ref>{{Cite web |title=Winners at HiPipo Music Awards 2015 {{!}} TheLead™ |url=http://www.thelead.ug/news/winners-at-hipipo-music-awards-2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20191208180312/http://www.thelead.ug/news/winners-at-hipipo-music-awards-2015 |archive-date=8 December 2019 |access-date=2019-12-08 |website=www.thelead.ug}}</ref> * Yawangudde engule ya Lifetime Achievement Award ng'ajaguza emyaka 10 egy'okuwangula engule za 2016 "Buzz Teen Awards" <ref>{{Cite web |last=Sqoop |date=13 May 2016 |title=DJ Shiru to receive lifetime achievers award – Sqoop – Its deep |url=http://www.sqoop.co.ug/201605/four-one-one/dj-shiru-to-receive-lifetime-achievers-award.html |access-date=2019-12-08 |language=en-US}}</ref> == Ebijuliziddwa == 9eqdshkb9kl07tkx4pd0a86es8wrara East African Bashment Crew 0 13067 48503 48317 2026-05-01T12:04:41Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza mu kiwandiiko 48503 wikitext text/x-wiki '''East African Bashment Crew''' (era emanyiddwa nga '''East African Reggae Bashment Crew''' ) kibiina kya Reggae [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|ekya Kenya - Uganda]] ekyatandikibwawo omuyimbi Omunnayuganda Bebe Cool n'abantu ab'omulembe gwe.<ref>{{Cite web |last=Ibrahim Leighton |first=Kabunga |date=2018-02-23 |title=Bebe cool official website |url=https://www.bebecoolug.com |access-date= |website=}}</ref> Kirimu bammemba basatu, [[Bebe Cool]] okuva mu Uganda, n'aba Kenya ababiri [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|Necessary Noize ( Kevin Wyre]] ne [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|Nazizi]] ). Bonsatule baali bayimbi abatandikibwawo dda mu kiseera ekibiina we kyatandikibwawo mu 2005.<ref>The Standard, September 4, 2009: A decade in music</ref> Nga bammeemba b'ekibiina kino essira baaliteeka nnyo ku pulojekiti zaabwe enkulu,East African Bashment Crew eddamu okukwatagana buli kadde.<ref>The Standard, July 24, 2009: The Lovechild: Ten years wiser</ref> Oluyimba lwabwe "Africa Unite" luli mu lutambi lwa ''African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall'' olukung'aanya olutambi lwa [[Ugandaonline.net: PAM Awards 2006 Winners|Out Here Records]].<ref>Out Here Records: [https://web.archive.org/web/20110719071848/http://www.outhere.de/outhere/?p=677 African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110719071848/http://www.outhere.de/outhere/?p=677|date=2011-07-19}}</ref> == Engule == '''Okusinga:''' * 2006 [[Engule z'ennyimba za Pearl of Africa|Pearl of Africa Music Awards]] - Oluyimba lw'omwaka ("Oluyimba lw'omuliro")<ref>Ugandaonline.net: PAM Awards 2006 Winners</ref> * 2007 [[Museke: Channel O Music Video Awards 2007 winners Archived 2016-03-04 at the Wayback Machine|Channel O Music Video Awards]] - Akatambi K'omwaka ("Kube")<ref>Museke: Channel O Music Video Awards 2007 winners {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160304094232/http://museke.com/index.php?q=node%2F1534|date=2016-03-04}}</ref> '''Abasunsuddwa:''' * 2005 [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|KORA Awards]] - Ekikolwa kya Reggae/Ragga ekisinga obulungi mu Afrika<ref>Seven Ugandans Competing for the 2005 KORA Awards</ref> * [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|2006 Kisima Music Awards]] - Ragga asinga & Reggae asinga<ref>Yardflex.com, July 13, 2009: Kisima Music Awards in Kenya {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160706200951/http://www.yardflex.com/archives/000586.html|date=2016-07-06}}</ref> * [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|2008 MTV Africa Music Awards]] - Ekibiina ekisinga obulungi<ref>Museke, October 8, 2008: MTV Africa Music Awards (MAMAs) 2008 - the nominees {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110714134121/http://www.museke.com/node/2230|date=2011-07-14}}</ref> == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} 87fz92x78kqlzn306mxxb1kmeylhq12 48504 48503 2026-05-01T12:06:21Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza mu mpadiika y'Oluganda 48504 wikitext text/x-wiki '''East African Bashment Crew''' (era emanyiddwa nga '''East African Reggae Bashment Crew''' ) kibiina kya Reggae [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|ekya Kenya - Uganda]] ekyatandikibwawo omuyimbi Omunnayuganda Bebe Cool n'abantu ab'omulembe gwe.<ref>{{Cite web |last=Ibrahim Leighton |first=Kabunga |date=2018-02-23 |title=Bebe cool official website |url=https://www.bebecoolug.com |access-date= |website=}}</ref> Kirimu bammemba basatu, [[Bebe Cool]] okuva mu Uganda, n'aba Kenya ababiri [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|Necessary Noize ( Kevin Wyre]] ne [[The Standard, September 4, 2009: A decade in music|Nazizi]] ). Bonsatule baali bayimbi abatandikibwawo dda mu kiseera ekibiina we kyatandikibwawo mu 2005.<ref>The Standard, September 4, 2009: A decade in music</ref> Nga bammeemba b'ekibiina kino essira baaliteeka nnyo ku pulojekiti zaabwe enkulu,East African Bashment Crew eddamu okukwatagana buli kadde.<ref>The Standard, July 24, 2009: The Lovechild: Ten years wiser</ref> Oluyimba lwabwe "Africa Unite" luli mu lutambi lwa ''African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall'' olukung'aanya olutambi lwa [[Ugandaonline.net: PAM Awards 2006 Winners|Out Here Records]].<ref>Out Here Records: [https://web.archive.org/web/20110719071848/http://www.outhere.de/outhere/?p=677 African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110719071848/http://www.outhere.de/outhere/?p=677|date=2011-07-19}}</ref> == Engule == '''Ze baawangula:''' * 2006 [[Engule z'ennyimba za Pearl of Africa|Pearl of Africa Music Awards]] - Oluyimba lw'omwaka ("Oluyimba lw'omuliro")<ref>Ugandaonline.net: PAM Awards 2006 Winners</ref> * 2007 [[Museke: Channel O Music Video Awards 2007 winners Archived 2016-03-04 at the Wayback Machine|Channel O Music Video Awards]] - Akatambi K'omwaka ("Kube")<ref>Museke: Channel O Music Video Awards 2007 winners {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160304094232/http://museke.com/index.php?q=node%2F1534|date=2016-03-04}}</ref> '''Mwe baasunsulibwa:''' * 2005 [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|KORA Awards]] - Ekikolwa kya Reggae/Ragga ekisinga obulungi mu Afrika<ref>Seven Ugandans Competing for the 2005 KORA Awards</ref> * [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|2006 Kisima Music Awards]] - Ragga asinga & Reggae asinga<ref>Yardflex.com, July 13, 2009: Kisima Music Awards in Kenya {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160706200951/http://www.yardflex.com/archives/000586.html|date=2016-07-06}}</ref> * [[Out Here Records: African Rebel Music - Roots Reggae & Dancehall Archived 2011-07-19 at the Wayback Machine|2008 MTV Africa Music Awards]] - Ekibiina ekisinga obulungi<ref>Museke, October 8, 2008: MTV Africa Music Awards (MAMAs) 2008 - the nominees {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110714134121/http://www.museke.com/node/2230|date=2011-07-14}}</ref> == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} 2j862craiju3y4a2rn90tx5cpm7qzr3 Oh Uganda, Ensi ya Bulungi 0 13079 48506 48143 2026-05-01T13:04:26Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza mu kiwandiiko 48506 wikitext text/x-wiki "'''Oh Uganda, Land of Beauty'''" lwe [["Uganda country profile". BBC News. BBC. 10 May 2018. Retrieved 14 July 2020.|luyimba lw'eggwanga]] lya [[Yuganda|Uganda]]. [[George Wilberforce Kakoma]] ye yayiiya omuziki era ye yawandiika ebigambo. Yatwalibwa ng’oluyimba lw’eggwanga mu 1962, eggwanga bwe lyafuna obwetwaze [["Uganda country profile". BBC News. BBC. 10 May 2018. Retrieved 14 July 2020.|okuva mu Bungereza]]. Mu by’omuziki y’emu ku nnyimba z’eggwanga ezisinga obumpi mu nsi yonna. N’olwekyo, ennyiriri eziwera ziyimbibwa bwe zikolebwa mu lujjudde. == Ebyafaayo == Okuva mu 1894 okutuuka ku ntikko y’okuggyibwako [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|amatwale]] mu myaka gya 1960, [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|Uganda]] yali [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|kitundu kya bukuumi]] [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bwa Bungereza]] mu [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bwakabaka bwayo obw’amatwale]].<ref name="EBhist">This reference is used twice on this page.</ref> <ref>"Uganda country profile". ''BBC News''. BBC. 10 May 2018. Retrieved 14 July 2020.</ref> Mu kudduka okwefuga, akakiiko akatono kaatondebwawo okusalawo oluyimba lw’eggwanga eryali ligenda okuyimba.<ref name="Musisi">This reference is used 4 times on this page.</ref> Yagenda mu maaso n'okutegeka empaka z'eggwanga lyonna,<ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref> ng'emisingi gye baateekawo ku luyimba luno nti lulina okuba "olumpi, olusookerwako, olw'ekitiibwa, olutendereza era nga lwesunga ebiseera eby'omu maaso".<ref name="Musisi" /> Mu nkomerero, ebigambo n’oluyimba olwayimbibwa [[George Wilberforce Kakoma]] byalondebwa mu July 1962. Oluyimba luno yaluwandiika mu lunaku lumu, ng’amaze okuwuliriza ku [[Uganda Broadcasting Corporation|Radio Uganda]] ekiro ekyakeesezza olwaleero ku ngeri tewali n’emu ku biwandiiko ebyafunibwa okutuusa kati gye yali etunuulidde ng’esaanira akakiiko akatono.<ref name="Musisi" /> Okuyingira kwe kwali kumu ku nnya ezaalondebwa.<ref name="Karugaba and Kakongi">This reference is used 5 times on this page.</ref> Oluyimba luno lwayisibwa mu butongole mu 1962, omwaka eggwanga mwe lyafuna obwetwaze.<ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref><ref name="CIA">{{Cite web |date=29 June 2020 |title=Uganda |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/uganda/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109130908/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/uganda |archive-date=January 9, 2021 |access-date=14 July 2020 |website=The World Factbook |publisher=CIA}}</ref> Omukolo ogwasooka mu lujjudde oluyimba luno mwe lwakubirwa gwali ku bikujjuko eby’okukuza obwetwaze nga 9 October 1962.<ref name="Karugaba and Kakongi" /> Oluvannyuma Kakoma yawawaabira gavumenti mu 2008, ng’agamba nti teyasasulwangako musaala gumala era bw’atyo alina eddembe [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|okusasula ssente z’obusuulu]] okumala emyaka egisukka mu makumi ana.<ref name="Michaels">This reference is used 3 times on this page.</ref> Yalumiriza nti gavumenti yamuwa [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|USh yokka.]] 2,000/=,<ref name="Karugaba and Kakongi" /><ref name="Michaels" /> ekyenkana wansi wa £ 1 mu 2008, nga "akabonero k'okwebaza".<ref name="Michaels" /> Kakoma yafa nga [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|kkooti ejulirwamu mu ggwanga]] tennagoba musango guno mu 2019, n'ezuula nti eddembe ly'oluyimba luno liri mu gavumenti so si muwandiisi.<ref name="Karugaba and Kakongi" /> == Ebigambo by'oluyimba == === Mu nnimi z’omu kitundu === {| class="wikitable" !Ebigambo by'Olungereza <ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref><ref>{{Cite web |title=The National Anthem of Uganda |url=http://www.uganda-embassy.jp/anthem.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20200715093217/http://www.uganda-embassy.jp/anthem.html |archive-date=15 July 2020 |access-date=15 July 2020 |website=Embassy of the Republic of Uganda in Japan |publisher=Ministry of Foreign Affairs of Uganda}}</ref> ! [[Luganda]] lyrics <ref>{{Cite book |last=Wambi Gulere, Cornelius |title=Oluyimba olwe Ggwanga Yuganda – The Ugandan National Anthem in Luganda |url=https://www.academia.edu/7590095 |page=4}}</ref> ! Ebigambo by'Oluswayiri |- style="vertical-align:top; white-space:nowrap;" |<poem>'''I''' Oh, Uganda! May God uphold thee, We lay our future in thy hand; United, free for liberty together we'll always stand. '''II''' Oh, Uganda! The land of freedom, Our love and labour we give; And with neighbours all at our country's call In peace and friendship we'll live. '''III''' Oh, Uganda! The land that feeds us, By sun and fertile soil grown; For our own dear land, we shall always stand, The Pearl of Africa's Crown.</poem> |<poem>{{lang|lg|italic=no|'''I''' O Yuganda! Katonda akuwanirire, Tussa eby'omumaso byaffe mu mikono gyo, Mu bwegassi n'obuteefu, ku lw'obumu, Tujjanga bulijjo kuyimirirawo! '''II''' O Yuganda! Ensi y'eddembe, Okwagala n'okulusana tubikuwa, Ne baliraanwa baffe boona, lw'omulanga gwensi yaffe, Mu mirembe n'omukwano tunaberawo! '''III''' O Yuganda! Ensi etuliisa, Lw'omusana n'obugimu bw'ettaka, Lw'obugazi bw'ensi yaffe, tujja kuyimirira bulijjo, Ekimasa ky'amakula ga Afirika!}}</poem> |<poem>{{lang|sw|italic=no|'''I''' Loo, Uganda! Mungu akusimamie, Tunaweka mustakabali wetu mikononi mwako; Umoja, bure kwa uhuru pamoja tutasimama daima. '''II''' Loo, Uganda! Ardhi ya uhuru, Tunatoa upendo wetu na kazi yetu; Na pamoja na majirani wote katika wito wa nchi yetu Kwa amani na urafiki tutaishi. '''III''' Loo, Uganda! Ardhi ambayo hutulisha, Kwa jua na mchanga wenye rutuba uliopandwa; Kwa ardhi yetu mpendwa, tutasimama daima, Lulu ya Taji ya Afrika.}}</poem> |} === Mu nnimi Ennaansi === Ng'ogyeeko enkyusa y'Oluganda n'Oluswayiri ,oluyimba lweggwanga era luvunnuddwa mu [[Baganda, Banyankole, Bateso, Basoga,|nnimi endala eziwerako ez’omu kitundu]].<ref>{{Cite book |last=Gulere |first=Cornelius W. |date=8 October 1998 |title=Ugandan National Anthem Translated into 25 Languages |url=https://www.academia.edu/1303526}}</ref> == Okuyiiya == Ku [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bbaala]] munaana zokka obuwanvu, [ A ] "Oh Uganda, Land of Beauty" mu by'omuziki y'emu ku nnyimba z'eggwanga ezisinga obumpi mu nsi yonna,<ref name="Sherwin">This reference is used twice on this page.</ref><ref>Walker, Peter (18 July 2012). "London 2012 podium planners fight the fear of the upside-down flag". ''The Guardian''. London. Retrieved 15 July 2020.</ref> awamu n'oluyimba [[Baganda, Banyankole, Bateso, Basoga,|lwa Japan]].<ref>"Ten things about national anthems". ''Mail & Guardian''. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.</ref> Bombi Michael Bristow, omuwandiisi w’ekitabo ''National Anthems of the World'',<ref>{{Cite book |last=Bristow |first=M. J. |year=2006 |title=National Anthems of the World |url=https://books.google.com/books?id=n0HVHeXDNS0C |publisher=Weidenfeld & Nicolson |isbn=9781540013002}}</ref> ne [[Philip|Philip Sheppard]] bazudde oluyimba lw’eggwanga lya Uganda nga lwe lusinga obumpi.<ref>Spencer, Clare (27 July 2011). "Is the British national anthem too short?". ''BBC News Magazine''. BBC. Retrieved 15 July 2020.</ref><ref>"An Olympian anthem arrangement". ''BBC Radio 4 Today''. BBC. 1 March 2012. Retrieved 15 July 2020.</ref> N’ekyavaamu, ennyiriri eziwera zitera okuyimbibwa nga ziyimbibwa ku mikolo egy’olukale ng’emizannyo gy’omupiira egy’ensi yonna.<ref name="Sherwin" /> == Ebiwandiiko == Ensonda zag'esigika ezimu zigamba mu bukyamu nti oluyimba luno luweza amabaala mwenda .Kino kiri kityo kubanga y'okusitula ku ntandikwa y'oluyimba kipimo kyakitundu kyokka era bwe kityo tebalibwa nga bbaala eryetongodde . == Ebijuliziddwa == djvv6eh6aeg41uvrup1sozajmmr3es0 48507 48506 2026-05-01T13:06:13Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza mu kiwandiiko 48507 wikitext text/x-wiki "'''Oh Uganda, Land of Beauty'''" lwe [[:en:National_anthem|luyimba lw'eggwanga]] lya [[Yuganda|Uganda]]. [[George Wilberforce Kakoma]] ye yayiiya omuziki era ye yawandiika ebigambo. Yatwalibwa ng’oluyimba lw’eggwanga mu 1962, eggwanga bwe lyafuna obwetwaze [["Uganda country profile". BBC News. BBC. 10 May 2018. Retrieved 14 July 2020.|okuva mu Bungereza]]. Mu by’omuziki y’emu ku nnyimba z’eggwanga ezisinga obumpi mu nsi yonna. N’olwekyo, ennyiriri eziwera ziyimbibwa bwe zikolebwa mu lujjudde. == Ebyafaayo == Okuva mu 1894 okutuuka ku ntikko y’okuggyibwako [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|amatwale]] mu myaka gya 1960, [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|Uganda]] yali [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|kitundu kya bukuumi]] [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bwa Bungereza]] mu [[This reference is used 5 times on this page. Karugaba, Phillip; Kakongi, Tracy (15 August 2019). "Uganda: Copyright In The National Anthem". ENSafrica. Mondaq. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bwakabaka bwayo obw’amatwale]].<ref name="EBhist">This reference is used twice on this page.</ref> <ref>"Uganda country profile". ''BBC News''. BBC. 10 May 2018. Retrieved 14 July 2020.</ref> Mu kudduka okwefuga, akakiiko akatono kaatondebwawo okusalawo oluyimba lw’eggwanga eryali ligenda okuyimba.<ref name="Musisi">This reference is used 4 times on this page.</ref> Yagenda mu maaso n'okutegeka empaka z'eggwanga lyonna,<ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref> ng'emisingi gye baateekawo ku luyimba luno nti lulina okuba "olumpi, olusookerwako, olw'ekitiibwa, olutendereza era nga lwesunga ebiseera eby'omu maaso".<ref name="Musisi" /> Mu nkomerero, ebigambo n’oluyimba olwayimbibwa [[George Wilberforce Kakoma]] byalondebwa mu July 1962. Oluyimba luno yaluwandiika mu lunaku lumu, ng’amaze okuwuliriza ku [[Uganda Broadcasting Corporation|Radio Uganda]] ekiro ekyakeesezza olwaleero ku ngeri tewali n’emu ku biwandiiko ebyafunibwa okutuusa kati gye yali etunuulidde ng’esaanira akakiiko akatono.<ref name="Musisi" /> Okuyingira kwe kwali kumu ku nnya ezaalondebwa.<ref name="Karugaba and Kakongi">This reference is used 5 times on this page.</ref> Oluyimba luno lwayisibwa mu butongole mu 1962, omwaka eggwanga mwe lyafuna obwetwaze.<ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref><ref name="CIA">{{Cite web |date=29 June 2020 |title=Uganda |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/uganda/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109130908/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/uganda |archive-date=January 9, 2021 |access-date=14 July 2020 |website=The World Factbook |publisher=CIA}}</ref> Omukolo ogwasooka mu lujjudde oluyimba luno mwe lwakubirwa gwali ku bikujjuko eby’okukuza obwetwaze nga 9 October 1962.<ref name="Karugaba and Kakongi" /> Oluvannyuma Kakoma yawawaabira gavumenti mu 2008, ng’agamba nti teyasasulwangako musaala gumala era bw’atyo alina eddembe [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|okusasula ssente z’obusuulu]] okumala emyaka egisukka mu makumi ana.<ref name="Michaels">This reference is used 3 times on this page.</ref> Yalumiriza nti gavumenti yamuwa [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|USh yokka.]] 2,000/=,<ref name="Karugaba and Kakongi" /><ref name="Michaels" /> ekyenkana wansi wa £ 1 mu 2008, nga "akabonero k'okwebaza".<ref name="Michaels" /> Kakoma yafa nga [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|kkooti ejulirwamu mu ggwanga]] tennagoba musango guno mu 2019, n'ezuula nti eddembe ly'oluyimba luno liri mu gavumenti so si muwandiisi.<ref name="Karugaba and Kakongi" /> == Ebigambo by'oluyimba == === Mu nnimi z’omu kitundu === {| class="wikitable" !Ebigambo by'Olungereza <ref name="Minahan">{{Cite book |last=Minahan |first=James B. |date=23 December 2009 |title=The Complete Guide to National Symbols and Emblems |url=https://books.google.com/books?id=jfrWCQAAQBAJ&pg=PA929 |publisher=ABC-CLIO |isbn=9780313344978 |volume=1 |page=929}}</ref><ref>{{Cite web |title=The National Anthem of Uganda |url=http://www.uganda-embassy.jp/anthem.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20200715093217/http://www.uganda-embassy.jp/anthem.html |archive-date=15 July 2020 |access-date=15 July 2020 |website=Embassy of the Republic of Uganda in Japan |publisher=Ministry of Foreign Affairs of Uganda}}</ref> ! [[Luganda]] lyrics <ref>{{Cite book |last=Wambi Gulere, Cornelius |title=Oluyimba olwe Ggwanga Yuganda – The Ugandan National Anthem in Luganda |url=https://www.academia.edu/7590095 |page=4}}</ref> ! Ebigambo by'Oluswayiri |- style="vertical-align:top; white-space:nowrap;" |<poem>'''I''' Oh, Uganda! May God uphold thee, We lay our future in thy hand; United, free for liberty together we'll always stand. '''II''' Oh, Uganda! The land of freedom, Our love and labour we give; And with neighbours all at our country's call In peace and friendship we'll live. '''III''' Oh, Uganda! The land that feeds us, By sun and fertile soil grown; For our own dear land, we shall always stand, The Pearl of Africa's Crown.</poem> |<poem>{{lang|lg|italic=no|'''I''' O Yuganda! Katonda akuwanirire, Tussa eby'omumaso byaffe mu mikono gyo, Mu bwegassi n'obuteefu, ku lw'obumu, Tujjanga bulijjo kuyimirirawo! '''II''' O Yuganda! Ensi y'eddembe, Okwagala n'okulusana tubikuwa, Ne baliraanwa baffe boona, lw'omulanga gwensi yaffe, Mu mirembe n'omukwano tunaberawo! '''III''' O Yuganda! Ensi etuliisa, Lw'omusana n'obugimu bw'ettaka, Lw'obugazi bw'ensi yaffe, tujja kuyimirira bulijjo, Ekimasa ky'amakula ga Afirika!}}</poem> |<poem>{{lang|sw|italic=no|'''I''' Loo, Uganda! Mungu akusimamie, Tunaweka mustakabali wetu mikononi mwako; Umoja, bure kwa uhuru pamoja tutasimama daima. '''II''' Loo, Uganda! Ardhi ya uhuru, Tunatoa upendo wetu na kazi yetu; Na pamoja na majirani wote katika wito wa nchi yetu Kwa amani na urafiki tutaishi. '''III''' Loo, Uganda! Ardhi ambayo hutulisha, Kwa jua na mchanga wenye rutuba uliopandwa; Kwa ardhi yetu mpendwa, tutasimama daima, Lulu ya Taji ya Afrika.}}</poem> |} === Mu nnimi Ennaansi === Ng'ogyeeko enkyusa y'Oluganda n'Oluswayiri ,oluyimba lweggwanga era luvunnuddwa mu [[Baganda, Banyankole, Bateso, Basoga,|nnimi endala eziwerako ez’omu kitundu]].<ref>{{Cite book |last=Gulere |first=Cornelius W. |date=8 October 1998 |title=Ugandan National Anthem Translated into 25 Languages |url=https://www.academia.edu/1303526}}</ref> == Okuyiiya == Ku [["Ten things about national anthems". Mail & Guardian. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.|bbaala]] munaana zokka obuwanvu, [ A ] "Oh Uganda, Land of Beauty" mu by'omuziki y'emu ku nnyimba z'eggwanga ezisinga obumpi mu nsi yonna,<ref name="Sherwin">This reference is used twice on this page.</ref><ref>Walker, Peter (18 July 2012). "London 2012 podium planners fight the fear of the upside-down flag". ''The Guardian''. London. Retrieved 15 July 2020.</ref> awamu n'oluyimba [[Baganda, Banyankole, Bateso, Basoga,|lwa Japan]].<ref>"Ten things about national anthems". ''Mail & Guardian''. Johannesburg. 21 September 2012. Archived from the original on 15 July 2020. Retrieved 15 July 2020.</ref> Bombi Michael Bristow, omuwandiisi w’ekitabo ''National Anthems of the World'',<ref>{{Cite book |last=Bristow |first=M. J. |year=2006 |title=National Anthems of the World |url=https://books.google.com/books?id=n0HVHeXDNS0C |publisher=Weidenfeld & Nicolson |isbn=9781540013002}}</ref> ne [[Philip|Philip Sheppard]] bazudde oluyimba lw’eggwanga lya Uganda nga lwe lusinga obumpi.<ref>Spencer, Clare (27 July 2011). "Is the British national anthem too short?". ''BBC News Magazine''. BBC. Retrieved 15 July 2020.</ref><ref>"An Olympian anthem arrangement". ''BBC Radio 4 Today''. BBC. 1 March 2012. Retrieved 15 July 2020.</ref> N’ekyavaamu, ennyiriri eziwera zitera okuyimbibwa nga ziyimbibwa ku mikolo egy’olukale ng’emizannyo gy’omupiira egy’ensi yonna.<ref name="Sherwin" /> == Ebiwandiiko == Ensonda zag'esigika ezimu zigamba mu bukyamu nti oluyimba luno luweza amabaala mwenda .Kino kiri kityo kubanga y'okusitula ku ntandikwa y'oluyimba kipimo kyakitundu kyokka era bwe kityo tebalibwa nga bbaala eryetongodde . == Ebijuliziddwa == bjx28uhtpdgvsfzupo35cl3mhr4bo86 Sitya Loss 0 13080 48594 48145 2026-05-02T06:50:44Z Solomon Suubi 6901 Solomon Suubi moved page [[Sitya Okufiirwa]] to [[Sitya Loss]]: Misspelled title 48145 wikitext text/x-wiki " '''Sitya Loss''' " luyimba lwa [[Eddy Kenzo]] era lwe luyimba lwe yasinga okukola obulungi. Lwayimirira lwokka okuva mu eponymous album ''Sitya Loss'', eyafulumizibwa mu May 2014.<ref>{{Cite web |last=Sapeople |date=2014-04-07 |title=Ugandan Video 'Sitya Loss' Goes Viral - Life is Precious but Short |url=https://www.sapeople.com/2014/04/07/ugandan-video-sitya-loss-eddy-kenzo-687/ |access-date=2014-05-16 |publisher=www.sapeople.com}}</ref> Oluyimba luno lulimu amaloboozi g'abayimbi babiri aba Togo Toofan. Ekitundu kyakwatibwa mu Lufalansa, oluyimba luno lwafulumizibwa kkampuni ya Tubeland Records era nga luli ku lutambi lwa babiri bano olwafuluma mu 2014 ''Overdose'' .<ref>{{Cite web |date=November 14, 2014 |title=Overdose - Album by Toofan |url=https://open.spotify.com/album/2FOlijJHThlQUXywuxie0c |access-date=1 February 2025 |publisher=Spotify}}</ref> Kenzo yafulumya oluyimba lwa "Sitya Loss" olwalongooseddwa ku Big Talent Records; oluyimba luno era lulimu amaloboozi ga Toofan era yalabikira ku lutambi lwe olwaddirira olwa ''Zero to Hero'' (2016). == Vidiyo y'oluyimba == "Sitya Loss" yafulumira ku mutimbagano nga vidiyo y'oluyimba nga 13 Ogwokusatu 2014 ng'eraga vidiyo z'abavubuka Bannayuganda okuva e [[:en:Makindye|Makindye]] nga bazina mu luyimba luno [[:en:Viral_video|zaasaasaana]] . Ku bano kuliko Alex Ssempijja, Fred Tumwesigye ne Isaac Tumusiime, Bashir Lubega ne Patricia Nabakooza.<ref name="monitor">[http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/VIDEO--Sitya-Loss-kid-dies-in-bicycle-accident/-/812796/2979784/-/1b99kv/-/index.html ''Daily Monitor'', Uganda: Sitya Loss kid dies in bicycle accident (1, Ogwekuminebiri 2015)]</ref> Oluvannyuma abantu abakulu abeetabye mu mpaka zino n'abayimbi abamu beegatta ku nsonga eno.Kikomekkereza n'omubala "Born in Africa". Vidiyo eno yakolebwa Big Talent Entertainment ne JahLive Films, yakulemberwa Mugerwa Frank era yakulemberamu Muhumuza Martin n'okufulumya amaloboozi kwali kwa Diggy Baur okuva mu Sound Cover Rec. Mu Gwekuminebiri gwa 2015, Alex Sempijja omu ku bavubuka abaalagibwa ng’azina mu katambi yafuna ebisago eby’amaanyi bwe yali atambulira ku ddigi buleeki zaayo bwe zaalemererwa n’egwa mu mudumu. Patricia Nabakoza eyali amuwerekedde naye yafuna ebisago mu kabenje kano.<ref name="monitor">[http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/VIDEO--Sitya-Loss-kid-dies-in-bicycle-accident/-/812796/2979784/-/1b99kv/-/index.html ''Daily Monitor'', Uganda: Sitya Loss kid dies in bicycle accident (1 December 2015)]</ref> == Okwanirizibwa == Oluyimba luno lwasunsulwa mu mpaka za Channel O Music Video Awards mu 2014 mu mpaka za "International Viewers' Choice Award".<ref>{{Cite web |last=Omongin |first=Emmy |date=8 September 2014 |title=Eddy Kenzo, Navio get Channel O nominations |url=http://www.monitor.co.ug/artsculture/Entertainment/Eddy-Kenzo--Navio-get-Channel-O-nominations/-/812796/2445254/-/139i74lz/-/index.html |access-date=25 September 2014 |publisher=Daily Monitor}}</ref> Oluyimba luno lwajulizibwa olw'okuwangula engule ya Eddy Kenzo eya "Viewer's Choice Award" mu kiseera ky'empaka za Afro-Australia Music and Movie Awards (AAMMA) era mu 2014<ref>{{Cite web |title=Entertainment News :: Kenya - 'Sitya Loss' hit maker eddy Kenzo wins BET Viewer's Choice Award 2015 |url=http://www.sde.co.ke/m/?articleID=2000167456&story_title=ugandan-artiste-eddy-kenzo-wins-bet-viewer-s-choice-award-2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150924095659/http://www.sde.co.ke/m/?articleID=2000167456&story_title=ugandan-artiste-eddy-kenzo-wins-bet-viewer-s-choice-award-2015 |archive-date=2015-09-24 |website=www.sde.co.ke}} </ref> Kenzo yawangula engule za HiPipo Music Awards ez'omutendera "Best Use of Social Media by Artist" okusinga olw'omulimu gwe yakola mu "Sitya Loss" release. Mu kiseera ky'empaka za Rising Star Awards, oluyimba lwa "Sitya Loss" lwawangula nga "oluyimba ne vidiyo y'omwaka 2014/2015" Olw'okuweebwa vidiyo eno, The Triplets Ghetto Kids baafuna engule ya The Video Trailblazer Award mu mpaka za HiPipo Music Awards. Obuwanguzi bwayo bwavaako okutongoza okusaba kw'abaana abazina okulabikira ku ''pulogulaamu ya The Ellen DeGeneres Show'' .<ref>{{Cite web |last=Remedi-Brown |first=Fern |date=9 September 2014 |title=Viral Video Sparked by Infectious Dancing of Uganda Ghetto Kids [Video] |url=https://guardianlv.com/2014/09/viral-video-sparked-by-infectious-dancing-of-uganda-ghetto-kids-video/ |access-date=25 September 2014 |publisher=Liberty Voice}}</ref><ref>{{Cite web |last=Big Eye |date=2014-04-09 |title=Kenzo's Sitya Loss Video stars to appear on the ELLEN Show |url=https://bigeye.ug/kenzos-sitya-loss-video-stars-to-appear-on-the-ellen-show/ |access-date=2014-05-16 |publisher=bigeye.ug}}</ref> == Ebiwandiiko ebikozesebwa == <references responsive="1"></references> {{Reflist}} mkpxaddxkq585qieef175cn5325v84z Joseph Mukasa Balikuddembe 0 13101 48604 48341 2026-05-02T07:56:36Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48604 wikitext text/x-wiki '''Joseph Mukasa Balikuddembe''' Yali mu bualmu bw'ensi okuva mu mwaka gwa 1860 okutuuka nga 15 ogw'ekumi 1885. Yali [[:en:Martyr|mujulizi]] [[Yuganda|wa Uganda]] [[:en:Catholic_Church|Omukatoliki]] era nga akola nga [[:en:Majordomo|majordomo]] mu lubiri lwa [[Ssekabaka Mwanga II owa Buganda]], era nga Mukasa ono amanyiddwa [[:en:Saint|ng’omutuukirivu]] Eklezia Katolika. [[:en:White_Fathers|Abaminsani ba Africa]] bajja mu Uganda mu mwaka gwa 1879. Balikuddembe yawandiisibwa nga omusomi wa katekisimu mu mwaka ogwaddako era ono yali wamu ne [[Andrew Kaggwa]] eyabatizibwa Père Simon Lourdel M.Afr. (Fr. Mapeera) nga ennaku z'omwezi 30 ogw'okuna 1882. <ref name="shrine">{{Cite web |title=Uganda Martyrs Shrine, Namugongo, Kampala Archdiocese, Uganda |url=http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/martyrs.php?id=45 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20161111034645/http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/martyrs.php?id=45 |archive-date=11 November 2016 |access-date=14 November 2016 |publisher=}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |title=Mapeera, the man behind Uganda's first-ever mass, baptism |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/NV_102140 |access-date=2023-10-03 |website=New Vision |language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Uganda Martyrs: tracing the history |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/uganda-martyrs-tracing-the-history-1571544 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> Balikuddembe yaweebwa erinnya ly'okubatiza erya "Joseph". <ref name="dacb.org">{{Cite web |title=Shorter, Aylward. "Mukasa Balikuddembe, Joseph", ''Dictionary of African Christian Biography'', 2003 |url=http://www.dacb.org/stories/uganda/mukasa_joseph.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100323044238/http://www.dacb.org/stories/uganda/mukasa_joseph.html |archive-date=2010-03-23 |access-date=2008-08-31}}</ref> Okuva mu mu mwezi ogw'ekumi n'ogumu, omwaka gwa 1882, okutuuka mu Kasambula wa 1885 abaminsani Abakatoliki, olw’ensonga z’ebyokwerinda, baasuulawo obuminsani mu Uganda ne badda mu bukiikaddyo bw’ennyanja Victoria. Mu kiseera nga abaminsani tebaliiwo, Balikuddembe yalondebwa okuba omukulembeze w’Abakristaayo. <ref name="dacb.org"/> <ref name=":0"/> [[Muteesa I of Buganda|Ssekabaka Mutesa]] yasikirwa mutabani we ow’emyaka kkumi n’omunaana, Danieri Mwanga II. Ku ntandikwa y’obufuzi bwe, kabaka omuggya yatandika okufufuggaza [[:en:Missionary|abaminsani]] [[:en:Christianity|Abakristaayo]] n’abo abaali bakyuse nebegatta ku ddiini mu nsi ye, era n’atta omulabirizi [[:en:United_Kingdom|omungereza]] [[:en:James_Hannington|James Hannington]] ne banne mu mwezi ogw'ekumi nga ennaku z'omwezi 29, mu mwaka gwa1885, nga tafudeeyo ku kwegayirira kwa Balikuddembe okusonyiwa omulabirizi. Godfrey Muwonge kino akiteeka ku Katikkiro wa Mwanga (Ssaabaminisita) Mukasa, eyayagala ennyo okukugira okusaasaana kw’Obukristaayo mu Buganda ng'ayita mu kumalawo abasomesa baayo. <ref name="Muwonge">{{Cite web |title="Katikkiro Mukasa Was Behind Many "Mwanga II Executions", ''Buganda Watch'', 21 May 2015 |url=https://www.bugandawatch.com/2015/05/21/my-two-cents-worth-katikkiro-mukasa-was-behind-many-mwanga-executions/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20151208142536/https://www.bugandawatch.com/2015/05/21/my-two-cents-worth-katikkiro-mukasa-was-behind-many-mwanga-executions/ |archive-date=8 December 2015 |access-date=3 December 2015}}</ref> Nga abasomi ba katekisimu, abaali bakakyuka baali tebakyasobola kwenyigira mu bikolwa bbo bye baalaba ng’ebitali bya kikulistaayo. Mwanga kino yakiraba ng’okumujeemera. <ref name="Nsambu">[http://www.newvision.co.ug/news/669076-who-are-uganda-martyrs.html Nsambu, Jean-Marie. "Who are Uganda Martyrs?", ''New Vision'', 2007] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20151208133406/http://www.newvision.co.ug/news/669076-who-are-uganda-martyrs.html|date=2015-12-08}}</ref> Ng’omuwabuzi wa Mwanga omukulu, Balikuddembe yavumirira nnyo ky'okutta omulabirizi. Kino Mwanga yakitwala ng’obutamusaamu kitiibwa era oluvannyuma lw’okukubaganya ebirowoozo okumala ekiro kiramba, kabaka yasalira Balikuddembe omusango gw’okufa. Muwonge agamba nti Katikkiro Musaka yarwana nnyo okulaba nti ekiragiro kino kituukirizibwa nga kabaka tannakyusa kirowoozo kye. <ref name="Muwonge"/> Nga 15 ogw'ekumi n'ogumu, omwaka 1885 Balikuddembe yatwalibwa mu kifo ekiriraanye omugga Nakivubo gye baamutemerako omutwe era omulambo ne gusuulibwa ku ntuumu y’enku ezaali ziyaka. <ref name="dacb.org"/> Emirimu gye gyatwalibwa mu maaso omuvubuka eyali omusomi w'eddiini ayitibwa [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] . == Okussaamu ekitiibwa == Balikuddembe ajjukirwa nga [[:en:Martyrs_of_Uganda|omujulizi wa Uganda]] eyasooka era nga ye mukuumi wa bannabyabufuzi n’abaami ba Kabaka. <ref name="shrine"/> Ekigo kya St. Joseph Mukasa Balikuddembe kisangibwa mu Kisoga. <ref>{{Cite web |last=easervites |date=12 November 2014 |title=SILVER JUBILEE OF BALIKUDDEMBE CATHOLIC PARISH |url=https://eastafricanservites.wordpress.com/2014/11/12/silver-jubilee-of-balikuddembe-catholic-parish/ |access-date=14 November 2016 |publisher=}}</ref> == Famire ye == Taata wa Balikuddembe yali Matia Mulumba okuva e Jinja ate nnyina ye yali mukyala Mutoro. <ref name=":1"/> == Ebiwandiiko ebijuliziddwa == <references /> == Ebijuliziddwa eby’ebweru ==   * [https://web.archive.org/web/20061218043738/http://www.catholic-forum.com/saints/saintjbh.htm Ebikwata ku bulamu bwa Joseph Mukasa] * [https://web.archive.org/web/20180823174629/https://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ Abajulizi ba Uganda okuva mu magazini ya ''The Word Among Us'' eya August 2008] Archived * [http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/index.php?ID=105 Joseph Mukasa okuva mu UgandaMartyrsShrine.org] * [https://web.archive.org/web/20100323044238/http://www.dacb.org/stories/uganda/mukasa_joseph.html Joseph Mukasa Balikuddembe's profile from Dictionary of African Christian Biography] {{Authority control}} lbp0ve144lng6pqy549mxnahd63nn5z Ekisaakaate 0 13111 48544 48361 2026-05-01T20:17:24Z Solomon Suubi 6901 Ntereezezza mu kiwandiiko 48544 wikitext text/x-wiki '''Ekisaakaate,''' era kimanyiddwa nga '''Ekisaakaate kya Nnabagereka''' oba '''Ekisaakaate kya mama Nnaabagereka,''' nteekateeka ya kukulaakulanya buwangwa mu [[Buganda|Bwakabaka bwa Buganda]], [[Yuganda|Uganda]], eri abaana n’abavubuka. Lwatandikibwawo [[Sylvia Nagginda|Sylvia Naginda Luswata]], ow'ekitiibwa, [[:en:Nnaabagereka_of_Buganda|Nnaabagereka wa Buganda]].<ref>{{Cite web |date=2021-01-16 |title=Buganda marks 10 years of Ekisaakaate |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/buganda-marks-10-years-of-ekisaakaate-1655096 |access-date=2026-01-10 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref name=":4">{{Cite web |last=Nakibuule |first=Carolinah |title=Nnabagereka’s 2026 Ekisakaate Launched, Spotlighting Mental Wellness and Resilience |url=https://nilepost.co.ug/news/278482/nnabagerekas-2026-ekisakaate-launched-spotlighting-mental-wellness-and-resilience |access-date=2026-01-12 |website=Nilepost News |language=en}}</ref><ref name=":7">{{Cite web |last=Naimanye |first=Andrew Victor Mawanda |title=Nnaabagereka Urges Schools to Integrate Ekisaakaate Values into Education |url=https://nilepost.co.ug/index.php/news/310687/nnaabagereka-urges-schools-to-integrate-ekisaakaate-values-into-education |access-date=2026-01-12 |website=Nilepost News |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-04-04 |title=The Nnaabagereka: Reminiscing our disappearing good old school |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/oped/commentary/the-nnaabagereka-reminiscing-disappearing-good-old-school-4184112 |access-date=2026-01-12 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref name=":8">{{cite web |date=June 2009 |title=Ekisaakaate: reconciling traditional and modern gender values |url=https://crossculturalfoundation.or.ug/docs/ekisakate.pdf |access-date=1 March 2026 |publisher=The Cross-Cultural Foundation of Uganda}}</ref><ref>{{Cite web |title=Liberty Day at Ekisaakatte Kya Nabagereka with Nnabagereka Foundation - Liberty Uganda |url=https://www.liberty.co.ug/media-insights/liberty-day-at-ekisaakatte-kya-nabagereka-with-nnabagereka-foundation |access-date=2026-02-05 |website=www.liberty.co.ug}}</ref><ref>{{Cite web |last=Serugo |first=Pius |title=MTN MoMo Pledges Shs55 Million to Support Ekisaakaate Kya Nnabagereka 2025 |url=https://nilepost.co.ug/news/211144/mtn-momo-pledges-shs55-million-to-support-ekisaakaate-kya-nnabagereka-2025 |access-date=2026-02-05 |website=Nilepost News |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=bugandauk.com - Ekisaakaate kya Nabagereka 2024 launched |url=https://bugandauk.com/en/news/buganda-news/ekisaakaate-kya-nabagereka-2024-launched |access-date=2026-02-05 |website=bugandauk.com}}</ref> Enteekateeka egenderera okutumbula abaana/abavubuka mu kussa ekitiibwa mu buwangwa bwa Buganda obw’ennono, eby’obusika n’empisa ez’ennono, nga era ebasomesa obukugu obw’omugaso mu mirimu gy’emikono, empisa ennungi mu mbeera y’abantu, n’obukugu obulala obw’obulamu. == Ebyafaayo == Ekisaakaate kigambo kya [[Luganda]] ekitegeeza ekigo ky’obwakabaka, oba ekisaawe ky'okutendekebwa mu buwangwa ekitegekebwa eri abaana n’abavubuka okuyiga ku buwangwa bwa Buganda, obuyiiya n’okutumbula ebitone byabwe.<ref name=":0">{{Cite web |date=2021-01-15 |title=Nnabagereka urges children on discipline |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/nnabagereka-urges-children-on-discipline-1683274 |access-date=2026-01-10 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref name=":8" /><ref name=":10">{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Ekisaakaate for the deaf |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/ekisaakaate-for-the-deaf-1624964 |access-date=2026-01-12 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mu bino mubeeramu okutendekebwa n’abakugu abo abakugu mu bintu ng’okubumba, okuweesa, okuyigga, n’emirimu emirala egy’emikono.<ref name=":0a">{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Ekisaakaate for the deaf |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/ekisaakaate-for-the-deaf-1624964 |access-date=2026-01-12 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref name=":1a">{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Ekisaakaate for the deaf |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/ekisaakaate-for-the-deaf-1624964 |access-date=2026-01-12 |website=Monitor |language=en}}</ref><ref name=":8" /> Abasaakaate kigambo kya Luganda, ekitegeeza "abavubuka abeetabye mu kisaakaate".<ref name=":5">{{Cite web |last=Ssebwami |first=Javira |date=2024-01-26 |title=Ekisakatte 2024: Finance Trust Bank tips children on financial literacy |url=https://pmldaily.com/news/2024/01/ekisakatte-2024-finance-trust-bank-tips-children-on-financial-literacy.html |access-date=2026-01-12 |website=PML Daily |language=en-US}}</ref> Oluvannyuma lwa [[Buganda]] okufiirwa obwetwaze eri [[:en:British_colonialism|abafuzi b’amatwale Abangereza]] ku nkomerero y’emyaka gya 1880, enkola z’obuwangwa nnyingi ez’ennono zaatandika okukendeera. Enteekateeka y’Ekisaakaate ey’omulembe, eyatongozebwa mu 2007 nga ekolebwa [[:en:Nnaabagereka_of_Buganda|Nnaabagereka wa Buganda]], yafuba okuzuukiza ennono zino n’okuziyisa mu mirembe emito naddala mu mbeera abazadde gye bayinza obutaba na budde oba kumanya kuyigiriza mpisa za buwangwa.<ref name=":10" /><ref name=":8" /> Ekisaakaate kyatandikira mu Buganda obw'ennono ne mu mulembe gw'amatwale, ng’abasajja bakuzibwa mu masomero g’ebyobuwangwa ag’ennono agayitibwa ekisaakaate.<ref name=":8" /> Ekisaakaate kyali kifo ekyali kizingiddwako emivule gy'ebitoogo, era nga kiddukanyizibwa baami ba kabaka ba Buganda.<ref name=":8" /> Abasajja mu ekisaakaate baasomesebwa obukulembeze, enkola z’obuwangwa, empisa n’obukugu obulala nga bugenderera okuyimirizaawo obulamu bw’obwakabaka.<ref name=":8" /> Obwakabaka bwe bwaggyibwawo mu Uganda mu 1966, enteekateeka y’ekisaakaate yabula. Mu 2006, oluvannyuma lw’okuzzaawo obwakabaka bwa Buganda mu 1993, [[Sylvia Nagginda|Sylvia Naginda Luswata]], Nnaabagereka owa Buganda yazzaawo enteekateeka y’ekisaakaate ng’etunuulidde abalenzi n’abawala abali wakati w’emyaka 6–18.<ref name=":8" /> Enkambi z’ekisaakaate zitambula mu luwummula lw’amasomero mu January okumala wiiki bbiri.<ref name=":8" /> == Ebigendererwa == Ekisaakaate kiyamba mu kuwa abaana n’abavubuka okumanya ebikwata ku buwangwa bwa Buganda, obukugu mu bulamu. <ref name=":7" /> == Enteekateeka n’ebyensoma == Ekisaakaate kibeerawo emirundi ebiri mu mwaka:<ref name=":0a" /> # Olutuula lwa January lukwatagana ne kalenda y’amasomero [[:en:Uganda_National_Examinations_Board|eya Uganda National Examinations Board]] naddala etunuulidde abaana abali mu masomero nga bakozesa kalenda ya UNEB. # Olutuula lw'Ogwomusanvu lugendereddwamu abayizi [[:en:Diaspora|abava mu mawanga amalala]] n’ab’ensi yonna. Emirimu emikulu abeetabye mu kutendekebwa gye beetabamu kwe kugatta ennono n’omulembe;<ref name=":0a" /><ref name=":8" /> * Empisa ez’ekinnansi, gamba ng’okufukamira ng’olamusa * Emirimu gy’emikono: Okuluka ebisero, okukola [[:en:Barkcloth|engoye z’embugo]], okubumba, okuteekateeka emmere y’ennono nga oluwombo * Emizannyo egy'ekinnansi nga [[:en:Omweso|Omweso]] * Emizannyo gy'obuwangwa, omuli amazina n’okuyimba * Obukugu obw’omulembe nga karate, obwatongozebwa okutumbula okwekuuma n’okukola emirimu gy’omubiri Ensoma y’ekisaakaate erimu empisa z’obuwangwa bwa Buganda, empisa, okwagala eggwanga, obukugu mu bulamu, okumanyisa abantu ku bulamu bw’obwongo n’okulungamya emirimu.<ref name=":4" /> {| class="wikitable" |+Eby'okuyiga n'okutendekebwa ebikolebwa mu Kisaakaate<ref name=":4" /><ref name=":8" /> ! Pulogulaamu ! Ebyokukola |- | Okukuuma obuwangwa | * Ennono za Buganda * Empisa z'obuwangwa * Empisa ennungi * okussa ekitiibwa mu bakadde n’obuyinza * Enkozesa y’Oluganda n’okuzuula obuwangwa |- | Obukugu mu bulamu | * Obuyonjo n’okwerabirira * Empuliziganya n’okwogera mu lujjudde * Okugonjoola obutakkaanya n’okukolagana mu bumu * Emirimu gy’emikono * Okulima n'okulunda |- | Obulamu obulungi | Omuziki, amazina ne katemba ku bikwata ku buwangwa bwa Buganda Emizannyo n'okunyweza omubiri, Obuyiiya, Okumanyisa ku bulamu bw'ebirowoozo |- | Eby'ensoma | Ebyafaayo bya Buganda Okusomesa abantu n’obuvunaanyizibwa mu mbeera z’abantu |} {| class="wikitable" |+Enteekateeka y'ebiseera mu Kisaakaate<ref name=":8" /> ! Ku makya ! Mu tuntu ! Akawungeezi |- | * Okusaba * Dduyiro w’Omubiri * Emboozi okuva eri abakugu * Okukubaganya ebirowoozo | * Emizannyo okusinga volleyball, okuwuga oba emizannyo egy’omunnyumba egy'oku mmeeza * Emboozi okuva eri abakugu * Emirimu gy’emikono ng’okuluka, okukola bu beads' okukola eby’emikono | * Okwesanyusa * Okusaba * Emboozi z’obudde bw’okwebaka ezirimu n’okusomesa ku by’okwegatta ne Ssenga/ Jajja mu kiseera ky'okukungaana |} == Ebitundu by'okufulumya == Omukolo gw'Ekisaakaate 2026, era ogw'omulundi ogwa 19 gwabaddewo okuva nga 3 okutuuka nga kkumi Ogwolubereberye 2026 ku ssomero lya Hormisdallen School Gayaza, mu disitulikiti y’e Wakiso wansi w’omulamwa ''Roots of resilience embracing obuntu bulamu olw’obulamu obulungi obutebenkevu.''<ref name=":4" /><ref name=":6">{{Cite web |last=Lukwago |first=Juliet Anna |date=2026-01-11 |title=Family & Parenting: Mayiga closes Ekisaakaate 2026 with call for cultural grounding |url=https://www.newvision.co.ug/category/family/mayiga-closes-ekisaakaate-2026-with-call-for-NV_226051 |access-date=2026-01-12 |website=New Vision}}</ref><ref name=":9">{{Cite web |last=Lukwago |first=Juliet Anna |date=2026-01-08 |title=Family & Parenting: Nnabagereka urges parents to let children showcase skills gained from Ekisaakaate |url=https://www.newvision.co.ug/category/family/nnabagereka-urges-parents-to-let-children-sho-NV_225947 |access-date=2026-01-12 |website=New Vision}}</ref> Ekisaakaate eky'omulundi ogwa 19 kyatongozebwa mu Gwomunaana 2025 e Bulange, Mengo. <ref name=":4" /> Ekisaakaate kyetabibwamu abasaakaate 250.<ref name=":6" /><ref name=":9" /> Charles Peter Mayiga ne Sylvia Nagginda baggalawo ekisaakaate eky'omulundi ogwa 19 nga 10 Ogwolubereberye 2026.<ref name=":6" /> Ekisaakaate kyalina okutambula okuva nga 3 Ogwolubereberye okutuuka nga 17 Ogwolubereberye 2026 kyokka kyafunzibwa olw'okulonda kw'eggwanga okwaliwo nga 15 Ogwolubereberye 2026.<ref name=":4" /> Omukolo guno ogw'Ekisaakaate 2025 gwategekebwa wansi w’okugatta obuwangwa ne tekinologiya ku ssomero lya St.Janan mu Gwolubereberye 2025 ate omukolo gw’okutongoza gwali ku Bulange Gardens e Mengo.<ref name=":1">{{Cite web |last=Serugo |first=Pius |title=MTN MoMo Pledges Shs55 Million to Support Ekisaakaate Kya Nnabagereka 2025 |url=https://nilepost.co.ug/news/211144/mtn-momo-pledges-shs55-million-to-support-ekisaakaate-kya-nnabagereka-2025 |access-date=2026-01-10 |website=Nilepost News |language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web |date=2024-08-14 |title=MTN MoMo donates Shs 55 million towards Ekisaakaate Kya Nnabagereka |url=https://www.independent.co.ug/mtn-momo-donates-shs-55-million-towards-ekisaakaate-kya-nnabagereka/ |access-date=2026-01-10 |website=The Independent Uganda |language=en-US}}</ref> Ku mukolo gw’okutongoza ogwabaddemu [[:en:Sylvia_Mulinge|Sylvia Mulinge]], akulira kkampuni ya MTN Uganda. MTN Momo yeeyama era n’ewaayo obukadde 55 okuwagira omukolo guno.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Omukolo gw’okutongoza ekisaakaate mu mwaka gwa 2025 gwassibwamu ekitiibwa Nnabagereka Sylivia Nagginda.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Empaka z'ekisaakaate eza 2024 ezategekebwa essomero lya Hormisdallen Primary School Gayaza wansi w'omulamwa ''In Pursuit of Obuntubulamu''.<ref name=":5" /> Finance Trust Bank yali emu ku ttiimu ewagira era nga batendeka n’abasaakaate mu kubasomesa eby’ensimbi omwali emiramwa ng’okuddukanya embalirira y’omuntu, okutereka, okusiga ensimbi mu ngeri ey’amagezi.<ref name=":5" /> Sylvia Nagginda ne [[Charles Peter Mayiga|Peter Charles Mayiga]] be baawa okwogera okuggalawo ekisaakaate ekya 2024.<ref name=":5" /> Mu Ogwolubereberye 2017, Ekisaakaate eky’omulundi ogwa 11 kyategekebwa ku ssomero lya St Janan Secondary School mu Disitulikiti y’e Luweero okumala wiiki bbiri.<ref name=":0" /> Ekisaakaate kino kyetabiddwamu abaana abasoba mu 500 era Sylvia Nagginda yategeeza abaana okusiima empisa era babeere abakiise b'okukola ennyo n'okubeera n’empisa mu bitundu mwe babeera.<ref name=":0" /> == Enzirukanya == Ekisaakaate kya Nnabagereka kilabirirwa ekitongole kya Nnabagereka development foundation, ekibiina ky’obwannakyewa ekyawandiisibwa mu Uganda ne mu USA ekyatandikibwawo [[Sylvia Nagginda]] mu 2000, era akola nga ssentebe w’olukiiko olufuzi.<ref name=":3">{{Cite web |title=Nnabagereka Development Foundation – Leveraging culture for development |url=https://www.nnabagereka.org/governance-and-legal.php |access-date=2026-01-12 |website=www.nnabagereka.org}}</ref> Omusingi guno gukulemberwa olukiiko olusalawo n’olukiiko olulabirizi.<ref name=":3" /> Ekisaakaate kya Nnabagereka kirina ttiimu ekulemberwa omuddukanya w'emirimu gy'ekitongole n'akulira pulogulaamu abavunaanyizibwa ku nteekateeka, okukulaakulanya n’okuddukanya enkambi z’okutendekebwa. == Okwenkanankana kw’ekikula ky’abantu == Ekisaakate kya Nnabagereka kikola ku kutumbula okutendekebwa okuzingiramu abaana bonna awatali kusosola, okutumbula obwenkanya mu kikula ky’abantu. Mu kusooka ebikolwa ebimu byali bigabanyiziddwamu okusinziira ku kikula ng’abawala bayiga okuluka ebisero n’okufumba emigaati, abalenzi essira baalitekanga mu kukola olugoye lw'olubugo, ebikozesebwa mu kuyigga, n’ebivuga.<ref name=":0a" /><ref name=":8" /><ref>{{Cite web |title=Nnabagereka Development Foundation – Leveraging culture for development |url=https://www.nnabagereka.org/causes#:~:text=Now |access-date=2026-02-05 |website=www.nnabagereka.org}}</ref> == Emigaso n’okusoomoozebwa == '''Emigaso:'''<ref name=":0a" /><ref name=":1a" /><ref name=":8" /> * Okuyigiriza n'okussa empisa z’obuwangwa, obukugu, n’obukulembeze. * Okukubiriza okwenyigira mu kukola awaka okusobola okuleeta enkyukakyuka eyolubeerera. * Okutumbula enkolagana ennungi wakati w'abantu n'okweyimirizaawo. '''Okusoomoozebwa:''' * Abaana abava mu maka agalina ssente bayinza obutayingiza bukugu mu birowoozo byabwe, nga beesigama ku bakozi b'awaka okubakolera emirimu gy'awaka * Okukwataganya ennono n’ebyo eby’omulembe nga karate. * Yesigama ku kwenyigira kw’abazadde okulondoola obulungi okulaba ng’abaana bakozesa n’okukulaakulanya obukugu bwe bafuna. == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} [[Category:Buganda]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] 4oh13m2ab98u0zj46npu0f34mdtjukd Mahmood Mamdani 0 13113 48593 48415 2026-05-02T06:33:55Z Charles Kalanzi 9748 48593 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 9nyyt5rln5m7q0crlps38uwisqlsjm1 48596 48593 2026-05-02T07:00:10Z Charles Kalanzi 9748 48596 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma. == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] p1ymlxxzvk6z36ztppbrdpnnn460tl6 48597 48596 2026-05-02T07:06:58Z Charles Kalanzi 9748 48597 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 18ib29ea38g24uk6xb1e1z53y4hbptl 48598 48597 2026-05-02T07:27:20Z Charles Kalanzi 9748 48598 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 9uzggzac9k0l0rpvoly8id5cx410wwx 48599 48598 2026-05-02T07:36:27Z Charles Kalanzi 9748 48599 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] qmbik2zff52inox9uweobo0cwq7p2d3 48612 48599 2026-05-02T08:06:38Z Charles Kalanzi 9748 48612 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[Indirect rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] bldinst29jo1n6ihimjrixp0yizh04a 48614 48612 2026-05-02T08:07:58Z Charles Kalanzi 9748 48614 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 69alcydkhxws04gchtgjliqqk4sscjt 48616 48614 2026-05-02T08:16:20Z Charles Kalanzi 9748 48616 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[Suicide attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa ng'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] gw61wiss1iqmr3f6xdgeno4tmu8sove 48617 48616 2026-05-02T08:18:45Z Charles Kalanzi 9748 48617 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] gb3bn5cvi2guk5tpx37cux30ek5i77t 48619 48617 2026-05-02T08:22:29Z Charles Kalanzi 9748 48619 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> Omuyivu omu yagamba nti kino si kuwagira kwettisa bbomu wabula kwekenneenya okwanenya '"okusalawo kwa Amerika ku nkola y'ensonga z'ebweru naddala mu kiseera ky'olutalo olw'ebigambo" "okutondawo ebika by'embeera [[Islamic extremism|Obusiraamu obw'abatujju]] [[Political violence|n'effujjo mu byobufuzi]] " mwe byakulaakulana. <ref>{{Cite web |last=Murray |first=Conor |date=Jul 11, 2025 |title=Mahmood Mamdani's Work Does Not Advocate Violence, Expert Says |url=https://www.forbes.com/sites/conormurray/2025/07/11/sequoias-maguire-unfairly-targets-zohran-mamdanis-father-fellow-academic-says/ |access-date=2025-07-12 |website=Forbes |language=en}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] du5n5vcsm5btdjflrhuvsfd4n9jdgov 48621 48619 2026-05-02T08:26:18Z Charles Kalanzi 9748 48621 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> Omuyivu omu yagamba nti kino si kuwagira kwettisa bbomu wabula kwekenneenya okwanenya '"okusalawo kwa Amerika ku nkola y'ensonga z'ebweru naddala mu kiseera ky'olutalo olw'ebigambo", okutondawo embeera [[:en:Islamic_extremism|y'Obusiraamu obw'annalukalala]] [[:en:Political_violence|n'effujjo mu byobufuzi]] " mwe byakulaakulanira. <ref>{{Cite web |last=Murray |first=Conor |date=Jul 11, 2025 |title=Mahmood Mamdani's Work Does Not Advocate Violence, Expert Says |url=https://www.forbes.com/sites/conormurray/2025/07/11/sequoias-maguire-unfairly-targets-zohran-mamdanis-father-fellow-academic-says/ |access-date=2025-07-12 |website=Forbes |language=en}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 9i1uvfpvw7wyjwog4ocqlo1a3mh6lx8 48629 48621 2026-05-02T08:46:56Z Charles Kalanzi 9748 48629 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> Omuyivu omu yagamba nti kino si kuwagira kwettisa bbomu wabula kwekenneenya okwanenya '"okusalawo kwa Amerika ku nkola y'ensonga z'ebweru naddala mu kiseera ky'olutalo olw'ebigambo", okutondawo embeera [[:en:Islamic_extremism|y'Obusiraamu obw'annalukalala]] [[:en:Political_violence|n'effujjo mu byobufuzi]] " mwe byakulaakulanira. <ref>{{Cite web |last=Murray |first=Conor |date=Jul 11, 2025 |title=Mahmood Mamdani's Work Does Not Advocate Violence, Expert Says |url=https://www.forbes.com/sites/conormurray/2025/07/11/sequoias-maguire-unfairly-targets-zohran-mamdanis-father-fellow-academic-says/ |access-date=2025-07-12 |website=Forbes |language=en}}</ref> Ebiwandiiko bye bifulumiddde mu ''[[London Review of Books]]'' n'ekampuni ezifulumya ebitabo ebirala.<ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.lrb.co.uk/contributors/mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=London Review of Books |language=en-GB}}</ref> Okusinziira ku CAS, ebiwandiiko bya Mamdani "bibadde bikulu mu kusomebwa abayizi abali ku misomo gyabwe egya undergraduate ne Postgraduate ku UCT ssaako n'okukubaganya ebirowoozo ku nsoma y'ebyafaayo n'ebyobufuzi bya Afirika , nga banonyereza ku nkwatagana wakati w'ebyobufuzi n'obuwangwa, okugerageranya obufuzi bw'amatwale, entalo ez'omunda mu ggwanga n'ekittabantu mu Afirika".<ref name="uwn20182">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] pqpagboz5kmoc07cnt80fiemxdzs7fa 48633 48629 2026-05-02T09:11:42Z Charles Kalanzi 9748 48633 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFChenGaoTang2016">Chen, Kuan-Hsing; Gao, Shiming; Tang, Xiaolin (2016). <span class="id-lock-subscription" title="Paid subscription required">[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|"The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani"]]</span>. ''Inter-Asia Cultural Studies''. '''17''' (3): <span class="nowrap">456–</span>480. [[Doi (identifier)|doi]]:[[doi:10.1080/14649373.2016.1218676|10.1080/14649373.2016.1218676]].</cite></ref> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ "Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002)"]. ''Council for the Development of Social Science Research in Africa''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 July</span> 2025</span>.</cite></ref> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2007">Mamdani, Mahmood (28 April 2007). [http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 "The Asian question again: A reflection"]. [[New Vision (olupapula lw'amawulire)|New Vision]] (Uganda)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span> &#x2013; via pambazuka.org.</cite></ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFMamdani2022">Mamdani, Mahmood (6 October 2022). [https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question "The Asian Question"]. ''[[London Review of Books]]''. '''44''' (19). [[ISSN (identifier)|ISSN]]&nbsp;[https://search.worldcat.org/issn/0260-9592 0260-9592]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2025</span>.</cite></ref>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFSen2009">Sen, Manjula (25 January 2009). [https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp "She interviewed me, we fell in love almost instantly"]. ''[[The Telegraph (Calcutta)|The Telegraph]]''. Calcutta. Archived from [http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp the original] on 2 February 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 March</span> 2013</span>.</cite></ref> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct "Professor Mamdani rejoins UCT"]. ''Centre for African Studies, UCT''. 28 May 2018. [https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct Archived] from the original on 7 November 2025<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 "Mamdani returns to UCT centre as honorary professor"]. ''University World News''. 1 June 2018. [https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 Archived] from the original on 2 October 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]]}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani "Mahmood Mamdani"]. ''Department of Anthropology''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2025</span>.</cite></ref> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> Omuyivu omu yagamba nti kino si kuwagira kwettisa bbomu wabula kwekenneenya okwanenya '"okusalawo kwa Amerika ku nkola y'ensonga z'ebweru naddala mu kiseera ky'olutalo olw'ebigambo", okutondawo embeera [[:en:Islamic_extremism|y'Obusiraamu obw'annalukalala]] [[:en:Political_violence|n'effujjo mu byobufuzi]] " mwe byakulaakulanira. <ref>{{Cite web |last=Murray |first=Conor |date=Jul 11, 2025 |title=Mahmood Mamdani's Work Does Not Advocate Violence, Expert Says |url=https://www.forbes.com/sites/conormurray/2025/07/11/sequoias-maguire-unfairly-targets-zohran-mamdanis-father-fellow-academic-says/ |access-date=2025-07-12 |website=Forbes |language=en}}</ref> Ebiwandiiko bye bifulumiddde mu ''[[:en:London_Review_of_Books|London Review of Books]]'' n'ekampuni ezifulumya ebitabo ebirala.<ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.lrb.co.uk/contributors/mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=London Review of Books |language=en-GB}}</ref> Okusinziira ku CAS, ebiwandiiko bya Mamdani "bibadde bikulu mu kusomebwa abayizi abali ku misomo gyabwe egya undergraduate ne Postgraduate ku UCT ssaako n'okukubaganya ebirowoozo ku nsoma y'ebyafaayo n'ebyobufuzi bya Afirika , nga banonyereza ku nkwatagana wakati w'ebyobufuzi n'obuwangwa, okugerageranya obufuzi bw'amatwale, entalo ez'omunda mu ggwanga n'ekittabantu mu Afirika".<ref name="uwn20182">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] tbrkq6gfid3mb0z3nqsmdkd2f0b9pxi 48636 48633 2026-05-02T09:53:58Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48636 wikitext text/x-wiki '''Mahmood Mamdani''' [ a ] FBA (yazaalibwa 23 Ogwokuna 1946) munnayuganda [[:en:Anthropologist|omukugu mu by'enkula y'abantu]], munnaby'anjigiriza, era omukugu mu by'obufuzi. Ye Herbert Lehman Pulofeesa wa Gavumenti era pulofeesa w’ensonga z'ekikula ky'abantu, [[:en:Political_science|ssaayansi w’ebyobufuzi]], n’okunoonyereza [[:en:African_studies|ku nsoma y'Afirika]] mu [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]] . Era akola nga Ccansala wa [[Kampala International University]] mu Uganda, era nga pulofeesa ow’ekitiibwa ku Center for African Studis mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y'e Cape Town]] . Emabegako yaliko dayirekita w’ekitongole kya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. Mamdani mukugu mu kusoma ebyobufuzi bya Afrika n’ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw’amatwale]] n’oluvannyuma [[:en:Postcolonialism|lw'obufuzi bw’amatwale]], n’ebyobufuzi [[:en:Knowledge_economy|by’ebyenfuna]] . Mufumbo nga mukazi we ye [[:en:Mira_Nair|Mira Nair]] omuzannyi wa firimu . Ye ne Nair be bazadde ba [[:en:New_York_City_Mayor|Meeya w'ekibuga New York]] [[Zohran Mamdani]] . == Obuto bwe n’okusoma == Mahmood Mamdani yazaalibwa nga 23 Ogwokuna 1946 mu [[:en:Bombay|kibuga Bombay]] (kati Mumbai), Buyindi, ng’ebula omwaka gumu [[:en:British_Raj|enfuga ya Bungereza]] ekome. <ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/education/news/mahmood-mamdani-education-and-career-path-how-zohran-mamdanis-father-built-a-legacy-of-revolution-through-ideas-and-exile/articleshow/122064130.cms "Mahmood Mamdani education and career path: How Zohran Mamdani's father built a legacy of revolution through ideas and exile"]. ''The Times of India''. 25 June 2025. [[:en:ISSN_(identifier)|ISSN&nbsp;]][https://search.worldcat.org/issn/0971-8257 0971-825]7. Retrieved 13 July 2025.</ref> <ref name="codesria">{{Cite web |title=Pr. Mahmood Mamdani (1998-2002) |url=https://codesria.org/pr-mahmood-mamdani-1998-2002/ |access-date=2025-07-13 |website=Council for the Development of Social Science Research in Africa |language=en-US}}</ref> Yakulira mu [[Kampala]], Uganda, <ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=23 February 2021 |title=Mahmood Mamdani on Uganda |url=https://africasacountry.com/2011/04/mamdani-on-uganda |website=Africa is a Country}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Permanent Minorities and the Politics of Survivors: A conversation with Mahmood Mamdani |url=https://worldpeacefoundation.org/blog/permanent-minorities-and-the-politics-of-survivors-a-conversation-with-mahmood-mamdani/ |website=World Peace Foundation}}</ref> ng'omu ku [[:en:Indian_diaspora_in_Southeast_Africa|Bayindi ababundabunda mu bukiikaddyo bw'obuvanjuba bwa Afrika]] . Bazadde be bombi, [[:en:Gujarati_Muslim|basiraamu Abagujarati]], baazaalibwa era ne bakulira mu kitundu kya Bungereza eky'amatwale ki [[:en:Tanganyika_Territory|Tanganyika]] (leero Tanzania). Abafumbo bano baagenda e Bombay olwo kitaawe n’asomerayo mu ttendekero ekkulu. <ref name=":8">{{Cite journal |last=Chen |first=Kuan-Hsing |last2=Gao |first2=Shiming |last3=Tang |first3=Xiaolin |date=2016 |title=The formation of an African intellectual: an interview with Mahmood Mamdani |url=https://doi.org/10.1080/14649373.2016.1218676 |journal=Inter-Asia Cultural Studies |volume=17 |issue=3 |pages=456–480 |doi=10.1080/14649373.2016.1218676 |url-access=subscription}}</ref> <ref>Muhoozi, Mourice (6 March 2022). [https://www.watchdoguganda.com/news/20220306/131449/meet-ugandas-most-iconic-academician-prof-mahmood-mamdani.html "Meet Uganda's most Iconic academician, Prof. Mahmood Mamdani"]. ''Watchdog Uganda''</ref> Famire yaddayo e [[:en:Dar_es_Salaam|Dar es Salaam]], Tanganyika, nga Mamdani wa myaka ebiri, ne bagenda e Uganda nga wa myaka etaano oba mukaaga. <ref name=":8" /> Mu kiseera ekyo, Uganda yali yayawulwamu okusinziira ku mawanga, omuli abantu gye babeera, amasomero, emizikiti, n’ebifo abaana we bazannyira. Okusoma kwe mu pulayimale, Mamdani yasooka kugenda mu [[:en:Madrasa|madarasa]], n’oluvannyuma mu Government Indian Primary School. <ref name=":8"/> Yakula ng'ayogera [[:en:Gujarati_language|Olugujarati]], [[:en:Urdu|Oluurdu]] [[:en:Swahili_language|n'Oluswayiri]] . Yatandika okusoma Olungereza mu kibiina eky’omukaaga. <ref name=":8" /> Oluvannyuma lw’okusoma siniya ey’awansi, yasomera ku Old Kampala Senior Secondary School, gye yali omuwandiisi w’ekibiina kya Do-it-Yourself Physics. <ref>{{Cite web |title=Uganda: Buganda And Uganda At Crossroads |url=http://allafrica.com/stories/200908100585.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20090826030635/http://allafrica.com/stories/200908100585.html |archive-date=26 August 2009 |access-date=2025-07-13 |website=AllAfrica}}</ref> Mamdani yali omu ku bayizi Bannayuganda 23 abaali mu kibiina kya [[:en:The_Kennedy_Airlift|Kennedy Airlift]] mu 1963, enteekateeka ya sikaala eyaweebwa ssente okuva mu Amerika eyaleetera ebikumi n’ebikumi by'abayizi okuva mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]] okusomera ku yunivasite mu Amerika ne Canada wakati wa 1959 ne 1963. <ref name="indian tele">{{Cite web |last=Sen |first=Manjula |date=25 January 2009 |title=She interviewed me, we fell in love almost instantly |url=http://www.telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20090202091043/http://telegraphindia.com/1090125/jsp/7days/story_10437115.jsp |archive-date=2 February 2009 |access-date=21 March 2013}}</ref> Mamdani yatikkirwa diguli ya Bachelor of Arts okuva mu [[:en:University_of_Pittsburgh|Yunivasite y’e Pittsburgh]] <ref name="codesria"/> mu 1967. <ref>{{Cite book |date=1 January 2010 |title=International Encyclopedia of Civil Society |url=https://link.springer.com/referencework/10.1007/978-0-387-93996-4 |vauthors=((Anheier, H. K.)), ((Toepler, S.)) |publisher=Springer US |isbn=978-0-387-93994-0 |editor-last=Anheier |editor-first=Helmut K. |doi=10.1007/978-0-387-93996-4 |editor-last2=Toepler |editor-first2=Stefan}}</ref> Yali omu ku bayizi abangi mu bukiikakkono bwa Amerika abaali mu lugendo lwa bbaasi mu bukiikaddyo okutuuka e [[:en:Montgomery,_Alabama|Montgomery, Alabama]], olwategekebwa [[:en:Student_Nonviolent_Coordinating_Committee|akakiiko akakwasaganya abayizi abatali ba ffujjo]] mu Gwokusatu 1965 okwetaba mu kaweefube w'okulwanirira [[:en:Civil_rights_movement|eddembe ly’obuntu]] . Kino kyaliwo mu kiseera ky’okutambula okuva e [[:en:Selma_to_Montgomery_marches|Selma okutuuka e Montgomery]], naye nga kyo kya njawulo. Yasibibwa mu kkomera mu kutambula kuno era n’akkirizibwa okukuba essimu. Mamdani yakubira [[:en:Embassy_of_Uganda,_Washington,_D.C.|omubaka wa Uganda]] e [[:en:Washington,_DC|Washington, DC]], amuyambe. Omubaka yamubuuza lwaki "ayingirira ensonga z'omunda mu nsi engwira", n'amuddamu nti teyali nsonga ya munda wabula olutalo lw'eddembe era nti nabo eddembe lyabwe baali bakalifuna omwaka ogwakaggwa. <ref name="pambazuka">{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |date=28 April 2007 |title=The Asian question again: A reflection |url=http://www.pambazuka.org/en/category/comment/41273 |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]] (Uganda) |via=pambazuka.org}}</ref> Amangu ddala nga wayiseewo akaseera katono, Mamdani yategeera ku mulimu gwa [[:en:Karl_Marx|Karl Marx]] okuva mu kukyala kwe ku FBI. <ref>{{Cite web |last=Shringarpure |first=Bhakti |author-link=Bhakti Shringarpure |date=15 July 2013 |title=In Conversation with Mahmood Mamdani |url=http://www.warscapes.com/conversations/conversation-mahmood-mamdani |access-date=6 November 2017 |website=Warscapes |language=en |quote=I thought the guy Marx had just died. […] So that was my introduction to Karl Marx.}}</ref> Yasomera ku [[:en:Fletcher_School_of_Law_and_Diplomacy|Fletcher School of Law and Diplomacy]] mu [[:en:Tufts_University|Yunivasite ya Tufts]] era mu 1968 yatikkirwa diguli ya Master of Arts mu [[:en:Political_science|byobufuzi]] ne Master of Arts mu mateeka ne diplomacy mu 1969. Yafuna diguli ye [[:en:Doctor_of_philosophy|eyookusatu]] mu gavumenti okuva mu [[:en:Harvard_University|Yunivasite y'e Harvard]] mu 1974, wansi w’obulagirizi bwa [[:en:Karl_Deutsch|Karl Deutsch]] . <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and class formation in Uganda |url=http://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=978-0-85345-378-9 |location=New York |via=Internet Archive}}</ref> Omulamwa kw'eyatambuliza ddiguli ye eyookusatu yagiwa omutwe "''Politics and Class Formation in Uganda."'' <ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1976 |title=Politics and Class Formation in Uganda |url=https://archive.org/details/politicsclassfor0000mamd |publisher=Monthly Review Press |isbn=0-85345-378-0 |location=New York |oclc=2073894 |url-access=registration}}</ref> <ref>{{Cite journal |last=Allen |first=Judith Van |last2=Mamdani |first2=Mahmood |last3=Shivji |first3=Issa G. |date=November 1977 |title=Reviewed Works: Politics and Class Formation in Uganda. by Mahmood Mamdani; Class Struggles in Tanzania. by Issa G. Shivji |journal=Contemporary Sociology |publisher=American Sociological Association |volume=6 |issue=6 |pages=702 |doi=10.2307/2066367 |issn=0094-3061 |eissn=1939-8638 |jstor=2066367}}</ref> == Emirimu gye == Mamdani yakomawo mu Uganda ku ntandikwa ya 1972 era naweebwa omulimu ku [[Makerere University, Uganda|yunivasite y'e Makerere]] mu Kampala [[:en:Teaching_assistant|ng'ayambako omusomesa]], mu kiseera kye kimu yali akola ku kunoonyereza kwe okwa ddiguli eyookusatu. . Ye n’Abaasia abasinga obungi [[:en:Expulsion_of_Asians_from_Uganda|baagobebwa]] mu Uganda ku nkomerero y’omwaka ogwo [[Idi Amin]] olw’amawanga gaabwe; Amin yali agenderera "kuzzaawo" bizinensi n'ebintu. Mamdani yava mu Uganda n’agenda mu nkambi y’ababundabunda mu Bungereza ku ntandikwa y'omwezi Gwekkuminoogumu. <ref name="lrb2022">{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=2022-10-06 |title=The Asian Question |url=https://www.lrb.co.uk/the-paper/v44/n19/mahmood-mamdani/the-asian-question |journal=[[London Review of Books]] |language=en |volume=44 |issue=19 |issn=0260-9592 |access-date=2025-09-08}}</ref> Yava e Bungereza mu makkati ga 1973 oluvannyuma lw’okuyingizibwa mu [[:en:University_of_Dar_es_Salaam|Yunivasite y’e Dar es Salaam]] mu Tanzania. <ref name="pambazuka"/> <ref name="cas2018">{{Cite web |date=28 May 2018 |title=Professor Mamdani rejoins UCT |url=https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251107045610/https://humanities.uct.ac.za/african-studies/articles/2018-05-28-professor-mamdani-rejoins-uct |archive-date=7 November 2025 |access-date=7 November 2025 |website=Centre for African Studies, UCT}}</ref> <ref name="bio2">{{Cite web |title=Mahmood Mamdani |url=https://anthropology.columbia.edu/content/mahmood-mamdani |access-date=7 November 2025 |website=Department of Anthropology}}</ref> Mu Dar es Salaam, yamaliriza okuwandiika dissertation ye. Yali mujjumbize nnyo n’ebibiina ebiwakanya Amin. Mu 1979, yeetaba mu Ttabamiruka w’e Moshi ng’omutunuulizi. Yaddayo mu Uganda oluvannyuma lwa Amin okugobwa ku bukulembeze oluvannyuma lw'olutalo lwa [[Olutalo lwa Uganda ne Tanzania|Uganda ne Tanzania]] mu 1979. <ref>{{Cite web |last=McCormack |first=Pete |date=17 October 2005 |title=Interview with Mahmood Mamdani |url=http://www.petemccormack.com/interview_mamdani_001.htm |access-date=21 March 2013 |publisher=petemccormack.com}}</ref> <ref name="bio2" /> Mu kiseera kino, yakozesebwa ng'omutendeke mu kibiina kya [[:en:All_Africa_Conference_of_Churches|All Africa Conference of Churches]], omukago [[:en:Ecumenical_Christian|gw'Abakristaayo ogw'ensi yonna]] ogusangibwa e [[:en:Nairobi|Nairobi]], Kenya, ng'akolera mu ofiisi [[:en:Church_of_Uganda|y'Ekkanisa ya Uganda]] mu Kampala. <ref name="lrb2022"/> Okuva mu 1980 (oluvannyuma lwa Amin okugobwa mu ntebe mu 1979) okutuuka mu 1993 yaddamu okukolera yunivasite y’e Makerere. <ref name="bio2"/> <ref name="lrb2022"/>​[[Milton Obote|​]] <ref>{{Cite web |last=Kagolo |first=Francis |date=8 February 2012 |title=Prof. Mamdani to be honoured among Africa's best |url=http://www.newvision.co.ug/news/628869-prof-mamdani-to-be-honoured-among-africa-s-best.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[New Vision]]}}</ref> Yaddayo e Dar es Salaam. Oluvannyuma lwa Obote okugobwa mu ntebe omulundi ogwokubiri, Mamdani yaddamu okudda mu Uganda mu Gwomukaaga 1986. <ref name="indian tele"/> Yali dayirekita eyatandikawo ekitongole kya Centre for Basic Research (CBR), ekitongole kya Uganda ekitali kya gavumenti ekyasooka mu kunoonyereza, mwe yaweereza okuva mu 1987 okutuuka mu 1996. <ref name="diaspora">{{Cite web |date=29 November 2012 |title=Professor Mahmood Mamdani, Uganda's Leading Political Scholar & recipient Ugandan Diaspora Award 2012 |url=http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20210501023729/http://www.ugandandiaspora.com/professor-mahmood-mamdani-ugandas-leading-scholar-in-the-diaspora |archive-date=1 May 2021 |access-date=21 March 2013 |publisher=ugandandiaspora.com}}</ref> <ref name="cas2018"/> <ref name="csds">{{Cite web |date=4 April 2018 |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251004041545/https://www.csds.in/mahmood_mamdani_ |archive-date=4 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=CSDS}}</ref> Yaliko pulofeesa omugenyi ku [[:en:University_of_Durban-Westville|Yunivasite y’e Durban]] - [[:en:Westville,_KwaZulu-Natal|Westville]] mu South Africa (okuva Gwoluberyeberye okutuuka mu Gwomukaaga 1993), ku [[:en:Nehru_Memorial_Museum_&_Library|Nehru Memorial Museum & Library]] e New Delhi (okuva Gwoluberyeberye okutuuka Gwomukaaga 1995), ne mu [[:en:Princeton_University|Yunivasite y'e Princeton]] (1995–96). <ref>{{Cite web |last=Vance |first=Dara |date=2015-11-20 |title=UK Committee on Social Theory Hosts Mahmood Mamdani |url=https://uknow.uky.edu/uk-happenings/uk-committee-social-theory-hosts-mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=UKNow}}</ref> Mu 1996, yalondebwa okubeera omukulembeze w’entebe ya [[:en:Archibald_Campbell_Jordan|AC Jordan]] ey'ensoma y'Afirika mu [[:en:University_of_Cape_Town|Yunivasite y’e Cape Town]], <ref>{{Cite web |date=11 March 2011 |title=UCT in war over 'bantu education' |url=http://mg.co.za/article/2011-03-11-uct-in-war-over-bantu-education |access-date=22 March 2013}}</ref> era ku ntandikwa ya 1997 n’afuuka akulira [[:en:Centre_for_African_Studies|ekitongole ekinoonyereza ku by'ensoma y'Afirika]] (CAS). <ref name="uwn2018">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> Yavaawo oluvannyuma lw'okufuna obutakkaanya n'abasomesa (abasinga obungi abazungu) ku bbago ly'ensoma ye ey'omusomo ogw'omusingi ku Afrika oguyitibwa "Problematising Africa". <ref>{{Cite journal |last=Mamdani |first=Mahmood |date=June 1, 1998 |title=Is African studies to be turned into a new home for Bantu education at UCT? |url=https://doi.org/10.1080/02533959808458649 |journal=Social Dynamics |volume=24 |issue=2 |pages=63–75 |doi=10.1080/02533959808458649 |issn=0253-3952 |url-access=subscription}}</ref> <ref name="cas2018"/> Mamdani, eyalaga nti ensoma eriwo eya " [[:en:Bantu_Education_Act,_1953|Bantu studies]] " (mu kujjuliza ku kusomesa Abaddugavu wansi w'enfuga [[:en:Apartheid|y'obusosoze]] ) <ref name="cas2018" /> yayimirizibwa era okukkakkana ng'alekulidde. <ref name="davis2017">{{Cite web |last=Davis |first=Rebecca |date=23 August 2017 |title=Mahmood Mamdani: Sixteen years on, UCT's old nemesis returns to talk decolonisation |url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2017-08-23-mahmood-mamdani-sixteen-years-on-ucts-old-nemesis-returns-to-talk-decolonisation/ |access-date=7 November 2025 |website=Daily Maverick}}</ref> "Ensonga ya Mamdani" ekyayogerwako mu kukubaganya ebirowoozo ku [[:en:Decolonization_of_higher_education_in_South_Africa|kununula amatendekero aga waggulu okuva mu nsoma y'abamatwale]] . Oluvannyuma yagamba nti teyalina busungu ku muntu yenna, era yalina enkolagana ennungi ekiseera kye yamalayo. Yagamba nti obutakwatagana bwali ku njawulo mu ndowooza n'addala ensengeka y’ensoma ku bikwata ku kusoma South Africa ng’ensi ya Afrika. Oluvannyuma (2018) yakomezebwawo nga pulofeesa ow’ekitiibwa asuutibwa. [ b ] <ref name="uwn2018" /> Mu 1999, Mamdani yalondebwa okuba dayirekita w’ekitongole ekikola ku by’okunoonyereza ku Afirika mu yunivasite ya Columbia, ekifo kye yalina okutuusa mu 2004. <ref name="uwn2018"/> Okuva olwo abadde asomesa eyo (nga 2025). <ref name="haag2025">{{Cite web |last=Haag |first=Matthew |last2=Goldberg |first2=Emma |date=27 June 2025 |title=The Parents Who Helped Shape Zohran Mamdani's Politics |url=https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251007172221/https://www.nytimes.com/2025/06/26/nyregion/zohran-mamdani-parents-mira-nair.html |archive-date=7 October 2025 |access-date=7 November 2025 |website=[[The New York Times]]}}</ref> Yaliko dayirekita w’ekitongole ekinoonyereza ku mbeera z’abantu ekya [[Makerere University, Uganda|Makerere Institute of Social Research]] (MISR) mu [[Kampala]], Uganda, okuva mu 2010 okutuuka mu 2022. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |access-date=18 March 2013 |publisher=[[Makerere University]] |archive-date=2 October 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131002055113/http://misr.mak.ac.ug/people/mahmood-mamdani |url-status=dead }}</ref> <ref>{{Cite web |last=Agaba |first=John |title=Mamdani talks about his research legacy and work at Makerere |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20220329112608625 |access-date=22 May 2022 |website=University World News}}</ref> <ref name="bio2"/> Okutuuka mu Gwekkuminoogumu 2025 [[:en:Columbia_University#Academics|pulofeesa wa Herbert Lehman mu Gavumenti]] era pulofeesa ku nkula y'abantu, okusoma saayansi w'ebyobufuzi [[:en:African_studies|n'okusoma ku Afirika]] ku [[:en:Columbia_University|Yunivasite y'e Columbia]].<ref name="bio2" /><ref>{{Cite web |title=Faculty Bio: Mahmood Mamdani |url=http://www.columbia.edu/cu/anthropology/fac-bios/mamdani/faculty.html |access-date=21 March 2013 |publisher=[[Columbia University]]}}</ref> Era akola nga chancellor wa [[Kampala International University]] mu Uganda. <ref>{{Cite web |title=Profile: Mahmood Mamdani |url=https://kiu.ac.ug/news-page.php?i=press-release-kampala-international-university-kiu-appoints-prof-mahmood-mamdani-as-chancellor |access-date=24 August 2020 |publisher=[[Kampala International University]]}}</ref> == Okunoonyereza n'okuwandiika == Mamdani yeemalira mu kunoonyereza ku byobufuzi bya Afirika n'eby'ensi yonna, [[:en:Colonialism|obufuzi bw'amatwale]] [[:en:Postcolonialism|n'oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale]], n'ebyobufuzi by'ebyenfuna. Ebitabo bye byekenneenya enkolagana wakati w'ebyobufuzi n'ebyobuwangwa, okugeraageranya [[:en:Colonialism|okufugibwa kw'amatwale]] okuva mu 1452, ebyafaayo by'entalo z'omunda [[:en:Genocide|n'ekitta bantu]] mu Afirika, [[:en:Cold_War|Olutalo olw'Ensi Yonna olw'ebigambo]] [[:en:War_on_terror|n'olutalo ku butujju]], n'ebyafaayo by'eddembe ly'obuntu.<ref>vSneh, Itai Nartzizenfield (2008). [https://books.google.com/books?id=iax4AAAAMAAJ ''The Future Almost Arrived: How Jimmy Carter Failed to Change U.S. Foreign Policy''.] [[:en:Peter_Lang_(publishing_company)|Peter Lang]]. p. 169. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780820481852|9780820481852]]</bdi>.</ref> Okunoonyereza kwe okw'omwaka 2016 kwatandikira ku kitabo kye eky'omwaka 1996, [[:en:Citizen_and_Subject|Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Colonialism]]. <ref>[http://polisci.columbia.edu/people/profile/96 "Mahmood Mamdani | Department of Political Science"]. ''polisci.columbia.edu''. Retrieved 21 January 2016.</ref>Mu kitabo ekyo, yagamba nti eggwanga eryafugibwa terisobola kutegeerwa nga tewekenenyeza bulungi eggwanga eryalifuga.Enkola y'obufuzi bw'amatwale mu Afirika yali eddamu okusoomoozebwa kw'ekibuuzo "ekikulu", era yagamba nti yafuuka "amawanga agaabuluziddwamu".<ref name=":0">Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. pp. 15–16. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/9780852553992|<bdi>9780852553992</bdi>.]]</ref>Kino kyali kikolebwa mu ngeri bbiri: ku ludda olumu nga bafuga butereevu, nga kino kyali kikolwa kya "buyinza" era nga kyali kigenderera okuggya abantu b'omu kitundu ekyo ku ddembe ly'obuntu eryali liweebwa abatuuze mu bitundu ebirala, ate ku ludda olulala nga bafuga mu ngeri etali y'abuteerevu, nga kino kyali kikolebwa mu byalo era nga kizingiramu okuyingiza "bannansi" mu "mateeka g'eggwanga" agaateekebwawo ab'obuyinza mu byalo, era nga kino yakiyita "obwannakyemalira obw'okugabanya obuyinza".<ref name=":0" /> Embeera eno yali "yakusika muguwa" era ng'erimu "engeri bbiri ez'obuyinza wansi w'obuyinza obumu".<ref name=":0" /> Oluvannyuma lw'obufuzi bw'amatwale, ebibuga byali tebikyayawulamu bantu lwa langi naye ebyalo byali bikyafugibwa abakulembeze abaali mu nkwawa z'abafuzi b'amatwale, ka babe abakulembeze ab'ennono oba b'ebali bakwasizzaobuyinza nga balina ebiruubirirwa by'okufugisa omukono ogw'ekyuma.<ref>Clapham, Chris (1997). "Review: Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism by Mahmood Mamdani'". ''Royal Institute of International Affairs''. '''73''': 606.</ref>Mu ngeri eno obukulembeze bwonna bwaleeta enjawukana mu mawnga era n'ekutondawo obukulembeze bwabwe obw'enjawulo obwannakyemalira.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref> Mamdani yekennenya ebyafaayo mu South Africa ne Uganda okulaga nti obufuzi bw'amatwale bwakozesa obuyinza obuyitiridde era obuyinza obwo bweyongera okubaawo oluvannyuma lw'ameefuga.<ref>Mamdani, Mahmood (1 January 1996). ''Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism''. p. 37. [[:en:ISBN_(identifier)|ISBN]] <bdi>[[:en:Special:BookSources/9780852553992|9780852553992]]</bdi>.</ref>Ng’asomooza endowooza eza bulijjo ku busosoze mu South Afrika nga ez’enjawulo, agamba nti [[:en:Apartheid|obusosoze mu mawanga]] bwali ngeri ya bulijjo ey’ettwale lya Bulaaya mu Africa, nga lizingiramu ensonga [[:en:Indirect_rule|z’obufuzi obutali butereevu]] n’okukwatagana<ref>{{Cite book |last=Mamdani |first=Mahmood |date=1 January 1996 |title=Citizen and Subject: Contemporary Africa and the Legacy of Late Colonialism |isbn=9780852553992 |pages=16–18}}</ref> Mu kitabo kye ekyafulumizibwa mu 2004 ekya ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terror'' Mamdani yagamba nti [[:en:Suicide_attack|abeetuze]] balina okumanyibwa "ng'ekika ky'omujaasi" era nti balina "okutegeerwa mu ngeri y'effujjo ly'ebyobufuzi ery'omulembe guno okusinga okuvumwavumwa ng'akabonero k'obukambwe". <ref>{{Cite web |last=Bickerton |first=James |date=2025-07-11 |title=Zohran Mamdani's father's remark about suicide bombers comes under scrutiny |url=https://www.newsweek.com/zohran-mamdani-father-remark-about-suicide-bombers-comes-under-scrutiny-2097793 |access-date=2025-07-12 |website=Newsweek |language=en}}</ref> Omuyivu omu yagamba nti kino si kuwagira kwettisa bbomu wabula kwekenneenya okwanenya '"okusalawo kwa Amerika ku nkola y'ensonga z'ebweru naddala mu kiseera ky'olutalo olw'ebigambo", okutondawo embeera [[:en:Islamic_extremism|y'Obusiraamu obw'annalukalala]] [[:en:Political_violence|n'effujjo mu byobufuzi]] " mwe byakulaakulanira. <ref>{{Cite web |last=Murray |first=Conor |date=Jul 11, 2025 |title=Mahmood Mamdani's Work Does Not Advocate Violence, Expert Says |url=https://www.forbes.com/sites/conormurray/2025/07/11/sequoias-maguire-unfairly-targets-zohran-mamdanis-father-fellow-academic-says/ |access-date=2025-07-12 |website=Forbes |language=en}}</ref> Ebiwandiiko bye bifulumiddde mu ''[[:en:London_Review_of_Books|London Review of Books]]'' n'ekampuni ezifulumya ebitabo ebirala.<ref>{{Cite web |last=Mamdani |first=Mahmood |title=Mahmood Mamdani |url=https://www.lrb.co.uk/contributors/mahmood-mamdani |access-date=2025-09-08 |website=London Review of Books |language=en-GB}}</ref> Okusinziira ku CAS, ebiwandiiko bya Mamdani "bibadde bikulu mu kusomebwa abayizi abali ku misomo gyabwe egya undergraduate ne Postgraduate ku UCT ssaako n'okukubaganya ebirowoozo ku nsoma y'ebyafaayo n'ebyobufuzi bya Afirika , nga banonyereza ku nkwatagana wakati w'ebyobufuzi n'obuwangwa, okugerageranya obufuzi bw'amatwale, entalo ez'omunda mu ggwanga n'ekittabantu mu Afirika".<ref name="uwn20182">{{Cite web |date=1 June 2018 |title=Mamdani returns to UCT centre as honorary professor |url=https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231002101720/https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20180601110143611 |archive-date=2 October 2023 |access-date=7 November 2025 |website=University World News}}</ref> == Ebijuliziddwa == [[Category:Pages with unreviewed translations]] kxgfz3slheq2mz8kiopg4gz63tvxskl Munyonyo Martyrs Shrine 0 13114 48640 48365 2026-05-02T11:20:57Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48640 wikitext text/x-wiki   '''Ekiggwa ky'Abajulizi e Munyonyo''' kiggwa kya [[:en:Roman_Catholic|Roman Catholic]] era [[:en:Minor_Basilica|Minor Basilica]] eyaweebwayo eri [[:en:Ugandan_Martyrs|Abajulizi ba Uganda]] . == Ekifo == Ekkanisa eno esangibwa [[:en:Munyonyo|Munyonyo]] mu [[:en:Kampala|Kampala]] mu [[:en:Central_Region,_Uganda|masekkati ga Uganda]] . Munyonyo esangibwa mu 13 kilometres (8.1 mi), ku luguudo, mu bukiikaddyo bw’ekitundu [[:en:Central_business_district|kya bizinensi wakati]] mu Kampala, [[:en:Capital_city|ekibuga ekikulu]] ekya Uganda era ekisinga obunene. [[File:St._Kizito_being_baptised_by_St._Charles_Lwanga_at_Munyonyo.jpg|left|thumb|''Omutukuvu Kizito ng’abatizibwa Omutukuvu Charles Lwanga e Munyonyo.'']] == Mubufunze == Munyonyo Martyrs' Shrine kye kifo abakulembeze we battibwa mu kifo ky'Obwakabaka; Omutukuvu [[:en:Andrew_Kaggwa|Andrew Kaggwa]] ne [[:en:Denis_Ssebuggwawo_Wasswa|Denis Ssebugwawo]] Omutukuvu -Abajulizi baYuganda battibwa [[:en:Mwanga_II_of_Buganda|Ssekabaka Mwanga II]] nga 26 Ogwokutaano 1886 baatukuzibwa [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] mu 1964. Era kye kifo mu 1886 [[:en:Saint_Charles_Lwanga|Omutukuvu Charles Lwanga]] - omukulembeze w'ekibiina ky'Abakristaayo mu Uganda mwe yabatiriza [[:en:Saint_Kizito|Omutukuvu Kizito]], [[:en:Mbaga_Tuzinde|Omutukuvu Mbaga]], [[:en:Gyavira_Musoke|Omutukuvu Gyavira]] ne [[:en:Mugagga_Lubowa|Omutukuvu Muggaga]] . [[File:King_Mwanga.jpg|thumb|293x293px|''Ssekabaka Mwanga ku ndabirwamu e Munyonyo'']] == Ebyafaayo == [[File:Journey_for_death.jpg|left|thumb|''Ekijjukizo e Munyonyo nga kiraga ekifo abajulizi ab’omu maaso we baatambulira okufa'']] [[File:African_Martyrdom.jpg|left|thumb|''Okuttibwa kwa Andrew Kaggwa'']] [[File:St._Andrew_Kaggwa_tomb.jpg|left|thumb|''Open amphitheatre eyazimbibwa ku ntaana y’omujulizi'']] E Munyonyo Ssekabaka Mwanga gye yasalirawo enkomerero n’atandika okutta Abakristaayo. Omusaayi gw'abajulizi [[:en:Uganda_Martyrs|ba Uganda]] gwayiibwa ku ttaka eryetoolodde Munyonyo. Abakristaayo abasatu abaasooka okuwaayo obulamu bwabwe ku lwa Kristo oluvannyuma lw’okusalawo kwa Kabaka bakikola nga 26 Ogwokutaano 1886 – baali: Omutukuvu [[:en:Denis_Ssebuggwawo_Wasswa|Denis Ssebugwawo]], Omutukuvu [[:en:Andrew_Kaggwa|Andrew Kaggwa]] n'Omutukuvu [[:en:Pontiano_Ngondwe|Pontiano Ngondwe]] . [[File:Martyrdom_of_St._Denis.jpg|thumb|220x220px|''Ekifo Danis Omutukuvu we yakubibwa effumu'']] E Munyonyo, abayambi ba Kabaka bonna abakulisitaayo baakwatibwa ne basalirwa ekibonerezo ky’okufa e [[:en:Namugongo|Namugongo]] (ekifo Obwakabaka bwekyatekawo okuttiramu). Abasibe baali basibiddwa nnyo buli omu ku munne, era ne bakakkibwa okutambula olugendo lw’obulamu bwabwe olusembayo nga bawerekerwa abaserikale abakambwe; okwabwe kwali kulamaga okwasembayo okw’obukambwe era okusikuula emmeeme. We baali bagenda e Namugongo, mu kifo ekimu ku mabbali g’ekkubo e Kyamula, [[:en:Pontiano_Ngondwe|Pontiano]] yattibwa – ye Munnayuganda owookusatu okwagala kwe eri Kristo kwasinga okwagala kwe eri obulamu bwe. Ku lunaku lwe lumu e Munyonyo, omuweereza wa Katonda, Fr. Symeon Lourdel (Mapeera) yali anoonya nnyo abawuliriza ne Ssekabaka Mwanga asobole okuyingira mu nsonga z’Abakristaayo abavumiriddwa. Kyokka teyakkirizibwa kulaba Kabaka. Ng’amaze okutegeera akabi ak’amaanyi era akaali kagenda okutuuka ku kibiina ky’Abakristaayo mu Uganda, ng’ekiro kigwa nga 25 Ogwokutaano 1886, [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] (omukulembeze w’ekibiina ky’Abakristaayo mu Uganda) yabatiza mu nkukutu ababaka bana e Munyonyo: [[:en:Saint_Kizito|Omutukuvu Kizito]], [[:en:Mbaga_Tuzinde|Omutukuvu Mbaga]], [[:en:Gyavira_Musoke|Omutukuvu Gyavira]] ne [[:en:Mugagga_Lubowa|Omutukuvu Muggaga]] Ku makya ennyo, Ssekabaka Mwanga yaleeta olubiri lwe lwonna mu maaso ge n’ayawula Abakristaayo okuva mu balala nga bagamba nti, "abatasaba muyimirire kumpi nange, abasaba bayimirire erudda awo". Yagenda mu maaso n’okubuuza abalenzi n’abavubuka ekkumi n’abataano abaali bayimiridde nga baawukanye oba baali Bakristaayo era bwe baba nga baali Bakristaayo, oba baali bagenderera kusigala bwe batyo. Bwe baddamu nti "Yee" n'amaanyi n'obuvumu, Mwanga bonna n'abasalira omusango gw'okufa. Oluvannyuma lw’okusibwa akaseera katono, abajulizi ab’omu maaso oluvannyuma baatambula, ne bawuubaala era nga batera okusimbulwa okumala ennaku eziwerako okutuusa lwe baamaliriza nga batuuse mu kifo we baafiira e [[:en:Namugongo|Namugongo]] (3 Ogwomukaaga 1886). == Ebibaddewo gye buvuddeko == Mu mwaka gwa 2014, Uganda yajaguza emyaka 50 bukya [[:en:Uganda_Martyrs|Abajulizi ba Uganda]] bafuulibwa abatukuvu n’okulinnyisibwa mu [[:en:Sainthood|Butukuvu]] [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] nga 18 Ogwokkumi 1964. Ekiggwa ky’Abajulizi ba Uganda e Munyonyo kijjukizo kya kwebaza olw’okufuulibwa abatukuvu. Okumenya ettaka mu butongole kwaliwo nga 3 Ogwokutaano 2015 nga kwakolebwa Paapa Nuncio mu Uganda; Ssaabalabirizi [[:en:Michael_A._Blume|Michael A. Blume]] ne Kalidinaali [[:en:Emmanuel_Wamala|Emmanuel Wamala]] . Okuddamu okukulaakulanya mulimu okuzimba ekiggwa ky’ekkanisa ekipya, myuziyamu, ofiisi n’ebifo ebitukuvu we battira abajulizi. <ref>{{Cite web |date=4 July 2020 |title=Papal nuncio launches construction of Munyonyo martyrs shrine - NTV |url=http://www.ntv.co.ug/news/local/03/may/2015/papal-nuncio-launches-construction-munyonyo-martyrs-shrine-5886 |website=ntv.co.ug |access-date=29 April 2026 |archive-date=29 September 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170929091621/http://www.ntv.co.ug/news/local/03/may/2015/papal-nuncio-launches-construction-munyonyo-martyrs-shrine-5886 |url-status=dead }}</ref> Okuva mu October 2013, ekiggwa kino kibadde kiddukanyizibwa ekibiina ky’eddiini [[:en:Franciscan|y’Abafransisko]] ekya Greyfriars - [[:en:Conventual_Franciscans|Conventual Franciscans]].<ref>{{Cite web |title=Shrine Page |url=http://www.munyonyo-shrine.ug |website=munyonyo-shrine.ug}}</ref> Paapa Francis yalambula era n’awa omukisa ejjinja ly'ekiggwa kino nga 27 Ogwokkuminogumu 2015 bwe yali agenzeeko mu Afrika. <ref>{{Cite web |title=Pope Francis Apostolic Journeys outside Italy |url=https://w2.vatican.va/content/francesco/en/travels/2015/outside/documents/papa-francesco-africa-2015.html |website=vatican.va}}</ref> Okuzimba ekkanisa empya kwaggwa mu 2016 era ekiggwa kino kyatukuzibwa nga 28 Ogwokkumi 2017 Kalidinaali [[:en:Fernando_Filoni|Fernando Filoni]] . Nga 19 Ogwomusanvu 2019, [[:en:Holy_See|See Entukuvu]] yawa ekkanisa eno ekitiibwa n’ekitiibwa kya [[:en:Minor_Basilica|Minor Basilica]] . Ekiragiro kino kyassibwako omukono Kalidinaali [[:en:Robert_Sarah|Robert Sarah]] Prefect [[:en:Congregation_for_Divine_Worship_and_the_Discipline_of_the_Sacraments|w'ekibiina ekigatta okusinza Katonda n'empisa y' amasakramentu]] ku lwa [[:en:Pope_Francis|Paapa Francis]] . Nga 3 Ogwomukaaga 2025, abayeekera ba Uganda babiri battibwa omukazi bwe yatulisa bbomu zeyali yesibye okumpi n'ekkanisa bwe yali ekuza [[:en:Martyrs'_Day|olunaku lw'abajulizi]] . Abayeekera bano bombi be bantu bokka abattibwa. == Laba ne == * [[:en:Uganda_Martyrs|Abajulizi ba Uganda]] * [[:en:Namugongo|Namugongo]] * [[:en:Lubaga|Lubaga]] * [[:en:Roman_Catholicism_in_Uganda|Obukatoliki bwa Roma mu Uganda]] * [[:en:Roman_Catholic_Archdiocese_of_Kampala|Essaza ekkulu mu Kampala mu Roman Catholic]] == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} == Ebijuliziddwa wabweru wa Wiki == * [http://www.munyonyo-shrine.ug/ Munyonyo Uganda Ekiggwa ky'Abajulizi] [[Category:Buganda]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] d8v7pkvijrvt3un7ht1pvp0jdhp3aye Lyrical G 0 13115 48635 48378 2026-05-02T09:45:44Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48635 wikitext text/x-wiki '''Jeff Kintu''', amanyiddwa ennyo n'erinnya lye erya siteegi '''Lyrical G''', muyimbi munna Uganda, omuwandiisi w'ennyimba, pulodyusa wa likodi, era muyimbi. <ref name="observer">{{cite web |title=Lyrical G now drops grown-man view |url=http://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=24035%3Alyrical-g-now-drops-grown-man-view&catid=42%3Asizzling-entertainment&Itemid=74 |accessdate=1 January 2015}}</ref> Mu mwaka gwa 2016, yalondebwa mu bayimbi abasinga okuyimba hip hop aba MTV Base okuva mu [[Yuganda|Uganda]] . <ref>{{Cite web |title=have your say: are these uganda's #hottestmcs? {{!}} MTV Africa |url=http://www.mtvbase.com/news/have-your-say-are-these-ugandas-hottestmcs/1gy3ze |access-date=2020-01-20 |website=www.mtvbase.com}}</ref> <ref>{{Cite web |last=Ssejjombwe |first=Isaac |title=I am the best hip hop artiste – Lyrical G – Sqoop – Its deep |url=https://www.sqoop.co.ug/201911/features/i-am-the-best-hip-hop-artiste-lyrical-g.html |access-date=2020-01-20 |language=en-US |archive-date=2020-10-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201028225712/https://www.sqoop.co.ug/201911/features/i-am-the-best-hip-hop-artiste-lyrical-g.html |url-status=dead }}</ref> Ebirabo by’asinga okusiimibwa mulimu Ekirabo ky’Obuwanguzi mu Bulamu mu mpaka za [[MTN Uganda|MTN UG]] Hiphop Awards ez'omwaka gwa 2020 ez’omulundi ogw’okuna, <ref>{{Cite web |date=2020-03-02 |title=MTN UG Hip Hop Awards 2020: All the winners |url=https://www.musicinafrica.net/magazine/mtn-ug-hip-hop-awards-2020-all-winners |access-date=2020-03-04 |website=Music In Africa |language=en}}</ref> era n'awangula engule ya Lyricist Of The Year (2022), eya Pearl of Africa Music (PAM) Awards omuli Best Hiphop Artiste Of The Year (Omwka gwa 2005 ne 2006) <ref name="bigeye">{{cite web |title=Lyrical G |url=http://music.bigeye.ug/bio/artist/16/aka/lyrical-g/ |accessdate=1 January 2015 |archive-date=8 September 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140908131812/http://music.bigeye.ug/bio/artist/16/aka/lyrical-g/ |url-status=dead }}</ref> == Obutobwe nokusoma kwe == Lyrical G yazaalibwa nga 8 Omwezi gwokusatu 1978.Pulayimale yagisomela ku Nakasero Primary School ne Budo Junior School okusoma pulayimale. Siniya yajisomela ku St Charles Lwanga SS Kasasa ne Katikamu SDA . Oluvannyuma yeewandiisa mu [[Nkumba University|Yunivasite y’e Nkumba]] gye yatikkirwa, ng’amaze Diguli mu by’obusuubuzi . <ref name="chimpreports">{{cite web |date=2012-07-18 |title=Meet Lyrical G – Uganda's Hip Hop Sensation |url=http://chimpreports.com/5093-meet-lyrical-g-ugandas-hip-hop-sensation/ |accessdate=1 January 2015}}</ref> == Ennyimba == Lyrical G yatandika omulimu gwe ogwa Rap mu myaka gya 1990 mu biseera bye ebya siniya, ng’ayimba mu bivvulu eby’enjawulo. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (March 2023)">citation needed</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> Yatongoza oluyimba lwe olwasooka ‘Ato’oba’ ng’ali wamu n’ekibina kye eky’ayitibwa Bataka Underground mu mwezi gwo kusatu mummwaka gwa 1999. Mu mwaka gwe gumu, ekibina kyatongoza oluyimba lwabwe olw’okubiri ‘Ssesetula’, olwatongozebwa ku Power FM. Yagenda mu maaso n’okuyimba ne Bataka Underground okutuusa lwe ye, wamu ne muganda we omuto AKay47 n’emikwano gyabwe, bwe batandikawo Urban Thugz (eyamala n’efuuka Urban Life) mu mwaka gwa 2000.Yakwata oluyimba lwe olwasooka "Nothing Compares" ne Urban Life mu 2001 oluvannyuma lw’okuwangula omukisa gw’okukola rikoodi eyo’okuba omuyimbi oba ekibinja ekipya ekisinga obulungi ku Sanyu FM Music Carnival. Nothing Compares’ lwafulumizibwa mu mwezi gwokubili wo mwaka gwa 2002 ku Sanyu FM. Ku nkomerero y’omwaka ogwo,nga ayambibwako omuyimbi/pulodyusa wa Uganda omututumufu Steve Jean, Lyrical G yagenda mu maaso n’okukola omulimu gw’okuyimba yekka <ref name="musicuganda">{{cite web |title=Lyrical G |url=http://www.musicuganda.com/Lyrical%20G.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304031317/http://www.musicuganda.com/Lyrical%20G.html |archive-date=4 March 2016 |accessdate=1 January 2015}}</ref>Kino kyandimufudde omuyimbi asinga mu East Africa chati olwe nnyimba ze ez’omutindo ogwa waggulu ng'afuna obuwanguzi obw'omuddiring'anwa okuva ku alubamu ye eyasooka eya 'Live From East Africa'. Lyrical G yakolako n'omuyimbi wa South Africa Proverb, TID okuva e [[Tanzania]], Mas Law owa [[Great Britain|Bungereza]], Typical Fefe , Tyonne okuva e Barbados ne Outrageous Records e [[South Africa]] . <ref name="news">{{cite web |title=Lyrical G: Rap In Uganda Nolonger About Positivity, It's For Money |url=http://news.ugo.co.ug/lyrical-g-rap-uganda-nolonger-positivity-money/ |accessdate=1 January 2015}}</ref> Katalogu ya Lyrical G erimu alubaamu kuminemu eza situdiyo. "Live From East Africa" eyafulumizibwa mu mwaka gwa 2004, "Narudi" mu mwaka gwa 2006, "Esooka era esinga obututumufu " mu mwaka gwa 2007, "Tha GMC Project" eyafulumizibwa mu mwaka gwa 2009, "Simple & Plain",mu mwaka gwa 2010,"1st & Flow Most 2:Back 2 Basics"(2012),"Grown Man Talk", mwaka gwa 2013 ,"Feel Good Music", mu mwaka gwa 2014, "Geezy", 2019, 'OG', 2023., <ref>{{Cite web |last=BigEyeUg3 |date=2019-10-15 |title=Rapper Lyrical G releases 9th studio album |url=https://bigeye.ug/rapper-lyrical-g-releases-9th-studio-album/ |access-date=2020-01-20 |website=BigEye.UG |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |date=2019-10-15 |title=Lyrical G breathes again with brand new 15-track album dubbed 'Geezy' |url=https://mbu.ug/2019/10/15/lyrical-g-breathes-again-with-brand-new-15-track-album-dubbed-geezy/ |access-date=2020-01-20 |website=MBU |language=en-US}}</ref> n'oluyimba olwafuluma gye buvuddeko "Black Boy",2026. == Eby’ennyimba == === Enyimba ===   === Albums Zeyakolako ===   * At'oba (w/ Bataka wansi w'ettaka), 1999 * Ssesetula (w/ Bataka wansi w’ettaka), 1999 * Si Kirungi (w/ Steve Jean) 2003 * Ekibiina kya East Africa Party, 2003 * Raw Steez, 2004. Omuwandiisi w’ebitabo * Tha Akasolya (w/ Steve Jean), 2004 * Okwetaaga 2 Okumanya (w/ Obsessions ), 2004 * Mwaniriziddwa 2 Kampala (w/ Ngoni, Michael Ross, Benon ne Vamposs, Saba Saba, Chagga, Papito), 2005 * Lwakutaano (w/ Dorothy), 2005 * Narudi, 2005. Omuwandiisi w’ebitabo * Maama Afirika (w/ Hiphop Allstarz), 2005 * Hey U, 2006. Ebiwandiiko * Olunaku olupya ennyo (w/ Hiphop Allstarz), 2006 * Obuyiiya Bw'Olutalo (w/ [[Silas Babaluku Balabyekkubo|Babaluku]] ), 2007 * Kazanyo (w/ Omuyimbi Omunene), 2007 * Okudda Ku Kiddamu, 2008 * Oluyimba, 2009 * Ebizibu, 2009 * Kale Fly, 2010 * Kyana Kiwala, 2010. Omuwandiisi w’ebitabo * Ekibuga Kla, 2010 * Bonna IC (w/ Mun G ), 2012 * Twist Dat Spit (w/ Omulangira Omukambwe), 2012 * Kirowoozeeko, 2012 * Taata Ayagala U, 2013 * Funa Ya Hustle Ku (w/ [[Omutukuvu Nelly-Sade|Omutukuvu Nelly-sade]] ), 2013 * Hey Gal, 2013. Omuwandiisi w’ebitabo * Babiri, 2014. Omuntu w’abantu * Wulira Mulungi Omuziki, 2014 * Omukwano ogw’enjawulo (w/ Foever & Nemesis), 2014 * UG Cypher 2 (w/ [[Navio (akuba ennyimba z'okufubutuka ebigambo)|Navio]], 3 Card, Nelly- sade, Ninja-C, [[Ruyonga]], [[Enyma|Enygma]], Mith, BigTril, Mun G, Tucker HD, [[Flex D'Paper|Flex D’Paper]] ), 2015 * Gangsta (w/ Deejay Crim & T-Bro), 2018 * Never Gon Change (w/ Yuda Okumanya), 2018 * Float, 2018 * Tha Obulamu (Kubaala) (w/ Eky'enjawulo), 2019 * Atamukutte, 2019, Omuwandiisi w’ebitabo * Tuli Majje (w/ Oki Foever, Omulyango oguyingira mu Ossie, Eazy Tex, B-Ssente & 207), 2019 * Kikuume nga kyaka, 2019 * Been Bout My Thang (w/ [[GNL Zamba]] ), 2020. Omuntu w'abantu * Twebaza, 2020. Omuntu w’abantu * Omukuumi w'Ow'oluganda (w/A Few Good Friends), 2020 * Teyamanyangako Obulumi * Okuteeka Obutabanguko Mu Maka Ku Lockdown(w/Code 9), 2020 * Webale Taata (w/Julius Sese), 2021 * MTN Omuwandiisi w’ebitabo ow’olugero (w/ [[Navio (akuba ennyimba z'okufubutuka ebigambo)|Navio]] & [[Silas Babaluku Balabyekkubo|Babaluku]] ),2021 * Oluyimba lw'aba Honorables, 2022 * Sikyasaaga, 2022. Omuwandiisi w’ebitabo * Nga Eriko Nayo (w/Stone Age UG), 2022 * Kika (w/Tryton Muzik), 2022. Omuwandiisi w’ebitabo * N था (Ekiyungo ky'omukwano), 2022 * Bulamu Bwo (w/ [[Rhymer (rapper)|Rhymer]] ) * OG, 2023 * Linda (w/Judah Rapknowledge & Mateke omulungi emirundi ebiri), 2024 * Ebiwandiiko & Amaloboozi Cypher (w / Ebiwandiiko & Amaloboozi Allstars),2025 * Ayo (w/Af3kuru),2025 == Engule n'okusiimibwa == * MTN UG Hiphop Awards Lyricist Of The Year 2022 Empaka za [http://poshukach.com/redir?user_type=42&type=sr&redir=eJzLKCkpKLbS1y8vL9fLLS3OTM7MS0wrykxO1MtLLdHPTUxPrMrMS9XPLcnTLU1PzEtJ1M3ILNDNyC_QTSxPLEop1jUyMDLSTczJ0S3PzMtLLSpmYDA0M7OwNDY3NLNgmJcu7ifxYdHjoxM-HebcweoCALjYKAc&src=748180&via_page=1 MTN Uganda Hip Hop Awards 2022 Abawanguzi bonna] * MTN UG Hiphop Awards 2021 Omuyimbi Asinga: KozNEfekt (Atamukutte) * Omuwanguzi w'engule ya MTN UG Hiphop Lifetime Achievement Awards 2020 [http://poshukach.com/redir?user_type=1&type=sr&redir=eJzLKCkpKLbS1y8vL9fLLS3OTM7MS0wrykxO1MtLLdHPTUxPrMrMS9XPLcnTLU3Xzcgs0M3IL9BNLE8sSinWNTIwMtBNzMnRLc_My0stKmZgMDQzs7A0Nrc0M2N48GSF9dafq6YnRnj8f7rGqBAAJB0oNg&src=806f70&via_page=1 MTN UG Hip Hop Awards 2020: Abawanguzi bonna] * Engule ya Pearl of Africa Music(PAM) Awards Single ya Hip Hop esinga 2005(Maama Africa ft UG Hiphop Allstars) [https://web.archive.org/web/20070702053829/http://pamawards.com/pages/2005.php 2005 Abawanguzi & Abasunsuddwa] * Pearl of Africa Music(PAM) Awards Omuyimbi Asinga mu Hip Hop 2005 [https://web.archive.org/web/20070702053829/http://pamawards.com/pages/2005.php 2006 Abawanguzi & Abasunsuddwa] * Empaka za Pearl of Africa Music(PAM) Awards Omuyimbi Asinga mu Hip Hop 2006 [https://web.archive.org/web/20100522040255/http://www.musicuganda.com/pamnominees2006.html 2006 Abawanguzi] * Pearl of Africa Music(PAM) Awards Omuyimbi asinga okuyimba mu 2006(Hey U ft Pinky [https://web.archive.org/web/20100522040255/http://www.musicuganda.com/pamnominees2006.html 2006 Abawanguzi...] * Pearl Of Africa Music Hip hop Omuyimbi Asinga Omwaka Yalondebwa: 2004, 2005, 2006 & 2007 * Pearl Of Africa Music Hip Hop Single Of The Year Okusunsulwa:East Africa Party(2004), Narudi(2005), Maama Afirika ft The Uganda Hiphop Allstars(2005), Hey U(2006), Olunaku Olupya ft Olunaku Lwa Uganda Hiphop Allstars(2006), Art Of War(2007) * Buzz Awards Omuyimbi asinga mu Hood Rapper mu mwaka Nominee:2007 & 2008 * MTN UG Hiphop Awards 2019 Vidiyo Y'omwaka: Gangsta w/Dj Crim & T-Bro <ref>{{Cite web |last=urbanhype |date=2020-03-02 |title=MTN UG Hip-Hop Awards 2020 Winners |url=https://urbanhype.net/mtn-ug-hip-hop-awards-2020-winners/ |access-date=2020-03-04 |website=UrbanHype |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |last= |first= |date=2020-02-29 |title=The Fourth MTN Uganda Hip Hop Awards |url=https://www.theclancompany.com/the-fourth-mtn-uganda-hip-hop-awards/ |archive-url= |archive-date= |access-date=2020-03-04 |website=The Clan - Further Beyond}}</ref> * MTN UG Hiphop Awards 2021 Album Ey'omwaka: GEEZY, Producer W'omwaka: Atamukutte * MTN UG Hiphop Awards 2022 Lyricist Of The Year, Oluyimba Lw'Omwaka Olukubiriza: Teyabangako Obulumi. * Club UG Hiphop Awards 2023 Central Rapper Of The Year, Oluyimba Olukubiriza: Webale Taata. == Ebijuliziddwa wabweu wa wikipedia == hreyy9mttoi10vloewkmtf8e0npi51z A Pass 0 13123 48570 48447 2026-05-01T21:24:54Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48570 wikitext text/x-wiki    '''<big>Alexander Bagonza</big>''', amanyiddwa nnyo [[:en:Stage_name|n'erinnya lye erya siteegi]] '''A Pass''' (era eyali '''APassKiller''' ),Munnayuganda, muyimbi era muwandiisi wa nnyimba. Yazaalibwa mu [[:en:Uganda|Uganda]] nga 21 omwezi Ogw'ekumi nebiri mu mwaka gwa 1989.<ref name="chano8.com">{{cite web |title=All You Need To Know About Rising Star A Pass |url=http://chano8.com/need-know-rising-star-pass/ |accessdate=26 March 2015 |work=Chano8 Digital Magazine |archive-date=2 April 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150402025154/http://chano8.com/need-know-rising-star-pass/ |url-status=dead }}</ref> A Pass egamba nti erinnya lye erya siteegi liva ku Alexander erinnya lye erisooka era Pass okuva eri Picky erinya epatike Percy.<ref>{{cite web |author=satisfashionug |title=A Pass talks music fashion women and being cool |url=http://www.satisfashionug.com/a-pass-talks-music-fashion-women-and-being-cool/ |accessdate=26 March 2015 |work=SatisFashion Uganda}}</ref><ref>{{cite web |title=Llolypop Records - Events Organisers, Promoters and Marketing |url=http://www.llolypop.com/apass.php/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150402140550/http://www.llolypop.com/apass.php/ |archive-date=2 April 2015 |accessdate=26 March 2015 |publisher= |df=dmy-all}}</ref> == Obulamu bwe n’okusoma kwe == A Pass yazaalibwa nga 21 omwezi Ogw'ekumi nebiri mu mwaka gwa 1989 era ye mwana ow'okubiri mu maka g’abantu musanvu. Obuto bwe yasomera ku Kampala Kindergarten,pulayimale ye ku Nakasero Primary School, Merryland High Schools, ne St Lawrence, Cream land gyeyasomera siniya ye.<ref name="chano8.com"/><ref>{{cite web |title=Meet A Pass' dad that has supported him in the music industry |url=http://bigeye.ug/photo-meet-a-pass-dad-that-has-supported-him-in-the-music-industry/ |accessdate=26 March 2015 |work=Bigeye.ug}}</ref> == Omulimu gw’okuyimba == A Pass yatandika okuyimba ng’omuntu yenna agenda mu kkanisa owa bulijjo kyokka ekitone kye yakikulaakulanya nnyo ku ssomero. Oluvannyuma yagenda mu situdiyo mu mwaka gwa 2003 mu situdiyo ye eyasooka teyasobola oluyimba wabula yasobola okufuna ebivuga byokka. Oluvannyuma A Pass yakomawo mu situdiyo oluvannyuma lw’emyaka mitono bwe yasisinkana mukwano gwe ayitibwa Eddy eyamukubiriza okwongera okuyimba mu ngeri ey’ekikugu. A Pass yakola enkolagana ey’amaanyi mu by’okuyimba ne Dave Dash mu kiseera ekyo eyali amanyikiddwa nga A Dash era bombi baakola ennyimba ezenjawulo nga bali bombi.<ref name=":0">{{Cite web |title=Apass {{!}} West Nile xpozed |url=https://www.westnilebiz.com/artist/10/apass |access-date=2025-07-16 |website=westnilexpozed.com}}</ref> Mu mwaka gwa 2011, yasisinkana dayirekita wa vidiyo [[:en:Lukyamuzi_Bashir|Lukyamuzi Bashir]] eyalaba ekitone kye mu bugwanjuba Syde mu situdiyo jebayimbira. Bashir yatandika okumutwala mu situdiyo ez’enjawulo okwetoloola eggwanga n’okumwanjula mu bantu ab’enjawulo ab’amaanyi mu kisaawe ky’okuyimba. Mu mwaka gwa 2012, BADI yazimba situdiyo y’okukwata ennyimba e Makindye eyitibwa Badi Musik Production. BADI yagenda mu maaso n’okwata vidiyo za A Pass mu mwaka gwa 2013, ekyayongera amanyi mukutumbula ekitone kye. Mu kiseera kino A Pass eriko omukono era eddukanyizibwa kkampuni ya LLolypop Entertainment.<ref name=":0"/> A Pass akoze na bafulumya omuziki abawerako mu mutindo gwa Reggae ne Dancehall omuli Alex okuva e Jamaica (A.I.P), Black Spyda okuva e Jamaica, Nessim (Badi Musik), Baru (DustVille), Timo (Badi Musik), Just Jose (Swangz Avenue), [[:en:Benon_Mugumbya|Benon Mugumbya]], (Swangz Avenue), Nash ( [[:en:Swangz_Avenue|Swangz Avenue]] ), N'omugenzi Mac Elvis (South Syde), . Keyner (K Records), Samurae (Talent 256), Don (DustVille) n’abalala abawerako. A Pass egamba nti afuna okusikirizibwa okuva ku muziki omuli dancehall, reggae, Rnb, hip hop ne afro pop okuva mu bayimbi nga [[:en:Michael_Jackson|Michael Jackson]], [[:en:Lucky_Dube|Lucky Dube]], [[:en:UB40|UB40]] n’abalala bangi. A Pass ekoze n’abayimbi ab’enjawulo omuli, [[:en:A.Y._(musician)|A.Y. (omuyimbi)]], [[:en:Radio_&_Weasel|Goodlyfe]] okuva mu Uganda ne [[:en:Cinderella_Sanyu|Cinderella Sanyu]] n’abalala bangi.<ref>{{cite web |title=A Pass to release new video featuring AY and AirporTaxi soon |url=http://bigeye.ug/pass-release-new-video-featuring-ay-airportaxi-soon/ |accessdate=26 March 2015 |work=Bigeye.ug}}</ref> A Pass awandikidde [[:en:Bebe_Cool|Bebe Cool]] enyimba<ref>{{cite web |title=Singer A Pass Pockets Shs2M For Bebe Cool's New Hit |url=http://xclusive.co.ug/2014/12/04/singer-pass-pockets-shs2m-bebe-cools-hit/ |accessdate=26 March 2015 |work=Xclusive.co.ug |archive-date=2 April 2015 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150402130501/http://xclusive.co.ug/2014/12/04/singer-pass-pockets-shs2m-bebe-cools-hit/ |url-status=dead }}</ref> era yawandiise wamu ne Michael Ross oluyimba ‘Love I Feel’.<ref>{{cite web |title=Micheal Ross Opens Up About 'Love I Feel' - Chano8 |url=http://chano8.com/micheal-ross-opens-love-feel//\ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150404100615/http://chano8.com/micheal-ross-opens-love-feel/ |archive-date=4 April 2015 |accessdate=26 March 2015 |work=Chano8 Digital Magazine}}</ref> Gye buvuddeko yafulumya oluyimba lwa ''Wuuyo'' oluyimba olutongole olwa firimu y'ekina Uganda [[:en:Bala_Bala_Sese|Bala Bala Sese]] eyakolebwa [[:en:Usama_Mukwaya|Usama Mukwaya]].<ref>{{cite web |title=A pass' Wuuyo Soundtrack For The Bala Bala Sese Movie - Chano8 |url=http://chano8.com/a-pass-wuuyo-soundtrack-for-the-bala-bala-sese-movie/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160421164935/http://chano8.com/a-pass-wuuyo-soundtrack-for-the-bala-bala-sese-movie/ |archive-date=21 April 2016 |accessdate=26 March 2015 |work=Chano8 Digital Magazine}}</ref> A Pass amanyiddwa nnyo nga okukola ne mukwano gwe ne producer Nessim era ne producer wa vidiyo [[:en:Lukyamuzi_Bashir|Lukyamuzi Bashir]] wansi w’ekitongole ekikuba ennyimba ekya Badi Musik. === Ekivvulu kya Maiden === Ogw'oluberyeberye nga 31,mu mwaka gwa 2025, A Pass yategeka ekivvulu kye ekyasooka nga ye yekka, ''A Pass Live in Concert'', ku [[:en:Kampala_Serena_Hotel|wooteri mukibuga ekikulu Kampala Serena Hotel]].<ref>{{Cite web |last=Benjie |date=2025-01-31 |title=A Pass urges fellow artists to support, not perform at concert |url=https://mbu.ug/2025/01/31/a-pass-urges-musicians-to-support-not-perform/?utm_source=chatgpt.com |access-date=2025-02-06 |website=MBU |language=en-US}}</ref> Omukolo guno gwalimu okuyimba obutereevu ennyimba ze ez’amaanyi era nga gwetabwaako bayimbi banne.<ref>{{Cite web |date=2025-01-18 |title=All Is Set For A Pass Live In Concert 2025 Success |url=https://kampalaedgetimes.com/all-is-set-for-a-pass-live-in-concert-2025/?utm_source=chatgpt.com |access-date=2025-02-06 |website=kampalaedgetimes.com |language=en-US}}</ref> Okuteekateeka kwatandika ku nkomerero y'omwaka 2024, n'okwegezaamu okwalimu bbandi y'okuberawo mubuntu. Ekivvulu kino kyawagirwa abawagizi b’ebitongole era kyafuna okudibwamu okulungi okuva mu balabi.<ref>{{Cite web |last=Joshua |first=Mwesigwa |date=2025-01-20 |title=A Pass Live In Concert: A Celebration of Musical Excellence on January 31, 2025 - Nymy Net |url=https://nymynet.com/a-pass-live-in-concert-a-celebration-of-musical-excellence-on-january-31-2025/ |access-date=2025-03-15 |website=Nymy Net |language=en-GB}}</ref> == Ennyimba ze == === Alubaamu z'ennyimba === * Nva Kampala (2016) Omuntu w'abantu. * [[A Pass|Omufirika Yayo]] (2018) * Bagonza (2024) Omuwandiisi w’ebitabo. * [https://music.apple.com/ug/album/a-pass/1785177179 Okuyita] (2025) === Zeyayimba yeka === Ezimu ku nnyimba za A Pass ezisinga okwettanirwa mulimu zino wammanga: {{Reflist}} === Enkolagana === * ''Nah normal'' ne [[:en:Radio_&_Weasel|Radio & Weasel]] * ''Am Loving'' ne Don Mc ne [[:en:Cinderella_Sanyu|Cinderella Sanyu]] * ''Flair'' yange ne Patrobas * ''Amatu Maggale'' ne Tasha Batabazi * ''AIP Cyber'' nga erina AIP * ''Twala Obudde bw'okuwummula'' ne The Mith * ''Omukozi w'obuzibu'' ne Ekky * ''Ebijjukizo'' ne [[:en:Lillian_Mbabazi|Lillian Mbabazi]] * ''GAMULULU REMIX Ft [[:en:Konshens|Konshens]]''<ref>{{Cite news|author=Staff Writer|date=April 11, 2016|title=Facts & Review Of Gamululu Remix Video By A Pass And Konshens|pages=1|work=RedPepper|url=https://redpepper.co.ug/facts-review-of-gamululu-remix-video-by-a-pass-and-konshens/64159/|access-date=April 11, 2016}}</ref> Omusajja Omulala Omulala. * Face Me ne [[:en:Azawi|Azawi]]<ref>{{Cite news|last=Josh|first=Ruby|date=October 10, 2021|title=Impressive! Azawi’s ‘African Music’ album already taking huge strides|pages=1|work=Mbu|url=https://mbu.ug/2021/10/10/impressive-azawis-african-music-album-already-taking-huge-strides/|access-date=October 10, 2021}}</ref> == Obukuubagano == Wabaddewo obutakkaanya obutaggwa wakati wa A Pass n'abayimbi abalala mu [[:en:Uganda|Uganda]] . * Obutakanya ne [[:en:Bebe_Cool|Bebe Cool]]<ref>{{cite web |author=Habre Muriisa |date=11 Aug 2017 |title=A Pass Speaks Out On Alleged Beef With Bebe Cool |url=http://chano8.com/pass-speaks-alleged-beef-bebe-cool/ |accessdate=29 March 2019 |publisher=Chano8 Digital Magazine |language=en |archive-date=13 August 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220813002810/https://chano8.com/pass-speaks-alleged-beef-bebe-cool/ |url-status=dead }}</ref> == Laba ne == * [[:en:List_of_Ugandan_musicians|Olukalala lw'abayimbi ba Uganda]] == Ebijuliziddwa == {{Authority control}} == Ebijuliziddwa w'abweru wa wikipedia == * [[Official website|websiteOfficial]] {{Authority control}} 6z63skoc89o6rxvvccyi996b08c6n6h I'm Still Here (Juliana Kanyomozi song) 0 13127 48505 48449 2026-05-01T12:54:40Z Lillylove256 10862 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1060204928|I'm Still Here (Juliana Kanyomozi song)]]" 48505 wikitext text/x-wiki {{Infobox song|name=I'm Still Here|cover=File:I'm Still Here - Juliana Kanyomozi.jpg|alt=|type=single|artist=[[Juliana Kanyomozi]]|album=Bits and Pieces|released=March 30, 2017|recorded={{unbulleted list|Michael Fingerz, ([[South Africa]]) }}|studio=|venue=|genre=*[[R&B]] *[[reggae]]|length=3:16|label=Masters Music|writer=[[Esther Nabaasa]]|producer=Michael Fingerz|chronology=[[Juliana Kanyomozi]]|prev_title=Woman|prev_year=2015|next_title=Right Here|next_year=2017|misc={{External music video|{{YouTube|Ap5_LKl53vM|"I'm Still Here"}}}}}}" '''I'm Still Here''' " luyimba lwa [[:en:R&B|R&B]] - [[:en:Reggae|reggae]] olwayimbibwa Munnayuganda omuyimbi era munnakatemba [[:en:Juliana_Kanyomozi|Juliana Kanyomozi]]. Lwafulumizibwa nga 30 omwezi Ogwokusatu mu 2017. Luno lwe luyimba lwe olwokubiri okufulumizibwa oluvannyuma lw'okufa kwa mutabani we Keron Raphael Kabugo mu 2014. Okufulumya kw'oluyimba luno, amaloboozi ne vidiyo byonna byakolebwa mu South Africa. == Obuvo bwe == "I'm Still Here" lwawandiikibwa Esther Nabaasa era nelufulumizibwa Michael Fingerz mu Masters Music. Oluyimba lwafulumizibwa ku mukutu gwa Juliana omutongole ogwa Youtube nga 30 omwezi Ogwokusatu mu 2017. Oluyimba luno okusinga lujaguza omukazi ow’amaanyi, wadde nga bazitoowereddwa ebizibu, basituka ne basigala nga bagenda mu maaso.<ref>{{cite web |title=Juliana is back… talks her future, her loss and 'I'm still here' |url=https://www.independent.co.ug/juliana-back-talks-future-loss-im-still/ |accessdate=3 April 2017 |website=The Indeopendent}}</ref> "I'm Still Here" luyimba oluluŋŋamizibwa si bulamu bwa Juliana bwokka, wabula n'ebintu ebingi ennyo bye yayitamu n'okusoomoozebwa okutwaliza awamu awamu n'amaanyi g'omuntu okuvvuunuka n'okuwangula ebitasobola kuvvuunukwa! ...” Ebigambo bino biraga omuntu ayise mu bizibu ebingi naye ng’akyayimiridde mu maanyi ekiraga obulamu bw’omuyimbi ono yennyini oluvannyuma lw’okufiirwa omwana we omu yekka mu 2014. == Okulwaniriza == Oluyimba luno lwasiimibwa nnyo olw’obubaka bwalwo kyokka ate vidiyo eno teyasiimibwa Bannayuganda abasinga obunji ku mikutu gya yintaneeti ne bagamba nti Juliana yabba omulamwa gwa vidiyo okuva ku ya [[:en:Jennifer_Lopez|Jennifer Lopez]] ‘"I Aint Your Mama’". Wabula Juliana yeegaana okukoppa Jenny mu mboozi ey’akafubo ku leediyo, ''Celeb Select'' ne Crystal Newman ng’ajuliza nti talabangako wadde vidiyo ya Iaint your mama eya Jenny.<ref>{{cite web |title=Did Juliana copy her I'm Still Here video from J-Lo? |url=http://www.ugandaonline.net/news/view/17381/did_juliana_copy_her_i_m_still_here_video_from_j_lo_ |accessdate=31 March 2017}}</ref> Yagenda mu maaso n’okugamba nti pulodyusa we ayitibwa Candice ye yawandiika ebyagobererwa.<ref>{{cite web |title=Uganda: Juliana Kanyomozi Comeback Haunted By Plagiarism Ghost |url=http://allafrica.com/stories/201704050909.html |accessdate=5 April 2017 |website=AllAfrica}}</ref> == Vidiyo == Vidiyo yakolebwa Candice era nga yalagirwa Justin Campos. Yakwatibwa mu kifo e South Afrika era yalaga Juliana ng'akola emirimu egy’enjawulo ng’omukyala w’awaka ng’asiimuula wansi n’okwoza engoye. Era akola ng’omuyizi ayambadde gaalubindi, nnaabagereka, nnalulungi era ng'omukyala eyettanira jjiimu. Vidiyo yatambula okutuuka ku nnamba emu ku mukutu gwa YouTube mu Uganda okumala wiiki nnamba nokusoba oluvannyuma lw’okufulumizibwa ku mukutu guno era we bwatukira omwezi Ogusooka mu 2018, yaakuŋŋaanya abantu abasoba mu 604,000. == Olukalala n’ensengeka y'enyimba == * '''Okuwanula mu ngeri ya digito''' # "I am still here" – 3:16 == Abantu be yakolako n'abo == * [[:en:Juliana_Kanyomozi|Juliana Kanyomozi]] - Muyimbi * [[:en:Esther_Nabaasa|Esther Nabaasa]] - [[:en:Songwriting|Muwandiisi wa luyimba]] * Michael Fingerz – Mufulumya wa bifaananyi * Robin Kohl ne Gregory Nottingham - Okutabula * Robin Kohl – Okukuguka * Justin Campos – Dayirekita wa vidiyo * Candice - Mukozi wa vidiyo * Sanette Van Schalkwyk (Shifting Sands African Couture) - Mwambazi * Precious Xaba - Mukozi wa mekaapu<ref>{{cite web |title=I'm Still Here OFFICIAL VIDEO Juliana Kanyomozi 2017. |url=https://www.youtube.com/watch?v=Ap5_LKl53vM |accessdate=30 March 2017 |website=Youtube}}</ref> == Chaati == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="text-align:center" ! scope="col" |Ekipande (2017) ! scope="col" | Entikko<br /><br /><br /><br /> ekifo |- | Uganda HiPipo Charts | 1. 1. |- |} == Laba ne == * [[:en:Nsikatila|Nsikatila]] * [[:en:Sitya_Loss|Sitya Loss]] * [[:en:Balikoowa|Balikooowa]] == Ebijuliziddwamu == {{Reflist}} 1ueyvoo8m2itqyaaftb2yiham5eksgx Lumix Da Don 0 13129 48531 48502 2026-05-01T18:43:22Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1345811250|Lumix Da Don]]" 48531 wikitext text/x-wiki '''Patrick Lumumba''' (Ogwokubiri nga 21, 1978 – Ogwomusanvu nga 13, 2015), amanyiddwa mu by'ekikugu nga '''Lumix Da Don''', yali [[:en:Ennanga_harp|muyimbi]] munnayuganda, pulodyusa wa ddisiki, omutandisi era [[:en:Ennanga_harp|akulira]] kkampuni ya Valley Curve Recordz <ref>{{Cite web |date=2020-05-11 |title=Dancehall singer Kemishan eulogizes fallen rapper Lumix after 5 years |url=https://mbu.ug/2020/05/11/dancehall-singer-kemishan-eulogizes-fallen-rapper-lumix-after-5-years/ |access-date=2020-09-29 |website=MBU |language=en-US}}</ref> ng'abeera Ntinda mu Kampala. Lumix ye yafulumya n’okukwata ennyimba ezisinga obunene mu byafaayo bya [[Yuganda|Uganda]] . Lumix atwalibwa ng’omu ku baatandikawo ennyimba za [[:en:Ennanga_harp|hip hop]] mu Uganda. <ref name="fatherof">{{Cite web |title=Northern Uganda Female Rapper Finally Signed To A Record Label |url=http://www.adwarping.co.ug/northern-uganda-female-rapper-finally-signed-to-a-record-label/ |access-date=April 24, 2016 |website=www.adwarping.co.ug}}</ref> Single za Lumix ezisinga zaali za freestyle oba nga zawandiikibwa eddakiika 5–10 nga tezinnaba kukwatibwa. == Omulimu gwe == Lumix Da Don yasomera ku ssomero lya Jinja College School mu disitulikiti y’e [[Jinja]] mu Uganda. Bwe yali mu Jinja College, yeetaba mu mpaka za Rap. Yatandika n’ekibiina ekiyitibwa SNAG N’ O oluvannyuma n’akola ekibiina kya Disciples of Apocalypse (DOA). Kino kyalimu okufuluma n’akuba rap mu bifo eby’enjawulo eby’ekiro mu [[Kampala]] ng’ali wamu ne ba emcees abalala okuli [[:en:Ennanga_harp|Lyrical G]], Krazy Native aka [[:en:Ennanga_harp|Saba Saba]], Saint CA, Easy Tex, MC Yalla, Sylvester, Judas Rap knowledge, ne Abrahams. Lumix yawangula entalo za Rap mu Uganda ezaategekebwa ku Club Silk, ekyamufuula omuwanguzi w’olutalo emirundi esatu okumala emyaka esatu egy’omuddiring’anwa (1998, 1999 ne 2000). Mu 2003, yakwata oluyimba lwe olwasooka, "Get Down", kyokka n'awulira nga waliwo ekibula mu pulodyusoni. Oluvannyuma yatandika okukuguka mu by’okufulumya, bw’atyo n’akola amaloboozi ge. Mu mwaka gwa 2005, yali akoze olutambi lw’ennyimba 14 lwe yatuuma ''Inpe Ngeyo'' (literally, ''You Don’t Know'' ), mwe yafunira abagoberezi abangi mu Bukiikakkono bwa Uganda. Olwo n’amanyibwa nnyo olw’ennyiriri ze. == Okufulumya == Mu 2006 yafuuka pulodyusa omukulu mu kibiina kya "Hip Hop Canvas". Abayimbi baayo kuliko Lyrical G, The LuoAncestors (Gipir ne Labong), Emma Katya, Saint CA, [[:en:Ennanga_harp|Krazy Native]] ne Easy Tex. Lawraid Vibes, Easy Tex, Oukins, ne Junior Lee bapulodyusa abaabuulirirwa Lumix Da Don. Emcee omulala eyeeyoleka eyakula wansi w’essaawa ya Lumix ye [[GNL Zamba|GNL]], Lumix gwe yabuulirira n’okufulumya ''Omusajja'' mu 2005. == Okufa kwe == Nga 13 ogw'omusanvu 2015 Lumix Da Don yafa [[:en:Ennanga_harp|olw'ekibumba okulemererwa]] . Yaziikiddwa mu maka ga bajjajjaabwe mu Laroo Division mu disitulikiti y’e Gulu mu Uganda. <ref name="acholi">{{Cite web |title=Northern Uganda Hip-hop star Lumix’s candles burns out |url=http://acholitimes.com/2015/07/20/northern-uganda-hip-hop-star-lumixs-candles-burns-out/ |access-date=April 24, 2016 |website=Acholi Times}}</ref> Akawungeezi ako waaliwo [[Omupiira ogw'ebigere|omupiira]] wakati w’abayimbi n’abaweereza [[:en:Ennanga_harp|ku leediyo]] nga ssente zonna ezaasondeddwa zitwalibwa mu maka. Wabaddewo n’ekivvulu eky’okusonda ssente. GNL Zamba yawanika ku mukutu gwe ogwa facebook, " ''Yakwata demo yange esoose ku nnyimba yenze & Lukka ku Album koi koi ku ssaawa 3 ez'okumakya oluvannyuma lw'okutambula okuva e ntinda center ne Easy teks okutuuka ewuwe era twakolera wamu ku Hip Hop canvass project.True Manhood song too, Twalwanaanga buli kaseera wetwesisinkananga we Battled whenever we met, freestyled together. Lumix has been a true Pioneer of HipHop in Uganda." Okufiirwa omujaasi wa Ntinda omulala, LugaFlow General, Friend ne Ol'G nja kukusubwa Lumix'' ." <ref name="howweent">{{Cite web |title=GNL Zamba offers condolences to Rapper Lumix’s Family Who Died Today. |url=http://www.howwe.biz/news/music/7038/gnl-zamba-offers-condolences-to-rapper-lumixs-family-who-died-today |access-date=April 24, 2016 |website=Howwe Entertainment}}</ref> == Okusiimibwa n’ebitiibwa == Mu 2011, Lumix Da Don yaweebwa engule y'omuyimbi w'omwaka mu bukyiikaddyo bwa Uganda <ref name="2011awards">{{Cite web |title=Pam Awards 2011 Winners Iryn Namubiru Takes Artist Of The Year |url=http://www.hipipo.com/music/news/1327/Pam-Awards-2011-Winners--Iryn-Namubiru-Takes-Artist-Of-The-Year |access-date=April 24, 2016 |website=HiPipo}}</ref> mu mpaka za Uganda eza PAM (Pearl of Africa Music) Awards olw'oluyimba "Dirty Job". Nga 2 Ogwoluberyeberye 2016, yawangula engule oluvannyuma lw'okufa olwa "Try" nga Single of the Year mu mpaka za Bukyikaddyo Uganda Entertainment Awards (NUEA). Lumix etwalibwa ng'ejjinja ly'omusingi gwa hip hop mu Bukiikakkono bwa Uganda n'ekitundu kya Uganda okutwaliza awamu .Yakwata ku ba MC nga NLSquad (YBP, Tim Tovi ne Big Pryce), Tha Rawfam, Detroit, D-Trick, Detroit, Fx, GNL Zamba, [[:en:Ennanga_harp|Lyrical G]], Nob D, GOC (Guys Of Controversy), Heights, ne Fellipe. == Ebijjuliziddwa == f2ud6u6vwp4rs92zwkuqwjsq6xez2kt 48634 48531 2026-05-02T09:39:52Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48634 wikitext text/x-wiki '''Patrick Lumumba''' (Ogwokubiri nga 21, 1978 – Ogwomusanvu nga 13, 2015), amanyiddwa mu by'ekikugu nga '''Lumix Da Don''', yali [[:en:Ennanga_harp|muyimbi]] munnayuganda, pulodyusa wa ddisiki, omutandisi era [[:en:Ennanga_harp|akulira]] kkampuni ya Valley Curve Recordz <ref>{{Cite web |date=2020-05-11 |title=Dancehall singer Kemishan eulogizes fallen rapper Lumix after 5 years |url=https://mbu.ug/2020/05/11/dancehall-singer-kemishan-eulogizes-fallen-rapper-lumix-after-5-years/ |access-date=2020-09-29 |website=MBU |language=en-US}}</ref> ng'abeera Ntinda mu Kampala. Lumix ye yafulumya n’okukwata ennyimba ezisinga obunene mu byafaayo bya [[Yuganda|Uganda]] . Lumix atwalibwa ng’omu ku baatandikawo ennyimba za [[:en:Ennanga_harp|hip hop]] mu Uganda. <ref name="fatherof">{{Cite web |title=Northern Uganda Female Rapper Finally Signed To A Record Label |url=http://www.adwarping.co.ug/northern-uganda-female-rapper-finally-signed-to-a-record-label/ |access-date=April 24, 2016 |website=www.adwarping.co.ug}}</ref> Single za Lumix ezisinga zaali za freestyle oba nga zawandiikibwa eddakiika 5–10 nga tezinnaba kukwatibwa. == Omulimu gwe == Lumix Da Don yasomera ku ssomero lya Jinja College School mu disitulikiti y’e [[Jinja]] mu Uganda. Bwe yali mu Jinja College, yeetaba mu mpaka za Rap. Yatandika n’ekibiina ekiyitibwa SNAG N’ O oluvannyuma n’akola ekibiina kya Disciples of Apocalypse (DOA). Kino kyalimu okufuluma n’akuba rap mu bifo eby’enjawulo eby’ekiro mu [[Kampala]] ng’ali wamu ne ba emcees abalala okuli [[:en:Ennanga_harp|Lyrical G]], Krazy Native aka [[:en:Ennanga_harp|Saba Saba]], Saint CA, Easy Tex, MC Yalla, Sylvester, Judas Rap knowledge, ne Abrahams. Lumix yawangula entalo za Rap mu Uganda ezaategekebwa ku Club Silk, ekyamufuula omuwanguzi w’olutalo emirundi esatu okumala emyaka esatu egy’omuddiring’anwa (1998, 1999 ne 2000). Mu 2003, yakwata oluyimba lwe olwasooka, "Get Down", kyokka n'awulira nga waliwo ekibula mu pulodyusoni. Oluvannyuma yatandika okukuguka mu by’okufulumya, bw’atyo n’akola amaloboozi ge. Mu mwaka gwa 2005, yali akoze olutambi lw’ennyimba 14 lwe yatuuma ''Inpe Ngeyo'' (literally, ''You Don’t Know'' ), mwe yafunira abagoberezi abangi mu Bukiikakkono bwa Uganda. Olwo n’amanyibwa nnyo olw’ennyiriri ze. == Okufulumya == Mu 2006 yafuuka pulodyusa omukulu mu kibiina kya "Hip Hop Canvas". Abayimbi baayo kuliko Lyrical G, The LuoAncestors (Gipir ne Labong), Emma Katya, Saint CA, [[:en:Ennanga_harp|Krazy Native]] ne Easy Tex. Lawraid Vibes, Easy Tex, Oukins, ne Junior Lee bapulodyusa abaabuulirirwa Lumix Da Don. Emcee omulala eyeeyoleka eyakula wansi w’essaawa ya Lumix ye [[GNL Zamba|GNL]], Lumix gwe yabuulirira n’okufulumya ''Omusajja'' mu 2005. == Okufa kwe == Nga 13 ogw'omusanvu 2015 Lumix Da Don yafa [[:en:Ennanga_harp|olw'ekibumba okulemererwa]] . Yaziikiddwa mu maka ga bajjajjaabwe mu Laroo Division mu disitulikiti y’e Gulu mu Uganda. <ref name="acholi">{{Cite web |title=Northern Uganda Hip-hop star Lumix’s candles burns out |url=http://acholitimes.com/2015/07/20/northern-uganda-hip-hop-star-lumixs-candles-burns-out/ |access-date=April 24, 2016 |website=Acholi Times}}</ref> Akawungeezi ako waaliwo [[Omupiira ogw'ebigere|omupiira]] wakati w’abayimbi n’abaweereza [[:en:Ennanga_harp|ku leediyo]] nga ssente zonna ezaasondeddwa zitwalibwa mu maka. Wabaddewo n’ekivvulu eky’okusonda ssente. GNL Zamba yawanika ku mukutu gwe ogwa facebook, " ''Yakwata demo yange esoose ku nnyimba yenze & Lukka ku Album koi koi ku ssaawa 3 ez'okumakya oluvannyuma lw'okutambula okuva e ntinda center ne Easy teks okutuuka ewuwe era twakolera wamu ku Hip Hop canvass project.True Manhood song too, Twalwanaanga buli kaseera wetwesisinkananga we Battled whenever we met, freestyled together. Lumix has been a true Pioneer of HipHop in Uganda." Okufiirwa omujaasi wa Ntinda omulala, LugaFlow General, Friend ne Ol'G nja kukusubwa Lumix'' ." <ref name="howweent">{{Cite web |title=GNL Zamba offers condolences to Rapper Lumix’s Family Who Died Today. |url=http://www.howwe.biz/news/music/7038/gnl-zamba-offers-condolences-to-rapper-lumixs-family-who-died-today |access-date=April 24, 2016 |website=Howwe Entertainment}}</ref> == Okusiimibwa n’ebitiibwa == Mu 2011, Lumix Da Don yaweebwa engule y'omuyimbi w'omwaka mu bukyiikaddyo bwa Uganda <ref name="2011awards">{{Cite web |title=Pam Awards 2011 Winners Iryn Namubiru Takes Artist Of The Year |url=http://www.hipipo.com/music/news/1327/Pam-Awards-2011-Winners--Iryn-Namubiru-Takes-Artist-Of-The-Year |access-date=April 24, 2016 |website=HiPipo |archive-date=May 9, 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160509175112/http://www.hipipo.com/music/news/1327/Pam-Awards-2011-Winners--Iryn-Namubiru-Takes-Artist-Of-The-Year |url-status=dead }}</ref> mu mpaka za Uganda eza PAM (Pearl of Africa Music) Awards olw'oluyimba "Dirty Job". Nga 2 Ogwoluberyeberye 2016, yawangula engule oluvannyuma lw'okufa olwa "Try" nga Single of the Year mu mpaka za Bukyikaddyo Uganda Entertainment Awards (NUEA). Lumix etwalibwa ng'ejjinja ly'omusingi gwa hip hop mu Bukiikakkono bwa Uganda n'ekitundu kya Uganda okutwaliza awamu .Yakwata ku ba MC nga NLSquad (YBP, Tim Tovi ne Big Pryce), Tha Rawfam, Detroit, D-Trick, Detroit, Fx, GNL Zamba, [[:en:Ennanga_harp|Lyrical G]], Nob D, GOC (Guys Of Controversy), Heights, ne Fellipe. == Ebijjuliziddwa == 5h4ras8kogzrn2naqrokm929to3e612 Abajulizi ba Uganda 0 13130 48508 2026-05-01T15:24:10Z Ssuuna Peter 6900 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1351544763|Uganda Martyrs]]" 48508 wikitext text/x-wiki {{Infobox martyrs|honorific_prefix=[[Beatification|Blessed]]|name=Daudi Okelo and Jildo Irwa|birth_date=c.1900 (Daudi); 1906 (Jildo)|death_date=18 October 1918|martyred_by=|means_of_martyrdom=pierced with spears|feast_day=September 18|venerated_in=[[Catholic Church]]|image=|imagesize=|caption=|birth_place=|death_place=Paimol, Uganda|beatified_date=20 October 2002|beatified_place=|beatified_by=[[Pope John Paul II]]|canonized_date=|canonized_place=|canonized_by=|attributes=|patronage=|major_shrine=|notable_members=}} {{reflist}}    '''Abajulizi ba Uganda''' kibiina kya [[:en:Catholic_Church|Bakatoliki]] 22 n'aba [[:en:Anglicanism|Anglican]] 23 abakyusizza eddiini y'Ekikristaayo mu [[:en:History_of_Buganda|bwakabaka bwa Buganda]] kati ekitundu kya [[:en:Uganda|Uganda]], abattibwa wakati wa 31 January 1885 ne 27 January 1887. <ref>{{cite encyclopedia|article=Martyrs of Uganda|publisher=Encyclopædia Britannica Online|encyclopedia=Encyclopædia Britannica Inc.|date=2014|access-date=3 June 2014|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/612654/Martyrs-of-Uganda}}</ref> <ref name="CMU">{{cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |work=The Buganda Home Page}}</ref> Battibwa ku biragiro bya [[:en:Mwanga_II_of_Buganda|Mwanga II]], ''[[:en:Kabaka_of_Buganda|Kabaka]]'' (Kabaka) wa [[:en:Buganda|Buganda]] . Okufa kuno kubaddewo mu kiseera nga wabaddewo okulwanagana kw’eddiini okw’engeri ssatu okulwanirira obuyinza mu byobufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. Ekitundu kino era kyaliwo mu mbeera y'[[:en:Scramble_for_Africa|okulwanira amawanga ga Africa]] – okulumba, okuwamba, okwawukana, okufugibwa amatwale n'okwegatta ku ttaka lya Afrika amawanga ga Bulaaya. <ref name="AMWN">{{cite book |last1=Moorehead |first1=Alan |year=1963 |title=The White Nile |publisher=Penguin |isbn=9780060956394 |chapter=Chapter 16, Paradise Reformed}} </ref> Nga wayise emyaka mitono, [[:en:Church_Missionary_Society|ekibiina ky'abaminsani b'ekkanisa]] y'e Bungereza kyakozesa abafudde bano okuwandiisa obuwagizi obw'amaanyi mu bantu olw'Abangereza okugula Uganda [[:en:British_Empire|olw'Obwakabaka]] . <ref name="Apter">{{cite book |author=David Apter |year=1961 |title=The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism |url=https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC |publisher=Princeton University |isbn=978-1-136-30764-5 |page=77}}</ref> Eklezia Katolika [[:en:Beatification|yawa omukisa]] abajulizi ba Uganda abakatoliki 22 ab’enzikiriza yaayo mu 1920 era ne [[:en:Canonized|bafuulibwa abatukuvu]] mu 1964 [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] mu [[:en:St._Peter's_Basilica|Basilika ya St. Peter’s]] e Roma. <ref>{{Cite web |date=17 July 2023 |title=Mapeera relative speaks out on her impression of Uganda |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/NV_165154 |access-date=2023-10-03 |website=New Vision |language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mu mwaka gwa 2024, ebisigalira by’abajulizi ba Uganda abakatoliki babiri okuli [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] ne [[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Mulumba]], byaddizibwa mu Uganda. <ref>{{Cite web |last=Kisekka |first=Christopher |date=2024-09-10 |title=Relics of Uganda Martyrs Return as Church Marks 60 Years of Their Sainthood |url=https://ugandaradionetwork.net/story/relics-of-uganda-martyrs-return-as-church-marks-60-years-of-their-sainthood |access-date=2025-10-06 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> == Embera eletera enkola yomukolo == [[File:Namugongo_03.jpg|right|thumb|280x280px|[[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]]]] [[File:Namugongo_06.jpg|right|thumb|210x210px|Okulaga engeri Abajulizi ba Uganda gyebatulugunyizibwamu]] Olupapula lw'amawulire mu Bungereza olwafulumya ebbaluwa [[:en:Muteesa_I_of_Buganda|Ssekabaka Muteesa I]] eya 1875 ng'eyita Abaminsani, yavaamu okutuuka kwa [[:en:Alexander_Murdoch_Mackay|Alexander Mackay]] ow'e Kkanisa ya Uganda [[:en:Church_Missionary_Society|Church Missionary Society]] mu Buganda mu 1877. Ekibinja ky'Abafaransa Abakatoliki ekya [[:en:White_Fathers|White Fathers]], nga kikulembeddwa Père Simon Lourdel ( amanyiddwa nga Fr. Mapera) kyatuuka oluvannyuma lw’emyaka ebiri. Abasuubuzi Abawalabu okuva e [[:en:Zanzibar|Zanzibar]] baali baleese [[:en:Islam|Obusiraamu]] mu Bwakabaka. <ref>{{cite book |author=Ian Leggett |year=2001 |title=Uganda |url=https://books.google.com/books?id=tdz9geaMMtkC |publisher=Oxfam |isbn=978-0-85598-454-0 |page=13}}</ref> Kino mu butuufu kyavaako okulwanagana kw’eddiini ssatu olw’obuyinza mu by'obufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. <ref name="AMWN">{{cite book |last1=Moorehead |first1=Alan |year=1963 |title=The White Nile |publisher=Penguin |isbn=9780060956394 |chapter=Chapter 16, Paradise Reformed}}<cite id="CITEREFMoorehead1963" class="citation book cs1" data-ve-ignore="">Moorehead, Alan (1963). "Chapter 16, Paradise Reformed". ''The White Nile''. Penguin. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780060956394|<bdi>9780060956394</bdi>]].</cite><span title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.atitle=Chapter+16%2C+Paradise+Reformed&rft.btitle=The+White+Nile&rft.pub=Penguin&rft.date=1963&rft.isbn=9780060956394&rft.aulast=Moorehead&rft.aufirst=Alan&rfr_id=info%3Asid%2Flg.wikipedia.org%3AAbajulizi+ba+Uganda" class="Z3988" data-ve-ignore=""></span></ref> Wakati wa wa 1880, bangi baali bakyusiddwa wakati w'eddiini zino essatu, era abamu ku baali bakyuse baalina ebifo ebikulu mu lubiri lwa kabaka. <ref name="LOC">{{cite web |date=December 1990 |title=Long-Distance Trade and Foreign Contact |url=http://lcweb2.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field(DOCID+ug0016) |access-date=29 September 2014 |work=Uganda |publisher=Library of Congress Country Studies}}</ref> Muteesa yennyini yalina obusaasizi bw'Obusiraamu, naye abaami bangi abamanyifu baali bafuuse Abakristaayo. <ref>Mark R. Lipschutz and R. Kent Rasmussen, ''Dictionary of African Historical Biography'', University of California Press, 1986 ({{ISBN|978-0-520-06611-3}}), p. 164.</ref> Kabaka Mwanga II yasikira Nnamulondo mu 1884. Yali mweraliikirivu olw’eddiini y'Ekikristaayo eweyongera n’okusituka kw’ekibiina ky’abakungu, okwawukana ku baami b’ebitundu ab’ennono, abaali basomye, nga balina eddiini, era nga baagala okutereeza embeera z’Abaganda. <ref name="DAHB165">Lipshutz and Rasmussen (1986), ''Dictionary of African Historical Biography'', 1986, p. 165.</ref> [[:en:German_East_Africa|okwegatta kwa Girimaani]] ku nsi kati eyitibwa [[:en:Tanzania|Tanzania]] kyayongera okuleetawo okweraliikirira. Nga wayise omwaka bukya afuuka kabaka yalagira okuttibwa kwa Yusufu Rugarama, Makko Kakumba, ne Nuwa/Noah Serwanga, abaali bakyuse okudda mu ddiini y’Ekikristaayo. <ref name="CMU">{{cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |work=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite><span title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=unknown&rft.jtitle=The+Buganda+Home+Page&rft.atitle=The+Christian+Martyrs+of+Uganda&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.buganda.com%2Fmartyrs.htm&rfr_id=info%3Asid%2Flg.wikipedia.org%3AAbajulizi+ba+Uganda" class="Z3988" data-ve-ignore=""></span></ref> Ng'asikirizibwa ssaabaminisita we, nga 29 Ogwekkumi 1885 yatta omulabirizi w’Abangereza (ekkanisa ya Uganda) [[:en:James_Hannington|James Hannington]] eyali agenda okujja ku nsalo y’ebuvanjuba bw’obwakabaka bwe. Kino kiyinza okuba nga kyali kigendereddwamu okuweereza Abazungu obubaka nti yali tayagala bajje mu Uganda. Era kigambibwa nti okuttibwa kw’Omulabirizi [[:en:James_Hannington|James Hannington]] kwava ku lufumo mu kiseera ekyo nti abalabe abaali bagenda okusaanyaawo Obwakabaka baali bagenda kuva mu Buvanjuba, oludda Omulabirizi gye yali ava. Bwatyo Kabaka yalina omutaka Luba mu Bwakabaka bwa Busoga mu Buvanjuba okutta Omulabirizi. <ref name="Ward">Kevin Ward, [http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html "A History of Christianity in Uganda"] in ''Dictionary of African Christian Biography''.</ref> Kyokka Mwanga oluvannyuma yalonda Abakristaayo abawerako mu bifo ebikulu eby’amagye. <ref name="DAHB165" /> == Okuttibwa mu 1885–86 == [[File:Journey_for_death.jpg|left|thumb|Ekijjukizo ku [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|kiggwa ky’abajulizi e Munyonyo]] nga kiraga ekifo abajulizi ab’omubiseera by'omaaso we baatambulira okufa.]] [[File:African_Martyrdom.jpg|left|thumb|Okuttibwa kwa Andrew Kaggwa]] Mu 1886 Mwanga yalagira abantu bangi mu lubiri battibwe olw’okugaana okukkiriza eby’eddiini bye yali ayagala, bye yalaba ng’obutagondera. Heike Behrend agamba abattibwa bonna baali Bakristaayo n’Abasiraamu abaali bakyuse; ensonda endala zigamba nti baali ba Anglican (b'Ekkanisa ya Uganda) n’Abakatoliki bokka abattibwa, era ne byogerwa nti okuttibwa kw’Abasiraamu kwaliwo emyaka kkumi emabega mu mikono gya kitaawe wa Mwanga, Muteesa. <ref>[http://www.muslimpopulation.com/africa/Uganda/The%20untold%20story.php "The untold story of the Uganda Muslim martyrs"]</ref> Joseph Mukasa, eyakyukira mu ddiini y’Ekikristaayo eyali yenyamidde olw’okuttibwa kwa Hannington, era ng’agezaako okukuuma abaweereza b'Olubiri, ye yasooka okuttibwa nga 15 Ogwekkuminogumu 1885: <ref>Bob French, [http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ "The Uganda Martyrs: Their Countercultural Witness Still Speaks Today"] in ''The Word Among Us'', August 2008.</ref> kino kyaliwo ku kusikirizibwa kwa [[:en:Katikkiro|Katikkiro]] (ssaabaminisita) Mukasa, eyamuddira mu bigere Joseph Mukasa gwe yateebereza okufuuka kabaka. <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 , pp. 172–173.</ref> Olwo, wakati wa 25 Ogwokutaano ne 3 Ogwomukaaga 1886, okuttibwa okungi kwakolebwa. <ref name="CMU">{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |website=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite></ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20060826113228/http://www.dacb.org/stories/uganda/lwanga_charles.html Dictionary of African Christian Biography: Charles Lwanga]</ref> Mwanga yalagira okuttibwa kw’abavubuka bonna abaamujeemera – olw'okwagala okumatiza ebyetaago by’abataka abakulu. Abasajja 22 ku bano, abaali bazze mu ddiini [[:en:Catholicism|y’Abakatoliki]], baayokebwa nga balamu e [[:en:Namugongo|Namugongo]] mu 1886. "Ensonga eziri emabega w'okuyigganyizibwa kuno zikyakubaganyizibwako nnyo ebirowoozo", Behrend bw'agamba. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Eky'amazima ensonga z’ebyobufuzi zaakola kinene. Abattibwa kwaliko n'abataka abato, ng'abamu ku bbo, nga [[:en:Joseph_Mukasa|Joseph Mukasa]], baali "n'ebirowoozo eby'ekusifu entongole olw'abakulu baabwe." obuggya nti abavubuka bano abagenda okuvaayo mu bbanga ttono bandibagobye mu buyinza". <ref name="Ward">Kevin Ward, [http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html "A History of Christianity in Uganda"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161123083842/http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html|date=23 November 2016}} in ''Dictionary of African Christian Biography''.</ref> <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 ({{ISBN|978-0-521-83785-9}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-521-83785-9|<bdi>978-0-521-83785-9</bdi>]]), pp. 172–173.</ref> Ward azze agamba nti ekyabakubiriza kwe kulowooza nti "Abakristaayo bano baali bajeemu ku Kabaka, ebikozesebwa mu butamanya bya bwannakyemalira obw'amawanga amalala". <ref name="Ward" /> [[File:Uganda_Martyrs_Church_Namugongo_03.jpg|alt=Uganda Martyrs Church Namugongo in Uganda|thumb|Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda e Namugongo.]] Omujulizi ku mukolo guno, Faaza omuminsani Omufaransa Lourdel, yakitwala nti ekikulu ekyaviirako Mwanga okuwulira ng’anyoomebwa Abakristaayo abamanyi okusoma n’okuwandiika abaali bagamba nti bamanyi eddiini okusingako. Lourdel yawa ensonga ey'okubiri lwaki Mwanga yatta abantu bano kyali ky'Abaweereza kugaana kwetaba naye mu bikolwa by'omukwano gw'ekikukujju.<ref>Quoted in Hoad (2007), p. 3.</ref> Kabaka, mu nnono yalina amaanyi g’obulamu n’okufa kw'abantu be, yanyiiga olw’okugaana kw'abaweereza bano.<ref name="CMU">{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |website=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite></ref> Marie de Kiewet-Hemphill akubira agamba nti ekyekwaso eky’amangu, bwe kiba nga si kye kyavaako eky'enkomeredde, kyali ky'abaweereza kugaana okwewaayo eri Mwanga <ref>Quoted in [https://books.google.com/books?id=k9OhP55_hJAC&dq=Hoad+%22immediate+pretext%22&pg=PA4 Neville Wallace Hoad, ''African Intimacies''], University of Minnesota Press, 2007 , p. 4.</ref> Roland Oliver agaana okunyiiga eri Obukristaayo ng’ensonga emala, okuva bwe kitannyonnyola lwaki Mwanga yakola ku bavubuka bano so si ku baami n’abakazi ab’amaanyi abaali bakyuse. <ref>Cited in Hoad (2007), pp. 3–4.</ref> Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza assa essira ku nsonga y’emu. <ref name="Bsaakisimba">Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza, [https://books.google.com/books?id=IRPKAgAAQBAJ&pg=PA212 ''Bsaakisimba''], Routledge, 2014 , pp. 212–213.</ref> J. P. Thoonen mu kitabo kye ku kibuuzo kino akkiriziganya n’okwekenneenya kwa Kiewet-Hemphill, ate ng’ategedde nti waaliwo ensonga endala ez’ebyobufuzi. <ref>Cited in Hoad (2007), p. 4.</ref> Naddala ng'abamu ku abo abeegaana okukkiriza kwabwe baawonyezebwa okufa." <ref name="Hoad 2007 4">Hoad (2007), p. 4.</ref> Mu wiiki eyakulembera okuttibwa, Omukristaayo Matthias Gayinga yagaana okusaba kwa mukwano gwa Mwanga ow’oku lusegere, Omusiraamu Lutaya, kabaka gwe yali amutumye olw’ekigendererwa ekyo. Olw’ekyo yabonerezebwa nnyo, wadde nga teyattibwa. Ennyikira ye yayogerwako ng'okugaana okw'amaanyi" omuminsani Omuzungu A. P. Ashe, oluvannyuma n'agamba nti ye yateekawo ennimi z'omuliro ku bigenda okubaawo oluvannyuma. Ekikolwa kye kyaddiridde okugaana omulala eyakyuka, Anatole Kirrigwajjo, okukkiriza okusunsulwa ku kifo eky'oku ntikko "kye yali asobola okukozesa mu kabi k'omwoyo gwe gwokka". Wadde ng'Abaweereza bangi Abakristaayo baategeka okubulawo kwabwe nga Mwanga abeetaaga, oba okugaana okusaba k'okw'egatta naye mu bikolwa by'ekikaba, omuweereza gumu Muwafi yamugondera. Kigambibwa nti Mwanga yakwata omuweereza omulala eyali ayigiriza Muwafi Obukristaayo. Kino Mwanga yakilaba ng'okugezaako "okumunyaga akazannyo ke yali ayagala ennyo era n'okutuusa kati bulijjo agoberera amateeka, ng'amuyigiriza eddiini eyabaleetera okwagala okufa okusinga okugondera". <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 ({{ISBN|978-0-521-83785-9}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-521-83785-9|<bdi>978-0-521-83785-9</bdi>]]), pp. 172–173.</ref> <ref name="Bsaakisimba">Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza, [https://books.google.com/books?id=IRPKAgAAQBAJ&pg=PA212 ''Bsaakisimba''], Routledge, 2014 ({{ISBN|978-1-135-45652-8}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-135-45652-8|<bdi>978-1-135-45652-8</bdi>]]), pp. 212–213.</ref> <ref>John F. Faupel, [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&q=Faupel ''African Holocaust''], Paulines Publications Africa, 2007, pp. 137–138.</ref> <ref>Charles Lwanga Mubiru, ''The Uganda Martyrs and the Need for Appropriate Role Models in Adolescents' Moral Formation'', Lit Verlag Münster, 2012 , p. 107.</ref> Mwanga yayita Abaweereza n’abuuzasaba abo abaali basaba okuyimirira ku ludda lumu. Bano abasinga baali wakati w’emyaka 15 ne 30, olwo ne batwalibwa ku lugendo oluwanvu okutuuka ku kuttibwa nga bookebwa nga balamu. Mu kwolesa obuvumu, Obukristaayo bwabwe bw'asaba, baayamba okuggyawo endowooza yonna nti eddiini empya yali tekwatagana na ndowooza z’ennono ez’obuzira. <ref name="Iliffe" /> == Ebivudde mu byobufuzi == Abakyufu, waakiri Abakatoliki, baali bayigiriziddwa nti bali mu kabi ak’okuttibwa. Amawulire ag’ensi ag’omu kiseera ekyo gaabagambanga ng’abajulizi. <ref name="Okoth">Assa Okoth, [https://books.google.com/books?id=6knAMseFPpIC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA86 ''A History of Africa''], East African Publishers, 2006 , p. 86.</ref> <ref>R. W. Bryan, [https://books.google.com/books?id=CFoudViGq0gC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA40 ''Great Christians Commemorated by the Indian Church''], ISPCK , p. 40.</ref> <ref>Faupel (2007), [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&dq=Faupel+Intelligencer&pg=PA118 ''African Holocaust''], p. 118.</ref>''​'' ''​Buganda 1888'' ne ''Les Missions Abakatoliki'' 18 (1886). <ref name="Iliffe" /> Amawulire g’ebikolwa bya Mwanga gaaleeta ebigambo ebikontana mu Bungereza. Abamu baakiraba ng’akabonero akalaga nti kaweefube w’obuminsani mu Buganda temuli nsa, abalala ng’omulanga gw’okufuba obuggya. ''[[:en:The_Times|The Times]]'' olupapula lw'amawulire olwa nga 30 Ogwekkumi 1886, gaawandiika nti, "omusaayi gw'abajulizi y'ensigo y'Ekkanisa", gawandiika nti: "Ku buwanguzi bw'okugezesa kwa Uganda, n'okukyukakyuka kw'embeera ennungi n'embi, kwesigama ku ssanyu ly'omunda mu ssemazinga omunene okumala emirembe." <ref name="Okoth">Assa Okoth, [https://books.google.com/books?id=6knAMseFPpIC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA86 ''A History of Africa''], East African Publishers, 2006 ({{ISBN|978-9966-25-357-6}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-9966-25-357-6|<bdi>978-9966-25-357-6</bdi>]]), p. 86.</ref> Endowooza eno yakulaakulana n’efuuka kampeyini y’Abangereza okuyingira mu kitundu kino. <ref>Cedric Pulford, [https://books.google.com/books?id=JEbqCWN3R_UC&dq=%22in+Britain%2C+where+the+martyrdom+of+the+Baganda+converts+was+well+remembered%22&pg=PA145 ''Eating Uganda''], Ituri Publications, 1999.</ref> Mu Gwomwenda gwa 1888, Mwanga yateekateeka okugoba abakulembeze b’Abakristaayo n’Abasiraamu abaali basigaddewo bwe yabaleka okufa enjala ku kizinga mu nnyanja Nalubaale ekyali kijjuddeko ggoonya. <ref>Donald Anthony Low, [https://books.google.com/books?id=N28QWWLPYtcC&dq=maroon+crocodile+infested&pg=PA31 ''Buganda in Modern History''], University of California Press, 1971, p. 31.</ref> Ekigambo ky’enteekateeka ye kyasomolwa era obujeemu obwakolebwa Abakristaayo n’Abasiraamu awamu bwavaako muganda we [[:en:Kiweewa_of_Buganda|Kiweewa]] okulya Nnamulondo. Mu Gwekkumi 1888, Abasiraamu baawamba obuyinza, ne bagoba abakulembeze b’Abakristaayo era Kiweewa bwe yagaana okukomolebwa, ne bamugoba ku ntebe ne bamutta, ne bamusikiza ne muganda we omulala, [[Kalema owa Buganda|Kalema]] . Mu Gwekkuminebbiri gwa 1888, Mwanga yafuna obuwagizi okuva mu Bakristaayo era mu Gwokuna gwa 1889 yasalawo okulwanyisa ekibuga ekikulu ekya Buganda. Yawangulwa, kyokka eggye ly’Abakristaayo, nga bakulemberwa omutaka w’Abapolotesitante [[:en:Apollo_Kaggwa|Apollo Kaggwa]], ne baddamu okutwala ekibuga ekikulu, ekyasobozesa Mwanga okukiyingira n’obuwanguzi nga 11 Ogwekkumi 1889. Abasiraamu ne baddukira mu bwakabaka obuliraanyewo obw’e [[:en:Bunyoro|Bunyoro]], ekyabayamba okudda n'obuwanguzi mu Gwekkuminogumu gwa 1889, kyokka oluvannyuma baawangulwa ebitenkanika mu Gwokubiri gwa 1890 ne yeggya e Bunyoro. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> Mu 1888, ab’obuyinza mu Bungereza baawa obuyinza ekitongole kya [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|Imperial British East Africa Company]] (IBEAC) okuddukanya ettwale ly'[[:en:East_Africa|Obuvanjuba bwa Africa]] eryaweebwa Bungereza mu ndagaano gye yakola ne Bugirimaani mu 1886. Mu Gwekkuminogumu gwa 1889, Mwanga yasaba agenti wa kkampuni eno Frederick Jackson obuyambi. Jackson yagaana okukkiriza okusaba kuno, kubanga yali aweereddwa ebiragiro obutayingira Buganda. [[:en:Carl_Peters|Carl Peters]], agenti wa kkampuni ya Girimaani ekwatagana nayo, bwe yategeera okujulira kwa Mwanga, n’asalawo okukiddamu. Yatuuka e [[:en:Mengo,_Uganda|Mengo]], ekibuga kya Mwanga ekiggya, nga wayise wiiki bbiri ng’Abasiraamu bawanguddwa mu Gwokubir 1890. Olw’okuba bino byali bikyaleetawo okutiisa, Mwanga yakkiriza okumuwa endagaano. Jackson olwo n’atuuka n’agiwaayo, Mwanga gye yagaana, olwokuba Abaminsani Abangereza baagitwala ng'erimu obukwakkulizo obwamaanyi. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> Endagaano Peters gye yakola ne Mwanga yasazibwamu [[:en:Heligoland–Zanzibar_Treaty|olw’endagaano ya Heligoland–Zanzibar]] wakati wa Bungereza ne Girimaani, eyagaziya munda mu nsi lw’enjawukana wakati w’ebitundu bye baali bafuga mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]], ne kireka Buganda mu kitundu kya Bungereza n’okutambuza ekifo ekikulu eky’amagoba okuva ku lubalama lw’ennyanja okudda mu bitundu eby’omunda. <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> IBEAC yasindika [[:en:Frederick_Lugard|Frederick Lugard]], omuddukanya w'amagye gaayo, e Mengo, mu Gwekkuminebiri1890 gye yafunira Mwanga okukkiriza okumala emyaka ebiri endagaano ne kkampuni eno. Endagaano eno yali ya mugaso eri Mwanga Abasiraamu e Bunyoro bwe baakola okugezaako okweddiza obuyinza. Okusika omuguwa wakati w’ebibiina by’Abakatuliki n’Abapolotesitante kwavaako okulwana mu mwezi Ogusooka mu 1892 e Mengo. Lugard yawagira Abapolotesitante okulwanyisa oludda lw’Abakatoliki olw’amaanyi mu lutalo, ekyawaliriza Mwanga n’Abakatoliki okudduka. Lugard yasobola okusendasenda Mwanga okudda okuva mu ttwale lya Girimaani, gye yali addukidde, okudda e Mengo nga 30 Ogwokusatu1892 n’okukola endagaano empya. Endagaano eno yawa Abapolotesitante (ekitundu ekisinga obunene), Abakatoliki, ne (ekitundu ekitono kyokka) Abasiraamu ebitundu eby’enjawulo; Mwanga yennyini yafuuka Omupolotesitante. <ref>Kenneth Ingham, ''The Making of Modern Uganda'', Allen & Unwin. London, 1958, pp. 43–49 .</ref> Nga bayambibwako ekibiina kya [[:en:Church_Mission_Society|Church Missionary Society]], ekyakozesa okufa kw’abajulizi baabwe okufuna obuwagizi obw’amaanyi mu Bungereza okufuna Uganda, Lugard olwo n’asobola bulungi okugoba Ssaabaminisita [[:en:William_Ewart_Gladstone|William Ewart Gladstone]] ne kabineti ye okusuulawo Uganda. <ref name="Apter">{{Cite book |last=David Apter |year=1961 |title=The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism |url=https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC |publisher=Princeton University |isbn=978-1-136-30764-5 |page=77}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDavid_Apter1961">David Apter (1961). [https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC ''The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism'']. Princeton University. p.&nbsp;77. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-136-30764-5|<bdi>978-1-136-30764-5</bdi>]].</cite><span data-ve-ignore=""> </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore=""><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Template:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="">ISBN / Date incompatibility ([[Help:CS1 errors#invalid isbn date|help]])</span> [[Category:CS1 errors: ISBN date]]</ref> Obuyinza bwa [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|IBEAC]] bwakyusibwa ne buweebwa Bungereza nga 1 Ogwokuna 1893 era nga 27 Ogwomunaana 1894 Mwanga yakkiriza Buganda okufuulibwa ettwale erikuumibwa Bungereza. Kyokka nga 6 Ogwomusanvu 1897 yalangirira olutalo ku Bungereza. Yawangulwa nga 20 Ogwomusanvu e [[:en:Buddu|Buddu]] mu [[:en:Masaka_District|Disitulikiti y’e Masaka]] leero, ekitundu ekyaweebwa Abakatoliki mu ndagaano ya 1892, yaddamu okuddukira mu [[:en:German_East_Africa|Germany East Africa]] . Yalangirirwa [[:en:Deposition_(politics)|ng’agobeddwa mu ntebe]] nga 9 Ogwomunaana. Oluvannyuma lw’okugezaako okuzzaawo obwakabaka bwe n’alemererwa, [[:en:Exile|yawang’angusibwa]] mu 1899 n’atwalibwa mu bizinga bya [[:en:Seychelles|Seychelles]], gye yasembezebwa mu [[:en:Anglican_Church|kkanisa y’Abangereza]] . Yafa mu 1903, nga wa myaka 35. <ref>{{cite book |last1=Cawthorne |first1=Nigel |date=2013 |title=Tyrants: History's 100 Most Evil Despots & Dictators |url=https://books.google.com/books?id=bgkEAwAAQBAJ&q=Danieri+Basamula-Ekkeri+Mwanga+II+Mukasa&pg=PT211 |publisher=Arcturus Publishing |isbn=978-1-78212-255-5 |language=en}}</ref> == Okussa ekitiibwa mu Klezia Katolika == [[File:Munyonyo_Martyrs_Shrine_at_night.jpg|thumb|Ekiggwa e Munyonyo kyazimbibwa ng’okwebaza olw’okufuula Abajulizi ba Uganda abatukuvu]] [[File:St._Andrew_Kaggwa_tomb.jpg|thumb|Ekijjukizo ekizimbiddwa ku ntaana ya Andrew Omutukuvu e Munyonyo]] Okusinziira ku Heike Behrend, oluvannyuma lw'okufa kuno, Eklezia Katolika yakozesezza ekitundu kino okufuula abaakosebwa ekifo ekikulu mu kibiina kya "[https://www.jstor.org/stable/24545574 cult of martyrs]". <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Mu 1897 Ssaabalabirizi [[:en:Henri_Streicher|Henri Streicher]] yatandikawo ekibiina kya Uganda Martyrs Guild mu [[:en:Uganda|Uganda]] okwetaba mu kubuulira enjiri. Essuula ezimu eza Guild zafuuka za byabufuzi mu myaka gya 1950. Olw’okufugibwa [[:en:Charismatic_Movement|ekibiina kya Charismatic Movement]], oluvannyuma kyakulaakulana ne kifuuka ekibiina ekikulu eky’okulwanyisa obulogo mu Tooro. <ref name="ReferenceA" /> Ekitiibwa ekiweebwa abajulizi ba Uganda awalala mu Afrika kikola okufuula Obukatoliki obw’Afirika, ng’okugeza mu [[:en:Senegal|Senegal]], ekkanisa eyazimbibwa mu 1890 gy’erimu ebisigalira byabwe era nga muno mulimu amasinzizo agawerako agaweereddwayo eri [[:en:Saint_Kizito|Kizito]], eyali asinga obuto mu battibwa. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> [[File:Matthew_Malumba,_Charles_Lwanga,_and_Ugandan_Martyrs_Relics_Museum_of_Catholic_Art_and_History.jpg|thumb|Ebisigalira ebikutte ebisigalira bya Charles Lwanga n’Abajulizi ba Uganda abalala.]] [[:en:Pope_Benedict_XV|Paapa Benedict XV]] yawa omukisa [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]], [[:en:Matiya_Mulumba|Matiya Mulumba]], ne bannaabwe amakumi abiri nga 6 Ogwomukaaga 1920, era [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] [[:en:Canonized|n’abatukuza]] nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{cite web |date=3 June 2017 |title=Saint Charles Lwanga and Companions, Martyrs of Uganda |url=http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091003084454/http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |archive-date=3 October 2009 |work=Catholic News Agency}}</ref> Ku mukolo gw’okufuula abajulizi b’Abakatuliki abatukuvu, [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul]] yamenya n’Abangereza, ng’agamba nti: “Nedda, ddala, tetwagala kwerabira balala.” eyali ow'okwatula kw'Abangereza, yayolekagana n'okufa mu linnya lya Kristo." <ref>{{cite web |date=18 October 1964 |title=Pope Paul VI's homily at the canonization of the martyrs of Uganda |url=https://www.vatican.va/content/paul-vi/la/homilies/1964/documents/hf_p-vi_hom_19641018_martiri-uganda.html |language=la}}</ref> Mmisa ya Paapa ey’okubafuula abatukuvu yeeyoleka nnyo kubanga omulundi ogwasembayo ng’ekyo kyakuzibwa mu [[:en:Tridentine_Mass|ngeri ya Tridentine]] mu St. Peter’s Basilica. sitampu za posta zafulumizibwa mu mwaka ogwaddako [[:en:Vatican_City|ekibuga Vatican]] olw’okujjukira okufuulibwa omutukuvu. <ref>{{cite web |title=Vatican City – Postage Stamps – 1965 |url=https://www.stampworld.com/en/stamps/Vatican-City/Postage%20stamps/1960-1969?user=217425&year=1965 |publisher=Stamp World}}</ref> Ku lunaku lw'ekijjukizo lwa nga 3 Ogwomukaaga olwa Charles Lwanga n'abalala ekkumi n'ababiri abaafa nga 3 Ogwomukaaga 1886 luli mu [[:en:General_Roman_Calendar|Kalenda ya Roma,]] ate abajulizi omwenda abasigaddewo bajjukirwa mu ''[[:en:Roman_Martyrology|Roman Martyrology]]'' ku nnaku zaabwe ez'okufa. [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y’abajulizi ba Uganda]] e Namugongo yazimbibwa mu 1968. Okuva mu myaka gya 1980 yafuulibwa ekifo eky’okulamaga, era enteekateeka z’okukigaziya zalangirirwa mu 2014. <ref>[http://www.monitor.co.ug/News/National/Govt-to-launch-Namugongo-Martyrs-Shrines-fundraising-/-/688334/2426802/-/nphe86/-/index.html "Government to launch Namugongo Martyrs Shrines fundraising campaign today"], ''Daily Monitor'', 23 October 2014.</ref> [[:en:Santi_Martiri_dell'Uganda_a_Poggio_Ameno|Santi Martiri dell'Uganda a Poggio Ameno]], ekkanisa e [[:en:Rome|Roma]] eyaweebwayo eri Abajulizi ba Uganda, yaweebwayo mu 1980 n'efuuka [[:en:Titular_church|ekkanisa ya titular]] mu 1988. <ref>{{Cite book |last=Pham |first=John-Peter |date=30 November 2004 |title=Heirs of the Fisherman: Behind the Scenes of Papal Death and Succession |url=https://books.google.com/books?id=ahTU3koVfLEC&dq=%22Santi+Martiri+dell%27Uganda+a+Poggio+Ameno%22&pg=PA219 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-534635-0 |via=Google Books}}</ref> <ref>{{Cite book |last=Bräuer |first=Martin |date=27 February 2014 |title=Handbuch der Kardinäle: 1846-2012 |url=https://books.google.com/books?id=363pBQAAQBAJ&dq=%22Poggio+Ameno%22&pg=PA532 |publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG |isbn=9783110269475 |via=Google Books}}</ref> Mu 1993, olukiiko lwa [[:en:Uganda_Episcopal_Conference|Uganda Episcopal Conference]] lwatandikawo [[:en:Uganda_Martyrs_University|yunivasite]] eyatuumibwa erinnya ly’abajulizi ba Uganda, eyafuna endagaano yaayo ey’obwannannyini mu 2005. <ref>{{Cite web |date=2025-09-16 |title=Uganda Martrys University |url=https://umu.ac.ug/ |access-date=2025-12-19 |language=en-US}}</ref> Mu mwaka gwa 2014, Uganda yajaguza emyaka 50 bukya Bajulizi ba Uganda batukuzibwa era ne bagulumizibwa mu butukuvu Paapa Paul VI nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007}}</ref> [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky’Abajulizi e Munyonyo]] kijjukizo kya kwebaza olw’okubafuula abatukuvu. Okusima omusingi mu butongole kwaliwo nga 3 Ogwokutaano 2015 nga kwakolebwa Paapa Nuncio mu Uganda, Ssaabalabirizi [[:en:Michael_A._Blume|Michael A. Blume]], ne Kalidinaali [[:en:Emmanuel_Wamala|Emmanuel Wamala]] . Okuddamu okukulaakulanya kwalimu okuzimba ekiggwa ky’ekkanisa ekipya, [[:en:Uganda_Martyrs_Museum|myuziyamu]], ofiisi, n’ebifo abatukuvu we baafiirwa. <ref>[http://www.ntv.co.ug/news/local/03/may/2015/papal-nuncio-launches-construction-munyonyo-martyrs-shrine-5886 "Papal nuncio launches construction of Munyonyo martyrs shrine"] , NTV, 3 May 2015.</ref> === Olukalala lw'abajulizi Abakatoliki 22 === {| class="wikitable sortable" !#<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web |title=Uganda Martyrs |url=https://www.uecon.org/uganda-martyrs/martyrs |access-date=2024-02-02 |website=Uganda Episcopal Conference |language=en-gb}}</ref> !Erinnya !Ennaku kwe yafiira !Emyaka kwe yafiira !Omuyima w'omutuukirivu !Ekyamutta |- |1. |[[:en:Achilleus_Kewanuka|Achilleus Kewanuka]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |bannamawulire, abawandiisi b’amawulire, abakuba ebitabo n’abayiiya. |Yayokebwa |- |2. |[[:en:Adolphus_Ludigo-Mukasa|Adolphus Ludigo-Mukasa]] |3 Ogwomukaaga1886 |Myaka 24 |abalimi n’abalunzi |Yayokebwa |- |3. |[[:en:Ambrosius_Kibuuka|Ambrose Kibuuka Katekamu (Kateka Mulundaggana)]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 18 |ebibiina by’abavubuka nga abasikawutu, YCW, Xaverians n'abalala. |Yayokebwa |- |4. |Anatoli Kirigwajjo |3 Ogwomukaaga 1886 | |abayizzi n’abalunzi |Yayokebwa |- |5. |[[:en:Andrew_Kaggwa|Andrew Kaggwa Kaahwa]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka nga 30 |abasomesa, bakatekisimu n’amaka |Jjambiya na kambe |- |6. |[[Athanasius Bazzekuketa Kizza]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 20 |abavunaanyizibwa ku by’ensimbi, eggwanika ne bbanka. |Ffumu |- |7. |[[Bruno Sserunkuuma]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |abatamiivu, ab’effujjo, abo abalina okwegomba kw’ennyama n’obufumbo obutasaana. |Yayokebwa |- |8. |[[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 25 |Ekikolwa ky'abavubuka ba Africa n'Abakatoliki |Yayokebwa |- |9. |[[:en:Denis_Ssebuggwawo_Wasswa|Denis Ssebuggwawo Wasswa]] |25 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |abayimbi, abayimbi ne kkwaaya |yawalulwa |- |10. |[[Gonzaga Gonza Nghonzabato]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 24 |abasibe, abatambuze, abayisibwa obubi n’abo abali mu buzibu. |ffumu |- |11. |[[Gyaviira Mayanja Musoke|Gyavira Mayanja Musoke]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |empuliziganya y’ebidduka n’abo abatawaanyizibwa obulogo |Yayokebwa |- |12. |[[James Buuzabalyawo Kalumba Ssebayigga]] |3 Owgomukaaga 1886 |Myaka 26 |abasuubuzi n’ebibiina by’obwegassi |Yayokebwa |- |13. |[[John Mary Kiwanuka Muzeeyi]] |27 Ogusooka 1887 | | |Jjambiya |- |14. |[[:en:Joseph_Mukasa_Balikuddembe|Joseph Mukasa Balikuddembe]] |15 Ogwekkuminogumu 1885<ref>{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Uganda Martyrs: tracing the history |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/uganda-martyrs-tracing-the-history-1571544 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> |Myaka 20 |bannabyabufuzi n’abaami |Yayokebwa n'ejjambiya |- |15. |[[:en:Kizito|Kizito]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 13-14 |abaana abato naddala abali wansi w’emyaka 15 |Yayokebwa |- |16. |[[Luke Baanabakintu|Luke (Lukka) Baanabakintu]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 30 |abavubi, abalunnyanja, bamakanika, abayizi n’abaweesi. |Yayokebwa |- |17. |[[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Kalemba Mulumba Wante]] |30 Ogwokutaano 1886 |Myaka 50 |Abalangira n’Amaka |Jjambiya na kambe |- |18. |[[Mbaaga Tuzinde]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |emirimu okusinga egy’abaseminario, abagala, aba postulants n’abatandisi |Mbooko na muliro |- |19. |[[Mugagga Lubowa]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |kiraabu, enkulaakulana y’ekitundu, obuwangwa n’emirimu gy’emikono egy’awaka |Yayokebwa |- |20. |[[Mukasa Kiriwawanvu]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |wooteeri ebbaala n’eby’okulya |Yayokebwa |- |21. |[[Noa Mawaggali]] |31 Ogwokutaano 1886 | |abaavu, abakugu n’abayimbi |Baamusiba ku muti embwa ne zimuluma olwo ne basuula ku kkubo |- |22. |[[Ponsiano Ngondwe]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka 30 |abajaasi, abaserikale n’abajaasi |ffumu |} ==== Abajulizi babiri aba Paimol ==== Waliwo n’abajulizi ba Uganda babiri ab’ekiseera eky’oluvannyuma, abaafiira e Paimol mu 1918 ne baweebwa omukisa mu 2002. <ref>[http://www.zenit.org/en/articles/ugandan-martyrs-to-be-beatified-this-sunday "Ugandan Martyrs to Be beatified This Sunday"], ZENIT News Agency, 18 October 2002.</ref> Bano tebannaba kufuulibwa batukuvu. Abajulizi Daudi Okelo ne Jildo Irwa baali [[:en:Catechist|ba katekisimu]] abato ababiri okuva mu Uganda. Baali bava mu [[:en:Acholi_people|Acholi]], ekitundu ekitono eky’ekibinja ekinene [[:en:Luo_(family_of_ethnic_groups)|eky’Abaluo]] . Bawangaala era ne battibwa mu myaka egyaddirira amangu ddala okutandikibwawo kw’obutume bwa Kitgum Abaminsani b’e [[:en:Comboni_Missionaries_of_the_Heart_of_Jesus|Comboni]] mu 1915. <ref>{{cite web |title=Daudi Okelo (1902 ca.-1918) and Jildo Irwa (1906 ca.-1918) |url=https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/ns_lit_doc_20021020_okelo-irwa_en.html |publisher=Vatican}}</ref> == Enzikiriza y’Abangereza (Ekkanisa ya Uganda) == Abajulizi ba Uganda 23 [[:en:Calendar_of_saints_(Church_of_England)|bajjukirwa]] mu [[:en:Church_of_England|Klezia ya Bungereza]] nga [[:en:Commemoration_(observance)|bajjukira]] nga 3 Ogwomukaaga. <ref>{{Cite web |title=The Calendar |url=https://www.churchofengland.org/prayer-and-worship/worship-texts-and-resources/common-worship/churchs-year/calendar |access-date=27 March 2021 |website=The Church of England |language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> Bwe bajjukira abajulizi ba Uganda, [[:en:Church_of_England|Eklezia ya Bungereza]] erimu Ssaabalabirizi [[:en:Janani_Luwum|Janani Luwum]], eyattibwa mu 1977 abagoberezi ba [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] ; era bajjukira Luwum okwawukana nga 16 Ogwokubiri. {| class="wikitable sortable" |+Olukalala lw'abajulizi 23 aba Anglican <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> ! # # 1999 . ! Erinnya ! Olunaku lw’okufa n’emyaka ! Battiddwa nga bakozesa |- | 1. 1. . | Makko Kakumba | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 2. 2. . | Yusuf Rugalama | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 3. 3. . | Mukasa Musa | 25 Omwezi gwokutaano 1886 | effumu |- | 4. 4. . | Mbwa Eriya | 27 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 5. 5. . | Muddu Aguma | 2 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 6. 6. . | Daudi Muwanga | 1886. Omwezi gw’ekkumi | okusalasala (Baamulaawa). |- | 7. 7. . | Muwanga | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (castrated). |- | 8. . | Kayizzi Kibuuka | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 9. 9. . | Mayanja Kitoogo | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa |- | 10. . | Nuwa Walukagga | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 11. . | Alexander Kadoko | 3 Omwezi gw’omukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 12. . | Frederick Kizza, omusajja omulala | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 13 . | Robert Munyagabyangu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 14. . | Danieri Nakabandwa agamba nti | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 15. . | Kiwanuka Giyaza | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 16. . | Mukasa Lwakisiga | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 17. . | [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] (Omukatoliki naye nga wa kitiibwa mu ddiini y’Abangereza) | 3 Ogwomukaaga 1886 ku myaka 25 egy’obukulu | Yayokebwa |- | 18. . | Mubi Azaalwa | 3 Omwezi Ogwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 19. . | Wasswa | 25 Omwezi Gwokutaano 1886 | effumu n’akambe |- | 20. . | Kwabafu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 21. . | Kifamunnyanja | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 22. . | Muwanga Njigiya | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 23. . | Nuwa Sserwanga | 31 Omwezi Gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okwokya |} == Ennyimba z'Abakatoliki ezikwata ku Bajulizi ba Uganda == Ku lunaku lw’okutukuza abajulizi ba Uganda nga 18 Ogwekkumi 1964, kkwaaya ya Uganda ey’abantu kumpi 100, eyakulemberwa Joseph Kyagambiddwa, yayimba ennyimba ezikwata ku Bajulizi ba Uganda n’olugendo lwabwe olw’okukkiriza. <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> Joseph Kyagambiddwa yawandiika era n'ayiiya ennyimba 22 ezikwata ku ba Bajulizi ba Uganda. <ref name=":0" /> Ennyimba zino kuliko; * " '''Karoli Lwanga Wuuno Omulwanyi''' " (nga kivvuunuddwa mu ngeri ey'obuvumu nga Lwanga, omulwanyi w'eddiini atawangulwa). <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> * " '''Kizito Omuto ye wange''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali nnywevu nti "Omuvubuka Kizito ye wange". <ref name=":0" /> * " '''Abagalagala b'embuuza''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Abakuumi b'obwakabaka bali ludda wa" <ref name=":0" /> * " '''Mulinnya lya Patri''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Mu linnya lya taata" <ref name=":0" /> * '''1975 Oluyimba lwa Marytrs''' lwa Yusufu Byangwa. <ref name=":0" /> * '''Mukulike Abazira''' olwa Godfrey Lubuulwa * '''Bayuguuma Ekibuga''' by'omusumba Simeon Kayiwa. <ref name=":0" /> * '''Abajulizi''' olwa Kato Ssekandi. <ref name=":0" /> * '''Abalamazi''' olwa Gabriel Bulindwa. <ref name=":0" /> * '''Babalangaki''' lwawandiikibwa Gerald Kiweewa. <ref name=":0" /> * '''Bakikola''' nga kyawandiikibwa John Ntale. <ref name=":0" /> * '''Omulanga gwa Mapeera''' lwandiikibwa Emmanuel Ssekidde. <ref name=":0" /> == Mu buwangwa obumanyiddwa ennyo == Abajulizi ba Uganda baalabikira mu kitundu kimu ekya firimu ''[[:en:Millions_(2004_film)|ya Millions]]'' . <ref>Regina Hansen (ed.), [https://books.google.com/books?id=AtALOnale4QC&dq=film+millions+uganda+martyrs&pg=PA23 ''Roman Catholicism in Fantastic Film: Essays on Belief, Spectacle, Ritual and Imagery''], McFarland, 2011, p. 23.</ref> Mu ntambi za firimu eno kyogerwako nti omu ku bannakatemba abaazannya ng’abajulizi yeeyita muzzukulu w’omu ku bajulizi. <ref>[https://www.imdb.com/title/tt0366777/trivia "Millions (2004): Trivia"], [[:en:IMDb|IMDb]].</ref> Mu mwaka gwa 2015 [[:en:Posta_Uganda|Posta Uganda]] yafulumya sitampu ya posta eyateekebwawo ku mukolo gw’okujaguza emyaka 50 mu 2014 ng’Abajulizi ba Uganda batukuzibwa. <ref> StampData, Stamps of Uganda, 2015 http://stampdata.com/stamps.php?fissuer=887&fdate=2015 </ref> == Ogwomukaaga 2025 Abayeekera ba Uganda beetulisizaako bbomu == Nga 3 Ogwomukaaga 2025, abayeekera ba Uganda babiri battibwa omukazi eyeetulisizaako bbomu okumpi [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|n'ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] ebweru wa [[:en:Kampala|Kampala]] . Obulumbaganyi buno bwaliwo mu kukuza [[:en:Martyrs'_Day|olunaku lw'abajulizi]] . Abayeekera bano bombi be bokka abattibwa. <ref>{{Cite news|date=2025-06-03|title=Two suspected Uganda rebels killed in Kampala blast, officials say|url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/explosion-reported-near-catholic-shrine-ugandas-capital-2025-06-03/|access-date=2025-06-03|work=[[Reuters]]|language=en}}</ref> == Ebiggwa == Ebiggwa by'abajulizi ba Uganda mu Uganda mulimu: * [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]] * Ekiggwa ky'Omutukuvu Andrew Kaggwa (Kahawa) mu [[:en:Hoima_District|Disitulikiti y'e Hoima]]. <ref name=":1">{{Cite web |date=2023-04-24 |title=Govt to promote faith-based tourism in Mbarara |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/govt-to-promote-faith-based-tourism-in-mbarara-4210750 |access-date=2024-01-29 |website=Monitor |language=en}}</ref> * Ekiggwa kya Saint Anatole Kiriggwajjo mu [[Hoima (disitulikit)|Disitulikiti y'e Hoima]] . <ref name=":1" /> * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] mu [[:en:Kyenjojo_District|Disitulikiti y'e Kyenjojo]] . * [[:en:Busega_Martyrs_Memorial|Ekijjukizo ky'Abajulizi e Busega]] * [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] <ref name="MunyR">{{cite news|newspaper=[[ New Vision]]|url=https://www.newvision.co.ug/news/1325301/papal-nuncio-breaks-ground-martyrs-shrine|title=Papal Nuncio Breaks Ground for Martyrs Shrine|date=4 May 2015|author=Juliet Lukwago|access-date=28 April 2026|location=Kampala, Uganda}}</ref> == Laba ne == * [[:en:The_White_Fathers_Mission_in_Uganda|Bannaddiini ba Mission mu Uganda]] * [[:en:Nabulagala_Mapeera_church|Ekkanisa ya Nabulagala Mapeera]] * [[:en:Rubaga_Cathedral|Lutikko e Rubaga]] * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] * [[:en:Namugongo|Namugongo]] == Ebijuliziddwa == [https://www.ugandaholidayguide.com/the-catholic-martyrs-of-uganda/ Abajulizi Abakatoliki abamu Uganda] == Ebiyungo eby’ebweru == * [http://justus.anglican.org/resources/bio/176.html Ebikwata ku bulamu bw’Abakristaayo ab’edda abajjukirwanga] * [http://www.britannica.com/eb/article-9074103 Encyclopædia Britannica Ku mutimbagano] * [http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Namugongo] * [http://www.munyonyo-shrine.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Munyonyo] * [http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ Abajulizi ba Uganda okuva mu magazini ya ''The Word Among Us'' eya August 2008]Tterekero {{Uganda topics}}{{authority control}} [[Category:Buganda]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] jqmiku69xpg9pqzkcrj4zfr4rb3uknq 48509 48508 2026-05-01T15:24:42Z Quinlan83 6593 Fix 48509 wikitext text/x-wiki {{Infobox martyrs|honorific_prefix=[[Beatification|Blessed]]|name=Daudi Okelo and Jildo Irwa|birth_date=c.1900 (Daudi); 1906 (Jildo)|death_date=18 October 1918|martyred_by=|means_of_martyrdom=pierced with spears|feast_day=September 18|venerated_in=[[Catholic Church]]|image=|imagesize=|caption=|birth_place=|death_place=Paimol, Uganda|beatified_date=20 October 2002|beatified_place=|beatified_by=[[Pope John Paul II]]|canonized_date=|canonized_place=|canonized_by=|attributes=|patronage=|major_shrine=|notable_members=}} {{reflist}} '''Abajulizi ba Uganda''' kibiina kya [[:en:Catholic_Church|Bakatoliki]] 22 n'aba [[:en:Anglicanism|Anglican]] 23 abakyusizza eddiini y'Ekikristaayo mu [[:en:History_of_Buganda|bwakabaka bwa Buganda]] kati ekitundu kya [[:en:Uganda|Uganda]], abattibwa wakati wa 31 January 1885 ne 27 January 1887. <ref>{{cite encyclopedia|article=Martyrs of Uganda|publisher=Encyclopædia Britannica Online|encyclopedia=Encyclopædia Britannica Inc.|date=2014|access-date=3 June 2014|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/612654/Martyrs-of-Uganda}}</ref> <ref name="CMU">{{cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |work=The Buganda Home Page}}</ref> Battibwa ku biragiro bya [[:en:Mwanga_II_of_Buganda|Mwanga II]], ''[[:en:Kabaka_of_Buganda|Kabaka]]'' (Kabaka) wa [[:en:Buganda|Buganda]] . Okufa kuno kubaddewo mu kiseera nga wabaddewo okulwanagana kw’eddiini okw’engeri ssatu okulwanirira obuyinza mu byobufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. Ekitundu kino era kyaliwo mu mbeera y'[[:en:Scramble_for_Africa|okulwanira amawanga ga Africa]] – okulumba, okuwamba, okwawukana, okufugibwa amatwale n'okwegatta ku ttaka lya Afrika amawanga ga Bulaaya. <ref name="AMWN">{{cite book |last1=Moorehead |first1=Alan |year=1963 |title=The White Nile |publisher=Penguin |isbn=9780060956394 |chapter=Chapter 16, Paradise Reformed}} </ref> Nga wayise emyaka mitono, [[:en:Church_Missionary_Society|ekibiina ky'abaminsani b'ekkanisa]] y'e Bungereza kyakozesa abafudde bano okuwandiisa obuwagizi obw'amaanyi mu bantu olw'Abangereza okugula Uganda [[:en:British_Empire|olw'Obwakabaka]] . <ref name="Apter">{{cite book |author=David Apter |year=1961 |title=The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism |url=https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC |publisher=Princeton University |isbn=978-1-136-30764-5 |page=77}}</ref> Eklezia Katolika [[:en:Beatification|yawa omukisa]] abajulizi ba Uganda abakatoliki 22 ab’enzikiriza yaayo mu 1920 era ne [[:en:Canonized|bafuulibwa abatukuvu]] mu 1964 [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] mu [[:en:St._Peter's_Basilica|Basilika ya St. Peter’s]] e Roma. <ref>{{Cite web |date=17 July 2023 |title=Mapeera relative speaks out on her impression of Uganda |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/NV_165154 |access-date=2023-10-03 |website=New Vision |language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mu mwaka gwa 2024, ebisigalira by’abajulizi ba Uganda abakatoliki babiri okuli [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] ne [[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Mulumba]], byaddizibwa mu Uganda. <ref>{{Cite web |last=Kisekka |first=Christopher |date=2024-09-10 |title=Relics of Uganda Martyrs Return as Church Marks 60 Years of Their Sainthood |url=https://ugandaradionetwork.net/story/relics-of-uganda-martyrs-return-as-church-marks-60-years-of-their-sainthood |access-date=2025-10-06 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> == Embera eletera enkola yomukolo == [[File:Namugongo_03.jpg|right|thumb|280x280px|[[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]]]] [[File:Namugongo_06.jpg|right|thumb|210x210px|Okulaga engeri Abajulizi ba Uganda gyebatulugunyizibwamu]] Olupapula lw'amawulire mu Bungereza olwafulumya ebbaluwa [[:en:Muteesa_I_of_Buganda|Ssekabaka Muteesa I]] eya 1875 ng'eyita Abaminsani, yavaamu okutuuka kwa [[:en:Alexander_Murdoch_Mackay|Alexander Mackay]] ow'e Kkanisa ya Uganda [[:en:Church_Missionary_Society|Church Missionary Society]] mu Buganda mu 1877. Ekibinja ky'Abafaransa Abakatoliki ekya [[:en:White_Fathers|White Fathers]], nga kikulembeddwa Père Simon Lourdel ( amanyiddwa nga Fr. Mapera) kyatuuka oluvannyuma lw’emyaka ebiri. Abasuubuzi Abawalabu okuva e [[:en:Zanzibar|Zanzibar]] baali baleese [[:en:Islam|Obusiraamu]] mu Bwakabaka. <ref>{{cite book |author=Ian Leggett |year=2001 |title=Uganda |url=https://books.google.com/books?id=tdz9geaMMtkC |publisher=Oxfam |isbn=978-0-85598-454-0 |page=13}}</ref> Kino mu butuufu kyavaako okulwanagana kw’eddiini ssatu olw’obuyinza mu by'obufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. <ref name="AMWN">{{cite book |last1=Moorehead |first1=Alan |year=1963 |title=The White Nile |publisher=Penguin |isbn=9780060956394 |chapter=Chapter 16, Paradise Reformed}}<cite id="CITEREFMoorehead1963" class="citation book cs1" data-ve-ignore="">Moorehead, Alan (1963). "Chapter 16, Paradise Reformed". ''The White Nile''. Penguin. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9780060956394|<bdi>9780060956394</bdi>]].</cite><span title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.atitle=Chapter+16%2C+Paradise+Reformed&rft.btitle=The+White+Nile&rft.pub=Penguin&rft.date=1963&rft.isbn=9780060956394&rft.aulast=Moorehead&rft.aufirst=Alan&rfr_id=info%3Asid%2Flg.wikipedia.org%3AAbajulizi+ba+Uganda" class="Z3988" data-ve-ignore=""></span></ref> Wakati wa wa 1880, bangi baali bakyusiddwa wakati w'eddiini zino essatu, era abamu ku baali bakyuse baalina ebifo ebikulu mu lubiri lwa kabaka. <ref name="LOC">{{cite web |date=December 1990 |title=Long-Distance Trade and Foreign Contact |url=http://lcweb2.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field(DOCID+ug0016) |access-date=29 September 2014 |work=Uganda |publisher=Library of Congress Country Studies}}</ref> Muteesa yennyini yalina obusaasizi bw'Obusiraamu, naye abaami bangi abamanyifu baali bafuuse Abakristaayo. <ref>Mark R. Lipschutz and R. Kent Rasmussen, ''Dictionary of African Historical Biography'', University of California Press, 1986 ({{ISBN|978-0-520-06611-3}}), p. 164.</ref> Kabaka Mwanga II yasikira Nnamulondo mu 1884. Yali mweraliikirivu olw’eddiini y'Ekikristaayo eweyongera n’okusituka kw’ekibiina ky’abakungu, okwawukana ku baami b’ebitundu ab’ennono, abaali basomye, nga balina eddiini, era nga baagala okutereeza embeera z’Abaganda. <ref name="DAHB165">Lipshutz and Rasmussen (1986), ''Dictionary of African Historical Biography'', 1986, p. 165.</ref> [[:en:German_East_Africa|okwegatta kwa Girimaani]] ku nsi kati eyitibwa [[:en:Tanzania|Tanzania]] kyayongera okuleetawo okweraliikirira. Nga wayise omwaka bukya afuuka kabaka yalagira okuttibwa kwa Yusufu Rugarama, Makko Kakumba, ne Nuwa/Noah Serwanga, abaali bakyuse okudda mu ddiini y’Ekikristaayo. <ref name="CMU">{{cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |work=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite><span title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.genre=unknown&rft.jtitle=The+Buganda+Home+Page&rft.atitle=The+Christian+Martyrs+of+Uganda&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.buganda.com%2Fmartyrs.htm&rfr_id=info%3Asid%2Flg.wikipedia.org%3AAbajulizi+ba+Uganda" class="Z3988" data-ve-ignore=""></span></ref> Ng'asikirizibwa ssaabaminisita we, nga 29 Ogwekkumi 1885 yatta omulabirizi w’Abangereza (ekkanisa ya Uganda) [[:en:James_Hannington|James Hannington]] eyali agenda okujja ku nsalo y’ebuvanjuba bw’obwakabaka bwe. Kino kiyinza okuba nga kyali kigendereddwamu okuweereza Abazungu obubaka nti yali tayagala bajje mu Uganda. Era kigambibwa nti okuttibwa kw’Omulabirizi [[:en:James_Hannington|James Hannington]] kwava ku lufumo mu kiseera ekyo nti abalabe abaali bagenda okusaanyaawo Obwakabaka baali bagenda kuva mu Buvanjuba, oludda Omulabirizi gye yali ava. Bwatyo Kabaka yalina omutaka Luba mu Bwakabaka bwa Busoga mu Buvanjuba okutta Omulabirizi. <ref name="Ward">Kevin Ward, [http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html "A History of Christianity in Uganda"] in ''Dictionary of African Christian Biography''.</ref> Kyokka Mwanga oluvannyuma yalonda Abakristaayo abawerako mu bifo ebikulu eby’amagye. <ref name="DAHB165" /> == Okuttibwa mu 1885–86 == [[File:Journey_for_death.jpg|left|thumb|Ekijjukizo ku [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|kiggwa ky’abajulizi e Munyonyo]] nga kiraga ekifo abajulizi ab’omubiseera by'omaaso we baatambulira okufa.]] [[File:African_Martyrdom.jpg|left|thumb|Okuttibwa kwa Andrew Kaggwa]] Mu 1886 Mwanga yalagira abantu bangi mu lubiri battibwe olw’okugaana okukkiriza eby’eddiini bye yali ayagala, bye yalaba ng’obutagondera. Heike Behrend agamba abattibwa bonna baali Bakristaayo n’Abasiraamu abaali bakyuse; ensonda endala zigamba nti baali ba Anglican (b'Ekkanisa ya Uganda) n’Abakatoliki bokka abattibwa, era ne byogerwa nti okuttibwa kw’Abasiraamu kwaliwo emyaka kkumi emabega mu mikono gya kitaawe wa Mwanga, Muteesa. <ref>[http://www.muslimpopulation.com/africa/Uganda/The%20untold%20story.php "The untold story of the Uganda Muslim martyrs"]</ref> Joseph Mukasa, eyakyukira mu ddiini y’Ekikristaayo eyali yenyamidde olw’okuttibwa kwa Hannington, era ng’agezaako okukuuma abaweereza b'Olubiri, ye yasooka okuttibwa nga 15 Ogwekkuminogumu 1885: <ref>Bob French, [http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ "The Uganda Martyrs: Their Countercultural Witness Still Speaks Today"] in ''The Word Among Us'', August 2008.</ref> kino kyaliwo ku kusikirizibwa kwa [[:en:Katikkiro|Katikkiro]] (ssaabaminisita) Mukasa, eyamuddira mu bigere Joseph Mukasa gwe yateebereza okufuuka kabaka. <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 , pp. 172–173.</ref> Olwo, wakati wa 25 Ogwokutaano ne 3 Ogwomukaaga 1886, okuttibwa okungi kwakolebwa. <ref name="CMU">{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |website=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite></ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20060826113228/http://www.dacb.org/stories/uganda/lwanga_charles.html Dictionary of African Christian Biography: Charles Lwanga]</ref> Mwanga yalagira okuttibwa kw’abavubuka bonna abaamujeemera – olw'okwagala okumatiza ebyetaago by’abataka abakulu. Abasajja 22 ku bano, abaali bazze mu ddiini [[:en:Catholicism|y’Abakatoliki]], baayokebwa nga balamu e [[:en:Namugongo|Namugongo]] mu 1886. "Ensonga eziri emabega w'okuyigganyizibwa kuno zikyakubaganyizibwako nnyo ebirowoozo", Behrend bw'agamba. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Eky'amazima ensonga z’ebyobufuzi zaakola kinene. Abattibwa kwaliko n'abataka abato, ng'abamu ku bbo, nga [[:en:Joseph_Mukasa|Joseph Mukasa]], baali "n'ebirowoozo eby'ekusifu entongole olw'abakulu baabwe." obuggya nti abavubuka bano abagenda okuvaayo mu bbanga ttono bandibagobye mu buyinza". <ref name="Ward">Kevin Ward, [http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html "A History of Christianity in Uganda"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161123083842/http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html|date=23 November 2016}} in ''Dictionary of African Christian Biography''.</ref> <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 ({{ISBN|978-0-521-83785-9}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-521-83785-9|<bdi>978-0-521-83785-9</bdi>]]), pp. 172–173.</ref> Ward azze agamba nti ekyabakubiriza kwe kulowooza nti "Abakristaayo bano baali bajeemu ku Kabaka, ebikozesebwa mu butamanya bya bwannakyemalira obw'amawanga amalala". <ref name="Ward" /> [[File:Uganda_Martyrs_Church_Namugongo_03.jpg|alt=Uganda Martyrs Church Namugongo in Uganda|thumb|Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda e Namugongo.]] Omujulizi ku mukolo guno, Faaza omuminsani Omufaransa Lourdel, yakitwala nti ekikulu ekyaviirako Mwanga okuwulira ng’anyoomebwa Abakristaayo abamanyi okusoma n’okuwandiika abaali bagamba nti bamanyi eddiini okusingako. Lourdel yawa ensonga ey'okubiri lwaki Mwanga yatta abantu bano kyali ky'Abaweereza kugaana kwetaba naye mu bikolwa by'omukwano gw'ekikukujju.<ref>Quoted in Hoad (2007), p. 3.</ref> Kabaka, mu nnono yalina amaanyi g’obulamu n’okufa kw'abantu be, yanyiiga olw’okugaana kw'abaweereza bano.<ref name="CMU">{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |website=The Buganda Home Page}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm "The Christian Martyrs of Uganda"]. ''The Buganda Home Page''. Archived from [http://www.buganda.com/martyrs.htm the original] on 19 July 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 August</span> 2007</span>.</cite></ref> Marie de Kiewet-Hemphill akubira agamba nti ekyekwaso eky’amangu, bwe kiba nga si kye kyavaako eky'enkomeredde, kyali ky'abaweereza kugaana okwewaayo eri Mwanga <ref>Quoted in [https://books.google.com/books?id=k9OhP55_hJAC&dq=Hoad+%22immediate+pretext%22&pg=PA4 Neville Wallace Hoad, ''African Intimacies''], University of Minnesota Press, 2007 , p. 4.</ref> Roland Oliver agaana okunyiiga eri Obukristaayo ng’ensonga emala, okuva bwe kitannyonnyola lwaki Mwanga yakola ku bavubuka bano so si ku baami n’abakazi ab’amaanyi abaali bakyuse. <ref>Cited in Hoad (2007), pp. 3–4.</ref> Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza assa essira ku nsonga y’emu. <ref name="Bsaakisimba">Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza, [https://books.google.com/books?id=IRPKAgAAQBAJ&pg=PA212 ''Bsaakisimba''], Routledge, 2014 , pp. 212–213.</ref> J. P. Thoonen mu kitabo kye ku kibuuzo kino akkiriziganya n’okwekenneenya kwa Kiewet-Hemphill, ate ng’ategedde nti waaliwo ensonga endala ez’ebyobufuzi. <ref>Cited in Hoad (2007), p. 4.</ref> Naddala ng'abamu ku abo abeegaana okukkiriza kwabwe baawonyezebwa okufa." <ref name="Hoad 2007 4">Hoad (2007), p. 4.</ref> Mu wiiki eyakulembera okuttibwa, Omukristaayo Matthias Gayinga yagaana okusaba kwa mukwano gwa Mwanga ow’oku lusegere, Omusiraamu Lutaya, kabaka gwe yali amutumye olw’ekigendererwa ekyo. Olw’ekyo yabonerezebwa nnyo, wadde nga teyattibwa. Ennyikira ye yayogerwako ng'okugaana okw'amaanyi" omuminsani Omuzungu A. P. Ashe, oluvannyuma n'agamba nti ye yateekawo ennimi z'omuliro ku bigenda okubaawo oluvannyuma. Ekikolwa kye kyaddiridde okugaana omulala eyakyuka, Anatole Kirrigwajjo, okukkiriza okusunsulwa ku kifo eky'oku ntikko "kye yali asobola okukozesa mu kabi k'omwoyo gwe gwokka". Wadde ng'Abaweereza bangi Abakristaayo baategeka okubulawo kwabwe nga Mwanga abeetaaga, oba okugaana okusaba k'okw'egatta naye mu bikolwa by'ekikaba, omuweereza gumu Muwafi yamugondera. Kigambibwa nti Mwanga yakwata omuweereza omulala eyali ayigiriza Muwafi Obukristaayo. Kino Mwanga yakilaba ng'okugezaako "okumunyaga akazannyo ke yali ayagala ennyo era n'okutuusa kati bulijjo agoberera amateeka, ng'amuyigiriza eddiini eyabaleetera okwagala okufa okusinga okugondera". <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 ({{ISBN|978-0-521-83785-9}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-521-83785-9|<bdi>978-0-521-83785-9</bdi>]]), pp. 172–173.</ref> <ref name="Bsaakisimba">Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza, [https://books.google.com/books?id=IRPKAgAAQBAJ&pg=PA212 ''Bsaakisimba''], Routledge, 2014 ({{ISBN|978-1-135-45652-8}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-135-45652-8|<bdi>978-1-135-45652-8</bdi>]]), pp. 212–213.</ref> <ref>John F. Faupel, [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&q=Faupel ''African Holocaust''], Paulines Publications Africa, 2007, pp. 137–138.</ref> <ref>Charles Lwanga Mubiru, ''The Uganda Martyrs and the Need for Appropriate Role Models in Adolescents' Moral Formation'', Lit Verlag Münster, 2012 , p. 107.</ref> Mwanga yayita Abaweereza n’abuuzasaba abo abaali basaba okuyimirira ku ludda lumu. Bano abasinga baali wakati w’emyaka 15 ne 30, olwo ne batwalibwa ku lugendo oluwanvu okutuuka ku kuttibwa nga bookebwa nga balamu. Mu kwolesa obuvumu, Obukristaayo bwabwe bw'asaba, baayamba okuggyawo endowooza yonna nti eddiini empya yali tekwatagana na ndowooza z’ennono ez’obuzira. <ref name="Iliffe" /> == Ebivudde mu byobufuzi == Abakyufu, waakiri Abakatoliki, baali bayigiriziddwa nti bali mu kabi ak’okuttibwa. Amawulire ag’ensi ag’omu kiseera ekyo gaabagambanga ng’abajulizi. <ref name="Okoth">Assa Okoth, [https://books.google.com/books?id=6knAMseFPpIC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA86 ''A History of Africa''], East African Publishers, 2006 , p. 86.</ref> <ref>R. W. Bryan, [https://books.google.com/books?id=CFoudViGq0gC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA40 ''Great Christians Commemorated by the Indian Church''], ISPCK , p. 40.</ref> <ref>Faupel (2007), [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&dq=Faupel+Intelligencer&pg=PA118 ''African Holocaust''], p. 118.</ref>''​'' ''​Buganda 1888'' ne ''Les Missions Abakatoliki'' 18 (1886). <ref name="Iliffe" /> Amawulire g’ebikolwa bya Mwanga gaaleeta ebigambo ebikontana mu Bungereza. Abamu baakiraba ng’akabonero akalaga nti kaweefube w’obuminsani mu Buganda temuli nsa, abalala ng’omulanga gw’okufuba obuggya. ''[[:en:The_Times|The Times]]'' olupapula lw'amawulire olwa nga 30 Ogwekkumi 1886, gaawandiika nti, "omusaayi gw'abajulizi y'ensigo y'Ekkanisa", gawandiika nti: "Ku buwanguzi bw'okugezesa kwa Uganda, n'okukyukakyuka kw'embeera ennungi n'embi, kwesigama ku ssanyu ly'omunda mu ssemazinga omunene okumala emirembe." <ref name="Okoth">Assa Okoth, [https://books.google.com/books?id=6knAMseFPpIC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA86 ''A History of Africa''], East African Publishers, 2006 ({{ISBN|978-9966-25-357-6}}[[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-9966-25-357-6|<bdi>978-9966-25-357-6</bdi>]]), p. 86.</ref> Endowooza eno yakulaakulana n’efuuka kampeyini y’Abangereza okuyingira mu kitundu kino. <ref>Cedric Pulford, [https://books.google.com/books?id=JEbqCWN3R_UC&dq=%22in+Britain%2C+where+the+martyrdom+of+the+Baganda+converts+was+well+remembered%22&pg=PA145 ''Eating Uganda''], Ituri Publications, 1999.</ref> Mu Gwomwenda gwa 1888, Mwanga yateekateeka okugoba abakulembeze b’Abakristaayo n’Abasiraamu abaali basigaddewo bwe yabaleka okufa enjala ku kizinga mu nnyanja Nalubaale ekyali kijjuddeko ggoonya. <ref>Donald Anthony Low, [https://books.google.com/books?id=N28QWWLPYtcC&dq=maroon+crocodile+infested&pg=PA31 ''Buganda in Modern History''], University of California Press, 1971, p. 31.</ref> Ekigambo ky’enteekateeka ye kyasomolwa era obujeemu obwakolebwa Abakristaayo n’Abasiraamu awamu bwavaako muganda we [[:en:Kiweewa_of_Buganda|Kiweewa]] okulya Nnamulondo. Mu Gwekkumi 1888, Abasiraamu baawamba obuyinza, ne bagoba abakulembeze b’Abakristaayo era Kiweewa bwe yagaana okukomolebwa, ne bamugoba ku ntebe ne bamutta, ne bamusikiza ne muganda we omulala, [[Kalema owa Buganda|Kalema]] . Mu Gwekkuminebbiri gwa 1888, Mwanga yafuna obuwagizi okuva mu Bakristaayo era mu Gwokuna gwa 1889 yasalawo okulwanyisa ekibuga ekikulu ekya Buganda. Yawangulwa, kyokka eggye ly’Abakristaayo, nga bakulemberwa omutaka w’Abapolotesitante [[:en:Apollo_Kaggwa|Apollo Kaggwa]], ne baddamu okutwala ekibuga ekikulu, ekyasobozesa Mwanga okukiyingira n’obuwanguzi nga 11 Ogwekkumi 1889. Abasiraamu ne baddukira mu bwakabaka obuliraanyewo obw’e [[:en:Bunyoro|Bunyoro]], ekyabayamba okudda n'obuwanguzi mu Gwekkuminogumu gwa 1889, kyokka oluvannyuma baawangulwa ebitenkanika mu Gwokubiri gwa 1890 ne yeggya e Bunyoro. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> Mu 1888, ab’obuyinza mu Bungereza baawa obuyinza ekitongole kya [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|Imperial British East Africa Company]] (IBEAC) okuddukanya ettwale ly'[[:en:East_Africa|Obuvanjuba bwa Africa]] eryaweebwa Bungereza mu ndagaano gye yakola ne Bugirimaani mu 1886. Mu Gwekkuminogumu gwa 1889, Mwanga yasaba agenti wa kkampuni eno Frederick Jackson obuyambi. Jackson yagaana okukkiriza okusaba kuno, kubanga yali aweereddwa ebiragiro obutayingira Buganda. [[:en:Carl_Peters|Carl Peters]], agenti wa kkampuni ya Girimaani ekwatagana nayo, bwe yategeera okujulira kwa Mwanga, n’asalawo okukiddamu. Yatuuka e [[:en:Mengo,_Uganda|Mengo]], ekibuga kya Mwanga ekiggya, nga wayise wiiki bbiri ng’Abasiraamu bawanguddwa mu Gwokubir 1890. Olw’okuba bino byali bikyaleetawo okutiisa, Mwanga yakkiriza okumuwa endagaano. Jackson olwo n’atuuka n’agiwaayo, Mwanga gye yagaana, olwokuba Abaminsani Abangereza baagitwala ng'erimu obukwakkulizo obwamaanyi. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> Endagaano Peters gye yakola ne Mwanga yasazibwamu [[:en:Heligoland–Zanzibar_Treaty|olw’endagaano ya Heligoland–Zanzibar]] wakati wa Bungereza ne Girimaani, eyagaziya munda mu nsi lw’enjawukana wakati w’ebitundu bye baali bafuga mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]], ne kireka Buganda mu kitundu kya Bungereza n’okutambuza ekifo ekikulu eky’amagoba okuva ku lubalama lw’ennyanja okudda mu bitundu eby’omunda. <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> IBEAC yasindika [[:en:Frederick_Lugard|Frederick Lugard]], omuddukanya w'amagye gaayo, e Mengo, mu Gwekkuminebiri1890 gye yafunira Mwanga okukkiriza okumala emyaka ebiri endagaano ne kkampuni eno. Endagaano eno yali ya mugaso eri Mwanga Abasiraamu e Bunyoro bwe baakola okugezaako okweddiza obuyinza. Okusika omuguwa wakati w’ebibiina by’Abakatuliki n’Abapolotesitante kwavaako okulwana mu mwezi Ogusooka mu 1892 e Mengo. Lugard yawagira Abapolotesitante okulwanyisa oludda lw’Abakatoliki olw’amaanyi mu lutalo, ekyawaliriza Mwanga n’Abakatoliki okudduka. Lugard yasobola okusendasenda Mwanga okudda okuva mu ttwale lya Girimaani, gye yali addukidde, okudda e Mengo nga 30 Ogwokusatu1892 n’okukola endagaano empya. Endagaano eno yawa Abapolotesitante (ekitundu ekisinga obunene), Abakatoliki, ne (ekitundu ekitono kyokka) Abasiraamu ebitundu eby’enjawulo; Mwanga yennyini yafuuka Omupolotesitante. <ref>Kenneth Ingham, ''The Making of Modern Uganda'', Allen & Unwin. London, 1958, pp. 43–49 .</ref> Nga bayambibwako ekibiina kya [[:en:Church_Mission_Society|Church Missionary Society]], ekyakozesa okufa kw’abajulizi baabwe okufuna obuwagizi obw’amaanyi mu Bungereza okufuna Uganda, Lugard olwo n’asobola bulungi okugoba Ssaabaminisita [[:en:William_Ewart_Gladstone|William Ewart Gladstone]] ne kabineti ye okusuulawo Uganda. <ref name="Apter">{{Cite book |last=David Apter |year=1961 |title=The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism |url=https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC |publisher=Princeton University |isbn=978-1-136-30764-5 |page=77}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFDavid_Apter1961">David Apter (1961). [https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC ''The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism'']. Princeton University. p.&nbsp;77. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-136-30764-5|<bdi>978-1-136-30764-5</bdi>]].</cite><span data-ve-ignore=""> </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore=""><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Template:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="">ISBN / Date incompatibility ([[Help:CS1 errors#invalid isbn date|help]])</span> [[Category:CS1 errors: ISBN date]]</ref> Obuyinza bwa [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|IBEAC]] bwakyusibwa ne buweebwa Bungereza nga 1 Ogwokuna 1893 era nga 27 Ogwomunaana 1894 Mwanga yakkiriza Buganda okufuulibwa ettwale erikuumibwa Bungereza. Kyokka nga 6 Ogwomusanvu 1897 yalangirira olutalo ku Bungereza. Yawangulwa nga 20 Ogwomusanvu e [[:en:Buddu|Buddu]] mu [[:en:Masaka_District|Disitulikiti y’e Masaka]] leero, ekitundu ekyaweebwa Abakatoliki mu ndagaano ya 1892, yaddamu okuddukira mu [[:en:German_East_Africa|Germany East Africa]] . Yalangirirwa [[:en:Deposition_(politics)|ng’agobeddwa mu ntebe]] nga 9 Ogwomunaana. Oluvannyuma lw’okugezaako okuzzaawo obwakabaka bwe n’alemererwa, [[:en:Exile|yawang’angusibwa]] mu 1899 n’atwalibwa mu bizinga bya [[:en:Seychelles|Seychelles]], gye yasembezebwa mu [[:en:Anglican_Church|kkanisa y’Abangereza]] . Yafa mu 1903, nga wa myaka 35. <ref>{{cite book |last1=Cawthorne |first1=Nigel |date=2013 |title=Tyrants: History's 100 Most Evil Despots & Dictators |url=https://books.google.com/books?id=bgkEAwAAQBAJ&q=Danieri+Basamula-Ekkeri+Mwanga+II+Mukasa&pg=PT211 |publisher=Arcturus Publishing |isbn=978-1-78212-255-5 |language=en}}</ref> == Okussa ekitiibwa mu Klezia Katolika == [[File:Munyonyo_Martyrs_Shrine_at_night.jpg|thumb|Ekiggwa e Munyonyo kyazimbibwa ng’okwebaza olw’okufuula Abajulizi ba Uganda abatukuvu]] [[File:St._Andrew_Kaggwa_tomb.jpg|thumb|Ekijjukizo ekizimbiddwa ku ntaana ya Andrew Omutukuvu e Munyonyo]] Okusinziira ku Heike Behrend, oluvannyuma lw'okufa kuno, Eklezia Katolika yakozesezza ekitundu kino okufuula abaakosebwa ekifo ekikulu mu kibiina kya "[https://www.jstor.org/stable/24545574 cult of martyrs]". <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Mu 1897 Ssaabalabirizi [[:en:Henri_Streicher|Henri Streicher]] yatandikawo ekibiina kya Uganda Martyrs Guild mu [[:en:Uganda|Uganda]] okwetaba mu kubuulira enjiri. Essuula ezimu eza Guild zafuuka za byabufuzi mu myaka gya 1950. Olw’okufugibwa [[:en:Charismatic_Movement|ekibiina kya Charismatic Movement]], oluvannyuma kyakulaakulana ne kifuuka ekibiina ekikulu eky’okulwanyisa obulogo mu Tooro. <ref name="ReferenceA" /> Ekitiibwa ekiweebwa abajulizi ba Uganda awalala mu Afrika kikola okufuula Obukatoliki obw’Afirika, ng’okugeza mu [[:en:Senegal|Senegal]], ekkanisa eyazimbibwa mu 1890 gy’erimu ebisigalira byabwe era nga muno mulimu amasinzizo agawerako agaweereddwayo eri [[:en:Saint_Kizito|Kizito]], eyali asinga obuto mu battibwa. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> [[File:Matthew_Malumba,_Charles_Lwanga,_and_Ugandan_Martyrs_Relics_Museum_of_Catholic_Art_and_History.jpg|thumb|Ebisigalira ebikutte ebisigalira bya Charles Lwanga n’Abajulizi ba Uganda abalala.]] [[:en:Pope_Benedict_XV|Paapa Benedict XV]] yawa omukisa [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]], [[:en:Matiya_Mulumba|Matiya Mulumba]], ne bannaabwe amakumi abiri nga 6 Ogwomukaaga 1920, era [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] [[:en:Canonized|n’abatukuza]] nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{cite web |date=3 June 2017 |title=Saint Charles Lwanga and Companions, Martyrs of Uganda |url=http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091003084454/http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |archive-date=3 October 2009 |work=Catholic News Agency}}</ref> Ku mukolo gw’okufuula abajulizi b’Abakatuliki abatukuvu, [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul]] yamenya n’Abangereza, ng’agamba nti: “Nedda, ddala, tetwagala kwerabira balala.” eyali ow'okwatula kw'Abangereza, yayolekagana n'okufa mu linnya lya Kristo." <ref>{{cite web |date=18 October 1964 |title=Pope Paul VI's homily at the canonization of the martyrs of Uganda |url=https://www.vatican.va/content/paul-vi/la/homilies/1964/documents/hf_p-vi_hom_19641018_martiri-uganda.html |language=la}}</ref> Mmisa ya Paapa ey’okubafuula abatukuvu yeeyoleka nnyo kubanga omulundi ogwasembayo ng’ekyo kyakuzibwa mu [[:en:Tridentine_Mass|ngeri ya Tridentine]] mu St. Peter’s Basilica. sitampu za posta zafulumizibwa mu mwaka ogwaddako [[:en:Vatican_City|ekibuga Vatican]] olw’okujjukira okufuulibwa omutukuvu. <ref>{{cite web |title=Vatican City – Postage Stamps – 1965 |url=https://www.stampworld.com/en/stamps/Vatican-City/Postage%20stamps/1960-1969?user=217425&year=1965 |publisher=Stamp World}}</ref> Ku lunaku lw'ekijjukizo lwa nga 3 Ogwomukaaga olwa Charles Lwanga n'abalala ekkumi n'ababiri abaafa nga 3 Ogwomukaaga 1886 luli mu [[:en:General_Roman_Calendar|Kalenda ya Roma,]] ate abajulizi omwenda abasigaddewo bajjukirwa mu ''[[:en:Roman_Martyrology|Roman Martyrology]]'' ku nnaku zaabwe ez'okufa. [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y’abajulizi ba Uganda]] e Namugongo yazimbibwa mu 1968. Okuva mu myaka gya 1980 yafuulibwa ekifo eky’okulamaga, era enteekateeka z’okukigaziya zalangirirwa mu 2014. <ref>[http://www.monitor.co.ug/News/National/Govt-to-launch-Namugongo-Martyrs-Shrines-fundraising-/-/688334/2426802/-/nphe86/-/index.html "Government to launch Namugongo Martyrs Shrines fundraising campaign today"], ''Daily Monitor'', 23 October 2014.</ref> [[:en:Santi_Martiri_dell'Uganda_a_Poggio_Ameno|Santi Martiri dell'Uganda a Poggio Ameno]], ekkanisa e [[:en:Rome|Roma]] eyaweebwayo eri Abajulizi ba Uganda, yaweebwayo mu 1980 n'efuuka [[:en:Titular_church|ekkanisa ya titular]] mu 1988. <ref>{{Cite book |last=Pham |first=John-Peter |date=30 November 2004 |title=Heirs of the Fisherman: Behind the Scenes of Papal Death and Succession |url=https://books.google.com/books?id=ahTU3koVfLEC&dq=%22Santi+Martiri+dell%27Uganda+a+Poggio+Ameno%22&pg=PA219 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-534635-0 |via=Google Books}}</ref> <ref>{{Cite book |last=Bräuer |first=Martin |date=27 February 2014 |title=Handbuch der Kardinäle: 1846-2012 |url=https://books.google.com/books?id=363pBQAAQBAJ&dq=%22Poggio+Ameno%22&pg=PA532 |publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG |isbn=9783110269475 |via=Google Books}}</ref> Mu 1993, olukiiko lwa [[:en:Uganda_Episcopal_Conference|Uganda Episcopal Conference]] lwatandikawo [[:en:Uganda_Martyrs_University|yunivasite]] eyatuumibwa erinnya ly’abajulizi ba Uganda, eyafuna endagaano yaayo ey’obwannannyini mu 2005. <ref>{{Cite web |date=2025-09-16 |title=Uganda Martrys University |url=https://umu.ac.ug/ |access-date=2025-12-19 |language=en-US}}</ref> Mu mwaka gwa 2014, Uganda yajaguza emyaka 50 bukya Bajulizi ba Uganda batukuzibwa era ne bagulumizibwa mu butukuvu Paapa Paul VI nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007}}</ref> [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky’Abajulizi e Munyonyo]] kijjukizo kya kwebaza olw’okubafuula abatukuvu. Okusima omusingi mu butongole kwaliwo nga 3 Ogwokutaano 2015 nga kwakolebwa Paapa Nuncio mu Uganda, Ssaabalabirizi [[:en:Michael_A._Blume|Michael A. Blume]], ne Kalidinaali [[:en:Emmanuel_Wamala|Emmanuel Wamala]] . Okuddamu okukulaakulanya kwalimu okuzimba ekiggwa ky’ekkanisa ekipya, [[:en:Uganda_Martyrs_Museum|myuziyamu]], ofiisi, n’ebifo abatukuvu we baafiirwa. <ref>[http://www.ntv.co.ug/news/local/03/may/2015/papal-nuncio-launches-construction-munyonyo-martyrs-shrine-5886 "Papal nuncio launches construction of Munyonyo martyrs shrine"] , NTV, 3 May 2015.</ref> === Olukalala lw'abajulizi Abakatoliki 22 === {| class="wikitable sortable" !#<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web |title=Uganda Martyrs |url=https://www.uecon.org/uganda-martyrs/martyrs |access-date=2024-02-02 |website=Uganda Episcopal Conference |language=en-gb}}</ref> !Erinnya !Ennaku kwe yafiira !Emyaka kwe yafiira !Omuyima w'omutuukirivu !Ekyamutta |- |1. |[[:en:Achilleus_Kewanuka|Achilleus Kewanuka]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |bannamawulire, abawandiisi b’amawulire, abakuba ebitabo n’abayiiya. |Yayokebwa |- |2. |[[:en:Adolphus_Ludigo-Mukasa|Adolphus Ludigo-Mukasa]] |3 Ogwomukaaga1886 |Myaka 24 |abalimi n’abalunzi |Yayokebwa |- |3. |[[:en:Ambrosius_Kibuuka|Ambrose Kibuuka Katekamu (Kateka Mulundaggana)]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 18 |ebibiina by’abavubuka nga abasikawutu, YCW, Xaverians n'abalala. |Yayokebwa |- |4. |Anatoli Kirigwajjo |3 Ogwomukaaga 1886 | |abayizzi n’abalunzi |Yayokebwa |- |5. |[[:en:Andrew_Kaggwa|Andrew Kaggwa Kaahwa]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka nga 30 |abasomesa, bakatekisimu n’amaka |Jjambiya na kambe |- |6. |[[Athanasius Bazzekuketa Kizza]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 20 |abavunaanyizibwa ku by’ensimbi, eggwanika ne bbanka. |Ffumu |- |7. |[[Bruno Sserunkuuma]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |abatamiivu, ab’effujjo, abo abalina okwegomba kw’ennyama n’obufumbo obutasaana. |Yayokebwa |- |8. |[[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 25 |Ekikolwa ky'abavubuka ba Africa n'Abakatoliki |Yayokebwa |- |9. |[[:en:Denis_Ssebuggwawo_Wasswa|Denis Ssebuggwawo Wasswa]] |25 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |abayimbi, abayimbi ne kkwaaya |yawalulwa |- |10. |[[Gonzaga Gonza Nghonzabato]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 24 |abasibe, abatambuze, abayisibwa obubi n’abo abali mu buzibu. |ffumu |- |11. |[[Gyaviira Mayanja Musoke|Gyavira Mayanja Musoke]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |empuliziganya y’ebidduka n’abo abatawaanyizibwa obulogo |Yayokebwa |- |12. |[[James Buuzabalyawo Kalumba Ssebayigga]] |3 Owgomukaaga 1886 |Myaka 26 |abasuubuzi n’ebibiina by’obwegassi |Yayokebwa |- |13. |[[John Mary Kiwanuka Muzeeyi]] |27 Ogusooka 1887 | | |Jjambiya |- |14. |[[:en:Joseph_Mukasa_Balikuddembe|Joseph Mukasa Balikuddembe]] |15 Ogwekkuminogumu 1885<ref>{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Uganda Martyrs: tracing the history |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/uganda-martyrs-tracing-the-history-1571544 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> |Myaka 20 |bannabyabufuzi n’abaami |Yayokebwa n'ejjambiya |- |15. |[[:en:Kizito|Kizito]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 13-14 |abaana abato naddala abali wansi w’emyaka 15 |Yayokebwa |- |16. |[[Luke Baanabakintu|Luke (Lukka) Baanabakintu]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 30 |abavubi, abalunnyanja, bamakanika, abayizi n’abaweesi. |Yayokebwa |- |17. |[[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Kalemba Mulumba Wante]] |30 Ogwokutaano 1886 |Myaka 50 |Abalangira n’Amaka |Jjambiya na kambe |- |18. |[[Mbaaga Tuzinde]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |emirimu okusinga egy’abaseminario, abagala, aba postulants n’abatandisi |Mbooko na muliro |- |19. |[[Mugagga Lubowa]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |kiraabu, enkulaakulana y’ekitundu, obuwangwa n’emirimu gy’emikono egy’awaka |Yayokebwa |- |20. |[[Mukasa Kiriwawanvu]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |wooteeri ebbaala n’eby’okulya |Yayokebwa |- |21. |[[Noa Mawaggali]] |31 Ogwokutaano 1886 | |abaavu, abakugu n’abayimbi |Baamusiba ku muti embwa ne zimuluma olwo ne basuula ku kkubo |- |22. |[[Ponsiano Ngondwe]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka 30 |abajaasi, abaserikale n’abajaasi |ffumu |} ==== Abajulizi babiri aba Paimol ==== Waliwo n’abajulizi ba Uganda babiri ab’ekiseera eky’oluvannyuma, abaafiira e Paimol mu 1918 ne baweebwa omukisa mu 2002. <ref>[http://www.zenit.org/en/articles/ugandan-martyrs-to-be-beatified-this-sunday "Ugandan Martyrs to Be beatified This Sunday"], ZENIT News Agency, 18 October 2002.</ref> Bano tebannaba kufuulibwa batukuvu. Abajulizi Daudi Okelo ne Jildo Irwa baali [[:en:Catechist|ba katekisimu]] abato ababiri okuva mu Uganda. Baali bava mu [[:en:Acholi_people|Acholi]], ekitundu ekitono eky’ekibinja ekinene [[:en:Luo_(family_of_ethnic_groups)|eky’Abaluo]] . Bawangaala era ne battibwa mu myaka egyaddirira amangu ddala okutandikibwawo kw’obutume bwa Kitgum Abaminsani b’e [[:en:Comboni_Missionaries_of_the_Heart_of_Jesus|Comboni]] mu 1915. <ref>{{cite web |title=Daudi Okelo (1902 ca.-1918) and Jildo Irwa (1906 ca.-1918) |url=https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/ns_lit_doc_20021020_okelo-irwa_en.html |publisher=Vatican}}</ref> == Enzikiriza y’Abangereza (Ekkanisa ya Uganda) == Abajulizi ba Uganda 23 [[:en:Calendar_of_saints_(Church_of_England)|bajjukirwa]] mu [[:en:Church_of_England|Klezia ya Bungereza]] nga [[:en:Commemoration_(observance)|bajjukira]] nga 3 Ogwomukaaga. <ref>{{Cite web |title=The Calendar |url=https://www.churchofengland.org/prayer-and-worship/worship-texts-and-resources/common-worship/churchs-year/calendar |access-date=27 March 2021 |website=The Church of England |language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> Bwe bajjukira abajulizi ba Uganda, [[:en:Church_of_England|Eklezia ya Bungereza]] erimu Ssaabalabirizi [[:en:Janani_Luwum|Janani Luwum]], eyattibwa mu 1977 abagoberezi ba [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] ; era bajjukira Luwum okwawukana nga 16 Ogwokubiri. {| class="wikitable sortable" |+Olukalala lw'abajulizi 23 aba Anglican <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> ! # # 1999 . ! Erinnya ! Olunaku lw’okufa n’emyaka ! Battiddwa nga bakozesa |- | 1. 1. . | Makko Kakumba | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 2. 2. . | Yusuf Rugalama | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 3. 3. . | Mukasa Musa | 25 Omwezi gwokutaano 1886 | effumu |- | 4. 4. . | Mbwa Eriya | 27 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 5. 5. . | Muddu Aguma | 2 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 6. 6. . | Daudi Muwanga | 1886. Omwezi gw’ekkumi | okusalasala (Baamulaawa). |- | 7. 7. . | Muwanga | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (castrated). |- | 8. . | Kayizzi Kibuuka | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 9. 9. . | Mayanja Kitoogo | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa |- | 10. . | Nuwa Walukagga | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 11. . | Alexander Kadoko | 3 Omwezi gw’omukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 12. . | Frederick Kizza, omusajja omulala | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 13 . | Robert Munyagabyangu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 14. . | Danieri Nakabandwa agamba nti | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 15. . | Kiwanuka Giyaza | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 16. . | Mukasa Lwakisiga | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 17. . | [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] (Omukatoliki naye nga wa kitiibwa mu ddiini y’Abangereza) | 3 Ogwomukaaga 1886 ku myaka 25 egy’obukulu | Yayokebwa |- | 18. . | Mubi Azaalwa | 3 Omwezi Ogwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 19. . | Wasswa | 25 Omwezi Gwokutaano 1886 | effumu n’akambe |- | 20. . | Kwabafu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 21. . | Kifamunnyanja | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 22. . | Muwanga Njigiya | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 23. . | Nuwa Sserwanga | 31 Omwezi Gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okwokya |} == Ennyimba z'Abakatoliki ezikwata ku Bajulizi ba Uganda == Ku lunaku lw’okutukuza abajulizi ba Uganda nga 18 Ogwekkumi 1964, kkwaaya ya Uganda ey’abantu kumpi 100, eyakulemberwa Joseph Kyagambiddwa, yayimba ennyimba ezikwata ku Bajulizi ba Uganda n’olugendo lwabwe olw’okukkiriza. <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> Joseph Kyagambiddwa yawandiika era n'ayiiya ennyimba 22 ezikwata ku ba Bajulizi ba Uganda. <ref name=":0" /> Ennyimba zino kuliko; * " '''Karoli Lwanga Wuuno Omulwanyi''' " (nga kivvuunuddwa mu ngeri ey'obuvumu nga Lwanga, omulwanyi w'eddiini atawangulwa). <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 "How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns"]. ''Monitor''. 27 May 2023<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 October</span> 2023</span>.</cite></ref> * " '''Kizito Omuto ye wange''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali nnywevu nti "Omuvubuka Kizito ye wange". <ref name=":0" /> * " '''Abagalagala b'embuuza''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Abakuumi b'obwakabaka bali ludda wa" <ref name=":0" /> * " '''Mulinnya lya Patri''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Mu linnya lya taata" <ref name=":0" /> * '''1975 Oluyimba lwa Marytrs''' lwa Yusufu Byangwa. <ref name=":0" /> * '''Mukulike Abazira''' olwa Godfrey Lubuulwa * '''Bayuguuma Ekibuga''' by'omusumba Simeon Kayiwa. <ref name=":0" /> * '''Abajulizi''' olwa Kato Ssekandi. <ref name=":0" /> * '''Abalamazi''' olwa Gabriel Bulindwa. <ref name=":0" /> * '''Babalangaki''' lwawandiikibwa Gerald Kiweewa. <ref name=":0" /> * '''Bakikola''' nga kyawandiikibwa John Ntale. <ref name=":0" /> * '''Omulanga gwa Mapeera''' lwandiikibwa Emmanuel Ssekidde. <ref name=":0" /> == Mu buwangwa obumanyiddwa ennyo == Abajulizi ba Uganda baalabikira mu kitundu kimu ekya firimu ''[[:en:Millions_(2004_film)|ya Millions]]'' . <ref>Regina Hansen (ed.), [https://books.google.com/books?id=AtALOnale4QC&dq=film+millions+uganda+martyrs&pg=PA23 ''Roman Catholicism in Fantastic Film: Essays on Belief, Spectacle, Ritual and Imagery''], McFarland, 2011, p. 23.</ref> Mu ntambi za firimu eno kyogerwako nti omu ku bannakatemba abaazannya ng’abajulizi yeeyita muzzukulu w’omu ku bajulizi. <ref>[https://www.imdb.com/title/tt0366777/trivia "Millions (2004): Trivia"], [[:en:IMDb|IMDb]].</ref> Mu mwaka gwa 2015 [[:en:Posta_Uganda|Posta Uganda]] yafulumya sitampu ya posta eyateekebwawo ku mukolo gw’okujaguza emyaka 50 mu 2014 ng’Abajulizi ba Uganda batukuzibwa. <ref> StampData, Stamps of Uganda, 2015 http://stampdata.com/stamps.php?fissuer=887&fdate=2015 </ref> == Ogwomukaaga 2025 Abayeekera ba Uganda beetulisizaako bbomu == Nga 3 Ogwomukaaga 2025, abayeekera ba Uganda babiri battibwa omukazi eyeetulisizaako bbomu okumpi [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|n'ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] ebweru wa [[:en:Kampala|Kampala]] . Obulumbaganyi buno bwaliwo mu kukuza [[:en:Martyrs'_Day|olunaku lw'abajulizi]] . Abayeekera bano bombi be bokka abattibwa. <ref>{{Cite news|date=2025-06-03|title=Two suspected Uganda rebels killed in Kampala blast, officials say|url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/explosion-reported-near-catholic-shrine-ugandas-capital-2025-06-03/|access-date=2025-06-03|work=[[Reuters]]|language=en}}</ref> == Ebiggwa == Ebiggwa by'abajulizi ba Uganda mu Uganda mulimu: * [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]] * Ekiggwa ky'Omutukuvu Andrew Kaggwa (Kahawa) mu [[:en:Hoima_District|Disitulikiti y'e Hoima]]. <ref name=":1">{{Cite web |date=2023-04-24 |title=Govt to promote faith-based tourism in Mbarara |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/govt-to-promote-faith-based-tourism-in-mbarara-4210750 |access-date=2024-01-29 |website=Monitor |language=en}}</ref> * Ekiggwa kya Saint Anatole Kiriggwajjo mu [[Hoima (disitulikit)|Disitulikiti y'e Hoima]] . <ref name=":1" /> * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] mu [[:en:Kyenjojo_District|Disitulikiti y'e Kyenjojo]] . * [[:en:Busega_Martyrs_Memorial|Ekijjukizo ky'Abajulizi e Busega]] * [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] <ref name="MunyR">{{cite news|newspaper=[[ New Vision]]|url=https://www.newvision.co.ug/news/1325301/papal-nuncio-breaks-ground-martyrs-shrine|title=Papal Nuncio Breaks Ground for Martyrs Shrine|date=4 May 2015|author=Juliet Lukwago|access-date=28 April 2026|location=Kampala, Uganda}}</ref> == Laba ne == * [[:en:The_White_Fathers_Mission_in_Uganda|Bannaddiini ba Mission mu Uganda]] * [[:en:Nabulagala_Mapeera_church|Ekkanisa ya Nabulagala Mapeera]] * [[:en:Rubaga_Cathedral|Lutikko e Rubaga]] * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] * [[:en:Namugongo|Namugongo]] == Ebijuliziddwa == [https://www.ugandaholidayguide.com/the-catholic-martyrs-of-uganda/ Abajulizi Abakatoliki abamu Uganda] == Ebiyungo eby’ebweru == * [http://justus.anglican.org/resources/bio/176.html Ebikwata ku bulamu bw’Abakristaayo ab’edda abajjukirwanga] * [http://www.britannica.com/eb/article-9074103 Encyclopædia Britannica Ku mutimbagano] * [http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Namugongo] * [http://www.munyonyo-shrine.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Munyonyo] * [http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ Abajulizi ba Uganda okuva mu magazini ya ''The Word Among Us'' eya August 2008]Tterekero {{Uganda topics}}{{authority control}} [[Category:Buganda]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] el9cllij8lv5ansct0o6h0mse6mfkmz 48576 48509 2026-05-01T21:29:09Z InternetArchiveBot 6271 Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 48576 wikitext text/x-wiki {{Infobox martyrs|honorific_prefix=[[Beatification|Blessed]]|name=Daudi Okelo and Jildo Irwa|birth_date=c.1900 (Daudi); 1906 (Jildo)|death_date=18 October 1918|martyred_by=|means_of_martyrdom=pierced with spears|feast_day=September 18|venerated_in=[[Catholic Church]]|image=|imagesize=|caption=|birth_place=|death_place=Paimol, Uganda|beatified_date=20 October 2002|beatified_place=|beatified_by=[[Pope John Paul II]]|canonized_date=|canonized_place=|canonized_by=|attributes=|patronage=|major_shrine=|notable_members=}} {{reflist}} '''Abajulizi ba Uganda''' kibiina kya [[:en:Catholic_Church|Bakatoliki]] 22 n'aba [[:en:Anglicanism|Anglican]] 23 abakyusizza eddiini y'Ekikristaayo mu [[:en:History_of_Buganda|bwakabaka bwa Buganda]] kati ekitundu kya [[:en:Uganda|Uganda]], abattibwa wakati wa 31 January 1885 ne 27 January 1887. <ref>{{cite encyclopedia|article=Martyrs of Uganda|publisher=Encyclopædia Britannica Online|encyclopedia=Encyclopædia Britannica Inc.|date=2014|access-date=3 June 2014|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/612654/Martyrs-of-Uganda}}</ref> <ref name="CMU">{{cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007 |work=The Buganda Home Page}}</ref> Battibwa ku biragiro bya [[:en:Mwanga_II_of_Buganda|Mwanga II]], ''[[:en:Kabaka_of_Buganda|Kabaka]]'' (Kabaka) wa [[:en:Buganda|Buganda]] . Okufa kuno kubaddewo mu kiseera nga wabaddewo okulwanagana kw’eddiini okw’engeri ssatu okulwanirira obuyinza mu byobufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. Ekitundu kino era kyaliwo mu mbeera y'[[:en:Scramble_for_Africa|okulwanira amawanga ga Africa]] – okulumba, okuwamba, okwawukana, okufugibwa amatwale n'okwegatta ku ttaka lya Afrika amawanga ga Bulaaya. <ref name="AMWN">{{cite book |last1=Moorehead |first1=Alan |year=1963 |title=The White Nile |publisher=Penguin |isbn=9780060956394 |chapter=Chapter 16, Paradise Reformed}} </ref> Nga wayise emyaka mitono, [[:en:Church_Missionary_Society|ekibiina ky'abaminsani b'ekkanisa]] y'e Bungereza kyakozesa abafudde bano okuwandiisa obuwagizi obw'amaanyi mu bantu olw'Abangereza okugula Uganda [[:en:British_Empire|olw'Obwakabaka]] . <ref name="Apter">{{cite book |author=David Apter |year=1961 |title=The Political Kingdom in Uganda: A Study of Bureaucratic Nationalism |url=https://books.google.com/books?id=FZJL3zJjipgC |publisher=Princeton University |isbn=978-1-136-30764-5 |page=77}}</ref> Eklezia Katolika [[:en:Beatification|yawa omukisa]] abajulizi ba Uganda abakatoliki 22 ab’enzikiriza yaayo mu 1920 era ne [[:en:Canonized|bafuulibwa abatukuvu]] mu 1964 [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] mu [[:en:St._Peter's_Basilica|Basilika ya St. Peter’s]] e Roma. <ref>{{Cite web |date=17 July 2023 |title=Mapeera relative speaks out on her impression of Uganda |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/NV_165154 |access-date=2023-10-03 |website=New Vision |language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web |date=2023-05-27 |title=How Uganda's martyrs shaped Catholic hymns |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/how-uganda-s-martyrs-shaped-catholic-hymns-4247574 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> Mu mwaka gwa 2024, ebisigalira by’abajulizi ba Uganda abakatoliki babiri okuli [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] ne [[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Mulumba]], byaddizibwa mu Uganda. <ref>{{Cite web |last=Kisekka |first=Christopher |date=2024-09-10 |title=Relics of Uganda Martyrs Return as Church Marks 60 Years of Their Sainthood |url=https://ugandaradionetwork.net/story/relics-of-uganda-martyrs-return-as-church-marks-60-years-of-their-sainthood |access-date=2025-10-06 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> == Embera eletera enkola yomukolo == [[File:Namugongo_03.jpg|right|thumb|280x280px|[[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]]]] [[File:Namugongo_06.jpg|right|thumb|210x210px|Okulaga engeri Abajulizi ba Uganda gyebatulugunyizibwamu]] Olupapula lw'amawulire mu Bungereza olwafulumya ebbaluwa [[:en:Muteesa_I_of_Buganda|Ssekabaka Muteesa I]] eya 1875 ng'eyita Abaminsani, yavaamu okutuuka kwa [[:en:Alexander_Murdoch_Mackay|Alexander Mackay]] ow'e Kkanisa ya Uganda [[:en:Church_Missionary_Society|Church Missionary Society]] mu Buganda mu 1877. Ekibinja ky'Abafaransa Abakatoliki ekya [[:en:White_Fathers|White Fathers]], nga kikulembeddwa Père Simon Lourdel ( amanyiddwa nga Fr. Mapera) kyatuuka oluvannyuma lw’emyaka ebiri. Abasuubuzi Abawalabu okuva e [[:en:Zanzibar|Zanzibar]] baali baleese [[:en:Islam|Obusiraamu]] mu Bwakabaka. <ref>{{cite book |author=Ian Leggett |year=2001 |title=Uganda |url=https://books.google.com/books?id=tdz9geaMMtkC |publisher=Oxfam |isbn=978-0-85598-454-0 |page=13}}</ref> Kino mu butuufu kyavaako okulwanagana kw’eddiini ssatu olw’obuyinza mu by'obufuzi mu lubiri lw’obwakabaka bwa Buganda. <ref name="AMWN"/> Wakati wa wa 1880, bangi baali bakyusiddwa wakati w'eddiini zino essatu, era abamu ku baali bakyuse baalina ebifo ebikulu mu lubiri lwa kabaka. <ref name="LOC">{{cite web |date=December 1990 |title=Long-Distance Trade and Foreign Contact |url=http://lcweb2.loc.gov/cgi-bin/query/r?frd/cstdy:@field(DOCID+ug0016) |access-date=29 September 2014 |work=Uganda |publisher=Library of Congress Country Studies}}</ref> Muteesa yennyini yalina obusaasizi bw'Obusiraamu, naye abaami bangi abamanyifu baali bafuuse Abakristaayo. <ref>Mark R. Lipschutz and R. Kent Rasmussen, ''Dictionary of African Historical Biography'', University of California Press, 1986 ({{ISBN|978-0-520-06611-3}}), p. 164.</ref> Kabaka Mwanga II yasikira Nnamulondo mu 1884. Yali mweraliikirivu olw’eddiini y'Ekikristaayo eweyongera n’okusituka kw’ekibiina ky’abakungu, okwawukana ku baami b’ebitundu ab’ennono, abaali basomye, nga balina eddiini, era nga baagala okutereeza embeera z’Abaganda. <ref name="DAHB165">Lipshutz and Rasmussen (1986), ''Dictionary of African Historical Biography'', 1986, p. 165.</ref> [[:en:German_East_Africa|okwegatta kwa Girimaani]] ku nsi kati eyitibwa [[:en:Tanzania|Tanzania]] kyayongera okuleetawo okweraliikirira. Nga wayise omwaka bukya afuuka kabaka yalagira okuttibwa kwa Yusufu Rugarama, Makko Kakumba, ne Nuwa/Noah Serwanga, abaali bakyuse okudda mu ddiini y’Ekikristaayo. <ref name="CMU"/> Ng'asikirizibwa ssaabaminisita we, nga 29 Ogwekkumi 1885 yatta omulabirizi w’Abangereza (ekkanisa ya Uganda) [[:en:James_Hannington|James Hannington]] eyali agenda okujja ku nsalo y’ebuvanjuba bw’obwakabaka bwe. Kino kiyinza okuba nga kyali kigendereddwamu okuweereza Abazungu obubaka nti yali tayagala bajje mu Uganda. Era kigambibwa nti okuttibwa kw’Omulabirizi [[:en:James_Hannington|James Hannington]] kwava ku lufumo mu kiseera ekyo nti abalabe abaali bagenda okusaanyaawo Obwakabaka baali bagenda kuva mu Buvanjuba, oludda Omulabirizi gye yali ava. Bwatyo Kabaka yalina omutaka Luba mu Bwakabaka bwa Busoga mu Buvanjuba okutta Omulabirizi. <ref name="Ward">Kevin Ward, [https://web.archive.org/web/20161123083842/http://www.dacb.org/history/a%20history%20of%20christianity%20in%20uganda.html "A History of Christianity in Uganda"] in ''Dictionary of African Christian Biography''.</ref> Kyokka Mwanga oluvannyuma yalonda Abakristaayo abawerako mu bifo ebikulu eby’amagye. <ref name="DAHB165" /> == Okuttibwa mu 1885–86 == [[File:Journey_for_death.jpg|left|thumb|Ekijjukizo ku [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|kiggwa ky’abajulizi e Munyonyo]] nga kiraga ekifo abajulizi ab’omubiseera by'omaaso we baatambulira okufa.]] [[File:African_Martyrdom.jpg|left|thumb|Okuttibwa kwa Andrew Kaggwa]] Mu 1886 Mwanga yalagira abantu bangi mu lubiri battibwe olw’okugaana okukkiriza eby’eddiini bye yali ayagala, bye yalaba ng’obutagondera. Heike Behrend agamba abattibwa bonna baali Bakristaayo n’Abasiraamu abaali bakyuse; ensonda endala zigamba nti baali ba Anglican (b'Ekkanisa ya Uganda) n’Abakatoliki bokka abattibwa, era ne byogerwa nti okuttibwa kw’Abasiraamu kwaliwo emyaka kkumi emabega mu mikono gya kitaawe wa Mwanga, Muteesa. <ref>[http://www.muslimpopulation.com/africa/Uganda/The%20untold%20story.php "The untold story of the Uganda Muslim martyrs"]</ref> Joseph Mukasa, eyakyukira mu ddiini y’Ekikristaayo eyali yenyamidde olw’okuttibwa kwa Hannington, era ng’agezaako okukuuma abaweereza b'Olubiri, ye yasooka okuttibwa nga 15 Ogwekkuminogumu 1885: <ref>Bob French, [https://web.archive.org/web/20180823174629/http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ "The Uganda Martyrs: Their Countercultural Witness Still Speaks Today"] in ''The Word Among Us'', August 2008.</ref> kino kyaliwo ku kusikirizibwa kwa [[:en:Katikkiro|Katikkiro]] (ssaabaminisita) Mukasa, eyamuddira mu bigere Joseph Mukasa gwe yateebereza okufuuka kabaka. <ref name="Iliffe">John Iliffe, [https://books.google.com/books?id=Jn7TCydPAPAC&dq=Iliffe+risk+martyrdom&pg=PA173 ''Honour in African History''], Cambridge University Press, 2005 , pp. 172–173.</ref> Olwo, wakati wa 25 Ogwokutaano ne 3 Ogwomukaaga 1886, okuttibwa okungi kwakolebwa. <ref name="CMU"/> <ref>[https://web.archive.org/web/20060826113228/http://www.dacb.org/stories/uganda/lwanga_charles.html Dictionary of African Christian Biography: Charles Lwanga]</ref> Mwanga yalagira okuttibwa kw’abavubuka bonna abaamujeemera – olw'okwagala okumatiza ebyetaago by’abataka abakulu. Abasajja 22 ku bano, abaali bazze mu ddiini [[:en:Catholicism|y’Abakatoliki]], baayokebwa nga balamu e [[:en:Namugongo|Namugongo]] mu 1886. "Ensonga eziri emabega w'okuyigganyizibwa kuno zikyakubaganyizibwako nnyo ebirowoozo", Behrend bw'agamba. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Eky'amazima ensonga z’ebyobufuzi zaakola kinene. Abattibwa kwaliko n'abataka abato, ng'abamu ku bbo, nga [[:en:Joseph_Mukasa|Joseph Mukasa]], baali "n'ebirowoozo eby'ekusifu entongole olw'abakulu baabwe." obuggya nti abavubuka bano abagenda okuvaayo mu bbanga ttono bandibagobye mu buyinza". <ref name="Ward"/> <ref name="Iliffe"/> Ward azze agamba nti ekyabakubiriza kwe kulowooza nti "Abakristaayo bano baali bajeemu ku Kabaka, ebikozesebwa mu butamanya bya bwannakyemalira obw'amawanga amalala". <ref name="Ward" /> [[File:Uganda_Martyrs_Church_Namugongo_03.jpg|alt=Uganda Martyrs Church Namugongo in Uganda|thumb|Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda e Namugongo.]] Omujulizi ku mukolo guno, Faaza omuminsani Omufaransa Lourdel, yakitwala nti ekikulu ekyaviirako Mwanga okuwulira ng’anyoomebwa Abakristaayo abamanyi okusoma n’okuwandiika abaali bagamba nti bamanyi eddiini okusingako. Lourdel yawa ensonga ey'okubiri lwaki Mwanga yatta abantu bano kyali ky'Abaweereza kugaana kwetaba naye mu bikolwa by'omukwano gw'ekikukujju.<ref>Quoted in Hoad (2007), p. 3.</ref> Kabaka, mu nnono yalina amaanyi g’obulamu n’okufa kw'abantu be, yanyiiga olw’okugaana kw'abaweereza bano.<ref name="CMU"/> Marie de Kiewet-Hemphill akubira agamba nti ekyekwaso eky’amangu, bwe kiba nga si kye kyavaako eky'enkomeredde, kyali ky'abaweereza kugaana okwewaayo eri Mwanga <ref>Quoted in [https://books.google.com/books?id=k9OhP55_hJAC&dq=Hoad+%22immediate+pretext%22&pg=PA4 Neville Wallace Hoad, ''African Intimacies''], University of Minnesota Press, 2007 , p. 4.</ref> Roland Oliver agaana okunyiiga eri Obukristaayo ng’ensonga emala, okuva bwe kitannyonnyola lwaki Mwanga yakola ku bavubuka bano so si ku baami n’abakazi ab’amaanyi abaali bakyuse. <ref>Cited in Hoad (2007), pp. 3–4.</ref> Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza assa essira ku nsonga y’emu. <ref name="Bsaakisimba">Sylvia Antonia Nannyonga-Tamusuza, [https://books.google.com/books?id=IRPKAgAAQBAJ&pg=PA212 ''Bsaakisimba''], Routledge, 2014 , pp. 212–213.</ref> J. P. Thoonen mu kitabo kye ku kibuuzo kino akkiriziganya n’okwekenneenya kwa Kiewet-Hemphill, ate ng’ategedde nti waaliwo ensonga endala ez’ebyobufuzi. <ref>Cited in Hoad (2007), p. 4.</ref> Naddala ng'abamu ku abo abeegaana okukkiriza kwabwe baawonyezebwa okufa." <ref name="Hoad 2007 4">Hoad (2007), p. 4.</ref> Mu wiiki eyakulembera okuttibwa, Omukristaayo Matthias Gayinga yagaana okusaba kwa mukwano gwa Mwanga ow’oku lusegere, Omusiraamu Lutaya, kabaka gwe yali amutumye olw’ekigendererwa ekyo. Olw’ekyo yabonerezebwa nnyo, wadde nga teyattibwa. Ennyikira ye yayogerwako ng'okugaana okw'amaanyi" omuminsani Omuzungu A. P. Ashe, oluvannyuma n'agamba nti ye yateekawo ennimi z'omuliro ku bigenda okubaawo oluvannyuma. Ekikolwa kye kyaddiridde okugaana omulala eyakyuka, Anatole Kirrigwajjo, okukkiriza okusunsulwa ku kifo eky'oku ntikko "kye yali asobola okukozesa mu kabi k'omwoyo gwe gwokka". Wadde ng'Abaweereza bangi Abakristaayo baategeka okubulawo kwabwe nga Mwanga abeetaaga, oba okugaana okusaba k'okw'egatta naye mu bikolwa by'ekikaba, omuweereza gumu Muwafi yamugondera. Kigambibwa nti Mwanga yakwata omuweereza omulala eyali ayigiriza Muwafi Obukristaayo. Kino Mwanga yakilaba ng'okugezaako "okumunyaga akazannyo ke yali ayagala ennyo era n'okutuusa kati bulijjo agoberera amateeka, ng'amuyigiriza eddiini eyabaleetera okwagala okufa okusinga okugondera". <ref name="Iliffe"/> <ref name="Bsaakisimba"/> <ref>John F. Faupel, [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&q=Faupel ''African Holocaust''], Paulines Publications Africa, 2007, pp. 137–138.</ref> <ref>Charles Lwanga Mubiru, ''The Uganda Martyrs and the Need for Appropriate Role Models in Adolescents' Moral Formation'', Lit Verlag Münster, 2012 , p. 107.</ref> Mwanga yayita Abaweereza n’abuuzasaba abo abaali basaba okuyimirira ku ludda lumu. Bano abasinga baali wakati w’emyaka 15 ne 30, olwo ne batwalibwa ku lugendo oluwanvu okutuuka ku kuttibwa nga bookebwa nga balamu. Mu kwolesa obuvumu, Obukristaayo bwabwe bw'asaba, baayamba okuggyawo endowooza yonna nti eddiini empya yali tekwatagana na ndowooza z’ennono ez’obuzira. <ref name="Iliffe" /> == Ebivudde mu byobufuzi == Abakyufu, waakiri Abakatoliki, baali bayigiriziddwa nti bali mu kabi ak’okuttibwa. Amawulire ag’ensi ag’omu kiseera ekyo gaabagambanga ng’abajulizi. <ref name="Okoth">Assa Okoth, [https://books.google.com/books?id=6knAMseFPpIC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA86 ''A History of Africa''], East African Publishers, 2006 , p. 86.</ref> <ref>R. W. Bryan, [https://books.google.com/books?id=CFoudViGq0gC&dq=uganda+blood+martyrs+seed+%22the+times%22+october&pg=PA40 ''Great Christians Commemorated by the Indian Church''], ISPCK , p. 40.</ref> <ref>Faupel (2007), [https://books.google.com/books?id=xNR1KMtYRLoC&dq=Faupel+Intelligencer&pg=PA118 ''African Holocaust''], p. 118.</ref>''​'' ''​Buganda 1888'' ne ''Les Missions Abakatoliki'' 18 (1886). <ref name="Iliffe" /> Amawulire g’ebikolwa bya Mwanga gaaleeta ebigambo ebikontana mu Bungereza. Abamu baakiraba ng’akabonero akalaga nti kaweefube w’obuminsani mu Buganda temuli nsa, abalala ng’omulanga gw’okufuba obuggya. ''[[:en:The_Times|The Times]]'' olupapula lw'amawulire olwa nga 30 Ogwekkumi 1886, gaawandiika nti, "omusaayi gw'abajulizi y'ensigo y'Ekkanisa", gawandiika nti: "Ku buwanguzi bw'okugezesa kwa Uganda, n'okukyukakyuka kw'embeera ennungi n'embi, kwesigama ku ssanyu ly'omunda mu ssemazinga omunene okumala emirembe." <ref name="Okoth"/> Endowooza eno yakulaakulana n’efuuka kampeyini y’Abangereza okuyingira mu kitundu kino. <ref>Cedric Pulford, [https://books.google.com/books?id=JEbqCWN3R_UC&dq=%22in+Britain%2C+where+the+martyrdom+of+the+Baganda+converts+was+well+remembered%22&pg=PA145 ''Eating Uganda''], Ituri Publications, 1999.</ref> Mu Gwomwenda gwa 1888, Mwanga yateekateeka okugoba abakulembeze b’Abakristaayo n’Abasiraamu abaali basigaddewo bwe yabaleka okufa enjala ku kizinga mu nnyanja Nalubaale ekyali kijjuddeko ggoonya. <ref>Donald Anthony Low, [https://books.google.com/books?id=N28QWWLPYtcC&dq=maroon+crocodile+infested&pg=PA31 ''Buganda in Modern History''], University of California Press, 1971, p. 31.</ref> Ekigambo ky’enteekateeka ye kyasomolwa era obujeemu obwakolebwa Abakristaayo n’Abasiraamu awamu bwavaako muganda we [[:en:Kiweewa_of_Buganda|Kiweewa]] okulya Nnamulondo. Mu Gwekkumi 1888, Abasiraamu baawamba obuyinza, ne bagoba abakulembeze b’Abakristaayo era Kiweewa bwe yagaana okukomolebwa, ne bamugoba ku ntebe ne bamutta, ne bamusikiza ne muganda we omulala, [[Kalema owa Buganda|Kalema]] . Mu Gwekkuminebbiri gwa 1888, Mwanga yafuna obuwagizi okuva mu Bakristaayo era mu Gwokuna gwa 1889 yasalawo okulwanyisa ekibuga ekikulu ekya Buganda. Yawangulwa, kyokka eggye ly’Abakristaayo, nga bakulemberwa omutaka w’Abapolotesitante [[:en:Apollo_Kaggwa|Apollo Kaggwa]], ne baddamu okutwala ekibuga ekikulu, ekyasobozesa Mwanga okukiyingira n’obuwanguzi nga 11 Ogwekkumi 1889. Abasiraamu ne baddukira mu bwakabaka obuliraanyewo obw’e [[:en:Bunyoro|Bunyoro]], ekyabayamba okudda n'obuwanguzi mu Gwekkuminogumu gwa 1889, kyokka oluvannyuma baawangulwa ebitenkanika mu Gwokubiri gwa 1890 ne yeggya e Bunyoro. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> Mu 1888, ab’obuyinza mu Bungereza baawa obuyinza ekitongole kya [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|Imperial British East Africa Company]] (IBEAC) okuddukanya ettwale ly'[[:en:East_Africa|Obuvanjuba bwa Africa]] eryaweebwa Bungereza mu ndagaano gye yakola ne Bugirimaani mu 1886. Mu Gwekkuminogumu gwa 1889, Mwanga yasaba agenti wa kkampuni eno Frederick Jackson obuyambi. Jackson yagaana okukkiriza okusaba kuno, kubanga yali aweereddwa ebiragiro obutayingira Buganda. [[:en:Carl_Peters|Carl Peters]], agenti wa kkampuni ya Girimaani ekwatagana nayo, bwe yategeera okujulira kwa Mwanga, n’asalawo okukiddamu. Yatuuka e [[:en:Mengo,_Uganda|Mengo]], ekibuga kya Mwanga ekiggya, nga wayise wiiki bbiri ng’Abasiraamu bawanguddwa mu Gwokubir 1890. Olw’okuba bino byali bikyaleetawo okutiisa, Mwanga yakkiriza okumuwa endagaano. Jackson olwo n’atuuka n’agiwaayo, Mwanga gye yagaana, olwokuba Abaminsani Abangereza baagitwala ng'erimu obukwakkulizo obwamaanyi. <ref name="Marsh">Zoë Marsh, G. W. Kingsnorth, ''An Introduction to the History of East Africa'', Cambridge University Press, 1957, pp. 131–133.</ref> Endagaano Peters gye yakola ne Mwanga yasazibwamu [[:en:Heligoland–Zanzibar_Treaty|olw’endagaano ya Heligoland–Zanzibar]] wakati wa Bungereza ne Girimaani, eyagaziya munda mu nsi lw’enjawukana wakati w’ebitundu bye baali bafuga mu [[:en:East_Africa|Buvanjuba bwa Afrika]], ne kireka Buganda mu kitundu kya Bungereza n’okutambuza ekifo ekikulu eky’amagoba okuva ku lubalama lw’ennyanja okudda mu bitundu eby’omunda. <ref name="Ingham">Kenneth Ingham, ''A History of East Africa'', Longmans, Green. London, 1963, pp. 145–146 .</ref> IBEAC yasindika [[:en:Frederick_Lugard|Frederick Lugard]], omuddukanya w'amagye gaayo, e Mengo, mu Gwekkuminebiri1890 gye yafunira Mwanga okukkiriza okumala emyaka ebiri endagaano ne kkampuni eno. Endagaano eno yali ya mugaso eri Mwanga Abasiraamu e Bunyoro bwe baakola okugezaako okweddiza obuyinza. Okusika omuguwa wakati w’ebibiina by’Abakatuliki n’Abapolotesitante kwavaako okulwana mu mwezi Ogusooka mu 1892 e Mengo. Lugard yawagira Abapolotesitante okulwanyisa oludda lw’Abakatoliki olw’amaanyi mu lutalo, ekyawaliriza Mwanga n’Abakatoliki okudduka. Lugard yasobola okusendasenda Mwanga okudda okuva mu ttwale lya Girimaani, gye yali addukidde, okudda e Mengo nga 30 Ogwokusatu1892 n’okukola endagaano empya. Endagaano eno yawa Abapolotesitante (ekitundu ekisinga obunene), Abakatoliki, ne (ekitundu ekitono kyokka) Abasiraamu ebitundu eby’enjawulo; Mwanga yennyini yafuuka Omupolotesitante. <ref>Kenneth Ingham, ''The Making of Modern Uganda'', Allen & Unwin. London, 1958, pp. 43–49 .</ref> Nga bayambibwako ekibiina kya [[:en:Church_Mission_Society|Church Missionary Society]], ekyakozesa okufa kw’abajulizi baabwe okufuna obuwagizi obw’amaanyi mu Bungereza okufuna Uganda, Lugard olwo n’asobola bulungi okugoba Ssaabaminisita [[:en:William_Ewart_Gladstone|William Ewart Gladstone]] ne kabineti ye okusuulawo Uganda. <ref name="Apter"/> Obuyinza bwa [[:en:Imperial_British_East_Africa_Company|IBEAC]] bwakyusibwa ne buweebwa Bungereza nga 1 Ogwokuna 1893 era nga 27 Ogwomunaana 1894 Mwanga yakkiriza Buganda okufuulibwa ettwale erikuumibwa Bungereza. Kyokka nga 6 Ogwomusanvu 1897 yalangirira olutalo ku Bungereza. Yawangulwa nga 20 Ogwomusanvu e [[:en:Buddu|Buddu]] mu [[:en:Masaka_District|Disitulikiti y’e Masaka]] leero, ekitundu ekyaweebwa Abakatoliki mu ndagaano ya 1892, yaddamu okuddukira mu [[:en:German_East_Africa|Germany East Africa]] . Yalangirirwa [[:en:Deposition_(politics)|ng’agobeddwa mu ntebe]] nga 9 Ogwomunaana. Oluvannyuma lw’okugezaako okuzzaawo obwakabaka bwe n’alemererwa, [[:en:Exile|yawang’angusibwa]] mu 1899 n’atwalibwa mu bizinga bya [[:en:Seychelles|Seychelles]], gye yasembezebwa mu [[:en:Anglican_Church|kkanisa y’Abangereza]] . Yafa mu 1903, nga wa myaka 35. <ref>{{cite book |last1=Cawthorne |first1=Nigel |date=2013 |title=Tyrants: History's 100 Most Evil Despots & Dictators |url=https://books.google.com/books?id=bgkEAwAAQBAJ&q=Danieri+Basamula-Ekkeri+Mwanga+II+Mukasa&pg=PT211 |publisher=Arcturus Publishing |isbn=978-1-78212-255-5 |language=en}}</ref> == Okussa ekitiibwa mu Klezia Katolika == [[File:Munyonyo_Martyrs_Shrine_at_night.jpg|thumb|Ekiggwa e Munyonyo kyazimbibwa ng’okwebaza olw’okufuula Abajulizi ba Uganda abatukuvu]] [[File:St._Andrew_Kaggwa_tomb.jpg|thumb|Ekijjukizo ekizimbiddwa ku ntaana ya Andrew Omutukuvu e Munyonyo]] Okusinziira ku Heike Behrend, oluvannyuma lw'okufa kuno, Eklezia Katolika yakozesezza ekitundu kino okufuula abaakosebwa ekifo ekikulu mu kibiina kya "[https://www.jstor.org/stable/24545574 cult of martyrs]". <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> Mu 1897 Ssaabalabirizi [[:en:Henri_Streicher|Henri Streicher]] yatandikawo ekibiina kya Uganda Martyrs Guild mu [[:en:Uganda|Uganda]] okwetaba mu kubuulira enjiri. Essuula ezimu eza Guild zafuuka za byabufuzi mu myaka gya 1950. Olw’okufugibwa [[:en:Charismatic_Movement|ekibiina kya Charismatic Movement]], oluvannyuma kyakulaakulana ne kifuuka ekibiina ekikulu eky’okulwanyisa obulogo mu Tooro. <ref name="ReferenceA" /> Ekitiibwa ekiweebwa abajulizi ba Uganda awalala mu Afrika kikola okufuula Obukatoliki obw’Afirika, ng’okugeza mu [[:en:Senegal|Senegal]], ekkanisa eyazimbibwa mu 1890 gy’erimu ebisigalira byabwe era nga muno mulimu amasinzizo agawerako agaweereddwayo eri [[:en:Saint_Kizito|Kizito]], eyali asinga obuto mu battibwa. <ref name="ReferenceA">Heike Behrend, ''Resurrecting Cannibals: The Catholic Church, With Hunts, and the production of pagans in Western Uganda'', Rochester, 2011.</ref> [[File:Matthew_Malumba,_Charles_Lwanga,_and_Ugandan_Martyrs_Relics_Museum_of_Catholic_Art_and_History.jpg|thumb|Ebisigalira ebikutte ebisigalira bya Charles Lwanga n’Abajulizi ba Uganda abalala.]] [[:en:Pope_Benedict_XV|Paapa Benedict XV]] yawa omukisa [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]], [[:en:Matiya_Mulumba|Matiya Mulumba]], ne bannaabwe amakumi abiri nga 6 Ogwomukaaga 1920, era [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul VI]] [[:en:Canonized|n’abatukuza]] nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{cite web |date=3 June 2017 |title=Saint Charles Lwanga and Companions, Martyrs of Uganda |url=http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091003084454/http://www.catholicnewsagency.com/saint.php?n=488 |archive-date=3 October 2009 |work=Catholic News Agency}}</ref> Ku mukolo gw’okufuula abajulizi b’Abakatuliki abatukuvu, [[:en:Pope_Paul_VI|Paapa Paul]] yamenya n’Abangereza, ng’agamba nti: “Nedda, ddala, tetwagala kwerabira balala.” eyali ow'okwatula kw'Abangereza, yayolekagana n'okufa mu linnya lya Kristo." <ref>{{cite web |date=18 October 1964 |title=Pope Paul VI's homily at the canonization of the martyrs of Uganda |url=https://www.vatican.va/content/paul-vi/la/homilies/1964/documents/hf_p-vi_hom_19641018_martiri-uganda.html |language=la}}</ref> Mmisa ya Paapa ey’okubafuula abatukuvu yeeyoleka nnyo kubanga omulundi ogwasembayo ng’ekyo kyakuzibwa mu [[:en:Tridentine_Mass|ngeri ya Tridentine]] mu St. Peter’s Basilica. sitampu za posta zafulumizibwa mu mwaka ogwaddako [[:en:Vatican_City|ekibuga Vatican]] olw’okujjukira okufuulibwa omutukuvu. <ref>{{cite web |title=Vatican City – Postage Stamps – 1965 |url=https://www.stampworld.com/en/stamps/Vatican-City/Postage%20stamps/1960-1969?user=217425&year=1965 |publisher=Stamp World}}</ref> Ku lunaku lw'ekijjukizo lwa nga 3 Ogwomukaaga olwa Charles Lwanga n'abalala ekkumi n'ababiri abaafa nga 3 Ogwomukaaga 1886 luli mu [[:en:General_Roman_Calendar|Kalenda ya Roma,]] ate abajulizi omwenda abasigaddewo bajjukirwa mu ''[[:en:Roman_Martyrology|Roman Martyrology]]'' ku nnaku zaabwe ez'okufa. [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y’abajulizi ba Uganda]] e Namugongo yazimbibwa mu 1968. Okuva mu myaka gya 1980 yafuulibwa ekifo eky’okulamaga, era enteekateeka z’okukigaziya zalangirirwa mu 2014. <ref>[http://www.monitor.co.ug/News/National/Govt-to-launch-Namugongo-Martyrs-Shrines-fundraising-/-/688334/2426802/-/nphe86/-/index.html "Government to launch Namugongo Martyrs Shrines fundraising campaign today"], ''Daily Monitor'', 23 October 2014.</ref> [[:en:Santi_Martiri_dell'Uganda_a_Poggio_Ameno|Santi Martiri dell'Uganda a Poggio Ameno]], ekkanisa e [[:en:Rome|Roma]] eyaweebwayo eri Abajulizi ba Uganda, yaweebwayo mu 1980 n'efuuka [[:en:Titular_church|ekkanisa ya titular]] mu 1988. <ref>{{Cite book |last=Pham |first=John-Peter |date=30 November 2004 |title=Heirs of the Fisherman: Behind the Scenes of Papal Death and Succession |url=https://books.google.com/books?id=ahTU3koVfLEC&dq=%22Santi+Martiri+dell%27Uganda+a+Poggio+Ameno%22&pg=PA219 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-534635-0 |via=Google Books}}</ref> <ref>{{Cite book |last=Bräuer |first=Martin |date=27 February 2014 |title=Handbuch der Kardinäle: 1846-2012 |url=https://books.google.com/books?id=363pBQAAQBAJ&dq=%22Poggio+Ameno%22&pg=PA532 |publisher=Walter de Gruyter GmbH & Co KG |isbn=9783110269475 |via=Google Books}}</ref> Mu 1993, olukiiko lwa [[:en:Uganda_Episcopal_Conference|Uganda Episcopal Conference]] lwatandikawo [[:en:Uganda_Martyrs_University|yunivasite]] eyatuumibwa erinnya ly’abajulizi ba Uganda, eyafuna endagaano yaayo ey’obwannannyini mu 2005. <ref>{{Cite web |date=2025-09-16 |title=Uganda Martrys University |url=https://umu.ac.ug/ |access-date=2025-12-19 |language=en-US}}</ref> Mu mwaka gwa 2014, Uganda yajaguza emyaka 50 bukya Bajulizi ba Uganda batukuzibwa era ne bagulumizibwa mu butukuvu Paapa Paul VI nga 18 Ogwekkumi 1964. <ref>{{Cite web |title=The Christian Martyrs of Uganda |url=http://www.buganda.com/martyrs.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140719024926/http://www.buganda.com/martyrs.htm |archive-date=19 July 2014 |access-date=15 August 2007}}</ref> [[:en:Munyonyo_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky’Abajulizi e Munyonyo]] kijjukizo kya kwebaza olw’okubafuula abatukuvu. Okusima omusingi mu butongole kwaliwo nga 3 Ogwokutaano 2015 nga kwakolebwa Paapa Nuncio mu Uganda, Ssaabalabirizi [[:en:Michael_A._Blume|Michael A. Blume]], ne Kalidinaali [[:en:Emmanuel_Wamala|Emmanuel Wamala]] . Okuddamu okukulaakulanya kwalimu okuzimba ekiggwa ky’ekkanisa ekipya, [[:en:Uganda_Martyrs_Museum|myuziyamu]], ofiisi, n’ebifo abatukuvu we baafiirwa. <ref>[https://web.archive.org/web/20170929091621/http://www.ntv.co.ug/news/local/03/may/2015/papal-nuncio-launches-construction-munyonyo-martyrs-shrine-5886 "Papal nuncio launches construction of Munyonyo martyrs shrine"] , NTV, 3 May 2015.</ref> === Olukalala lw'abajulizi Abakatoliki 22 === {| class="wikitable sortable" !#<ref name=":0"/><ref>{{Cite web |title=Uganda Martyrs |url=https://www.uecon.org/uganda-martyrs/martyrs |access-date=2024-02-02 |website=Uganda Episcopal Conference |language=en-gb}}</ref> !Erinnya !Ennaku kwe yafiira !Emyaka kwe yafiira !Omuyima w'omutuukirivu !Ekyamutta |- |1. |[[:en:Achilleus_Kewanuka|Achilleus Kewanuka]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |bannamawulire, abawandiisi b’amawulire, abakuba ebitabo n’abayiiya. |Yayokebwa |- |2. |[[:en:Adolphus_Ludigo-Mukasa|Adolphus Ludigo-Mukasa]] |3 Ogwomukaaga1886 |Myaka 24 |abalimi n’abalunzi |Yayokebwa |- |3. |[[:en:Ambrosius_Kibuuka|Ambrose Kibuuka Katekamu (Kateka Mulundaggana)]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 18 |ebibiina by’abavubuka nga abasikawutu, YCW, Xaverians n'abalala. |Yayokebwa |- |4. |Anatoli Kirigwajjo |3 Ogwomukaaga 1886 | |abayizzi n’abalunzi |Yayokebwa |- |5. |[[:en:Andrew_Kaggwa|Andrew Kaggwa Kaahwa]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka nga 30 |abasomesa, bakatekisimu n’amaka |Jjambiya na kambe |- |6. |[[Athanasius Bazzekuketa Kizza]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 20 |abavunaanyizibwa ku by’ensimbi, eggwanika ne bbanka. |Ffumu |- |7. |[[Bruno Sserunkuuma]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |abatamiivu, ab’effujjo, abo abalina okwegomba kw’ennyama n’obufumbo obutasaana. |Yayokebwa |- |8. |[[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 25 |Ekikolwa ky'abavubuka ba Africa n'Abakatoliki |Yayokebwa |- |9. |[[:en:Denis_Ssebuggwawo_Wasswa|Denis Ssebuggwawo Wasswa]] |25 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |abayimbi, abayimbi ne kkwaaya |yawalulwa |- |10. |[[Gonzaga Gonza Nghonzabato]] |27 Ogwokutaano 1886 |Myaka 24 |abasibe, abatambuze, abayisibwa obubi n’abo abali mu buzibu. |ffumu |- |11. |[[Gyaviira Mayanja Musoke|Gyavira Mayanja Musoke]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |empuliziganya y’ebidduka n’abo abatawaanyizibwa obulogo |Yayokebwa |- |12. |[[James Buuzabalyawo Kalumba Ssebayigga]] |3 Owgomukaaga 1886 |Myaka 26 |abasuubuzi n’ebibiina by’obwegassi |Yayokebwa |- |13. |[[John Mary Kiwanuka Muzeeyi]] |27 Ogusooka 1887 | | |Jjambiya |- |14. |[[:en:Joseph_Mukasa_Balikuddembe|Joseph Mukasa Balikuddembe]] |15 Ogwekkuminogumu 1885<ref>{{Cite web |date=2021-01-05 |title=Uganda Martyrs: tracing the history |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/uganda-martyrs-tracing-the-history-1571544 |access-date=2023-10-05 |website=Monitor |language=en}}</ref> |Myaka 20 |bannabyabufuzi n’abaami |Yayokebwa n'ejjambiya |- |15. |[[:en:Kizito|Kizito]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 13-14 |abaana abato naddala abali wansi w’emyaka 15 |Yayokebwa |- |16. |[[Luke Baanabakintu|Luke (Lukka) Baanabakintu]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 30 |abavubi, abalunnyanja, bamakanika, abayizi n’abaweesi. |Yayokebwa |- |17. |[[:en:Matiya_Mulumba|Mathias Kalemba Mulumba Wante]] |30 Ogwokutaano 1886 |Myaka 50 |Abalangira n’Amaka |Jjambiya na kambe |- |18. |[[Mbaaga Tuzinde]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 17 |emirimu okusinga egy’abaseminario, abagala, aba postulants n’abatandisi |Mbooko na muliro |- |19. |[[Mugagga Lubowa]] |3 Ogwomukaaga 1886 |Myaka 16 |kiraabu, enkulaakulana y’ekitundu, obuwangwa n’emirimu gy’emikono egy’awaka |Yayokebwa |- |20. |[[Mukasa Kiriwawanvu]] |3 Ogwomukaaga 1886 | |wooteeri ebbaala n’eby’okulya |Yayokebwa |- |21. |[[Noa Mawaggali]] |31 Ogwokutaano 1886 | |abaavu, abakugu n’abayimbi |Baamusiba ku muti embwa ne zimuluma olwo ne basuula ku kkubo |- |22. |[[Ponsiano Ngondwe]] |26 Ogwokutaano 1886 |Myaka 30 |abajaasi, abaserikale n’abajaasi |ffumu |} ==== Abajulizi babiri aba Paimol ==== Waliwo n’abajulizi ba Uganda babiri ab’ekiseera eky’oluvannyuma, abaafiira e Paimol mu 1918 ne baweebwa omukisa mu 2002. <ref>[http://www.zenit.org/en/articles/ugandan-martyrs-to-be-beatified-this-sunday "Ugandan Martyrs to Be beatified This Sunday"], ZENIT News Agency, 18 October 2002.</ref> Bano tebannaba kufuulibwa batukuvu. Abajulizi Daudi Okelo ne Jildo Irwa baali [[:en:Catechist|ba katekisimu]] abato ababiri okuva mu Uganda. Baali bava mu [[:en:Acholi_people|Acholi]], ekitundu ekitono eky’ekibinja ekinene [[:en:Luo_(family_of_ethnic_groups)|eky’Abaluo]] . Bawangaala era ne battibwa mu myaka egyaddirira amangu ddala okutandikibwawo kw’obutume bwa Kitgum Abaminsani b’e [[:en:Comboni_Missionaries_of_the_Heart_of_Jesus|Comboni]] mu 1915. <ref>{{cite web |title=Daudi Okelo (1902 ca.-1918) and Jildo Irwa (1906 ca.-1918) |url=https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/ns_lit_doc_20021020_okelo-irwa_en.html |publisher=Vatican}}</ref> == Enzikiriza y’Abangereza (Ekkanisa ya Uganda) == Abajulizi ba Uganda 23 [[:en:Calendar_of_saints_(Church_of_England)|bajjukirwa]] mu [[:en:Church_of_England|Klezia ya Bungereza]] nga [[:en:Commemoration_(observance)|bajjukira]] nga 3 Ogwomukaaga. <ref>{{Cite web |title=The Calendar |url=https://www.churchofengland.org/prayer-and-worship/worship-texts-and-resources/common-worship/churchs-year/calendar |access-date=27 March 2021 |website=The Church of England |language=en}}</ref> <ref name=":0"/> Bwe bajjukira abajulizi ba Uganda, [[:en:Church_of_England|Eklezia ya Bungereza]] erimu Ssaabalabirizi [[:en:Janani_Luwum|Janani Luwum]], eyattibwa mu 1977 abagoberezi ba [[:en:Idi_Amin|Idi Amin]] ; era bajjukira Luwum okwawukana nga 16 Ogwokubiri. {| class="wikitable sortable" |+Olukalala lw'abajulizi 23 aba Anglican <ref name=":0"/> ! # # 1999 . ! Erinnya ! Olunaku lw’okufa n’emyaka ! Battiddwa nga bakozesa |- | 1. 1. . | Makko Kakumba | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 2. 2. . | Yusuf Rugalama | 31 Omwezi gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okumwokya |- | 3. 3. . | Mukasa Musa | 25 Omwezi gwokutaano 1886 | effumu |- | 4. 4. . | Mbwa Eriya | 27 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 5. 5. . | Muddu Aguma | 2 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 6. 6. . | Daudi Muwanga | 1886. Omwezi gw’ekkumi | okusalasala (Baamulaawa). |- | 7. 7. . | Muwanga | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (castrated). |- | 8. . | Kayizzi Kibuuka | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa). |- | 9. 9. . | Mayanja Kitoogo | 31 Omwezi gwokutaano 1886 | okusalasala (Baamulaawa |- | 10. . | Nuwa Walukagga | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 11. . | Alexander Kadoko | 3 Omwezi gw’omukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 12. . | Frederick Kizza, omusajja omulala | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 13 . | Robert Munyagabyangu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 14. . | Danieri Nakabandwa agamba nti | 3 Omwezi gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 15. . | Kiwanuka Giyaza | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 16. . | Mukasa Lwakisiga | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 17. . | [[:en:Charles_Lwanga|Charles Lwanga]] (Omukatoliki naye nga wa kitiibwa mu ddiini y’Abangereza) | 3 Ogwomukaaga 1886 ku myaka 25 egy’obukulu | Yayokebwa |- | 18. . | Mubi Azaalwa | 3 Omwezi Ogwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 19. . | Wasswa | 25 Omwezi Gwokutaano 1886 | effumu n’akambe |- | 20. . | Kwabafu | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 21. . | Kifamunnyanja | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 22. . | Muwanga Njigiya | 3 Omwezi Gwomukaaga 1886 | Yayokebwa |- | 23. . | Nuwa Sserwanga | 31 Omwezi Gwokutaano 1885 | okutemebwa n’okwokya |} == Ennyimba z'Abakatoliki ezikwata ku Bajulizi ba Uganda == Ku lunaku lw’okutukuza abajulizi ba Uganda nga 18 Ogwekkumi 1964, kkwaaya ya Uganda ey’abantu kumpi 100, eyakulemberwa Joseph Kyagambiddwa, yayimba ennyimba ezikwata ku Bajulizi ba Uganda n’olugendo lwabwe olw’okukkiriza. <ref name=":0"/> Joseph Kyagambiddwa yawandiika era n'ayiiya ennyimba 22 ezikwata ku ba Bajulizi ba Uganda. <ref name=":0" /> Ennyimba zino kuliko; * " '''Karoli Lwanga Wuuno Omulwanyi''' " (nga kivvuunuddwa mu ngeri ey'obuvumu nga Lwanga, omulwanyi w'eddiini atawangulwa). <ref name=":0"/> * " '''Kizito Omuto ye wange''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali nnywevu nti "Omuvubuka Kizito ye wange". <ref name=":0" /> * " '''Abagalagala b'embuuza''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Abakuumi b'obwakabaka bali ludda wa" <ref name=":0" /> * " '''Mulinnya lya Patri''' " ekivvuunulwa mu ngeri etali ya maanyi nti "Mu linnya lya taata" <ref name=":0" /> * '''1975 Oluyimba lwa Marytrs''' lwa Yusufu Byangwa. <ref name=":0" /> * '''Mukulike Abazira''' olwa Godfrey Lubuulwa * '''Bayuguuma Ekibuga''' by'omusumba Simeon Kayiwa. <ref name=":0" /> * '''Abajulizi''' olwa Kato Ssekandi. <ref name=":0" /> * '''Abalamazi''' olwa Gabriel Bulindwa. <ref name=":0" /> * '''Babalangaki''' lwawandiikibwa Gerald Kiweewa. <ref name=":0" /> * '''Bakikola''' nga kyawandiikibwa John Ntale. <ref name=":0" /> * '''Omulanga gwa Mapeera''' lwandiikibwa Emmanuel Ssekidde. <ref name=":0" /> == Mu buwangwa obumanyiddwa ennyo == Abajulizi ba Uganda baalabikira mu kitundu kimu ekya firimu ''[[:en:Millions_(2004_film)|ya Millions]]'' . <ref>Regina Hansen (ed.), [https://books.google.com/books?id=AtALOnale4QC&dq=film+millions+uganda+martyrs&pg=PA23 ''Roman Catholicism in Fantastic Film: Essays on Belief, Spectacle, Ritual and Imagery''], McFarland, 2011, p. 23.</ref> Mu ntambi za firimu eno kyogerwako nti omu ku bannakatemba abaazannya ng’abajulizi yeeyita muzzukulu w’omu ku bajulizi. <ref>[https://www.imdb.com/title/tt0366777/trivia "Millions (2004): Trivia"], [[:en:IMDb|IMDb]].</ref> Mu mwaka gwa 2015 [[:en:Posta_Uganda|Posta Uganda]] yafulumya sitampu ya posta eyateekebwawo ku mukolo gw’okujaguza emyaka 50 mu 2014 ng’Abajulizi ba Uganda batukuzibwa. <ref> StampData, Stamps of Uganda, 2015 http://stampdata.com/stamps.php?fissuer=887&fdate=2015 </ref> == Ogwomukaaga 2025 Abayeekera ba Uganda beetulisizaako bbomu == Nga 3 Ogwomukaaga 2025, abayeekera ba Uganda babiri battibwa omukazi eyeetulisizaako bbomu okumpi [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|n'ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] ebweru wa [[:en:Kampala|Kampala]] . Obulumbaganyi buno bwaliwo mu kukuza [[:en:Martyrs'_Day|olunaku lw'abajulizi]] . Abayeekera bano bombi be bokka abattibwa. <ref>{{Cite news|date=2025-06-03|title=Two suspected Uganda rebels killed in Kampala blast, officials say|url=https://www.reuters.com/business/media-telecom/explosion-reported-near-catholic-shrine-ugandas-capital-2025-06-03/|access-date=2025-06-03|work=[[Reuters]]|language=en}}</ref> == Ebiggwa == Ebiggwa by'abajulizi ba Uganda mu Uganda mulimu: * [[:en:Basilica_of_the_Uganda_Martyrs,_Namugongo|Basilica y'Abajulizi ba Uganda, Namugongo]] * Ekiggwa ky'Omutukuvu Andrew Kaggwa (Kahawa) mu [[:en:Hoima_District|Disitulikiti y'e Hoima]]. <ref name=":1">{{Cite web |date=2023-04-24 |title=Govt to promote faith-based tourism in Mbarara |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/govt-to-promote-faith-based-tourism-in-mbarara-4210750 |access-date=2024-01-29 |website=Monitor |language=en}}</ref> * Ekiggwa kya Saint Anatole Kiriggwajjo mu [[Hoima (disitulikit)|Disitulikiti y'e Hoima]] . <ref name=":1" /> * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] mu [[:en:Kyenjojo_District|Disitulikiti y'e Kyenjojo]] . * [[:en:Busega_Martyrs_Memorial|Ekijjukizo ky'Abajulizi e Busega]] * [[:en:Munyonyo_Martyrs'_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Munyonyo]] <ref name="MunyR">{{cite news|newspaper=[[ New Vision]]|url=https://www.newvision.co.ug/news/1325301/papal-nuncio-breaks-ground-martyrs-shrine|title=Papal Nuncio Breaks Ground for Martyrs Shrine|date=4 May 2015|author=Juliet Lukwago|access-date=28 April 2026|location=Kampala, Uganda}}</ref> == Laba ne == * [[:en:The_White_Fathers_Mission_in_Uganda|Bannaddiini ba Mission mu Uganda]] * [[:en:Nabulagala_Mapeera_church|Ekkanisa ya Nabulagala Mapeera]] * [[:en:Rubaga_Cathedral|Lutikko e Rubaga]] * [[:en:Katoosa_Martyrs_Shrine|Ekiggwa ky'abajulizi e Katoosa]] * [[:en:Namugongo|Namugongo]] == Ebijuliziddwa == [https://www.ugandaholidayguide.com/the-catholic-martyrs-of-uganda/ Abajulizi Abakatoliki abamu Uganda] == Ebiyungo eby’ebweru == * [http://justus.anglican.org/resources/bio/176.html Ebikwata ku bulamu bw’Abakristaayo ab’edda abajjukirwanga] * [http://www.britannica.com/eb/article-9074103 Encyclopædia Britannica Ku mutimbagano] * [http://www.ugandamartyrsshrine.org.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Namugongo] * [http://www.munyonyo-shrine.ug/ Ekiggwa ky'Abajulizi ba Uganda, Munyonyo] * [https://web.archive.org/web/20180823174629/http://wau.org/archives/article/the_uganda_martyrs/ Abajulizi ba Uganda okuva mu magazini ya ''The Word Among Us'' eya August 2008]Tterekero {{Uganda topics}}{{authority control}} [[Category:Buganda]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] os249k5p062jei16uv9mn06frdnqhs1 Omuziki gwa Baganda 0 13131 48510 2026-05-01T16:49:24Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1308179485|Baganda music]]" 48510 wikitext text/x-wiki   '''Omuziki gwa [[Baganda]]''' nnyimba za buwangwa obwakulaakulanyizibwa [[Yuganda|bannayuganda]] nga bulina ebintu bingi ebyawula omuziki gwa Africa ku nnono z’okuyimba mu nsi endala. Ebitundu by’ennono eno ey’ennyimba binoonyerezeddwako nnyo era ne biwandiikibwa bulungi, nga waliwo ebitabo ebisomesebwa ebiwandiika okunoonyereza kuno. N’olwekyo, obuwangwa kya mugaso eky’okulaga ennyimba z’Afirika ez’awamu. == Ebivuga == Ng'oggyeeko eddoboozi, ebivuga ebitali bimu bikozesebwa, omuli Amadinda, Akadinda [[Amadinda|xylophones]], [[:en:Ennanga_harp|Ennanga harp]], [[:en:Etongoli_lyre|Etongoli lyre]], endongo, ne Kadongo (obungi "budongo") [[:en:Ennanga_harp|lamellophone]] . Amadinda, akadinda, ennanga, ne entongoli, wamu n’ebika by’engooma ebiwerako, bikozesebwa mu nnyimba z’omu lubiri eza [[Kabaka wa Buganda|Kabaka]], kabaka wa [[Buganda]] . Ate kadongo yaakayingizibwa mu muziki gwa Baganda, nga yava ku ntandikwa y’ekyasa eky’amakumi abiri. Olw’ensonga eno, omuziki gwa budongo si kitundu ku muziki gwa kkooti ogw’ekinnansi. == Minzaani y’omuziki == Omuziki gwa Baganda gwesigamiziddwa ku [[:en:Ennanga_harp|minzaani ya pentatonic]] eringa ebanga eryenkanankana . N’olwekyo, octave (mwànjo, mu bungi myanjo) egabanyizibwamu ebitundu bitaano eby’enjawulo nga [[:en:Ennanga_harp|ssente]] 240 (2.4 semitones). Waliwo enjawulo mu buwanvu bw’ebanga wakati w’ebivuga, era eyinza n’enjawulo mu kivuga kimu (ekiyinza okutuukirizibwa) mu kiseera ky’okuyimba. Kino kitegeeza nti mu nnyonyola [[:en:Ennanga_harp|ya emic]], minzaani esobola okuyitibwa minzaani ya equipentatonic ate ku ddaala [[:en:Ennanga_harp|ly’etic]] ery’ennyonnyola, wayinza okubaawo enjawulo ez’enjawulo ez’okussa mu nkola minzaani eyo ey’endowooza. Mu buwangwa bw'Abaganda, nga bwe kiri mu buwangwa bwa Afirika bungi, ekipimo ky'omuziki tekitunuulirwa ng'ekisonga okuva ku ddoboozi "eza wansi" okutuuka ku "waggulu" wabula ekirala, okuva ku maloboozi "amatono" okutuuka ku "amanene" oba "amanene". Wadde nga kino kiri bwe kityo, ennukuta (eyatondebwawo abakugu mu by'ennyimba z'amawanga Abazungu) ekozesebwa ku muziki etegeeza eddoboozi erisinga obuziba nga "1" ate erisinga waggulu nga "5". Nga bwekiri mu buwangwa obungi obwa Afirika,mu muziki gwa Baganda mulimu okwagala amalom[[:en:Ennanga_harp|ennyimba]] "ez'amaloboozi" . Mu lamellophone ya Kadongo, empeta ez’ebyuma ziteekebwa okwetooloola lamellas okukola eddoboozi eriwuuma. Mu nnanga ya ennanga, minzaani ez’ekika kya goana ziteekebwa ku kivuga mu ngeri nti emiguwa egikankana gijja kugikwatako. Kino kiwa eddoboozi ery’okuwuuma (crackling timbre). Mu kulongoosa ebivuga (nga mw’otwalidde ne xylophones), octave etera obutatuunya ddala mu bugenderevu, ekivaamu ekigendererwa ky’okukuba [[:en:Ennanga_harp|kw’amaloboozi]] . Mu kuyimba, amaloboozi aga "coarse" gatera okukozesebwa. == Ennamba za foomu == Okutwalira awamu omuziki guba guddiŋŋana. [[Baganda music at AllMusic|Endowooza za elementary]] mu muziki zibeera za mangu nnyo. Waliwo [[Baganda music at AllMusic|ennamba za ffoomu]] ez’enjawulo, kwe kugamba, ennamba y’ennyindo (elementary pulses) mu cycle emu, mu muziki gwa Baganda. Ng'oggyeeko 24, 36 ne 48 (emirundi mingi egya 12), ezibunye mu nnyimba z'Afirika, waliwo n'emirundi gy'ennamba za ffoomu ezitali za bulijjo: ekitundu kya amadinda "Bakebezi bali e Kitende" kirina 50, ebitundu "Ab'e Bukerere balaagira emwanyi" ne "Akawologoma" birina 54 n'ekitundu "Agenda n'omulungi azaawa" erina ennamba ya ffoomu etali ya bulijjo eya 70. == Enkola enzaaliranwa == Ebisinga obungi ku muziki byesigamiziddwa ku kukuba parallel octaves. Okugeza ku amadinda, abayimbi babiri bakuba parallel octaves mu ngeri [[Baganda music at AllMusic|ekwatagana]], kwe kugamba amaloboozi agakubwa omuyimbi omu gagwa ddala wakati w’ago agakubwa abayimbi abalala. Abayimbi bombi bakuba parallel octaves, nga batambuza omukono gwabwe ogwa ddyo n’ogwa kkono mu parallel mu bbanga lya xylophone bars ttaano. Mu kutegeera, wadde omusono ogukubiddwa omu oba omusono ogukubiddwa omuyimbi omulala tegutegeerekeka, era wadde nga octaves ezikwatagana ziwulikika, tezirabika bulungi. Wabula, mu kutegeera, omuziki gulabika nga gulimu emitendera gy’eddoboozi ebiri oba esatu nga mu zo zisobola okuwulirwa [[Baganda music at AllMusic|enkola ez’obuzaale]] ez’ennyimba/ennyimba ezitali za bulijjo. Enkola enzaaliranwa mu ddaala ly’eddoboozi erya wakati zigatta okuva mu nnyimba z’eddoboozi entono eza octave eya waggulu n’ennukuta ez’amaloboozi amangi eza octave eya wansi. Okutwalira awamu, emisono egisobola okuwulirwa tegikubibwa muyimbi yenna wabula giva ku kugatta ebikolwa by’abayimbi bombi. Oluusi engeri eziwerako ezikontana ez’engeri y’okuwulira zibaawo, era endowooza eyinza okukyusakyusa wakati wazo. Abayimbi basobola okufuga kino nga bassa essira ku nnyimba ezimu. == Enkolagana wakati w’ebivuga == Waliwo enkolagana ey’oku lusegere wakati w’omuziki gwa ennanga ne entongoli, n’amadinda. Ebitundu by’ebivuga eby’enkoba bisobola okuvvuunulwa mu xylophone. Ekitundu ky’omukono ogwa ddyo kiweebwa omuyimbi omu ate ekitundu eky’omukono ogwa kkono ne kiweebwa omulala. Ennanga erina ennyiriri munaana zokka, kale octaves ezikwatagana zisobola okukubibwa mu bbanga erigere, naye emisingi gy’okuyiiya egy’awamu egikwata ku muziki gwa xylophone gye gimu mu bivuga bya chord. == Omuziki n’olulimi == [[Luganda|Oluganda]] luloimi lwa tonal. Nga bwe kiri ku buwangwa bw'ennyimba obulala bungi obw'Afirika.Olulimi luna lukwata nnyo ku muziki.Omuyimbi ateranokutandika n'egigambo .Enkulaakulana y'amaloboozi mu kiwandiiko y'esalawo ekitundu ku nnyimba ezisobokia ez'oluyimba.Olwo n'ayiiya tune etuukana n'engeri oluyimba gye lulimu .Omuziki bwe gukubibwa,enkola ezizaaliranwa ,ziyinza okulabika,era eri aboogera olulimi oluzaaliranwa ,ziyinza okuleeta enkolagana empya ez'ebiwandiiko.Bino biyinza okuba eby'ebitundu bya'makulu eby'enjawulo ddala,ne bitondekawo ekitontome eky'amaanyi.Oluusi enkolagana ebiwandiiko ngezo "eziteekebwako" omuziki zit5eekebwa mu kiwandiiko ekiyimbibwa .kyokka ziyinza okubaawo eri oyo ayogera Oluganda ne bwebuziba nga tezikoleddwa mu ngeri ya lwatu mu kiwandiiko nga zongera ku mutindo gw'obulungi ku muziki ogutuukirirwa omuntu amanyi olulimi lwokka. Amannya g’ebitontome by’ennyimba gatera okutegeeza ekiwandiiko ekiyinza okukwatagana n’omuziki. Ate era, ebigambo ebijjukira bitera okukozesebwa okukwata mu mutwe ensengeka y’ennukuta oluusi empanvu era ezitali za bulijjo mu kuzannya xylophone. === Obuwangwa n’ebyafaayo === Amadinda ye xylophone ey’ekika ekiyitibwa log xylophone. Kirimu emiti 12 egyateekebwa ku bikoola by’ebijanjaalo bibiri ebibisi. Emiggo giyingizibwa mu bikoola nga ebyawula wakati w’embaawo. Ebbaala zino mu budde obutuufu zikolebwa mu mbaawo z’omuti gwa ''Lusamba'' (Markhamia plarycalyx). Amadinda (oba madinda) ekubiddwa abayimbi basatu abayitibwa ''omunazi'', ''omwawuzi'' ne ''omukoonezi'', mu kulondako. Ekimu ku bino kituula ku ludda olumu olwa Xylophone, endala bbiri ku ludda olulala. Enteekateeka ez’enjawulo ez’okutuula zisoboka. Bulijjo omuziki gutandikira omunazi. Olwo omwawuzi n’ayingira, ng’ateeka obuwandiike bwe wakati ddala w’obw’omunazi. Ekitundu ky'omunazi kiyitibwa ''okunaga'', ekitundu kya omwawuzi kiyitibwa ''okwawula'' . Ekyokulabirako kino wammanga kiraga ebitundu by'ekitundu "Olutalo' olwe Nsinsi" (Olutalo lw'e Nsinsi), ekitundu ng'ekitundu kya okwawula kyangu nnyo. Ennamba ya ffoomu y'ekitundu kino eri 24, kwe kugamba, enzirukanya emu erina obuwanvu bwonna awamu obw'emirundi ebiri 12. Abayimbi bombi bakuba parallel octaves ku bbaala ekkumi ezisooka oba Amadinda, kale mu nnyiriri z'ennamba zino wammanga, "1" kitegeeza okukuba ebbaala esooka (esinga obuziba) nga kwogasse ey'omukaaga wamu, n'ebirala. : Okunaga '''4.3.4.3.3.3.4.3.4.4.2^2.''' : Okwawula '''5.2.1.5.2.1.5.2.1.5.2.1''' "^" kitegeeza ekifo ekitundu kya okwawula we kitandikira — ekifo kino eky'okuyingira kiyinza okuba awalala mu bitontome ebirala. Omutendera oguvaamu guli 413542313532413542412522. Omutendera guno guddibwamu, nga kiyinzika okuba emirundi mingi. Omuyimbi owookusatu, omukoonezi, addiŋŋana enkola ebeerawo ku bbaala ebbiri ezisinga wansi ( ''amatengezzi'' ) octaves bbiri waggulu ku bbaala ebbiri ezisinga waggulu ( ''amakoonezi'' ). Omukoonezi kitandikira ku "2" ya okwawula. Kale, mu mbeera eno, omuze guno, oguyitibwa ''okukoonera'' gwe: : '''2.1...2.1...2.12.22..1...''' Okukoonera kye kyandiwuliddwa ku ssowaani zino ebbiri singa amadinda yayongerwako octaves endala ezikubiddwa omunazi omulala ne omwawuzi. Kale, omuntu ayinza n'okulowooza ku omukoonezi ow'oku "simulating" ebikolwa by'abayimbi abalala babiri. Omuntu bw’aba awuliriza omuziki, asobola okutegeera okukoonera ng’omusono ogw’enjawulo, naye era guyinza okwegatta n’ennukuta ezikubiddwa ku bbaala eziriraanyewo okukola enkola endala eziwulikika. === Okwongerako endongo === === Obukodyo bw’okuzannya n’ebigambo ebikozesebwa === Amadinda okufaananako n’ebika ebirala ebya Xylophones eby’omu bugwanjuba bwa Uganda, bagikubira nga bakuba emiggo ku nkomerero n’omuggo. Ensonga y’ebbaala ekubwa wakati w’omuggo mu nkoona ya diguli nga 45. Emikono gitambuzibwa mu ngeri ya parallel. Entambula erina okuva ku mukono, era emikono girina okutambuzibwa kitono nga bwe kisoboka. Engeri entuufu ey'okuzannya amadinda eyitibwa ''Okusengejja'', mu bufunze "okusika, okusengejja, okutangaaza, okusunsula ebintu". Waliwo obukodyo obw’enjawulo obukozesebwa abazannyi abakugu bokka. * ''Okudaliza'' (literally "okutunga olugoye wamu, okutunga") ngeri ya kuzannya essiddwako nnyo essira. Amaloboozi agamu gassibwako essira, ne galeeta enkola ezimu enzaaliranwa mu maaso. Ebiseera ebisinga kikozesebwa okuleka omuziki okutuuka ku ntikko ng’ekitundu tekinnaggwa. * Ekigambo ''okusita ebiyondo oba ebisenge'' ("okusimba enkoona oba ebisenge"— ''okusita'' ekitegeeza "okuluka, okuluka (omuggo, olukomera n'ebirala)" nkola ya kuzannya ey'omulembe nga mu kino ennyimba ezimu zisuulibwa ebweru, ekivaamu enkyukakyuka ey'amangu mu nkola omuntu z'asobola okuwulira. Waliwo engeri eziwerako ez’okuzannya Amadinda ezitwalibwa ng’ensobi: * Mu ''Okubwatula'', ebipande bikubwa waggulu n’ensonga y’emiggo. Eno nsobi ya bulijjo ey’abatandisi. Mu bufunze, ekigambo kino kitegeeza obulumi obw’amaanyi naddala mu magumba. * ''Okugugumula'' (literally "okuleeta okutya", "okuzuukusa ekisibo ky'ebinyonyi") ye nsobi endala ey'abatandisi ng'emikono gikwatibwa nga gikaluba era nga gikaluba. * ''Okuyiwa'' (literally "okuteeka wansi", "okuleka wansi", "okumalamu amaanyi") ngeri ya kuzannya etali ya bulijjo nga ebbaala tezikubwa mu kiseera ekituufu. * ''Okwokya'' (mu bufunze "okwokya", "okwokya") nsobi efaananako bwetyo nga ebbaala zikubwa mu bwangu ennyo. === Enkyusa za Miko === Miko (Omuko gumu) bye bikyusakyusa ekitundu n’omutendera gumu ogw’ekipimo (waggulu oba wansi). Omuziki gwonna gukyusibwa waggulu oba wansi ebbaala emu eya xylophone: 1 kyusibwamu ne 2, 2 ne 3, 3 ne 4, 4 ne 5 ne 5 ne 1. Wadde nga wakati mu xylophone, ensengeka y’ekitundu esigala y’emu, entambula y’abayimbi ekyusibwa, era ekitundu okukoonera kiyinza okufuuka eky’enjawulo ddala. Mu butuufu, mu ngeri eno, okuva mu buli kitundu eky’omugatte gw’ebitontome 50 eby’enjawulo, ebitundu ebirala 4 bisobola okuggibwa, ne kiwa omugatte gw’ebitundu 250. === Eby’okuyimba. === Waliwo ebitundu bya Amadinda eby’enjawulo 50, nga tobala enkyusa z'emiko. Amannya gaabyo ge gano: * Banno bakkola ng'osiga * Ndyegulira ekkadde * Ekyuma ekya Bora * Abaana ba Kalemba besibye bulungi * Segomba ngoye Mwanga alimpa * Ennyana ekutudde * Olutalo olw'e Nsisi * Wavvangaya nga bwe kiri * Omunyoro atunda nandere * Omutwe tegumanyiddwa * Ssematimba ne Kikwabanga * Naagenda kasana nga bulaba * Omusango gwa'abelere * Omuwabutwa wakyeejo * Mawasansa * Alifuledi, omuyimbi * Omutamanya n'gamba * Katulye ku bye pesa * Ganga alula * Balangana enkonge * Byasi byabuna olugudo * Ab'e Busoga begaala ngabo * Nanjobe * Mugowa Iwatakiise * Gulemye Mpgala * Mawanda segwanga * Ebigambo ebibulire bitta enyumba * Walugembe eyava oKunywa * Omujooni: Balinserekerera balinsala ekyambe * Lutaaya yesse yekka * Kawumpuli * Abalung'ana be baleta engoye * Atalabanga mudnu agenda Buleega * Eri embikke kasagazi kawunga * Kalagala e Bembwe * Semakookiro ne Jjunju * Agawuluguma okulya * Akaalo kekamu * Afa talamusa * Okuzanyira ku nyanja kutunda mwooyo * Ngabo Maanya eziriwangula Mugerere * Ensiriba ya munange Katego * Atakulubere * Nkejje namuwanula * Kansimbe omuggo awali Kibuka * Omukazi omunafu ngayigga na ngabo * Bakebezi bali e Kitende ffoomu nnamba 50 (2 x 25) . * Ab'e Bukerere balaagira mwanyi ffoomu nnamba 54 (2 x 27) * Akawologoma ffoomu nnamba 54 (2 x 27) . * Agenda n'omulungi azaawa foomu nnamba 70 (2 x 35) === Abayimbi b'Amadinda abamanyiddwa ennyo === === Okunoonyereza ku muziki gwa Amadinda === === Omuziki gwa Amadinda mu by’enjigiriza eby’obuvanjuba bwa Afrika n’ebyobuwangwa ebitali bimu === == Omuziki gwa Akadinda ==   == Okugeraageranya n’obuwangwa bw’ennyimba obulala == === Busoga (Embaire music) . === Embaire ye Xylophone ekubiddwa mu busoga sub-region. <ref>Busoga sub-region</ref> <ref>{{Cite book |last=Pier, David G., 1975- author. |date=25 October 2015 |title=Ugandan music in the marketing era : the branded arena |url=http://worldcat.org/oclc/908286948 |isbn=978-1-137-54939-6 |oclc=908286948}}</ref> ''​Embaire yannyonnyolwanga Mark stone,omusomesa w'oku universite ye Oakland eriko Ambassadorial scholar mu Univasite ye Makerere mu mwaka gw'essomero 1996-1997 mu bigambo bino :Embaire ye nnono ya xylophoneesinga okubeera ey'awamu era eyamaanyi gye mmanyi ,ennon gye nina omukisa okusomesa bulijjo bayizi bange mu Oakland Univasite mu muwendo gwe bifo ebisomesebwamu'' <ref>{{Cite web |title=Mark Stone - percussionist, composer, educator {{!}} Global Soundscapes {{!}} Embaire xylophone |url=http://markstonepercussion.com/embaire_xylophone/ |website=markstonepercussion.com}}</ref><ref>{{Cite web |title=Mudondo - Embaire Xylophone at Oakland University |url=https://www.youtube.com/watch?v=p-h1pHDTcTw |url-status=live |archive-url=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211219/p-h1pHDTcTw |archive-date=2021-12-19 |website=[[YouTube]]}}</ref> Ebisumuluzo bya Embaire bikolebwa mu mbaawo za ensambiya (Bignoniaceae: Markhamia platycalyx), <ref>{{Cite web |title=Global Plants |url=https://plants.jstor.org/compilation/Markhamia.platycalyx}}</ref> era nga bizannyibwa nga bakuba enkomerero z’ebisumuluzo n’emiggo okuva mu muti omuzito oguyitibwa enzo ( [[:en:Ennanga_harp|Rutaceae]] : Teclea nobilis <ref>{{Cite web |title=Global Plants |url=https://plants.jstor.org/compilation/Teclea.nobilis}}</ref> ). Ebisumuluzo biteekebwa ku bikoola by’ebijanjaalo ebitemeddwa, ne bikola ekivuga ekiwanvuwa mmita nga 2.5 okuva ku nkomerero okutuuka ku nkomerero. Ebisumuluzo bya bass binene ate nga bigazi naye nga bigonvu. Buli ekivuga we kikubirwa, ekinnya ekiwanvu mita nga 2 n’obuziba bwa kitundu kya mita kisooka kusimibwa mu ttaka wansi w’ekifo ebisumuluzo bya bass we binaagalamira (ebisumuluzo ekkumi wansi eby’ekivuga kya Nakibembe), okusobola okuwa eddoboozi: ekisenge kino kisibiddwa wansi ku nkomerero y’ekivuga nga omusingi gw’ekikuta ky’ebijanjaalo gupakibwa okwetooloola n’ebimu ku ttaka eryasimiddwa. Okwawukanako n’ebitundu bya Uganda ebirala, Ebibiina by’ennyimba ebiwerako ebiwuniikiriza ebirina embaire xylophones bisangibwa mu ngeri ennyangu mu disitulikiti y’e Iganga, Busoga. <ref>{{Cite journal |last=Micklem |first=James |last2=Cooke |first2=Andrew |last3=Stone |first3=Mark |year=1999 |title=Xylophone Music of Uganda: The Embaire of Nakibembe, Busoga |journal=African Music |volume=7 |issue=4 |pages=29–46 |doi=10.21504/amj.v7i4.1996 |jstor=30249819 |doi-access=free}}</ref> === Parallels ebweru wa Uganda === Okufaananako n’omuziki gwa Amadinda, omuziki gwa Timbrh (timbili) ogwa lamellophone ogwa Vute ogw’omu masekkati ga Cameroon gwesigamiziddwa ku kukuba Octaves ezikwatagana, ekivaamu enkola enzaaliranwa. Okufaanagana kuno okw’amaanyi kuwa obukakafu obumu obulaga nti emisingi egyali gisibuka mu ngeri zombi ez’ennyimba giyinza okuba nga gyava mu biseera eby’edda. == Ebikwata ku bikwata == * Evalisto Muyinda ''Omuziki gwa Baganda'' (1991) <ref>{{AllMusic|album|id=mw0000113606}}</ref> == Ebijjuliziddwa == * [[:en:Ennanga_harp|Cooke, Peter]] (1970): "Omuziki gwa Ganda xylophone - enkola endala", Journal of African Music, iv/4, 1970, p 62-75 * Cooke, Peter, ne banne; Katamba, F (1987): "Ssematimba ne Kikwabanga." : Ennyimba n'ebitontome by'oluyimba lw'ebyafaayo olw'e Ganda", World of Music, xxix/2, 1987, p 49-68 * Cooke, Peter (1990, 2006): "Kuba Amadinda: Omuziki gwa Xylophone okuva mu Uganda (Instructional cassette oba CD and book), ogwakolebwa nga bakolagana ne [[Albert Ssempeke]], (okukozesebwa mu East Africa ne mu kusomesa abantu ab'obuwangwa obw'enjawulo mu Bungereza, USA n'ebirala) (Edinburgh 1990 - Revised 2006), 29pp. 31 audio examples." * Cooke, Peter Teach yourself the Budongo (1988, 2006), (akatabo ak’emiko 12 ne kaseti oba CD), ne C. Kizza, (ekoleddwa okukozesebwa mu Uganda ne mu kusomesa abantu ab’obuwangwa obw’enjawulo mu Bungereza, Amerika n’ebirala), (Edinburgh,1988), 12pp. Yalongoosebwamu mu 2006 * [[:en:Ennanga_harp|Kubik, Gerhard]] (1960) "Ensengeka y'omuziki gwa Kiganda xylophone" mu Muziki gwa Afirika, 2 (3), pp.&nbsp;6–30. * Kubik, Gerhard (1969) "Obukodyo bw'okuyiiya mu muziki gwa Kiganda xylophone" mu Muziki gwa Afirika, 4 (3), pp.&nbsp;22–72. * Kubik, Gerhard "Fa Amadinda-Musik von Buganda", mu: Omuziki mu Afrika. Hrsg. Arthur Simon, (Staatliche Museen) Berlin, 1983, S. 139-165 (erimu obubonero bw’omuwendo bw’ebitundu byonna 50 eby’ennyimba za amadinda) * Kubik, Gerhard "Okutegeera Grundlagen afrikanischer Omuziki", mu: Omuziki mu Afrika. Hrsg. Arthur Simon, (Staatliche Museen) Berlin, 1983, S. 327-400 * Kubik, Gerhard "Ekiwujjo ky'Ensimbi mu Süden von Uganda" (1988). Mu: Kubik, Gerhard [http://www.lit-verlag.de/isbn/3-8258-7800-7 Zum Verstehen Omuyimbi Omufirika, Aufsätze, Reihe: Ebika by’amawanga: Forschung und Wissenschaft, Bd.] [http://www.lit-verlag.de/isbn/3-8258-7800-7 7, 2., aktualisierte und ergänzte Auflage, 2004, 448 S.] Archived (mu lulimi Olugirimaani). * Kubik, Gerhard "Endowooza, Aufführungspraxis und Kompositionstechniken der Hofmusik von Buganda. Ein Leitfaden zur Ekibiina ky'Ebibiina mu Einer ostafrikanischen Musikkultur", mu: Für György Ligeti, Hamburg 1988, S. 23-162 * Simon, Artur (Ed.), "Musik in Afrika", (Staatliche Museen) Berlin 1983 (mu lulimi Olugirimaani, erimu kaseti bbiri ez'omuziki omuli n'ebyokulabirako ebimu eby'amadinda ne ennanga ebikubiddwa [[:en:Ennanga_harp|Evalisto Muyinda )]] == Ebiyungo eby’ebweru == [[Category:Pages with unreviewed translations]] 3qakuk4jbl88ai31b2fm1j9zwo5fr1i Akakiiko Akavunaanyizibwa ku By'okulonda mu Uganda 0 13132 48516 2026-05-01T17:25:29Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[Akakiiko Akavunaanyizibwa ku By'okulonda mu Uganda]] to [[Akakiiko k'ebyokulonda mu Uganda]]: Misspelled title 48516 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Akakiiko k'ebyokulonda mu Uganda]] pbu9rx6ajiacepd11e59ojh5x21csa9 Akayanja ka Kabaka 0 13133 48518 2026-05-01T17:26:50Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[Akayanja ka Kabaka]] to [[Ennyanja ya Kabaka]]: Misspelled title 48518 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Ennyanja ya Kabaka]] ny8ztha44x7kgy3iuv1swcykefp7pig Dr. Arthur W. Allen Home 0 13134 48520 2026-05-01T17:28:32Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1313661437|Dr. Arthur W. Allen Home]]" 48520 wikitext text/x-wiki '''Ennyumba ya Dr. Arthur W. Allen''' emanyiddwa nga '''Allenhurst''', nnyumba ya byafaayo eri ku mutindo lwa 11266 North Trimble mu [[:en:Robinson,_Illinois|kibuga Robinson]] mu [[:en:Illinois|Illinois]] . Ennyumba eno bagizimba mu mwaka gwa 1936 nga bagizimbira Dr. Arthur W. ne Anna Allen. Arthur W. Allen yali musawo ate nga musuubuzi, yeyali addukanya eddwaaliro ly’abasawo n’ekifo [[:en:Sanatorium|eky’okujjanjaba abantu]] mu kitundu ekyo era nga ye yali omumyuka wa pulezidenti wa Robinson’s Second National Bank. Abaagalana bano baazimba ennyumba yaabwe mu ngeri ya [[:en:Tudor_Revival_architecture|Tudor Revival]], kyebakola nga basinziira ku ŋŋendo zaabwe e Bulaaya mu myaka gya 1930. Dizayini y’ennyumba eno omulyango [[:en:Gable|oguyingira guliko ebikondo]] nga guliko [[:en:Parapet|olukomera]], ekifo ekiriko ebikondo nga kiriko eddirisa ery’emyaliiro ebiri [[:en:Buttress|n’ebikondo]] ebingi, n’akasolya nga kuliko ebisenge ebiwerako ebiyitibwa [[:en:Dormer|dormers]] n'ebituli ebifulumya omuka bisatu ssatu. Sitayiro ya Tudor egenda mu maaso mu kukozesa ebipande by’embaawo n’ebikondo bya siriimu munda mu nnyumba. <ref>{{Cite web |last=Dart |first=Lesley |date=January 20, 2020 |title=National Register of Historic Places Registration Form: Dr. Allen, Arthur W., Home |url=https://www2.illinois.gov/dnrhistoric/Preserve/SiteAssets/Pages/illinois-historic-sites-advisory-council/Robinson%20--%20Dr.%20Allen%20House.pdf |access-date=January 17, 2021 |publisher=[[Illinois Historic Preservation Division]]}}</ref> Ennyumba eno yatekebwa ku [[:en:National_Register_of_Historic_Places|lukalala lw'ebifo eby'ebyafaayo mu ggwanga]] mu gwekuminebiri nga 30, 2020. 6m7v72ce5n7b73wmv1fc6f4jfg5qf84 48523 48520 2026-05-01T17:40:34Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the section "References" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1313661437|Dr. Arthur W. Allen Home]]" 48523 wikitext text/x-wiki '''Ennyumba ya Dr. Arthur W. Allen''' emanyiddwa nga '''Allenhurst''', nnyumba ya byafaayo eri ku mutindo lwa 11266 North Trimble mu [[:en:Robinson,_Illinois|kibuga Robinson]] mu [[:en:Illinois|Illinois]] . Ennyumba eno bagizimba mu mwaka gwa 1936 nga bagizimbira Dr. Arthur W. ne Anna Allen. Arthur W. Allen yali musawo ate nga musuubuzi, yeyali addukanya eddwaaliro ly’abasawo n’ekifo [[:en:Sanatorium|eky’okujjanjaba abantu]] mu kitundu ekyo era nga ye yali omumyuka wa pulezidenti wa Robinson’s Second National Bank. Abaagalana bano baazimba ennyumba yaabwe mu ngeri ya [[:en:Tudor_Revival_architecture|Tudor Revival]], kyebakola nga basinziira ku ŋŋendo zaabwe e Bulaaya mu myaka gya 1930. Dizayini y’ennyumba eno omulyango [[:en:Gable|oguyingira guliko ebikondo]] nga guliko [[:en:Parapet|olukomera]], ekifo ekiriko ebikondo nga kiriko eddirisa ery’emyaliiro ebiri [[:en:Buttress|n’ebikondo]] ebingi, n’akasolya nga kuliko ebisenge ebiwerako ebiyitibwa [[:en:Dormer|dormers]] n'ebituli ebifulumya omuka bisatu ssatu. Sitayiro ya Tudor egenda mu maaso mu kukozesa ebipande by’embaawo n’ebikondo bya siriimu munda mu nnyumba. <ref>{{Cite web |last=Dart |first=Lesley |date=January 20, 2020 |title=National Register of Historic Places Registration Form: Dr. Allen, Arthur W., Home |url=https://www2.illinois.gov/dnrhistoric/Preserve/SiteAssets/Pages/illinois-historic-sites-advisory-council/Robinson%20--%20Dr.%20Allen%20House.pdf |access-date=January 17, 2021 |publisher=[[Illinois Historic Preservation Division]]}}</ref> Ennyumba eno yatekebwa ku [[:en:National_Register_of_Historic_Places|lukalala lw'ebifo eby'ebyafaayo mu ggwanga]] mu gwekuminebiri nga 30, 2020. == Ebiwandiiko ebikozeseddwa == Ebiwandiiko ebikozeseddwa 3a4f9c2x00hriiv8situ68dbjsk31pq 48524 48523 2026-05-01T17:41:08Z ESTHER NAKITENDE 9175 48524 wikitext text/x-wiki '''Ennyumba ya Dr. Arthur W. Allen''' emanyiddwa nga '''Allenhurst''', nnyumba ya byafaayo eri ku mutindo lwa 11266 North Trimble mu [[:en:Robinson,_Illinois|kibuga Robinson]] mu [[:en:Illinois|Illinois]] . Ennyumba eno bagizimba mu mwaka gwa 1936 nga bagizimbira Dr. Arthur W. ne Anna Allen. Arthur W. Allen yali musawo ate nga musuubuzi, yeyali addukanya eddwaaliro ly’abasawo n’ekifo [[:en:Sanatorium|eky’okujjanjaba abantu]] mu kitundu ekyo era nga ye yali omumyuka wa pulezidenti wa Robinson’s Second National Bank. Abaagalana bano baazimba ennyumba yaabwe mu ngeri ya [[:en:Tudor_Revival_architecture|Tudor Revival]], kyebakola nga basinziira ku ŋŋendo zaabwe e Bulaaya mu myaka gya 1930. Dizayini y’ennyumba eno omulyango [[:en:Gable|oguyingira guliko ebikondo]] nga guliko [[:en:Parapet|olukomera]], ekifo ekiriko ebikondo nga kiriko eddirisa ery’emyaliiro ebiri [[:en:Buttress|n’ebikondo]] ebingi, n’akasolya nga kuliko ebisenge ebiwerako ebiyitibwa [[:en:Dormer|dormers]] n'ebituli ebifulumya omuka bisatu ssatu. Sitayiro ya Tudor egenda mu maaso mu kukozesa ebipande by’embaawo n’ebikondo bya siriimu munda mu nnyumba. <ref>{{Cite web |last=Dart |first=Lesley |date=January 20, 2020 |title=National Register of Historic Places Registration Form: Dr. Allen, Arthur W., Home |url=https://www2.illinois.gov/dnrhistoric/Preserve/SiteAssets/Pages/illinois-historic-sites-advisory-council/Robinson%20--%20Dr.%20Allen%20House.pdf |access-date=January 17, 2021 |publisher=[[Illinois Historic Preservation Division]]}}</ref> Ennyumba eno yatekebwa ku [[:en:National_Register_of_Historic_Places|lukalala lw'ebifo eby'ebyafaayo mu ggwanga]] mu gwekuminebiri nga 30, 2020. == Ebiwandiiko ebikozeseddwa == rofna2l1kjpfa8eflh05ug79eprke21 Ronald Ssebuguzi 0 13135 48525 2026-05-01T17:44:22Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1335499964|Ronald Ssebuguzi]]" 48525 wikitext text/x-wiki '''Ronald Ssebuguzi''' Munnayuganda, muvuzi wa wa mpaka (Rally) avuganya mu mpaka za Uganda National Rally Championship (NRC). <ref>{{Cite web |last=Admin |first=F. M. U. |date=2025-01-22 |title=Uganda National Rally Championship (NRC) Kicks Off in Mbarara |url=https://motorsportuganda.com/uganda-national-rally-championship-nrc-kicks-off-in-mbarara/ |access-date=2025-08-16 |website=Federation of Motorsport Clubs of Uganda |language=en-US}}</ref> 01otb4hkbs4nki2nnm05dvu94av6kus 48585 48525 2026-05-01T23:16:33Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the section "Rally career" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1335499964|Ronald Ssebuguzi]]" 48585 wikitext text/x-wiki '''Ronald Ssebuguzi''' Munnayuganda, muvuzi wa wa mpaka (Rally) avuganya mu mpaka za Uganda National Rally Championship (NRC). <ref>{{Cite web |last=Admin |first=F. M. U. |date=2025-01-22 |title=Uganda National Rally Championship (NRC) Kicks Off in Mbarara |url=https://motorsportuganda.com/uganda-national-rally-championship-nrc-kicks-off-in-mbarara/ |access-date=2025-08-16 |website=Federation of Motorsport Clubs of Uganda |language=en-US}}</ref> == Omulimu gw'okuba Rally == Ssebuguzi olugendo lw’empaka zino yalutandika mu 2001 oluvannyuma lw’okusikirizibwa Charlie Lubega, yamalira mu kyakubiri mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref name=":0">{{Cite web |last=ChimpReports |date=2013-08-13 |title=High Expectations From Local Drivers Ahead Of V-Power Rally |url=https://chimpreports.com/12142-high-expectations-from-local-drivers-ahead-of-v-power-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> Mu 2004 yafuna Charlie Evo 4 gye yakozesa okuwangula empaka za National Rally Championships mu 2006.<ref name=":0" /> Mu 2013, Ronald Ssebuguzi, ng'awagirwa kkampuni ya Jomayi Property, yeetaba mu mpaka za Freedom City Challenge Rally, gye yamalira mu kifo kisooka.<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2013-03-11 |title=Ronald Ssebuguzi clinches the Freedom City Challenge Rally |url=https://kawowo.com/2013/03/11/ssebuguzi-wins-freedom-city-challenge-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2014, Ronald Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za Masaka Protection Unit (MPU) Rally z'Emasaka, lawundi eyookusatu mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2014-05-05 |title=Ssebuguzi extends NRC lead with MPU Rally win |url=https://kawowo.com/2014/05/05/ssebuguzi-extends-nrc-lead-with-mpu-rally-win/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2021, Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za World Championship Safari Rally, ng’awebwa obutambi bwa ssente obukadde bwa Uganda ugx25 okuva mu [[:en:Shell_V-Power|kkampuni ya Shell V-Power]].<ref>{{Cite web |date=2021-06-19 |title=Shell V-Power fuels Ronald Sebuguzi participation in the 2021 World Championship Safari Rally {{!}} Showbizuganda |url=https://www.showbizuganda.com/shell-v-power-fuels-ronald-sebuguzi-participation-in-the-2021-world-championship-safari-rally/ |access-date=2025-08-16 |language=en-US}}</ref> Ssebuguzi yavuganya ne mumpaka za Central Motor Club-CMC eza gwakuminagumu 2022 ezategekebwa mu disitulikiti y’e [[:en:Iganga_District|Iganga]], [[:en:Bugweri_District|Bugweri]], ne [[:en:Jinja,_Uganda|Jinja]] . <ref>{{Cite web |title=Ssebuguzi Wins CMC Rally : |url=https://ugandaradionetwork.net/story/ssebuguzi-wins-cmc-rally |access-date=2025-08-16 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> Mu 2023, yeetaba mu mpaka za Mbarara Rally n’amalira mu kifo kya kubiri. <ref>{{Cite web |last=Reporter |first=NewVision |date=2023-02-12 |title=Yassin Nasser wins Mbarara Rally in style |url=https://www.newvision.co.ug/category/sports/yassin-nasser-wins-mbarara-rally-in-style-NV_153714 |access-date=2025-08-16 |website=New Vision}}</ref> Mu mpaka za Bugerere Stabex East African Motor Championship (EMC) Rally eza 2025, ezaaliwo okuva nga mugwomusanvu 10–12 okwetoloola disitulikiti y’e Jinja, Kayunga, ne Iganga, Ronald Ssebuguzi yavuganya era n’amalira mu kyokusatu.<ref>{{Cite web |last=Atukunda |first=Rogers |date=2025-07-14 |title=Ponsiano Lwakataka Clinches Victory at Bugerere Stabex EMC Rally 2025 |url=https://softpower.ug/ponsiano-lwakataka-clinches-victory-at-bugerere-stabex-emc-rally-2025/ |access-date=2025-08-16 |website=SoftPower News |language=en-US}}</ref> mraawdc4abut3gh4vr7tb42euvtteot 48586 48585 2026-05-01T23:23:12Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the section "Honors and achievements" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1335499964|Ronald Ssebuguzi]]" 48586 wikitext text/x-wiki '''Ronald Ssebuguzi''' Munnayuganda, muvuzi wa wa mpaka (Rally) avuganya mu mpaka za Uganda National Rally Championship (NRC). <ref>{{Cite web |last=Admin |first=F. M. U. |date=2025-01-22 |title=Uganda National Rally Championship (NRC) Kicks Off in Mbarara |url=https://motorsportuganda.com/uganda-national-rally-championship-nrc-kicks-off-in-mbarara/ |access-date=2025-08-16 |website=Federation of Motorsport Clubs of Uganda |language=en-US}}</ref> == Omulimu gw'okuba Rally == Ssebuguzi olugendo lw’empaka zino yalutandika mu 2001 oluvannyuma lw’okusikirizibwa Charlie Lubega, yamalira mu kyakubiri mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref name=":0">{{Cite web |last=ChimpReports |date=2013-08-13 |title=High Expectations From Local Drivers Ahead Of V-Power Rally |url=https://chimpreports.com/12142-high-expectations-from-local-drivers-ahead-of-v-power-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> Mu 2004 yafuna Charlie Evo 4 gye yakozesa okuwangula empaka za National Rally Championships mu 2006.<ref name=":0" /> Mu 2013, Ronald Ssebuguzi, ng'awagirwa kkampuni ya Jomayi Property, yeetaba mu mpaka za Freedom City Challenge Rally, gye yamalira mu kifo kisooka.<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2013-03-11 |title=Ronald Ssebuguzi clinches the Freedom City Challenge Rally |url=https://kawowo.com/2013/03/11/ssebuguzi-wins-freedom-city-challenge-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2014, Ronald Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za Masaka Protection Unit (MPU) Rally z'Emasaka, lawundi eyookusatu mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2014-05-05 |title=Ssebuguzi extends NRC lead with MPU Rally win |url=https://kawowo.com/2014/05/05/ssebuguzi-extends-nrc-lead-with-mpu-rally-win/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2021, Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za World Championship Safari Rally, ng’awebwa obutambi bwa ssente obukadde bwa Uganda ugx25 okuva mu [[:en:Shell_V-Power|kkampuni ya Shell V-Power]].<ref>{{Cite web |date=2021-06-19 |title=Shell V-Power fuels Ronald Sebuguzi participation in the 2021 World Championship Safari Rally {{!}} Showbizuganda |url=https://www.showbizuganda.com/shell-v-power-fuels-ronald-sebuguzi-participation-in-the-2021-world-championship-safari-rally/ |access-date=2025-08-16 |language=en-US}}</ref> Ssebuguzi yavuganya ne mumpaka za Central Motor Club-CMC eza gwakuminagumu 2022 ezategekebwa mu disitulikiti y’e [[:en:Iganga_District|Iganga]], [[:en:Bugweri_District|Bugweri]], ne [[:en:Jinja,_Uganda|Jinja]] . <ref>{{Cite web |title=Ssebuguzi Wins CMC Rally : |url=https://ugandaradionetwork.net/story/ssebuguzi-wins-cmc-rally |access-date=2025-08-16 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> Mu 2023, yeetaba mu mpaka za Mbarara Rally n’amalira mu kifo kya kubiri. <ref>{{Cite web |last=Reporter |first=NewVision |date=2023-02-12 |title=Yassin Nasser wins Mbarara Rally in style |url=https://www.newvision.co.ug/category/sports/yassin-nasser-wins-mbarara-rally-in-style-NV_153714 |access-date=2025-08-16 |website=New Vision}}</ref> Mu mpaka za Bugerere Stabex East African Motor Championship (EMC) Rally eza 2025, ezaaliwo okuva nga mugwomusanvu 10–12 okwetoloola disitulikiti y’e Jinja, Kayunga, ne Iganga, Ronald Ssebuguzi yavuganya era n’amalira mu kyokusatu.<ref>{{Cite web |last=Atukunda |first=Rogers |date=2025-07-14 |title=Ponsiano Lwakataka Clinches Victory at Bugerere Stabex EMC Rally 2025 |url=https://softpower.ug/ponsiano-lwakataka-clinches-victory-at-bugerere-stabex-emc-rally-2025/ |access-date=2025-08-16 |website=SoftPower News |language=en-US}}</ref> == Ebitiibwa n’ebituukiddwaako == Ssebuguzi yasangula, National Rally championship eza 2006.<ref>{{Cite web |last=Mutalyebwa |first=Abraham |date=2019-01-21 |title=Three-time rally national’ champion Sebuguzi off the shelf |url=https://pmldaily.com/features/celebrity/2019/01/three-time-rally-national-champion-sebuguzi-off-the-shelf.html |access-date=2025-08-16 |website=PML Daily |publisher=PML Daily Staff |language=en-US}}</ref> National Rally championship eza 2009.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> National Rally championship eza 2014.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ekibiina ekigatta bannamawulire mu by'emizannyo ki Uganda Sports Press Association (USPA) omukugu mu mizannyo ow'omwezi Oggwekkumi 2015.<ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2015-11-02 |title=Ssebuguzi/Ssenyange rally crew voted USPA's best in October |url=https://kawowo.com/2015/11/02/ssebuguzi-ssenyange-rally-crew-voted-october-2015-monthly-uspa-s-best/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Omuwanguzi w’empaka za Central Motor Club (CMC) eza 2022 Engule y'esinga no eya Fortebet Real Stars (July Motorsport)<ref>{{Cite web |date=2025-08-06 |title=July exploits earn Ssebuguzi, Kiwalabye Fortebet Real Stars Sports Awards |url=https://sportsoceanuganda.com/july-exploits-earn-ssebuguzi-kiwalabye-fortebet-real-stars-sports-awards/ |access-date=2025-08-16 |website=Sports Ocean Uganda |language=en-US}}</ref> c8pcpar1j8qxt83a2m06q2sk8y3my4j 48587 48586 2026-05-01T23:25:16Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the section "See also" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1335499964|Ronald Ssebuguzi]]" 48587 wikitext text/x-wiki '''Ronald Ssebuguzi''' Munnayuganda, muvuzi wa wa mpaka (Rally) avuganya mu mpaka za Uganda National Rally Championship (NRC). <ref>{{Cite web |last=Admin |first=F. M. U. |date=2025-01-22 |title=Uganda National Rally Championship (NRC) Kicks Off in Mbarara |url=https://motorsportuganda.com/uganda-national-rally-championship-nrc-kicks-off-in-mbarara/ |access-date=2025-08-16 |website=Federation of Motorsport Clubs of Uganda |language=en-US}}</ref> == Omulimu gw'okuba Rally == Ssebuguzi olugendo lw’empaka zino yalutandika mu 2001 oluvannyuma lw’okusikirizibwa Charlie Lubega, yamalira mu kyakubiri mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref name=":0">{{Cite web |last=ChimpReports |date=2013-08-13 |title=High Expectations From Local Drivers Ahead Of V-Power Rally |url=https://chimpreports.com/12142-high-expectations-from-local-drivers-ahead-of-v-power-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> Mu 2004 yafuna Charlie Evo 4 gye yakozesa okuwangula empaka za National Rally Championships mu 2006.<ref name=":0" /> Mu 2013, Ronald Ssebuguzi, ng'awagirwa kkampuni ya Jomayi Property, yeetaba mu mpaka za Freedom City Challenge Rally, gye yamalira mu kifo kisooka.<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2013-03-11 |title=Ronald Ssebuguzi clinches the Freedom City Challenge Rally |url=https://kawowo.com/2013/03/11/ssebuguzi-wins-freedom-city-challenge-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2014, Ronald Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za Masaka Protection Unit (MPU) Rally z'Emasaka, lawundi eyookusatu mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2014-05-05 |title=Ssebuguzi extends NRC lead with MPU Rally win |url=https://kawowo.com/2014/05/05/ssebuguzi-extends-nrc-lead-with-mpu-rally-win/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2021, Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za World Championship Safari Rally, ng’awebwa obutambi bwa ssente obukadde bwa Uganda ugx25 okuva mu [[:en:Shell_V-Power|kkampuni ya Shell V-Power]].<ref>{{Cite web |date=2021-06-19 |title=Shell V-Power fuels Ronald Sebuguzi participation in the 2021 World Championship Safari Rally {{!}} Showbizuganda |url=https://www.showbizuganda.com/shell-v-power-fuels-ronald-sebuguzi-participation-in-the-2021-world-championship-safari-rally/ |access-date=2025-08-16 |language=en-US}}</ref> Ssebuguzi yavuganya ne mumpaka za Central Motor Club-CMC eza gwakuminagumu 2022 ezategekebwa mu disitulikiti y’e [[:en:Iganga_District|Iganga]], [[:en:Bugweri_District|Bugweri]], ne [[:en:Jinja,_Uganda|Jinja]] . <ref>{{Cite web |title=Ssebuguzi Wins CMC Rally : |url=https://ugandaradionetwork.net/story/ssebuguzi-wins-cmc-rally |access-date=2025-08-16 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> Mu 2023, yeetaba mu mpaka za Mbarara Rally n’amalira mu kifo kya kubiri. <ref>{{Cite web |last=Reporter |first=NewVision |date=2023-02-12 |title=Yassin Nasser wins Mbarara Rally in style |url=https://www.newvision.co.ug/category/sports/yassin-nasser-wins-mbarara-rally-in-style-NV_153714 |access-date=2025-08-16 |website=New Vision}}</ref> Mu mpaka za Bugerere Stabex East African Motor Championship (EMC) Rally eza 2025, ezaaliwo okuva nga mugwomusanvu 10–12 okwetoloola disitulikiti y’e Jinja, Kayunga, ne Iganga, Ronald Ssebuguzi yavuganya era n’amalira mu kyokusatu.<ref>{{Cite web |last=Atukunda |first=Rogers |date=2025-07-14 |title=Ponsiano Lwakataka Clinches Victory at Bugerere Stabex EMC Rally 2025 |url=https://softpower.ug/ponsiano-lwakataka-clinches-victory-at-bugerere-stabex-emc-rally-2025/ |access-date=2025-08-16 |website=SoftPower News |language=en-US}}</ref> == Ebitiibwa n’ebituukiddwaako == Ssebuguzi yasangula, National Rally championship eza 2006.<ref>{{Cite web |last=Mutalyebwa |first=Abraham |date=2019-01-21 |title=Three-time rally national’ champion Sebuguzi off the shelf |url=https://pmldaily.com/features/celebrity/2019/01/three-time-rally-national-champion-sebuguzi-off-the-shelf.html |access-date=2025-08-16 |website=PML Daily |publisher=PML Daily Staff |language=en-US}}</ref> National Rally championship eza 2009.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> National Rally championship eza 2014.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ekibiina ekigatta bannamawulire mu by'emizannyo ki Uganda Sports Press Association (USPA) omukugu mu mizannyo ow'omwezi Oggwekkumi 2015.<ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2015-11-02 |title=Ssebuguzi/Ssenyange rally crew voted USPA's best in October |url=https://kawowo.com/2015/11/02/ssebuguzi-ssenyange-rally-crew-voted-october-2015-monthly-uspa-s-best/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Omuwanguzi w’empaka za Central Motor Club (CMC) eza 2022 Engule y'esinga no eya Fortebet Real Stars (July Motorsport)<ref>{{Cite web |date=2025-08-06 |title=July exploits earn Ssebuguzi, Kiwalabye Fortebet Real Stars Sports Awards |url=https://sportsoceanuganda.com/july-exploits-earn-ssebuguzi-kiwalabye-fortebet-real-stars-sports-awards/ |access-date=2025-08-16 |website=Sports Ocean Uganda |language=en-US}}</ref> == Laba ne == * [[Uganda National Rally Championship|Empaka za Uganda National Rally Championship.]] * [[Safari Rally]] * [[Shell V-Power]] Anthony Mugambwa<ref>{{Cite web |last=Ramah |first=Sharifah Namagoba |date=2024-11-25 |title=Mugambwa feels fulfilled after securing National Rally co-driver's title |url=https://kawowo.com/2024/11/25/mugambwa-feels-fulfilled-after-securing-national-rally-co-drivers-title/ |access-date=2025-08-18 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> 61lya1dpwh7mwp9k9485jtwaxc0p5cz 48588 48587 2026-05-01T23:27:21Z ESTHER NAKITENDE 9175 48588 wikitext text/x-wiki '''Ronald Ssebuguzi''' Munnayuganda, muvuzi wa wa mpaka (Rally) avuganya mu mpaka za Uganda National Rally Championship (NRC). <ref>{{Cite web |last=Admin |first=F. M. U. |date=2025-01-22 |title=Uganda National Rally Championship (NRC) Kicks Off in Mbarara |url=https://motorsportuganda.com/uganda-national-rally-championship-nrc-kicks-off-in-mbarara/ |access-date=2025-08-16 |website=Federation of Motorsport Clubs of Uganda |language=en-US}}</ref> == Omulimu gw'okuba Rally == Ssebuguzi olugendo lw’empaka zino yalutandika mu 2001 oluvannyuma lw’okusikirizibwa Charlie Lubega, yamalira mu kyakubiri mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref name=":0">{{Cite web |last=ChimpReports |date=2013-08-13 |title=High Expectations From Local Drivers Ahead Of V-Power Rally |url=https://chimpreports.com/12142-high-expectations-from-local-drivers-ahead-of-v-power-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> Mu 2004 yafuna Charlie Evo 4 gye yakozesa okuwangula empaka za National Rally Championships mu 2006.<ref name=":0" /> Mu 2013, Ronald Ssebuguzi, ng'awagirwa kkampuni ya Jomayi Property, yeetaba mu mpaka za Freedom City Challenge Rally, gye yamalira mu kifo kisooka.<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2013-03-11 |title=Ronald Ssebuguzi clinches the Freedom City Challenge Rally |url=https://kawowo.com/2013/03/11/ssebuguzi-wins-freedom-city-challenge-rally/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2014, Ronald Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za Masaka Protection Unit (MPU) Rally z'Emasaka, lawundi eyookusatu mu mpaka za National Rally Championship (NRC).<ref>{{Cite web |last=Kiyonga |first=Ismael |date=2014-05-05 |title=Ssebuguzi extends NRC lead with MPU Rally win |url=https://kawowo.com/2014/05/05/ssebuguzi-extends-nrc-lead-with-mpu-rally-win/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Mu 2021, Ssebuguzi yeetaba mu mpaka za World Championship Safari Rally, ng’awebwa obutambi bwa ssente obukadde bwa Uganda ugx25 okuva mu [[:en:Shell_V-Power|kkampuni ya Shell V-Power]].<ref>{{Cite web |date=2021-06-19 |title=Shell V-Power fuels Ronald Sebuguzi participation in the 2021 World Championship Safari Rally {{!}} Showbizuganda |url=https://www.showbizuganda.com/shell-v-power-fuels-ronald-sebuguzi-participation-in-the-2021-world-championship-safari-rally/ |access-date=2025-08-16 |language=en-US}}</ref> Ssebuguzi yavuganya ne mumpaka za Central Motor Club-CMC eza gwakuminagumu 2022 ezategekebwa mu disitulikiti y’e [[:en:Iganga_District|Iganga]], [[:en:Bugweri_District|Bugweri]], ne [[:en:Jinja,_Uganda|Jinja]] . <ref>{{Cite web |title=Ssebuguzi Wins CMC Rally : |url=https://ugandaradionetwork.net/story/ssebuguzi-wins-cmc-rally |access-date=2025-08-16 |website=Uganda Radionetwork |language=en}}</ref> Mu 2023, yeetaba mu mpaka za Mbarara Rally n’amalira mu kifo kya kubiri. <ref>{{Cite web |last=Reporter |first=NewVision |date=2023-02-12 |title=Yassin Nasser wins Mbarara Rally in style |url=https://www.newvision.co.ug/category/sports/yassin-nasser-wins-mbarara-rally-in-style-NV_153714 |access-date=2025-08-16 |website=New Vision}}</ref> Mu mpaka za Bugerere Stabex East African Motor Championship (EMC) Rally eza 2025, ezaaliwo okuva nga mugwomusanvu 10–12 okwetoloola disitulikiti y’e Jinja, Kayunga, ne Iganga, Ronald Ssebuguzi yavuganya era n’amalira mu kyokusatu.<ref>{{Cite web |last=Atukunda |first=Rogers |date=2025-07-14 |title=Ponsiano Lwakataka Clinches Victory at Bugerere Stabex EMC Rally 2025 |url=https://softpower.ug/ponsiano-lwakataka-clinches-victory-at-bugerere-stabex-emc-rally-2025/ |access-date=2025-08-16 |website=SoftPower News |language=en-US}}</ref> == Ebitiibwa n’ebituukiddwaako == Ssebuguzi yasangula, National Rally championship eza 2006.<ref>{{Cite web |last=Mutalyebwa |first=Abraham |date=2019-01-21 |title=Three-time rally national’ champion Sebuguzi off the shelf |url=https://pmldaily.com/features/celebrity/2019/01/three-time-rally-national-champion-sebuguzi-off-the-shelf.html |access-date=2025-08-16 |website=PML Daily |publisher=PML Daily Staff |language=en-US}}</ref> National Rally championship eza 2009.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> National Rally championship eza 2014.<ref name=":1">{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Ssebuguzi wins third NRC crown |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/motor-sport/ssebuguzi-wins-third-nrc-crown-1586908 |access-date=2025-08-16 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ekibiina ekigatta bannamawulire mu by'emizannyo ki Uganda Sports Press Association (USPA) omukugu mu mizannyo ow'omwezi Oggwekkumi 2015.<ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2015-11-02 |title=Ssebuguzi/Ssenyange rally crew voted USPA's best in October |url=https://kawowo.com/2015/11/02/ssebuguzi-ssenyange-rally-crew-voted-october-2015-monthly-uspa-s-best/ |access-date=2025-08-16 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Omuwanguzi w’empaka za Central Motor Club (CMC) eza 2022 Engule y'esinga no eya Fortebet Real Stars (July Motorsport)<ref>{{Cite web |date=2025-08-06 |title=July exploits earn Ssebuguzi, Kiwalabye Fortebet Real Stars Sports Awards |url=https://sportsoceanuganda.com/july-exploits-earn-ssebuguzi-kiwalabye-fortebet-real-stars-sports-awards/ |access-date=2025-08-16 |website=Sports Ocean Uganda |language=en-US}}</ref> == Laba ne == * Empaka za Uganda National Rally Championship. * Safari Rally * Shell V-Power Anthony Mugambwa<ref>{{Cite web |last=Ramah |first=Sharifah Namagoba |date=2024-11-25 |title=Mugambwa feels fulfilled after securing National Rally co-driver's title |url=https://kawowo.com/2024/11/25/mugambwa-feels-fulfilled-after-securing-national-rally-co-drivers-title/ |access-date=2025-08-18 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> pm8k2iqtnkfu0r1z9oru3m8uot0tg8f EMMYEZI 0 13136 48533 2026-05-01T18:48:06Z Ssemmanda will 3837 Ssemmanda will moved page [[EMMYEZI]] to [[Emyezi mu Luganda]]: Misspelled title 48533 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Emyezi mu Luganda]] kxsxzpv1e89i29o51vs1czd3sursnii Munyagwa Mubarak Sserunga, omusajja omulala 0 13137 48542 2026-05-01T19:28:37Z Solomon Suubi 6901 Solomon Suubi moved page [[Munyagwa Mubarak Sserunga, omusajja omulala]] to [[Munyagwa Mubarak Sserunga]]: Misspelled title 48542 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Munyagwa Mubarak Sserunga]] so0pra3c3rs0w3ckr1g2pnv9bsj08ac Ba B2C 0 13138 48550 2026-05-01T20:28:13Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1288562273|B2C Entertainment]]" 48550 wikitext text/x-wiki <references /> '''Born To Conquer (B2C) Entertainment''', era emanyiddwa nga '''Kampala Boys''', kibiina kya bayimbi ba Uganda nga kirimu abayimbi basatu abayimba bombi. B2C ekoleddwa [Delivad Julio] (yazaalibwa Kasagga Julius), [ [[Mr.bLee B2C|Mwami Lee B2C]] ] (yazaalibwa Mugisha Richard) ne [ [[Bobby Lash B2C]] ] (yazaalibwa Ssali Peterson). Delivad Julio ne Mr. Lee bayimba n’amaloboozi ga [[:en:Ennanga_harp|RnB]] amagonvu agakkakkanya ate [[Bobby Lash B2C]] n’ayimba [[:en:Ennanga_harp|Ragga]] ne [[:en:Ennanga_harp|dancehall]] vibes. <ref>{{Cite web |date=23 January 2023 |title=B2C Entertainment: Uganda's Most Popular Musical Band |url=https://lifestyleug.com/who-is-b2c-entertainment/ |access-date=2023-12-29 |website=lifestyleug.com |language=en-US}}</ref> Abasatu bano baakola B2C entertainment okuva ku ssomero anti baali bayizi ku Crested secondary school mu [[:en:Ennanga_harp|Makindye Division]] mu [[Kampala]] .<ref>{{Cite web |date=15 April 2022 |title=B2C BIOGRPAPHY, LIFE AND THEIR MUSIC JOURNEY - ugmuziki.com |url=https://www.ugmuziki.com/artists/b2c |access-date=2023-12-29 |website=Ugmuziki Online Audio Streaming Platform |language=en}}</ref> Olw'obutakyukakyuka bwabwe, abasatu bano baasalawo okutandika omuziki ogw'ekikugu mu 2016 n'oluyimba lwabwe olw'okumenyawo olumanyiddwa nga '''Tokigeza''' olwakolebwa Diggy Baur.<ref>{{Cite web |last=BigEyeUg3 |date=17 June 2016 |title=Audio: B2C release new song – 'Tokigeza'. Listen to it here! |url=https://bigeye.ug/b2c-release-new-song-tokigeza/ |access-date=2023-12-29 |website=BigEye.UG |language=en-US}}</ref> == Enkolagana yaabwe == [[File:B2C_Soldjas.jpg|thumb|'''B2C nga bakola''']] Mu 2017, B2C Entertainment yafulumya [[:en:Ennanga_harp|enkolagana]] ne [[Spice Diana]], omuyimbi omututumufu mu Uganda ekyayongera abawagizi baabwe ku katale ka wano. <ref>{{Cite web |last=BigEyeUg3 |date=10 November 2016 |title=B2C release new song "Njabala" with Spice Diana. Listen to it here! |url=https://bigeye.ug/b2c-release-new-song-njabala-spice-diana-listen/ |access-date=2023-12-29 |website=BigEye.UG |language=en-US}}</ref> Nga mu mwaka gwe gumu, abasatu bano baafulumya enkolagana endala ey'omuziki ne [[Abayimbiramu kibiina kye bayita 'Goodlyfe'|Goodlyfe Crew]] eyatuumiddwa Gutamiza eyakola obulungi mu bulamu bwabwe. Gutamiza yawangula engule ez’enjawulo ekyayamba B2C okuyingira mu nkalala z’abayimbi ab’oku ntikko ku lukalala lw’abayimbi mu Uganda. <ref>{{Cite web |last=Reporter |first=C. B. |date=22 January 2018 |title=Galaxy FM Recognizes B2C & Radio and Weasel |url=https://campusbee.ug/entertainment/galaxy-fm-recognizes-b2c-radio-weasel/ |access-date=2023-12-29 |website=Campus Bee |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Galaxy |date=30 March 2018 |title=Fik Fameika, B2C & Mowzey Radio Win Big At the 2017–2018 Zinna Awards |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2018/03/30/fik-fameikab2c-mowzey-radio-win-big-at-the-2017-2018-zinna-awards/ |access-date=2023-12-30 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> Mu 2017, B2C yafulumya ekibiina ky’abayimbi ekyatuumiddwa '''Kapande''' n’omu ku bayimbi abasinga okwettanirwa mu Uganda amanyiddwa nga [[Eddy Kenzo]] .<ref>{{Cite web |last=Galaxy |date=22 January 2018 |title="We Asked Eddy Kenzo For Kapande Collabo." – B2C Soldiers. |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2018/01/22/asked-eddy-kenzo-kapande-collabo-b2c-soldiers/ |access-date=2023-12-29 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> Mu 2018, abasatu bano baafulumya oluyimba ne [[:en:Ennanga_harp|The Ben]] omuyimbi omututumufu okuva e [[Rwanda]].<ref>{{Cite web |date=27 April 2018 |title=B2C in new song with Rwandan Artiste, The Ben |url=https://www.howwe.ug/news/Gee/20003/b2c-the-ben-in-new-song |access-date=2023-12-29 |website=www.howwe.ug |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ruby |first=Josh |date=22 May 2018 |title=AUDIO: B2C Music and The Ben collaborate on a new powerful love song titled 'No You, No Life' |url=http://mbu.ug/2018/05/22/audio-b2c-music-and-the-ben-collaborate-on-a-new-powerful-love-song-titled-no-you-no-life/ |access-date=2023-12-29 |website=MBU |language=en-US}}</ref> Mu 2018, B2C Entertainment yakomya endagaano y'okukola ne Maneja waabwe ow'ekika kyabwe Andrew Mugerwa amannyiddwa nga "Andy Events" eyagamba nti ye yatandika okusanyusa abantu mu B2C ng'ekibiina ky'abayimbi.<ref>{{Cite web |last=Kisakye |first=Allen |date=30 January 2019 |title='Kampala Boyz' is just our hash tag – B2C defends self over losing name to Andy Events |url=https://www.watchdoguganda.com/entertainment/showbiz/20190130/60505/kampala-boyz-is-just-our-hash-tag-b2c-defends-self-over-losing-name-to-andy-events.html |access-date=2023-12-29 |website=Watchdog Uganda |language=en-GB}}</ref> Abayimbi abasatu bagamba nti emikolo gya Andy gyalina [[:en:Ennanga_harp|ebirooto n’ebiruubirirwa]] eby’enjawulo ebitasobola kukwatagana na kwegomba kwabwe.<ref>{{Cite web |last=Mwesigwa |first=Solomon |date=27 July 2022 |title=We had different dreams from his – B2C on splitting with Andy Events |url=http://mbu.ug/2022/07/27/we-had-different-dreams-from-his-b2c-on-splitting-with-andy-events/ |access-date=2023-12-29 |website=MBU |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=BigEyeUg3 |date=9 November 2018 |title=Why B2C Boys fired their manager Andy Events |url=https://bigeye.ug/why-b2c-boys-fired-their-manager-andy-events/ |access-date=2023-12-29 |website=BigEye.UG |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ruby |first=Josh |date=14 November 2018 |title=B2C Entertainment officially parts ways with manager Andy Events |url=http://mbu.ug/2018/11/14/b2c-entertainment-fire-andy-events/ |access-date=2023-12-29 |website=MBU |language=en-US}}</ref> Mu 2019, B2C entertainment yafulumya enkolagana endala n’omu ku bayimbi abakyala abasinga mu Uganda [[Rema Namakula]] gye yatuumiddwa Gutujja eyakolebwa Nessim.<ref>{{Cite web |title=Gutujja-Rema-Namakula-and-B2C-1 |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2020/01/01/gutujja-olwa-rema-ne-b2c-luwangudde-award-yomwaka-bebe-cool-kenzo-ne-sheebah-bavuganyiza-nnyo-mu-nnyimba-102-ezomwaka-2019/gutujja-rema-namakula-and-b2c-1/ |access-date=2023-12-29 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> Mu mwaka gwa 2023, [[:en:Ennanga_harp|abasatu]] bano bafulumizza enkolagana bbiri ezikoze obulungi, baafulumya oluyimba n’omuyimbi Munnayuganda Carol Nantongo lwe baatuumiddwa Ndabula<ref>{{Cite web |date=10 July 2023 |title=Ndabula -Carol Nantongo ft B2C – RedPaperDaily |url=https://redpaperdaily.com/ndabula-carol-nantongo-ft-b2c |access-date=2023-12-29 |language=en-US}}</ref> oluvannyuma ne bafulumya enkolagana endala ey’omuziki ne [[Fik Fameica]] gye yatuumiddwa Crazy Company.<ref>{{Cite web |last=Editor |first=Chief |date=4 December 2023 |title=Crazy Company – B2C Ent ft Fik Fameica |url=https://zivuga.co.ug/crazy-company-b2c-ent-ft-fik-fameica/ |access-date=2023-12-29 |website=Zivuga Uganda |language=en-US}}</ref> == Engule n’okusunsulwa == {| class="wikitable" |+B2C AWARDS N'ENSONGA LIST ! Omwaka ! Engule ! Olubu ! Alizaati |- | 2023. 2023 | Engule za Zzina | * Omuyimbi ow'omulembe guno ow'omwaka * Omuyimbi Omusajja ow'omwaka * Artiste w'omwaka | * Basunsuddwa <ref>{{Cite web |last=Muzzinyi |first=Chief |date=26 February 2023 |title=Zzina Awards: Kenzo named Artiste of the Year – See Full List |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2023/02/26/zzina-awards-kenzo-maintains-firm-grip-on-ugandan-music-industry-named-artiste-of-the-year/ |access-date=2023-12-29 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> |- | 2022. 2022 | Engule za ASFA | Omuyimbi omusajja asinga okukola sitayiro mu mwaka | Basunsuddwa <ref>{{Cite web |last=Bob |first=Balam |date=20 December 2022 |title=ASFAs Full List Of Winners |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2022/12/20/full-list-of-winners-at-the-2022-abryanz-style-and-fashion-awards/ |access-date=2023-12-29 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> |- | 2021. Omuntu w’abantu | Engule za [[:en:Ennanga_harp|Afrima]] | Duo, Group oba Band abasinga mu Africa | Basunsuddwa |- | 2021. Omuntu w’abantu | Engule za Hipipo | * Oluyimba lwa zouk olusinga obulungi (Gutujja by B2C ft [[Rema Namakula]] ) * Enkolagana esinga obulungi (Gutujja) | Yawangudde <ref>{{Cite web |title=Winners – HiPipo Music Awards |url=https://hma.hipipo.com/winners/ |access-date=2023-12-29 |language=en-GB}}</ref> |- | 2021. Omuntu w’abantu | Engule za Janzi | * Omuyimbi wa Afro-zouk ow'enjawulo * Omuyimbi ow'enjawulo mu by'obusuubuzi | * Yawangudde <ref>{{Cite web |last=Mugisha |first=Mugibson |date=13 December 2021 |title=FULL LIST: Winners At The Maiden Janzi Awards – MUGIBSON |url=https://mugibson.com/maiden-janzi-awards-winners/ |access-date=2023-12-29 |website=mugibson.com |language=en-US}}</ref> * Basunsuddwa <ref>{{Cite web |last=sqoopadmin |date=14 December 2021 |title=Full list of winners at Janzi Awards – Sqoop – Get Uganda entertainment news, celebrity gossip, videos and photos |url=https://www.sqoop.co.ug/202112/news/events/full-list-of-winners-at-janzi-awards.html |access-date=2023-12-29 |language=en-US}}</ref> |- | 2020 | Engule za MTV Mama | Oluyimba lw'omwaka (Munda Awo) | Basunsuddwa <ref>{{Cite web |last=sqoopadmin |date=13 January 2021 |title=B2C bag another nomination in the MAMAs – Sqoop – Get Uganda entertainment news, celebrity gossip, videos and photos |url=https://www.sqoop.co.ug/202101/four-one-one/b2c-bag-another-nomination-in-the-mamas.html?fb_comment_id=3589490064464679_3605852306161788 |access-date=2023-12-29 |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |title=MAMA Kampala: Eddy Kenzo, B2C score nominations {{!}} The Kampala Post |url=https://kampalapost.com/content/mama-kampala-eddy-kenzo-b2c-score-nominations |access-date=2023-12-29 |website=kampalapost.com}}</ref> |- | 2019 | Engule za [[:en:Ennanga_harp|Afrima]] | Duo, Group oba Band abasinga mu Africa | Basunsuddwa <ref>{{Cite web |date=24 November 2019 |title=AFRIMAs 2019: Full list of winners |url=https://www.musicinafrica.net/magazine/afrimas-2019-full-list-winners |access-date=2023-12-29 |website=Music in Africa |language=en}}</ref> |- | 2018 | Engule za Zzina | * Oluyimba lw'omwaka (Gutamiza) * Oluyimba olusinga obulungi mu Afro-beat (Nyongera) * Enkolagana esinga obulungi(Gutamiza) | Yawangudde <ref>{{Cite web |last=Galaxy |date=30 March 2018 |title=Fik Fameika, B2C & Mowzey Radio Win Big At the 2017–2018 Zinna Awards |url=https://www.galaxyfm.co.ug/2018/03/30/fik-fameikab2c-mowzey-radio-win-big-at-the-2017-2018-zinna-awards/ |access-date=2023-12-30 |website=Galaxy FM 100.2 |language=en-US}}</ref> |- | 2017 | Engule za Uganda Entertainment Awards | Ekibiina ky'ennyimba ekisinga obulungi | Yawangudde <ref>{{Cite web |date=5 August 2017 |title=FULL LIST: Eddy Kenzo, B2C Win Big at Uganda Music Awards |url=https://chimpreports.com/full-list-eddy-kenzo-b2c-win-big-at-uganda-music-awards/ |access-date=2023-12-29 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> |} == Ebivvulu byaabwe == Mu 2018, aba B2C Entertainment (Kampala Boys) baategeka ekivvulu kyabwe ekyasooka ku Freedom City Mall ku luguudo lwa [[Entebbe]] e Namasuba.<ref>{{Cite web |title=Uganda Online – B2C trio set for their maiden concert |url=https://www.ugandaonline.net/2019287_b2c_trio_set_for_their_maiden_concert |access-date=2023-12-30 |website=www.ugandaonline.net}}</ref> Mu 2022,abayimbi bano abasatu baalina ekivvulu kyabwe ekyokubiri mu kizimbe kya Freedom City Mall.<ref>{{Cite web |last=Mwesigwa |first=Solomon |date=21 August 2022 |title=The B2C Kampala Boyz hold a successful second concert |url=http://mbu.ug/2022/08/21/the-b2c-kampala-boyz-hold-a-successful-second-concert/ |access-date=2023-12-30 |website=MBU |language=en-US}}</ref> Olwo aba B2C ne balangirira ennaku z'ebivvulu zaabwe ez'okusatu ezitegekeddwa mu 2024 mu wooteeri ya Africana mu [[Kampala]] .<ref>{{Cite web |last=Mwesigwa |first=Solomon |date=10 December 2023 |title=B2C Entertainment trio announces 2024 concert at Hotel Africana |url=http://mbu.ug/2023/12/10/b2c-entertainment-concert-2024/ |access-date=2023-12-30 |website=MBU |language=en-US}}</ref> == Ebijjuliddwa == 6h8akjzkprkkgrgc66cr7j0ee41tej1 Canaan Gents 0 13139 48552 2026-05-01T20:54:50Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1324433499|Canaan Gents]]" 48552 wikitext text/x-wiki {{Reflist}} '''Canaan Gents''' bbandi [[Yuganda|ya Uganda]] eya [[:en:Ennanga_harp|Acapella Vocal Band]] erimu abayimbi Geofrey Elvin Amanyire, Samuel Lubwama, Wasswa Elijah Kissiti ne Kato Elisha Kissiti. <ref name="newvision">{{Cite web |title=Is it sunrise for acapella music? - New Vision Official |url=https://www.newvision.co.ug/news/1531553/sunrise-acapella-music |access-date=2022-01-03 |website=newvision.co.ug}}</ref><ref name="bbc">{{Cite web |title=Focus on Africa - Uganda's a capella singing gents who bring a unique style to gospel - BBC Sounds |url=https://www.bbc.co.uk/sounds/play/p05kr4kx |access-date=2022-01-03 |website=bbc.co.uk}}</ref> == Ebyafaayo byaayo == Canaan Gents yatandika nga 30 Ogwekkuminogumu 2011 ne Samuel Lubwama, Victor Tusiimire, Kevin Kiggundu, Aijuka Rodney ne Nsereko Derrick nga bali mu Uganda Christian University, Mukono.<ref name="observer">{{Cite web |title=Canaan Gents: aspiring lawyers, IT specialists put mark on music scene |url=https://observer.ug/viewpoint/interview/36092--canaan-gents-aspiring-lawyers-it-specialists-put-mark-on-music-scene |access-date=2022-01-03 |website=observer.ug}}</ref> Aba Canaan Gents balina ennyimba nga "Nkwagala" ne "Azaaliddwa".<ref name="bbc">{{Cite web |title=Focus on Africa - Uganda's a capella singing gents who bring a unique style to gospel - BBC Sounds |url=https://www.bbc.co.uk/sounds/play/p05kr4kx |access-date=2022-01-03 |website=bbc.co.uk}}</ref><ref name="vinepulse">{{Cite web |date=5 December 2018 |title=7 years of Canaan Gents Acapella Music |url=https://vinepulse.com/7-years-of-canaan-gents-acapella-music/ |access-date=2022-01-03 |website=Vine Pulse}}</ref><ref name="sqoop">{{Cite web |title=New year, new faces for the Canaan Gents – Sqoop – Get Uganda entertainment news, celebrity gossip, videos and photos |url=https://www.sqoop.co.ug/201801/four-one-one/new-year-new-faces-canaan-gents.html |access-date=2022-01-03 |website=sqoop.co.ug}}</ref> == Emiramwa gyaayo == Omuziki gwa Canaan Gents gukwata ku miramwa egyekuusa ku nnyimba z’enjiri.<ref name="observer">{{Cite web |title=Canaan Gents: aspiring lawyers, IT specialists put mark on music scene |url=https://observer.ug/viewpoint/interview/36092--canaan-gents-aspiring-lawyers-it-specialists-put-mark-on-music-scene |access-date=2022-01-03 |website=observer.ug}}</ref><ref name="ugchristiannews">{{Cite web |date=2 January 2018 |title=Canaan Gents officially welcome identical twins to the group |url=https://www.ugchristiannews.com/canaan-gents-officially-welcome-identical-twins-to-the-group/ |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20180103003737/http://ugchristiannews.com/canaan-gents-officially-welcome-identical-twins-to-the-group/ |archive-date=January 3, 2018 |access-date=2022-01-03 |website=ugchristiannews.com}}</ref><ref name="thegmp">{{Cite web |title=The Journey : Canaan Gents mark 7 years of Acapella Music Gospel Christian news |url=https://www.thegmp.biz/news/144/the-journey-canaan-gents-mark-7-years-of-acapella-music |access-date=2022-01-03 |website=THEGMP.biz}}</ref> == Engule zaayo == Canaan Gents emaze okusunsulwa mu ngule ez'enjawulo nga mu mpaka za HiPipo Music Awards.<ref name="newvision">{{Cite web |title=Is it sunrise for acapella music? - New Vision Official |url=https://www.newvision.co.ug/news/1531553/sunrise-acapella-music |access-date=2022-01-03 |website=newvision.co.ug}}</ref><ref name="bigeye">{{Cite web |date=7 March 2015 |title=Canaan Gents revolutionizing the art of acapella |url=https://bigeye.ug/canaan-gents-revolutionizing-art-acapella/ |access-date=2022-01-03 |website=bigeye.ug}}</ref> == Ebijuliziddwa == 68iz2g0v1jfc4u5nlwnralvo2z98xg7 Nana Ama Dokua Asiamah Adjei 0 13140 48553 2026-05-01T20:59:52Z ~2026-26561-98 11074 Created page 48553 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. bghjidcg61yj8h5bojhed2c4m7g0u2m 48554 48553 2026-05-01T21:01:23Z ~2026-26561-98 11074 48554 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == 5uuz6rezi0vyhikaxg6fho4u77xtnlx 48555 48554 2026-05-01T21:03:00Z ~2026-26561-98 11074 Added statement 48555 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). lqzyr4e7qwbwzm8iej8u9kr9tptj54w 48556 48555 2026-05-01T21:03:46Z ~2026-26561-98 11074 48556 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == t8nvyfeh68a59dlxr6ii31pkzok0woj 48557 48556 2026-05-01T21:04:37Z ~2026-26561-98 11074 /* Emirimu */ 48557 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. jhrfxlu0443mz8lqhrjyb5no7v1t36x 48558 48557 2026-05-01T21:06:02Z ~2026-26561-98 11074 48558 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. t1yrq1c71g81ainokaciyulvvf5aj1f 48559 48558 2026-05-01T21:08:18Z ~2026-26561-98 11074 48559 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. 10my1uu8m2cc7xrtveu5gzw1iils2ug 48560 48559 2026-05-01T21:12:48Z ~2026-26561-98 11074 Added statement 48560 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. '''Okulonda kwa 2020''' Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. 0bbxv4ryro3xhxnkacrzpurd8c9tp93 48561 48560 2026-05-01T21:14:15Z ~2026-26561-98 11074 Added statement 48561 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. adhwefrfvw3p5t3xiv5g6d89fcydbd1 48562 48561 2026-05-01T21:18:19Z ~2026-26561-98 11074 48562 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. 3iivowal6ehjjwr7pqcwq85nwz83co2 48563 48562 2026-05-01T21:19:04Z ~2026-26561-98 11074 48563 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == hlec96uxpx07n28iix43wr9qdpvels1 48564 48563 2026-05-01T21:21:14Z ~2026-26561-98 11074 48564 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.[1] Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == 0n00a6u2x82za9tig0byyxbz9lya7v3 48565 48564 2026-05-01T21:22:06Z ~2026-26561-98 11074 Added citation 48565 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu. == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == 775647pd9svgrpkd3eatn031pttkr5v 48566 48565 2026-05-01T21:22:37Z ~2026-26561-98 11074 48566 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == hwkoj2frgmrwct83pddh6endfbm86nw 48568 48566 2026-05-01T21:24:04Z ~2026-26561-98 11074 48568 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == 21437jepivys7rgx5ocoi43wqvwcpxt 48569 48568 2026-05-01T21:24:30Z ~2026-26561-98 11074 48569 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == d6ml57qax4gdfpzc7hu5uhv2v70gm7y 48571 48569 2026-05-01T21:25:21Z ~2026-26561-98 11074 Added citation 48571 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom. Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == gl8yanq4gc0vtljtt20tb1ohayaggih 48572 48571 2026-05-01T21:26:04Z ~2026-26561-98 11074 /* Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe */ 48572 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == 0u8oidsabh8hxq7dhmlnge8822msk2j 48573 48572 2026-05-01T21:26:58Z ~2026-26561-98 11074 /* Added reference to obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe */ 48573 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == snvncoykoaqwsuuexkth5ltmv0uk7j9 48574 48573 2026-05-01T21:27:25Z ~2026-26561-98 11074 /* Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe */ 48574 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC). == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == rvu7pb32i848djmgnyjnx8bnpe66vmo 48575 48574 2026-05-01T21:28:17Z ~2026-26561-98 11074 /* Added citation to obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe */ 48575 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == == Ebijuliziddwa == iaxtxfx7z460vcqctdi86w92gkqo64j 48577 48575 2026-05-01T21:29:48Z ~2026-26561-98 11074 /* Obulamu bw'omuntu */ 48577 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. == Ebijuliziddwa == mv19p0ozywqgl7ykgxw4tsd2rh5x9rm 48578 48577 2026-05-01T21:30:15Z ~2026-26561-98 11074 /* Obulamu bw'omuntu */ 48578 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015. == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == 23zhwavg4vid47qat723bts6iaeu6lv 48580 48578 2026-05-01T21:31:06Z ~2026-26561-98 11074 Added citation 48580 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.[11] Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == pc6c74s4qmsnqcpxe07iifwc008d448 48581 48580 2026-05-01T21:31:44Z ~2026-26561-98 11074 Added citation 48581 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025. === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == 5y2zi638vdbmyygytglhexfx9v2thwr 48582 48581 2026-05-01T21:32:57Z ~2026-26561-98 11074 48582 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref>"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == 045mustofj9fow7qvp7idjmyz4upi0z 48583 48582 2026-05-01T21:35:00Z ~2026-26561-98 11074 Re used reference No.1 48583 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == ibr2xabkwnb9dhzm8wzm3th24r5eatn 48600 48583 2026-05-02T07:48:37Z ~2026-26561-98 11074 48600 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == b8hi6v6aoyfo92ex1lvto6yhzuzvfve 48601 48600 2026-05-02T07:55:08Z ~2026-26561-98 11074 48601 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa. === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == re6x0tgj55bvnvuacrbtsww2ev1wbis 48602 48601 2026-05-02T07:55:41Z ~2026-26561-98 11074 48602 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North. === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == hapllzb4cnty8vx989ew5vu4zvcwd3f 48603 48602 2026-05-02T07:56:24Z ~2026-26561-98 11074 48603 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri. Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == spr8s9y901qgf6b302rm09idgoxmfrz 48605 48603 2026-05-02T07:57:18Z ~2026-26561-98 11074 48605 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda. == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == mh66brwm1iv44xp8b3swv6pdhcxtyjl 48606 48605 2026-05-02T07:57:37Z ~2026-26561-98 11074 48606 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref>"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == c3mq2y545vkc7w4xktucq0afjwfmyuc 48607 48606 2026-05-02T07:58:19Z ~2026-26561-98 11074 48607 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo. == Ebijuliziddwa == 5ff3wjkxfqb8v5bptlhuxvomjzuhpk6 48608 48607 2026-05-02T07:59:09Z ~2026-26561-98 11074 Added citation 48608 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == bh9yeglev39s5vdrmv139ogujc7up0o 48609 48608 2026-05-02T07:59:30Z ~2026-26561-98 11074 48609 wikitext text/x-wiki Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref name=":2">"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref name=":2" /><ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == szh60f4pv5n77uhm1zmrz4nc1rd7875 48624 48609 2026-05-02T08:34:01Z ~2026-26561-98 11074 Added databox 48624 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q57915909}} Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">"Parliament of Ghana". ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref name=":2">"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref name=":2" /><ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == qnomvgm08jtzvntu67iafj8q15ys9fj 48625 48624 2026-05-02T08:36:50Z ~2026-26561-98 11074 Added link 48625 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q57915909}} Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20231130073437/https://www.parliament.gh/mps?mp=99 "Parliament of Ghana"]. ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>"Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref name=":2">"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref name=":2" /><ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == saqqmtz2q1xlp24nwpaxa2h1nc6nh80 48626 48625 2026-05-02T08:39:11Z ~2026-26561-98 11074 Added link 48626 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q57915909}} Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20231130073437/https://www.parliament.gh/mps?mp=99 "Parliament of Ghana"]. ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>[https://www.graphic.com.gh/news/politics/election-2016-know-your-female-parliamentary-candidates-4.html "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)"]. ''[[:en:Daily_Graphic_(Ghana)|Daily Graphic]]''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>"11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big". ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref name=":2">"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref name=":2" /><ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == dn5gyvkfe68e6a2s5gtcrneg86dmmwt 48628 48626 2026-05-02T08:42:37Z ~2026-26561-98 11074 Added external link 48628 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q57915909}} Oheneba Nana Ama Dokua Asiamah (yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982) munnabyabufuzi wa Ghana era nga ye mubaka wa palamenti akiikirira Akropong Constituency mu Eastern Region.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20231130073437/https://www.parliament.gh/mps?mp=99 "Parliament of Ghana"]. ''parliament of ghana''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> Mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party era nga yali omumyuka wa minisita w'ebyobusuubuzi n'amakolero mu Ghana era nga yaweerezaako nga omumyuka wa minisita w'ebyamawulire mu gavumenti y'emu.<ref>[https://www.graphic.com.gh/news/politics/election-2016-know-your-female-parliamentary-candidates-4.html "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)"]. ''[[:en:Daily_Graphic_(Ghana)|Daily Graphic]]''. Accra, Ghana. 15 March 2016. Retrieved 9 April 2025.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20181025031231/https://omgvoice.com/lifestyle/gh-female-mps/ "11 Young And Beautiful Ghanaian Female MPs Who Are Inspiring Girls To Dream Big"]. ''OMGVoice''. 12 October 2017. Archived from the original on 25 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"HON. NANA DOKUA ASIAMAH-ADJEI - UK-Ghana Chamber of Commerce". ''UK-Ghana Chamber of Commerce''. 10 July 2018. Archived from the original on 27 April 2019. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref>"Mahama is Africa's "most incompetent election observer" - Ama Dokua". ''Citi Newsroom''. 9 April 2018. Retrieved 2 November 2018.</ref> == Obulamu bwe obw'obuto n'okusoma kwe == Adjei yazaalibwa nga 24 Ogwomusanvu 1982 eri Nana Osae Nyampong IV ne Muky. Aforo Asiamah-Adjei mu Akropong, Eastern Region. Yasomera Alsyd Academy ne St Roses Senior High School. Alina diguli mu psychology okuva mu University of Ghana ne diguli eyookubiri mu Logistics and Supply Chain okuva mu Exter University mu United Kingdom.<ref>"Up-close with Deputy Information Minister Nana Ama Dokua - Proudly Ghanaian! | EnewsGH". ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''. 7 August 2017. Archived from the original on 26 October 2018. Retrieved 25 October 2018.</ref><ref name=":2">"Asiamah-Adjei, Dokua Oheneba". ''Ghana MPS''. Retrieved 27 January 2023.</ref><ref>Aziz, Hadiza Nuhhu-Billa Quansah, George Folley, Efia Akese & Halisatu. "Election 2016: Know your female parliamentary candidates (4)". ''Daily Graphic''. Accra, Ghana. Retrieved 25 October 2018.</ref> Era alina diguli eyookubiri mu Peace and Security okuva mu Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC).<ref name=":1">"Hon. Dokua Asiamah-Adjei – Ministry of Trade & Industry". Archived from the original on 26 September 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Emirimu == Adjei ye yali akulira Bekleen Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2016 era nga ye yali akulira ne Pongas Limited okuva mu 2007 okutuuka mu 2015.<ref>Kpakpo, Jackson Odom (13 December 2020). "Beautiful Nana Dokua Asiamah Recaptures Her Seat As MP For Akuapem North Constituency". ''Wontumi Online''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> == Ebyobufuzi == Adjei mmemba mu kibiina kya New Patriotic Party.<ref>"NPP National Council throws out Akropong MP Hon Dokua Asiamah Adjei". ''The Ghana Guardian News''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yali mubaka wa palamenti mu konsitituwensi ya Akropong mu Buvanjuba bwa Ghana okuva mu 2017 okutuuka mu 2025.<ref name=":0" /><ref>"Nana Ama Dokua pledges to support women, youth". ''GhanaWeb''. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2016 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2016 mu Ghana, yawangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,655 ekyamufuula ebitundu 62.3% ku bululu bwonna obwakubibwa ng'omubaka wa palamenti owa NDC Yaw Appiah-Kubi yalina obululu 6,949 ekyamufuula ebitundu 16.8% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Asiedu Ofei yalina obululu 9,092 ekyamufuula ebitundu 21.2% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti owa CPP Gifty Mercy Anakwa yalina obululu 102 ekyamufuula ebitundu 0.2% ku bululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2016 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 27 January 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2020 === Mu kulonda kwa bonna okwa 2020 mu Ghana, yaddamu n'awangula ekifo ky'omubaka wa palamenti mu Akropong/Akuapem North Constituency n'obululu 26,646 ekyamufuula ebitundu 55.3% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa NDC, Justice Kotey Amasah yalina obululu 10,505 ekyamufuula ebitundu 21.8% ku bululu bwonna obwakubibwa,<ref>"Akropong – Election Data Center – The Ghana Report". Retrieved 27 January 2023.</ref> ate omubaka wa palamenti eyeesimbawo ku lulwe Adjei Twumasi William Kwabena yalina obululu 10,444 ekyamufuula ebitundu 21.7% ku bululu bwonna obwakubibwa, ate omubaka wa palamenti owa PNC, Desmond Twumasi Ntow yalina obululu 421 ekyamufuula ebitundu 0.9% ku bululu bwonna obwakubibwa ate omubaka wa palamenti Gifty Mercy Anakwa eyali yeesimbyewo ku kifo ky'omubaka wa palamenti mu kibiina kya CPP yafuna obululu 146 ebyali ebitundu 0.3% eby'obululu bwonna obwakubibwa.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Akropong / Akuapem North Constituency Results". ''Ghana Elections - Peace FM''. Archived from the original on 6 June 2023. Retrieved 27 January 2023.</ref> === Okulonda kwa 2024 === Ng'okulonda kwa 2024 tekunnatuuka, Nana Ama Dokua yalangirira mu Ddesemba 2023, nti yali agenda kusala ekifo kubanga yali ayagala kwesimbawo ku kifo ky'omubaka wa Okaikwei North Constituency mu Greater Accra Region. Omusango gwawawaabirwa Kingsley Anyamasah mu kiseera ekitongole ky'eby'okulonda mu Ghana we kyali kitegekera okulaga abalonzi engeri y'okwewandiisaamu. Omusango gwamuwanguza kubanga kkooti yagugoba ng'egamba nti Nana Ama Dokua yali asobola okulonda mu Okaikwei North.<ref>"Court dismisses petition challenging Dokua's eligibility to vote in Okaikwei North". 5 September 2024. Retrieved 26 November 2024.</ref> === Akakiiko === Adjei yali mmemba ku kakiiko k'ebyokwerinda n'ensonga z'omunda.<ref name=":0" /> == Obulamu bw'omuntu == Adjei yafumbirwa Charles Cromwell Nanabanyin Bissue era balina omwana omulenzi n'abawala babiri.<ref name=":1" /><ref>Mubarik, Abu (14 December 2019). "Deputy Information Minister gives birth in US". ''Pulse Ghana''. Retrieved 27 January 2023.</ref> Yeeyita Mukrisitaayo.<ref name=":2" /><ref>"Parliament of Ghana". ''www.parliament.gh''. Archived from the original on 30 November 2023. Retrieved 28 July 2024.</ref> == Ebijuliziddwa == 6mykqyvxpt567t1gnayu90w2rfwdb19 Rashy K 0 13141 48567 2026-05-01T21:23:41Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1324453518|Rashy K]]" 48567 wikitext text/x-wiki   '''Rashid Kibirige Ssebunya''' (yazaalibwa 28 Ogwokusatu 1993), amanyiddwa ennyo nga '''Rashy K''' <ref>{{Cite web |title=Sneak peek: Rashy K – Fashion 9one1 |url=http://fashion9one1.com/sneak-peek-rashy-k/}}</ref> muyimbi, muyimbi, era muwandiisi wa nnyimba mu Sweden.<ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In Town To Promote His Album – Chano8 |url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-town-to-promote-his-album/}}</ref><ref>Radio, Sveriges (14 September 2015). "Ny musik med Rashy K – P4 Västmanland". ''Sveriges Radio''.</ref><ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=A Ugandan Diaspora Artiste Shares Experiences Out There – Chano8 |url=https://chano8.com/ugandan-diaspora-artiste-shares-experiences/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> == Omulimu gw’okuyimba == === Alubaamu za situdiyo === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center" |+Olukalala lwa Alubaamu za Situdiyo n'ebikwata ku birondeddwa ! scope="col" style="width:10em" | Omutwe ! scope="col" style="width:20em" | Ebisingawo |- ! scope="row" | ''Uganda Sweden Okuyunga'' <ref>{{Cite web |title=Diaspora Based Singer Rashy K Starts The Uganda – Sweden Connect Project – Chano8 |url=https://chano8.com/diaspora-based-singer-rashy-k-starts-the-uganda-sweden-connect-project/}}</ref><ref>{{Cite web |last=Wallgren |first=Irene |date=20 September 2016 |title=Rashy K nominerad till priser på Afrogala |url=https://www.vlt.se/artikel/rashy-k-nominerad-till-priser-pa-afrogala |website=vlt.se}}</ref> | * Yafulumizibwa: 31 August 2015 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Vibes Ennungi'' <ref name="mbu.ug">{{Cite web |date=27 March 2018 |title=Sweden Based Ugandan Artist Rashy K Set To Unveil His "Good Vibes" Album |url=https://mbu.ug/2018/03/27/sweden-based-ugandan-artist-rashy-k-set-to-unveil-his-good-vibes-album/}}</ref><ref name="Muriisa">{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Swedish-Based Ugandan Artiste Rashy K In Town For The 'Good Vibes Experience' – Chano8 |url=https://chano8.com/swedish-based-ugandan-artiste-rashy-k-in-town-for-the-good-vibes-experience/}}</ref> | * Yafulumizibwa: nga 6 May 2018 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Okujaguza'' <ref name="mbu.ug" /><ref name="Muriisa" /> | * Yafulumizibwa: 2020 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |} Rashy K yafulumya oluyimba lwe olwasooka "Nkulage" mu 2009.<ref>{{Cite web |last=Harry |first=Musoke |date=21 November 2019 |title=Rashy K |url=https://informationug.com/rashy-k/ |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20250123172132/https://informationug.com/rashy-k/ |archive-date=23 January 2025}}</ref> Yenze featuring Buchaman lwe lwasooka okufulumya mu Uganda.<ref>{{Cite web |date=11 July 2016 |title=Tips på aktiviteter, i dag måndag |url=https://www.vlt.se/artikel/tips-pa-aktiviteter-i-dag-mandag-5 |website=vlt.se}}</ref> Nuffstyle nga mulimu Yungmulo lwe luyimba lwe olw'okumenyawo mu 2018.<ref>{{Cite web |title=Rashy K |url=https://open.spotify.com/artist/4sbS5VcwTjwKrrEuQPxTmZ |website=[[Spotify]]}}</ref> == Discography == {{Div col|colwidth=20em}} * ''Nkulage'' 2009<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-new-flashy-video/|title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In New Flashy Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/diaspora-singer-rashy-k-releases-new-video-nkulage-watch/|title=Diaspora singer Rashy K releases new video – "Nkulage". Watch it here!|date=19 August 2016}}</ref> * ''Boom Boom'' 2012<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/11879/rashy-k-releases-boo-boom-music-video|title=Sweden based Singer Rashy K Releases Boo Boom Music video|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Yenze'' 2013<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/6921/rash-k-ft-buchaman-official-yenze-video-teaser-is-here-watch-now|title=Rash K Ft BuchaMan Official "Yenze" Video Teaser Is Here — Watch Now!|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Da Love'' 2015 * ''It`s a Party'' 2019 *''Miss WorldWide'' 2017 *''Good Vibes'' 2018 *''My Gal'' 2018 *''Emunyeenye'' 2018 *''Temptation'' 2019<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.galaxyfm.co.ug/2019/05/24/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-cries-for-love-in-new-song-dubbed-temptation-generosity-might-be-itching-ladies/|title=Sweden Based Ugandan Singer Rashy K Cries For Love In New Song Dubbed Temptation. Generosity Might Be Itching Ladies|first=B.|last=Bm|date=24 May 2019}}</ref> *''Onkubye'' 2018<ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/video-singer-rashy-k-releases-new-video-onkubye/|title=VIDEO: Singer Rashy K Releases New Video "Onkubye"|date=19 May 2018}}</ref> *''Nuff Stuff''<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/rashy-k-and-yung-mulo-team-up-in-new-nuff-style-video/|title=Rashy K And Yung Mulo Team Up In New 'Nuff Style' Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref> 2018 *''In My Life'' 2019 *''Mu Maaso'' 2019 *''I`m Blessed'' 2020 *''I`m Ready'' 2020 *''East African Girl'' 2020 *''Stamina'' 2020 *''Best Friend'' 2020 *''Beautiful Interlude'' 2020<ref>{{Cite web|url=https://open.spotify.com/album/2yLGlRDZey2c7h5i4jv0p9|title = Celebration|website = [[Spotify]]|date = 3 August 2020}}</ref> {{Div col end}}Rashy K yazaalibwa Kampala. Yasomera mu Hilltop Academy, Shimoni Demonstration School kyokka oluvannyuma n’atwalibwa e Sweden.<ref>{{Cite web |last=Businge |first=Solomon |date=24 March 2018 |title=Diaspora-Based Singer Rashy K in Kampala for Goodvibe Experience |url=https://telesqop.co.ug/entertainment/diaspora-based-singer-rashy-k-in-kampala-for-goodvibe-experience/}}</ref><ref>Bukedde Online – Rashy "K" aleese "Tune" ez'obulabe ez'okukyusa ekisaawe kya music</ref> == Okuwagira == Mu 2021, Rashy K yakola endagaano ne NBA 2K Sports, kkampuni y'Amerika efulumya emizannyo gya kompyuta, okukozesa oluyimba "I'm Ready" ng'amaloboozi mu muzannyo gwa kompyuta ogwa NBA 2021 Next Generation.<ref>{{Cite web |last=Ninsiima |first=Audrey |date=8 February 2021 |title=Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://thetowerpost.com/2021/02/08/singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> Era akola nga omubaka wa DMG EDUCATION (essomero ly’ennyimba) mu Sweden<ref>{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden based Ugandan singer, Rashy K scores mega gaming deal |url=https://bigeye.ug/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-scores-mega-gaming-deal/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://blizz.co.ug/5231/Sweden-Based-Ugandan-Singer-Rashy-K-Lands-Mega-Deal-With-NBA |website=blizz.co.ug}}</ref> == Ebitiibwa bye == {| class="wikitable" !Omwaka ! Ekirabo ! Olubu ! Abasunsuddwa (abasunsuddwa) . ! Alizaati ! Ref. |- | 2016 | Engule za Uganda Hiphop | Etteeka erisinga obulungi mu Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=21 October 2016 |title=Uganda HipHop Awards 2016: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/uganda-hiphop-award-2016-heres-full-list-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |date=16 December 2016 |title=Uganda Hip-Hop awards 2016 full list of winners |url=https://bigeye.ug/uganda-hip-hop-awards-2016-full-list-winners/}}</ref> |- | 2016 | Engule za Afro Crown | Omuyimbi wa Hip Hop asinga | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo | {{won}} ! align="center" | |- | 2019 | Engule z'ennyimba za Hipipo | Ekikolwa ekisinga obulungi Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=7 January 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Full List of the 2019 Hipipo Music Awards Nominees {{!}} Ugandan Buzz |url=https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200301153428/https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |archive-date=2020-03-01 |website=www.ugandanbuzz.com}}</ref> <ref>{{Cite web |date=19 March 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of Winners |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-winners/}}</ref> |} == Ebijuliziddwa == mzqlhkdu3b6r4b1licp7ly2iit59zwa 48579 48567 2026-05-01T21:31:04Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1324453518|Rashy K]]" 48579 wikitext text/x-wiki   '''Rashid Kibirige Ssebunya''' (yazaalibwa 28 Ogwokusatu 1993), amanyiddwa ennyo nga '''Rashy K''' <ref>{{Cite web |title=Sneak peek: Rashy K – Fashion 9one1 |url=http://fashion9one1.com/sneak-peek-rashy-k/}}</ref> muyimbi, muyimbi, era muwandiisi wa nnyimba mu Sweden.<ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In Town To Promote His Album – Chano8 |url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-town-to-promote-his-album/}}</ref><ref>Radio, Sveriges (14 September 2015). "Ny musik med Rashy K – P4 Västmanland". ''Sveriges Radio''.</ref><ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=A Ugandan Diaspora Artiste Shares Experiences Out There – Chano8 |url=https://chano8.com/ugandan-diaspora-artiste-shares-experiences/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> == Omulimu gw’okuyimba == === Alubaamu za situdiyo === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center" |+Olukalala lwa Alubaamu za Situdiyo n'ebikwata ku birondeddwa ! scope="col" style="width:10em" | Omutwe ! scope="col" style="width:20em" | Ebisingawo |- ! scope="row" | ''Uganda Sweden Okuyunga'' <ref>{{Cite web |title=Diaspora Based Singer Rashy K Starts The Uganda – Sweden Connect Project – Chano8 |url=https://chano8.com/diaspora-based-singer-rashy-k-starts-the-uganda-sweden-connect-project/}}</ref><ref>{{Cite web |last=Wallgren |first=Irene |date=20 September 2016 |title=Rashy K nominerad till priser på Afrogala |url=https://www.vlt.se/artikel/rashy-k-nominerad-till-priser-pa-afrogala |website=vlt.se}}</ref> | * Yafulumizibwa: 31 August 2015 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Vibes Ennungi'' <ref name="mbu.ug">{{Cite web |date=27 March 2018 |title=Sweden Based Ugandan Artist Rashy K Set To Unveil His "Good Vibes" Album |url=https://mbu.ug/2018/03/27/sweden-based-ugandan-artist-rashy-k-set-to-unveil-his-good-vibes-album/}}</ref><ref name="Muriisa">{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Swedish-Based Ugandan Artiste Rashy K In Town For The 'Good Vibes Experience' – Chano8 |url=https://chano8.com/swedish-based-ugandan-artiste-rashy-k-in-town-for-the-good-vibes-experience/}}</ref> | * Yafulumizibwa: nga 6 May 2018 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Okujaguza'' <ref name="mbu.ug" /><ref name="Muriisa" /> | * Yafulumizibwa: 2020 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |} Rashy K yafulumya oluyimba lwe olwasooka "Nkulage" mu 2009.<ref>{{Cite web |last=Harry |first=Musoke |date=21 November 2019 |title=Rashy K |url=https://informationug.com/rashy-k/ |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20250123172132/https://informationug.com/rashy-k/ |archive-date=23 January 2025}}</ref> Yenze featuring Buchaman lwe lwasooka okufulumya mu Uganda.<ref>{{Cite web |date=11 July 2016 |title=Tips på aktiviteter, i dag måndag |url=https://www.vlt.se/artikel/tips-pa-aktiviteter-i-dag-mandag-5 |website=vlt.se}}</ref> Nuffstyle nga mulimu Yungmulo lwe luyimba lwe olw'okumenyawo mu 2018.<ref>{{Cite web |title=Rashy K |url=https://open.spotify.com/artist/4sbS5VcwTjwKrrEuQPxTmZ |website=[[Spotify]]}}</ref> == Entambi ze nnyimba ez'enjawulo == {{Div col|colwidth=20em}} * ''Nkulage'' 2009<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-new-flashy-video/|title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In New Flashy Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/diaspora-singer-rashy-k-releases-new-video-nkulage-watch/|title=Diaspora singer Rashy K releases new video – "Nkulage". Watch it here!|date=19 August 2016}}</ref> * ''Boom Boom'' 2012<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/11879/rashy-k-releases-boo-boom-music-video|title=Sweden based Singer Rashy K Releases Boo Boom Music video|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Yenze'' 2013<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/6921/rash-k-ft-buchaman-official-yenze-video-teaser-is-here-watch-now|title=Rash K Ft BuchaMan Official "Yenze" Video Teaser Is Here — Watch Now!|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Da Love'' 2015 * ''It`s a Party'' 2019 *''Miss WorldWide'' 2017 *''Good Vibes'' 2018 *''My Gal'' 2018 *''Emunyeenye'' 2018 *''Temptation'' 2019<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.galaxyfm.co.ug/2019/05/24/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-cries-for-love-in-new-song-dubbed-temptation-generosity-might-be-itching-ladies/|title=Sweden Based Ugandan Singer Rashy K Cries For Love In New Song Dubbed Temptation. Generosity Might Be Itching Ladies|first=B.|last=Bm|date=24 May 2019}}</ref> *''Onkubye'' 2018<ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/video-singer-rashy-k-releases-new-video-onkubye/|title=VIDEO: Singer Rashy K Releases New Video "Onkubye"|date=19 May 2018}}</ref> *''Nuff Stuff''<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/rashy-k-and-yung-mulo-team-up-in-new-nuff-style-video/|title=Rashy K And Yung Mulo Team Up In New 'Nuff Style' Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref> 2018 *''In My Life'' 2019 *''Mu Maaso'' 2019 *''I`m Blessed'' 2020 *''I`m Ready'' 2020 *''East African Girl'' 2020 *''Stamina'' 2020 *''Best Friend'' 2020 *''Beautiful Interlude'' 2020<ref>{{Cite web|url=https://open.spotify.com/album/2yLGlRDZey2c7h5i4jv0p9|title = Celebration|website = [[Spotify]]|date = 3 August 2020}}</ref> {{Div col end}}Rashy K yazaalibwa Kampala. Yasomera mu Hilltop Academy, Shimoni Demonstration School kyokka oluvannyuma n’atwalibwa e Sweden.<ref>{{Cite web |last=Businge |first=Solomon |date=24 March 2018 |title=Diaspora-Based Singer Rashy K in Kampala for Goodvibe Experience |url=https://telesqop.co.ug/entertainment/diaspora-based-singer-rashy-k-in-kampala-for-goodvibe-experience/}}</ref><ref>Bukedde Online – Rashy "K" aleese "Tune" ez'obulabe ez'okukyusa ekisaawe kya music</ref> == Okuwagira == Mu 2021, Rashy K yakola endagaano ne NBA 2K Sports, kkampuni y'Amerika efulumya emizannyo gya kompyuta, okukozesa oluyimba "I'm Ready" ng'amaloboozi mu muzannyo gwa kompyuta ogwa NBA 2021 Next Generation.<ref>{{Cite web |last=Ninsiima |first=Audrey |date=8 February 2021 |title=Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://thetowerpost.com/2021/02/08/singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> Era akola nga omubaka wa DMG EDUCATION (essomero ly’ennyimba) mu Sweden<ref>{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden based Ugandan singer, Rashy K scores mega gaming deal |url=https://bigeye.ug/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-scores-mega-gaming-deal/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://blizz.co.ug/5231/Sweden-Based-Ugandan-Singer-Rashy-K-Lands-Mega-Deal-With-NBA |website=blizz.co.ug}}</ref> == Ebitiibwa bye == {| class="wikitable" !Omwaka ! Ekirabo ! Olubu ! Abasunsuddwa (abasunsuddwa) . ! Alizaati ! Ref. |- | 2016 | Engule za Uganda Hiphop | Etteeka erisinga obulungi mu Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=21 October 2016 |title=Uganda HipHop Awards 2016: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/uganda-hiphop-award-2016-heres-full-list-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |date=16 December 2016 |title=Uganda Hip-Hop awards 2016 full list of winners |url=https://bigeye.ug/uganda-hip-hop-awards-2016-full-list-winners/}}</ref> |- | 2016 | Engule za Afro Crown | Omuyimbi wa Hip Hop asinga | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo | {{won}} ! align="center" | |- | 2019 | Engule z'ennyimba za Hipipo | Ekikolwa ekisinga obulungi Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=7 January 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Full List of the 2019 Hipipo Music Awards Nominees {{!}} Ugandan Buzz |url=https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200301153428/https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |archive-date=2020-03-01 |website=www.ugandanbuzz.com}}</ref> <ref>{{Cite web |date=19 March 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of Winners |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-winners/}}</ref> |} == Ebijuliziddwa == jz40xy0bad7usqcv0m9n15xstmlo2es 48638 48579 2026-05-02T10:30:04Z NAMUKWAYA BARBRA 9180 48638 wikitext text/x-wiki   '''Rashid Kibirige Ssebunya''' (yazaalibwa 28 Ogwokusatu 1993), amanyiddwa ennyo nga '''Rashy K''' <ref>{{Cite web |title=Sneak peek: Rashy K – Fashion 9one1 |url=http://fashion9one1.com/sneak-peek-rashy-k/}}</ref> muyimbi, muyimbi, era muwandiisi wa nnyimba mu Sweden.<ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In Town To Promote His Album – Chano8 |url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-town-to-promote-his-album/}}</ref><ref>Radio, Sveriges (14 September 2015). "Ny musik med Rashy K – P4 Västmanland". ''Sveriges Radio''.</ref><ref>{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=A Ugandan Diaspora Artiste Shares Experiences Out There – Chano8 |url=https://chano8.com/ugandan-diaspora-artiste-shares-experiences/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> == Omulimu gw’okuyimba == === Alubaamu za situdiyo === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center" |+Olukalala lwa Alubaamu za Situdiyo n'ebikwata ku birondeddwa ! scope="col" style="width:10em" | Omutwe ! scope="col" style="width:20em" | Ebisingawo |- ! scope="row" | ''Uganda Sweden Okuyunga'' <ref>{{Cite web |title=Diaspora Based Singer Rashy K Starts The Uganda – Sweden Connect Project – Chano8 |url=https://chano8.com/diaspora-based-singer-rashy-k-starts-the-uganda-sweden-connect-project/}}</ref><ref>{{Cite web |last=Wallgren |first=Irene |date=20 September 2016 |title=Rashy K nominerad till priser på Afrogala |url=https://www.vlt.se/artikel/rashy-k-nominerad-till-priser-pa-afrogala |website=vlt.se}}</ref> | * Yafulumizibwa: 31 August 2015 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Vibes Ennungi'' <ref name="mbu.ug">{{Cite web |date=27 March 2018 |title=Sweden Based Ugandan Artist Rashy K Set To Unveil His "Good Vibes" Album |url=https://mbu.ug/2018/03/27/sweden-based-ugandan-artist-rashy-k-set-to-unveil-his-good-vibes-album/}}</ref><ref name="Muriisa">{{Cite web |last=Muriisa |first=Habre |title=Swedish-Based Ugandan Artiste Rashy K In Town For The 'Good Vibes Experience' – Chano8 |url=https://chano8.com/swedish-based-ugandan-artiste-rashy-k-in-town-for-the-good-vibes-experience/}}</ref> | * Yafulumizibwa: nga 6 May 2018 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |- ! scope="row" | ''Okujaguza'' <ref name="mbu.ug" /><ref name="Muriisa" /> | * Yafulumizibwa: 2020 * Label: Abakwatibwako mu kibinja kya Rush Gang * Enkola: Okuwanula mu ngeri ya digito |} Rashy K yafulumya oluyimba lwe olwasooka "Nkulage" mu 2009.<ref>{{Cite web |last=Harry |first=Musoke |date=21 November 2019 |title=Rashy K |url=https://informationug.com/rashy-k/ |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20250123172132/https://informationug.com/rashy-k/ |archive-date=23 January 2025}}</ref> Yenze featuring Buchaman lwe lwasooka okufulumya mu Uganda.<ref>{{Cite web |date=11 July 2016 |title=Tips på aktiviteter, i dag måndag |url=https://www.vlt.se/artikel/tips-pa-aktiviteter-i-dag-mandag-5 |website=vlt.se}}</ref> Nuffstyle nga mulimu Yungmulo lwe luyimba lwe olw'okumenyawo mu 2018.<ref>{{Cite web |title=Rashy K |url=https://open.spotify.com/artist/4sbS5VcwTjwKrrEuQPxTmZ |website=[[Spotify]]}}</ref> == Ennyimba ze == {{Div col|colwidth=20em}} * ''Nkulage'' 2009<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-in-new-flashy-video/|title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K In New Flashy Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/diaspora-singer-rashy-k-releases-new-video-nkulage-watch/|title=Diaspora singer Rashy K releases new video – "Nkulage". Watch it here!|date=19 August 2016}}</ref> * ''Boom Boom'' 2012<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/11879/rashy-k-releases-boo-boom-music-video|title=Sweden based Singer Rashy K Releases Boo Boom Music video|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Yenze'' 2013<ref>{{Cite web|url=https://www.howwebiz.ug/news/music/6921/rash-k-ft-buchaman-official-yenze-video-teaser-is-here-watch-now|title=Rash K Ft BuchaMan Official "Yenze" Video Teaser Is Here — Watch Now!|website=www.howwebiz.ug}}</ref> * ''Da Love'' 2015 * ''It`s a Party'' 2019 *''Miss WorldWide'' 2017 *''Good Vibes'' 2018 *''My Gal'' 2018 *''Emunyeenye'' 2018 *''Temptation'' 2019<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.galaxyfm.co.ug/2019/05/24/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-cries-for-love-in-new-song-dubbed-temptation-generosity-might-be-itching-ladies/|title=Sweden Based Ugandan Singer Rashy K Cries For Love In New Song Dubbed Temptation. Generosity Might Be Itching Ladies|first=B.|last=Bm|date=24 May 2019}}</ref> *''Onkubye'' 2018<ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/video-singer-rashy-k-releases-new-video-onkubye/|title=VIDEO: Singer Rashy K Releases New Video "Onkubye"|date=19 May 2018}}</ref> *''Nuff Stuff''<ref>{{Cite web|url=https://chano8.com/rashy-k-and-yung-mulo-team-up-in-new-nuff-style-video/|title=Rashy K And Yung Mulo Team Up In New 'Nuff Style' Video – Chano8|first=Habre|last=Muriisa}}</ref> 2018 *''In My Life'' 2019 *''Mu Maaso'' 2019 *''I`m Blessed'' 2020 *''I`m Ready'' 2020 *''East African Girl'' 2020 *''Stamina'' 2020 *''Best Friend'' 2020 *''Beautiful Interlude'' 2020<ref>{{Cite web|url=https://open.spotify.com/album/2yLGlRDZey2c7h5i4jv0p9|title = Celebration|website = [[Spotify]]|date = 3 August 2020}}</ref> {{Div col end}}Rashy K yazaalibwa Kampala. Yasomera mu Hilltop Academy, Shimoni Demonstration School kyokka oluvannyuma n’atwalibwa e Sweden.<ref>{{Cite web |last=Businge |first=Solomon |date=24 March 2018 |title=Diaspora-Based Singer Rashy K in Kampala for Goodvibe Experience |url=https://telesqop.co.ug/entertainment/diaspora-based-singer-rashy-k-in-kampala-for-goodvibe-experience/}}</ref><ref>Bukedde Online – Rashy "K" aleese "Tune" ez'obulabe ez'okukyusa ekisaawe kya music</ref> == Okuwagira == Mu 2021, Rashy K yakola endagaano ne NBA 2K Sports, kkampuni y'Amerika efulumya emizannyo gya kompyuta, okukozesa oluyimba "I'm Ready" ng'amaloboozi mu muzannyo gwa kompyuta ogwa NBA 2021 Next Generation.<ref>{{Cite web |last=Ninsiima |first=Audrey |date=8 February 2021 |title=Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://thetowerpost.com/2021/02/08/singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba/}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal with NBA 2K &#124; ChimpReports |url=https://chimpreports.com/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-lands-mega-deal-with-nba-2k/}}</ref> Era akola nga omubaka wa DMG EDUCATION (essomero ly’ennyimba) mu Sweden<ref>{{Cite web |date=9 February 2021 |title=Sweden based Ugandan singer, Rashy K scores mega gaming deal |url=https://bigeye.ug/sweden-based-ugandan-singer-rashy-k-scores-mega-gaming-deal/}}</ref><ref>{{Cite web |title=Sweden-Based Ugandan Singer Rashy K Lands Mega Deal With NBA |url=https://blizz.co.ug/5231/Sweden-Based-Ugandan-Singer-Rashy-K-Lands-Mega-Deal-With-NBA |website=blizz.co.ug}}</ref> == Ebitiibwa bye == {| class="wikitable" !Omwaka ! Ekirabo ! Olubu ! Abasunsuddwa (abasunsuddwa) . ! Alizaati ! Ref. |- | 2016 | Engule za Uganda Hiphop | Etteeka erisinga obulungi mu Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=21 October 2016 |title=Uganda HipHop Awards 2016: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/uganda-hiphop-award-2016-heres-full-list-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |date=16 December 2016 |title=Uganda Hip-Hop awards 2016 full list of winners |url=https://bigeye.ug/uganda-hip-hop-awards-2016-full-list-winners/}}</ref> |- | 2016 | Engule za Afro Crown | Omuyimbi wa Hip Hop asinga | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo | {{won}} ! align="center" | |- | 2019 | Engule z'ennyimba za Hipipo | Ekikolwa ekisinga obulungi Diaspora | Rashy K. Omuwandiisi w’ebitabo| {{nom}} ! align="center" | <ref>{{Cite web |date=7 January 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of nominees |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-nominees/}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Full List of the 2019 Hipipo Music Awards Nominees {{!}} Ugandan Buzz |url=https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200301153428/https://www.ugandanbuzz.com/entertainment/awards/hipipo-music-awards-nominees.html |archive-date=2020-03-01 |website=www.ugandanbuzz.com}}</ref> <ref>{{Cite web |date=19 March 2019 |title=HiPipo Music Awards: Here's the full list of Winners |url=https://bigeye.ug/hipipo-music-awards-heres-the-full-list-of-winners/}}</ref> |} == Ebijuliziddwa == 5686cxzpnex0kh1x3raxaw547xdsy9t Mark Ouma 0 13142 48591 2026-05-02T04:39:48Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342213163|Mark Ouma]]" 48591 wikitext text/x-wiki '''Mark Muga Ouma''' (Gwamwenda nga 101960- mugwomusanvu nga 10 2016) yali Munnayuganda nga yazaalibwa Munakenya era munamawuli, [[:en:Sport_of_athletics|muddusi]] era musomi omukugu. (Philosophy) 9nap7obakvp1bgk43yqddoosjkfhnhk 48592 48591 2026-05-02T06:21:49Z ESTHER NAKITENDE 9175 Created by translating the section "Early life" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1342213163|Mark Ouma]]" 48592 wikitext text/x-wiki '''Mark Muga Ouma''' (Gwamwenda nga 101960- mugwomusanvu nga 10 2016) yali Munnayuganda nga yazaalibwa Munakenya era munamawuli, [[:en:Sport_of_athletics|muddusi]] era musomi omukugu. (Philosophy) == Obuto bwe == Yazaalibwa mu [[:en:Kampala|Kampala]], Uganda, bazadde be ye Bernadette ne Joseph Ouma (omuyivu), Mark Ouma yakulira era n'asomera mu Kenya, ne mu [[:en:Sydney|Sydney]], Australia. Yamaliriza diguli ye mu philosophy ku[[:en:Makerere_University|yunivasite y’e Makerere]] n’agenda mu maaso n’asomesa Advanced Logic ku alma mater eyo mu myaka gya 1980. Munnansi wa Kenya, yasomesa yo ku [[:en:Egerton_University|yunivasite y’e Egerton]] ku ntandikwa y’emyaka gya 1990. l01o0c30c0y1d16efcl9yqot5k1jx8z Sitya Okufiirwa 0 13143 48595 2026-05-02T06:50:44Z Solomon Suubi 6901 Solomon Suubi moved page [[Sitya Okufiirwa]] to [[Sitya Loss]]: Misspelled title 48595 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Sitya Loss]] ie3rrtxg5r1ti1epgqisdkzfjutl5c8 Arthur Simeon 0 13144 48610 2026-05-02T08:02:27Z Lillylove256 10862 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1329164983|Arthur Simeon]]" 48610 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>'''Arthur Simeon''' [[:en:Stand-up_comedy|munnakatemba]] ng’abeera mu kibuga [[:en:Toronto|Toronto]], Ontario, Canada. Yazaalibwa mu [[:en:Kampala|Kampala]], [[:en:Uganda|Uganda]] nga 14 Ogwekkuminoogumu 1983<ref name=":0">{{cite web |title=Ugandan Comedians: Meet Arthur Simeon Omaset - the Bishop |url=http://www.ugpulse.com/arts/ugandan-comedians-meet-arthur-simeon-omaset-the-bishop/779/ug.aspx |archive-url=https://web.archive.org/web/20130117163551/http://www.ugpulse.com/arts/ugandan-comedians-meet-arthur-simeon-omaset-the-bishop/779/ug.aspx |archive-date=January 17, 2013 |website=UGpulse.com}}</ref> era yasomera ku ku ssomero ery’ettutumu erya Namilyango College wakati wa 1996 ne 2001. Nga 2001 agwaako, Simeon yagenda e Canada okusoma ku yunivasite e [[:en:Peterborough,_Ontario|Peterborough, Ontario]].<ref name=":1">{{Cite web |date=February 2, 2010 |title=Arthur Simeon |url=https://nowtoronto.com/culture/stage/arthur-simeon}}</ref> Simeon yasooka kugezaako kuzanya katemba ng’akyali mutiini ng’asoma ku [[:en:Trent_University|yunivasite y'e Trent]].<ref name=":0" /> Azze azanya katemba emirundi ejiwerako ku [[:en:Just_for_Laughs|Just for Laughs]] era yalabikira ku [[:en:HBO|HBO]] ne [[:en:Canadian_Broadcasting_Corporation|Canadian Broadcasting Corporation]].<ref>{{cite web |title=13 things to do in Montreal today: Saturday, July 6 {{!}} Listed |url=https://dailyhive.com/montreal/montreal-events-saturday-july-6}}</ref> Mu February 2010, Simeon yafulumira ku lupapula lwa ''[[:en:Now_(newspaper)|NOW]]'' mu kibuga Toronto.<ref name=":1" /> Alubaamu ye eyasooka eya kkomedi, ''Born and Raised'', yafulumizibwa mu 2014 ku [[:en:Comedy_Records|Comedy Records]].<ref>{{cite web |title=Arthur Simeon Born and Raised {{!}} Exclaim! |url=https://exclaim.ca/comedy/article/arthur_simeon-born_raised}}</ref> Alubaamu ye ey'okubiri, ''The Blackest Panther'', yafuluma mu mwezi Ogwokubiri 2020.<ref>{{cite web |title=Arthur Simeon The Blackest Panther {{!}} Exclaim! |url=https://exclaim.ca/comedy/article/arthur_simeon-the_blackest_panther}}</ref> Mu kyeya kya 2020, yawandiika era n'azannya mu muzannyo gwa CBC ogwa [[:en:Humour_Resources|Humour Resources]].<ref>{{Cite web |date=29 October 2020 |title=Just for Laughs wraps production on Humour Resources for CBC &#124; TV, eh? |url=https://www.tv-eh.com/2020/10/29/just-for-laughs-wraps-production-on-humour-resources-for-cbc/}}</ref> Arthur Simeon y’omu ku ba mmemba ba Toronto-based label [[:en:Comedy_Records|Comedy Records]] era yafulumira ku alubaamu yabwe ey’emyaka ekkumi.<ref>{{cite web |title=An Oral History of 10 years of Comedy Records, home to K. Trevor Wilson, Arthur Simeon and more! {{!}} CBC Comedy |url=https://www.cbc.ca/comedy/an-oral-history-of-10-years-of-comedy-records-home-to-k-trevor-wilson-arthur-simeon-and-more-1.5699080}}</ref> == Ebijuliziddwamu == {{Reflist}} * [https://www.theglobeandmail.com/arts/four-comics-walk-into-a-breakfast-bar/article4330658/ Four Comics Walk Into A Breakfast Bar] == Ebijulizidwamu wabweru wa Wikipidiya == * Arthur Simeon on X * Arthur Simeon on Facebook * Arthur Simeon on IMDb lkom3rfn0e3w1n394swjdd26a6r0pnr Viola Nimuhamya 0 13145 48627 2026-05-02T08:41:27Z Lillylove256 10862 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1339181153|Viola Nimuhamya]]" 48627 wikitext text/x-wiki <templatestyles src="Module:Message box/ambox.css"></templatestyles>'''Viola Nimuhamya''' (yazaalibwa 1996)<ref name=":0">{{Cite web |title=Kunst, Musikk, Design - Viola Nimuhamya |url=https://kmd.uib.no/en/works/alumni-profiles/fine-art-2025/Viola-Nimuhamya |access-date=2026-02-11 |website=kmd |language=no}}</ref> Munnayuganda muyimbi era akola ebifaananyi [[:en:Sculpture|n'okubumba]] ng'omulimu gwe mulimu ebintu ebyenjawulo (fiber art, installation, and [[:en:Sculpture|sculpture]], identify and material story tellling). [[:en:Ugandan|Munnayuganda]] naye abeera Bergen [[:en:Norway|Norway]].<ref name=":1">{{Cite web |title=Meet The Artist: Viola Nimuhamya |url=https://www.southnord.com/video-library/v/meet-the-artist-viola-nimuhamya |access-date=2026-02-11 |website=Southnord |language=en-GB}}</ref> Omulimu gwe gulaga emboozi wakati w’enkola z’ebifaananyi eby’ennono n'eby’emikono, okusomooza okuva eri abalabi ku byafaayo ebiri munda w'ebintu.<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite web |title=Southnord |url=https://stockholmcraftweek.se/en/aktor/southnord-2/ |access-date=2026-02-11 |website=SCW |language=en-GB}}</ref> == Obuto bwe n’okusoma kwe == Viola yazaalibwa era n’akulira mu [[:en:Uganda|Uganda]] gye yasooka okuyiga obukodyo [[:en:Basket_weaving|bw’okuluka ebisero]] okuva eri abakyala mu kitundu kye.<ref name=":3">{{Cite web |title=Viola Nimuhamya — Max Diallo Jakobsen |url=https://maxdiallojakobsen.com/viola-nimuhamya |access-date=2026-02-11 |website=maxdiallojakobsen.com}}</ref> Oluvannyuma yasoma Art and Industrial Design ku [[:en:Kyambogo_University|Kyambogo University]] mu [[:en:Kampala|Kampala]], [[:en:Uganda|Uganda]], ekyassaawo omusingi gw'enkola ye ey'ebyemikono.<ref>{{Cite web |title=UP NEXT 2025 |url=https://www.southnord.com/up-next-2025 |access-date=2026-02-11 |website=Southnord |language=en-GB}}</ref> Yamaliriza diguli ye eya Master of Fine Art ku [[:en:University_of_Bergen|yunivasite y'e Bergen]].<ref name=":1" /><ref name=":0" /> == Omulimu gw’eby’emikono == Enkola ya Nimuhamya ey’ebyemikono yeesigamiziddwa ku kunyumya emboozi ng’engeri y’okukola ku kujjukira kw’omuntu n’okujjukira okw’omuggundu. Akozesa installation, fiber art, ne sculpture okukola ebifanaanyi bye nga biraga ebyafaayo, ebintu n’okubeerawo.<ref>{{Cite web |title=UP NEXT 2025 |url=https://www.southnord.com/up-next-2025 |access-date=2026-02-11 |website=Southnord |language=en-GB}}</ref> Nimuhamya akola ne ku ngoye ezisuuliddwa. Buli lugoye lukyusibwa era nelufuulibwa omusingi gw’ebitundu bye eby’ebibumbe.<ref name=":3" /> == Emyoleso n’okusiimibwa == Mu 2022 yayolesa n’okukomekereza okunoonyereza ku Njabala Foundation mu Kampala.<ref name=":3" /> Yayolesa mu mwoleso gwa UPNEXT 2025 open call ekifaananyi kye ekiyitibwa: One at a Time,<ref>{{Cite web |title=UP NEXT 2025 |url=https://www.southnord.com/up-next-2025 |access-date=2026-02-11 |website=Southnord |language=en-GB}}</ref> ekyayanjulwa Southnord mu [[:en:Stockholm|Stockholm]], [[:en:Sweden|Sweden]].<ref name=":3" /><ref name=":2" /> == Laba ne == * [[:en:Bergen_Academy_of_Art_and_Design|Bergen Academy of Art n’okukola dizayini]] * [[:en:Fiber_art|Fiber art]] * [[:en:Installation_art|Okuteeka art]] * [[:en:Sculpture|Okubumba]] == Ebijuliziddwamu wabweru wa Wikipidiya == * [https://www.instagram.com/viola.nimuhamya/ Omukutu gwa Instagram] * [https://www.njabala.com/ Njabala Foundation – Abayimbi n’emyoleso] * [https://www.southnord.com/opencalls UPNEXT Open Call Exhibition – Southnord] * [https://kmd.uib.no/en/frontpage University of Bergen, Faculty of Fine Art, Music and Design] * [https://www.southnord.com/video-library/v/meet-the-artist-viola-nimuhamya Profile oba portfolio ya Viola Nimuhamya] == Ebijuliziddwamu == <references /> {{DEFAULTSORT:Nimuhamya, Viola}} kjxuu8ufbn85ttt8kxegg6rnc3a5ilz Ali Kiiza 0 13146 48631 2026-05-02T09:03:20Z Sarah sandie 10132 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1338926947|Ali Kiiza]]" 48631 wikitext text/x-wiki  {{Reflist}} '''Ali Muhammed Kiiza''' ye [[:en:Major_General|mejja jeeno]] omunnayuganda eyawummula, mu ggye [[Eggye lya Uganda People's Defense Force|ly'omu bbanga erya UPDF]], akola nga omuwabuzi omukulu owa maggye eri [[:en:President_of_Uganda|Pulezidenti wa Uganda]] . Ekyo nga tekinnatuuka, yakola nga avuga ennyonnyi omukulu eri abakulembeze b’amawanga mukaaga mu [[:en:Government_of_Uganda|Gavumenti ya Uganda]], okuva mu 1973 okutuuka mu 2012.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> == obuvo bwe n’emisomo gwe == Kiiza yazaalibwa mu [[Masindi (disitulikit)|Disitulikiti y’e Masindi]], mu bugwanjuba bwa Uganda, nga 27 Ogwekumi 1944. Oluvannyuma lw’okusoma pulayimale, yagenda ku Masindi Secondary School (nga kati liyitiibwa Kabalega Secondary School), gye yamaliriza emisomo gye egya egya siniya ey'okunna mu 1965. Mu mwaka gwe gumu, yeewandiisa ku ssomero, okwegatta ku ggye lya Uganda Air Force.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Oluvannyuma lw’okuyingizibwa, yagenda mu kutendekebwa okusookerwako e [[Jinja]], okumala emyezi nga ena mu 1966, nga tannakyusibwa ku genda [[Entebbe]], okutandika okusoma eby'ennyonyi, mu 1967. Yasooka kutendekebwa ng’akozesa ennyonyi ya [[:en:Piper_PA-18_Super_Cub|Piper PA-18 Super Cub]], nga tannatikkirwa mu [[:en:Fouga_CM.170_Magister|Fouga CM.170 Magister]] . Mu 1968, Kiiza yaweebwa omulimu gw’okubeera [[:en:Second_Lieutenant|Lieutenant owo'kubiri]].<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> == Omulimu gwe == Oluvannyuma yasindikibwa mu kitongole kya VIP Transport Division, mu ggye lya Uganda Army Air Force, ng’akozesa ennyonyi ya [[:en:Piper_PA-23|Piper PA-23]] . Bw’atyo bwe yasisinkana [[Idi Amin]], ng’ono akola ng’omuduumizi w’amagye. Ali yafuuka omuvuzi wa Amin ow’obuntu.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Mu 1972, Ali yalaba olutalo lwa mu nsiko ya Uganda ne Tanzania, ennyonyi [[:en:Fouga_Magister|Fouga Magister]] gye yali avuga bwe yakubwa amasasi Bannayuganda abaali mu buwanganguse mu Bukiikakkono [[Tanzania|bwa Tanzania]]. Essasi lyayise mu ntebe ya co-pilot, mu kiseera ekyo nga tewali muntu yenna. Yaweereddwa omudaali gwa [[:en:Military_Cross|Military Cross]] olw’obuzira bwe.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Era mu 1972, Uganda yafuna [[:en:Grumman_Gulfstream_II|Gulfstream II]], okutambula kwa pulezidenti. Kiiza, n’abalala basatu baasindikirwa mu FlightSafety Savannah Learning Center, e [[:en:Savannah,_Georgia|Savannah, Georgia]], Amerika, okuyiga okubuuka ennyonyi Gulfstream. Abalala abasatu bali [[:en:Andrew_Mukooza|Andrew Mukooza]], [[Paul Babula]] ne [[Patrick Bogere (pilot)|Patrick Bogere]] . Baagenda mu maaso n’okutendekebwa ku [[:en:Vero_Beach,_Florida|Vero Beach, Florida]], gye baafunira layisinsi zaabwe ez’okuvuga ennyonyi ez’obusuubuzi.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Oluvannyuma lw’okutendekebwa mu Amerika, Kiiza yatandika okubeere nga co-pilot ku Gulfstream mu 1974, ng’abavuzi b’ennyonyi Abamerika be bafuga. Mu 1975, yabuusa ennyonyi eno n’agitwala e [[:en:Iraq|Iraq]], nga kapiteeni omulundi gwe ogwasooka. 1975 gwali mwaka gwa kola nnyo eri Kiiza. Yatendekebwa ennyonyi ennwaanyi mu Iraq, ng’alagirwa Russia ku nnyonyi ennwaanyi [[:en:Mikoyan-Gurevich_MiG-21|Mikoyan-Gurevich MiG-21]] (MiG-21). Olwo n'alondebwa okuba omuduumizi w'ekibinja ky'amagye g'omu bbanga ekya Uganda Army Air Force ekya MiG-21.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> ekimanyiddwa nga "Supersonic Fighter Squadron".<ref name="broadcast">{{cite news|title=Air Force officers (Editorial report)|journal=Summary of World Broadcasts: Non-Arab Africa|issue=5777|publisher=[[BBC Monitoring]]|date=1978|url=https://books.google.com/books?id=DB4sAQAAIAAJ&q=kiiza}}</ref> Mu mwaka gwe gumu, Uganda yategeka olukung’aana lwa [[:en:Organisation_of_African_Unity|OAU Heads of State Summit]], mu [[Kampala]] . Yavuga [[:en:Yasser_Arafat|Yasser Arafat]] okuva [[:en:Damascus,_Syria|e Damascus, Syria]] okutuuka [[Entebbe|e Entebbe]], n’oluvannyuma n’agenda e [[:en:Khartoum|Khartoum]], Sudan. N’ekirala, jenero [[:en:Yakubu_Gowon|Yakubu Gowon]], mu kiseera ekyo pulezidenti wa [[Nigeria]], yajibwa mu ntebbe bwe yali mu Kampala, nga yeetabye mu lukiiko lwa olukiiko lwa OAU. Amin yawa Kiiza omulimu gw’okuvuga Gowon ku nnyonyi okugenda e [[:en:Lomé|Lomé]], Togo, gye yagenda mu buwanganguse.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Mu 1978 we gwatuukira, Kiiza yali afuuse [[:en:Lieutenant_colonel|Lieutenant colonel]].<ref name="broadcast" /> Wadde nga mu myaka gya 1970 ne 1980 waaliwo enkyukakyuka mu bukulembeze mu Uganda emirundi mingi, Kiiza yasigala akola ng’omuvuzi w’ennyonyi omukulu owa pulezidenti, olw’okutendekebwa n’obumanyirivu bwe. Yavuga [[:en:Yusuf_Lule|Yusuf Lule]], [[Godfrey Binaisa]], [[Paulo Muwanga]] ne [[Milton Obote]].<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> == Okuva mu Uganda ne mu buwanganguse == Mu Gw'omukaaga 1981, Kiiza yawulira nga talina bukuumi mu Uganda. Yategeezezza Obote nti ennyonyi ya pulezidenti yeetaaga okukolebwako saaviisi mu Amerika. Ennyonyi yagivuga n’agitwala mu Amerika, oluvannyuma n’akyuka n’agivuga n’agizza e [[:en:London|London]], mu Bungereza. Kiiza yakwasa [[:en:Lieutenant_Colonel|Lieutenant Colonel]] ennyonyi ya pulezidenti Paul Babula (awumule mirembe), eyaavuga ennyonyi Gulfstream II okudda mu Uganda. Kiiza yasenga mu Amerika, [[:en:Gulfstream_Aerospace|ekitongole kya Gulfstream Aerospace]] gye kyamuwa omulimu. Yakomawo mu Uganda mu 1986, nga [[Yoweri Museveni]] amaze okufuuka pulezidenti.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> == Oluvannyuma lwa 1986 == Mu 1987, Kiiza yazzibwayo mu ggye ly’omu bbanga. Yakola nga muvuzi wa Museveni omukulu okuva mu 1987 okutuuka mu 2012. Mu kiseera kino, Kiiza bamuyitta okuvuga pulezidenti [[Nelson Mandela]], bwe yakyalira Uganda mu 1994. Yamuvuga okuva Entebbe n’agenda e [[:en:Addis_Ababa|Addis Ababa]], Ethiopia, oluvannyuma n’amutwala e [[:en:Pretoria|Pretoria]], South Africa. Abasaabaze abalala abamanyiddwa kuliko pulezidenti [[Paul Kagame]] owa Rwanda.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> Mu Gw'omusavu mu 2018, Ali Muhammed Kiiza yawummula mu ggye lya UPDF ku ddaala lya Major General.<ref name="2R">{{Cite web |last=Malaba |first=Tom |date=28 December 2018 |title=11 Retired Generals Get Shs7 Billion Package |url=https://www.monitor.co.ug/News/National/11-retired-generals-get-Shs7-billion-package-/688334-4912182-8oe4bw/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref><ref name="3R">{{Cite web |last=UPDF |date=4 July 2018 |title=Commander In Chief Retires Senior Officers |url=https://www.updfmil.go.ug/accord.php |access-date=22 April 2019 |publisher=[[Uganda People's Defence Forces]] (UPDF)}}</ref> Wabula yagenda mu maaso n'okuweereza ng'omuwabuzi wa pulezidenti omukulu ku nsonga z'amagye g'omu bbanga, omulimu gwe yasooka okulondebwa mu 1998.<ref name="1R">{{Cite web |last=Paul Murungi |date=8 December 2018 |title=General Kiiza: Chief Pilot For Six Presidents |url=https://www.monitor.co.ug/SpecialReports/Maj-Gen-Ali-Muhammed-Kiiza-Chief-pilot-six-presidents/688342-4886038-11558j8/index.html |access-date=22 April 2019}}</ref> == Laba == * [[:en:List_of_heads_of_state_of_Uganda|Olukalala lw'abakulembeze b'amawanga ga Uganda]] * [[Kasirye Ggwanga]] == Ebijjuliziddwa ==   == Ebijjuliziddwa wabweru wa Wikipedia == * [https://nilepost.co.ug/2018/07/05/tears-as-museveni-retires-eleven-generals-from-the-army/ Amaziga nga Museveni awummudde ba Genero kkumi na omu okuva mu magye] Nga 5 July 2018. {{Reflist}} nl186v6hgjqc6fr1xilvi0zgvhylkpr Lillian Zawedde 0 13147 48632 2026-05-02T09:07:49Z Judithamos 10087 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1298753763|Lillian Zawedde]]" 48632 wikitext text/x-wiki '''Lillian Zawedde''' [[Yuganda|munnayuganda]] [[:en:Woodball|azannyira]] mu ttiimu ya [[:en:Ndejje_University|Ndejje University]] Woodball. Lillian ne Janet Nakkazi, Catherine Armusgut, Sandra Kirabo ne Grace Kwarisiima be baatandikawo kiraabu ya Angels Basketball mu Uganda. == Ensibuko n’obuyigirize == Lillian Zawedde yazaalibwa mu mwaka gwa 1987 nga maama we [[:en:Musoga|Musoga]] ate nga taata we [[Baganda|Muganda]] mu [[Jinja (disitulikit)|Disitulikiti e Jinja]], Uganda. Zawedde maama w’omwana ow’emyaka 15 Martha Precious Kisakye. Lillian yagenda mu sekondale y'e Jinja okusoma siniya eyokuna ate Crane High School eyomukaaga nga zonna azisomera ku sikaala z'ebyemizannyo. Oluvannyuma yeegatta ku [[:en:Ndejje_University|yunivasite y’e Ndejje]] mu 2009 gye yatikkirwa [[:en:Bachelor's_degree|diguli esooka]] mu by’amawulire n’empuliziganya y’abantu abangi. Zawedde era yafuna diguli eyokubiri mu by’okutunda nayo okuva mu yunivasite y’e Ndejje. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> == Emirimu gw’ebyemizannyo == Zawedde emirimu gy’emizannyo yagitandikira mu siniya gye yazannyira [[:en:Basketball|basketball]], [[:en:Cricket|cricket]], [[:en:Netball|netball]] [[Omupiira ogw'ebigere|n’ogwebigere]] ku Jinja Secondary. Bwe yeegatta ku Crane High School, yasoma basketball ne netball. Mu mwaka gwa 2009, oluvannyuma lw’okuva mu siniya, yeegatta ku Amazon Rhinos ng’omukuumi waabwe [[:en:Point_guard|ow’obubonero]] . Oluvannyuma yeegatta ku ttiimu ya Magic Stormers. Ng’ayambibwako Janet Nakkazi, Catherine Armusgut, Sandra Kirabo ne Grace Kwarisiima, Zawedde yatonda ekibiina kya Angels Basketball Club mu 2013. Ku [[:en:Ndejje_University|Ndejje University]], yatandika okuzannya woodball mu mwaka gwa 2009. Azannye woodball mu Ndejje University ku mutendera gw’abayizi ne ku mutendera gwa Corporate Club. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> === Omulimu gw’okukuba emiti === Zawedde yasooka kuzannya mu mipiira gya Inter-University gye yawangula zaabu. <ref>{{Cite web |date=2015-03-25 |title=Uganda Daily Eye: Ndejje University Woodball Open On This Weekend |url=http://ugandadailyeye.blogspot.com/2015/03/ndejje-university-woodball-open-on-this.html |access-date=2022-03-30 |website=Uganda Daily Eye}}</ref> Yalondebwa ng'omuzannyi asinga omuwendo [[Yuganda|mu Uganda]] mu mupiira gwa woodball okuva mu 2010 okutuuka mu 2017 nga yagwa ku Joan Mukoova mu mwaka gwa 2015. <ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2015-01-18 |title=Lillian Zawedde Crowned Woodball Federation MVP |url=http://kawowo.com/2015/01/18/lillian-zawedde-crowned-woodball-federation-mvp/ |access-date=2022-03-30 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Zawedde abadde akwata nnamba emu mu bakyala mu Uganda okuva mu 2010 <ref>{{Cite web |date=2013-11-11 |title=Zawedde Reigns Supreme Again - |url=https://www.redpepper.co.ug/2013/11/zawedde-reigns-supreme-again/ |access-date=2022-03-30 |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Woodball: Lillian Zawedde fights for top spot |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1409309 |access-date=2022-03-30 |website=New Vision |language=en}}</ref> era mu 2014 n'akwata nnamba emu mu Afirika. <ref>{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Zawedde, Ndejje on song at Open Woodball event |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/other-sport/zawedde-ndejje-on-song-at-open-woodball-event-1555672 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ku mutendera gw'ensi yonna, yasooka kuzannya mu mpaka za World University Woodball Championship e [[:en:Malacca|Melaka, Malaysia]]. Zawedde n’okutuusa kati azannye mu bikopo by’ensi yonna eby’omupiira gw’enku nnya; ekikopo ky’ensi yonna ekya 2014 e [[:en:Sanya|Sanya, China]], [[:en:Jeju_City|Jeju, South Korea]] mu 2016 Zawedde mwe yawangula ekikomo ate Uganda n’emalira mu kyakuna mu mpaka zino, <ref>{{Cite web |title=Uganda Woodball Federation |url=https://www.uwbf-woodball.org/NationalTeam.html |access-date=2022-03-30 |website=www.uwbf-woodball.org}}</ref> ne 2018 e [[:en:Thailand|Thailand]] gye yawangula zaabu ate ttiimu n’ewangula ekikomo kya ttiimu. Mu 2017, yakiikirira [[Yuganda|Uganda]] mu mpaka z’ensi yonna eza Beach [[:en:Woodball|Woodball]] Championships e [[:en:Indonesia|Indonesia]]. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> Zawedde era azannye mu mpaka z'ensi yonna eziwera omuli eza [[:en:Singapore|Singapore]] Lion City Cup Woodball ez'omulundi ogwa 13 n'empaka za [[:en:Malaysia|Malaysia]] Open Woodball Championship ez'omulundi ogwa 17 byonna mu 2013 era ne mu mpaka ezaali mu [[Cayina|China]] ne [[:en:Hong_Kong|Hong Kong]] . <ref>{{Cite web |title=Uganda's Zawedde to compete Singapore woodball event - China.org.cn |url=http://www.china.org.cn/world/Off_the_Wire/2013-08/16/content_29733247.htm |access-date=2022-03-30 |website=www.china.org.cn}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Zawedde eyes Open Woodball Championship |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1329120 |access-date=2022-03-30 |website=New Vision |language=en}}</ref> Mu 2014, yalondebwa nga kapiteeni wa ttiimu ya [[Yuganda|Uganda]] [[:en:Woodball|ey'omupiira gw'enku]] . Zawedde mu 2016 yawangula zaabu mu mpaka za mixed doubles ne Onesmus Atamba mu mpaka za Korean Woodball Championship mu 2016. <ref>{{Cite web |date=2016-05-30 |title=Photos: Uganda Woodball Shines in Korea |url=https://chimpreports.com/photos-uganda-woodball-shines-in-korea/ |access-date=2022-03-30 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> == Ebiwandiiko ebikozesebwa == {{Reflist}} jpcctgvvhuotrbetzwmvbwxrjdfw5hj 48637 48632 2026-05-02T10:29:44Z Judithamos 10087 Corrected grammer #WUCUG26MUK 48637 wikitext text/x-wiki '''Lillian Zawedde''' [[Yuganda|munnayuganda]] [[:en:Woodball|azannyira]] mu ttiimu ya [[:en:Ndejje_University|Ndejje University]] Woodball. Lillian ne Janet Nakkazi, Catherine Armusgut, Sandra Kirabo ne Grace Kwarisiima be baatandikawo kiraabu ya Angels Basketball mu Uganda. == Ensibuko n’obuyigirize == Lillian Zawedde yazaalibwa mu 1987 nga maama we [[:en:Musoga|Musoga]] ate taata we [[Baganda|Muganda]] mu [[Jinja (disitulikit)|Disitulikiti e Jinja]], Uganda. Zawedde maama w’omwana ow’emyaka 15 Martha Precious Kisakye. Lillian yagenda mu sekondale y'e Jinja okusoma siniya eyokuna ate Crane High School eyomukaaga nga zonna azisomera ku sikaala z'ebyemizannyo. Oluvannyuma yeegatta ku [[:en:Ndejje_University|yunivasite y’e Ndejje]] mu 2009 gye yatikkirwa [[:en:Bachelor's_degree|diguli esooka]] mu by’amawulire n’empuliziganya y’abantu abangi. Zawedde era yafuna diguli eyokubiri mu by’okutunda era okuva mu yunivasite y’e Ndejje. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> == Emirimu gw’ebyemizannyo == Zawedde emirimu gy’emizannyo yagitandikira mu siniya gye yazannyira [[:en:Basketball|basketball]], [[:en:Cricket|cricket]], [[:en:Netball|netball]] [[Omupiira ogw'ebigere|n’ogwebigere]] ku Jinja Secondary. Bwe yeegatta ku Crane High School, yasoma basketball ne netball. Mu 2009, oluvannyuma lw’okuva mu siniya, yeegatta ku Amazon Rhinos ng’omukuumi waabwe [[:en:Point_guard|ow’obubonero]] . Oluvannyuma yeegatta ku ttiimu ya Magic Stormers. Ng’ayambibwako Janet Nakkazi, Catherine Armusgut, Sandra Kirabo ne Grace Kwarisiima, Zawedde yatonda ekibiina kya Angels Basketball Club mu 2013. Ku [[:en:Ndejje_University|Ndejje University]], yatandika okuzannya woodball mu mwaka gwa 2009. Azannye woodball mu Ndejje University ku mutendera gw’abayizi ne ku mutendera gwa Corporate Club. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> === Omulimu gw’okuzannya woodball === Zawedde yasooka kuzannya mu mpaka gya Yunivasite gye yawangula zaabu. <ref>{{Cite web |date=2015-03-25 |title=Uganda Daily Eye: Ndejje University Woodball Open On This Weekend |url=http://ugandadailyeye.blogspot.com/2015/03/ndejje-university-woodball-open-on-this.html |access-date=2022-03-30 |website=Uganda Daily Eye}}</ref> Yalondebwa ng'omuzannyi asinga omuwendo [[Yuganda|mu Uganda]] mu mupiira gwa woodball okuva mu 2010 okutuuka mu 2017 nga yagwa ku Joan Mukoova mu 2015. <ref>{{Cite web |last=Isabirye |first=David |date=2015-01-18 |title=Lillian Zawedde Crowned Woodball Federation MVP |url=http://kawowo.com/2015/01/18/lillian-zawedde-crowned-woodball-federation-mvp/ |access-date=2022-03-30 |website=Kawowo Sports |language=en-US}}</ref> Zawedde abadde akwata nnamba emu mu bakyala mu Uganda okuva mu 2010 <ref>{{Cite web |date=2013-11-11 |title=Zawedde Reigns Supreme Again - |url=https://www.redpepper.co.ug/2013/11/zawedde-reigns-supreme-again/ |access-date=2022-03-30 |language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Woodball: Lillian Zawedde fights for top spot |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1409309 |access-date=2022-03-30 |website=New Vision |language=en}}</ref> era mu 2014 n'akwata nnamba emu mu Afirika. <ref>{{Cite web |date=2021-02-05 |title=Zawedde, Ndejje on song at Open Woodball event |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/other-sport/zawedde-ndejje-on-song-at-open-woodball-event-1555672 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> Ku mutendera gw'ensi yonna, yasooka kuzannya mu mpaka za World University Woodball Championship e [[:en:Malacca|Melaka, Malaysia]]. Zawedde n’okutuusa kati azannye mu bikopo by’ensi yonna ebya woodball; ekikopo ky’ensi yonna ekya 2014 e [[:en:Sanya|Sanya, China]], [[:en:Jeju_City|Jeju, South Korea]] mu 2016 Zawedde mwe yawangula ekikomo ate Uganda n’emalira mu kyakuna mu mpaka zino, <ref>{{Cite web |title=Uganda Woodball Federation |url=https://www.uwbf-woodball.org/NationalTeam.html |access-date=2022-03-30 |website=www.uwbf-woodball.org}}</ref> ne 2018 e [[:en:Thailand|Thailand]] gye yawangula zaabu ate ttiimu n’ewangula ekikomo kya ttiimu. Mu 2017, yakiikirira [[Yuganda|Uganda]] mu mpaka z’ensi yonna eza Beach [[:en:Woodball|Woodball]] Championships e [[:en:Indonesia|Indonesia]]. <ref name=":0">{{Cite web |date=2022-03-04 |title=Zawedde: The crown jewel of woodball |url=https://www.monitor.co.ug/uganda/magazines/score/zawedde-the-crown-jewel-of-woodball-3737262 |access-date=2022-03-30 |website=Monitor |language=en}}</ref> Zawedde era azannye mu mpaka z'ensi yonna eziwera omuli eza [[:en:Singapore|Singapore]] Lion City Cup Woodball ez'omulundi ogwa 13 n'empaka za [[:en:Malaysia|Malaysia]] Open Woodball Championship ez'omulundi ogwa 17 byonna mu 2013 era ne mu mpaka ezaali mu [[Cayina|China]] ne [[:en:Hong_Kong|Hong Kong]] . <ref>{{Cite web |title=Uganda's Zawedde to compete Singapore woodball event - China.org.cn |url=http://www.china.org.cn/world/Off_the_Wire/2013-08/16/content_29733247.htm |access-date=2022-03-30 |website=www.china.org.cn}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Zawedde eyes Open Woodball Championship |url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1329120 |access-date=2022-03-30 |website=New Vision |language=en}}</ref> Mu 2014, yalondebwa nga kapiteeni wa ttiimu ya [[Yuganda|Uganda]] [[:en:Woodball|ey'omupiira gwa woodball]] . Zawedde mu 2016 yawangula zaabu mu mpaka za mixed doubles ne Onesmus Atamba mu mpaka za Korean Woodball Championship mu 2016. <ref>{{Cite web |date=2016-05-30 |title=Photos: Uganda Woodball Shines in Korea |url=https://chimpreports.com/photos-uganda-woodball-shines-in-korea/ |access-date=2022-03-30 |website=ChimpReports |language=en-US}}</ref> == Ebijuliziddwa == {{Reflist}} oklozy7g3i4u8wem426n0qqi7617vci