Wikipedia
lldwiki
https://lld.wikipedia.org/wiki/Plata_prinzipala
MediaWiki 1.46.0-wmf.21
first-letter
Media
Speciale
Discussione
Utente
Discussioni utente
Wikipedia
Discussioni Wikipedia
File
Discussioni file
MediaWiki
Discussioni MediaWiki
Template
Discussioni template
Aiuto
Discussioni aiuto
Categoria
Discussioni categoria
TimedText
TimedText talk
Modulo
Discussioni modulo
Evento
Discussioni evento
Sëlva
0
1190
246181
245889
2026-03-29T08:45:24Z
Asenoner
208
246181
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Sëlva</big><br />''Wolkenstein in Gröden ([[lingaz tudësch|de]])<br />Selva di Val Gardena ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Sëlva
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|Frazions = [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]
|lld = 89.74
|de = 5.15
|it = 5.11
|Foto = Sëlva Wolkenstein Selva di Val Gardena Sella.jpg
|Descrizion foto = Sëlva ududa da [[Daunëi]]
|Ambolt = Tobias Nocker
|Ann ambolt = 2025
|Mapa = Wolkenstein_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Sëlva
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 33
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 45
|position = right
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #bebebe
}}
|Plata internet = selva.eu/la
|}}'''Sëlva''' ({{IPA-lld|ˈsɜlva|pron|Lld-Sëlva.oga}}, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Wolkenstein in Gröden'', [[lingaz talian|talian]]: ''Selva di Val Gardena'') ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] tla [[Südtirol|provinzia de Bulsan]] te la [[Talia]]. L zënter dl luech ie a 1.563 m sëura l livel dl mer. Cun {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km² iel l majer di trëi chemuns de Gherdëina n cont de spersa. N cont de populazion iel l segondo majer cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}.
L chemun de Sëlva à na sëula [[Frazion (Talia)|frazion]], che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y plu [[ridl]]i, danter chisc: [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]], [[La Poza]], [[Ghetun]], [[La Sëlva]] y [[Daunëi]].
Sëlva ie n zënter mpurtant dl [[turism]], dantaldut dl turism da d'[[inviern]]. L ie un di ponc ulache scumëncia la [[Sellaronda]] y l ie bën pusiziunà sibe per pië via a [[jì cun i schi]] che per [[jì sa mont]] o [[jì a crëp|a crëp]].<br>
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Sëlva l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].<br>Per [[lingaz ladin|ladin]] adroven cun referimënt a Sëlva la preposizion ''te'' (mpede ''a'', sciche pra autri luesc). Per ejëmpl: ''duman vedi te Sëlva'' o ''ies'a śën te Sëlva?''
== Inuem ==
L inuem per ladin de Sëlva vën dal [[latin]] ''silva'', che uel di ''bosch''. Chësc toponim ie per l prim iede unit adurvà tl 1166. L medemo inuem ie ënghe stat sëurantëut tl talian. Si urigin ne ie nia dl dut tlera. Bonamënter ie chësc inuem nasciù te n tëmp canche la populazion te Sëlva fova scialdi sterduda y l raion fova per gran pert mé n bosch.
L inuem per tudësch dl luech ie ''Wolkenstein'', che à dut n'autra origen. Chësc inuem vën dala [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]], n iede i patrons dl [[ciastel de Val]], de chël che al didancuei ne'n restl mé plu sedims. Chësc inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref>
== Luech ==
L luech de Sëlva ne à nia n zënter storich sciche Urtijëi. Chësc ie da spieghé dal fat che nfin a do la [[segonda viera mundiela]] fova te Sëlva belau mé [[luech da paur|luesc da paur]] spartii ora per l raion dl luech. La [[dlieja Santa Maria ad Nives]] fova unida fata su amesa i [[preies de Nives]], daujin a chëla che l dajova la [[calonia]] y la [[scola]]. Do la segonda viera se à la zona de [[Ghetun]] trasfurmà tl zënter dl luech, ulache ie unida fata la [[plaza Nives]].
[[File:Ciastel Wolkenstein Gherdëina.jpg|miniatura|left|La pert dedite dl [[Ciastel de Val|sedim de Val]].]]Te Sëlva ie i sedims dl [[ciastel de Val]] tl parëi [[Stevia]] dl [[17ejim secul]], che fova n iede de la familia di Maulrappen, pona di Vilanders y ala fin di [[Wolkenstein-Trostburg|Wolkenstein]]. Da chësta ultima vën l inuem per tudësch dl luech: ''Wolkenstein''. Mpue plu inite te [[Val]] ie la [[capela de San Silvester]] cun pitures murales baroches.<br>
La dliejia prinzipela ie [[Dlieja Santa Maria ad Nives|Santa Maria ad Nives]], che fova unida fata su per l prim iede tl 1503. La ie unida ngrandida te n stil modern tl 1992.
L [[ciastel de Gherdëina]] (''Fischburg'') ie tl raion dl chemun de Sëlva y ie n palaz tert-renaissance fat su per ncëria dl Grof Engelhard Dietrich von Wolkenstein; l fova la sënta de [[suneria]], ma nce ciastel da ciacia cun deplù lec artifiziei per zidlé pësc. Aldidancuei iel privat y ne possa nia unì vijità.
L luech de Sëlva ie caraterisà dal turism sibe d'[[instà]] che dantaldut d'[[inviern]]. Trëi [[furnadoia|furnadoies]] mëina alauta de viers de [[Jëuf de Frea|Frea]]/[[Dantercëpies]] y [[Ciampinëi]]. Mpurtant per l [[jì cui schi|sport dai schi]] ie nce l raion de [[Plan de Gralba]] cun la furnadoia ''Piz Sella''. L [[purtoi]] ''[[Saslong]]'' ie cunesciù per la [[Copa dl Mond de schi alpin|garejedes de Copa dl Mond]] tenides uni ann.
L raion de Val fej pert dl [[Parch natural Pöz-Odles|Parch Naturel Puez-Odles]].
== Blason ==
[[File:Blason di Wolkenstein sëura la rëjes dl Ciastel Fischburg.jpg|thumb|left|Blason de la [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]] sëura la rëjes dl [[Ciastel Fischburg]].]]L blason de Sëlva fova di [[Wolkenstein-Trostburg|grofs de Wolkenstein]] y ie dal 1968 incà l blason dl chemun. Chisc fova n iede i patrons dl [[Ciastel de Val]], de chël che al didancuei resta me plu i sedimes sun i parëies dl crëp de [[Stevia]]. Tl ann 1291 ie l ciastel unì cumprà da Rudolf de [[Olaneres]], si mut Randolf a sëurantëut l inuëm dl ciastel y ie deventà l antenat di grofs de Sëlva. Per via de chësc liam ie l blason de la familia Wolkenstein stat sëurantëut coche blason dl chemun.
L blason de Sëlva à chësta carateristiches: "L ie spartì su te cater pertes: la prima dessëura a man ciancia y la cuarta dessot a man drëta ie de culëur cuecen y arjënt, spartì da na ziracula; la segonda pert dessëura a man drëta y la prima dessot a man ciancia presënta na rissa foscia y trëi pizes brumes drusedes sun arjënt".<ref>[http://www.gemeinde.wolkensteiningroeden.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref> L ie l resultat dla union de doi emblems da plu da giut, chël di grofs di [[Olaneres]]/Pardell y chël di Maulrappen de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] (''Trostburg-Kastelruth'') che adum à furmà la familia di Wolkenstein per gauja dla maridaia danter Federico von Wolkenstein y Caterina Villanders-Trostburg.<ref>[https://www.selvafoto.it/it/libro-selva-gardena.html Plata internet Cunsëi Furmazion de Sëlva], azes ai 20.02.2021</ref>
== Geografia ==
[[File:Selva Sella Saslonch Gherdëina.jpg|thumb|left|Sëlva ududa da [[La Palota]]]]Te Sëlva se spartësc la valeda de Gherdëina su te doi tòc, cun un n ram che ti va do al [[Derjon]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y l'auter ram che ti va do al [[ruf de Val]] te [[Val]] y inant nfin te [[Pra da Rì]]. Sëlva ie pusiziuneda te n paiuel cun n grum de montes ntëurvia. A sud ie la mont de [[Ciampinëi]] y dovia l crëp de [[Saslonch]]. A nord ie la mont de [[Juac]] sëura [[Sciuz (Sëlva)|Sciuz]] y l crëp de [[Stevia]]. A est ie la [[pizes de Cir]] y [[Grup dl Sela|Mëisules]].
Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova Sëlva na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km². Sëlva cunfina cun i chemuns de [[Cianacei|Cianacëi]], [[Corvara]], [[San Martin de Tor]] y [[Santa Cristina|S. Crestina]].<br>
L chemun de Sëlva à una na frazion ufiziela, che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. Autri [[ridl]]i y raions te Sëlva che ne ie nia ufizialmënter frazions ie [[La Sëlva]], [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]] y [[La Poza]] a vest, [[Daunëi]], [[Col Da Lech]] y [[Larciunëi (Sëlva)|Larciunëi]] a nord, [[Frëina (Sëlva)|Frëina]] a sud y [[Ciampac (Sëlva)|Ciampac]] y [[Val]] a est.
=== Tlima ===
Sëlva à n tlima alpin. I insteies ie bëndebo curc y moi. La mesaries mascimes d'instà ie danter 18 y 21 °C, de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter 6 y 9 °C. L'inviern ie te Sëlva bëndebo frëit, cun temperatures mascimes danter 0 y 2 °C via per l di y de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter -6 y -9 °C.<br>
L mëns plu mol ie juni cun 135 mm de prezipitazions, l plu sut ie fauré cun mé 21 mm. Chisc dac ie stai muserei dala stazion dal tëmp te Plan a n'autëza de 1.594 metri danter l 1991 y l 2016.{{Tlima
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATURA =
| DIAGRAMM PREZIPITAZION =
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 150
| FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-TS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns temperatures]'' y ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-PS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns prezipitazions]''.
Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 1991–2016)
| Titul =
| Luech = Sëlva (Stazion dal tëmp te Plan a 1.594 metri)
| hmjan = 0.3 | hmfeb = 1.8 | hmmär = 5.3
| hmapr = 8.9 | hmmai = 13.7 | hmjun = 17.9
| hmjul = 20.2 | hmaug = 19.3 | hmsep = 14.6
| hmokt = 9.4 | hmnov = 4.0 | hmdez = 0.0
| lmjan = −7.6 | lmfeb = −8.1 | lmmär = -4.8
| lmapr = -1.3 | lmmai = 2.8 | lmjun = 6.3
| lmjul = 8.2 | lmaug = 8.1 | lmsep = 4.6
| lmokt = 0.9 | lmnov = -3.0 | lmdez = -6.5
| avjan = -3.7 | avfeb = -3.1 | avmär = 0.2
| avapr = 3.8 | avmai = 8.3 | avjun = 12.1
| avjul = 14.2 | avaug = 13.7 | avsep = 9.6
| avokt = 5.2 | avnov = 0.5 | avdez = -3.3
| nbjan = 24.0 | nbfeb = 20.8 | nbmär = 36.2
| nbapr = 55.9 | nbmai = 94.4 | nbjun = 135.0
| nbjul = 126.7 | nbaug = 126.7 | nbsep = 85.1
| nbokt = 92.1 | nbnov = 77.2 | nbdez = 37.5
| gmjan = -19 | gmfeb = -21 | gmmär = -21
| gmapr = -16 | gmmai = -7 | gmjun = -3
| gmjul = 0 | gmaug = -2 | gmsep = -6
| gmokt = -12 | gmnov = -15 | gmdez = -21 | gma = -21
| fmjan = 11 | fmfeb = 15 | fmmär = 17
| fmapr = 20 | fmmai = 25 | fmjun = 30
| fmjul = 29 | fmaug = 30 | fmsep = 26
| fmokt = 20 | fmnov = 17 | fmdez = 11 | fma = 30
| rdjan = 4.7 | rdfeb = 4.7 | rdmär = 5.8
| rdapr = 8.6 | rdmai = 12.1 | rdjun = 14.2
| rdjul = 12.7 | rdaug = 12.0 | rdsep = 9.0
| rdokt = 8.6 | rdnov = 8.3 | rddez = 5.8
}}
== Storia ==
[[File:Dorfszene in Wolkenstein um 1900.jpg|thumb|left|Sëlva ntëur al 1900.]]
Te la [[mont]]es ntëur Sëlva ([[Tramans]], [[Chedul]], [[Plan de Frea]], [[Pra da Ri]]) iel da abiné luesc ulache te la preistoria vivova ciaciadëures y abinadëures. N à ënghe abinà cërta luejes te la [[zità di Sasc]] daujin al [[jëuf de Sela]], ma chëstes semea che fova for mé nridlamënc temporeres ajache l tumova for inò ju sasc. Nfin al scumenciamënt dl [[Medieve]] semea che Sëlva fova per gran pert n bosch y dejabiteda.
L toponim ''Silva'' ie per l prim iede unit adurvà tl 1166 y uel di ''bosch''. L inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> L vën dala familia nëubla [[Wolkenstein-Trostburg]] y si ciastel. Chësc inuem vën dant tl urbar [[tirol]]ej dl [[grof Meinhard II.]] de Tirol-Görz tl ann 1288 coche ''ze Wolchenstein''.<ref>Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol'' (Fontes rerum Austriacarum II/45). Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.</ref>
== Pulitica ==
Ambolc dal 1952 incà:<ref>{{Internetquelle | url=http://www.gvcc.net/gemeindeamt/html/GEMEINDEN50-Jahre-dt.pdf | titel=Die Bürgermeister der Gemeinden Südtirols seit 1952 | werk=Festschrift 50 Jahre Südtiroler Gemeindeverband 1954–2004 | hrsg=Südtiroler Gemeindenverband | seiten=139–159 | zugriff=2015-11-16 | format=PDF; 15 MB}}</ref>
* 1952–1960: Anton Vinatzer
* 1960–1964: Rodolfo Kasslatter
* 1964–1980: Franz Costa
* 1980–1985: Ferdinand Mussner
* 1985–1996: Hermann Senoner
* 1996–2010: Roland Demetz
* 2010–2015: Peter Mussner
* 2015–{{0|0000}}: Roland Demetz
== Economia ==
[[File:Prospekt_Wolkenstein_i_Gröden_ca_1960.jpg|thumb|N pruspet turistich de Sëlva di ani 1960]]
L majer ram de l'economia te Sëlva ie l [[turism]]. Pra na populazion de mpue plu de 2.600 persones à Sëlva 8.700 liec per turisć y 1.300.000 sëuranuetes a l'ann.<ref>DOLOMITES Val Gardena Konsortialgesellschaft m.b.H.: ''Urlaubsfibel'' 2021, 6.</ref> Chësc ie ënghe scialdi tler da coche l luech cëla ora, cun n gran numer de hotiei y [[furnadoia|mplanc portamont]]. Dantaldut ie mpurtant l turism da d'inviern, sciche ënghe tl rest de la Ladinia.<br>
La [[chiena]] ie ënghe stata giut alalongia scialdi mpurtanta per l'economia, ma sciche tl rest de Gherdëina à chësc ram de l'economia scialdi lascià do ti ultimi ani.
== Nfrastrutura y trasport ==
[[File:StazioneSelvaGardena1959.jpg|miniatura|left|La ferata de Gherdëina che pea via te Sëlva (1959)]]
===Stredes===
Tres Sëlva passa la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242]] che la culeghea cul rest de Gherdëina y la [[Val dl Isarch]] a vest y i [[jëuf]]es a est. Sun [[Plan de Gralba]] se spartësc la streda statela 242 te la [[streda statela 243 dl Jëuf de Frea]] che va inant sul [[jëuf de Frea]] a 2.121 m y fina a [[Corvara]], ulache la va ite te la [[streda statela 244 de la Val Badia]].
=== Curiera ===
Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] fina y scumëncia plu linies de curieres dl [[servisc de trasport SAD]]. La linia 350 che va a [[Pruca]], [[Bulsan]] y [[Persenon]], la linia 473 che va a [[Corvara]] y la linia 471 che va sul [[jëuf de Pordoi]].
=== Ferata ===
{{Cëla nce|Ferata de Gherdëina}}Tres l luech de Sëlva passova la [[ferata de Gherdëina]] che jiva da [[Tluses]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. L servisc de ferata ova scumencià ai 6 de fauré dl 1916 y fova unì stlut ai 28 de mei dl 1960.<ref>Elfriede Perathoner, Stefano Planker, ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro'' catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011</ref> Puecia trates de la ferata à sëuravivù. Tl 1970 ie l tòch da Tluses nfin a Urtijëi stat mudà te la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242dir]], ne'n fajan n ram de la SS242 che culeghea Urtijëi cun [[Pruca]]. La trata da Urtijëi nfin te Plan ie stata mudeda te na promenade y ultimamënter a tòc ënghe te na [[streda per la rodes]].<ref>Elfriede Perathoner, Stefan Planker, ''Scibla mo 'n iëde''. Museum Ladin, San Martin de Tor 2011, ISBN 978-88-89255-33-9. Catalogo di mostra</ref>
== Educazion ==
Tl chemun de Sëlva dal na [[scola elementera]] y na [[scola mesana]] per la grupa ladina. Tramedoves toca pra la [[Direzion Raionela de Scola Ladina]] de Sëlva, che aministrea nce la scola elementera de [[Santa Cristina]].<ref>{{Internetquelle|url=http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800|hrsg=[[Südtiroler Bürgernetz]]|titel=Schulsprengel Wolkenstein|zugriff=2014-10-25}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141025120616/http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800 |date=2014-10-25 }}</ref>
== Sport ==
[[File:Stadium_Pranives.jpg|miniatura|Ududa dl stadium dala dlacia [[stadium Pranives|''Pranives'']] ulache jughea l [[HC Gherdëina]].]]Sëlva pieta n grum de puscibiliteies per chëi che ie nteressei al sport da d'inviern sciche [[jì cun i schi]] o [[pudejé]], [[jadin]]é o [[Hockey sun dlacia|fé a hockey]], nsci sciche ënghe sporc da d'instà sciche [[jì sa mont]] o [[jì a crëp]] o cun la [[roda (mesun de trasport)|roda]]. Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] dal n ciamp dala codla ulache d'instà vën fates partides dal [[juech dala codla]], y l da ënghe n stadium da fé [[tennis]] y [[chidlé]].
===Hockey===
Sëlva à n [[stadium dala dlacia]], l [[Stadium Pranives|stadium ''Pranives'']], che ie l sëul te Gherdëina y l stadium de cësa de la [[Hockey sun dlacia|scuadra da hockey]] [[HC Gherdëina]]. Dal 1973 al 2000 ova Sëlva ënghe na si scuadra de hockey, l [[HC Sëlva]], che ie po stat metù adum cul HC Gherdëina.
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 5,11
|tudësch = 5,15
|ladins = 89,74
|ann = 2011
}}
=== Svilup demografich ===
Sëlva à abù n gran crëscer de la populazion do la [[segonda viera mundiela]], che ie dublieda dal 1931 al 1971 da 1.000 a plu de 2.000 abitanc. Te chëi ani fova Sëlva cresciuda l plu debota di trëi chemuns de Gherdëina dal pont de ududa prozentuel. Aldidancuei à l luech mpue plu de 2.500 abitanc. Ma l trend se à mudà ti ultimi ani y Sëlva ie dal 2011 incà deventà un di puec chemuns te Südtirol ulache la populazion va zeruch.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:3000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:999
bar:1931 from: 0 till:999
bar:1936 from: 0 till:1102
bar:1951 from: 0 till:1282
bar:1961 from: 0 till:1604
bar:1971 from: 0 till:2137
bar:1981 from: 0 till:2294
bar:1991 from: 0 till:2394
bar:2001 from: 0 till:2513
bar:2011 from: 0 till:2660
bar:2021 from: 0 till:2592
PlotData=
bar:1921 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1931 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1936 at:1102 fontsize:S text: 1102 shift:(-8,5)
bar:1951 at:1282 fontsize:S text: 1282 shift:(-8,5)
bar:1961 at:1604 fontsize:S text: 1604 shift:(-8,5)
bar:1971 at:2137 fontsize:S text: 2137 shift:(-8,5)
bar:1981 at:2294 fontsize:S text: 2294 shift:(-8,5)
bar:1991 at:2394 fontsize:S text: 2394 shift:(-8,5)
bar:2001 at:2513 fontsize:S text: 2513 shift:(-8,5)
bar:2011 at:2660 fontsize:S text: 2660 shift:(-8,5)
bar:2021 at:2592 fontsize:S text: 2592 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Galaria dala fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="180">
1 wolkenstein selva italy 2009.jpg|Ududa de Sëlva sa Plan ora
Val Sëlva y Mont de Sëuc cun Sciliër.jpg|Val
Puez.JPG|Puez
Gröden by Gustav Jahn.JPG| L luech dit ‘Corpomio‘‘ te na pitura de [[Gustav Jahn]]
Creusc_sun_Cesa_Sotanives_te_Selva.jpg|Crëusc sun cësa Sotanives
I08 007 Grödnerbahnplanum.jpg|Ududa de Dorives tl vest de Sëlva
Prei de Cudlea sun Frea Sëlva cun Saslong.jpg|Prei de Cudlea sun Frea te Sëlva
</gallery>
== Da vijité ==
* [[Dlieja Santa Maria ad Nives]]
* [[Capeles de Gherdëina#Sëlva|Capeles de Sëlva]]
* [[Ciastel de Gherdëina]]
* [[Ciastel de Val]]
== Monumënc sota scunanza ==
Te Sëlva ie 11 frabicac sota scunanza dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: la dlieja dla Madona, la capela San Silvester de Val y de Santa Otilia pra l Ciastel, l sedim de Val, l Ciastel, la Cësa sun Col da la Pelda doi villes, villa Fossi y l pitl ciastel, y 4 mejes, Ruacia, Plazola, Piciulëi y [[Gustin]].
<gallery>
Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|La [[Dlieja Santa Maria ad Nives|dlieja dla Madona]] y la curtina de Sëlva<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Dlieja sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>
Steviola_Capela_San_Silvester_da_duman_Gherdëina.jpg|[[Capela de San Silvester]] te Val<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18019 Capela de Val sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Fischburg detail with S Christina Gröden.jpg|[[Ciastel de Gherdëina|L Ciastel]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18011 Ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Burgruine Wolkenstein Gröden.jpg|L [[sedim de Val]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18021 Sedim de Val, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Col dala Pelda Sëlva North.jpg|Cësa ''[[Col dala Pelda]]''<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18013 Cësa Col dala Pelda, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Wolkensteinschlössl Gherdëina.jpg|Pitl ciastel (Ciastel dl Brida)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18020 Pitl ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa Fossi Sëlva.jpg|Villa Fossi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18022 Villa Fossi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Ruacia_Sëlva_north.jpg|[[Ruacia]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18012 Ruacia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Plazola in Sëlva.jpg|[[Plazola]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18016 Plazola, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Piciulëi in La Poza Sëlva.jpg|Piciulëi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18015 Piciulëi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Gustin in La Poza Sëlva western aspect.jpg|Gustin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18014 Gustin, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Sëlva dal diesc luesc dla natura, che ie sota la defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.
<gallery>
Pisciadoi de Murfrëit Gherdëina.jpg|Pisciadoi de [[Murfrëit]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |title=Pisciadoi de Murfreit, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140335/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |url-status=dead }}</ref>.
Zirms sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Doi [[zirm]]es sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |title=Doi zirmes sun Piz Culac |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140333/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de zirm sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Lën de zirm sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |title=Lën de zirm, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140331/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc de Tubia Sëlva Gherdëina.jpg|Paluch de Tubia<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |title=Paluch de Tubia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |url-status=dead }}</ref>.
Selva_Sella_Saslonch_Lech_de_Ciampac.jpg|Lech de Ciampac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |title=Lech de Ciampac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140327/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |url-status=dead }}</ref>.
Ruf_Ciavazes_Selva_Gherdeina_plu_insu.jpg|[[Ruf de Ciavazes]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |title=Ruf de Ciavazes, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc_de_Piz_Culac_Sëlva_Gherdëina.jpg|Palusc de Piz Culac (La Palues)<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |title=Palusc de Piz Culac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc Frea Pilon Gherdëina.jpg|Palusc de Frea Pilon<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |title=Palusc de Frea Pilon, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140328/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |url-status=dead }}</ref>.
Prei_de_Cudlea_sun_Frea_Sëlva.jpg|Prei de Cudlea<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |title=Prei de Cudlea, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140357/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |url-status=dead }}</ref>.
Steinerne Stadt Langkofelgruppe.jpg|[[Zità di Sasc]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |title=Zità di Sasc, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |url-status=dead }}</ref>.
</gallery>
== Lies ==
* [[Hosianna]]
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
{{Culones-lista|colwidth=25em|
* [[Mauro Bernardi]] (* 11 agost 1957 te Sëlva), arpizadëur, [[Jì a crëp|mëinacrëp]] y n ex-[[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Belsy|Belsy Demetz]] (* 23 dezëmber 1984 a [[Kerala]], [[India]]), [[ciantarin]]a de mujiga populera
* [[Stefan Demetz-Sulé]] (* 10 dezëmber 1925 a [[Urtijëi]] - † 7 agost 2017 te Sëlva), [[cumponist]], [[scritëur]] y [[nseniant]] [[Ladins|ladin]].
* [[Pazifica Lardschneider Glück]] (15 de nuvëmber 1930 te Sëlva), [[scritëura]] [[Ladins|ladina]].
* [[Antone Perathoner]] da Fussel (* 28 utober 1864 te Sëlva;† 4 de fauré 1930 a [[Gries-Bulsan]]), preve, professëur y auditor dla [[Sacra Rota]].
* [[Franz Senoner|Franz Senoner-Santuel]] (* 12 juni 1927 sun [[Santuel]], Sëlva - † 3 dezëmber 2019 a [[Urtijëi]]), [[scultura|scultëur]], [[pitura|pitëur]], [[dessëni|desseniadëur]] y [[scritëur]]
* [[Sabina Willeit]] (*1973 a Bulsan), mezzosopran
* [[Emilio Comici]] (1901–1940), arpizadëur
* [[Giovanni Delago]] (1904–?), sportif de [[pudejé]]
* [[Adolf Insam]] (* 1951), jugadëur y trainadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Evelyn Insam]] (* 1994), atleta de [[saut cui schi]]
* [[Marco Insam]] (* 1989), jugadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Michaela Marzola]] (* 1966), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Gerhard Mussner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Hans Nogler]] (1919–2011), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Sophie Nogler]] (1924–2015), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Werner Perathoner]] (* 1967), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Milena Rudiferia]], (* 1954), ciantarina
* [[Peter Runggaldier]] (* 1968), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Carlo Senoner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Josefine Senoner]] (* 1941), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
* [[Karl Unterkircher]] (1970–2008), arpizadëur estrem
* [[Alex Vinatzer]] (* 1999), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Irmengard Senoner]] (* 1942), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
}}
== Referimënc tla leteratura ladina ==
[[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=121|thumb|100px|left]]Chisc ie i referimënc a Sëlva tla [[leteratura ladina]].
<i>
<poem>
La storia de Sëlva foss fineda!
Chël ch'é scrit, ie urità senza vester laudeda;
Da scrì essi bën abù mo zeche pro,
Ma per no bravé massa spizi pro,
Y spizi pro cun n raim o poejia
A unëur dla Madona de Santa Maria.
</poem>
::::[[Fedele Demetz]]
'''[[oldwikisource:Furcela di padrons|Furcela di padrons]]'''
Da vedlamënter l' Grof de Sëlva ova fat giavé dala jënt de Sëlva n lech, y i ova fac lauré debant. I primes pësc me vën mpo mil rainesc l un. Do puec ani iel unì na gran burasca y l lech ie rot ora y l' ega à fat n dann per duta Gherdëina, che n' ie mei stat l cumpagn. L didancuei vëijun mo cater salieries n pas sot tiera, fates de gran lëns, y palances seura via curides. N puech dedora dla salieries iel de gran sasc y de gran bujes sotite, ulache zacan la lores se fajova coes.
</i>
== Referënzes ==
{{reflist}}
== Bibliografia ==
* Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol (Fontes rerum Austriacarum II/45)''. Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.
* Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts (Acta Tirolensia, II)'', Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623
* Paul Senoner: ''Stredes dla vita, troies dla fede''. Pluania de Sëlva 2003.
* Rudolf Mussner (curadëur): ''Nosta Sëlva''. Cunsëi de Furmazion de Sëlva, Sëlva 1a edizion 2010.
* Elfriede Perathoner, Stefano Planker: ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro''. Catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011
* Deplu autëures: ''Chemun de Sëlva - chertes ortofoto cun i toponims ladins''. Istitut Ladin Micurá de Rü, 2017 ISBN 978-88-8171-119-2.
== Cëla ënghe ==
* [[Val]]
* [[Ruves de Gherdëina]]
* [[Lec de Gherdëina]]
== Cunliamënc ==
* [https://www.selvafoto.it/ld/ Sëlva lecurdanzes da pludagiut - Cunsëi de Furmazion Sëlva]
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan|Sëlva]]
[[Categoria:Gherdëina|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
imn5icbt6rwq12lcplfokebg18vyydf
246182
246181
2026-03-29T08:46:28Z
Asenoner
208
/* Pulitica */
246182
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Sëlva</big><br />''Wolkenstein in Gröden ([[lingaz tudësch|de]])<br />Selva di Val Gardena ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Sëlva
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|Frazions = [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]
|lld = 89.74
|de = 5.15
|it = 5.11
|Foto = Sëlva Wolkenstein Selva di Val Gardena Sella.jpg
|Descrizion foto = Sëlva ududa da [[Daunëi]]
|Ambolt = Tobias Nocker
|Ann ambolt = 2025
|Mapa = Wolkenstein_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Sëlva
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 33
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 45
|position = right
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #bebebe
}}
|Plata internet = selva.eu/la
|}}'''Sëlva''' ({{IPA-lld|ˈsɜlva|pron|Lld-Sëlva.oga}}, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Wolkenstein in Gröden'', [[lingaz talian|talian]]: ''Selva di Val Gardena'') ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] tla [[Südtirol|provinzia de Bulsan]] te la [[Talia]]. L zënter dl luech ie a 1.563 m sëura l livel dl mer. Cun {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km² iel l majer di trëi chemuns de Gherdëina n cont de spersa. N cont de populazion iel l segondo majer cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}.
L chemun de Sëlva à na sëula [[Frazion (Talia)|frazion]], che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y plu [[ridl]]i, danter chisc: [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]], [[La Poza]], [[Ghetun]], [[La Sëlva]] y [[Daunëi]].
Sëlva ie n zënter mpurtant dl [[turism]], dantaldut dl turism da d'[[inviern]]. L ie un di ponc ulache scumëncia la [[Sellaronda]] y l ie bën pusiziunà sibe per pië via a [[jì cun i schi]] che per [[jì sa mont]] o [[jì a crëp|a crëp]].<br>
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Sëlva l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].<br>Per [[lingaz ladin|ladin]] adroven cun referimënt a Sëlva la preposizion ''te'' (mpede ''a'', sciche pra autri luesc). Per ejëmpl: ''duman vedi te Sëlva'' o ''ies'a śën te Sëlva?''
== Inuem ==
L inuem per ladin de Sëlva vën dal [[latin]] ''silva'', che uel di ''bosch''. Chësc toponim ie per l prim iede unit adurvà tl 1166. L medemo inuem ie ënghe stat sëurantëut tl talian. Si urigin ne ie nia dl dut tlera. Bonamënter ie chësc inuem nasciù te n tëmp canche la populazion te Sëlva fova scialdi sterduda y l raion fova per gran pert mé n bosch.
L inuem per tudësch dl luech ie ''Wolkenstein'', che à dut n'autra origen. Chësc inuem vën dala [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]], n iede i patrons dl [[ciastel de Val]], de chël che al didancuei ne'n restl mé plu sedims. Chësc inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref>
== Luech ==
L luech de Sëlva ne à nia n zënter storich sciche Urtijëi. Chësc ie da spieghé dal fat che nfin a do la [[segonda viera mundiela]] fova te Sëlva belau mé [[luech da paur|luesc da paur]] spartii ora per l raion dl luech. La [[dlieja Santa Maria ad Nives]] fova unida fata su amesa i [[preies de Nives]], daujin a chëla che l dajova la [[calonia]] y la [[scola]]. Do la segonda viera se à la zona de [[Ghetun]] trasfurmà tl zënter dl luech, ulache ie unida fata la [[plaza Nives]].
[[File:Ciastel Wolkenstein Gherdëina.jpg|miniatura|left|La pert dedite dl [[Ciastel de Val|sedim de Val]].]]Te Sëlva ie i sedims dl [[ciastel de Val]] tl parëi [[Stevia]] dl [[17ejim secul]], che fova n iede de la familia di Maulrappen, pona di Vilanders y ala fin di [[Wolkenstein-Trostburg|Wolkenstein]]. Da chësta ultima vën l inuem per tudësch dl luech: ''Wolkenstein''. Mpue plu inite te [[Val]] ie la [[capela de San Silvester]] cun pitures murales baroches.<br>
La dliejia prinzipela ie [[Dlieja Santa Maria ad Nives|Santa Maria ad Nives]], che fova unida fata su per l prim iede tl 1503. La ie unida ngrandida te n stil modern tl 1992.
L [[ciastel de Gherdëina]] (''Fischburg'') ie tl raion dl chemun de Sëlva y ie n palaz tert-renaissance fat su per ncëria dl Grof Engelhard Dietrich von Wolkenstein; l fova la sënta de [[suneria]], ma nce ciastel da ciacia cun deplù lec artifiziei per zidlé pësc. Aldidancuei iel privat y ne possa nia unì vijità.
L luech de Sëlva ie caraterisà dal turism sibe d'[[instà]] che dantaldut d'[[inviern]]. Trëi [[furnadoia|furnadoies]] mëina alauta de viers de [[Jëuf de Frea|Frea]]/[[Dantercëpies]] y [[Ciampinëi]]. Mpurtant per l [[jì cui schi|sport dai schi]] ie nce l raion de [[Plan de Gralba]] cun la furnadoia ''Piz Sella''. L [[purtoi]] ''[[Saslong]]'' ie cunesciù per la [[Copa dl Mond de schi alpin|garejedes de Copa dl Mond]] tenides uni ann.
L raion de Val fej pert dl [[Parch natural Pöz-Odles|Parch Naturel Puez-Odles]].
== Blason ==
[[File:Blason di Wolkenstein sëura la rëjes dl Ciastel Fischburg.jpg|thumb|left|Blason de la [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]] sëura la rëjes dl [[Ciastel Fischburg]].]]L blason de Sëlva fova di [[Wolkenstein-Trostburg|grofs de Wolkenstein]] y ie dal 1968 incà l blason dl chemun. Chisc fova n iede i patrons dl [[Ciastel de Val]], de chël che al didancuei resta me plu i sedimes sun i parëies dl crëp de [[Stevia]]. Tl ann 1291 ie l ciastel unì cumprà da Rudolf de [[Olaneres]], si mut Randolf a sëurantëut l inuëm dl ciastel y ie deventà l antenat di grofs de Sëlva. Per via de chësc liam ie l blason de la familia Wolkenstein stat sëurantëut coche blason dl chemun.
L blason de Sëlva à chësta carateristiches: "L ie spartì su te cater pertes: la prima dessëura a man ciancia y la cuarta dessot a man drëta ie de culëur cuecen y arjënt, spartì da na ziracula; la segonda pert dessëura a man drëta y la prima dessot a man ciancia presënta na rissa foscia y trëi pizes brumes drusedes sun arjënt".<ref>[http://www.gemeinde.wolkensteiningroeden.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref> L ie l resultat dla union de doi emblems da plu da giut, chël di grofs di [[Olaneres]]/Pardell y chël di Maulrappen de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] (''Trostburg-Kastelruth'') che adum à furmà la familia di Wolkenstein per gauja dla maridaia danter Federico von Wolkenstein y Caterina Villanders-Trostburg.<ref>[https://www.selvafoto.it/it/libro-selva-gardena.html Plata internet Cunsëi Furmazion de Sëlva], azes ai 20.02.2021</ref>
== Geografia ==
[[File:Selva Sella Saslonch Gherdëina.jpg|thumb|left|Sëlva ududa da [[La Palota]]]]Te Sëlva se spartësc la valeda de Gherdëina su te doi tòc, cun un n ram che ti va do al [[Derjon]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y l'auter ram che ti va do al [[ruf de Val]] te [[Val]] y inant nfin te [[Pra da Rì]]. Sëlva ie pusiziuneda te n paiuel cun n grum de montes ntëurvia. A sud ie la mont de [[Ciampinëi]] y dovia l crëp de [[Saslonch]]. A nord ie la mont de [[Juac]] sëura [[Sciuz (Sëlva)|Sciuz]] y l crëp de [[Stevia]]. A est ie la [[pizes de Cir]] y [[Grup dl Sela|Mëisules]].
Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova Sëlva na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km². Sëlva cunfina cun i chemuns de [[Cianacei|Cianacëi]], [[Corvara]], [[San Martin de Tor]] y [[Santa Cristina|S. Crestina]].<br>
L chemun de Sëlva à una na frazion ufiziela, che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. Autri [[ridl]]i y raions te Sëlva che ne ie nia ufizialmënter frazions ie [[La Sëlva]], [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]] y [[La Poza]] a vest, [[Daunëi]], [[Col Da Lech]] y [[Larciunëi (Sëlva)|Larciunëi]] a nord, [[Frëina (Sëlva)|Frëina]] a sud y [[Ciampac (Sëlva)|Ciampac]] y [[Val]] a est.
=== Tlima ===
Sëlva à n tlima alpin. I insteies ie bëndebo curc y moi. La mesaries mascimes d'instà ie danter 18 y 21 °C, de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter 6 y 9 °C. L'inviern ie te Sëlva bëndebo frëit, cun temperatures mascimes danter 0 y 2 °C via per l di y de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter -6 y -9 °C.<br>
L mëns plu mol ie juni cun 135 mm de prezipitazions, l plu sut ie fauré cun mé 21 mm. Chisc dac ie stai muserei dala stazion dal tëmp te Plan a n'autëza de 1.594 metri danter l 1991 y l 2016.{{Tlima
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATURA =
| DIAGRAMM PREZIPITAZION =
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 150
| FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-TS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns temperatures]'' y ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-PS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns prezipitazions]''.
Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 1991–2016)
| Titul =
| Luech = Sëlva (Stazion dal tëmp te Plan a 1.594 metri)
| hmjan = 0.3 | hmfeb = 1.8 | hmmär = 5.3
| hmapr = 8.9 | hmmai = 13.7 | hmjun = 17.9
| hmjul = 20.2 | hmaug = 19.3 | hmsep = 14.6
| hmokt = 9.4 | hmnov = 4.0 | hmdez = 0.0
| lmjan = −7.6 | lmfeb = −8.1 | lmmär = -4.8
| lmapr = -1.3 | lmmai = 2.8 | lmjun = 6.3
| lmjul = 8.2 | lmaug = 8.1 | lmsep = 4.6
| lmokt = 0.9 | lmnov = -3.0 | lmdez = -6.5
| avjan = -3.7 | avfeb = -3.1 | avmär = 0.2
| avapr = 3.8 | avmai = 8.3 | avjun = 12.1
| avjul = 14.2 | avaug = 13.7 | avsep = 9.6
| avokt = 5.2 | avnov = 0.5 | avdez = -3.3
| nbjan = 24.0 | nbfeb = 20.8 | nbmär = 36.2
| nbapr = 55.9 | nbmai = 94.4 | nbjun = 135.0
| nbjul = 126.7 | nbaug = 126.7 | nbsep = 85.1
| nbokt = 92.1 | nbnov = 77.2 | nbdez = 37.5
| gmjan = -19 | gmfeb = -21 | gmmär = -21
| gmapr = -16 | gmmai = -7 | gmjun = -3
| gmjul = 0 | gmaug = -2 | gmsep = -6
| gmokt = -12 | gmnov = -15 | gmdez = -21 | gma = -21
| fmjan = 11 | fmfeb = 15 | fmmär = 17
| fmapr = 20 | fmmai = 25 | fmjun = 30
| fmjul = 29 | fmaug = 30 | fmsep = 26
| fmokt = 20 | fmnov = 17 | fmdez = 11 | fma = 30
| rdjan = 4.7 | rdfeb = 4.7 | rdmär = 5.8
| rdapr = 8.6 | rdmai = 12.1 | rdjun = 14.2
| rdjul = 12.7 | rdaug = 12.0 | rdsep = 9.0
| rdokt = 8.6 | rdnov = 8.3 | rddez = 5.8
}}
== Storia ==
[[File:Dorfszene in Wolkenstein um 1900.jpg|thumb|left|Sëlva ntëur al 1900.]]
Te la [[mont]]es ntëur Sëlva ([[Tramans]], [[Chedul]], [[Plan de Frea]], [[Pra da Ri]]) iel da abiné luesc ulache te la preistoria vivova ciaciadëures y abinadëures. N à ënghe abinà cërta luejes te la [[zità di Sasc]] daujin al [[jëuf de Sela]], ma chëstes semea che fova for mé nridlamënc temporeres ajache l tumova for inò ju sasc. Nfin al scumenciamënt dl [[Medieve]] semea che Sëlva fova per gran pert n bosch y dejabiteda.
L toponim ''Silva'' ie per l prim iede unit adurvà tl 1166 y uel di ''bosch''. L inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> L vën dala familia nëubla [[Wolkenstein-Trostburg]] y si ciastel. Chësc inuem vën dant tl urbar [[tirol]]ej dl [[grof Meinhard II.]] de Tirol-Görz tl ann 1288 coche ''ze Wolchenstein''.<ref>Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol'' (Fontes rerum Austriacarum II/45). Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.</ref>
== Pulitica ==
Ambolc dal 1952 incà:<ref>{{Internetquelle | url=http://www.gvcc.net/gemeindeamt/html/GEMEINDEN50-Jahre-dt.pdf | titel=Die Bürgermeister der Gemeinden Südtirols seit 1952 | werk=Festschrift 50 Jahre Südtiroler Gemeindeverband 1954–2004 | hrsg=Südtiroler Gemeindenverband | seiten=139–159 | zugriff=2015-11-16 | format=PDF; 15 MB}}</ref>
* 1952–1960: Anton Vinatzer
* 1960–1964: Rodolfo Kasslatter
* 1964–1980: Franz Costa
* 1980–1985: Ferdinand Mussner
* 1985–1996: Hermann Senoner
* 1996–2010: Roland Demetz
* 2010–2015: Peter Mussner
* 2015–2025: Roland Demetz
* 2025–{{0|0000}}: Tobias Nocker
== Economia ==
[[File:Prospekt_Wolkenstein_i_Gröden_ca_1960.jpg|thumb|N pruspet turistich de Sëlva di ani 1960]]
L majer ram de l'economia te Sëlva ie l [[turism]]. Pra na populazion de mpue plu de 2.600 persones à Sëlva 8.700 liec per turisć y 1.300.000 sëuranuetes a l'ann.<ref>DOLOMITES Val Gardena Konsortialgesellschaft m.b.H.: ''Urlaubsfibel'' 2021, 6.</ref> Chësc ie ënghe scialdi tler da coche l luech cëla ora, cun n gran numer de hotiei y [[furnadoia|mplanc portamont]]. Dantaldut ie mpurtant l turism da d'inviern, sciche ënghe tl rest de la Ladinia.<br>
La [[chiena]] ie ënghe stata giut alalongia scialdi mpurtanta per l'economia, ma sciche tl rest de Gherdëina à chësc ram de l'economia scialdi lascià do ti ultimi ani.
== Nfrastrutura y trasport ==
[[File:StazioneSelvaGardena1959.jpg|miniatura|left|La ferata de Gherdëina che pea via te Sëlva (1959)]]
===Stredes===
Tres Sëlva passa la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242]] che la culeghea cul rest de Gherdëina y la [[Val dl Isarch]] a vest y i [[jëuf]]es a est. Sun [[Plan de Gralba]] se spartësc la streda statela 242 te la [[streda statela 243 dl Jëuf de Frea]] che va inant sul [[jëuf de Frea]] a 2.121 m y fina a [[Corvara]], ulache la va ite te la [[streda statela 244 de la Val Badia]].
=== Curiera ===
Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] fina y scumëncia plu linies de curieres dl [[servisc de trasport SAD]]. La linia 350 che va a [[Pruca]], [[Bulsan]] y [[Persenon]], la linia 473 che va a [[Corvara]] y la linia 471 che va sul [[jëuf de Pordoi]].
=== Ferata ===
{{Cëla nce|Ferata de Gherdëina}}Tres l luech de Sëlva passova la [[ferata de Gherdëina]] che jiva da [[Tluses]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. L servisc de ferata ova scumencià ai 6 de fauré dl 1916 y fova unì stlut ai 28 de mei dl 1960.<ref>Elfriede Perathoner, Stefano Planker, ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro'' catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011</ref> Puecia trates de la ferata à sëuravivù. Tl 1970 ie l tòch da Tluses nfin a Urtijëi stat mudà te la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242dir]], ne'n fajan n ram de la SS242 che culeghea Urtijëi cun [[Pruca]]. La trata da Urtijëi nfin te Plan ie stata mudeda te na promenade y ultimamënter a tòc ënghe te na [[streda per la rodes]].<ref>Elfriede Perathoner, Stefan Planker, ''Scibla mo 'n iëde''. Museum Ladin, San Martin de Tor 2011, ISBN 978-88-89255-33-9. Catalogo di mostra</ref>
== Educazion ==
Tl chemun de Sëlva dal na [[scola elementera]] y na [[scola mesana]] per la grupa ladina. Tramedoves toca pra la [[Direzion Raionela de Scola Ladina]] de Sëlva, che aministrea nce la scola elementera de [[Santa Cristina]].<ref>{{Internetquelle|url=http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800|hrsg=[[Südtiroler Bürgernetz]]|titel=Schulsprengel Wolkenstein|zugriff=2014-10-25}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141025120616/http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800 |date=2014-10-25 }}</ref>
== Sport ==
[[File:Stadium_Pranives.jpg|miniatura|Ududa dl stadium dala dlacia [[stadium Pranives|''Pranives'']] ulache jughea l [[HC Gherdëina]].]]Sëlva pieta n grum de puscibiliteies per chëi che ie nteressei al sport da d'inviern sciche [[jì cun i schi]] o [[pudejé]], [[jadin]]é o [[Hockey sun dlacia|fé a hockey]], nsci sciche ënghe sporc da d'instà sciche [[jì sa mont]] o [[jì a crëp]] o cun la [[roda (mesun de trasport)|roda]]. Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] dal n ciamp dala codla ulache d'instà vën fates partides dal [[juech dala codla]], y l da ënghe n stadium da fé [[tennis]] y [[chidlé]].
===Hockey===
Sëlva à n [[stadium dala dlacia]], l [[Stadium Pranives|stadium ''Pranives'']], che ie l sëul te Gherdëina y l stadium de cësa de la [[Hockey sun dlacia|scuadra da hockey]] [[HC Gherdëina]]. Dal 1973 al 2000 ova Sëlva ënghe na si scuadra de hockey, l [[HC Sëlva]], che ie po stat metù adum cul HC Gherdëina.
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 5,11
|tudësch = 5,15
|ladins = 89,74
|ann = 2011
}}
=== Svilup demografich ===
Sëlva à abù n gran crëscer de la populazion do la [[segonda viera mundiela]], che ie dublieda dal 1931 al 1971 da 1.000 a plu de 2.000 abitanc. Te chëi ani fova Sëlva cresciuda l plu debota di trëi chemuns de Gherdëina dal pont de ududa prozentuel. Aldidancuei à l luech mpue plu de 2.500 abitanc. Ma l trend se à mudà ti ultimi ani y Sëlva ie dal 2011 incà deventà un di puec chemuns te Südtirol ulache la populazion va zeruch.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:3000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:999
bar:1931 from: 0 till:999
bar:1936 from: 0 till:1102
bar:1951 from: 0 till:1282
bar:1961 from: 0 till:1604
bar:1971 from: 0 till:2137
bar:1981 from: 0 till:2294
bar:1991 from: 0 till:2394
bar:2001 from: 0 till:2513
bar:2011 from: 0 till:2660
bar:2021 from: 0 till:2592
PlotData=
bar:1921 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1931 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1936 at:1102 fontsize:S text: 1102 shift:(-8,5)
bar:1951 at:1282 fontsize:S text: 1282 shift:(-8,5)
bar:1961 at:1604 fontsize:S text: 1604 shift:(-8,5)
bar:1971 at:2137 fontsize:S text: 2137 shift:(-8,5)
bar:1981 at:2294 fontsize:S text: 2294 shift:(-8,5)
bar:1991 at:2394 fontsize:S text: 2394 shift:(-8,5)
bar:2001 at:2513 fontsize:S text: 2513 shift:(-8,5)
bar:2011 at:2660 fontsize:S text: 2660 shift:(-8,5)
bar:2021 at:2592 fontsize:S text: 2592 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Galaria dala fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="180">
1 wolkenstein selva italy 2009.jpg|Ududa de Sëlva sa Plan ora
Val Sëlva y Mont de Sëuc cun Sciliër.jpg|Val
Puez.JPG|Puez
Gröden by Gustav Jahn.JPG| L luech dit ‘Corpomio‘‘ te na pitura de [[Gustav Jahn]]
Creusc_sun_Cesa_Sotanives_te_Selva.jpg|Crëusc sun cësa Sotanives
I08 007 Grödnerbahnplanum.jpg|Ududa de Dorives tl vest de Sëlva
Prei de Cudlea sun Frea Sëlva cun Saslong.jpg|Prei de Cudlea sun Frea te Sëlva
</gallery>
== Da vijité ==
* [[Dlieja Santa Maria ad Nives]]
* [[Capeles de Gherdëina#Sëlva|Capeles de Sëlva]]
* [[Ciastel de Gherdëina]]
* [[Ciastel de Val]]
== Monumënc sota scunanza ==
Te Sëlva ie 11 frabicac sota scunanza dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: la dlieja dla Madona, la capela San Silvester de Val y de Santa Otilia pra l Ciastel, l sedim de Val, l Ciastel, la Cësa sun Col da la Pelda doi villes, villa Fossi y l pitl ciastel, y 4 mejes, Ruacia, Plazola, Piciulëi y [[Gustin]].
<gallery>
Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|La [[Dlieja Santa Maria ad Nives|dlieja dla Madona]] y la curtina de Sëlva<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Dlieja sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>
Steviola_Capela_San_Silvester_da_duman_Gherdëina.jpg|[[Capela de San Silvester]] te Val<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18019 Capela de Val sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Fischburg detail with S Christina Gröden.jpg|[[Ciastel de Gherdëina|L Ciastel]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18011 Ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Burgruine Wolkenstein Gröden.jpg|L [[sedim de Val]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18021 Sedim de Val, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Col dala Pelda Sëlva North.jpg|Cësa ''[[Col dala Pelda]]''<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18013 Cësa Col dala Pelda, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Wolkensteinschlössl Gherdëina.jpg|Pitl ciastel (Ciastel dl Brida)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18020 Pitl ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa Fossi Sëlva.jpg|Villa Fossi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18022 Villa Fossi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Ruacia_Sëlva_north.jpg|[[Ruacia]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18012 Ruacia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Plazola in Sëlva.jpg|[[Plazola]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18016 Plazola, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Piciulëi in La Poza Sëlva.jpg|Piciulëi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18015 Piciulëi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Gustin in La Poza Sëlva western aspect.jpg|Gustin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18014 Gustin, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Sëlva dal diesc luesc dla natura, che ie sota la defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.
<gallery>
Pisciadoi de Murfrëit Gherdëina.jpg|Pisciadoi de [[Murfrëit]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |title=Pisciadoi de Murfreit, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140335/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |url-status=dead }}</ref>.
Zirms sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Doi [[zirm]]es sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |title=Doi zirmes sun Piz Culac |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140333/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de zirm sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Lën de zirm sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |title=Lën de zirm, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140331/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc de Tubia Sëlva Gherdëina.jpg|Paluch de Tubia<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |title=Paluch de Tubia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |url-status=dead }}</ref>.
Selva_Sella_Saslonch_Lech_de_Ciampac.jpg|Lech de Ciampac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |title=Lech de Ciampac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140327/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |url-status=dead }}</ref>.
Ruf_Ciavazes_Selva_Gherdeina_plu_insu.jpg|[[Ruf de Ciavazes]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |title=Ruf de Ciavazes, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc_de_Piz_Culac_Sëlva_Gherdëina.jpg|Palusc de Piz Culac (La Palues)<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |title=Palusc de Piz Culac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc Frea Pilon Gherdëina.jpg|Palusc de Frea Pilon<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |title=Palusc de Frea Pilon, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140328/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |url-status=dead }}</ref>.
Prei_de_Cudlea_sun_Frea_Sëlva.jpg|Prei de Cudlea<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |title=Prei de Cudlea, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140357/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |url-status=dead }}</ref>.
Steinerne Stadt Langkofelgruppe.jpg|[[Zità di Sasc]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |title=Zità di Sasc, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |url-status=dead }}</ref>.
</gallery>
== Lies ==
* [[Hosianna]]
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
{{Culones-lista|colwidth=25em|
* [[Mauro Bernardi]] (* 11 agost 1957 te Sëlva), arpizadëur, [[Jì a crëp|mëinacrëp]] y n ex-[[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Belsy|Belsy Demetz]] (* 23 dezëmber 1984 a [[Kerala]], [[India]]), [[ciantarin]]a de mujiga populera
* [[Stefan Demetz-Sulé]] (* 10 dezëmber 1925 a [[Urtijëi]] - † 7 agost 2017 te Sëlva), [[cumponist]], [[scritëur]] y [[nseniant]] [[Ladins|ladin]].
* [[Pazifica Lardschneider Glück]] (15 de nuvëmber 1930 te Sëlva), [[scritëura]] [[Ladins|ladina]].
* [[Antone Perathoner]] da Fussel (* 28 utober 1864 te Sëlva;† 4 de fauré 1930 a [[Gries-Bulsan]]), preve, professëur y auditor dla [[Sacra Rota]].
* [[Franz Senoner|Franz Senoner-Santuel]] (* 12 juni 1927 sun [[Santuel]], Sëlva - † 3 dezëmber 2019 a [[Urtijëi]]), [[scultura|scultëur]], [[pitura|pitëur]], [[dessëni|desseniadëur]] y [[scritëur]]
* [[Sabina Willeit]] (*1973 a Bulsan), mezzosopran
* [[Emilio Comici]] (1901–1940), arpizadëur
* [[Giovanni Delago]] (1904–?), sportif de [[pudejé]]
* [[Adolf Insam]] (* 1951), jugadëur y trainadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Evelyn Insam]] (* 1994), atleta de [[saut cui schi]]
* [[Marco Insam]] (* 1989), jugadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Michaela Marzola]] (* 1966), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Gerhard Mussner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Hans Nogler]] (1919–2011), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Sophie Nogler]] (1924–2015), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Werner Perathoner]] (* 1967), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Milena Rudiferia]], (* 1954), ciantarina
* [[Peter Runggaldier]] (* 1968), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Carlo Senoner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Josefine Senoner]] (* 1941), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
* [[Karl Unterkircher]] (1970–2008), arpizadëur estrem
* [[Alex Vinatzer]] (* 1999), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Irmengard Senoner]] (* 1942), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
}}
== Referimënc tla leteratura ladina ==
[[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=121|thumb|100px|left]]Chisc ie i referimënc a Sëlva tla [[leteratura ladina]].
<i>
<poem>
La storia de Sëlva foss fineda!
Chël ch'é scrit, ie urità senza vester laudeda;
Da scrì essi bën abù mo zeche pro,
Ma per no bravé massa spizi pro,
Y spizi pro cun n raim o poejia
A unëur dla Madona de Santa Maria.
</poem>
::::[[Fedele Demetz]]
'''[[oldwikisource:Furcela di padrons|Furcela di padrons]]'''
Da vedlamënter l' Grof de Sëlva ova fat giavé dala jënt de Sëlva n lech, y i ova fac lauré debant. I primes pësc me vën mpo mil rainesc l un. Do puec ani iel unì na gran burasca y l lech ie rot ora y l' ega à fat n dann per duta Gherdëina, che n' ie mei stat l cumpagn. L didancuei vëijun mo cater salieries n pas sot tiera, fates de gran lëns, y palances seura via curides. N puech dedora dla salieries iel de gran sasc y de gran bujes sotite, ulache zacan la lores se fajova coes.
</i>
== Referënzes ==
{{reflist}}
== Bibliografia ==
* Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol (Fontes rerum Austriacarum II/45)''. Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.
* Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts (Acta Tirolensia, II)'', Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623
* Paul Senoner: ''Stredes dla vita, troies dla fede''. Pluania de Sëlva 2003.
* Rudolf Mussner (curadëur): ''Nosta Sëlva''. Cunsëi de Furmazion de Sëlva, Sëlva 1a edizion 2010.
* Elfriede Perathoner, Stefano Planker: ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro''. Catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011
* Deplu autëures: ''Chemun de Sëlva - chertes ortofoto cun i toponims ladins''. Istitut Ladin Micurá de Rü, 2017 ISBN 978-88-8171-119-2.
== Cëla ënghe ==
* [[Val]]
* [[Ruves de Gherdëina]]
* [[Lec de Gherdëina]]
== Cunliamënc ==
* [https://www.selvafoto.it/ld/ Sëlva lecurdanzes da pludagiut - Cunsëi de Furmazion Sëlva]
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan|Sëlva]]
[[Categoria:Gherdëina|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
b9ieddyhjrmj1y8xfonpl527eajejq9
246183
246182
2026-03-29T08:47:16Z
Asenoner
208
/* Ferata */
246183
wikitext
text/x-wiki
{{Gherdëina}}
{{Infobox chemun Südtirol
|Inuem luech = <big>Sëlva</big><br />''Wolkenstein in Gröden ([[lingaz tudësch|de]])<br />Selva di Val Gardena ([[lingaz talian|it]])''
|Inuem scëmpl = Sëlva
|Blason =
|Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]]
|Frazions = [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]
|lld = 89.74
|de = 5.15
|it = 5.11
|Foto = Sëlva Wolkenstein Selva di Val Gardena Sella.jpg
|Descrizion foto = Sëlva ududa da [[Daunëi]]
|Ambolt = Tobias Nocker
|Ann ambolt = 2025
|Mapa = Wolkenstein_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg
|Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione
|Trentin-Südtirol
|label = Sëlva
|latitudineGradi = 46
|latitudinePrimi = 33
|longitudineGradi = 11
|longitudinePrimi = 45
|position = right
|width = 300
|float = center
|relief = yes
|background = #bebebe
}}
|Plata internet = selva.eu/la
|}}'''Sëlva''' ({{IPA-lld|ˈsɜlva|pron|Lld-Sëlva.oga}}, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Wolkenstein in Gröden'', [[lingaz talian|talian]]: ''Selva di Val Gardena'') ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] tla [[Südtirol|provinzia de Bulsan]] te la [[Talia]]. L zënter dl luech ie a 1.563 m sëura l livel dl mer. Cun {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km² iel l majer di trëi chemuns de Gherdëina n cont de spersa. N cont de populazion iel l segondo majer cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}.
L chemun de Sëlva à na sëula [[Frazion (Talia)|frazion]], che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y plu [[ridl]]i, danter chisc: [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]], [[La Poza]], [[Ghetun]], [[La Sëlva]] y [[Daunëi]].
Sëlva ie n zënter mpurtant dl [[turism]], dantaldut dl turism da d'[[inviern]]. L ie un di ponc ulache scumëncia la [[Sellaronda]] y l ie bën pusiziunà sibe per pië via a [[jì cun i schi]] che per [[jì sa mont]] o [[jì a crëp|a crëp]].<br>
Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Sëlva l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].<br>Per [[lingaz ladin|ladin]] adroven cun referimënt a Sëlva la preposizion ''te'' (mpede ''a'', sciche pra autri luesc). Per ejëmpl: ''duman vedi te Sëlva'' o ''ies'a śën te Sëlva?''
== Inuem ==
L inuem per ladin de Sëlva vën dal [[latin]] ''silva'', che uel di ''bosch''. Chësc toponim ie per l prim iede unit adurvà tl 1166. L medemo inuem ie ënghe stat sëurantëut tl talian. Si urigin ne ie nia dl dut tlera. Bonamënter ie chësc inuem nasciù te n tëmp canche la populazion te Sëlva fova scialdi sterduda y l raion fova per gran pert mé n bosch.
L inuem per tudësch dl luech ie ''Wolkenstein'', che à dut n'autra origen. Chësc inuem vën dala [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]], n iede i patrons dl [[ciastel de Val]], de chël che al didancuei ne'n restl mé plu sedims. Chësc inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref>
== Luech ==
L luech de Sëlva ne à nia n zënter storich sciche Urtijëi. Chësc ie da spieghé dal fat che nfin a do la [[segonda viera mundiela]] fova te Sëlva belau mé [[luech da paur|luesc da paur]] spartii ora per l raion dl luech. La [[dlieja Santa Maria ad Nives]] fova unida fata su amesa i [[preies de Nives]], daujin a chëla che l dajova la [[calonia]] y la [[scola]]. Do la segonda viera se à la zona de [[Ghetun]] trasfurmà tl zënter dl luech, ulache ie unida fata la [[plaza Nives]].
[[File:Ciastel Wolkenstein Gherdëina.jpg|miniatura|left|La pert dedite dl [[Ciastel de Val|sedim de Val]].]]Te Sëlva ie i sedims dl [[ciastel de Val]] tl parëi [[Stevia]] dl [[17ejim secul]], che fova n iede de la familia di Maulrappen, pona di Vilanders y ala fin di [[Wolkenstein-Trostburg|Wolkenstein]]. Da chësta ultima vën l inuem per tudësch dl luech: ''Wolkenstein''. Mpue plu inite te [[Val]] ie la [[capela de San Silvester]] cun pitures murales baroches.<br>
La dliejia prinzipela ie [[Dlieja Santa Maria ad Nives|Santa Maria ad Nives]], che fova unida fata su per l prim iede tl 1503. La ie unida ngrandida te n stil modern tl 1992.
L [[ciastel de Gherdëina]] (''Fischburg'') ie tl raion dl chemun de Sëlva y ie n palaz tert-renaissance fat su per ncëria dl Grof Engelhard Dietrich von Wolkenstein; l fova la sënta de [[suneria]], ma nce ciastel da ciacia cun deplù lec artifiziei per zidlé pësc. Aldidancuei iel privat y ne possa nia unì vijità.
L luech de Sëlva ie caraterisà dal turism sibe d'[[instà]] che dantaldut d'[[inviern]]. Trëi [[furnadoia|furnadoies]] mëina alauta de viers de [[Jëuf de Frea|Frea]]/[[Dantercëpies]] y [[Ciampinëi]]. Mpurtant per l [[jì cui schi|sport dai schi]] ie nce l raion de [[Plan de Gralba]] cun la furnadoia ''Piz Sella''. L [[purtoi]] ''[[Saslong]]'' ie cunesciù per la [[Copa dl Mond de schi alpin|garejedes de Copa dl Mond]] tenides uni ann.
L raion de Val fej pert dl [[Parch natural Pöz-Odles|Parch Naturel Puez-Odles]].
== Blason ==
[[File:Blason di Wolkenstein sëura la rëjes dl Ciastel Fischburg.jpg|thumb|left|Blason de la [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]] sëura la rëjes dl [[Ciastel Fischburg]].]]L blason de Sëlva fova di [[Wolkenstein-Trostburg|grofs de Wolkenstein]] y ie dal 1968 incà l blason dl chemun. Chisc fova n iede i patrons dl [[Ciastel de Val]], de chël che al didancuei resta me plu i sedimes sun i parëies dl crëp de [[Stevia]]. Tl ann 1291 ie l ciastel unì cumprà da Rudolf de [[Olaneres]], si mut Randolf a sëurantëut l inuëm dl ciastel y ie deventà l antenat di grofs de Sëlva. Per via de chësc liam ie l blason de la familia Wolkenstein stat sëurantëut coche blason dl chemun.
L blason de Sëlva à chësta carateristiches: "L ie spartì su te cater pertes: la prima dessëura a man ciancia y la cuarta dessot a man drëta ie de culëur cuecen y arjënt, spartì da na ziracula; la segonda pert dessëura a man drëta y la prima dessot a man ciancia presënta na rissa foscia y trëi pizes brumes drusedes sun arjënt".<ref>[http://www.gemeinde.wolkensteiningroeden.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref> L ie l resultat dla union de doi emblems da plu da giut, chël di grofs di [[Olaneres]]/Pardell y chël di Maulrappen de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] (''Trostburg-Kastelruth'') che adum à furmà la familia di Wolkenstein per gauja dla maridaia danter Federico von Wolkenstein y Caterina Villanders-Trostburg.<ref>[https://www.selvafoto.it/it/libro-selva-gardena.html Plata internet Cunsëi Furmazion de Sëlva], azes ai 20.02.2021</ref>
== Geografia ==
[[File:Selva Sella Saslonch Gherdëina.jpg|thumb|left|Sëlva ududa da [[La Palota]]]]Te Sëlva se spartësc la valeda de Gherdëina su te doi tòc, cun un n ram che ti va do al [[Derjon]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y l'auter ram che ti va do al [[ruf de Val]] te [[Val]] y inant nfin te [[Pra da Rì]]. Sëlva ie pusiziuneda te n paiuel cun n grum de montes ntëurvia. A sud ie la mont de [[Ciampinëi]] y dovia l crëp de [[Saslonch]]. A nord ie la mont de [[Juac]] sëura [[Sciuz (Sëlva)|Sciuz]] y l crëp de [[Stevia]]. A est ie la [[pizes de Cir]] y [[Grup dl Sela|Mëisules]].
Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova Sëlva na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}} km². Sëlva cunfina cun i chemuns de [[Cianacei|Cianacëi]], [[Corvara]], [[San Martin de Tor]] y [[Santa Cristina|S. Crestina]].<br>
L chemun de Sëlva à una na frazion ufiziela, che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. Autri [[ridl]]i y raions te Sëlva che ne ie nia ufizialmënter frazions ie [[La Sëlva]], [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]] y [[La Poza]] a vest, [[Daunëi]], [[Col Da Lech]] y [[Larciunëi (Sëlva)|Larciunëi]] a nord, [[Frëina (Sëlva)|Frëina]] a sud y [[Ciampac (Sëlva)|Ciampac]] y [[Val]] a est.
=== Tlima ===
Sëlva à n tlima alpin. I insteies ie bëndebo curc y moi. La mesaries mascimes d'instà ie danter 18 y 21 °C, de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter 6 y 9 °C. L'inviern ie te Sëlva bëndebo frëit, cun temperatures mascimes danter 0 y 2 °C via per l di y de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter -6 y -9 °C.<br>
L mëns plu mol ie juni cun 135 mm de prezipitazions, l plu sut ie fauré cun mé 21 mm. Chisc dac ie stai muserei dala stazion dal tëmp te Plan a n'autëza de 1.594 metri danter l 1991 y l 2016.{{Tlima
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATURA =
| DIAGRAMM PREZIPITAZION =
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 150
| FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-TS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns temperatures]'' y ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-PS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns prezipitazions]''.
Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 1991–2016)
| Titul =
| Luech = Sëlva (Stazion dal tëmp te Plan a 1.594 metri)
| hmjan = 0.3 | hmfeb = 1.8 | hmmär = 5.3
| hmapr = 8.9 | hmmai = 13.7 | hmjun = 17.9
| hmjul = 20.2 | hmaug = 19.3 | hmsep = 14.6
| hmokt = 9.4 | hmnov = 4.0 | hmdez = 0.0
| lmjan = −7.6 | lmfeb = −8.1 | lmmär = -4.8
| lmapr = -1.3 | lmmai = 2.8 | lmjun = 6.3
| lmjul = 8.2 | lmaug = 8.1 | lmsep = 4.6
| lmokt = 0.9 | lmnov = -3.0 | lmdez = -6.5
| avjan = -3.7 | avfeb = -3.1 | avmär = 0.2
| avapr = 3.8 | avmai = 8.3 | avjun = 12.1
| avjul = 14.2 | avaug = 13.7 | avsep = 9.6
| avokt = 5.2 | avnov = 0.5 | avdez = -3.3
| nbjan = 24.0 | nbfeb = 20.8 | nbmär = 36.2
| nbapr = 55.9 | nbmai = 94.4 | nbjun = 135.0
| nbjul = 126.7 | nbaug = 126.7 | nbsep = 85.1
| nbokt = 92.1 | nbnov = 77.2 | nbdez = 37.5
| gmjan = -19 | gmfeb = -21 | gmmär = -21
| gmapr = -16 | gmmai = -7 | gmjun = -3
| gmjul = 0 | gmaug = -2 | gmsep = -6
| gmokt = -12 | gmnov = -15 | gmdez = -21 | gma = -21
| fmjan = 11 | fmfeb = 15 | fmmär = 17
| fmapr = 20 | fmmai = 25 | fmjun = 30
| fmjul = 29 | fmaug = 30 | fmsep = 26
| fmokt = 20 | fmnov = 17 | fmdez = 11 | fma = 30
| rdjan = 4.7 | rdfeb = 4.7 | rdmär = 5.8
| rdapr = 8.6 | rdmai = 12.1 | rdjun = 14.2
| rdjul = 12.7 | rdaug = 12.0 | rdsep = 9.0
| rdokt = 8.6 | rdnov = 8.3 | rddez = 5.8
}}
== Storia ==
[[File:Dorfszene in Wolkenstein um 1900.jpg|thumb|left|Sëlva ntëur al 1900.]]
Te la [[mont]]es ntëur Sëlva ([[Tramans]], [[Chedul]], [[Plan de Frea]], [[Pra da Ri]]) iel da abiné luesc ulache te la preistoria vivova ciaciadëures y abinadëures. N à ënghe abinà cërta luejes te la [[zità di Sasc]] daujin al [[jëuf de Sela]], ma chëstes semea che fova for mé nridlamënc temporeres ajache l tumova for inò ju sasc. Nfin al scumenciamënt dl [[Medieve]] semea che Sëlva fova per gran pert n bosch y dejabiteda.
L toponim ''Silva'' ie per l prim iede unit adurvà tl 1166 y uel di ''bosch''. L inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> L vën dala familia nëubla [[Wolkenstein-Trostburg]] y si ciastel. Chësc inuem vën dant tl urbar [[tirol]]ej dl [[grof Meinhard II.]] de Tirol-Görz tl ann 1288 coche ''ze Wolchenstein''.<ref>Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol'' (Fontes rerum Austriacarum II/45). Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.</ref>
== Pulitica ==
Ambolc dal 1952 incà:<ref>{{Internetquelle | url=http://www.gvcc.net/gemeindeamt/html/GEMEINDEN50-Jahre-dt.pdf | titel=Die Bürgermeister der Gemeinden Südtirols seit 1952 | werk=Festschrift 50 Jahre Südtiroler Gemeindeverband 1954–2004 | hrsg=Südtiroler Gemeindenverband | seiten=139–159 | zugriff=2015-11-16 | format=PDF; 15 MB}}</ref>
* 1952–1960: Anton Vinatzer
* 1960–1964: Rodolfo Kasslatter
* 1964–1980: Franz Costa
* 1980–1985: Ferdinand Mussner
* 1985–1996: Hermann Senoner
* 1996–2010: Roland Demetz
* 2010–2015: Peter Mussner
* 2015–2025: Roland Demetz
* 2025–{{0|0000}}: Tobias Nocker
== Economia ==
[[File:Prospekt_Wolkenstein_i_Gröden_ca_1960.jpg|thumb|N pruspet turistich de Sëlva di ani 1960]]
L majer ram de l'economia te Sëlva ie l [[turism]]. Pra na populazion de mpue plu de 2.600 persones à Sëlva 8.700 liec per turisć y 1.300.000 sëuranuetes a l'ann.<ref>DOLOMITES Val Gardena Konsortialgesellschaft m.b.H.: ''Urlaubsfibel'' 2021, 6.</ref> Chësc ie ënghe scialdi tler da coche l luech cëla ora, cun n gran numer de hotiei y [[furnadoia|mplanc portamont]]. Dantaldut ie mpurtant l turism da d'inviern, sciche ënghe tl rest de la Ladinia.<br>
La [[chiena]] ie ënghe stata giut alalongia scialdi mpurtanta per l'economia, ma sciche tl rest de Gherdëina à chësc ram de l'economia scialdi lascià do ti ultimi ani.
== Nfrastrutura y trasport ==
[[File:StazioneSelvaGardena1959.jpg|miniatura|left|La ferata de Gherdëina che pea via te Sëlva (1959)]]
===Stredes===
Tres Sëlva passa la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242]] che la culeghea cul rest de Gherdëina y la [[Val dl Isarch]] a vest y i [[jëuf]]es a est. Sun [[Plan de Gralba]] se spartësc la streda statela 242 te la [[streda statela 243 dl Jëuf de Frea]] che va inant sul [[jëuf de Frea]] a 2.121 m y fina a [[Corvara]], ulache la va ite te la [[streda statela 244 de la Val Badia]].
=== Curiera ===
Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] fina y scumëncia plu linies de curieres dl [[servisc de trasport SAD]]. La linia 350 che va a [[Pruca]], [[Bulsan]] y [[Persenon]], la linia 473 che va a [[Corvara]] y la linia 471 che va sul [[jëuf de Pordoi]].
=== Ferata ===
{{Cëla nce|Ferata de Gherdëina}}Tres l luech de Sëlva passova la [[ferata de Gherdëina]] che jiva da [[Tluses]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. L servisc de ferata ova scumencià ai 6 de fauré dl 1916 y fova unì stlut do 44 ani ai 28 de mei dl 1960.<ref>Elfriede Perathoner, Stefano Planker, ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro'' catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011</ref> Puecia trates de la ferata à sëuravivù. Tl 1970 ie l tòch da Tluses nfin a Urtijëi stat mudà te la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242dir]], ne'n fajan n ram de la SS242 che culeghea Urtijëi cun [[Pruca]]. La trata da Urtijëi nfin te Plan ie stata mudeda te na promenade y ultimamënter a tòc ënghe te na [[streda per la rodes]].<ref>Elfriede Perathoner, Stefan Planker, ''Scibla mo 'n iëde''. Museum Ladin, San Martin de Tor 2011, ISBN 978-88-89255-33-9. Catalogo di mostra</ref>
== Educazion ==
Tl chemun de Sëlva dal na [[scola elementera]] y na [[scola mesana]] per la grupa ladina. Tramedoves toca pra la [[Direzion Raionela de Scola Ladina]] de Sëlva, che aministrea nce la scola elementera de [[Santa Cristina]].<ref>{{Internetquelle|url=http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800|hrsg=[[Südtiroler Bürgernetz]]|titel=Schulsprengel Wolkenstein|zugriff=2014-10-25}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141025120616/http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800 |date=2014-10-25 }}</ref>
== Sport ==
[[File:Stadium_Pranives.jpg|miniatura|Ududa dl stadium dala dlacia [[stadium Pranives|''Pranives'']] ulache jughea l [[HC Gherdëina]].]]Sëlva pieta n grum de puscibiliteies per chëi che ie nteressei al sport da d'inviern sciche [[jì cun i schi]] o [[pudejé]], [[jadin]]é o [[Hockey sun dlacia|fé a hockey]], nsci sciche ënghe sporc da d'instà sciche [[jì sa mont]] o [[jì a crëp]] o cun la [[roda (mesun de trasport)|roda]]. Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] dal n ciamp dala codla ulache d'instà vën fates partides dal [[juech dala codla]], y l da ënghe n stadium da fé [[tennis]] y [[chidlé]].
===Hockey===
Sëlva à n [[stadium dala dlacia]], l [[Stadium Pranives|stadium ''Pranives'']], che ie l sëul te Gherdëina y l stadium de cësa de la [[Hockey sun dlacia|scuadra da hockey]] [[HC Gherdëina]]. Dal 1973 al 2000 ova Sëlva ënghe na si scuadra de hockey, l [[HC Sëlva]], che ie po stat metù adum cul HC Gherdëina.
== Cumenanza ==
=== Spartizion linguistica ===
{{Lingaz de apartenënza
|talian = 5,11
|tudësch = 5,15
|ladins = 89,74
|ann = 2011
}}
=== Svilup demografich ===
Sëlva à abù n gran crëscer de la populazion do la [[segonda viera mundiela]], che ie dublieda dal 1931 al 1971 da 1.000 a plu de 2.000 abitanc. Te chëi ani fova Sëlva cresciuda l plu debota di trëi chemuns de Gherdëina dal pont de ududa prozentuel. Aldidancuei à l luech mpue plu de 2.500 abitanc. Ma l trend se à mudà ti ultimi ani y Sëlva ie dal 2011 incà deventà un di puec chemuns te Südtirol ulache la populazion va zeruch.
<timeline>
Colors=
id:lightgrey value:gray(0.9)
id:darkgrey value:gray(0.8)
id:sfondo value:rgb(1,1,1)
id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8)
ImageSize = width:500 height:350
PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:3000
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = justify
ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0
ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0
BackgroundColors = canvas:sfondo
BarData=
bar:1921 text:1921
bar:1931 text:1931
bar:1936 text:1936
bar:1951 text:1951
bar:1961 text:1961
bar:1971 text:1971
bar:1981 text:1981
bar:1991 text:1991
bar:2001 text:2001
bar:2011 text:2011
bar:2021 text:2021
PlotData=
color:barra width:20 align:left
bar:1921 from: 0 till:999
bar:1931 from: 0 till:999
bar:1936 from: 0 till:1102
bar:1951 from: 0 till:1282
bar:1961 from: 0 till:1604
bar:1971 from: 0 till:2137
bar:1981 from: 0 till:2294
bar:1991 from: 0 till:2394
bar:2001 from: 0 till:2513
bar:2011 from: 0 till:2660
bar:2021 from: 0 till:2592
PlotData=
bar:1921 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1931 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5)
bar:1936 at:1102 fontsize:S text: 1102 shift:(-8,5)
bar:1951 at:1282 fontsize:S text: 1282 shift:(-8,5)
bar:1961 at:1604 fontsize:S text: 1604 shift:(-8,5)
bar:1971 at:2137 fontsize:S text: 2137 shift:(-8,5)
bar:1981 at:2294 fontsize:S text: 2294 shift:(-8,5)
bar:1991 at:2394 fontsize:S text: 2394 shift:(-8,5)
bar:2001 at:2513 fontsize:S text: 2513 shift:(-8,5)
bar:2011 at:2660 fontsize:S text: 2660 shift:(-8,5)
bar:2021 at:2592 fontsize:S text: 2592 shift:(-8,5)
TextData=
fontsize:S pos:(20,20)
text:Dac dl ISTAT
</timeline>
== Galaria dala fotografies==
<gallery mode="packed-hover" heights="180">
1 wolkenstein selva italy 2009.jpg|Ududa de Sëlva sa Plan ora
Val Sëlva y Mont de Sëuc cun Sciliër.jpg|Val
Puez.JPG|Puez
Gröden by Gustav Jahn.JPG| L luech dit ‘Corpomio‘‘ te na pitura de [[Gustav Jahn]]
Creusc_sun_Cesa_Sotanives_te_Selva.jpg|Crëusc sun cësa Sotanives
I08 007 Grödnerbahnplanum.jpg|Ududa de Dorives tl vest de Sëlva
Prei de Cudlea sun Frea Sëlva cun Saslong.jpg|Prei de Cudlea sun Frea te Sëlva
</gallery>
== Da vijité ==
* [[Dlieja Santa Maria ad Nives]]
* [[Capeles de Gherdëina#Sëlva|Capeles de Sëlva]]
* [[Ciastel de Gherdëina]]
* [[Ciastel de Val]]
== Monumënc sota scunanza ==
Te Sëlva ie 11 frabicac sota scunanza dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: la dlieja dla Madona, la capela San Silvester de Val y de Santa Otilia pra l Ciastel, l sedim de Val, l Ciastel, la Cësa sun Col da la Pelda doi villes, villa Fossi y l pitl ciastel, y 4 mejes, Ruacia, Plazola, Piciulëi y [[Gustin]].
<gallery>
Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|La [[Dlieja Santa Maria ad Nives|dlieja dla Madona]] y la curtina de Sëlva<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Dlieja sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>
Steviola_Capela_San_Silvester_da_duman_Gherdëina.jpg|[[Capela de San Silvester]] te Val<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18019 Capela de Val sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Fischburg detail with S Christina Gröden.jpg|[[Ciastel de Gherdëina|L Ciastel]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18011 Ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Burgruine Wolkenstein Gröden.jpg|L [[sedim de Val]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18021 Sedim de Val, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Col dala Pelda Sëlva North.jpg|Cësa ''[[Col dala Pelda]]''<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18013 Cësa Col dala Pelda, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Wolkensteinschlössl Gherdëina.jpg|Pitl ciastel (Ciastel dl Brida)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18020 Pitl ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Villa Fossi Sëlva.jpg|Villa Fossi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18022 Villa Fossi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>.
Ruacia_Sëlva_north.jpg|[[Ruacia]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18012 Ruacia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Plazola in Sëlva.jpg|[[Plazola]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18016 Plazola, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Piciulëi in La Poza Sëlva.jpg|Piciulëi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18015 Piciulëi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
Gustin in La Poza Sëlva western aspect.jpg|Gustin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18014 Gustin, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>.
</gallery>
== Monumënc naturei ==
Tl chemun de Sëlva dal diesc luesc dla natura, che ie sota la defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.
<gallery>
Pisciadoi de Murfrëit Gherdëina.jpg|Pisciadoi de [[Murfrëit]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |title=Pisciadoi de Murfreit, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140335/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |url-status=dead }}</ref>.
Zirms sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Doi [[zirm]]es sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |title=Doi zirmes sun Piz Culac |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140333/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |url-status=dead }}</ref>.
Lën de zirm sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Lën de zirm sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |title=Lën de zirm, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140331/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc de Tubia Sëlva Gherdëina.jpg|Paluch de Tubia<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |title=Paluch de Tubia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |url-status=dead }}</ref>.
Selva_Sella_Saslonch_Lech_de_Ciampac.jpg|Lech de Ciampac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |title=Lech de Ciampac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140327/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |url-status=dead }}</ref>.
Ruf_Ciavazes_Selva_Gherdeina_plu_insu.jpg|[[Ruf de Ciavazes]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |title=Ruf de Ciavazes, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc_de_Piz_Culac_Sëlva_Gherdëina.jpg|Palusc de Piz Culac (La Palues)<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |title=Palusc de Piz Culac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |url-status=dead }}</ref>.
Paluc Frea Pilon Gherdëina.jpg|Palusc de Frea Pilon<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |title=Palusc de Frea Pilon, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140328/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |url-status=dead }}</ref>.
Prei_de_Cudlea_sun_Frea_Sëlva.jpg|Prei de Cudlea<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |title=Prei de Cudlea, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140357/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |url-status=dead }}</ref>.
Steinerne Stadt Langkofelgruppe.jpg|[[Zità di Sasc]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |title=Zità di Sasc, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |url-status=dead }}</ref>.
</gallery>
== Lies ==
* [[Hosianna]]
== Persunaliteies ==
{{Cëla nce|Persunaliteies ladines}}
{{Culones-lista|colwidth=25em|
* [[Mauro Bernardi]] (* 11 agost 1957 te Sëlva), arpizadëur, [[Jì a crëp|mëinacrëp]] y n ex-[[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Belsy|Belsy Demetz]] (* 23 dezëmber 1984 a [[Kerala]], [[India]]), [[ciantarin]]a de mujiga populera
* [[Stefan Demetz-Sulé]] (* 10 dezëmber 1925 a [[Urtijëi]] - † 7 agost 2017 te Sëlva), [[cumponist]], [[scritëur]] y [[nseniant]] [[Ladins|ladin]].
* [[Pazifica Lardschneider Glück]] (15 de nuvëmber 1930 te Sëlva), [[scritëura]] [[Ladins|ladina]].
* [[Antone Perathoner]] da Fussel (* 28 utober 1864 te Sëlva;† 4 de fauré 1930 a [[Gries-Bulsan]]), preve, professëur y auditor dla [[Sacra Rota]].
* [[Franz Senoner|Franz Senoner-Santuel]] (* 12 juni 1927 sun [[Santuel]], Sëlva - † 3 dezëmber 2019 a [[Urtijëi]]), [[scultura|scultëur]], [[pitura|pitëur]], [[dessëni|desseniadëur]] y [[scritëur]]
* [[Sabina Willeit]] (*1973 a Bulsan), mezzosopran
* [[Emilio Comici]] (1901–1940), arpizadëur
* [[Giovanni Delago]] (1904–?), sportif de [[pudejé]]
* [[Adolf Insam]] (* 1951), jugadëur y trainadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Evelyn Insam]] (* 1994), atleta de [[saut cui schi]]
* [[Marco Insam]] (* 1989), jugadëur de [[hockey sun dlacia]]
* [[Michaela Marzola]] (* 1966), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Gerhard Mussner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Hans Nogler]] (1919–2011), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Sophie Nogler]] (1924–2015), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a
* [[Werner Perathoner]] (* 1967), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Milena Rudiferia]], (* 1954), ciantarina
* [[Peter Runggaldier]] (* 1968), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Carlo Senoner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Josefine Senoner]] (* 1941), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
* [[Karl Unterkircher]] (1970–2008), arpizadëur estrem
* [[Alex Vinatzer]] (* 1999), [[Jì cun i schi|schiadëur]]
* [[Irmengard Senoner]] (* 1942), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]]
}}
== Referimënc tla leteratura ladina ==
[[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=121|thumb|100px|left]]Chisc ie i referimënc a Sëlva tla [[leteratura ladina]].
<i>
<poem>
La storia de Sëlva foss fineda!
Chël ch'é scrit, ie urità senza vester laudeda;
Da scrì essi bën abù mo zeche pro,
Ma per no bravé massa spizi pro,
Y spizi pro cun n raim o poejia
A unëur dla Madona de Santa Maria.
</poem>
::::[[Fedele Demetz]]
'''[[oldwikisource:Furcela di padrons|Furcela di padrons]]'''
Da vedlamënter l' Grof de Sëlva ova fat giavé dala jënt de Sëlva n lech, y i ova fac lauré debant. I primes pësc me vën mpo mil rainesc l un. Do puec ani iel unì na gran burasca y l lech ie rot ora y l' ega à fat n dann per duta Gherdëina, che n' ie mei stat l cumpagn. L didancuei vëijun mo cater salieries n pas sot tiera, fates de gran lëns, y palances seura via curides. N puech dedora dla salieries iel de gran sasc y de gran bujes sotite, ulache zacan la lores se fajova coes.
</i>
== Referënzes ==
{{reflist}}
== Bibliografia ==
* Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol (Fontes rerum Austriacarum II/45)''. Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.
* Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts (Acta Tirolensia, II)'', Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623
* Paul Senoner: ''Stredes dla vita, troies dla fede''. Pluania de Sëlva 2003.
* Rudolf Mussner (curadëur): ''Nosta Sëlva''. Cunsëi de Furmazion de Sëlva, Sëlva 1a edizion 2010.
* Elfriede Perathoner, Stefano Planker: ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro''. Catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011
* Deplu autëures: ''Chemun de Sëlva - chertes ortofoto cun i toponims ladins''. Istitut Ladin Micurá de Rü, 2017 ISBN 978-88-8171-119-2.
== Cëla ënghe ==
* [[Val]]
* [[Ruves de Gherdëina]]
* [[Lec de Gherdëina]]
== Cunliamënc ==
* [https://www.selvafoto.it/ld/ Sëlva lecurdanzes da pludagiut - Cunsëi de Furmazion Sëlva]
{{chemuns Ladinia}}
{{Salten-Sciliër}}
[[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan|Sëlva]]
[[Categoria:Gherdëina|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol|Sëlva]]
[[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]]
5mubm6tg6lega51jk2aj0ohn37599sy
Fer
0
2554
246184
18952
2026-03-29T08:50:37Z
Asenoner
208
246184
wikitext
text/x-wiki
{{Fascian}}
[[File:Iron electrolytic and 1cm3 cube.jpg|miniatura]]
L '''fer'''
([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''fier'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''fer''; simbol chimich: '''Fe''') l'é n [[element chimich]] de la [[Tabela periodica di elemenc|tabela periodica]]. Sie inom vegn cà dal [[latin]] ''ferrum''.
L'à [[numer atomich]] 26.
{{Tabela periodica}}
==Vocabolar dl ladin leterar==
[[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=442|thumb|140px|left]]
<b>fer</b> FERRUM (EWD 3, 220) 6 1710 <i>(Palles de) fer </i>(Proclama1710-1991:167) <br>
gad. fer mar. fer Badia fer grd. fier fas. fer bra. fer fod. fiern col. far
amp. fer LD fer<br>
<b>s.m. </b>Ⓜ fers<br>
(gad. B 1763; A 1879; A 1895; Ma 1950;
P/P 1966; V/P 1998; DLS 200, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L
1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; DA
1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; T 1934; Pe
1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879;
Q/K/F 1982; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) <i><b>a) No vedeo ce grun de śente / Che ‘l é bon de confessà? / Pì ‘l laora, e manco ‘l sente; / ‘L é de fer, e po zalà. </b>
No vedéo c’e grun de zente / Che l’è bon de confessà? / Pì ‘l
lavora, e manco ‘l sente; / L’è de fer, e po zalà. </i>ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); <i><b>b) L’à tout cà dut l fer che l’aea troà.
Amò no n’aea assà. </b>La tout cha dut al fer chö l’aöa troà.
Amò non n’aöa asà. </i>ZacchiaGB, [[oldwikisource:L Filamuscia|Filamuscia]]1858*:2 (bra.); <i><b>c)
Cun na burta odlada plëna de rabia se retira Golo bleghel dal sënn, y tl jí fora i dál n bot ala porta de fer, che
la tera tremorâ </b>Cuna burta odlada plena de rabbia sè retira Golo blŏghēl dal senn, et’ l jì fora i dale ‘ng bott alla
porta de ferr, che la terra tromorā </i>DeclaraJM, [[:it:s:Pagina:Storia_di_Santa_Genoveffa.djvu/31|SantaGenofefa]]1878:20 (Badia) <br>
<b>2 </b><i><b>semicerchio metallico a forma di u applicato agli
zoccoli di cavalli, muli, ecc. </b></i>(gad., grd. L 1933, fas. R
1914/99)<i><b>a) Al trëma la
tera ch’al pësta cui fers, / y dala bocia - oh! - ci n bur vers! </b>
Al trëma la tera ch’al pësta coi fers, / y dala boćia - oh! -
ći n bur vêrs! </i>PescostaC, OrcoIocl1858-1994:234 (Badia); <i><b>b)
Intan rovâl da vigni pert trupes nöies de ritri alerch verso
le ciastel, che döt ingherdenî dal strepito dles ermes, dai
fers di ciavai, y dal marsc söl tact di soldas. </b>Intang r’vale da vigne pert truppes nouies de rittri arlerc verso ‘l ciastell, che dutt ingherdenii dal strepito d’les ermes, dai ferz
di ciavai, e dal marsc’ soul tact di soldàs. </i>DeclaraJM, [[:it:s:Pagina:Storia_di_Santa_Genoveffa.djvu/18|SantaGenofefa1878:7]] (Badia) <br>
[[Categoria:Chimica]]
[[Categoria:Tabela periodica]]
lwarae6ahvdpozkhzz0kqybposnhxs0
Ram
0
2556
246185
16147
2026-03-29T08:52:54Z
Asenoner
208
246185
wikitext
text/x-wiki
{{Fascian}}
[[File:NatCopper.jpg|miniatura]]
L '''ram''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]], [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''ram''; simbol chimich: '''Cu''') l'é n [[element chimich]] de la [[Tabela periodica di elemenc|tabela periodica]]. Sie inom vegn cà dal [[latin]] de l'[[età de mez]] ''aramen''; sie sìmbol alincontra vegn cà da ''cuprum'', derivat de ''aes Cyprium'', «ram o [[bron]] da [[Cipre]]».
L'à [[numer atomich]] 29.
{{Tabela periodica}}
[[Categoria:Chimica]]
[[Categoria:Tabela periodica]]
3abb7hn81xy9bth3na2qebeifqei9wf
Crim
0
14753
246180
155217
2026-03-29T08:41:18Z
Asenoner
208
246180
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}[[File:Satellite_picture_of_Crimea,_Terra-MODIS,_05-16-2015.jpg|thumb|350px|Foto tres satelit de la Crim.]]La '''Crim''' ie na [[penijula]] te l'[[Europa urientela]]. La ie sun la costa a nord dl [[Mer Fosch]] y à na populazion de ntëur a 2,4 milions de abitanc, de chëi che la majera pert ie [[rusc]]. Dal [[2014]] incà ie la penijula sota l cuntrol de la [[Federazion Russa]], do na anescion che ne ie nia recunesciuda te la lege nternaziunela. La ie spartida su te la [[Republica de la Crim]] y la [[zità federela]] de [[Sevastopol]]. Ti uedli de la comunità nternaziunela y de la [[Nazions Unides]] ie la penijula pert de la [[Republica autonoma de la Crim]] de l'[[Ucraina]]<ref>{{cite news|url=http://interfax.com.ua/news/political/196031.html|publisher=[[Interfax-Ukraine]]|script-title=ru:КС признал неконституционным постановление крымского парламента о вхождении АРК в состав РФ и проведении референдума о статусе автономии|trans-title=Constitutional Court of Ukraine deemed Crimean parliament resolution on accession of the Autonomous Republic of Crimea to the Russian Federation and holding of the Crimean status referendum unconstitutional|date=14 March 2014|language=ru}}<br />{{cite web|url=http://mfa.gov.ua/en/news-feeds/foreign-offices-news/19573-rishennya-konstitucijnogo-sudu-v-ukrajini-shhodo-referendumu-v-krimu|title=Judgement of the Constitutional Court of Ukraine on all-Crimean referendum|work=Embassy of Ukraine in the United States of America|date=15 March 2014|access-date=11 August 2017|archive-date=31 March 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190331115546/https://mfa.gov.ua/en/news-feeds/foreign-offices-news/19573-rishennya-konstitucijnogo-sudu-v-ukrajini-shhodo-referendumu-v-krimu|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite journal|last=Tokarev|first=Alexey|year=2014|script-title=ru:Электоральная история постсоветского Крыма: от УССР до России|trans-title=The electoral history of the post-Soviet Crimea: from Ukrainian SSR to Russia|language=ru|url=http://www.vestnik.mgimo.ru/sites/default/files/pdf/004_istoriya_tokarevaa.pdf|journal=MGIMO Review of International Relations|volume=5|issue=44|pages=32–41|quote=Спустя 22 года и 364 дня после первого в СССР референдума в автономной республике Украины Крым состоялся последний референдум. Проводился он вопреки украинскому законодательству, не предусматривающему понятия региональный референдум и предписывающему решать территориальные вопросы только на всеукраинском референдуме|access-date=11 August 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160112111331/http://www.vestnik.mgimo.ru/sites/default/files/pdf/004_istoriya_tokarevaa.pdf|archive-date=12 January 2016|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite journal|url=http://www.zaoerv.de/74_2014/74_2014_2_a_367_392.pdf|title=The Crimea Crisis – An International Law Perspective|last=Marxen|first=Christian|journal=Zeitschrift für ausländisches öffentliches Recht und Völkerrecht (Heidelberg Journal of International Law)|volume=74|year=2014|quote=Organizing and holding the referendum on Crimea's accession to Russia was illegal under the Ukrainian constitution. Article 2 of the constitution establishes that "Ukraine shall be a unitary state" and that the "territory of Ukraine within its present border is indivisible and inviolable". This is confirmed in regard to Crimea by Chapter X of the constitution, which provides for the autonomous status of Crimea. Article 134 sets forth that Crimea is an "inseparable constituent part of Ukraine". The autonomous status provides Crimea with a certain set of authorities and allows, inter alia, to hold referendums. These rights are, however, limited to local matters. The constitution makes clear that alterations to the territory of Ukraine require an all-Ukrainian referendum.}}</ref>.
La Crim (ënghe tlameda la ''Penijula Taurica'') ie te la storia stata l cunfin danter l [[mond clasich]] y la [[stepa Pontica-Caspica]]. Si costes a sud fova states colonisedes dai [[grecs]] y po duminedes dai [[persians]], dal [[Mper Roman]] y dal [[Mper Bizantin]]. Ntan dut chësc tëmp fova la rujeneda plu adurveda te la Crim l [[lingaz grech|grech]] y la religion fova tl [[Medieve]] deventeda l [[cristianesim ortodox]]. Ala fin dl Mper Bizantin fova la penijula tumeda sota l cuntrol de la [[Republica de Genova]] y po rueda sota l [[Mper Ottoman]] nfin tl [[1783]] canche do la [[viera Russa-Ottomana (1768–1774)]] fovela rueda sota l [[Mper Rus]].
== Storia ==
== Geografia ==
== Notes ==
<references/>
[[Categoria:Geografia]]
[[Categoria:Geografia de l'Europa]]
[[Categoria:Penijula]]
e9yyfqowxjiecs2rtmi83bl90orz5dr
Feodosia
0
19523
246178
245378
2026-03-29T08:38:57Z
Asenoner
208
246178
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ucraina
|Inuem ucr = Феодосия
|Foto = THEODOSIA_01.jpg
|Inuem luech = Feodosia
|Bandiera = Flag of Feodosia.svg
|Blason = Feodosiya_coat_of_arms.svg
|Stat = {{RUS}} (''[[de facto]]'')<br>{{UKR}} (''[[de jure]]'')
|Region = [[Republica autonoma de la Crim]]/[[Republica de la Crim]]
|Raion = [[Raion Federel dl Sud|Sud]]
|Fundazion =
|Autëza = 10
|Spersa = 33
|Coordinates = {{coord|45|3|N|35|23|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format-->
|Data abitanc = 2021
|Abitanc chemun = 100516
|Abitanc metro = 67750
|KATOTTH =
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|Crim
|label = Feodosia
|latitudineGradi = 45
|latitudinePrimi = 3
|longitudineGradi = 35
|longitudinePrimi = 23
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}
'''Feodosia''' ([[lingaz rus|rus]]: Феодосия, [[lingaz ucrain|ucrain]]: Феодосія, [[lingaz tatar|tatar]]: Kefe) ie na [[zità]] sun la penijula de la [[Crim]]. Dal 2014 incà ie la situazion aministrativa sota disput do l'[[anescion de la Crim]] da pert de la [[Federazion Russa]]. La toca pra la [[Republica autonoma de la Crim]] aldò de l'Ucraina y pra la [[Republica de la Crim]] aldò de la Ruscia.
Tl 2021 ovela na populazion de {{formatnum:67750}}<ref name="2015Est">Statistiches Stateles de la Federazion Russa - Raion Oblast. [http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm Численность населения Кемеровской области на начало года] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171022175241/http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm |date=October 22, 2017 }} per rus</ref>. La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+2]]. Plu da giut fova la zità cunesciuda sota l'inuem '''Caffa'''.
== Storia ==
== Geografia ==
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Zità dl'Ucraina]]
[[Categoria:Republica Autonoma de la Crim]]
j3ypoeg58r0uxblofpwkuk0asxv7gj4
Ialta
0
19540
246166
245379
2026-03-29T07:18:23Z
Asenoner
208
246166
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ucraina
|Inuem ucr = Ялта
|Foto = Widok_na_Jałtę_ze_statku_07.JPG
|Inuem luech = Ialta
|Bandiera =Yalta_flag_2005.svg
|Blason = COA Yalta, Krym.svg
|Stat = {{RUS}} (''[[de facto]]'')<br>{{UKR}} (''[[de jure]]'')
|Region = [[Republica autonoma de la Crim]]/[[Republica de la Crim]]
|Raion = [[Raion Federel dl Sud|Sud]]
|Fundazion = 1154
|Autëza = 40
|Spersa = 16
|Coordinates = {{coord|44|30|N|34|10|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format-->
|Data abitanc = 2021
|Abitanc chemun = 137947
|Abitanc metro = 78171
|KATOTTH =
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|Crim
|label = Ialta
|latitudineGradi = 44
|latitudinePrimi = 30
|longitudineGradi = 34
|longitudinePrimi = 10
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}
'''Ialta''' ([[lingaz rus|rus]]: Ялта) ie na [[zità]] sun la penijula de la [[Crim]]. Dal 2014 incà ie la situazion aministrativa sota disput do l'[[anescion de la Crim]] da pert de la [[Federazion Russa]]. La toca pra la [[Republica autonoma de la Crim]] aldò de l'Ucraina y pra la [[Republica de la Crim]] aldò de la Ruscia.
Tl 2021 ovela na populazion de {{formatnum:78171}}<ref name="2015Est">Statistiches Stateles de la Federazion Russa - Raion Oblast. [http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm Численность населения Кемеровской области на начало года] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171022175241/http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm |date=October 22, 2017 }} per rus</ref>. La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+2]].
== Storia ==
== Geografia ==
==Notes==
<references/>
[[Categoria:Zità dl'Ucraina]]
[[Categoria:Republica Autonoma de la Crim]]
jqrr6qwxdgfhg91u8p4jq7l3yny6bam
246179
246166
2026-03-29T08:38:59Z
Asenoner
208
246179
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ucraina
|Inuem ucr = Ялта
|Foto = Widok_na_Jałtę_ze_statku_07.JPG
|Inuem luech = Ialta
|Bandiera =Yalta_flag_2005.svg
|Blason = COA Yalta, Krym.svg
|Stat = {{RUS}} (''[[de facto]]'')<br>{{UKR}} (''[[de jure]]'')
|Region = [[Republica autonoma de la Crim]]/[[Republica de la Crim]]
|Raion = [[Raion Federel dl Sud|Sud]]
|Fundazion = 1154
|Autëza = 40
|Spersa = 16
|Coordinates = {{coord|44|30|N|34|10|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format-->
|Data abitanc = 2021
|Abitanc chemun = 137947
|Abitanc metro = 78171
|KATOTTH =
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|Crim
|label = Ialta
|latitudineGradi = 44
|latitudinePrimi = 30
|longitudineGradi = 34
|longitudinePrimi = 10
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}
'''Ialta''' ([[lingaz rus|rus]]: Ялта) ie na [[zità]] sun la penijula de la [[Crim]]. Dal 2014 incà ie la situazion aministrativa sota disput do l'[[anescion de la Crim]] da pert de la [[Federazion Russa]]. La toca pra la [[Republica autonoma de la Crim]] aldò de l'Ucraina y pra la [[Republica de la Crim]] aldò de la Ruscia.
Tl 2021 ovela na populazion de {{formatnum:78171}}<ref name="2015Est">Statistiches Stateles de la Federazion Russa - Raion Oblast. [http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm Численность населения Кемеровской области на начало года] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171022175241/http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm |date=October 22, 2017 }} per rus</ref>. La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+2]].
== Storia ==
== Geografia ==
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Zità dl'Ucraina]]
[[Categoria:Republica Autonoma de la Crim]]
lwmq3h2y0gmvmwj4byde8tdwkptz6y3
Kerc
0
19572
246167
245377
2026-03-29T07:19:16Z
Asenoner
208
246167
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ucraina
|Inuem ucr = Керч
|Foto = Kerch_ObeliskOfGlory.jpg
|Inuem luech = Kerc
|Bandiera =Flag_of_Kerch.svg
|Blason = Kerch coat.svg
|Stat = {{RUS}} (''[[de facto]]'')<br>{{UKR}} (''[[de jure]]'')
|Region = [[Republica autonoma de la Crim]]/[[Republica de la Crim]]
|Raion = [[Raion Federel dl Sud|Sud]]
|Fundazion =
|Autëza = 10
|Spersa = 108
|Coordinates = {{coord|45|22|N|36|28|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format-->
|Data abitanc = 2021
|Abitanc chemun = 154621
|Abitanc metro = 151996
|KATOTTH =
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|Crim
|label = Kerc
|latitudineGradi = 45
|latitudinePrimi = 22
|longitudineGradi = 36
|longitudinePrimi = 28
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}
'''Kerc''' ([[lingaz rus|rus]]: Керч) ie na [[zità]] sun la penijula de la [[Crim]]. Dal 2014 incà ie la situazion aministrativa sota disput do l'[[anescion de la Crim]] da pert de la [[Federazion Russa]]. La toca pra la [[Republica autonoma de la Crim]] aldò de l'Ucraina y pra la [[Republica de la Crim]] aldò de la Ruscia.
Tl 2021 ovela na populazion de {{formatnum:151996}}<ref name="2015Est">Statistiches Stateles de la Federazion Russa - Raion Oblast. [http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm Численность населения Кемеровской области на начало года] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171022175241/http://kemerovostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/kemerovostat/resources/3ff9a5804351eba5bc0dfd74665da2b8/%D0%9A%D0%9E.htm |date=October 22, 2017 }} per rus</ref>. La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+2]].
== Storia ==
== Geografia ==
==Notes==
<references/>
[[Categoria:Zità dl'Ucraina]]
[[Categoria:Republica Autonoma de la Crim]]
04zuc0xeuap3nlzzgvu5oguvf2lzvps
Magadan
0
19615
246169
238353
2026-03-29T07:23:03Z
Asenoner
208
246169
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ruscia
|Foto = Magadan_seen_from_mountain.jpg
|Descrizion foto =
|Inuem luech = Magadan
|Inuem rus = Магадан
|Bandiera = Flag_of_Magadan.svg
|Blason = COA_Magadan,_Russian_Federation.svg
|Stat federal = {{flag|Oblast de Magadan}}
|Raion federel = [[Raion Federel de Urient Dalonc|Urient Dalonc]]
|Fundazion = 1929
|Autëza = 70
|Rujeneda =
|Zona d'orar = [[UTC+11]]
|Seuraspersa = 295
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Magadan
|latitudineGradi = 59
|latitudinePrimi = 34
|longitudineGradi = 150
|longitudinePrimi = 48
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}'''Magadan''' ([[lingaz rus|rus]]: Магадан) ie na [[zità]] de la [[Ruscia]] tl estrem est sul [[ozean Pazifich]]. La ie la capitela dl [[Oblast de Magadan]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones. La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+11]].
== Storia ==
== Geografia ==
=== Tlima ===
{{Tlima
| TABELLE = aktiviert
| DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS =
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200
| FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/107/c00918.htm Roshydromet]
| Titul =
| Luech = Magadan
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = −14.8
| hmfeb = −12.7
| hmmär = −8.3
| hmapr = −2.2
| hmmai = 4.6
| hmjun = 10.9
| hmjul = 14.3
| hmaug = 14.9
| hmsep = 10.1
| hmokt = 1.0
| hmnov = −8.7
| hmdez = −12.9
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = −19.5
| lmfeb = −18.2
| lmmär = −15.0
| lmapr = −8.3
| lmmai = −1.0
| lmjun = 4.5
| lmjul = 8.8
| lmaug = 9.2
| lmsep = 4.6
| lmokt = −4.2
| lmnov = −13.5
| lmdez = −17.4
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 14
| nbfeb = 14
| nbmär = 11
| nbapr = 28
| nbmai = 46
| nbjun = 53
| nbjul = 69
| nbaug = 72
| nbsep = 81
| nbokt = 74
| nbnov = 45
| nbdez = 27
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 4
| rdfeb = 4
| rdmär = 3
| rdapr = 6
| rdmai = 7
| rdjun = 7
| rdjul = 9
| rdaug = 9
| rdsep = 9
| rdokt = 9
| rdnov = 8
| rddez = 5
}}
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Zità de la Ruscia]]
[[Categoria:Raion Federel de Urient Dalonc]]
[[Categoria:Oblast de Magadan]]
quywjn5zw5gfosadjlufb6vfn6ncdjf
Petropavlovsk-Kamciatski
0
19674
246170
242386
2026-03-29T07:26:04Z
Asenoner
208
246170
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ruscia
|Foto = Три_вулкана.JPG
|Descrizion foto =
|Inuem luech = Petropavlovsk-Kamchatski
|Inuem rus = Петропавловск-Камчатский
|Stat federal = [[Krai de Camciatca]]
|Raion federel = [[Raion Federel de Urient Dalonc|Urient Dalonc]]
|Fundazion = 17 utober 1740
|Autëza = 150
|Rujeneda =
|Zona d'orar = [[UTC+12]]
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Petropavlovsk-Kamchatski
|latitudineGradi = 53
|latitudinePrimi = 1
|longitudineGradi = 158
|longitudinePrimi = 39
|position = left
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}'''Petropavlovsk-Kamchatski''' ([[lingaz rus|rus]]: Петропавловск-Камчатский) ie na [[zità]] de la [[Ruscia]] tl estrem est sun la [[penijula de Camciatca]]. La ie la capitela dl [[Krai de Camciatca]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]]. La à na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 362 km². La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+12]].
== Storia ==
== Geografia ==
===Tlima===
{{Tlima
| TABELA =
| DIAGRAMM TEMPERATURA = rechts
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = deaktiviert
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200
| FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/107/c00665.htm Roshydromet], [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=ru&stat=32540 wetterkontor.de]
| Titul =
| Luech = Petropavlovsk-Kamciatski
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = −6.1
| hmfeb = −5.4
| hmmär = −2.8
| hmapr = 1.0
| hmmai = 5.6
| hmjun = 10.6
| hmjul = 13.8
| hmaug = 15.1
| hmsep = 12.4
| hmokt = 7.0
| hmnov = 0.0
| hmdez = −3.9
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = −10.8
| lmfeb = −10.5
| lmmär = −8.1
| lmapr = −3.5
| lmmai = 0.6
| lmjun = 4.8
| lmjul = 8.5
| lmaug = 9.7
| lmsep = 6.6
| lmokt = 1.8
| lmnov = −4.5
| lmdez = −8.4
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 81
| nbfeb = 70
| nbmär = 62
| nbapr = 54
| nbmai = 66
| nbjun = 63
| nbjul = 80
| nbaug = 97
| nbsep = 102
| nbokt = 139
| nbnov = 95
| nbdez = 86
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 9
| rdfeb = 9
| rdmär = 9
| rdapr = 8
| rdmai = 8
| rdjun = 8
| rdjul = 10
| rdaug = 11
| rdsep = 9
| rdokt = 10
| rdnov = 8
| rddez = 9
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 3.4
| shfeb = 4.0
| shmär = 5.7
| shapr = 6.4
| shmai = 6.2
| shjun = 6.4
| shjul = 5.5
| shaug = 5.7
| shsep = 5.9
| shokt = 5.1
| shnov = 4.1
| shdez = 3.0
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 68
| lffeb = 67
| lfmär = 65
| lfapr = 70
| lfmai = 73
| lfjun = 78
| lfjul = 83
| lfaug = 82
| lfsep = 78
| lfokt = 72
| lfnov = 69
| lfdez = 71
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan =
| wtfeb =
| wtmär =
| wtapr =
| wtmai =
| wtjun =
| wtjul =
| wtaug =
| wtsep =
| wtokt =
| wtnov =
| wtdez =
}}
==Notes==
<references/>
[[Categoria:Zità de la Ruscia]]
[[Categoria:Raion Federel de Urient Dalonc]]
[[Categoria:Krai de Camciatca]]
5tw16vdzq8c0qgbu7dbvhwb0xhtag1z
246172
246170
2026-03-29T07:32:34Z
Asenoner
208
246172
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ruscia
|Foto = Три_вулкана.JPG
|Descrizion foto =
|Inuem luech = Petropavlovsk-Kamchatski
|Inuem rus = Петропавловск-Камчатский
|Stat federal = [[Krai de Camciatca]]
|Raion federel = [[Raion Federel de Urient Dalonc|Urient Dalonc]]
|Fundazion = 17 utober 1740
|Autëza = 150
|Rujeneda =
|Zona d'orar = [[UTC+12]]
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Petropavlovsk-Kamchatski
|latitudineGradi = 53
|latitudinePrimi = 1
|longitudineGradi = 158
|longitudinePrimi = 39
|position = left
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}'''Petropavlovsk-Kamchatski''' ([[lingaz rus|rus]]: Петропавловск-Камчатский) ie na [[zità]] de la [[Ruscia]] tl estrem est sun la [[penijula de Camciatca]]. La ie la capitela dl [[Krai de Camciatca]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]]. La à na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 362 km². La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+12]].
== Storia ==
== Geografia ==
===Tlima===
{{Tlima
| TABELA =
| DIAGRAMM TEMPERATURA = rechts
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = deaktiviert
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200
| FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/107/c00665.htm Roshydromet], [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=ru&stat=32540 wetterkontor.de]
| Titul =
| Luech = Petropavlovsk-Kamciatski
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = −6.1
| hmfeb = −5.4
| hmmär = −2.8
| hmapr = 1.0
| hmmai = 5.6
| hmjun = 10.6
| hmjul = 13.8
| hmaug = 15.1
| hmsep = 12.4
| hmokt = 7.0
| hmnov = 0.0
| hmdez = −3.9
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = −10.8
| lmfeb = −10.5
| lmmär = −8.1
| lmapr = −3.5
| lmmai = 0.6
| lmjun = 4.8
| lmjul = 8.5
| lmaug = 9.7
| lmsep = 6.6
| lmokt = 1.8
| lmnov = −4.5
| lmdez = −8.4
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 81
| nbfeb = 70
| nbmär = 62
| nbapr = 54
| nbmai = 66
| nbjun = 63
| nbjul = 80
| nbaug = 97
| nbsep = 102
| nbokt = 139
| nbnov = 95
| nbdez = 86
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 9
| rdfeb = 9
| rdmär = 9
| rdapr = 8
| rdmai = 8
| rdjun = 8
| rdjul = 10
| rdaug = 11
| rdsep = 9
| rdokt = 10
| rdnov = 8
| rddez = 9
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 3.4
| shfeb = 4.0
| shmär = 5.7
| shapr = 6.4
| shmai = 6.2
| shjun = 6.4
| shjul = 5.5
| shaug = 5.7
| shsep = 5.9
| shokt = 5.1
| shnov = 4.1
| shdez = 3.0
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 68
| lffeb = 67
| lfmär = 65
| lfapr = 70
| lfmai = 73
| lfjun = 78
| lfjul = 83
| lfaug = 82
| lfsep = 78
| lfokt = 72
| lfnov = 69
| lfdez = 71
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan =
| wtfeb =
| wtmär =
| wtapr =
| wtmai =
| wtjun =
| wtjul =
| wtaug =
| wtsep =
| wtokt =
| wtnov =
| wtdez =
}}
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Zità de la Ruscia]]
[[Categoria:Raion Federel de Urient Dalonc]]
[[Categoria:Krai de Camciatca]]
a1ismygjwp1hwmqf0fo1aife4mqnhv6
Vladivostok
0
19752
246168
242387
2026-03-29T07:21:39Z
Asenoner
208
246168
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ruscia
|Foto = 015_-_Wladiwostok_2015_(23798053544).jpg
|Descrizion foto =
|Inuem luech = Vladivostok
|Inuem rus = Владивосток
|Bandiera = Flag_of_Vladivostok.svg
|Blason = Coat_of_Arms_of_Vladivostok.svg
|Stat federal = {{flag|Primorski Krai}}
|Raion federel = [[Raion Federel de Urient Dalonc|Urient Dalonc]]
|Fundazion =
|Autëza =
|Rujeneda =
|Zona d'orar = [[UTC+10]]
|Seuraspersa = 331
|Coordinates = {{coord|43|7|N|131|54|E|display=inline}}
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Vladivostok
|latitudineGradi = 43
|latitudinePrimi = 7
|longitudineGradi = 131
|longitudinePrimi = 54
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}'''Vladivostok''' ([[lingaz rus|rus]]: Владивосток) ie na [[zità]] de la [[Ruscia]] tl estrem est sul [[mer Pazifich]]. La capitela dl [[Primorski Krai]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]]. La à na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 331 km². La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+10]].
== Storia ==
=== Populazion ===
{{Populazion storica
|footnote = Funtana: Cumpededes ufizieles de la populazion
|1897|28933
|1926|107980
|1939|206432
|1959|290608
|1970|440889
|1979|549789
|1989|633838
|2002|594701
|2010|592034
|2021|603519
}}
[[File:125 - Wladiwostok 2015 (24056935489).jpg|thumb|[[Rusc]] che va a spaz dlongia l [[Ozean Pazifich]] a Vladivostok]]
== Geografia ==
[[File:Zolotoy_bridge,_Golden_Bridge_(22076779162).jpg|thumb|center|300px|Ududa de nuet dl Puent d'Or (Золотой мост) te la Baia dl Corn D'Or (Золотой Рог).]]
===Tlima===
{{Tlima
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200
| FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/107/c00664.htm Roshydromet], [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=ru&stat=31960 wetterkontor.de]
| Titul =
| Luech = Vladivostok
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = −8.8
| hmfeb = −5.9
| hmmär = 1.7
| hmapr = 9.1
| hmmai = 14.7
| hmjun = 17.0
| hmjul = 21.0
| hmaug = 23.0
| hmsep = 19.1
| hmokt = 12.4
| hmnov = 2.8
| hmdez = −5.5
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = −16.3
| lmfeb = −13.7
| lmmär = −5.6
| lmapr = 1.3
| lmmai = 6.4
| lmjun = 10.6
| lmjul = 15.4
| lmaug = 17.4
| lmsep = 12.5
| lmokt = 5.2
| lmnov = −4.2
| lmdez = −12.5
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 15
| nbfeb = 19
| nbmär = 25
| nbapr = 54
| nbmai = 61
| nbjun = 100
| nbjul = 124
| nbaug = 153
| nbsep = 126
| nbokt = 66
| nbnov = 38
| nbdez = 18
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 3
| rdfeb = 3
| rdmär = 4
| rdapr = 7
| rdmai = 8
| rdjun = 11
| rdjul = 11
| rdaug = 10
| rdsep = 7
| rdokt = 6
| rdnov = 4
| rddez = 3
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 5.7
| shfeb = 6.5
| shmär = 7.0
| shapr = 6.4
| shmai = 6.4
| shjun = 4.3
| shjul = 3.9
| shaug = 4.8
| shsep = 6.6
| shokt = 6.6
| shnov = 5.6
| shdez = 5.0
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 59
| lffeb = 58
| lfmär = 62
| lfapr = 68
| lfmai = 74
| lfjun = 89
| lfjul = 91
| lfaug = 87
| lfsep = 77
| lfokt = 65
| lfnov = 61
| lfdez = 61
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan = −2
| wtfeb = −2
| wtmär = −1
| wtapr = 3
| wtmai = 9
| wtjun = 14
| wtjul = 18
| wtaug = 21
| wtsep = 19
| wtokt = 12
| wtnov = 5
| wtdez = 0
}}
== Educazion ==
A Vladivostok ie la [[Università de Urient Dalonc]].
[[File:Far_Eastern_Federal_University_campus_(22089152905).jpg|thumb|center|300px|Ududa dl campus de la [[Università de Urient Dalonc]].]]
==Notes==
<references/>
[[Categoria:Zità de la Ruscia]]
[[Categoria:Raion Federel de Urient Dalonc]]
[[Categoria:Primorski Krai]]
3pcmzq2yx4njmximsf8q1uftq1ufb42
246171
246168
2026-03-29T07:29:06Z
Asenoner
208
246171
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}{{Infobox luech Ruscia
|Foto = 015_-_Wladiwostok_2015_(23798053544).jpg
|Descrizion foto =
|Inuem luech = Vladivostok
|Inuem rus = Владивосток
|Bandiera = Flag_of_Vladivostok.svg
|Blason = Coat_of_Arms_of_Vladivostok.svg
|Stat federal = {{flag|Primorski Krai}}
|Raion federel = [[Raion Federel de Urient Dalonc|Urient Dalonc]]
|Fundazion =
|Autëza =
|Rujeneda =
|Zona d'orar = [[UTC+10]]
|Seuraspersa = 331
|Coordinates = {{coord|43|7|N|131|54|E|display=inline}}
|Codesc posta =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Vladivostok
|latitudineGradi = 43
|latitudinePrimi = 7
|longitudineGradi = 131
|longitudinePrimi = 54
|position = top
|width = 300
|float = center
|relief = yes
}}
}}'''Vladivostok''' ([[lingaz rus|rus]]: Владивосток) ie na [[zità]] de la [[Ruscia]] tl estrem est sul [[ozean Pazifich]]. La capitela dl [[Primorski Krai]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]]. La à na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 331 km². La zità ie te la [[zona d’orar]] [[UTC+10]].
== Storia ==
=== Populazion ===
{{Populazion storica
|footnote = Funtana: Cumpededes ufizieles de la populazion
|1897|28933
|1926|107980
|1939|206432
|1959|290608
|1970|440889
|1979|549789
|1989|633838
|2002|594701
|2010|592034
|2021|603519
}}
[[File:125 - Wladiwostok 2015 (24056935489).jpg|thumb|[[Rusc]] che va a spaz dlongia l [[Ozean Pazifich]] a Vladivostok]]
== Geografia ==
[[File:Zolotoy_bridge,_Golden_Bridge_(22076779162).jpg|thumb|center|300px|Ududa de nuet dl Puent d'Or (Золотой мост) te la Baia dl Corn D'Or (Золотой Рог).]]
===Tlima===
{{Tlima
| TABELLE =
| DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts
| DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert
| DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200
| FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/107/c00664.htm Roshydromet], [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=ru&stat=31960 wetterkontor.de]
| Titul =
| Luech = Vladivostok
<!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| hmjan = −8.8
| hmfeb = −5.9
| hmmär = 1.7
| hmapr = 9.1
| hmmai = 14.7
| hmjun = 17.0
| hmjul = 21.0
| hmaug = 23.0
| hmsep = 19.1
| hmokt = 12.4
| hmnov = 2.8
| hmdez = −5.5
<!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->
| lmjan = −16.3
| lmfeb = −13.7
| lmmär = −5.6
| lmapr = 1.3
| lmmai = 6.4
| lmjun = 10.6
| lmjul = 15.4
| lmaug = 17.4
| lmsep = 12.5
| lmokt = 5.2
| lmnov = −4.2
| lmdez = −12.5
<!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->
| nbjan = 15
| nbfeb = 19
| nbmär = 25
| nbapr = 54
| nbmai = 61
| nbjun = 100
| nbjul = 124
| nbaug = 153
| nbsep = 126
| nbokt = 66
| nbnov = 38
| nbdez = 18
<!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->
| rdjan = 3
| rdfeb = 3
| rdmär = 4
| rdapr = 7
| rdmai = 8
| rdjun = 11
| rdjul = 11
| rdaug = 10
| rdsep = 7
| rdokt = 6
| rdnov = 4
| rddez = 3
<!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->
| shjan = 5.7
| shfeb = 6.5
| shmär = 7.0
| shapr = 6.4
| shmai = 6.4
| shjun = 4.3
| shjul = 3.9
| shaug = 4.8
| shsep = 6.6
| shokt = 6.6
| shnov = 5.6
| shdez = 5.0
<!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->
| lfjan = 59
| lffeb = 58
| lfmär = 62
| lfapr = 68
| lfmai = 74
| lfjun = 89
| lfjul = 91
| lfaug = 87
| lfsep = 77
| lfokt = 65
| lfnov = 61
| lfdez = 61
<!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C -->
| wtjan = −2
| wtfeb = −2
| wtmär = −1
| wtapr = 3
| wtmai = 9
| wtjun = 14
| wtjul = 18
| wtaug = 21
| wtsep = 19
| wtokt = 12
| wtnov = 5
| wtdez = 0
}}
== Educazion ==
A Vladivostok ie la [[Università de Urient Dalonc]].
[[File:Far_Eastern_Federal_University_campus_(22089152905).jpg|thumb|center|300px|Ududa dl campus de la [[Università de Urient Dalonc]].]]
==Notes==
<references/>
[[Categoria:Zità de la Ruscia]]
[[Categoria:Raion Federel de Urient Dalonc]]
[[Categoria:Primorski Krai]]
kfgxedgzcfhy46f3pj9re2gvcfvntf2
Penijula de Camciatca
0
174359
246173
238003
2026-03-29T07:32:56Z
Asenoner
208
246173
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}
[[File:Kamchatka_peninsula_topo.jpg|thumb|Cherta geografica de la penijula de Camciatca]]La '''Penijula de Camciatca''' ([[lingaz rus|rus]]: ''полуостров Камчатка'') ie na [[penijula]] tl estrem est de la [[Ruscia]] sul [[ozean Pazifich]]. La penijula ie na zona [[vulcan]]ica, cul vulcan [[Kliucevskaia Sopka]], che ie l vulcan atif plu aut te l'[[Eurasia]]. La penijula toca dal pont de ududa aministratif pra l [[krai de Camciatca]], un di [[Krais de la Ruscia|9 krais de la Ruscia]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]].
==Demografia==
La majera zità sun la Penijula de Camciatca ie [[Petropavlovsk-Kamciatski]] che ova na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|Q7951|P1082}}}} abitanc tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|Q7951|P1082|P585}}.
==Referënzes==
<references/>
pu1wrf4n7e5z8olc6pmjxgvbgc3ulbk
246174
246173
2026-03-29T07:33:06Z
Asenoner
208
246174
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}
[[File:Kamchatka_peninsula_topo.jpg|thumb|Cherta geografica de la penijula de Camciatca]]La '''Penijula de Camciatca''' ([[lingaz rus|rus]]: ''полуостров Камчатка'') ie na [[penijula]] tl estrem est de la [[Ruscia]] sul [[ozean Pazifich]]. La penijula ie na zona [[vulcan]]ica, cul vulcan [[Kliucevskaia Sopka]], che ie l vulcan atif plu aut te l'[[Eurasia]]. La penijula toca dal pont de ududa aministratif pra l [[krai de Camciatca]], un di [[Krais de la Ruscia|9 krais de la Ruscia]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]].
==Demografia==
La majera zità sun la penijula de Camciatca ie [[Petropavlovsk-Kamciatski]] che ova na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|Q7951|P1082}}}} abitanc tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|Q7951|P1082|P585}}.
==Referënzes==
<references/>
s2f78qtzi13hbw2zscxrkz47ea3l0s4
246175
246174
2026-03-29T07:33:36Z
Asenoner
208
246175
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}
[[File:Kamchatka_peninsula_topo.jpg|thumb|Cherta geografica de la penijula de Camciatca]]La '''Penijula de Camciatca''' ([[lingaz rus|rus]]: полуостров Камчатка) ie na [[penijula]] tl estrem est de la [[Ruscia]] sul [[ozean Pazifich]]. La penijula ie na zona [[vulcan]]ica, cul vulcan [[Kliucevskaia Sopka]], che ie l vulcan atif plu aut te l'[[Eurasia]]. La penijula toca dal pont de ududa aministratif pra l [[krai de Camciatca]], un di [[Krais de la Ruscia|9 krais de la Ruscia]] tl [[Raion Federel de Urient Dalonc]].
==Demografia==
La majera zità sun la penijula de Camciatca ie [[Petropavlovsk-Kamciatski]] che ova na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|Q7951|P1082}}}} abitanc tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|Q7951|P1082|P585}}.
==Referënzes==
<references/>
el68ofyxpofhsiersq00m0fd7kxlah2
Grupa Vulcanica de Kliucevskaia
0
174708
246176
237627
2026-03-29T08:32:03Z
Asenoner
208
246176
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}
{{Infobox ciadëina crëps
|Inuem = Grupa Vulcanica de Kliucevskaia
|Descrizion foto =
|Prima arpizeda =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Grupa Vulcanica de Kliucevskaia
|latitudineGradi = 56
|latitudinePrimi = 6
|longitudineGradi = 160
|longitudinePrimi = 35
|position =
|relief = yes
|width = 300
|background =
|float = center
|mark = Black Fire.svg
|marksize = 13
}}
}}La '''Grupa Vulcanica de Kliucevskaia''' ie na [[ciadëina de crëps]] sun la [[penijula de Camciatca]] tl est de la [[Ruscia]]. Si pont plu aut ie la [[Kliucevskaia Sopka]] a na autëza de {{formatnum:4835}} metri.
==Geografia==
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Ciadëina de crëps te la Ruscia]]
qfgpis5726f4bdsv5bvj35goeebw9up
246177
246176
2026-03-29T08:32:48Z
Asenoner
208
246177
wikitext
text/x-wiki
{{gherdëina}}
{{Infobox ciadëina crëps
|Inuem = Grupa Vulcanica de Kliucevskaia
|Inuem natif = Ключевская группа вулканов
|Descrizion foto =
|Prima arpizeda =
|Cherta = {{Mappa di localizzazione
|RUS
|label = Grupa Vulcanica de Kliucevskaia
|latitudineGradi = 56
|latitudinePrimi = 6
|longitudineGradi = 160
|longitudinePrimi = 35
|position =
|relief = yes
|width = 300
|background =
|float = center
|mark = Black Fire.svg
|marksize = 13
}}
}}La '''Grupa Vulcanica de Kliucevskaia''' ([[lingaz rus|rus]]: Ключевская группа вулканов) ie na [[ciadëina de crëps]] sun la [[penijula de Camciatca]] tl est de la [[Ruscia]]. Si pont plu aut ie la [[Kliucevskaia Sopka]] a na autëza de {{formatnum:4835}} metri.
==Geografia==
==Referënzes==
<references/>
[[Categoria:Ciadëina de crëps te la Ruscia]]
3cmr2ca1ra8ixshdkbrwf3hcl557xht
Aragami
0
189680
246165
2026-03-29T06:58:49Z
~2026-19428-04
13087
Creata pagina con "{{Infobox videojuech |Inuem = Aragami }}'''Aragami''' ie n [[videojuech]], svilupá y publicá ai 2016 da Lince Corps. ==Storia== [[Categoria:Videojuech]]"
246165
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox videojuech
|Inuem = Aragami
}}'''Aragami''' ie n [[videojuech]], svilupá y publicá ai 2016 da Lince Corps.
==Storia==
[[Categoria:Videojuech]]
gt9v95gc8ymq0pq998rnnvp7whhfa8j