Wikipedia lldwiki https://lld.wikipedia.org/wiki/Plata_prinzipala MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Media Speciale Discussione Utente Discussioni utente Wikipedia Discussioni Wikipedia File Discussioni file MediaWiki Discussioni MediaWiki Template Discussioni template Aiuto Discussioni aiuto Categoria Discussioni categoria TimedText TimedText talk Modulo Discussioni modulo Evento Discussioni evento Austria 0 127 252725 252667 2026-08-15T09:12:01Z Asenoner 208 252725 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de l'Austria |Inuem ufiziel = Republik Österreich |Capitela = {{Blason|Viena}} |Lingaz 1 = [[Tudësch]] |Inuem inn = Land der Berge, Land am Strome''<br />(Ladin: "Tiera di crëps, tiera pra l ruf")''&#32; |Inn = Land der Berge Land am Strome instrumental.ogg |Ega = 0,84 |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 446.315 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 461.432 <!--valor te miliarc--> |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Canzelier = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Munëida = [[Euro]] |Cherta = EU location AUT.png }} L{{'}}'''Austria''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Austria'' o ''Esterraih'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Austria'', [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Österreich''), ufizielmënter la '''Republica de l'Austria''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Republik Österreich''), ie n [[stat]] te l'[[Europa zentrela]]. Si capitela y majera zità ie [[Viena]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == [[File:Oesterreich topo.png|thumb|left|upright=1.25|Cherta topografica de l'Austria cun ziteies che à plu de 100.000 abitanc.]] == Storia == [[File:Austria_Hungary_ethnic.svg|thumb|Cherta etno-linguistica de l'[[Austria-Ungaria]] tl 1910.]]La republica de l'Austria ie nasciuda ai 10 de setëmber 1919 do che ie tumeda l'[[Austria-Ungaria]] ala fin de la [[Prima Gran Viera]]. ==Economia== [[File:Austria Product Exports (2019).svg|upright=1.4|thumb|right|Na reprejentazion proporzionela de la esportazions de l'Austria tl 2019]] == Spartizion aministrativa == L'Austria, coche republica federela, ie metuda adum da [[Stac federei de l'Austria|9 stac federei]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesländer'' o mé ''Länder'').<br /> Chisc stac possa fé leges che resta laite te la costituzion y uni stat à rapresentanzes tl parlamënt de l'Austria. [[Viena]] ie na zità-stat (''Stadtstaat''), ajache la zità fej ora belau dut l stat ncont de spersa y populazion.<br /> L majer stat per populazion ie [[Viena]] cun 1.920.949 abitanc, ma l ie l mënder per spersa cun 415&nbsp;km². L majer per spersa ie l'[[Austria Bassa]] cun 19.180&nbsp;km², l mënder per populazion ie l [[Burgenland]] cun 296.010 abitanc. {{Cherta Austria}} ===Lista di stac federei=== ''Liej de plu tl articul: [[Stac federei de l'Austria]]''<br> {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! Blason ! Stat ! Capitela ! data-sort-type="number"|Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! data-sort-type="number"|Populazion<br />(jen. 2020) ! data-sort-type="number"|Pop.<br />per km<sup>2</sup> |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Oberoesterreich_Wappen.svg|40px]] | [[Austria Auta]]<br />(''Oberösterreich'') |{{Blason|Linz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:11982}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1490392}} | style="text-align:right" | {{formatnum:124.4}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Niederösterreich_CoA.svg|40px]] | [[Austria Bassa]]<br />(''Niederösterreich'') |{{Blason|Sankt Pölten}} | style="text-align:right" | {{formatnum:19178}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1684623}} | style="text-align:right" | {{formatnum:87.8}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Burgenland_Wappen.svg|40px]] | [[Burgenland]] | {{Blason|Eisenstadt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:3965}} | style="text-align:right" | {{formatnum:294466}} | style="text-align:right" | {{formatnum:74.3}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Kaernten_CoA.svg|40px]] | [[Ciarënzia]]<br />(''Kärnten'') |{{Blason|Klagenfurt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:9536}} | style="text-align:right" | {{formatnum:561390}} | style="text-align:right" | {{formatnum:58.9}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Salzburg_Wappen.svg|40px]] | [[Salzburg (stat)|Salzburg]] | {{Blason|Salzburg}} | style="text-align:right" | {{formatnum:7154}} | style="text-align:right" | {{formatnum:558479}} | style="text-align:right" | {{formatnum:78.1}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Steiermark_Wappen.svg|40px]] | [[Steiermark]] |{{Blason|Graz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:16401}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1246576}} | style="text-align:right" | {{formatnum:76.0}} |- style="background: #ddd" |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:AUT_Tirol_COA.svg|40px]] | [[Tirol (stat)|Tirol]] |{{Blason|Dispruch}}<br />(''Innsbruck'') | style="text-align:right" | {{formatnum:12648}} | style="text-align:right" | {{formatnum:757852}} | style="text-align:right" | {{formatnum:59.9}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Wien_3_Wappen.svg|40px]] | [[Viena]]<br />(''Wien'') | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Viena ne à nia na capitela --> | style="text-align:right" | {{formatnum:415}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1911728}} | style="text-align:right" | {{formatnum:4606.6}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Vorarlberg_CoA.svg|40px]] | [[Vorarlberg]] | {{Blason|Bregenz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2601}} | style="text-align:right" | {{formatnum:397094}} | style="text-align:right" | {{formatnum:152.7}} |- style="background: #eee" |} ===Ziteies=== La majera zità de l'Austria cun na gran desfrënzia da la segonda ie la capitela [[Viena]], che ova na populazion de {{EWZT|AT|90001}} tl {{EWDJ|AT|90001}}. La segonda majera zità ie [[Graz]], che tl {{EWDJ|AT|60101}} ova na populazion de {{EWZT|AT|60101}}.<br> De ndut dal te l'Austria trë ziteies cun na populazion sëura i {{formatnum:200000}} abitanc (Viena, Graz y [[Linz]]) y trëi ziteies cun na populazion danter i {{formatnum:100000}} y {{formatnum:200000}} abitanc ([[Salzburg]], [[Dispruch]] y [[Klagenfurt]]). {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- ! Inuem !! Stat ! Populazion<br />(tl 2022)<ref>{{cite web |url=https://www.statistik.at/web_en/statistics/index.html |title=Statistics |first=STATISTIK |last=AUSTRIA |website=www.statistik.at}}</ref> |- |style="text-align:left"| [[File:Wien Wappen.svg|26x26px]] '''[[Viena]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-W}}||{{formatnum:1931593}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Graz COA.svg|24x24px]] '''[[Graz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-ST}} ||{{formatnum:292630}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Linz.svg|22x22px]] '''[[Linz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:207247}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Salzburg (Stadt) COA.svg|23x23px]] '''[[Salzburg]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-S}} ||{{formatnum:155331}} |- |style="text-align:left"| [[File:AT Innsbruck COA.svg|23x23px]] '''[[Dispruch]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-T}} ||{{formatnum:130585}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klagenfurt COA.svg|24x24px]] '''[[Klagenfurt am Wörthersee]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:102618}} |- |style="text-align:left"| [[File:Villach CoA.svg|23x23px]] [[Villach]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:64071}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wels coat of arms.svg|24x24px]] [[Wels]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:63181}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Sankt Poelten COA.svg|23x23px]] '''[[Sankt Pölten]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:56360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappendornbirn.svg|29x29px]] [[Dornbirn]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:50360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Wiener Neustadt.svg|30x30px]] [[Wiener Neustadt]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:47160}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Steyr COA.svg|25x25px]] [[Steyr]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:37879}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen at Feldkirch.svg|27x27px]] [[Feldkirch]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:34998}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Bregenz COA.svg|23x23px]] '''[[Bregenz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:29306}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen von Leonding.svg|24x24px]] [[Leonding]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:28967}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klosterneuburg COA.svg|25x25px]] [[Klosterneuburg]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:27542}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Baden COA.jpg|23x23px]] [[Baden bei Wien]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:25783}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Wolfsberg (Kaernten) COA.svg|20x20px]] [[Wolfsberg (Ciarënzia)|Wolfsberg]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:25056}} |- |style="text-align:left"| [[File:Traun coat of arms.svg|24x24px]] [[Traun]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:24926}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Krems an der Donau COA.svg|23x23px]] [[Krems an der Donau]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:24921}} |} [[File:Flag of Austria (state).svg|thumb|upright]] == Lians == * [[Geografia]] * [[Tirol]] {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=90|left|thumb|100px|Austria]] '''Austria '''6 1870 ''Austria ''(AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432)<br /> gad. Austria grd. Austria fas. Austria fod. Austria col. Austria amp. Austria LD Austria<br /> '''topon. '''<br /> '''''monarchia asburgica '''''(fod.) Ⓘ Austria Ⓓ Österreich ◇ '''''a) E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sot a l’Austria, sot a l’acuila, che davant i butava nte le spazadure. '''E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sott all’ Austria, sott’ all’ acquila, che davant i but-tava ‘nte le spazzadure. ''AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.). [[Categoria:Austria]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] drl3xetz1apivqd12bzs28nmcakwmql 252726 252725 2026-08-15T09:12:30Z Asenoner 208 252726 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de l'Austria |Inuem ufiziel = Republik Österreich |Capitela = {{Blason|Viena}} |Lingaz 1 = [[Tudësch]] |Inuem inn = Land der Berge, Land am Strome''<br />(Ladin: "Tiera di crëps, tiera pra l ruf")''&#32; |Inn = Land der Berge Land am Strome instrumental.ogg |Ega = 1,7% |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 446.315 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 461.432 <!--valor te miliarc--> |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Canzelier = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Munëida = [[Euro]] |Cherta = EU location AUT.png }} L{{'}}'''Austria''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Austria'' o ''Esterraih'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Austria'', [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Österreich''), ufizielmënter la '''Republica de l'Austria''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Republik Österreich''), ie n [[stat]] te l'[[Europa zentrela]]. Si capitela y majera zità ie [[Viena]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == [[File:Oesterreich topo.png|thumb|left|upright=1.25|Cherta topografica de l'Austria cun ziteies che à plu de 100.000 abitanc.]] == Storia == [[File:Austria_Hungary_ethnic.svg|thumb|Cherta etno-linguistica de l'[[Austria-Ungaria]] tl 1910.]]La republica de l'Austria ie nasciuda ai 10 de setëmber 1919 do che ie tumeda l'[[Austria-Ungaria]] ala fin de la [[Prima Gran Viera]]. ==Economia== [[File:Austria Product Exports (2019).svg|upright=1.4|thumb|right|Na reprejentazion proporzionela de la esportazions de l'Austria tl 2019]] == Spartizion aministrativa == L'Austria, coche republica federela, ie metuda adum da [[Stac federei de l'Austria|9 stac federei]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesländer'' o mé ''Länder'').<br /> Chisc stac possa fé leges che resta laite te la costituzion y uni stat à rapresentanzes tl parlamënt de l'Austria. [[Viena]] ie na zità-stat (''Stadtstaat''), ajache la zità fej ora belau dut l stat ncont de spersa y populazion.<br /> L majer stat per populazion ie [[Viena]] cun 1.920.949 abitanc, ma l ie l mënder per spersa cun 415&nbsp;km². L majer per spersa ie l'[[Austria Bassa]] cun 19.180&nbsp;km², l mënder per populazion ie l [[Burgenland]] cun 296.010 abitanc. {{Cherta Austria}} ===Lista di stac federei=== ''Liej de plu tl articul: [[Stac federei de l'Austria]]''<br> {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! Blason ! Stat ! Capitela ! data-sort-type="number"|Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! data-sort-type="number"|Populazion<br />(jen. 2020) ! data-sort-type="number"|Pop.<br />per km<sup>2</sup> |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Oberoesterreich_Wappen.svg|40px]] | [[Austria Auta]]<br />(''Oberösterreich'') |{{Blason|Linz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:11982}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1490392}} | style="text-align:right" | {{formatnum:124.4}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Niederösterreich_CoA.svg|40px]] | [[Austria Bassa]]<br />(''Niederösterreich'') |{{Blason|Sankt Pölten}} | style="text-align:right" | {{formatnum:19178}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1684623}} | style="text-align:right" | {{formatnum:87.8}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Burgenland_Wappen.svg|40px]] | [[Burgenland]] | {{Blason|Eisenstadt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:3965}} | style="text-align:right" | {{formatnum:294466}} | style="text-align:right" | {{formatnum:74.3}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Kaernten_CoA.svg|40px]] | [[Ciarënzia]]<br />(''Kärnten'') |{{Blason|Klagenfurt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:9536}} | style="text-align:right" | {{formatnum:561390}} | style="text-align:right" | {{formatnum:58.9}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Salzburg_Wappen.svg|40px]] | [[Salzburg (stat)|Salzburg]] | {{Blason|Salzburg}} | style="text-align:right" | {{formatnum:7154}} | style="text-align:right" | {{formatnum:558479}} | style="text-align:right" | {{formatnum:78.1}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Steiermark_Wappen.svg|40px]] | [[Steiermark]] |{{Blason|Graz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:16401}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1246576}} | style="text-align:right" | {{formatnum:76.0}} |- style="background: #ddd" |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:AUT_Tirol_COA.svg|40px]] | [[Tirol (stat)|Tirol]] |{{Blason|Dispruch}}<br />(''Innsbruck'') | style="text-align:right" | {{formatnum:12648}} | style="text-align:right" | {{formatnum:757852}} | style="text-align:right" | {{formatnum:59.9}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Wien_3_Wappen.svg|40px]] | [[Viena]]<br />(''Wien'') | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Viena ne à nia na capitela --> | style="text-align:right" | {{formatnum:415}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1911728}} | style="text-align:right" | {{formatnum:4606.6}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Vorarlberg_CoA.svg|40px]] | [[Vorarlberg]] | {{Blason|Bregenz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2601}} | style="text-align:right" | {{formatnum:397094}} | style="text-align:right" | {{formatnum:152.7}} |- style="background: #eee" |} ===Ziteies=== La majera zità de l'Austria cun na gran desfrënzia da la segonda ie la capitela [[Viena]], che ova na populazion de {{EWZT|AT|90001}} tl {{EWDJ|AT|90001}}. La segonda majera zità ie [[Graz]], che tl {{EWDJ|AT|60101}} ova na populazion de {{EWZT|AT|60101}}.<br> De ndut dal te l'Austria trë ziteies cun na populazion sëura i {{formatnum:200000}} abitanc (Viena, Graz y [[Linz]]) y trëi ziteies cun na populazion danter i {{formatnum:100000}} y {{formatnum:200000}} abitanc ([[Salzburg]], [[Dispruch]] y [[Klagenfurt]]). {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- ! Inuem !! Stat ! Populazion<br />(tl 2022)<ref>{{cite web |url=https://www.statistik.at/web_en/statistics/index.html |title=Statistics |first=STATISTIK |last=AUSTRIA |website=www.statistik.at}}</ref> |- |style="text-align:left"| [[File:Wien Wappen.svg|26x26px]] '''[[Viena]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-W}}||{{formatnum:1931593}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Graz COA.svg|24x24px]] '''[[Graz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-ST}} ||{{formatnum:292630}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Linz.svg|22x22px]] '''[[Linz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:207247}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Salzburg (Stadt) COA.svg|23x23px]] '''[[Salzburg]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-S}} ||{{formatnum:155331}} |- |style="text-align:left"| [[File:AT Innsbruck COA.svg|23x23px]] '''[[Dispruch]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-T}} ||{{formatnum:130585}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klagenfurt COA.svg|24x24px]] '''[[Klagenfurt am Wörthersee]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:102618}} |- |style="text-align:left"| [[File:Villach CoA.svg|23x23px]] [[Villach]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:64071}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wels coat of arms.svg|24x24px]] [[Wels]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:63181}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Sankt Poelten COA.svg|23x23px]] '''[[Sankt Pölten]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:56360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappendornbirn.svg|29x29px]] [[Dornbirn]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:50360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Wiener Neustadt.svg|30x30px]] [[Wiener Neustadt]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:47160}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Steyr COA.svg|25x25px]] [[Steyr]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:37879}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen at Feldkirch.svg|27x27px]] [[Feldkirch]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:34998}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Bregenz COA.svg|23x23px]] '''[[Bregenz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:29306}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen von Leonding.svg|24x24px]] [[Leonding]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:28967}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klosterneuburg COA.svg|25x25px]] [[Klosterneuburg]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:27542}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Baden COA.jpg|23x23px]] [[Baden bei Wien]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:25783}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Wolfsberg (Kaernten) COA.svg|20x20px]] [[Wolfsberg (Ciarënzia)|Wolfsberg]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:25056}} |- |style="text-align:left"| [[File:Traun coat of arms.svg|24x24px]] [[Traun]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:24926}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Krems an der Donau COA.svg|23x23px]] [[Krems an der Donau]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:24921}} |} [[File:Flag of Austria (state).svg|thumb|upright]] == Lians == * [[Geografia]] * [[Tirol]] {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=90|left|thumb|100px|Austria]] '''Austria '''6 1870 ''Austria ''(AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432)<br /> gad. Austria grd. Austria fas. Austria fod. Austria col. Austria amp. Austria LD Austria<br /> '''topon. '''<br /> '''''monarchia asburgica '''''(fod.) Ⓘ Austria Ⓓ Österreich ◇ '''''a) E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sot a l’Austria, sot a l’acuila, che davant i butava nte le spazadure. '''E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sott all’ Austria, sott’ all’ acquila, che davant i but-tava ‘nte le spazzadure. ''AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.). [[Categoria:Austria]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] bpt44ty2eb7fftowb9um277s6na7sho Bangladesc 0 140 252721 220391 2026-08-15T09:06:29Z Asenoner 208 252721 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox Stat |Inuem = Republica Populera de Bangladesc |Inuem ufiziel = গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ ([[lingaz bengali|Bengali]])<br>''Gônoprojatontrī Bangladesh'' |Capitela = [[Dhaka]] |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = "Amar Sonar Bangla"<br>("Mi Bengal d'or") |Inn = Amar Sonar Bangla instrumental by US Navy Band.oga |Lingaz 1 = [[lingaz bengali|Bengali]]<ref name="bdlaws.minlaw.gov.bd">{{cite book|title=The Constitution of the People's Republic of Bangladesh|chapter=Article 3. The state language|chapter-url=http://bdlaws.minlaw.gov.bd/sections_detail.php?id=367&sections_id=24550|website=bdlaws.minlaw.gov.bd|publisher=Ministry of Law, The People's Republic of Bangladesh|access-date=1 February 2017}}</ref> |Lingaz 2 = |Spersa tiera = 130170 |Ega = 6,4 |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[stat uniter|unitera]] cun n partit dominant |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2023 |PIB numinel = 421 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 1475 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Taka]] (৳) (BDT) |Cherta = Bangladesh_(orthographic_projection).svg }}L '''Bangladesc''' ({{lang-bn|<!-- The following spelling is correct. If you see anything odd, your browser isn't Unicode compliant. -->বাংলাদেশ}}, {{IPA-bn|ˈbaŋlaˌdeʃ|pron|Bn-বাংলাদেশ.oga}}), ufizielmënter la '''Republica Populera de Bangladesc''', ie n stat te l'[[Asia meridiunela]]. [[File:Bangladesh in its region.svg|thumb|L Bangladesc te si raion.]] == Geografia == == Storia == == Referënzes== <references/> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:Stac dl'Asia]] mt83tsk2hhrhs6x9z08tmpcllgnb9qy 252722 252721 2026-08-15T09:06:53Z Asenoner 208 252722 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox Stat |Inuem = Republica Populera de Bangladesc |Inuem ufiziel = গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ ([[lingaz bengali|Bengali]])<br>''Gônoprojatontrī Bangladesh'' |Capitela = [[Dhaka]] |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = "Amar Sonar Bangla"<br>("Mi Bengal d'or") |Inn = Amar Sonar Bangla instrumental by US Navy Band.oga |Lingaz 1 = [[lingaz bengali|Bengali]]<ref name="bdlaws.minlaw.gov.bd">{{cite book|title=The Constitution of the People's Republic of Bangladesh|chapter=Article 3. The state language|chapter-url=http://bdlaws.minlaw.gov.bd/sections_detail.php?id=367&sections_id=24550|website=bdlaws.minlaw.gov.bd|publisher=Ministry of Law, The People's Republic of Bangladesh|access-date=1 February 2017}}</ref> |Lingaz 2 = |Spersa tiera = 130170 |Ega = 6,4% |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[stat uniter|unitera]] cun n partit dominant |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2023 |PIB numinel = 421 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 1475 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Taka]] (৳) (BDT) |Cherta = Bangladesh_(orthographic_projection).svg }}L '''Bangladesc''' ({{lang-bn|<!-- The following spelling is correct. If you see anything odd, your browser isn't Unicode compliant. -->বাংলাদেশ}}, {{IPA-bn|ˈbaŋlaˌdeʃ|pron|Bn-বাংলাদেশ.oga}}), ufizielmënter la '''Republica Populera de Bangladesc''', ie n stat te l'[[Asia meridiunela]]. [[File:Bangladesh in its region.svg|thumb|L Bangladesc te si raion.]] == Geografia == == Storia == == Referënzes== <references/> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:Stac dl'Asia]] gap4jgyezaq5wr1lmp99s5wu84bl1m7 Belje 0 148 252724 241189 2026-08-15T09:11:08Z Asenoner 208 252724 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Riam de Belje |Inuem ufiziel = Koninkrijk België ([[lingaz olandesc|olandesc]])<br>Royaume de Belgique ([[lingaz franzëus|franzëus]])<br>Königreich Belgien ([[lingaz tudësch|tudësch]]) |Capitela = {{Blason|Bruxelles}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Motto = Eendracht maakt macht ([[lingaz olandesc|olandesc]])<br>L'union fait la force ([[lingaz franzëus|franzëus]])<br>Einigkeit macht stark ([[lingaz tudësch|tudësch]]) |Inuem inn = La Brabançonne |Inn = The Brabanconne.ogg |Lingaz 1 = [[lingaz olandesc|Olandesc]] |Lingaz 2 = [[lingaz franzëus|Franzëus]] |Lingaz 3 = [[lingaz tudësch|Tudësch]] |Spersa tiera = |Ega = 0.71 |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2023 |PIB numinel = 625 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 723 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-Belgium.svg }}L '''Belje''' ([[lingaz olandesc|olandesc]]: ''België'' {{IPA-nl|ˈbɛlɣijə||Nl-belgie.ogg}}; [[lingaz franzëus|franzëus]]: ''Belgique'' {{IPA-fr|bɛlʒik||Fr-belgique.ogg}}; [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Belgien'' {{IPA-de|ˈbɛlɡi̯ən||De-Belgien.ogg}}), ufizielmënter '''Riam de Belje''' ([[lingaz olandesc|olandesc]]: ''Koninkrijk België''; [[lingaz franzëus|franzëus]]: ''Royaume de Belgique''; [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Königreich Belgien''), ie n stat dl'[[Europa]]. == Geografia == == Storia == == Referënzes== <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]][[Categoria:Union européa]] ay8wkh5em5w2ngooany82ul6c2e89r6 Cina 0 206 252719 245846 2026-08-15T09:04:40Z Asenoner 208 252719 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Redirect|Republica Populera de Cina|la Republica de Cina|Taiwan}} {{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_the_People's_Republic_of_China.svg |Blason = National_Emblem_of_the_People's_Republic_of_China_(2).svg |Inuem = Republica Populera de Cina |Inuem ufiziel = 中华人民共和国 ([[lingaz cinesc|Cinesc]]) |Capitela = [[Beijing]] |Sënta guviern = |Majera zità = [[Shanghai]] |Inuem inn = 义勇军进行曲 (''La marcia di ulenteres'') |Inn = March of the Volunteers instrumental.ogg |Lingaz 1 = [[Cinesc standard]]<sup>a</sup> |Rujenedes mendranza = [[lingaz mongol|Mongol]], [[lingaz uigur|Uigur]], [[lingaz tibetan|Tibetan]], [[lingaz zhuang|Zhuang]] y autres |Spersa tiera = |Ega = |Forma de guviern = [[Republica]] [[Stat uniter|unitera]] [[sozialism|sozialista]] [[Marxista-Leninista]] a [[partit sëul]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Auter titul = [[Secreter Generel dl Partit Communista Cinesc|Secreter Generel]] |Auter titul persona = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 18321 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 30074 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Renminbi]] (元/¥) ([[ISO 4217|CNY]]) |Cherta = CHN_orthographic.svg | footnote_a = <span style="font-size:100%;">L cinesc y [[nglëisc]] ie la rujenedes ufizieles a [[Hong Kong]]. L cinesc y [[portughesc]] ie la rujenedes ufizieles a [[Macau]].</span>}}La '''Cina''' (per [[Ladin gherdëina|gherdëina]] nce ''China''; {{zh|s=中国|p=Zhōngguó}}), ufizielmënter la '''Republica Populera de Cina''' ({{zh|s=中华人民共和国|p=Zhōnghuá Rénmín Gònghéguó}}), ie n [[stat]] te l'[[Asia urientela]]. L ie una dla gran putenzes mundieles da aldidancuei cun 9,6 milions de km² y nteur 1,4 miliardes de abitanc. Gran pert dla populazion rejona mandarin, ma l ie mo truepa autra etnies te chesta republica fromalmenter comunista, ma defin capitalista te si economia. La China ie tl leur de deventé la majera putenza economica, aldidancuei iela segonda al mond, de grá a n svilup scialdi sterch ti ultimi dejeneies. La zità capitela ie [[Beijing]], che bele anticamenter fova la capitela dl imper cineisc. la cultura cineija ie una dla plu antiches al mond y possa mustré su invenzions fundamenteles coche la stampa o l polver da stlop, mo dan l' [[Europa]]. Tla [[storia antica]] dla China fova mpurtanta la [[Dinastia Han]]. L’inuem China vën da “Qin” o "Ch'in", cun referimënt al imparadú [[Qin Shi Huangdi]]. Gran pert de si cultura ie mprenseda dal pensier de [[Confuzius]], che se dumanda respet per la chemunanza, respunsabeltá y mpeni de duc. La China á raions aministratives speziei sciche [[Hong Kong]]. <br><gallery class=center caption="中华人民共和国 - China"> Beijing-Verbotene Stadt-Halle der zentralen Harmonie-06-gje.jpg|Beijing China-Grosse Mauer-134-2012-gje.jpg|Great Wall of China Dazu-Baoding Shan-286-No21-2012-gje.jpg|Dazu, Baoding Shan Li-Flussfahrt-118-Schiff-2012-gje.jpg|Li river Yangshuo-Weststrasse-54-Haendler-2012-gje.jpg|Yangshuo Longmen-Grotten-Fengxian Si-46-Himmelskoenig-Waechter-2012-gje.jpg|Luoyang, Longmen grottoes Xian-Terrakotta-Armee-16-2012-gje.jpg|Xi'an, Terracotta Army‎‎ Shanghai-Skyline-42-Su Zhou-River-2012-gje.jpg|Shanghai </gallery> ==Plates cunliedes== * [[Asia]] ==Referënzes== <references /> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:China| ]] 7rs93u1tsz2qnujiijmsnmwihpshaxq Corea dl Sud 0 249 252718 235124 2026-08-15T09:03:35Z Asenoner 208 252718 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de Corea |Inuem ufiziel = 대한민국 ([[lingaz corean|corean]])<br>Daehan Minguk |Capitela = [[Seoul]] |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = 애국가 - Aegukga<br />''(Ladin:"La ciantia patriotica")' |Inn = National anthem of South Korea, performed by the United States Navy Band.wav |Lingaz 1 = [[lingaz corean|Corean]] |Spersa tiera = |Ega = 0.3 |Forma de guviern = [[Republica]] [[costituzion]]ela [[president]]ela [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2023 |PIB numinel = 1721 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 2924 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Won de la Corea dl Sud]] (₩) (KRW) |Cherta = Republic of Korea (orthographic projection).svg }}La '''Corea dl Sud''', ufizielmënter la '''Republica de Corea''' ([[lingaz corean|corean]]: 대한민국, [[Hanja]]: 大韓民國, [[romanisazion|romanisà]]: ''Daehan Minguk'') ie n [[stat]] te l'[[Asia urientela]]. == Geografia == == Storia == == Referënzes== <references/> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:Stac dl'Asia]] ttb6ehqhl4uy5lz0asroap8q1z9xkkw Danimarca 0 294 252713 240886 2026-08-15T08:45:37Z Asenoner 208 252713 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_Denmark.svg |Blason = National coat of arms of Denmark.svg |Inuem = Danimarca |Inuem ufiziel = Danmark |Capitela = {{Blason|Copenhagen}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Der er et yndigt land |Inn = United States Navy Band - Der er et yndigt land.ogg |Lingaz 1 = [[Lingaz danesc|Danesc]] |Ega = |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 390 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 416 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Curona Daneja]] (kr.) |Cherta = EU-Denmark.svg }}La '''Danimarca''' o l '''Denemarch''' ([[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Danimarca'', [[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Denemarch'' o ''Danimarca''; [[lingaz danesc|danesc]]: ''Danmark'', {{IPA-da|ˈtænmɑk|pron|DA-Danmark.ogg}}) ie n [[stat nordich]] te l'[[Europa]]. == Geografia == == Storia == == Referënzes == <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] 0sh4tmn1i6fi9r36eblg7dra0bay35x Franzia 0 421 252705 242738 2026-08-15T08:37:28Z Asenoner 208 252705 wikitext text/x-wiki {{DISPLAYTITLE:Lorem <span style="color:#9400D3;">ipsum</span> <span style="color:#F4A460;">dolor</span>}} {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica Franzëusa |Inuem ufiziel = République française |Capitela = {{Blason|Paris}} |Motto = Liberté, égalité, fraternité<br />''(Ladin: "Lidëza, Valivanza, Fraternità")' |Inuem inn = La Marseillaise |Inn = La Marseillaise.ogg |Lingaz 1 = [[Franzëus]] |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Forma de guviern = [[Republica]] [[semi-presidenziela]] [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2936 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 3667 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-France_(orthographic_projection).svg }}La '''Franzia''' ([[franzëus]]: ''France'' {{IPA-fr|fʁɑ̃s||LL-Q150 (fra)-Fhala.K-France.wav}}), ufizielmënter la '''Republica franzëusa''' ([[franzëus]]: ''République française''<ref name="formal country name">{{cite web |title=France |url=https://unstats.un.org/unsd/geoinfo/geonames/ |website=UNGEGN World Geographical Names |publisher=United Nations Group of Experts on Geographical Names |access-date=27 November 2020 |location=New York, NY |archive-date=28 July 2011 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110728144249/http://unstats.un.org/unsd/geoinfo/geonames/ |url-status=dead }}</ref>), ie n [[stat]] transcuntinentel che à si zënter te l'[[Europa uzidentela]] cun [[Franzia de sëuramer|raions sëuramer]] te l'[[America]] y ti [[Ozean Atlantich|Ozeans Atlantich]], [[Ozean Pazifich|Pazifich]] y [[Ozean Indian|Indian]]. La cunfina te l'[[Europa]] cun l [[Belje]], l [[Luxemburg]], la [[Germania]], la [[Svizra]], la [[Talia]], l [[Monaco]], l'[[Andora]] y la [[Spania]]. La Franzia ie lieda ence a la [[Gran Bretania]] tres l [[tunel dla Mania]]. La Republica franzëusa ie na democrazia urganiseda coche republica semi-presidenziela. La zità capitela ie Paris. La Franzia ie danter i paejes plu svilupei y fej ora la sesta plu granda economia a livel mundiel. I idéei dla Republica franzëusa ven representei tres la declarazion di dërc dla persona y dl sëntadin. La Franzia ie un di mëmbri fundadëures dl'[[Union europea|Union européa]], dla Nazions unides y n cumëmber dla Francophonie, di G8 y dl'Union latina. La Franzia ie nce n mëmber permanënt dl Cunsëi de Segurëza dla Nazions unides, coche nce una dla ot putënzes nucleères recunesciudes. L'Esagon ie la destinazion turistica plu cunesciuda al mond. ==Geografia== [[File:France_cities.png|thumb|left|Cherta geografica de la Franzia]] === Tlima === {{Tlima | TABELA = | DIAGRAMM TEMPERATURA = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200 | FUNTANA =[http://worldweather.wmo.int/062/c00194.htm Météo-France]; Tume y ëures de surëdl: [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=fr&stat=07149 wetterkontor.de] | Titul = | Luech = Paris <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 6.9 | hmfeb = 8.2 | hmmär = 11.8 | hmapr = 14.7 | hmmai = 19.0 | hmjun = 21.8 | hmjul = 24.4 | hmaug = 24.6 | hmsep = 20.8 | hmokt = 15.8 | hmnov = 10.4 | hmdez = 7.8 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | lmjan = 2.5 | lmfeb = 2.8 | lmmär = 5.1 | lmapr = 6.8 | lmmai = 10.5 | lmjun = 13.3 | lmjul = 15.5 | lmaug = 15.4 | lmsep = 12.5 | lmokt = 9.2 | lmnov = 5.3 | lmdez = 3.6 <!-- durchschnittliche Temperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | avjan = 4.7 | avfeb = 5.5 | avmär = 8.4 | avapr = 10.7 | avmai = 14.7 | avjun = 17.5 | avjul = 19.9 | avaug = 20.0 | avsep = 16.6 | avokt = 12.5 | avnov = 7.8 | avdez = 5.7 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm --> | nbjan = 53.7 | nbfeb = 43.7 | nbmär = 48.5 | nbapr = 53.0 | nbmai = 65.0 | nbjun = 54.6 | nbjul = 63.1 | nbaug = 43.0 | nbsep = 54.7 | nbokt = 59.7 | nbnov = 51.9 | nbdez = 58.7 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d --> | shjan = 1.9 | shfeb = 2.9 | shmär = 5.1 | shapr = 6.0 | shmai = 7.5 | shjun = 8.1 | shjul = 7.8 | shaug = 7.1 | shsep = 6.0 | shokt = 4.1 | shnov = 2.0 | shdez = 1.5 <!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere. Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C --> | wtjan = | wtfeb = | wtmär = | wtapr = | wtmai = | wtjun = | wtjul = | wtaug = | wtsep = | wtokt = | wtnov = | wtdez = <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d --> | rdjan = 10.2 | rdfeb = 9.3 | rdmär = 10.4 | rdapr = 9.4 | rdmai = 10.3 | rdjun = 8.6 | rdjul = 8.0 | rdaug = 6.9 | rdsep = 8.5 | rdokt = 9.5 | rdnov = 9.7 | rddez = 10.7 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % --> | lfjan = 86 | lffeb = 81 | lfmär = 76 | lfapr = 69 | lfmai = 71 | lfjun = 73 | lfjul = 73 | lfaug = 74 | lfsep = 79 | lfokt = 85 | lfnov = 87 | lfdez = 88 }} ==Storia== [[File:French_borders_from_985_to_1947.gif|thumb|left|Evoluzion teritoriela de la Franzia dal 985 al 1947.]] ==Spartizion aministrativa== ===Regions=== {{Main|Regions de la Franzia}} La Franzia ie spartida su te 18 regions aministratives ([[franzëus]]: ''régions'', singuler ''région'' {{IPA-fr|ʁeʒjɔ̃|}}). De chëstes ie 13 te la [[Franzia metropolitana]] (te l'[[Europa]]) y 5 ie te la [[Franzia de sëuramer]]. {{Cherta de la Franzia}} ==== Lista de la regions aministratives ==== {| class="wikitable sortable mw-collapsible" border="1" style="font-size:90%" |+ |- ! Sort ! Region ! class="unsortable" | Autri inuemes dl post ! Capitela ! Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! Populazion<ref>[https://www.insee.fr/fr/statistiques/6013844?sommaire=6011075 Populations légales des régions en vigueur au 1er janvier 2022]</ref> !Sëntes tl<br>Cunsëi raionel !Codesc<br>[[INSEE]]<ref>{{cite web|title=La nouvelle nomenclature des codes régions|url=http://www.insee.fr/fr/methodes/default.asp?page=nomenclatures/cog/codes_regions_2016.htm|publisher=[[INSEE]]|language=fr|access-date=17 January 2016}}</ref> ! class="unsortable" | Posizion |- | bgcolor="lightgray" |[[Franzia metropolitana|Region metropolitana]] ||{{flag|Auvergne-Rhône-Alpes}} <br />(Auvergne-Rhône-Elpes) |[[Lingaz occitan|Occitan]]: ''Auvèrnhe-Ròse-Aups''<br /> [[Lingaz arpitan|Arpitan]]: ''Ôvèrgne-Rôno-Arpes'' |{{Blason|Lyon}} | align="right" | {{formatnum:69711}} | {{right|{{nts|8042936}}}} |204 | align="center" | 84 |[[File:Auvergne-Rhône-Alpes in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" |Region metropolitana |{{flag|Bourgogne-Franche-Comté}} <br />(Borgonia- Franche-Comté) |{{lang-frp|Borgogne-Franche-Comtât}} |{{Blason|Dijon}} | align="right" | {{formatnum:47784}} | {{right|{{nts|2805580}}}} |100 | align="center" | 27 |[[File:Bourgogne-Franche-Comté in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana |{{flagicon|Bretania}} [[Bretania (region aministrativa)|Bretagne]]<br />(Bretania) |{{lang-br|Breizh}}<br />[[Gallo language|Gallo]]: ''Bertaèyn'' |{{Blason|Rennes}} | align="right" | {{formatnum:27208}} | {{right|{{nts|3354854}}}} |83 | align="center" | 53 |[[File:Brittany in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana |{{flag|Centre-Val de Loire}}<br />(Zënter-Valeda de la Loire) | |{{Blason|Orléans}} | align="right" | {{formatnum:39151}} | {{right|{{nts|2573180}}}} |77 | align="center" | 24 |[[File:Centre-Val de Loire in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flagicon|Corsica}} [[Corsica|Corse]]<br />(Corsica) |[[Lingaz cors|Cors]]: ''Corsica'' |{{Blason|Ajaccio}} | align="right" | {{formatnum:8680}} | {{right|{{nts|340440}}}} |63 | align="center" | 94 |[[File:Corsica in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flag|Grand Est}}<br />(Gran Est) |[[Tudësch]]: ''Großer Osten'' |{{Blason|Strasbourg}} | align="right" | {{formatnum:57441}} | {{right|{{nts|5556219}}}} |169 | align="center" | 44 |[[File:Grand Est in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flag|Hauts-de-France}}<br />(Franzia Auta) | |{{Blason|Lille}} | align="right" | {{formatnum:31806}} | {{right|{{nts|6004947}}}} |170 | align="center" | 32 |[[File:Hauts-de-France in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flag|Île-de-France}}<br />(Ijula de Franzia) | |{{Blason|Paris}} | align="right" | {{formatnum:12011}} | {{right|{{nts|12262544}}}} |209 | align="center" | 11 |[[File:Île-de-France in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flagicon|Normandia}} [[Normandia|Normandie]]<br />(Normandia) |[[Lingaz norman|Norman]]: ''Normaundie'' |{{Blason|Rouen}} | align="right" | {{formatnum:29907}} | {{right|{{nts|3325032}}}} |102 | align="center" | 28 |[[File:Normandy in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flag|Nouvelle-Aquitaine}}<br />(Nueva Aquitania) |[[Lingaz occitan|Occitan]]: ''Nòva Aquitània''<br />[[Lingaz basch|Basch]]: ''Akitania Berria''<br /> |{{Blason|Bordeaux}} | align="right" | {{formatnum:84036}} | {{right|{{nts|6010289}}}} |183 | align="center" | 75 |[[File:Nouvelle-Aquitaine in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana ||{{flagicon|Occitania}} [[Occitania|Occitanie]] (Occitania) |[[Lingaz occitan|Occitan]]: ''Occitània''<br />[[Lingaz catalan|Catalan]]: ''Occitània'' |{{Blason|Toulouse}} | align="right" | {{formatnum:72724}} | {{right|{{nts|5933185}}}} |158 | align="center" | 76 |[[File:Occitanie in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana |{{flag|Pays de la Loire}}<br />(Paesc de la Loire) |[[Lingaz breton|Breton]]: ''Broioù al Liger'' |{{Blason|Nantes}} | align="right" | {{formatnum:32082}} | {{right|{{nts|3806461}}}} |93 | align="center" | 52 |[[File:Pays de la Loire in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="lightgray" | Region metropolitana |{{flag|Provence-Alpes-Côte d'Azur}}<br />(Provënza-Elpes-Costa Bruma) |[[Lingaz provençal dialect|Provençal]]: ''Provença-Aups-Còsta d'Azur''<br />(''Prouvènço-Aup-Costo d'Azur'') |{{Blason|Marseille}} | align="right" | {{formatnum:31400}} | {{right|{{nts|5081101}}}} |123 | align="center" | 93 |[[File:Provence-Alpes-Côte d'Azur in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="cyan" |[[Region sëuramer]] |[[Guadeloupe]] |[[Creol de la Antilles]]: ''Gwadloup'' |[[Basse-Terre]] | align="right" | {{formatnum:1628}} | {{right|{{nts|384239}}}} |41 | align="center" | 01 |[[File:Guadeloupe in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="cyan" | Region sëuramer |[[Guiana Franzëusa|Guyane]]<br />(Guiana Franzëusa) | |[[Cayenne]] | align="right" | {{formatnum:83534}} | {{right|{{nts|281678}}}} |51 | align="center" | 03 |[[File:French Guiana in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="cyan" | Region sëuramer |[[Réunion|La Réunion]]<br />(Réunion) |[[Reunion Creole]]: ''La Rényon'' |[[Saint-Denis, Réunion|Saint-Denis]] | align="right" | {{formatnum:2504}} | {{right|{{nts|861210}}}} |45 | align="center" | 04 |[[File:Département 974 in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="cyan" | Region sëuramer |[[Martinique]] |[[Antillean Creole]]: ''Matinik'' |[[Fort-de-France]] | align="right" | {{formatnum:1128}} | {{right|{{nts|364508}}}} |51 | align="center" | 02 |[[File:Martinique in France 2016.svg|105px]] |- | bgcolor="cyan" | Region sëuramer |[[Mayotte]] |[[Shimaore dialect|Shimaore]]: ''Maore''<br />[[Malagasy language|Malagasy]]: ''Mahori'' |[[Mamoudzou]] | align="right" | 374 | {{right|{{nts|262895}} |26 | align="center" | 06 |[[File:Mayotte in France 2016.svg|105px]] |- ! ! ! ! !<big>{{formatnum:632734}}</big> !<big>{{formatnum:67251298}}</big> !<big>{{formatnum:1910}}</big> ! ! |} ===Dipartimënc=== {{Main|Dipartimënc de la Franzia}} I dipartimënc ([[franzëus]]: ''département'', {{IPA-fr|depaʁtəmɑ̃|pron}}) ie na divijion aministrativa te la Franzia che sta sota la [[regions de la Franzia|regions]] y sëura i [[chemun]]s. Tl 2022 ova la Franzia 101 dipartimënc. De chisc ie 96 te la [[Franzia metropolitana]] y 5 tl [[raion de sëuramer]]. === Ziteies === ''Liej de plu tl articul: [[Ziteies de la Franzia]]''<br> Chësta tabela mostra i 15 majeri chemuns te la Franzia tl 2019: {| class="wikitable sortable" ![[Chemun]]!![[Dipartimënc de la Franzia|Dipartimënt]]!![[Regions de la Franzia|Region]]!!Populazion tl 2013!!Populazion tl 2019!!Posizion tl 2019 |- | {{Blason|Paris}} || {{Blason|Paris}} || {{sort|Ile-de-France|[[Île-de-France]]}} || 2.229.621 || 2.165.423 || 1 |- | {{Blason|Marseille}} || {{flag|Bouches-du-Rhône}} || [[Provence-Alpes-Côte d'Azur]] || 855.393 || 870.731 || 2 |- | {{Blason|Lyon}} || [[Metropola de Lyon]] || [[Auvergne-Rhône-Alpes]] || 500.715 || 522.969 || 3 |- | {{Blason|Toulouse}} || {{flag|Haute-Garonne}} || [[Occitania]] || 458.298 || 493.465 || 4 |- | {{Blason|Nice}} || {{flag|Alpes-Maritimes}} || [[Provence-Alpes-Côte d'Azur]] || 342.295 || 342.669 || 5 |- | {{Blason|Nantes}} || {{flag|Loire-Atlantique}} || [[Pays de la Loire]] || 292.718 || 318.808 || 6 |- | {{Blason|Montpellier}} || [[Hérault]] || [[Occitania]] || 272.084 || 295.542 || 7 |- | {{Blason|Strasbourg}} || [[Bas-Rhin]] || [[Grand Est]] || 275.718 || 287.228 || 8 |- | {{Blason|Bordeaux}} || [[Gironde]] || [[Nouvelle-Aquitaine]] || 243.626 || 260.958 || 9 |- | {{Blason|Lille}} || [[Nord (dipartimënt franzëus)|Nord]] || [[Hauts-de-France]] || 231.491 || 234.475 || 10 |- | {{Blason|Rennes}} || [[Ille-et-Vilaine]] || [[Bretania (region aministrativa)|Bretania]] || 211.373 || 220.488 || 11 |- | {{Blason|Reims}} || [[Marne (dipartimënt)|Marne]] || [[Grand Est]] || 182.592 || 181.194 || 12 |- | {{Blason|Toulon}} || [[Var (dipartimënt)|Var]] || [[Provence-Alpes-Côte d'Azur]] || 163.760 || 178.745 || 13 |- | {{Blason|Saint-Étienne}} || [[Loire (dipartimënt)|Loire]] || [[Auvergne-Rhône-Alpes]] || 172.023 || 173.821 || 14 |- | {{Blason|Le Havre}} || [[Seine-Maritime]] || [[Normandia]] || 172.074 || 168.290 || 15 |- |} == Referënzes == <references/> [[Categoria:Franzia]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] {{Europa}} 7htgc9w61ay98y9iuq8dk6tyy02sbwo Iapan 0 546 252716 245847 2026-08-15T08:59:12Z Asenoner 208 252716 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Iapan |Inuem ufiziel = 日本國 |Capitela = [[Tokio]] |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Kimigayo (君が代)<br />''(Ladin: "L rëni de si maiestà mperiela")' |Inn = Kimi ga Yo instrumental.ogg |Lingaz 1 = [[lingaz iapanesc|Iapanesc]] |Spersa tiera = |Ega = 1,4 |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 4912 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 6110 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Yen]] (¥) |Cherta = Japan_(orthographic_projection).svg }}L '''Iapan''' ie n [[stat de ijules]] dl’[[Asia]]. La capitela ie [[Tokyo]]. Imparadú : [[Naruhito]] == Geografia == L Iapan ie n grup d’ [[Isola|ijules]] tl [[Ozean Pazifich]]. == Storia == == Referënzes== <references /> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:Iapan| ]] de7ze3mcchi8t9udkfd7a5xe1tt8dau India 0 564 252720 245848 2026-08-15T09:05:38Z Asenoner 208 252720 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_India.svg |Blason = Emblem_of_India.svg |Inuem = Republica de India |Inuem ufiziel = Bhārat Gaṇarājya |Capitela = [[Nueva Delhi]] |Sënta guviern = |Majera zità = [[Mumbai]] (chemun), [[Delhi]] (raion metropolitan) |Inuem inn = Jana Gana Mana<ref name="india.gov.in">{{cite web |url=https://india.gov.in/india-glance/national-symbols |title=National Symbols &#124; National Portal of India |publisher=[[India.gov.in]] |quote=The National Anthem of India Jana Gana Mana, composed originally in Bengali by Rabindranath Tagore, was adopted in its Hindi version by the Constituent Assembly as the National Anthem of India on 24 January 1950. |access-date=1 March 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170204121208/https://india.gov.in/india-glance/national-symbols |archive-date=4 February 2017 }}</ref><ref name="tatsama">{{cite news |title=National anthem of India: a brief on 'Jana Gana Mana' |url=https://www.news18.com/news/india/national-anthem-of-india-a-brief-on-jana-gana-mana-498576.html |date=14 August 2012 |access-date=7 June 2019 |publisher=[[News18 India|News18]] |archive-url=https://web.archive.org/web/20190417194530/https://www.news18.com/news/india/national-anthem-of-india-a-brief-on-jana-gana-mana-498576.html |archive-date=17 April 2019}}</ref> |Inn = Jana Gana Mana instrumental.ogg |Lingaz 1 = [[Hindi]]<br>[[Nglëisc]]<sup>a</sup> |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Ega = 9,6 |Forma de guviern = [[Republica]] parlamentera costituzionela [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 3535 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 11745 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rupi indian]] (₹) (INR) |Cherta = India_(orthographic_projection).svg | footnote_a = <span style="font-size:100%;">Aldò de la costituzion de l'India ie l lingaz hindi te la scritura devanagari la rujeneda ufiziela de la union, adum cun l nglëisc coche segonda rujeneda ufiziela.{{sfn|National Informatics Centre|2005}}{{sfn|Ministry of Home Affairs 1960}}<ref name="india.gov.in2">{{cite web |url=https://india.gov.in/india-glance/profile |title=Profile &#124; National Portal of India |publisher=[[India.gov.in]] |access-date=23 August 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130830064815/https://india.gov.in/india-glance/profile |archive-date=30 August 2013 }}</ref> I stac de l'India possa avëi n'autra rujeneda ufiziela che ne ie nia hindi o nglëisc.<ref>{{cite web |url=https://rajbhasha.gov.in/en/constitutional-provisions |title=Constitutional Provisions – Official Language Related Part-17 of the Constitution of India |website=[[Department of Official Language]] via [[Government of India]] |access-date=18 April 2021 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20210418112326/https://rajbhasha.gov.in/en/constitutional-provisions |archive-date=18 April 2021}}</ref></span> }}L’'''India''' ie n gran [[stat]] tl sud dl' [[Asia]], a dì bel l'uritá se tratel de n subcontinent, coche l ven nce tlamá. L à na spersa de 3,3 milions de km2 y na populazion de ades 1,3 miliardes de abitanc. Gran pert ie induisc', ma l ie nce de gran comuniteies de siks y de musulmans. Daujin al [[Hindi]] iel mo truepes autri lingac regiunei y l l ingleisc ie scialdi cunesciù, coche cunseguenza dl temp colonial britannich. L'India ie tl leur de se svilupé dassen nce te industries inovatives tl ciamp tecnologich ie scientifich, ma la muessa mpò cumbater cun de gran desvalivanzes, n pert nce gaujedes dal vedl sistem soziel dla castes spartides. La zitá capitela ie [[Nueva Delhi]]. L’ [[Imper Gupta]] ie stat un di majeri impers politics y militers dl’India antica. == Geografia == == Storia == == Pulitica == == Economia == == Notes == <references /> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:India| ]] s0hcwzktygp8ctbsaibdaaw7em1mj1n Lech de Pisciadú 0 695 252695 240671 2026-08-15T06:28:09Z Asenoner 208 252695 wikitext text/x-wiki {{Badiot}}[[File:Rifugio e lago Pisciadu.JPG|thumb|Ütia y Lech de Pisciadú]] Le '''Lech de Pisciadú''' é n [[lech]] tl [[Grup dl Sela]] sot la [[Piza de Pisciadú]] a na altëza de 2585 m. Daujin al lech ie la [[utia de Pisciadù]]. ==Literatura== Aladô dla tradiziun dles liëndes ladines êl te chësc lech n [[I dragons|dragun]]. Coliamënt al [[:it:s:I leć di dragons|test]] de [[Jan Batista Alton|Tita Alton]] tla Biblioteca digitala de [[:it:s:Categoria:Testi_in_ladino_Val_Badia|Wikisource]] [[s:it:Proverbi,_tradizioni_e_anneddoti_delle_valli_ladine_orientali/II/9|I léc' di dragons]] [[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=73|thumb|120px|left]] <i> <small> Sůn Boá, Pisciadů́ e Crespë́na èl dĕ bī pici lécʼ; gonot i alden brontoran scèque l tòn da lonce. Ia Fasša nʼ èl inche doi, ůn sůn Boá, lʼ ater sůra Mazzin, olláquʼ an vegne fora per quëlles crodes in mont dĕ Sůce. Chʼ è mo la gaoša del brontoré quʼ an alda? Ël è dragons tĕ quiš lécʼ jů in fonz e datrái fégi vérra e më́tte lʼ èga in moto; datrái jori paʼ chi fora dĕ nètt da ůn léc allʼ ater e quël è pa rī segn ël; dĕ nètt èsi inscique n gran fůc, quan quʼ ëi jora da na mont allʼ atra e intan l jor můdi důtʼ i corů́š delʼ ergobando. Lʼ ůtimo an odů́ joran na sëra dʼ Ottober delʼ an 1813; ël fô incë́r les nu̥ e na nétt dër sců́ra; illó tĕ na òta vegnel ia da sas dĕ Pisciadů́ důt cu̥ce sceque n fůc. Ël parô n fér lorë́nt e n lominů́s êl gnůt sůra důta la val e tʼ les stůs, quʼ an èssa odů́ a lige, mo n lominů́s tan da fůc, quĕ Dī nes stravérdĕ. Bestiam mettô man a bollè tĕ stalla, e gent fô důtʼ spaventá; ël somiâ n cu̥ge de stran, quĕ tirava dô na còda cu̥cena dô da sé. </i></small> == Galaria dales fotografies== <gallery> FerrataTridentina14.JPG|L lech cun la utia dovia. Pisciaduhütte 001.jpg|L lech puech do l se arlevé dl surëdl. Rifugio e lago Pisciadu.JPG|L lech cun la utia dovia. RifugioPisciadu.jpg|L lech cun la utia a man drëta. </gallery> [[Categoria:Lech|Pisciadú]] [[Categoria:Lech de Gherdëina|Pisciadú]] [[Categoria:Grup dl Sela]] awo2c1ju7u07rqoj6k82kdsdsd8oc61 252696 252695 2026-08-15T06:28:42Z Asenoner 208 252696 wikitext text/x-wiki {{Badiot}}[[File:Rifugio e lago Pisciadu.JPG|thumb|[[utia de Pisciadù|Ütia]] y Lech de Pisciadú]] Le '''Lech de Pisciadú''' é n [[lech]] tl [[Grup dl Sela]] sot la [[Piza de Pisciadú]] a na altëza de 2585 m. Daujin al lech ie la [[utia de Pisciadù]]. ==Literatura== Aladô dla tradiziun dles liëndes ladines êl te chësc lech n [[I dragons|dragun]]. Coliamënt al [[:it:s:I leć di dragons|test]] de [[Jan Batista Alton|Tita Alton]] tla Biblioteca digitala de [[:it:s:Categoria:Testi_in_ladino_Val_Badia|Wikisource]] [[s:it:Proverbi,_tradizioni_e_anneddoti_delle_valli_ladine_orientali/II/9|I léc' di dragons]] [[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=73|thumb|120px|left]] <i> <small> Sůn Boá, Pisciadů́ e Crespë́na èl dĕ bī pici lécʼ; gonot i alden brontoran scèque l tòn da lonce. Ia Fasša nʼ èl inche doi, ůn sůn Boá, lʼ ater sůra Mazzin, olláquʼ an vegne fora per quëlles crodes in mont dĕ Sůce. Chʼ è mo la gaoša del brontoré quʼ an alda? Ël è dragons tĕ quiš lécʼ jů in fonz e datrái fégi vérra e më́tte lʼ èga in moto; datrái jori paʼ chi fora dĕ nètt da ůn léc allʼ ater e quël è pa rī segn ël; dĕ nètt èsi inscique n gran fůc, quan quʼ ëi jora da na mont allʼ atra e intan l jor můdi důtʼ i corů́š delʼ ergobando. Lʼ ůtimo an odů́ joran na sëra dʼ Ottober delʼ an 1813; ël fô incë́r les nu̥ e na nétt dër sců́ra; illó tĕ na òta vegnel ia da sas dĕ Pisciadů́ důt cu̥ce sceque n fůc. Ël parô n fér lorë́nt e n lominů́s êl gnůt sůra důta la val e tʼ les stůs, quʼ an èssa odů́ a lige, mo n lominů́s tan da fůc, quĕ Dī nes stravérdĕ. Bestiam mettô man a bollè tĕ stalla, e gent fô důtʼ spaventá; ël somiâ n cu̥ge de stran, quĕ tirava dô na còda cu̥cena dô da sé. </i></small> == Galaria dales fotografies== <gallery> FerrataTridentina14.JPG|L lech cun la utia dovia. Pisciaduhütte 001.jpg|L lech puech do l se arlevé dl surëdl. Rifugio e lago Pisciadu.JPG|L lech cun la utia dovia. RifugioPisciadu.jpg|L lech cun la utia a man drëta. </gallery> [[Categoria:Lech|Pisciadú]] [[Categoria:Lech de Gherdëina|Pisciadú]] [[Categoria:Grup dl Sela]] 2absqaob9scmqrnm9ippcct8rqkjw9f Persenon 0 935 252749 250897 2026-08-15T09:40:21Z Asenoner 208 252749 wikitext text/x-wiki {{badiot}}{{gherdëina}}{{Infobox chemun Südtirol |Inuem luech = <big>Persenon / Porsenú</big><br/>''Brixen ([[lingaz tudësch|de]])<br/>Bressanone ([[lingaz talian|it]])'' |Inuem scëmpl = Persenon |Blason = Brixen CoA.svg |Comunità = [[Val dl Isarch (comunità raion)|Val dl Isarch]] |Foto = BrixnerDom.jpg |Descrizion foto = L dom de Persenon |lld = 1.2 |de = 73.1 |it = 25.7 |Ambolt = Peter Brunner ([[Südtiroler Volkspartei|SVP]]) |Ann ambolt = 2020 |Mapa = Brixen_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg |Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione |Trentin-Südtirol |label = Persenon/Porsenú |latitudineGradi = 46 |latitudinePrimi = 42 |longitudineGradi = 11 |longitudinePrimi = 39 |position = left |width = 300 |float = center |relief = yes |background = #bebebe }} |Plata internet = http://www.brixen.it/ |}}'''Persenon / Porsenú''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]], [[ladin fascian|fascian]] y [[ladin fodom|fodom]]: ''Persenon'' ({{IPA-lld|pəʀsəˈnɔŋ|pron}}), [[badiot]]: ''Porsenú'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''Parsenon''; te la rujenedes ufizieles per [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Brixen'' ({{IPA-de|ˈbʀɪksn̩|pron}}), [[lingaz talian|talian]]: ''Bressanone'' ({{IPA-it|bressaˈnone|pron}})) é na [[zité]] y n [[comun]] dla [[Südtirol|provinzia Autonoma de Bulsan]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova l chemun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². Persenon ie cunlieda ala [[ferata dl Prëner]] tres la [[stazion de Persenon]]. ==Geografia== ===Tlima=== Aldò de la mesures dl tëmp danter l 1951 y l 2010 fova la mesaria dl mëns plu frëit [[jené]] a Persenon −2,0&nbsp;°C; la mesaria dl mëns plu ciaut [[lugio]] fova de +19,2&nbsp;°C.<ref name =tempmedie>[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/3910-TS-BressanoneVarna-BrixenVahrn.pdf Bressanone Varna – Brixen Vahrn Temperaturen] (PDF; 39&nbsp;kB), Daten der Autonomen Provinz Bozen.</ref> La mesures te la perioda dal 2001 al 2010 ntant mostra su na mesaria de jené de +0,1&nbsp;°C y na mesaria de lugio de +21,2&nbsp;°C. La mesaria de la prezipitazions a l'ann ie de 700&nbsp;mm, che toma te zirca 85 dis. L [[inviern]] ie sciche tl rest de Südtirol normalmënter l tëmp plu sut. La prezipitazions d'inviern ie datrai te la forma de [[nëif]]. La majera prezipitazions ie d'instà, canche la frecuenza de temporai ie ënghe plu auta.<ref name =precipitazioni>[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/3910-PS-BressanoneVarna-BrixenVahrn.pdf Bressanone Varna – Brixen Vahrn Niederschläge] (PDF; 26&nbsp;kB), Daten der Autonomen Provinz Bozen.</ref> {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATUR = | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 250 | FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/39100MS-TS-BressanoneVarna-BrixenVahrn.xls Temperatures al mëns]'' und ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/39100MS-PS-BressanoneVarna-BrixenVahrn.xls Prezipitazions al mëns]''. Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 2001–2010) | Titul = | Luech = Persenon | hmjan = 4.6 || hmfeb = 9.0 || hmmär = 14.0 | hmapr = 18.1 || hmmai = 23.0 || hmjun = 27.0 | hmjul = 28.7 || hmaug = 27.5 || hmsep = 22.7 | hmokt = 17.3 || hmnov = 9.7 || hmdez = 4.5 | lmjan = −4.4 || lmfeb = −2.7 || lmmär = 0.8 | lmapr = 4.9 || lmmai = 9.1 || lmjun = 12.6 | lmjul = 13.8 || lmaug = 13.6 || lmsep = 9.7 | lmokt = 6.4 || lmnov = 1.2 || lmdez = -3.2 | avjan = 0.1 || avfeb = 3.2 || avmär = 7.4 | avapr = 11.5 || avmai = 16.1 || avjun = 19.8 | avjul = 21.2 || avaug = 20.5 || avsep = 16.2 | avokt = 11.8 || avnov = 5.5 || avdez = 0.7 | nbjan = 21.6 || nbfeb = 13.5 || nbmär = 30.0 | nbapr = 41.5 || nbmai = 65.7 || nbjun = 88.7 | nbjul = 97.6 || nbaug = 102.1 || nbsep = 57.1 | nbokt = 47.3 || nbnov = 47.2 || nbdez = 31.2 | rdjan = 4 || rdfeb = 3 || rdmär = 5 | rdapr = 6 || rdmai = 10 || rdjun = 10 | rdjul = 11 || rdaug = 12 || rdsep = 7 | rdokt = 7 || rdnov = 7 || rddez = 5 }} == Storia == Dal 1027 al 1803 fova Persenon la capitela dl [[Prinzipat dl Vëscul de Persenon]], n [[prinzipat etlesiastich]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Hochstift'') dl [[San Mper Roman]]. L prinzipat etlesiastich ne ie nia la medema cossa sciche na [[diozeja]], sun chëla che n [[prinz vëscul]] à mé la autorità etlesiastica de n vëscul normal. Persenon ie la zità plu vedla dl [[Tirol]], bonamënter ovela bele ravises pre-romanes, aldò dla tuedes de Adrian Egger tl raion de Stufels (nce tlamà Alt-Brixen). Dla zità medievela se à cunservà na pert dla muredes y dla portes (Michaelstor, Säbener Tor, Kreuz-Tor). L [[Ciastel dl vescul (Persenon)|ciastel dl vescul]] fova uriginariamenter sun plaza, plu tert iel deventà sënta dl capitan dla zità. Pona ie l ciastel unì frabicà da nuef tla luegia da śën y l ie n palaz n pert renaissance y n pert baroch, cun de bela arcades y figures de tieracueta di [[Habsburger]]. L museum diozejan ie aldidancuei tla sales de chësc palaz. L majer giuel artistich dla zità ie bën la pitures a frësch dla chëurt a arcades dl dom (Domkreuzgang). L dom nstës ie na costruzion barochiseda sun na catedrala romanica plu antica. Da amiré iel i revëuc depënc de M.Günther. Daujin iel la dliejia de pluania de San Michiel de stil gotich tardif. Tla vedla curtina danter l dom y dlieja San Michiel iel l monumënt de [[Oswald von Wolkenstein]], che ël ova ulù per se nstës y che l prejentea coche [[ciavalier dla Crëusc]] (Kreuzritter). I liams de Persenon cun la [[valedes ladines]] ie scialdi antics, davia che na gran pert dla Ladinia fova storicamënter sota l vescul de Persenon. Mo aldidancuei iel na bela cumpëida de [[ladins]] che vif a Persenon y che se à urganisà tla [[Union di Ladins de Persenon]]. == Trasport == === Ferata === Persenon ie cunlieda al [[trasport sun scines]] tres la [[stazion de Persenon]] che ie sun la [[trata de ferata dl Prëner]]. ==Cumenanza== === Lingaz === Persenon ie n chemun de maiuranza de rujeneda tudëscia da canche l proporz etnich ie stat metù su tl 1981. Da tenì cont ie che chisc dac se basa mé sun la detlarazions di abitanc cun zitadinanza taliana. {| border="0" |- | style="text-align: right;"| {| class="wikitable zebra" |+ style="padding-bottom:1em" |Spartizion aldò dl lingaz de apartenënza |- class="hintergrundfarbe6" ! Rujeneda !! 1900 !! 1971<ref name="astat1981">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=899072|titel=Volkszählung 1981 – Die amtliche Bürgerzahl und die Sprachgruppen in Südtirol nach Gemeinde und Bezirk|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1983-03|zugriff=2024-12-09}}</ref> !! 1981<ref name="astat1981" /> !! 1991<ref name="astat2001">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf|titel=Volkszählung 2001 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Provinz Bozen-Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=2002-08|zugriff=2024-12-09}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211229023228/https://astat.provinz.bz.it/downloads/mit17_02.pdf |date=2021-12-29 }}</ref> !! 2001<ref name="astat2001" /> !! 2011<ref name="astat2024">{{Internetquelle|url=https://astat.provinz.bz.it/de/aktuelles-publikationen-info.asp?news_action=300&news_image_id=1160209|titel=Ergebnisse Sprachgruppenzählung 2024 – Berechnung des Bestandes der drei Sprachgruppen in der Autonomen Provinz Bozen - Südtirol|hrsg=[[Landesinstitut für Statistik der Autonomen Provinz Bozen – Südtirol]]|datum=1924-12|zugriff=2024-12-09}}</ref> !! 2024<ref name="astat2024" /> |- | align="left" | Tudësch | 94,19 % | 64,86 % | 70,32 % | 71,68 % | 73,13 % | 72,82 % | 72,61 % |- | align="left" | Talian | 5,65 % | 34,32 % | 28,40 % | 27,03 % | 25,65 % | 25,84 % | 26,03 % |- | align="left" | Ladin | | 0,82 % | 1,29 % | 1,29 % | 1,23 % | 1,34 % | 1,36 % |} |} ===Svilup de la populazion=== {{Demografia |titolo = Cumpededa de la populazion<ref>''[http://dati.istat.it/Index.aspx Statistiche I.Stat]'' [[Istituto nazionale di statistica|ISTAT]] <small>&nbsp;URL consultato in data 28-12-2012</small>.<br/>Nota bene: il dato del 2021 si riferisce al dato del censimento permanente al 31 dicembre di quell'anno. Fonte: {{cita web|url=https://esploradati.censimentopopolazione.istat.it/databrowser/#/it/censtest/dashboards|titolo=Popolazione residente per territorio - serie storica}}</ref> |dimx = 588 |dimy = 373 |popmax = 25000 |passo1 = 5000 |passo2 = 1000 |a1 = 1811|p1 = 5900 |a2 = 1869|p2 = 7399 |a3 = 1880|p3 = 7849 |a4 = 1890|p4 = 8534 |a5 = 1900|p5 = 8882 |a6 = 1910|p6 = 10049 |a7 = 1921|p7 = 10424 |a8 = 1931|p8 = 11659 |a9 = 1936|p9 = 11242 |a10 = 1951|p10 = 11797 |a11 = 1961|p11 = 13456 |a12 = 1971|p12 = 16017 |a13 = 1981|p13 = 16101 |a14 = 1991|p14 = 16992 |a15 = 2001|p15 = 18363 |a16 = 2011|p16 = 20677 |a17 = 2021|p17 = 22728 }}<noinclude> [[Categoria:Template demografici dei comuni italiani|Bressanone]]</noinclude> ==Galaria dales fotografies== <gallery widths="240" heights="160"> Bressanone 08-2011 - panoramio (2).jpg|L zënter de Persenon Bressanone banner.jpg|Ududa panorama de Persenon Brixen Eisack 02.JPG|L Isarch a Persenon </gallery> ==Referënzes== <references/> {{Comunità Val dl Isarch}} [[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan]] [[Categoria:Zità]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]] 1az1wabdo911c9qo770a27k18ycehws Portugal 0 988 252709 251885 2026-08-15T08:42:02Z Asenoner 208 252709 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox Stat |Inuem = Republica Portugheja |Inuem ufiziel = República Portuguesa |Capitela = {{Blason|Lisboa}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = A Portuguesa |Inn = |Lingaz 1 = [[lingaz portughesc|Portughesc]] |Spersa tiera = |Forma de guviern = [[Republica]] semi-presidenziela [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 251.9 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 419.7 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-Portugal_with_islands_circled.svg }}L '''Portugal''', ufizielmënter la '''Republica Portugheja''' ([[lingaz portughesc|portughesc]]: ''República Portuguesa'' {{IPA-pt|ʁɛˈpuβlikɐ puɾtuˈɣezɐ|}}), ie n Stat dl'[[Europa]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] f020nh15cvi59gxckian8vn6g5m4gax Riam Unì 0 1042 252714 238144 2026-08-15T08:46:13Z Asenoner 208 252714 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{distinguish|Gran Bretania|Nghiltiera}} {{Infobox Stat |Inuem = Riam Unì de Gran Bretania y Irlanda dl Nord |Inuem ufiziel = United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland |Capitela = {{Blason|London}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = God Save the King<br />''(Ladin: "Die salve l rë")' |Inn = United States Navy Band - God Save the King.oga |Lingaz 1 = [[Nglëisc]] |Lingaz 2 = [[lingaz valis|Valis]] (te la [[Valisa]]) |Lingaz 3 = |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Presidënt = |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Canzelier = |Munëida = [[Pound Sterling]] (£) |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 3108 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 3276 <!--valor te miliarc--> |Cherta = Europe-UK.svg |Cherta2 = United_Kingdom_(%2Boverseas_territories_and_crown_dependencies)_in_the_World_(%2BAntarctica_claims).svg }}L '''Riam Unì de Gran Bretania y Irlanda dl Nord''' ([[nglëisc]]: ''United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland''), suënz scurtà a '''Riam Unì''' o nce '''UK''' (dal nglëisc ''United Kingdom''), ie n [[stat de ijules]] tl nord-vest de l'[[Europa]] sun l'[[ijula]] de la [[Gran Bretania]] cun n tòch tl nord de l'ijula de l'[[Irlanda]]. L Riam Unì ie metù adum da [[Nazions dl Riam Unì|cater nazions]] che ie: la [[Nghiltiera]], la [[Valisa]], la [[Scozia]] y l'[[Irlanda dl Nord]]. == Geografia == * Si spersa ie de 241.590 km². == Rejonedes == * Les rejonedes ofiziales é l [[Lingaz englesc|englesc]] y l [[lingaz valis|valis]]. ==Referënzes== <references/> {{Europa}} [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Riam Unì]] qx0p7jk5okbenk2sn77so23b2k7thcg Ruscia 0 1062 252710 252666 2026-08-15T08:42:49Z Asenoner 208 252710 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Federazion Russa |Inuem ufiziel = Российская Федерация |Capitela = {{Blason|Moscau}} |Inuem inn = Государственный гимн Российской Федерации<br />''(Ladin: "Inn naziunel de la Federazion Russa")'' |Inn = National Anthem of Russia (2000), instrumental, one verse.ogg |Majera zità = |Lingaz 1 = [[Lingaz rus|Rus]] |Ega = 13 |Forma de guviern = [[Republica]] [[federazion|federela]] semi-presidenziela sota n guviern zentralisà autoriter<ref name="Bækken2018">{{cite book | author = Håvard Bækken | date = 21 November 2018 | title = Law and Power in Russia: Making Sense of Quasi-Legal Practices | publisher = Routledge | pages = 64– | isbn = 978-1-351-33535-5 | url = https://books.google.com/books?id=OrN7DwAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="cia">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |title=Russia – The World Factbook |work=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |access-date=4 March 2022 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109173026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |url-status=dead }}</ref><ref name="Agency2021">{{cite book | author = Central Intelligence Agency | date = 25 May 2021 | title = The CIA World Factbook 2021-2022 | publisher = Simon and Schuster | pages = | isbn = 978-1-5107-6382-1 | url = https://books.google.com/books?id=NyUFEAAAQBAJ&pg=PT3386}}</ref><ref name="Tabata2014">{{cite book|editor=Shinichiro Tabata|date=17 December 2014|title=Eurasia's Regional Powers Compared - China, India, Russia|publisher=[[Routledge]]|page=74|isbn=978-1-317-66787-2}}</ref><ref name="Cohen2014">{{cite book | author = Saul Bernard Cohen | year= 2014 | title = Geopolitics: The Geography of International Relations | edition = 3 | publisher = Rowman & Littlefield | page = 217 | isbn = 978-1-4422-2351-6 | oclc = 1020486977 | url = https://books.google.com/books?id=wTGeBQAAQBAJ&pg=PA217}}</ref><!--- Before adding [[Dominant-party system]] here, discuss in the talk page, additions before any consensus will be challenged and removed. ---> |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1710 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4328 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rubl rus]] (₽) |Cherta = Russian Federation (orthographic projection) - All Territorial Disputes.svg }} La '''Ruscia''' (per [[Lingaz rus|rus]]: ''Россия''; ''Rossíja''), ufizielmënter la '''Federazion Russa''' (''Российская Федерация''; ''Rossíjskaja Federácija''), ie n [[stat]] transcuntinentel danter l’[[Europa]] y l’[[Asia]] y l plu gran stat al mond aldó dla spersa cun {{formatnum:17125191}} km², che ie n utaf de la spersa dl mond ulache l se lascia viver. La Ruscia se destira ora per 11 [[zones d'orar]] y cunfina cun 16 stac, che ie l numer plu aut de uni nazion. La Ruscia à la nonejima majera populazion al mond cun zirca 145 milions de abitanc. La capitela y majera zità ie [[Moscau]], che ie ënghe la majera zità che ie dl dut te l'Europa. [[San Petersburg]] ie l zënter culturel de la Ruscia y si segonda majera zità. Autri gran zëntri urbans ie [[Novosibirsk]], [[Iekaterinburg]], [[Nijni Novgorod]] y [[Kasan]]. I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc la [[Republica de Novgorod]], l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. L Gran Ducat de Moscau ova man man tëut ite chisc prinzipac ntëurvia y tl [[1547]] se ova si [[reniant]] [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond che fova [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]]. Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. L'economia de la Ruscia ie la 11ejima majera al mond ncont de [[PIB]] numinel y la sesta majera ncont de PIB a [[valivanza dl pudëi de compra]]. L ie n stat nutleèr y à la majera resserves de [[ermes nutleères]] al mond cun la cuarta majera spëisa per l militer. La Ruscia à la majera ressorses minereles y energetiches al mond y ie un di majeri produzënc de [[petruele]] y [[gas naturel]]. La ie n cumëmber permanënt dl [[Cunsëi de Segurëza de la Nazions Unides]], n cumëmber dl [[G20]], dl [[SCO]], [[BRICS]], [[APEC]], [[OSCE]] y [[WTO]]. La Ruscia à 30 sic de l'[[arpejon mundiela de l'UNESCO]]. La ie nce l fundadëur y cumëmber prinzipel de organisazions post-sovietiches sciche la [[CIS]], l'[[Organisazion dl Tratat de Segurëza Coletiva|OTCS]] y la [[Union Economica Eurasiatica|UEE]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}, sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km², ie la Ruscia l majer stat de l'Europa sibe per populazion che per spersa. == Geografia == [[File:Russland_Relief.png|thumb|250px|left|Cherta topografica de la Ruscia.]] L grandiscimo raion de la Ruscia se destira ora dal est de l'Europa al nord y l est de l'Asia.<ref name="natgeo">{{cite encyclopedia |url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/russia |title=Russia |work=[[National Geographic Kids]] |date=21 March 2014 |access-date=26 May 2021}}</ref> La à la cuarta costa plu longia cun 37.653 km de costa. La Ruscia ie danter 41° y 82° de larghëza a nord y danter la lunghëza de 19° a est y 169° a vest, che ie na destenduda de ntëur a 9000 km da vest a est y danter 2500 y 4000 km da nord a sud. La spersa de la Ruscia ie la medemda de chëla de [[Pluton]].<ref>{{cite web |url=https://www.theguardian.com/science/across-the-universe/2015/jul/28/pluto-ten-things-we-now-know-about-the-dwarf-planet |title=Pluto: ten things we now know about the dwarf planet |work=[[The Guardian]] |first=Stuart |last=Clark |date=28 July 2015 |access-date=20 June 2021}}</ref> la Ruscia ie un de mé trëi stac al mond che cunfina cun trëi ozeans.<ref name="natgeo"/> La Ruscia à plu de {{formatnum:100000}} [[ruf|ruves]] y una de la majera ressorses de ega al mond, cun n chert de l'ega frëscia al mond.<ref name="Topo">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/23.htm |title=Topography and Drainage |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=[[Washington, D.C.]] |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=8 July 2021}}</ref> L lech Baikal ie l majer y l plu cunesciù di lec te la Ruscia y l ie l lech plu sot, plu tler y plu vedl al mond.<ref>{{cite web |title=Lake Baikal—A Touchstone for Global Change and Rift Studies |publisher=[[United States Geological Survey]] |url=http://pubs.usgs.gov/fs/baikal/ |access-date=26 December 2007}}</ref> I lec de Ladoga y Onega tl nord-vest de la Ruscia toca pra i majeri lec de l'Europa.<ref name="natgeo"/> La [[Volga]] tl vest de la Ruscia vën udù coche l ruf naziunel y ie l ruf plu lonch de l'Europa. I ruves te la [[Siberia]] [[Ob]], [[Ienisei]], [[Lena]] y [[Amur]] toca pra i majeri ruves al mond.<ref>{{cite web |url=https://www.themoscowtimes.com/2019/05/15/russias-largest-rivers-from-the-amur-to-the-volga-a65593 |title=Russia's Largest Rivers From the Amur to the Volga |work=[[The Moscow Times]] |date=15 May 2019 |access-date=26 May 2021}}</ref> ===Tlima=== [[File:Köppen_Russia.svg|thumb|250px|left|Cherta de la zones tlimatiches te la Ruscia.]] La grandëza de la Ruscia y l fat che gran pertes di raions ie dalonc dal mer fej che l tlima duminant ie n [[tlima tume cuntinentel]].<ref name="Climate">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/24.htm |title=Climate |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=Washington, D.C. |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=10 July 2021}}</ref> Autra sortes de tlima dal te la tundra y tl sud-vest. Gran pert dl nord de la Ruscia y la Siberia à n tlima subartich cun invierns estremamënter frëic (dantalduc te la [[Sakha]], ulache n à muserà la temperatura de −71,2 °C).<ref name="Arctic">{{cite web |url=https://www.thearcticinstitute.org/countries/russia/ |title=Russia |work=[[The Arctic Institute – Center for Circumpolar Security Studies]] |access-date=27 June 2021}}</ref> Te gran pert de la Ruscia dal mé doi [[sajon]]s: [[inviern]] y [[instà]]. N valgun raions tl Krai de Krasnodar sul Mer Fosch, dantaldut la zità de Soci, à n tlima subtropichel cun n inviern tiebe y scialdi tume.<ref name="Climate"/> Te gran pertes de la Siberia ie l'inviern scialdi plu sut de l'instà, ntant sce tl rest di raions ie la prezipitazions plu valives ntan l'ann. N valgun raions ulache fina l Volga y ntëur al Mer Caspich, per ejëmpl tl Oblast de Astrahan, à n tlima semi-arid o mez-sëch.<ref>{{cite journal |last1=Beck |first1=Hylke E. |last2=Zimmermann |first2=Niklaus E. |last3=McVicar |first3=Tim R. |last4=Vergopolan |first4=Noemi |last5=Berg |first5=Alexis|author6-link=Eric Franklin Wood |last6=Wood |first6=Eric F. |title=Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution |journal=Scientific Data |date=30 October 2018 |volume=5 |page=180214 |doi=10.1038/sdata.2018.214 |pmid=30375988 |pmc=6207062 |issn=2052-4463 |bibcode=2018NatSD...580214B}}</ref> == Storia == I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. Tl [[1547]] se ova [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. <br> == Economia == [[File:Business_Centre_of_Moscow_2.jpg|thumb|left|290px|L ''Moscow International Business Center'' a [[Moscau]], che ie un di zëntri de la finanza plu mpurtanc te l'[[Europa]].]] La Ruscia à n'economia mescededa danter marcià liede y cuntrol statel, cun grandiscima ressorses minereles, dantaldut petruele y gas naturel. Tl 2017 fajova l setor de servijes ora l 62% dl [[PIB]], l setor de l'industria l 32% y l setor de agricultura l 5%. L [[livel de dejocupazion]] te la Ruscia ie generalmënter bas, ntëur ai 4%. == Pulitica == === Partida aministrative === {{Prinzipel|Partida de la Ruscia}} La Ruscia ie na federazion che dal 2014 incà ie metuda adum da 85 sogec federei. De chisc ie [[Oblasć de la Ruscia|46 n oblast]] ([[lingaz rus|rus]]: область), [[Republiches de la Ruscia|22 na republica]] ([[lingaz rus|rus]]:: республика), [[Krais de la Ruscia|9 n krai]] ([[lingaz rus|rus]]:: край), [[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|4 n okrug autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономный округ), [[Ziteies federeles de la Ruscia|3 ziteies federeles]] ([[lingaz rus|rus]]:: город федерального значения) y [[Oblast autonom judier|1 n oblast autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономная область). === Sogec federei === [[File:Map_of_federal_subjects_of_Russia_(2022),_disputed_Crimea_and_Donbass.svg|center|500px|Federal subjects of Russia.]] Uni soget federel de la Ruscia toca pra una de chësta sortes: {| class="wikitable sortable" ! Spiegazion di sënies ! Descrizion |- | {{legend|#FFEC77|46&nbsp;[[Oblasć de la Ruscia|Oblasć]]}} | L oblast ie la sort de soget federel che vën dant l plu suënz y che à n guvernëur local che vën lità. L inuem dl oblast ie suënz chël de la majerà zità ulache l à ënghe si sënta. |- | {{legend|#00C160|22&nbsp;[[Republiches de la Ruscia|Republiches]]}} | La republiches à plu autonomia di oblasć y uni una à na si costituzion, rujeneda y legislatura. Ma a livel nternaziunel ieles reprejentedes dal guviern federel. Uni republica reprejentea na cërta mendranza linguistica y etnica. |- | {{legend|#FF9400|9&nbsp;[[Krais de la Ruscia|Krais]]}} | N krai ie bëndebo medemo sciche n oblast. L titul ''krai'' à plu che auter n significat storich de ''tiera de cunfin'' y ti vën dat a raions che a n cër pont te la storia de la Ruscia ova la funzion de tiera de cunfin. |- | {{legend|#006989|4&nbsp;[[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|Okrugsc autonomesc ]]}} | N okrug autonom raprejentea na minuranza etnica scialdi granda, sciche la republiches, ma ne à nia chël livel de autonomia. |- | {{legend|#FF0037|3&nbsp;[[Ziteies federeles de la Ruscia|Ziteies federeles]]}} | Gran ziteies che à na funzion sciche na region separeda. |- | {{legend|#C300FF|1&nbsp;Oblast atuonom}} | L sëul oblast atuonom ie l [[oblast autonom judier]]. |} === Ziteies === {{Prinzipel|Lista de la majera ziteies te la Ruscia}} La majera zità de la Ruscia ie Moscau, che ova tl 2021 na populazion chemunela de {{formatnum:12655050}}, plu dl doppel de la segonda majera zità San Petersburg cun {{formatnum:5384342}}. Deguna autra zità ruva sëura 2 milions de abitanc.<br> La 16 majera ziteies de la Ruscia ova tl 2010 adum na population de belau 36 milions de persones, che ie zirca l 25% de la populazion de la Ruscia. Chëstes ie: {|class="wikitable sortable" ! rowspan="2" scope="col" style="width:50px;" | Posizion ! rowspan="2" |Zità ! rowspan="2" |Inuem [[lingaz rus|rus]] ! rowspan="2" |[[Partida de la Ruscia|Soget Federel]] ! rowspan="2" |[[Raions federei de la Ruscia|Raion Federel]] ! colspan="2" |Populazion<br /> ! rowspan="2" |Mudazion |- !Stima dl 2025<ref>{{cite web|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/%D0%A1hisl_MO_01-01-2025.xlsx|title=Численность постоянного населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2025 года|website=rosstat.gov.ru|access-date=2026-01-17}}</ref><ref>{{cite web|url=https://citypopulation.de/en/russia/cities/|title=Russia: Federal Districts and Major Cities|website=citypopulation.de|access-date=2026-01-17}}</ref> !Cumpededa dl 2010<ref name="2010Census">{{ru-pop-ref|2010Census}}</ref> |- !align=center|1 |'''{{Blason|Moscau}}''' |{{lang|ru|Москва}} |{{flag|Moscau|name=Moscau (zità federela)}} |[[Raion Federel Zentrel|Zentrel]] |{{change|invert=on|13274285|11503501}} |- !align=center|2 |'''{{Blason|San Petersburg}}''' |{{lang|ru|Санкт-Петербург}} |{{flag|San Petersburg|name=San Petersburg (zità federela)}} |[[Raion Federel de Nord-vest|Nord-vest]] |{{change|invert=on|5652922|4879566}} |- !align=center|3 |'''{{Blason|Novosibirsk}}''' |{{lang|ru|Новосибирск}} |{{flag|Oblast de Novosibirsk}} |[[Raion Federel de la Siberia|Siberia]] |{{change|invert=on|1637266|1473754}} |- !align=center|4 |'''{{Blason|Iekaterinburg}}''' |{{lang|ru|Екатеринбург}} |{{flag|Oblast de Sverdlovsk}} |[[Raion Federel dl Ural|Ural]] |{{change|invert=on|1548187|1349772}} |- !align=center|5 |'''{{Blason|Kasan}}''' |{{lang|ru|Казань}} |{{flag|Tatarstan|name=Republica de Tatarstan}} |[[Raion Federel de la Volga|Volga]] |{{change|invert=on|1329825|1143535}} |- !align=center|6 |'''{{Blason|Krasnoiarsk}}''' |{{lang|ru|Красноярск}} |{{flag|Krai de Krasnoiarsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1211756|973826}} |- !align=center|7 |'''{{Blason|Nijni Novgorod}}''' |{{lang|ru|Нижний Новгород}} |{{flag|Oblast de Nijni Novgorod}} |Volga |{{change|invert=on|1198245|1250619}} |- !align=center|8 |'''{{Blason|Celiabinsk}}''' |{{lang|ru|Челябинск}} |{{flag|Oblast de Celiabinsk}} |Ural |{{change|invert=on|1176770|1130132}} |- !align=center|9 |'''{{Blason|Ufa}}''' |{{lang|ru|Уфа}} |{{flag|Basckortostan|name=Republica de Basckortostan}} |Volga |{{change|invert=on|1166098|1062319}} |- !align=center|10 |'''{{Blason|Krasnodar}}''' |{{lang|ru|Краснодар}} |{{flag|Krai de Krasnodar}} |[[Raion Federel dl Sud|Sud]] |{{change|invert=on|1154885|744995}} |- !align=center|11 |'''{{Blason|Samara}}''' |{{lang|ru|Самара}} |{{flag|Oblast de Samara}} |Volga |{{change|invert=on|1154223|1164685}} |- !align=center|12 |'''{{Blason|Rostov sul Don}}''' |{{lang|ru|Ростов-на-Дону}} |{{flag|Oblast de Rostov}} |Sud |{{change|invert=on|1143123|1089261}} |- !align=center|13 |'''{{Blason|Omsk}}''' |{{lang|ru|Омск}} |{{flag|Oblast de Omsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1101367|1154119}} |- !align=center|14 |'''{{Blason|Voronej}}''' |{{lang|ru|Воронеж}} |{{flag|Oblast de Voronej}} |Zentrel |{{change|invert=on|1041722|889680}} |- !align=center|15 |{{flagicon|Perm}} '''[[Perm (Ruscia)|Perm]]''' |{{lang|ru|Пермь}} |{{flag|Krai de Perm}} |Volga |{{change|invert=on|1027518|991162}} |- !align=center|16 |'''{{Blason|Volgograd}}''' |{{lang|ru|Волгоград}} |{{flag|Oblast de Volgograd}} |Sud |{{change|invert=on|1012219|1021215}} |} ===Zones d'orar=== {{Zones d'orar de la Ruscia}}L'''ëura de Moscau'' (''MSK'', [[lingaz rus|rus]]: моско́вское вре́мя) ie la [[zona d'orar]] de la zità de [[Moscau]], la capitela de la Ruscia. Dai 26 de utober 2014 incà curespuend chësta ëura dut l'ann alalongia a [[UTC+03:00]].<ref name=mskAbolished>{{cite news |url=http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html |date=26 October 2014 |title=Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time, during British summer time however Moscow time is only 2 hours ahead of the UK and 3 in the winter. |newspaper=RIA Novosti |access-date=27 October 2014 }}</ref> Scebën che la Ruscia à plu zones d'orar, vën l'ëura de Moscau adurveda te dut l stat coche l orar de la [[ferates]] y berches, ma nia de [[joler]]i. Nce tl radio vën anunzies suënz fates te l'ëura de Moscau. L'autra zones d'orar te la Ruscia vën suënz descrites in basa a l'ëura de Moscau mpede UTC. Per ejëmpl vëniel dit che la zità de Iakutsk, che ie te la zona d'orar [[UTC+09:00]], ie a MSK+6. == Referënzes == <references /> {{Asia}} {{Europa}} [[Categoria:Ruscia| ]] jexz427jbbbzjw2m9w4k6d6nf3mmprr 252711 252710 2026-08-15T08:43:09Z Asenoner 208 252711 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Federazion Russa |Inuem ufiziel = Российская Федерация |Capitela = {{Blason|Moscau}} |Inuem inn = Государственный гимн Российской Федерации<br />''(Ladin: "Inn naziunel de la Federazion Russa")'' |Inn = National Anthem of Russia (2000), instrumental, one verse.ogg |Majera zità = |Lingaz 1 = [[Lingaz rus|Rus]] |Ega = 13 |Forma de guviern = [[Republica]] [[federazion|federela]] semi-presidenziela sota n guviern zentralisà autoriter<ref name="Bækken2018">{{cite book | author = Håvard Bækken | date = 21 November 2018 | title = Law and Power in Russia: Making Sense of Quasi-Legal Practices | publisher = Routledge | pages = 64– | isbn = 978-1-351-33535-5 | url = https://books.google.com/books?id=OrN7DwAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="cia">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |title=Russia – The World Factbook |work=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |access-date=4 March 2022 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109173026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |url-status=dead }}</ref><ref name="Agency2021">{{cite book | author = Central Intelligence Agency | date = 25 May 2021 | title = The CIA World Factbook 2021-2022 | publisher = Simon and Schuster | pages = | isbn = 978-1-5107-6382-1 | url = https://books.google.com/books?id=NyUFEAAAQBAJ&pg=PT3386}}</ref><ref name="Tabata2014">{{cite book|editor=Shinichiro Tabata|date=17 December 2014|title=Eurasia's Regional Powers Compared - China, India, Russia|publisher=[[Routledge]]|page=74|isbn=978-1-317-66787-2}}</ref><ref name="Cohen2014">{{cite book | author = Saul Bernard Cohen | year= 2014 | title = Geopolitics: The Geography of International Relations | edition = 3 | publisher = Rowman & Littlefield | page = 217 | isbn = 978-1-4422-2351-6 | oclc = 1020486977 | url = https://books.google.com/books?id=wTGeBQAAQBAJ&pg=PA217}}</ref><!--- Before adding [[Dominant-party system]] here, discuss in the talk page, additions before any consensus will be challenged and removed. ---> |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1710 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4328 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rubl rus]] (₽) |Cherta = Russian Federation (orthographic projection) - All Territorial Disputes.svg }} La '''Ruscia''' (per [[Lingaz rus|rus]]: ''Россия''; ''Rossíja''), ufizielmënter la '''Federazion Russa''' (''Российская Федерация''; ''Rossíjskaja Federácija''), ie n [[stat]] transcuntinentel danter l’[[Europa]] y l’[[Asia]] y l plu gran stat al mond aldó dla spersa cun {{formatnum:17125191}} km², che ie n utaf de la spersa dl mond ulache l se lascia viver. La Ruscia se destira ora per 11 [[zones d'orar]] y cunfina cun 16 stac, che ie l numer plu aut de uni nazion. La Ruscia à la nonejima majera populazion al mond cun zirca 145 milions de abitanc. La capitela y majera zità ie [[Moscau]], che ie ënghe la majera zità che ie dl dut te l'Europa. [[San Petersburg]] ie l zënter culturel de la Ruscia y si segonda majera zità. Autri gran zëntri urbans ie [[Novosibirsk]], [[Iekaterinburg]], [[Nijni Novgorod]] y [[Kasan]]. I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc la [[Republica de Novgorod]], l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. L Gran Ducat de Moscau ova man man tëut ite chisc prinzipac ntëurvia y tl [[1547]] se ova si [[reniant]] [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond che fova [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]]. Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. L'economia de la Ruscia ie la 11ejima majera al mond ncont de [[PIB]] numinel y la sesta majera ncont de PIB a [[valivanza dl pudëi de compra]]. L ie n stat nutleèr y à la majera resserves de [[ermes nutleères]] al mond cun la cuarta majera spëisa per l militer. La Ruscia à la majera ressorses minereles y energetiches al mond y ie un di majeri produzënc de [[petruele]] y [[gas naturel]]. La ie n cumëmber permanënt dl [[Cunsëi de Segurëza de la Nazions Unides]], n cumëmber dl [[G20]], dl [[SCO]], [[BRICS]], [[APEC]], [[OSCE]] y [[WTO]]. La Ruscia à 30 sic de l'[[arpejon mundiela de l'UNESCO]]. La ie nce l fundadëur y cumëmber prinzipel de organisazions post-sovietiches sciche la [[CIS]], l'[[Organisazion dl Tratat de Segurëza Coletiva|OTCS]] y la [[Union Economica Eurasiatica|UEE]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}, sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km², ie la Ruscia l majer stat de l'Europa sibe per populazion che per spersa. == Geografia == [[File:Russland_Relief.png|thumb|250px|left|Cherta topografica de la Ruscia.]] L grandiscimo raion de la Ruscia se destira ora dal est de l'Europa al nord y l est de l'Asia.<ref name="natgeo">{{cite encyclopedia |url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/russia |title=Russia |work=[[National Geographic Kids]] |date=21 March 2014 |access-date=26 May 2021}}</ref> La à la cuarta costa plu longia cun 37.653 km de costa. La Ruscia ie danter 41° y 82° de larghëza a nord y danter la lunghëza de 19° a est y 169° a vest, che ie na destenduda de ntëur a 9000 km da vest a est y danter 2500 y 4000 km da nord a sud. La spersa de la Ruscia ie la medemda de chëla de [[Pluton]].<ref>{{cite web |url=https://www.theguardian.com/science/across-the-universe/2015/jul/28/pluto-ten-things-we-now-know-about-the-dwarf-planet |title=Pluto: ten things we now know about the dwarf planet |work=[[The Guardian]] |first=Stuart |last=Clark |date=28 July 2015 |access-date=20 June 2021}}</ref> la Ruscia ie un de mé trëi stac al mond che cunfina cun trëi ozeans.<ref name="natgeo"/> La Ruscia à plu de {{formatnum:100000}} [[ruf|ruves]] y una de la majera ressorses de ega al mond, cun n chert de l'ega frëscia al mond.<ref name="Topo">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/23.htm |title=Topography and Drainage |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=[[Washington, D.C.]] |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=8 July 2021}}</ref> L lech Baikal ie l majer y l plu cunesciù di lec te la Ruscia y l ie l lech plu sot, plu tler y plu vedl al mond.<ref>{{cite web |title=Lake Baikal—A Touchstone for Global Change and Rift Studies |publisher=[[United States Geological Survey]] |url=http://pubs.usgs.gov/fs/baikal/ |access-date=26 December 2007}}</ref> I lec de Ladoga y Onega tl nord-vest de la Ruscia toca pra i majeri lec de l'Europa.<ref name="natgeo"/> La [[Volga]] tl vest de la Ruscia vën udù coche l ruf naziunel y ie l ruf plu lonch de l'Europa. I ruves te la [[Siberia]] [[Ob]], [[Ienisei]], [[Lena]] y [[Amur]] toca pra i majeri ruves al mond.<ref>{{cite web |url=https://www.themoscowtimes.com/2019/05/15/russias-largest-rivers-from-the-amur-to-the-volga-a65593 |title=Russia's Largest Rivers From the Amur to the Volga |work=[[The Moscow Times]] |date=15 May 2019 |access-date=26 May 2021}}</ref> ===Tlima=== [[File:Köppen_Russia.svg|thumb|250px|left|Cherta de la zones tlimatiches te la Ruscia.]] La grandëza de la Ruscia y l fat che gran pertes di raions ie dalonc dal mer fej che l tlima duminant ie n [[tlima tume cuntinentel]].<ref name="Climate">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/24.htm |title=Climate |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=Washington, D.C. |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=10 July 2021}}</ref> Autra sortes de tlima dal te la tundra y tl sud-vest. Gran pert dl nord de la Ruscia y la Siberia à n tlima subartich cun invierns estremamënter frëic (dantalduc te la [[Sakha]], ulache n à muserà la temperatura de −71,2 °C).<ref name="Arctic">{{cite web |url=https://www.thearcticinstitute.org/countries/russia/ |title=Russia |work=[[The Arctic Institute – Center for Circumpolar Security Studies]] |access-date=27 June 2021}}</ref> Te gran pert de la Ruscia dal mé doi [[sajon]]s: [[inviern]] y [[instà]]. N valgun raions tl Krai de Krasnodar sul Mer Fosch, dantaldut la zità de Soci, à n tlima subtropichel cun n inviern tiebe y scialdi tume.<ref name="Climate"/> Te gran pertes de la Siberia ie l'inviern scialdi plu sut de l'instà, ntant sce tl rest di raions ie la prezipitazions plu valives ntan l'ann. N valgun raions ulache fina l Volga y ntëur al Mer Caspich, per ejëmpl tl Oblast de Astrahan, à n tlima semi-arid o mez-sëch.<ref>{{cite journal |last1=Beck |first1=Hylke E. |last2=Zimmermann |first2=Niklaus E. |last3=McVicar |first3=Tim R. |last4=Vergopolan |first4=Noemi |last5=Berg |first5=Alexis|author6-link=Eric Franklin Wood |last6=Wood |first6=Eric F. |title=Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution |journal=Scientific Data |date=30 October 2018 |volume=5 |page=180214 |doi=10.1038/sdata.2018.214 |pmid=30375988 |pmc=6207062 |issn=2052-4463 |bibcode=2018NatSD...580214B}}</ref> == Storia == I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. Tl [[1547]] se ova [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. <br> == Economia == [[File:Business_Centre_of_Moscow_2.jpg|thumb|left|290px|L ''Moscow International Business Center'' a [[Moscau]], che ie un di zëntri de la finanza plu mpurtanc te l'[[Europa]].]] La Ruscia à n'economia mescededa danter marcià liede y cuntrol statel, cun grandiscima ressorses minereles, dantaldut petruele y gas naturel. Tl 2017 fajova l setor de servijes ora l 62% dl [[PIB]], l setor de l'industria l 32% y l setor de agricultura l 5%. L [[livel de dejocupazion]] te la Ruscia ie generalmënter bas, ntëur ai 4%. == Pulitica == === Partida aministrative === {{Prinzipel|Partida de la Ruscia}} La Ruscia ie na federazion che dal 2014 incà ie metuda adum da 85 sogec federei. De chisc ie [[Oblasć de la Ruscia|46 n oblast]] ([[lingaz rus|rus]]: область), [[Republiches de la Ruscia|22 na republica]] ([[lingaz rus|rus]]:: республика), [[Krais de la Ruscia|9 n krai]] ([[lingaz rus|rus]]:: край), [[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|4 n okrug autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономный округ), [[Ziteies federeles de la Ruscia|3 ziteies federeles]] ([[lingaz rus|rus]]:: город федерального значения) y [[Oblast autonom judier|1 n oblast autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономная область). === Sogec federei === [[File:Map_of_federal_subjects_of_Russia_(2022),_disputed_Crimea_and_Donbass.svg|center|500px|Federal subjects of Russia.]] Uni soget federel de la Ruscia toca pra una de chësta sortes: {| class="wikitable sortable" ! Spiegazion di sënies ! Descrizion |- | {{legend|#FFEC77|46&nbsp;[[Oblasć de la Ruscia|Oblasć]]}} | L oblast ie la sort de soget federel che vën dant l plu suënz y che à n guvernëur local che vën lità. L inuem dl oblast ie suënz chël de la majerà zità ulache l à ënghe si sënta. |- | {{legend|#00C160|22&nbsp;[[Republiches de la Ruscia|Republiches]]}} | La republiches à plu autonomia di oblasć y uni una à na si costituzion, rujeneda y legislatura. Ma a livel nternaziunel ieles reprejentedes dal guviern federel. Uni republica reprejentea na cërta mendranza linguistica y etnica. |- | {{legend|#FF9400|9&nbsp;[[Krais de la Ruscia|Krais]]}} | N krai ie bëndebo medemo sciche n oblast. L titul ''krai'' à plu che auter n significat storich de ''tiera de cunfin'' y ti vën dat a raions che a n cër pont te la storia de la Ruscia ova la funzion de tiera de cunfin. |- | {{legend|#006989|4&nbsp;[[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|Okrugsc autonomesc ]]}} | N okrug autonom raprejentea na minuranza etnica scialdi granda, sciche la republiches, ma ne à nia chël livel de autonomia. |- | {{legend|#FF0037|3&nbsp;[[Ziteies federeles de la Ruscia|Ziteies federeles]]}} | Gran ziteies che à na funzion sciche na region separeda. |- | {{legend|#C300FF|1&nbsp;Oblast atuonom}} | L sëul oblast atuonom ie l [[oblast autonom judier]]. |} === Ziteies === {{Prinzipel|Lista de la majera ziteies te la Ruscia}} La majera zità de la Ruscia ie Moscau, che ova tl 2021 na populazion chemunela de {{formatnum:12655050}}, plu dl doppel de la segonda majera zità San Petersburg cun {{formatnum:5384342}}. Deguna autra zità ruva sëura 2 milions de abitanc.<br> La 16 majera ziteies de la Ruscia ova tl 2010 adum na population de belau 36 milions de persones, che ie zirca l 25% de la populazion de la Ruscia. Chëstes ie: {|class="wikitable sortable" ! rowspan="2" scope="col" style="width:50px;" | Posizion ! rowspan="2" |Zità ! rowspan="2" |Inuem [[lingaz rus|rus]] ! rowspan="2" |[[Partida de la Ruscia|Soget Federel]] ! rowspan="2" |[[Raions federei de la Ruscia|Raion Federel]] ! colspan="2" |Populazion<br /> ! rowspan="2" |Mudazion |- !Stima dl 2025<ref>{{cite web|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/%D0%A1hisl_MO_01-01-2025.xlsx|title=Численность постоянного населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2025 года|website=rosstat.gov.ru|access-date=2026-01-17}}</ref><ref>{{cite web|url=https://citypopulation.de/en/russia/cities/|title=Russia: Federal Districts and Major Cities|website=citypopulation.de|access-date=2026-01-17}}</ref> !Cumpededa dl 2010<ref name="2010Census">{{ru-pop-ref|2010Census}}</ref> |- !align=center|1 |'''{{Blason|Moscau}}''' |{{lang|ru|Москва}} |{{flag|Moscau|name=Moscau (zità federela)}} |[[Raion Federel Zentrel|Zentrel]] |{{change|invert=on|13274285|11503501}} |- !align=center|2 |'''{{Blason|San Petersburg}}''' |{{lang|ru|Санкт-Петербург}} |{{flag|San Petersburg|name=San Petersburg (zità federela)}} |[[Raion Federel de Nord-vest|Nord-vest]] |{{change|invert=on|5652922|4879566}} |- !align=center|3 |'''{{Blason|Novosibirsk}}''' |{{lang|ru|Новосибирск}} |{{flag|Oblast de Novosibirsk}} |[[Raion Federel de la Siberia|Siberia]] |{{change|invert=on|1637266|1473754}} |- !align=center|4 |'''{{Blason|Iekaterinburg}}''' |{{lang|ru|Екатеринбург}} |{{flag|Oblast de Sverdlovsk}} |[[Raion Federel dl Ural|Ural]] |{{change|invert=on|1548187|1349772}} |- !align=center|5 |'''{{Blason|Kasan}}''' |{{lang|ru|Казань}} |{{flag|Tatarstan|name=Republica de Tatarstan}} |[[Raion Federel de la Volga|Volga]] |{{change|invert=on|1329825|1143535}} |- !align=center|6 |'''{{Blason|Krasnoiarsk}}''' |{{lang|ru|Красноярск}} |{{flag|Krai de Krasnoiarsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1211756|973826}} |- !align=center|7 |'''{{Blason|Nijni Novgorod}}''' |{{lang|ru|Нижний Новгород}} |{{flag|Oblast de Nijni Novgorod}} |Volga |{{change|invert=on|1198245|1250619}} |- !align=center|8 |'''{{Blason|Celiabinsk}}''' |{{lang|ru|Челябинск}} |{{flag|Oblast de Celiabinsk}} |Ural |{{change|invert=on|1176770|1130132}} |- !align=center|9 |'''{{Blason|Ufa}}''' |{{lang|ru|Уфа}} |{{flag|Basckortostan|name=Republica de Basckortostan}} |Volga |{{change|invert=on|1166098|1062319}} |- !align=center|10 |'''{{Blason|Krasnodar}}''' |{{lang|ru|Краснодар}} |{{flag|Krai de Krasnodar}} |[[Raion Federel dl Sud|Sud]] |{{change|invert=on|1154885|744995}} |- !align=center|11 |'''{{Blason|Samara}}''' |{{lang|ru|Самара}} |{{flag|Oblast de Samara}} |Volga |{{change|invert=on|1154223|1164685}} |- !align=center|12 |'''{{Blason|Rostov sul Don}}''' |{{lang|ru|Ростов-на-Дону}} |{{flag|Oblast de Rostov}} |Sud |{{change|invert=on|1143123|1089261}} |- !align=center|13 |'''{{Blason|Omsk}}''' |{{lang|ru|Омск}} |{{flag|Oblast de Omsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1101367|1154119}} |- !align=center|14 |'''{{Blason|Voronej}}''' |{{lang|ru|Воронеж}} |{{flag|Oblast de Voronej}} |Zentrel |{{change|invert=on|1041722|889680}} |- !align=center|15 |{{flagicon|Perm}} '''[[Perm (Ruscia)|Perm]]''' |{{lang|ru|Пермь}} |{{flag|Krai de Perm}} |Volga |{{change|invert=on|1027518|991162}} |- !align=center|16 |'''{{Blason|Volgograd}}''' |{{lang|ru|Волгоград}} |{{flag|Oblast de Volgograd}} |Sud |{{change|invert=on|1012219|1021215}} |} ===Zones d'orar=== {{Zones d'orar de la Ruscia}}L'''ëura de Moscau'' (''MSK'', [[lingaz rus|rus]]: моско́вское вре́мя) ie la [[zona d'orar]] de la zità de [[Moscau]], la capitela de la Ruscia. Dai 26 de utober 2014 incà curespuend chësta ëura dut l'ann alalongia a [[UTC+03:00]].<ref name=mskAbolished>{{cite news |url=http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html |date=26 October 2014 |title=Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time, during British summer time however Moscow time is only 2 hours ahead of the UK and 3 in the winter. |newspaper=RIA Novosti |access-date=27 October 2014 }}</ref> Scebën che la Ruscia à plu zones d'orar, vën l'ëura de Moscau adurveda te dut l stat coche l orar de la [[ferates]] y berches, ma nia de [[joler]]i. Nce tl radio vën anunzies suënz fates te l'ëura de Moscau. L'autra zones d'orar te la Ruscia vën suënz descrites in basa a l'ëura de Moscau mpede UTC. Per ejëmpl vëniel dit che la zità de Iakutsk, che ie te la zona d'orar [[UTC+09:00]], ie a MSK+6. == Referënzes == <references /> {{Asia}} {{Europa}} [[Categoria:Ruscia| ]] jt1d51sj9zpcfmr87blmeqwesqnrlfo Spania 0 1147 252708 245835 2026-08-15T08:40:48Z Asenoner 208 252708 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox Stat |Bandiera = Bandera_de_España.svg |Blason = Escudo_de_España_(mazonado).svg |Inuem = Rëni de Spania |Inuem ufiziel = Reino de España{{collapsible list |titlestyle = background:transparent;text-align:center;line-height:normal;font-size:84%; |title = {{resize|1.0 em|4 autri inuemes}} |{{Infobox|subbox=yes|bodystyle=font-size:80%;font-weight:normal; |rowclass1 =mergedrow|label1=[[Lingaz Catalan|Catalan]]:|data1={{lang|ca|Regne d'Espanya}} |rowclass2 = mergedrow|label2=[[Lingaz Basch|Basch]]:|data2={{lang|eu|Espainiako Erresuma}} |rowclass3 = mergedrow|label3=[[Lingaz Galizian|Galizian]]:|data3={{lang|gl|Reino de España}} |rowclass4 = mergedrow|label4=[[Lingaz Oczitan|Oczitan]]:|data4={{lang|oc|Reiaume d'Espanha}} }} }} |Capitela = {{Blason|Madrid}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Marcha Real |Inn = |Lingaz 1 = [[Spanuel]] |Lingaz 2 = |Abitanc = 47450795 |Data abitanc = 2020 |Spersa = 505990 |Spersa tiera = |Ega = 0,89 |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 1435 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 2200 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |TLD Internet = .es |Prefis dl telefon = +34 |Furnea a = man drëta |Codesc ISO 3166 = ES |Cherta = EU-Spain.svg }}La '''Spania''' ([[spanuel]]: ''España'', {{IPA-es|esˈpaɲa||Es-España.ogg|help=no}}), ufizielmënter l '''Rëni de Spania''' ([[spanuel]]: ''Reino de España''), ie n paesc dl'[[Europa meridiunela]] cun doi pitla esclaves tl'[[Africa dl Nord]] al cunfin cun l [[Maroch]]. La Spania ie na democrazia urganiseda coche monarchia parlamentèra. La zità capitela ie [[Madrid]]. La Spania ie n paesc svilupà cun la nona economia en orden de grandëza a livel mundiel. Adum cun l [[Portugal]] y [[Andorra]] fejela ora la [[Penijula Iberica]]. Ence l'[[Ijules Baleères]] tl [[Mer Mediteran]], l'[[Ijules Canaries]] y na sfilza de pitla ijules disabitedes sun la pert mediterana dl strent de [[Jibiltiera]] cunesciudes coche La Plazes de Suvrania, fej pert dl terituer spanuel. L inuem Spania ie unì sëurantëut dal inuem dla region romana [[Hispania]]. ==Geografia== ==Storia== ==Economia== ==Pulitica== ===Divijion aministrativa=== ====Cumuniteies autonomes==== ''Liej de plu tl articul: [[Cumuniteies autonomes de la Spania]]''<br> Te la Spania ie la cumunità autonoma ([[spanuel]]: ''comunidad autónoma'') l livel plu aut de la [[divijion aministrativa]], da cunfrunté cun la [[regions de la Talia]]. {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! class="unsortable" style="width:50px" | Bandiera ! Cumunità<br />autonoma ! Capitela ! Presidënt/a ! Legislatura ! Coalizion de guviern ! Sëntes tl [[Senat de la Spania|Senat]] ! Spersa (km<sup>2</sup>) ! Populazion (2020) ! Densità (/km<sup>2</sup>) ! [[Prudot intern brutto|PIB]] a persona ([[Euro]]) ! Status |- style="background:#eee" | align="center" | {{Flagdeco|Andalusia|size=75px|text=none}} | [[Andalusia]] | [[Sevilla]] | [[Juan Manuel Moreno]] ([[People's Party (Spain)|PP]]) | Parlamënt de l'Andalusia | [[People's Party (Spain)|PP]] | 41 (9 NR, 32 LD) | align="right" | {{formatnum:87268}} | align="right" | {{formatnum:8464411}} | align="right" | 96 | align="center" | {{formatnum:19107}} | Nazionalità |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Aragon|size=75px|text=none}} | [[Aragon]] | [[Zaragoza]] | [[Javier Lambán]] (PSOE) | Cortes de Aragón | [[People's Party (Spain)|PP]] | 14 (2 NR, 12 LD) | align="right" | {{formatnum:47719}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1329391}} | align="right" | 28 | align="center" | {{formatnum:28151}} | Nazionalità |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Asturies|size=75px|text=none}} | [[Asturies]] | [[Oviedo]] | [[Adrián Barbón]] (PSOE) | Jonta Generela dl Prinzipat de la Asturies | [[Spanish Socialist Workers' Party|PSOE]], [[CxAst]] | 6 (2 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:10604}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1018784}} | align="right" | 96 | align="center" | {{formatnum:22789}} | Cumunità storica |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Ijules Baleares|size=75px|text=none}} | [[Ijules Baleares]] | [[Palma de Mallorca|Palma]] | [[Francina Armengol]] (PSOE) | Parlamënt de l'Ijules Baleares | [[People's Party (Spain)|PP]] | 7 (2 NR, 5 LD) | align="right" | {{formatnum:4992}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1171543}} | align="right" | 230 | align="center" | {{formatnum:27682}} | Nazionalità |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Paesc Basch|size=75px|text=none}} | [[Paesc Basch]] | [[Vitoria-Gasteiz]]<br /><small>(sënta de la istituzions)</small> | [[Iñigo Urkullu]] ([[Basque Nationalist Party|PNV]]) | Parlamënt Basch | [[Basque Nationalist Party|PNV]], [[Spanish Socialist Workers' Party|PSOE]] | 15 (3 NR, 12 LD) | align="right" | {{formatnum:7234}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2220504}} | align="right" | 305 | align="center" | {{formatnum:33223}} | Nazionalità |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Ijules Canaries|size=75px|text=none}} | [[Ijules Canaries]] | [[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] [[Santa Cruz de Tenerife]] | [[Ángel Víctor Torres]] (PSOE) | Parlamënt de l'Ijules Canaries | [[CC]], [[People's Party (Spain)|PP]] | 14 (3 NR, 11 LD) | align="right" | {{formatnum:7447}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2175952}} | align="right" | 289 | align="center" | {{formatnum:20892}} | Nazionalità |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Cantabria|size=75px|text=none}} | [[Cantabria]] | [[Santander]] | [[Miguel Ángel Revilla]] ([[Regionalist Party of Cantabria|PRC]]) | Parlamënt de Cantabria | [[People's Party (Spain)|PP]] | 5 (1 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:5321}} | style="text-align:right" | {{formatnum:582905}} | align="right" | 109 | align="center" | {{formatnum:23757}} | Cumunità storica |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Castilia y León|size=75px|text=none}} | [[Castilia y León]] | [[Valladolid]]<br /><small>(sënta de la istituzions)</small> | [[Alfonso Fernández Mañueco]] (PP) | [[Cortes of Castilia y León]] | [[People's Party (Spain)|PP]] | 39 (3 NR, 36 LD) | align="right" | {{formatnum:94223}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2394918}} | align="right" | 25 | align="center" | {{formatnum:24031}} | Cumunità storica |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Castilia-La Mancha|size=75px|text=none}} | [[Castilia–La Mancha]] | [[Toledo]] | [[Emiliano García-Page]] (PSOE) | [[Cortes of Castilla–La Mancha]] | [[Spanish Socialist Workers' Party|PSOE]] | 23 (3 NR, 20 LD) | align="right" | {{formatnum:79463}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2045221}} | align="right" | 26 | align="center" | {{formatnum:20363}} | Region |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Catalonia|size=75px|text=none}} | [[Catalonia]] | [[Barcelona]] | [[Pere Aragonès]] ([[Republican Left of Catalonia]]) | Parlamënt de la Catalonia | [[Spanish Socialist Workers' Party|PSOE]] | 24 (8 NR, 16 LD) | align="right" | {{formatnum:32114}} | style="text-align:right" | {{formatnum:7780479}} | align="right" | 239 | align="center" | {{formatnum:30426}} | Nazionalità |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Cumunità de Madrid|size=75px|text=none}} | [[Cumunità de Madrid]] | [[Madrid]] | [[Isabel Díaz Ayuso]] (PP) | Senteda de Madrid | [[People's Party (Spain)|PP]] | 11 (7 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:8028}} | style="text-align:right" | {{formatnum:6779888}} | align="right" | 830 | align="center" | {{formatnum:35041}} | Region |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Extremadura|size=75px|text=none}} | [[Extremadura]] | [[Mérida (Spania)|Mérida]] | [[Guillermo Fernández Vara]] (PSOE) | Senteda de Extremadura | [[People's Party (Spain)|PP]] | 10 (2 NR, 8 LD) | align="right" | {{formatnum:41634}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1063987}} | align="right" | 26 | align="center" | {{formatnum:18469}} | Region |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Galizia|size=75px|text=none}} | [[Galizia (Spania)|Galizia]] | [[Santiago de Compostela]] | [[Alfonso Rueda]] (PP) | Parlamënt de la Galizia | [[People's Party (Spain)|PP]] | 19 (3 NR, 16 LD) | align="right" | {{formatnum:29574}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2701819}} | align="right" | 91 | align="center" | {{formatnum:23183}} | Nazionalità |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|La Rioja (Spania)|size=75px|text=none}} | [[La Rioja]] | [[Logroño]] | [[Concha Andreu]] (PSOE) | Parlamënt de La Rioja | [[People's Party (Spain)|PP]] | 5 (1 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:5045}} | style="text-align:right" | {{formatnum:319914}} | align="right" | 63 | align="center" | {{formatnum:27225}} | Region |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Navarra|size=75px|text=none}} | [[Navarra]] | [[Pamplona]] | [[María Chivite]] (PSOE) | Parlamënt de Navarra | [[Socialist Party of Navarre|PSN]], [[Geroa Bai|GBai]], [[Podemos (Spanish political party)|Podemos]] | 5 (1 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:10391}} | style="text-align:right" | {{formatnum:661197}} | align="right" | 63 | align="center" | {{formatnum:31389}} | Nazionalità |- style="background: #ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Region de Murcia|size=75px|text=none}} | [[Region de Murcia]] | [[Murcia]] | [[Fernando López Miras]] (PP) | Senteda regiunela de Murcia | [[People's Party (Spain)|PP]] | 6 (2 NR, 4 LD) | align="right" | {{formatnum:11313}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1511251}} | align="right" | 132 | align="center" | {{formatnum:21269}} | Region |- style="background: #eee" | align="center" | {{Flagdeco|Cumunità Valenciana|size=75px|text=none}} | [[Cumunità Valenciana]] | [[Valencia]] | [[Ximo Puig]] ([[Spanish Socialist Workers' Party|PSOE]]) | Corts Valencianes | [[People's Party (Spain)|PP]] | 17 (5 NR, 12 LD) | align="right" | {{formatnum:23255}} | style="text-align:right" | {{formatnum:5057353}} | align="right" | 215 | align="center" | {{formatnum:22426}} | Nazionalità |} ''NR: numinà de la region'' ''LD: Lità diretamënter'' === Ziteies autonomes === {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! class="unsortable" style="width:50px" | Bandiera ! class="unsortable" style="width:50px" | Blason ! Zità autonoma ! Ambolt-Presidënt ! Legislatura ! Coalizion de guviern ! Sëntes tl [[Senat de la Spania|Senat]] ! Spersa (km<sup>2</sup>) ! Populazion (2020) ! Densità (/km<sup>2</sup>) ! [[Prudot intern brutto|PIB]] a persona ([[Euro]]) |- style="background:#eee" | align="center" | {{Flagdeco|Ceuta|size=75px|text=none}} | {{Blason|Ceuta|size=50px|text=none}} | [[Ceuta]] | [[Juan Jesús Vivas]] ([[People's Party (Spain)|PP]]) | Senteda de Ceut] | [[People's Party (Spain)|PP]] | 2 (LD) | align="right" | 18.5 | align="right" |{{formatnum:84202}} | align="right" | {{formatnum:4583}} | align="right" | {{formatnum:19335}} |- style="background:#ddd" | align="center" | {{Flagdeco|Melilla|size=75px|text=none}} | {{Blason|Melilla|size=50px|text=none}} | [[Melilla]] | [[Eduardo de Castro]] ([[Independent politician|Independent]]) | Senteda de Melilla | [[People's Party (Spain)|PP]] | 2 (LD) | align="right" | 12.3 | align="right" | {{formatnum:87076}} | align="right" | {{formatnum:7031}} | align="right" | {{formatnum:16981}} |} ''LD: Lità diretamënter'' ==Referënzes== <references/> <br><gallery class=center caption="Spania - España"> Eunate-04-Santa Maria-1996-gje.jpg|Eunate Poblet-14-Reial Monestir-Plastiken-1983-gje.jpg|Poblet Segovia-110-Kathedrale-1983-gje.jpg|Segovia Segovia-160-Aquaedukt parallel-1983-gje.jpg|Segovia Toledo-38-Park-zwei romanische Tuerme-1983-gje.jpg|Toledo Granada-110-Stadt-1983-gje.jpg|Granada Granada-150-Alhambra-Loewenhof-Brunnen-N-Front lang-1983-gje.jpg|Granada Andalusien-08-Landschaft-Oelbaeume-1983-gje.jpg|Andalusia </gallery> {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=961|thumb|left|100px|Spagna]] <b>Spagna </b>6 1833 <i>Spagna </i>(DeRüM, TütParecé1833-1995:255) <br> gad. Spagna Badia Spagna grd. Spania LD Spagna MdR Spagna<br> <b>topon. </b><br> <i><b></b></i>(gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) <i><b>a) Provunde mo na ota chëst vin de Spagna. </b> Provunde mo ‘na óta quest viǹ de Spagna. </i>DeRüM, [[:it:s:Tüt é parećé, sentunse pro mësa|TütParecé]]1833-1995:255 (MdR); <i><b>b) I Mori - na spezie de türc, ch’â inlaota gran to’ de Spagna en süa potesté </b>I Mori - na spezie de turc’, ch’ā ìllaota grang to de Spagna in sua potestè </i>DeclaraJM, [[:it:s:Pagina:Storia_di_Santa_Genoveffa.djvu/18|SantaGenofefa1878:7]] (Badia). ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Spania]] [[Categoria:Union européa]] 42f6vxywuul4zl8axkvr6dcskagdnb7 Svezia 0 1184 252712 249512 2026-08-15T08:44:25Z Asenoner 208 252712 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Riam de Svezia |Inuem ufiziel = Konungariket Sverige ([[lingaz svedesc|svedesc]]) |Capitela = {{blason|Stockholm}} |Inuem inn = Du gamla, Du fria<br />''(Ladin: "Tu vedla, Tu liedia")' |Inn = United States Navy Band - Sweden.ogg |Lingaz 1 = [[Lingaz svedesc|Svedesc]]{{ref label|aaa|a}} |Spersa tiera = |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 528.9 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 563.8 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Curona svedeja]] (SEK) |Cherta = EU-Sweden (orthographic projection).svg |footnote_a = {{note|aaa}} Dai 1 de lugio 2009 incà<ref name="Swedish">{{cite web|url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/|title=Språklag (2009:600)|date=28 May 2009|publisher=[[Riksdag]]|language=sv|access-date=10 November 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141110205547/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/|archive-date=10 November 2014|url-status=live}}</ref><ref name="Swedish2">{{cite news|url=http://www.thelocal.se/20090701/20404|title=Swedish becomes official 'main language'|last=Landes|first=David|date=1 July 2009|newspaper=[[The Local]]|access-date=15 July 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20131210004646/http://www.thelocal.se/20090701/20404|archive-date=10 December 2013|url-status=live}}</ref> ie cin' autra rujenedes recunesciudes coche rujenedes de mendranza<ref>{{cite web |url=http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119#item100400 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119 |archive-date=6 February 2014 |title=Är svenskan också officiellt språk i Sverige? |trans-title=Is Swedish also an official language in Sweden? |publisher=[[Swedish Language Council]] |date=1 February 2008 |access-date=22 June 2008 |language=sv }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140206102022/http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119#item100400 |date=6 February 2014 }}</ref>: [[Lingaz Finlandesc|Finlandesc]], [[Meänkieli]], [[Lingaz Romani|Romani]], [[Lingaz Sami|Sami]] y [[LingazJiddisc|Jiddisc]]. La [[rujeneda di sënies]] svedeja à ënghe n status speziel.}}La '''Svezia''' ie n Stat dl'[[Europa]]. == Geografia == == Storia == == Demografia == {{Majera ziteies de la Svezia}} [[File:Swedishpopdensity.svg|thumb|right|upright=0.7|Densità de la populazion te la contées de la Svezia.<br />''Persones/km<sup>2</sup>'':<br />{{legend|#E1E1FF|0–9.9}}{{legend|#CDCDFF|10–24.9}}{{legend|#A5A5FF|25–49.9}}{{legend|#7373FF|50–99.9}}{{legend|#2D2DFF|100–199.9}}{{legend|#0000FA|200+}}]] La populazion de la Svezia fova de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones de {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}. La populazion ova passà i 10 milions per l prim iede ai 20 de jené dl 2017.<ref>{{cite news|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6610701|title=Swedish population hits 10-million mark – Radio Sweden|last=Radio|first=Sveriges|newspaper=Sveriges Radio|date=20 January 2017|language=en|access-date=19 September 2019|archive-date=3 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190903151030/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6610701|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.thelocal.se/20170120/swedens-population-reaches-historic-ten-million-milestone|title=Sweden's population reaches historic ten million milestone|date=20 January 2017|website=thelocal.se|language=en-GB|access-date=19 September 2019|archive-date=14 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190914113554/https://www.thelocal.se/20170120/swedens-population-reaches-historic-ten-million-milestone|url-status=live}}</ref> == Economia == == Notes == <references/> {{Europa}} [[Categoria:Svezia]] 2sost3cgs860zhe4gsxxxclbo6nnyx1 Sëlva 0 1190 252761 252657 2026-08-15T10:23:15Z Asenoner 208 /* Persunaliteies */ 252761 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox chemun Südtirol |Inuem luech = <big>Sëlva</big><br />''Wolkenstein in Gröden ([[lingaz tudësch|de]])<br />Selva di Val Gardena ([[lingaz talian|it]])'' |Inuem scëmpl = Sëlva |Blason = |Comunità = [[Salten-Scilier (comunità raion)|Salten-Scilier]] |Frazions = [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] |lld = 89.74 |de = 5.15 |it = 5.11 |Foto = Sëlva Wolkenstein Selva di Val Gardena Sella.jpg |Descrizion foto = Sëlva ududa da [[Daunëi]] |Ambolt = Tobias Nocker |Ann ambolt = 2025 |Mapa = Wolkenstein_in_Gröden_in_Südtirol_-_Positionskarte.svg |Cherta localisazion = {{Mappa di localizzazione |Trentin-Südtirol |label = Sëlva |latitudineGradi = 46 |latitudinePrimi = 33 |longitudineGradi = 11 |longitudinePrimi = 45 |position = right |width = 300 |float = center |relief = yes |background = #bebebe }} |Plata internet = selva.eu/la |}}'''Sëlva''' ({{IPA-lld|ˈsɜlva|pron|Lld-Sëlva.oga}}, [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Wolkenstein in Gröden'', [[lingaz talian|talian]]: ''Selva di Val Gardena'') ie n [[chemun]] de [[Gherdëina]] tla [[Südtirol|provinzia de Bulsan]] te la [[Talia]]. L zënter dl luech ie a 1.563 m sëura l livel dl mer. Cun {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km² iel l majer di trëi chemuns de Gherdëina n cont de spersa. N cont de populazion iel l segondo majer cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}. L chemun de Sëlva à na sëula [[Frazion (Talia)|frazion]], che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y plu [[ridl]]i, danter chisc: [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]], [[La Poza]], [[Ghetun]], [[La Sëlva]] y [[Daunëi]]. Sëlva ie n zënter mpurtant dl [[turism]], dantaldut dl turism da d'[[inviern]]. L ie un di ponc ulache scumëncia la [[Sellaronda]] y l ie bën pusiziunà sibe per pië via a [[jì cun i schi]] che per [[jì sa mont]] o [[jì a crëp|a crëp]].<br> Aldò de la cumpededa dla populazion dl 2011 ie la rujeneda de l'oma dl 90% de Sëlva l [[lingaz ladin|ladin]]. La variazion dl ladin che vën rujeneda ie l [[Ladin gherdëina|gherdëina]].<br>Per [[lingaz ladin|ladin]] adroven cun referimënt a Sëlva la preposizion ''te'' (mpede ''a'', sciche pra autri luesc). Per ejëmpl: ''duman vedi te Sëlva'' o ''ies'a śën te Sëlva?'' == Inuem == L inuem per ladin de Sëlva vën dal [[latin]] ''silva'', che uel di ''bosch''. Chësc toponim ie per l prim iede unit adurvà tl 1166. L medemo inuem ie ënghe stat sëurantëut tl talian. Si urigin ne ie nia dl dut tlera. Bonamënter ie chësc inuem nasciù te n tëmp canche la populazion te Sëlva fova scialdi sterduda y l raion fova per gran pert mé n bosch. L inuem per tudësch dl luech ie ''Wolkenstein'', che à dut n'autra origen. Chësc inuem vën dala [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]], n iede i patrons dl [[ciastel de Val]], de chël che al didancuei ne'n restl mé plu sedims. Chësc inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> == Luech == L luech de Sëlva ne à nia n zënter storich sciche Urtijëi. Chësc ie da spieghé dal fat che nfin a do la [[segonda viera mundiela]] fova te Sëlva belau mé [[luech da paur|luesc da paur]] spartii ora per l raion dl luech. La [[dlieja Santa Maria ad Nives]] fova unida fata su amesa i [[preies de Nives]], daujin a chëla che l dajova la [[calonia]] y la [[scola]]. Do la segonda viera se à la zona de [[Ghetun]] trasfurmà tl zënter dl luech, ulache ie unida fata la [[plaza Nives]]. [[File:Ciastel Wolkenstein Gherdëina.jpg|miniatura|left|La pert dedite dl [[Ciastel de Val|sedim de Val]].]]Te Sëlva ie i sedims dl [[ciastel de Val]] tl parëi [[Stevia]] dl [[17ejim secul]], che fova n iede de la familia di Maulrappen, pona di Vilanders y ala fin di [[Wolkenstein-Trostburg|Wolkenstein]]. Da chësta ultima vën l inuem per tudësch dl luech: ''Wolkenstein''. Mpue plu inite te [[Val]] ie la [[capela de San Silvester]] cun pitures murales baroches.<br> La dliejia prinzipela ie [[Dlieja Santa Maria ad Nives|Santa Maria ad Nives]], che fova unida fata su per l prim iede tl 1503. La ie unida ngrandida te n stil modern tl 1992. L [[ciastel de Gherdëina]] (''Fischburg'') ie tl raion dl chemun de Sëlva y ie n palaz tert-renaissance fat su per ncëria dl Grof Engelhard Dietrich von Wolkenstein; l fova la sënta de [[suneria]], ma nce ciastel da ciacia cun deplù lec artifiziei per zidlé pësc. Aldidancuei iel privat y ne possa nia unì vijità. L luech de Sëlva ie caraterisà dal turism sibe d'[[instà]] che dantaldut d'[[inviern]]. Trëi [[furnadoia|furnadoies]] mëina alauta de viers de [[Jëuf de Frea|Frea]]/[[Dantercëpies]] y [[Ciampinëi]]. Mpurtant per l [[jì cui schi|sport dai schi]] ie nce l raion de [[Plan de Gralba]] cun la furnadoia ''Piz Sella''. L [[purtoi]] ''[[Saslong]]'' ie cunesciù per la [[Copa dl Mond de schi alpin|garejedes de Copa dl Mond]] tenides uni ann. L raion de Val fej pert dl [[Parch natural Pöz-Odles|Parch Naturel Puez-Odles]]. == Blason == [[File:Blason di Wolkenstein sëura la rëjes dl Ciastel Fischburg.jpg|thumb|left|Blason de la [[Wolkenstein-Trostburg|familia Wolkenstein]] sëura la rëjes dl [[Ciastel Fischburg]].]]L blason de Sëlva fova di [[Wolkenstein-Trostburg|grofs de Wolkenstein]] y ie dal 1968 incà l blason dl chemun. Chisc fova n iede i patrons dl [[Ciastel de Val]], de chël che al didancuei resta me plu i sedimes sun i parëies dl crëp de [[Stevia]]. Tl ann 1291 ie l ciastel unì cumprà da Rudolf de [[Olaneres]], si mut Randolf a sëurantëut l inuëm dl ciastel y ie deventà l antenat di grofs de Sëlva. Per via de chësc liam ie l blason de la familia Wolkenstein stat sëurantëut coche blason dl chemun. L blason de Sëlva ie spartì su te cater pertes: la prima dessëura a man ciancia y la cuarta dessot a man drëta ie de culëur cuecen y arjënt, spartì da na ziracula; la segonda pert dessëura a man drëta y la prima dessot a man ciancia presënta na rissa foscia y trëi pizes brumes drusedes sun arjënt.<ref>[http://www.gemeinde.wolkensteiningroeden.bz.it/system/web/default.aspx?sprache=4 Plata internet dl chëmun]</ref> L ie l resultat dla union de doi emblems da plu da giut, chël di grofs di [[Olaneres]]/Pardell y chël di Maulrappen de [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] (''Trostburg-Kastelruth'') che adum à furmà la familia di Wolkenstein per gauja dla maridaia danter Federico von Wolkenstein y Caterina Villanders-Trostburg.<ref>[https://www.selvafoto.it/it/libro-selva-gardena.html Plata internet Cunsëi Furmazion de Sëlva], azes ai 20.02.2021</ref> == Geografia == [[File:Selva Sella Saslonch Gherdëina.jpg|thumb|left|Sëlva ududa da [[La Palota]]]] L zënter de Sëlva ie l raion de Ghetun cun la [[plaza Nives]] y la dlieja [[Santa Maria ad Nives]]. La plaza Nives ie a n'autëza de 1540 metri y la dlieja ie a 1563 metri sëura l livel dl mer. Te Sëlva se spartësc la valeda de Gherdëina su te doi tòc, cun un n ram che ti va do al [[Derjon]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] y l'auter ram che ti va do al [[ruf de Val]] te [[Val]] y inant nfin te [[Pra da Rì]]. L Derjon nasc te Plan sota l ''puent de Taiadices'' a n'autëza de zirca 1590 metri sëura l livel dl mer, ulache l [[ruf de Ciavazes]], che nasc sul [[jëuf de Sela]], rua adum cul [[ruf de Frea]], che nasc sul [[jëuf de Frea]]. Sëlva ie pusiziuneda te n paiuel cun n grum de montes ntëurvia. A sud ie la mont de [[Ciampinëi]] y dovia l crëp de [[Saslonch]]. A nord ie la mont de [[Juac]] sëura [[Sciuz (Sëlva)|Sciuz]] y l crëp de [[Stevia]]. A est ie la [[pizes de Cir]] y [[Grup dl Sela|Mëisules]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova Sëlva na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². Sëlva cunfina cun i chemuns de [[Cianacei|Cianacëi]], [[Corvara]], [[San Martin de Tor]] y [[Santa Cristina|S. Crestina]]. L chemun de Sëlva à una na frazion ufiziela, che ie [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. Autri [[ridl]]i y raions te Sëlva che ne ie nia ufizialmënter frazions ie [[La Sëlva]], [[Plan da Tieja]], [[Ruacia]] y [[La Poza]] a vest, [[Daunëi]], [[Col Da Lech]] y [[Larciunëi (Sëlva)|Larciunëi]] a nord, [[Frëina (Sëlva)|Frëina]] a sud y [[Ciampac (Sëlva)|Ciampac]] y [[Val]] a est. === Tlima === Sëlva à n tlima alpin. I insteies ie bëndebo curc y moi. La mesaries mascimes d'instà ie danter 18 y 21&nbsp;°C, de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter 6 y 9&nbsp;°C. L'inviern ie te Sëlva bëndebo frëit, cun temperatures mascimes danter 0 y 2&nbsp;°C via per l di y de nuet toma la temperatures normalmënter ju a danter -6 y -9&nbsp;°C.<br> L mëns plu mol ie juni cun 135&nbsp;mm de prezipitazions, l plu sut ie fauré cun mé 21&nbsp;mm. Chisc dac ie stai muserei dala stazion dal tëmp te Plan a n'autëza de 1.594 metri danter l 1991 y l 2016.{{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATURA = | DIAGRAMM PREZIPITAZION = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 150 | FUNTANA = ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-TS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns temperatures]'' y ''[http://www.provinz.bz.it/wetter/download/73500MS-PS-SelvaGardena-Wolkenstein.pdf Valores al mëns prezipitazions]''. Servisc meteo y levines de la provinzia autonoma de Bulsan - Südtirol (Perioda 1991–2016) | Titul = | Luech = Sëlva (Stazion dal tëmp te Plan a 1.594 metri) | hmjan = 0.3 | hmfeb = 1.8 | hmmär = 5.3 | hmapr = 8.9 | hmmai = 13.7 | hmjun = 17.9 | hmjul = 20.2 | hmaug = 19.3 | hmsep = 14.6 | hmokt = 9.4 | hmnov = 4.0 | hmdez = 0.0 | lmjan = −7.6 | lmfeb = −8.1 | lmmär = -4.8 | lmapr = -1.3 | lmmai = 2.8 | lmjun = 6.3 | lmjul = 8.2 | lmaug = 8.1 | lmsep = 4.6 | lmokt = 0.9 | lmnov = -3.0 | lmdez = -6.5 | avjan = -3.7 | avfeb = -3.1 | avmär = 0.2 | avapr = 3.8 | avmai = 8.3 | avjun = 12.1 | avjul = 14.2 | avaug = 13.7 | avsep = 9.6 | avokt = 5.2 | avnov = 0.5 | avdez = -3.3 | nbjan = 24.0 | nbfeb = 20.8 | nbmär = 36.2 | nbapr = 55.9 | nbmai = 94.4 | nbjun = 135.0 | nbjul = 126.7 | nbaug = 126.7 | nbsep = 85.1 | nbokt = 92.1 | nbnov = 77.2 | nbdez = 37.5 | gmjan = -19 | gmfeb = -21 | gmmär = -21 | gmapr = -16 | gmmai = -7 | gmjun = -3 | gmjul = 0 | gmaug = -2 | gmsep = -6 | gmokt = -12 | gmnov = -15 | gmdez = -21 | gma = -21 | fmjan = 11 | fmfeb = 15 | fmmär = 17 | fmapr = 20 | fmmai = 25 | fmjun = 30 | fmjul = 29 | fmaug = 30 | fmsep = 26 | fmokt = 20 | fmnov = 17 | fmdez = 11 | fma = 30 | rdjan = 4.7 | rdfeb = 4.7 | rdmär = 5.8 | rdapr = 8.6 | rdmai = 12.1 | rdjun = 14.2 | rdjul = 12.7 | rdaug = 12.0 | rdsep = 9.0 | rdokt = 8.6 | rdnov = 8.3 | rddez = 5.8 }} == Storia == [[File:Dorfszene in Wolkenstein um 1900.jpg|thumb|left|Sëlva ntëur al 1900.]] Te la [[mont]]es ntëur Sëlva ([[Tramans]], [[Chedul]], [[Plan de Frea]], [[Pra da Ri]]) iel da abiné luesc ulache te la preistoria vivova ciaciadëures y abinadëures. N à ënghe abinà cërta luejes te la [[zità di Sasc]] daujin al [[jëuf de Sela]], ma chëstes semea che fova for mé nridlamënc temporeres ajache l tumova for inò ju sasc. Nfin al scumenciamënt dl [[Medieve]] semea che Sëlva fova per gran pert n bosch y dejabiteda. L toponim ''Silva'' ie per l prim iede unit adurvà tl 1166 y uel di ''bosch''. L inuem tudësch ie stat adurvà per l prim iede tl 1237 te la forma ''Wolchenstain''.<ref>Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts'' (Acta Tirolensia, II), Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623</ref> L vën dala familia nëubla [[Wolkenstein-Trostburg]] y si ciastel. Chësc inuem vën dant tl urbar [[tirol]]ej dl [[grof Meinhard II.]] de Tirol-Görz tl ann 1288 coche ''ze Wolchenstein''.<ref>Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol'' (Fontes rerum Austriacarum II/45). Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194.</ref> == Pulitica == Ambolc dal 1952 incà:<ref>{{Internetquelle | url=http://www.gvcc.net/gemeindeamt/html/GEMEINDEN50-Jahre-dt.pdf | titel=Die Bürgermeister der Gemeinden Südtirols seit 1952 | werk=Festschrift 50 Jahre Südtiroler Gemeindeverband 1954–2004 | hrsg=Südtiroler Gemeindenverband | seiten=139–159 | zugriff=2015-11-16 | format=PDF; 15 MB}}</ref> * 1952–1960: Anton Vinatzer * 1960–1964: Rodolfo Kasslatter * 1964–1980: Franz Costa * 1980–1985: Ferdinand Mussner * 1985–1996: Hermann Senoner * 1996–2010: Roland Demetz * 2010–2015: Peter Mussner * 2015–2025: Roland Demetz * 2025–{{0|0000}}: Tobias Nocker == Economia == [[File:Prospekt_Wolkenstein_i_Gröden_ca_1960.jpg|thumb|N pruspet turistich de Sëlva di ani 1960]] L majer ram de l'economia te Sëlva ie l [[turism]]. Pra na populazion de mpue plu de 2.600 persones à Sëlva 8.700 liec per turisć y 1.300.000 sëuranuetes a l'ann.<ref>DOLOMITES Val Gardena Konsortialgesellschaft m.b.H.: ''Urlaubsfibel'' 2021, 6.</ref> Chësc ie ënghe scialdi tler da coche l luech cëla ora, cun n gran numer de hotiei y [[furnadoia|mplanc portamont]]. Dantaldut ie mpurtant l turism da d'inviern, sciche ënghe tl rest de la Ladinia. La [[chiena]] ie ënghe stata giut alalongia scialdi mpurtanta per l'economia, ma sciche tl rest de Gherdëina à chësc ram de l'economia scialdi lascià do ala fin dl 20ejim secul. Tres l crëscer de la chiena tl 19ejim secul oven tëut la dezijion de giaurì la [[scola d'ert de Sëlva]] tl 1908. Do che l'mpurtanza de la chiena ova scialdi lascià do y l numer de studënc fova deventà massa pitl, oven tl 2003 tëut la dezijion de stlu defin la scola d'ert de Sëlva. == Nfrastrutura y trasport == [[File:StazioneSelvaGardena1959.jpg|miniatura|left|La ferata de Gherdëina te Sëlva tl 1959 che va de viers de ora de la valeda.]] ===Stredes=== Tres Sëlva passa la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242]] che la culeghea cul rest de Gherdëina y la [[Val dl Isarch]] a vest y i [[jëuf]]es a est. Sun [[Plan de Gralba]] se spartësc la streda statela 242 te la [[streda statela 243 dl Jëuf de Frea]] che va inant sul [[jëuf de Frea]] a 2.121 m y fina a [[Corvara]], ulache la va ite te la [[streda statela 244 de la Val Badia]]. === Curiera === Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] fina y scumëncia plu linies de curieres dl [[servisc de trasport SAD]]. La linia 350 che va a [[Pruca]], [[Bulsan]] y [[Persenon]], la linia 473 che va a [[Corvara]] y la linia 471 che va sul [[jëuf de Pordoi]]. === Ferata === {{Cëla nce|Ferata de Gherdëina}}Tres l luech de Sëlva passova la [[ferata de Gherdëina]] che jiva da [[Tluses]] nfin te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]]. L servisc de ferata ova scumencià ai 6 de fauré dl 1916 y fova unì stlut do 44 ani ai 28 de mei dl 1960.<ref>Elfriede Perathoner, Stefano Planker, ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro'' catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p.&nbsp;105, Museum Ladin, 2011</ref> Puecia trates de la ferata à sëuravivù. Tl 1970 ie l tòch da Tluses nfin a Urtijëi stat mudà te la [[Streda Statela 242 de Gherdëina y dl Jëuf de Sela|streda statela 242dir]], ne'n fajan n ram de la SS242 che culeghea Urtijëi cun [[Pruca]]. La trata da Urtijëi nfin te Plan ie stata mudeda te na promenade y ultimamënter a tòc ënghe te na [[streda per la rodes]].<ref>Elfriede Perathoner, Stefan Planker, ''Scibla mo 'n iëde''. Museum Ladin, San Martin de Tor 2011, ISBN 978-88-89255-33-9. Catalogo di mostra</ref> == Educazion == [[File:Scola Mesana de Sëlva.jpeg|miniatura|alt=La Scola Mesana de Sëlva.|La Scola Mesana de Sëlva.]] Tl chemun de Sëlva dal na [[scolina]], na [[scola elementera]] y na [[scola mesana]] per la grupa ladina. Tramedoi scoles toca pra la [[Direzion Raionela de Scola Ladina]] de Sëlva, che aministrea nce la scola elementera de [[Santa Cristina]].<ref>{{Internetquelle|url=http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800|hrsg=[[Südtiroler Bürgernetz]]|titel=Schulsprengel Wolkenstein|zugriff=2014-10-25}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141025120616/http://www.provinz.bz.it/de/institutionen/institutionen-kategorien.asp?bninf_inid=1002800 |date=2014-10-25 }}</ref> La scola elementera de Sëlva ie tl zënter dl luech sota la dlieja. La scola mesana ie sun Plan da Tieja, mo tl chemun de Sëlva ma plu daujin al luech de Santa Cristina che al luech de Sëlva. Chësta situazion porta pro che la majera pert di sculeies de Sëlva muessa to na curiera o unì menei cun l'auto ala scola mesana, ntan che ala scola elementera possa chëi che vif tl zënter dl luech jì a pé. La posizion de la scola mesana sun Plan da Tieja à purtà n valguna critiches, ajache la ie bëndebo dalonc dal luech. L chemun de Sëlva ne ova nia planificà de adurvé na parzela daujin ala scola elementera y la scolina per fé su la scola mesana, che ie po stata fata su daujin ala scola d'ert. Do che la scola mesana de Santa Cristina ie stata stluta defin tl 2004 à la scola mesana de Sëlva giatà la funzion de scola mesana per tramedoi chemuns.<ref>{{Internetquelle|url=https://news.provinz.bz.it/de/news-archive/78342|hrsg=[[Provinzia Autonoma de Bulsan]]|titel=Nur mehr zwei Mittelschulen in Gröden|zugriff=2026-06-10}}</ref> L'mpurtanza dl ziplé ova purtà ala giaurida de la [[scola d'ert de Sëlva]] de novëmber dl 1908 a [[Plan da Tieja]]. Per giut tëmp iela stata na istituzion scialdi mpurtanta per l'educazion artistica sibe per Sëlva che per S. Cristina. Danter l 1918 y l 1930 ova la scola d'ert de Sëlva uni ann danter 150 y 235 studënc. Danter l 1930 y l 1945 fovel mé plu ntëur a 50 studënc y do l 1970 fova l numer jit mo plu zeruch. Cul scumenciamënt dl nuef milené fova l numer de studënc tan bas che tl 2001 oven tëut la dezijion de mëter adum la scola d'ert de Sëlva cun la [[scola d'ert de Urtijëi]]. Tl 2003 an po tëut la dezijion de stlu la scola d'ert defin. == Sport == [[File:Stadium_Pranives.jpg|miniatura|Ududa dl stadium dala dlacia [[stadium Pranives|''Pranives'']] ulache jughea l [[HC Gherdëina]].]]Sëlva pieta n grum de puscibiliteies per chëi che ie nteressei al sport da d'inviern sciche [[jì cun i schi]] o [[pudejé]], [[jadin]]é o [[Hockey sun dlacia|fé a hockey]], nsci sciche ënghe sporc da d'instà sciche [[jì sa mont]] o [[jì a crëp]] o cun la [[roda (mesun de trasport)|roda]]. Te [[Plan (frazion de Sëlva)|Plan]] dal n ciamp dala codla ulache d'instà vën fates partides dal [[juech dala codla]], y l da ënghe n stadium da fé [[tennis]] y [[chidlé]]. ===Hockey=== Sëlva à n [[stadium dala dlacia]], l [[Stadium Pranives|stadium ''Pranives'']], che ie l sëul te Gherdëina y l stadium de cësa de la [[Hockey sun dlacia|scuadra da hockey]] [[HC Gherdëina]]. Dal 1973 al 2000 ova Sëlva ënghe na si scuadra de hockey, l [[HC Sëlva]], che ie po stat metù adum cul HC Gherdëina. == Cumenanza == === Spartizion linguistica === {{Lingaz de apartenënza |talian = 5,11 |tudësch = 5,15 |ladins = 89,74 |ann = 2011 }} === Svilup demografich === Sëlva à abù n gran crëscer de la populazion do la [[segonda viera mundiela]], che ie dublieda dal 1931 al 1971 da 1.000 a plu de 2.000 abitanc. Te chëi ani fova Sëlva cresciuda l plu debota di trëi chemuns de Gherdëina dal pont de ududa prozentuel. Aldidancuei à l luech mpue plu de 2.500 abitanc. Ma l trend se à mudà ti ultimi ani y Sëlva ie dal 2011 incà deventà un di puec chemuns te Südtirol ulache la populazion va zeruch. <timeline> Colors= id:lightgrey value:gray(0.9) id:darkgrey value:gray(0.8) id:sfondo value:rgb(1,1,1) id:barra value:rgb(0.6,0.7,0.8) ImageSize = width:500 height:350 PlotArea = left:50 bottom:50 top:30 right:30 DateFormat = x.y Period = from:0 till:3000 TimeAxis = orientation:vertical AlignBars = justify ScaleMajor = gridcolor:darkgrey increment:1000 start:0 ScaleMinor = gridcolor:lightgrey increment:200 start:0 BackgroundColors = canvas:sfondo BarData= bar:1921 text:1921 bar:1931 text:1931 bar:1936 text:1936 bar:1951 text:1951 bar:1961 text:1961 bar:1971 text:1971 bar:1981 text:1981 bar:1991 text:1991 bar:2001 text:2001 bar:2011 text:2011 bar:2021 text:2021 PlotData= color:barra width:20 align:left bar:1921 from: 0 till:999 bar:1931 from: 0 till:999 bar:1936 from: 0 till:1102 bar:1951 from: 0 till:1282 bar:1961 from: 0 till:1604 bar:1971 from: 0 till:2137 bar:1981 from: 0 till:2294 bar:1991 from: 0 till:2394 bar:2001 from: 0 till:2513 bar:2011 from: 0 till:2660 bar:2021 from: 0 till:2592 PlotData= bar:1921 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5) bar:1931 at:999 fontsize:S text: 999 shift:(-8,5) bar:1936 at:1102 fontsize:S text: 1102 shift:(-8,5) bar:1951 at:1282 fontsize:S text: 1282 shift:(-8,5) bar:1961 at:1604 fontsize:S text: 1604 shift:(-8,5) bar:1971 at:2137 fontsize:S text: 2137 shift:(-8,5) bar:1981 at:2294 fontsize:S text: 2294 shift:(-8,5) bar:1991 at:2394 fontsize:S text: 2394 shift:(-8,5) bar:2001 at:2513 fontsize:S text: 2513 shift:(-8,5) bar:2011 at:2660 fontsize:S text: 2660 shift:(-8,5) bar:2021 at:2592 fontsize:S text: 2592 shift:(-8,5) TextData= fontsize:S pos:(20,20) text:Dac dl ISTAT </timeline> == Galaria dala fotografies== <gallery mode="packed-hover" heights="180"> 1 wolkenstein selva italy 2009.jpg|Ududa de Sëlva sa Plan ora Val Sëlva y Mont de Sëuc cun Sciliër.jpg|Val Puez.JPG|Puez Gröden by Gustav Jahn.JPG| L luech dit ''Corpomio'' te na pitura de [[Gustav Jahn]] Creusc_sun_Cesa_Sotanives_te_Selva.jpg|Crëusc sun cësa Sotanives I08 007 Grödnerbahnplanum.jpg|Ududa de Dorives tl vest de Sëlva Prei de Cudlea sun Frea Sëlva cun Saslong.jpg|Prei de Cudlea sun Frea te Sëlva </gallery> == Da vijité == * [[Dlieja Santa Maria ad Nives]] * [[Capeles de Gherdëina#Sëlva|Capeles de Sëlva]] * [[Ciastel de Gherdëina]] * [[Ciastel de Val]] == Monumënc sota scunanza == Te Sëlva ie 11 frabicac sota scunanza dla [[Südtirol|Provinzia de Bulsan - Südtirol]]: la dlieja dla Madona, la capela San Silvester de Val y de Santa Otilia pra l Ciastel, l sedim de Val, l Ciastel, la Cësa sun Col da la Pelda doi villes, villa Fossi y l pitl ciastel, y 4 mejes, Ruacia, Plazola, Piciulëi y [[Gustin]]. <gallery> Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|La [[Dlieja Santa Maria ad Nives|dlieja dla Madona]] y la curtina de Sëlva<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Dlieja sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref> Steviola_Capela_San_Silvester_da_duman_Gherdëina.jpg|[[Capela de San Silvester]] te Val<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18019 Capela de Val sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Fischburg detail with S Christina Gröden.jpg|[[Ciastel de Gherdëina|L Ciastel]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18011 Ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Burgruine Wolkenstein Gröden.jpg|L [[sedim de Val]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18021 Sedim de Val, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Col dala Pelda Sëlva North.jpg|Cësa ''[[Col dala Pelda]]''<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18013 Cësa Col dala Pelda, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Wolkensteinschlössl Gherdëina.jpg|Pitl ciastel (Ciastel dl Brida)<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18020 Pitl ciastel, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Villa Fossi Sëlva.jpg|Villa Fossi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18022 Villa Fossi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol].</ref>. Ruacia_Sëlva_north.jpg|[[Ruacia]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18012 Ruacia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Plazola in Sëlva.jpg|[[Plazola]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18016 Plazola, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Piciulëi in La Poza Sëlva.jpg|Piciulëi<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18015 Piciulëi, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. Gustin in La Poza Sëlva western aspect.jpg|Gustin<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18014 Gustin, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol.]</ref>. </gallery> == Monumënc naturei == Tl chemun de Sëlva dal diesc luesc dla natura, che ie sota la defendura dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. <gallery> Pisciadoi de Murfrëit Gherdëina.jpg|Pisciadoi de [[Murfrëit]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |title=Pisciadoi de Murfreit, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140335/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1771 |url-status=dead }}</ref>. Zirms sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Doi [[zirm]]es sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |title=Doi zirmes sun Piz Culac |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140333/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1772 |url-status=dead }}</ref>. Lën de zirm sun Piz Culac Sëlva Gherdëina.jpg|Lën de zirm sun Piz Culac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |title=Lën de zirm, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140331/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1773 |url-status=dead }}</ref>. Paluc de Tubia Sëlva Gherdëina.jpg|Paluch de Tubia<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |title=Paluch de Tubia, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1774 |url-status=dead }}</ref>. Selva_Sella_Saslonch_Lech_de_Ciampac.jpg|Lech de Ciampac<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |title=Lech de Ciampac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140327/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1775 |url-status=dead }}</ref>. Ruf_Ciavazes_Selva_Gherdeina_plu_insu.jpg|[[Ruf de Ciavazes]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |title=Ruf de Ciavazes, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1777 |url-status=dead }}</ref>. Paluc_de_Piz_Culac_Sëlva_Gherdëina.jpg|Palusc de Piz Culac (La Palues)<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |title=Palusc de Piz Culac, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140332/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1776 |url-status=dead }}</ref>. Paluc Frea Pilon Gherdëina.jpg|Palusc de Frea Pilon<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |title=Palusc de Frea Pilon, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140328/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1778 |url-status=dead }}</ref>. Prei_de_Cudlea_sun_Frea_Sëlva.jpg|Prei de Cudlea<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |title=Prei de Cudlea, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140357/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1779 |url-status=dead }}</ref>. Steinerne Stadt Langkofelgruppe.jpg|[[Zità di Sasc]]<ref>{{Cite web |url=https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |title=Zità di Sasc, sota scunanza dla Provinzia de Bulsan - Südtirol. |access-date=2023-02-03 |archive-date=2023-02-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230203140336/https://geoservices.buergernetz.bz.it/newplan/naturalmonuments.jsp?id=1455 |url-status=dead }}</ref>. </gallery> == Lies == * [[Hosianna]] == Persunaliteies == {{Cëla nce|Persunaliteies ladines}} {{Culones-lista|colwidth=25em| * [[Mauro Bernardi]] (* 11 agost 1957 te Sëlva), arpizadëur, [[Jì a crëp|mëinacrëp]] y n ex-[[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Belsy Demetz]] (* 23 dezëmber 1984 tl [[Kerala]], [[India]]), [[ciantarin]]a de mujiga populera * [[Stefan Demetz-Sulé]] (* 10 dezëmber 1925 a [[Urtijëi]] - † 7 agost 2017 te Sëlva), [[cumponist]], [[scritëur]] y [[nseniant]] [[Ladins|ladin]]. * [[Pazifica Lardschneider Glück]] (15 de nuvëmber 1930 te Sëlva), [[scritëura]] [[Ladins|ladina]]. * [[Antone Perathoner]] da Fussel (* 28 utober 1864 te Sëlva;† 4 de fauré 1930 a [[Gries-Bulsan]]), preve, professëur y auditor dla [[Sacra Rota]]. * [[Franz Senoner|Franz Senoner-Santuel]] (* 12 juni 1927 sun [[Santuel]], Sëlva - † 3 dezëmber 2019 a [[Urtijëi]]), [[scultura|scultëur]], [[pitura|pitëur]], [[dessëni|desseniadëur]] y [[scritëur]] * [[Sabina Willeit]] (*1973 a Bulsan), mezzosopran * [[Emilio Comici]] (1901–1940), arpizadëur * [[Giovanni Delago]] (1904–?), sportif de [[pudejé]] * [[Adolf Insam]] (* 1951), jugadëur y trainadëur de [[hockey sun dlacia]] * [[Evelyn Insam]] (* 1994), atleta de [[saut cui schi]] * [[Marco Insam]] (* 1989), jugadëur de [[hockey sun dlacia]] * [[Michaela Marzola]] (* 1966), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a * [[Gerhard Mussner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Hans Nogler]] (1919–2011), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Sophie Nogler]] (1924–2015), [[Jì cun i schi|schiadëur]]a * [[Werner Perathoner]] (* 1967), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Milena Rudiferia]], (* 1954), ciantarina * [[Peter Runggaldier]] (* 1968), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Carlo Senoner]] (* 1943), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Josefine Senoner]] (* 1941), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]] * [[Karl Unterkircher]] (1970–2008), arpizadëur estrem * [[Alex Vinatzer]] (* 1999), [[Jì cun i schi|schiadëur]] * [[Irmengard Senoner]] (* 1942), [[badëssa]] dl [[Cunvënt de Mariengarten]] }} == Referimënc tla leteratura ladina == [[File:Proverbi, tradizioni e anneddoti delle valli ladine orientali.djvu|page=121|thumb|100px|left]]Chisc ie i referimënc a Sëlva tla [[leteratura ladina]]. <i> <poem> La storia de Sëlva foss fineda! Chël ch'é scrit, ie urità senza vester laudeda; Da scrì essi bën abù mo zeche pro, Ma per no bravé massa spizi pro, Y spizi pro cun n raim o poejia A unëur dla Madona de Santa Maria. </poem> ::::[[Fedele Demetz]] '''[[oldwikisource:Furcela di padrons|Furcela di padrons]]''' Da vedlamënter l' Grof de Sëlva ova fat giavé dala jënt de Sëlva n lech, y i ova fac lauré debant. I primes pësc me vën mpo mil rainesc l un. Do puec ani iel unì na gran burasca y l lech ie rot ora y l' ega à fat n dann per duta Gherdëina, che n' ie mei stat l cumpagn. L didancuei vëijun mo cater salieries n pas sot tiera, fates de gran lëns, y palances seura via curides. N puech dedora dla salieries iel de gran sasc y de gran bujes sotite, ulache zacan la lores se fajova coes. </i> == Referënzes == {{reflist}} == Bibliografia == * Oswald Zingerle: ''Meinhards II. Urbare der Grafschaft Tirol (Fontes rerum Austriacarum II/45)''. Wien: F. Tempsky 1890, XVI, 194. * Hans von Voltelini: ''Die Südtiroler Notariats-Imbreviaturen des 13. Jahrhunderts (Acta Tirolensia, II)'', Innsbruck, Wagner, 1899, n. 623 * Paul Senoner: ''Stredes dla vita, troies dla fede''. Pluania de Sëlva 2003. * Rudolf Mussner (curadëur): ''Nosta Sëlva''. Cunsëi de Furmazion de Sëlva, Sëlva 1a edizion 2010. * Elfriede Perathoner, Stefano Planker: ''Scibla mo n iede - Endstation Zukunft - Fine corsa futuro''. Catalog de la mostra sun la ferata de Gherdëina, p. 105, Museum Ladin, 2011 * Deplu autëures: ''Chemun de Sëlva - chertes ortofoto cun i toponims ladins''. Istitut Ladin Micurá de Rü, 2017 ISBN 978-88-8171-119-2. == Cëla ënghe == * [[Val]] * [[Ruves de Gherdëina]] * [[Lec de Gherdëina]] == Cunliamënc == * [https://www.selvafoto.it/ld/ Sëlva lecurdanzes da pludagiut - Cunsëi de Furmazion Sëlva] {{chemuns Ladinia}} {{Salten-Sciliër}} [[Categoria:Comuns dla provinzia de Bulsan|Sëlva]] [[Categoria:Gherdëina|Sëlva]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol|Sëlva]] [[Categoria:Comuns dl Trentin-Südtirol]] 6gtt0xqghz6gbs1y2f3pwhjhhh1bn6w Taiwan 0 1192 252717 250613 2026-08-15T09:00:05Z Asenoner 208 252717 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Redirect|Republica de Cina|la Republica Populera de Cina|Cina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de Cina |Inuem ufiziel = 中華民國<br>Zhōnghuá Mínguó |Capitela = {{flag|Taipei}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = 中華民國國歌 (Zhōnghuá Mínguó Guógē)<br />''(Ladin: "Inn de la Republica de Cina")' |Inn = National anthem of the Republic of China (Taiwan) 中華民國國歌(演奏版).ogg |Lingaz 1 = [[Cinesc standard]] |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Ega = |Forma de guviern = [[Republica]] [[Presidënt|semi-presidenziela]] [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 841 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 1605 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Nuef Dollar Taiwanesc]] (NT$) (TWD) |Cherta = Free Area of the Republic of China (orthographic projection).svg }}L '''Taiwan''' ([[cinesc tradiziunel]]: 臺灣), ufizielmënter la '''Republica de Cina''' ([[cinesc tradiziunel]]: 中華民國) ie n [[stat]]<!-- Taiwan has been recognised as a country instead of a state (or other definition) by Wikipedia, see recent RfC [[Talk:Taiwan/Archive 30#RfC: Taiwan, "country" or "state"]]. Do not change its status as a country. --><ref name="fell">{{cite book|last1=Fell|first1=Dafydd|title=Government and Politics in Taiwan|date=2018|publisher=Routledge|location=London|isbn=978-1317285069|page=305|url=https://books.google.com/books?id=i8hHDwAAQBAJ|quote=Moreover, its status as a vibrant democratic state has earned it huge international sympathy and a generally positive image.}}</ref><ref>{{cite magazine|last1=Campbell |first1=Matthew |title=China's Next Crisis Brews in Taiwan's Upcoming Election |url=https://www.bloomberg.com/news/features/2020-01-07/china-s-next-crisis-brews-in-taiwan-s-upcoming-election |magazine=[[Bloomberg Businessweek]] |date=7 January 2020 |issue=4642 |pages=34–39 |issn=0007-7135 |access-date=24 September 2020 |quote=Much has changed in Taiwan since Chiang's day, but this liminal quality has never really gone away. By almost any functional standard, it's a sovereign country}}</ref><ref name="Carolan">{{cite journal |last=Carolan|first=Christopher|title=The "Republic of Taiwan": Legal-Historical Justification for a Taiwanese Declaration of Independence|journal=New York University Law Review |date=May 2000 |volume=75 |issue=2 |pages=429–468|url=https://www.nyulawreview.org/wp-content/uploads/2018/08/NYULawReview-75-2-Carolan.pdf|access-date=17 March 2022|quote=These six criteria demonstrate that under international law Taiwan merits recognition as an independent state and as such is already a de facto state.}}</ref><ref>{{cite book |author = [[Donald S. Zagoria]]|url = https://books.google.com/books?id=J6lzCgAAQBAJ&pg=PA68 | title = Breaking the China-Taiwan Impasse | publisher = ABC-CLIO |pages = 68– |isbn = 978-0-313-05755-7 |oclc = 1058389524 | date = 30 October 2003 |access-date=20 March 2022 |quote=Taiwan possesses all of the elements of a sovereign state: a legitimate government, population, and a well-defined territory. The fact is that the People's Republic of China (PRC), while claiming sovereignty over Taiwan, has never ruled Taiwan since the PRC's establishment in 1949. Thus, Taiwan is in fact a sovereign country from our perspective.}}</ref> te l'[[Asia urientela]]. L ie n [[stat de ijules]] che cunfina tres l mer cun la [[Republica Populera de Cina]] a vest, cul [[Iapan]] a nord y cun la [[Filipines]] a sud. L raion de la republica de Cina ie de 168 [[ijules]] cun na spersa totala de 36.193 km²{{efn|name = ROC territory|There are three contemporary geographic definitions of "Taiwan" (see [[List of islands of Taiwan]] and [[Regions of Taiwan]]), which may refer to: {{ordered list |1= Common name of the state officially named the Republic of China, this contains all 168 islands administered by the ROC, collectively known as the [[free area of the Republic of China|Taiwan Area]]; |2= Taiwan proper region (本島地區), the geographical unit encompass the island of Taiwan and its offshore islands as well as the [[Penghu Islands]], excluding the outlying island groups of [[Kinmen]], [[Matsu Islands|Matsu]], [[Wuqiu, Kinmen|Wuqiu]], and the [[South China Sea islands]]; |3= The [[geography of Taiwan|island of Taiwan]], this indicates only the main island within the geographical unit and the state.}}}}<ref name="taiwansnapshot">{{cite web|url=https://www.taiwan.gov.tw/images/content/ts.JPG|title=TAIWAN SNAPSHOT|access-date=15 March 2020}}</ref><ref name="cia-factbook">{{cite web |title=Taiwan |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/taiwan/ |work=The World Factbook |publisher=United States Central Intelligence Agency |access-date=6 May 2019 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109223447/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/taiwan/ |url-status=dead }}</ref><ref name="NDC2021">{{cite report |title=Economic Development R.O.C (Taiwan)|publisher=[[National Development Council (Taiwan)]] |url=https://ws.ndc.gov.tw/Download.ashx?u=LzAwMS9hZG1pbmlzdHJhdG9yLzEwL3JlbGZpbGUvNTYwNy83MzEvMDAxOTgyMy5wZGY%3D&n=RWNvbm9taWMgRGV2ZWxvcG1lbnQgUi5PLkMgKFRhaXdhbikoMjAxMykucGRm&icon=..pdf.|page=4 |access-date=6 November 2021}}</ref>. De chësta ijules ie Taiwan, ënghe cunesciuda coche ''Formosa'', la ijula prinzipiela cun na spersa de 35.808 km². Doi terc de l'ijula, dantaldut a est, ie [[crëp]]s y [[mont]]es, y n terz, dantaldut tl vest, ie [[planadures]] scialdi urbanisedes. La capitela ie [[Taipei]], che fej ora n gran raion metropolitan adum cun [[Nueva Taipei]] y [[Keelung]]. Autra gran [[ziteies]] ie [[Kaohsiung]], [[Taichung]], [[Tainan]] y [[Taoyuan]]. Cun na populazion de plu de 23 milions de persones ie l Taiwan un di stac cun la densità de populazion plu auta al mond, cun ntëur a 650 abitanc per km². [[File:Taiwan NASA Terra MODIS 23791.jpg|thumb|Taiwan NASA Terra MODIS 23791]] == Geografia== ===Crëps=== {{prinzipel|Lista de crëps tl Taiwan}} [[File:Mount Yu Shan - Taiwan.jpg|thumb|300px|L Taiwan ie n'ijula de crëps. L crëp plu aut ie l [[Yu Shan]], che ie tlo da udëi dala piza a nord. La piza prinzipela arjonj na autëza de 3952 metri.]] L'ijula dl Taiwan ie una de l'ijules cun i majeri numeri y densità de crëps auc al mond. L Taiwan à 268 pizes sëura 3000 metri, de chëi che l [[Yu Shan]] ({{lit|crëp de jade}}) ie l plu aut nia mé dl Taiwan ma de duta l'[[Asia urientela]]. [[Jì a crëp]] ie perchël na atività scialdi populera danter i taiwanesc. ===Tlima=== {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATURA = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200 | FUNTANA = [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=tw&stat=58968 wetterkontor.de] | Titul = | Luech = Taipei <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 19.0 | hmfeb = 19.3 | hmmär = 21.6 | hmapr = 25.8 | hmmai = 28.6 | hmjun = 31.6 | hmjul = 34.0 | hmaug = 33.4 | hmsep = 31.4 | hmokt = 27.9 | hmnov = 23.7 | hmdez = 20.6 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | lmjan = 13.1 | lmfeb = 13.4 | lmmär = 15.0 | lmapr = 18.5 | lmmai = 21.8 | lmjun = 24.2 | lmjul = 25.7 | lmaug = 25.6 | lmsep = 24.2 | lmokt = 21.8 | lmnov = 18.4 | lmdez = 14.8 <!-- durchschnittliche Temperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | avjan = | avfeb = | avmär = | avapr = | avmai = | avjun = | avjul = | avaug = | avsep = | avokt = | avnov = | avdez = <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm --> | nbjan = 91 | nbfeb = 139 | nbmär = 174 | nbapr = 164 | nbmai = 224 | nbjun = 298 | nbjul = 242 | nbaug = 281 | nbsep = 255 | nbokt = 119 | nbnov = 73 | nbdez = 74 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d --> | shjan = 2.8 | shfeb = 2.5 | shmär = 2.9 | shapr = 3.4 | shmai = 3.2 | shjun = 4.4 | shjul = 6.2 | shaug = 6.3 | shsep = 5.5 | shokt = 4.4 | shnov = 3.0 | shdez = 3.1 <!-- durchschnittliche Wassertemperatur (Meere, Seen u.ä.) für den jeweiligen Monat in °C --> | wtjan = 19 | wtfeb = 19 | wtmär = 20 | wtapr = 23 | wtmai = 25 | wtjun = 27 | wtjul = 28 | wtaug = 28 | wtsep = 27 | wtokt = 25 | wtnov = 22 | wtdez = 21 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d --> | rdjan = 10 | rdfeb = 12 | rdmär = 13 | rdapr = 11 | rdmai = 12 | rdjun = 13 | rdjul = 11 | rdaug = 11 | rdsep = 10 | rdokt = 9 | rdnov = 9 | rddez = 10 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % --> | lfjan = 80 | lffeb = 82 | lfmär = 81 | lfapr = 79 | lfmai = 81 | lfjun = 80 | lfjul = 75 | lfaug = 76 | lfsep = 77 | lfokt = 77 | lfnov = 77 | lfdez = 77 }} ==Storia== ==Economia== ==Notes== {{Notelist}} ==Referënzes== <references/> {{Stac de l'Asia}} [[Categoria:Stac dl'Asia]] 007d4mp6sc787fa1ur9egrf2ho3hv6l Talia 0 1194 252707 252568 2026-08-15T08:39:10Z Asenoner 208 252707 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica Taliana |Inuem ufiziel = Repubblica Italiana |Capitela = {{Blason|Roma}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Il Canto degli Italiani<br />''(Ladin: "La Ciantia di Talians")' |Inn = National anthem of Italy - U.S. Navy Band (long version).ogg |Lingaz 1 = [[Talian]]<sup>a</sup> |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Ega = 1,24 % |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2106 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 2610 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-Italy.svg | footnote_a = <span style="font-size:100%;">L [[Lingaz tudësch|tudësch]] ie co-ufiziel te [[Südtirol]] y tl [[Friul-Unieja-Giulia]]; L [[Lingaz franzëus|franzëus]] ie co-ufiziel te la [[Val d'Aosta]]; L [[Lingaz sloven|sloven]] ie co-ufiziel te la [[provinzia de Triest]], te la [[provinzia de Gorizia]], y tl Friul-Unieja-Giulia; L [[lingaz ladin|ladin]] ie co-ufiziel te Südtirol, tl [[Trentin]] y te autri raions tl nord; L [[lingaz furlan|furlan]] ie co-ufiziel tl Friul-Unieja-Giulia; L [[lingaz sarde|sarde]] ie co-ufiziel te la [[Sardenia]].<ref>{{cite web |url=http://www.regione.sardegna.it/j/v/86?v=9&c=72&file=1997026 |title=Legge Regionale 15 ottobre 1997, n. 26 |publisher=Regione autonoma della Sardegna – Regione Autònoma de Sardigna |access-date=2022-03-28 |archive-date=2021-02-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210226213750/http://www.regione.sardegna.it/j/v/86?v=9&c=72&file=1997026 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.regione.fvg.it/rafvg/cms/RAFVG/cultura-sport/patrimonio-culturale/comunita-linguistiche/|title=Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia – Comunità linguistiche regionali|website=www.regione.fvg.it|access-date=2022-03-28|archive-date=2015-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20150904201140/https://www.regione.fvg.it/rafvg/cms/RAFVG/cultura-sport/patrimonio-culturale/comunita-linguistiche/|url-status=dead}}</ref></span> }}La '''Talia''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[badiot]]: ''Talia'', [[Ladin fascian|fascian]]: ''Tèlia'', [[ladin fodom|fodom]]: ''Italia''; [[talian]]: ''Italia'', {{IPA-it|iˈtaːlja||It-Italia.ogg}}), ufizielmënter tlameda la '''Republica Taliana'''<ref>{{cite web |title=United Nations – Change of name of country |url=http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |website=unterm.un.org |publisher=United Nations |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304003523/http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |archive-date=4 March 2016 |date=16 July 2003 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160304003523/http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |date=4 March 2016 }}</ref><ref>{{cite web |title=OFFICIAL NAMES OF THE UNITED NATIONS MEMBERSHIP |url=https://www.un.int/protocol/sites/www.un.int/files/Protocol%20and%20Liaison%20Service/officialnamesofcountries.pdf |website=un.int |publisher=[[United Nations]] |access-date=18 February 2022}}</ref> ([[talian]]: ''Repubblica Italiana'' {{IPA-it|reˈpubblika itaˈljaːna|}}) ie n paesc dl'[[Europa]] meridiunela y n cumëmber dl'[[Union europea|Union Europea]]. Posizioneda tl zënter dl [[Mer Mediterran]], iela ijuleda dal rest dl cuntinënt tres l massif dl'[[Elpes]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². La Talia à doi [[entlave]]s sun si raion, che ie [[San Marino]] y la [[Zità dl Vatican]]. La à nce n [[extlave]] te la [[Svizra]], che ie [[Campione d'Italia]]. L cuntribut dla Talia ala zivilisazion uzidentela ie dastramb grand. La ie stata la cuna dl [[Empere roman]] y dla [[Renasciuda taliana]]. La Talia ie un di majeri atëures dla entraunides a livel internaziunel, cun si 60 milions de abitanc, fejela pert dla organisations internaziuneles plu imputrantes ([[NATO|Organisation dl Tratat de l Atlantich dl Nord]], [[Union europea|Union Europea]], [[G7|Grupa di Set]]). == Storia == ===Renascimënt=== [[File:Italy_1494.svg|thumb|left| I stac talians tl 1494]] [[File:Leonardo_self.jpg|thumb|[[Leonardo da Vinci]], simbol dl Renascimënt te la Talia.]] ===Rëni de Talia=== {{Main|Rëni de Talia}} Tl 1866 ova la Talia detlarà viera a l'[[Austria]] te na lianza cun la [[Pruscia]] y ova giatà l [[Veneto]] te la vënta. La trupes talianes fova marcedes ite a [[Roma]] tl 1870, metan fin a plu de mil ani dl guviern y pudëi dl Papa a Roma. La Talia fova deventeda pert de la [[lianza tripla]] cun l [[Mper Tudësch]] y l'[[Austria-Ungaria]] tl 1882, do na defrënzia de minonghes cun la [[Franzia]] n cont de si respetives espansions colonieles. Nce sce la relazions cun [[Berlin]] fova scialdi bones, la lianza cun [[Viena]] fova puramënter furmela, n gran pert davia che la Talia ova l nteres de giaté l [[Trentin]] y [[Triest]] da l'Austria-Ungaria. Chësc ova purtà la Talia a azeté l nvit de la [[Gran Bretania]] a se junté ai [[Aleac de la prima viera mundiela]], ajache i ti ova mpermetù plu raions a cost de l'Austria-Ungaria de cie che Viena ti ova mpermetù per si neutralità. La vënta ti ova dat ala Talia na sënta permanënta te la [[Sozietà de la Nazions]]. Tl 1922 fova [[Benito Mussolini]] deventà l prim minister de la Talia, scumencian na era dl guviern dl [[Partit Naziunel Fascist]], cunesciuda coche la "''Talia Fascista''". I fascisć talians ova metù su n [[guviern totaliter]] y scancelà la oposizion politica y nteletuela, dajan gran suport ala modernisazion economica, valores soziei tradiziunei y se ova muet plu daujin ala [[dlieja catolica]] tres i [[Tratac dl Lateran]] tl 1929 che ova furmà la [[Zità dl Vatican]] coche n stat sovran al post dl [[Stat de la Dlieja]]. Ti ani 1930 ova l guviern fascist scumencià na [[pulitica fulestiera]] plu agressiva. Pra chësta tucova na viera contra l'[[Etiopia]], scumenceda dala [[Eritrea Taliana]], che ova purtà a si [[anescion]];<ref name="fhdh">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=GtCL2OYsH6wC|title=Cultural Sociology of the Middle East, Asia, and Africa: An Encyclopedia|author1=Andrea L. Stanton|author2=Edward Ramsamy|author3=Peter J. Seybolt|page=308|date=2012|access-date=6 April 2014|isbn=9781412981767|archive-url=https://web.archive.org/web/20140627193511/http://books.google.com/books?id=GtCL2OYsH6wC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false|archive-date=27 June 2014|url-status=live|df=dmy-all}}</ref> cunfrontazions cun la Sozietà de la Nazions che ova purtà a sanzions; n crëscer de l'autarchia economica y la firma dl [[Pat de Acel]]. La Talia fascista fova deventeda n cumëmber prinzipel de la [[Putënzes de l'ascil]] te la [[Segonda Viera Mundiela]]. Tl 1943 ova la desfata taliana-tudëscia sun plu fruntieres y la [[nvajion de la Sizilia]] da pert di [[Aleac de la segonda viera mundiela|Aleac]] purtà a la tumeda dl guviern fascist. L rë Vittorio Emmanuele III ova cumandà de śaré ite Mussolini. L nuef guviern ova firmà n armestize cui aleac de setëmber dl 1943. La forzes tudësces ova po tëut ite l nord y l zënter de la Talia, metan su la [[Republica Soziela Taliana]], n [[stat mariunëta]] menà da Mussolini y si loialisć fascisć. Chësc ova purtà a na [[viera zevila]] te la Talia cun l muvimënt de resistënza che cumbatova contra la forzes de la republica soziela y si aleac tudësc. Puech do la viera y la delibrazion dl stat, n melcuntënt te la populazion ova purtà a n [[referendum istituzionel talian dl 1946|referendum istituzionel]] sun sce la Talia dëssa resté na monarchia o deventé na republica. I talians ova tëut la dezijion de abanduné la monarchia y de furmé la Republica Taliana, che ie l stat talian de al didancuei. == Geografia == {{Location map+ |Italy |float=left |width=500 |caption=La 20 majera ziteies de la Talia|places= {{Location map~ |Italy|lat=41.9 |long=12.5 |label_size=80 |label=[[Roma]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=45.47|long= 9.18|label_size=80 |label=[[Milan]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=40.84|long=14.26|label_size=80 |label=[[Napoli]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=45.08|long= 7.68|label_size=80 |label=[[Turin]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=38.12|long=13.37|label_size=80 |label=[[Palermo]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=44.41|long= 8.93|label_size=80 |label=[[Genova]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=44.51|long=11.35|label_size=80 |label=[[Bologna]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=43.78|long=11.25|label_size=80 |label=[[Firënza]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=41.12|long=16.87|label_size=80 |label=[[Bari]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=37.5 |long=15.1 |label_size=80 |label=[[Catania]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.44|long=12.34|label_size=80 |label=[[Unieja]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.43|long=10.98|label_size=80 |label=[[Verona]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=38.18|long=15.55|label_size=80 |label=[[Messina]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=45.42|long=11.87|label_size=80 |label=[[Padua]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=45.63|long=13.8 |label_size=80 |label=[[Triest]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.54|long=10.22|label_size=80 |label=[[Brescia]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=40.47|long=17.23|label_size=80 |label=[[Taranto]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=44.8 |long=10.33|label_size=80 |label=[[Parma]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=43.88|long=11.1 |label_size=80 |label=[[Prato]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=44.65|long=10.93|label_size=80 |label=[[Modena]]|position=top}}}} {{clear}} == Economia == [[File:Milan_skyline_skyscrapers_of_Porta_Nuova_business_district.jpg|thumb|[[Milan]] ie n zënter de la finanza de mpurtanza globala y un di majeri zëntri de la moda al mond.]] ==Demografia== ===Rujenedes=== {{prinzipel|Lingaz talian}} La rujeneda ufiziela de la Talia ie l [[lingaz talian|talian]], sciche ie detlarà te la lege numer 482/1999<ref name="lang">{{cite web |title=Legge 15 Dicembre 1999, n. 482 "Norme in materia di tutela delle minoranze linguistiche storiche" pubblicata nella Gazzetta Ufficiale n. 297 del 20 dicembre 1999 |url=http://www.camera.it/parlam/leggi/99482l.htm |publisher=[[Italian Parliament]] |access-date=2 December 2014|url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20150512051856/http://www.camera.it/parlam/leggi/99482l.htm |archive-date=12 May 2015}}</ref> y tl statut speziel dl [[Trentin-Südtirol]],<ref>Statuto Speciale per il Trentino-Alto Adige, Art. 99</ref> che ie stat adotà te na [[lege costituzionela]]. L talian ie n [[lingaz romanz]] de la [[familia de lingac indoeuropeics]] che se à evolù dal [[latin vulgher]] dl [[Mper Roman]]. Adum cul [[lingaz sarde]] ie l talian la rujeneda che se à mudà l mancul dal [[latin]].<ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/topic/Romance-languages |title=Romance languages |encyclopaedia=Encyclopædia Britannica |access-date=19 February 2017 |quote=...if the Romance languages are compared with Latin, it is seen that by most measures Sardinian and Italian are least differentiated...}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=yFfvAgAAQBAJ&dq=Italian+most+direct+descendant+of+Latin&pg=PA34|title=The peoples of Europe|isbn=9781176926981|last1=Fleure|first1=H. J.}}</ref><ref>{{cite web|url=https://books.google.com/books?id=q2MUAAAAIAAJ&q=Italian+most+direct+descendant+of+Latin|title=Hermathena|year=1942}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=yVPdDwAAQBAJ&dq=Italian+most+direct+descendant+of+Latin&pg=PA34|title=Historical Linguistics: A cognitive grammar introduction|isbn=9789027261236|last1=Winters|first1=Margaret E.|date=8 May 2020}}</ref> L vën rujenà da ntëur a 85 milions de persones (tl 2022) y ie na rujeneda ufiziela nce te la [[Svizra]] (tl [[Tessin]] y tl [[Grijon]]), a [[San Marino]] y te la [[Zità dl Vatican]]. Na gran pert de la jënt che rejona l talian sa da rujené doi rujenedes, l talian (standard o te na variazion raionela) y una de la rujenedes talianes dl post, suënz rujenedes a cësa ulache i ie cresciui su.<ref name=e25>{{cite web |url = https://www.ethnologue.com/25/language/ita |title=Talian pra l Ethnologue |type=report |date= juni 2012 |publisher= [[Cumiscion Europea]] |access-date=24 lugio 2015 |url-status=|archive-url= |archive-date=}}</ref> Da tenì cont iel che rujenedes sciche l [[lingaz sarde|sarde]], l [[lingaz napoletan|napoletan]] o l [[lingaz veneto|veneto]] ne vën te la linguistica nia ududes coche dialec dl talian ma plutosc coche rujenedes desfrëntes. L talian ie una de la majera rujenedes de l'[[Europa]], la ie una de la rujenedes ufizieles de la [[Organisazion per Segurëza y Cooperazion te l'Europa]] y una de la rujenedes de lëur dl [[Cunsëi d'Europa]]. La ie la segonda majera rujeneda de l'oma te l'[[Union Europa]] cun 67 milions persones (15% de la populazion de la UE) y la ie la segonda rujeneda de 13,4 milions de zitadins de la UE (3%).<ref name="forbes">{{cite web|url=https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|title=Despite Brexit, English Remains The EU's Most Spoken Language By Far|last=Keating|first=Dave|website=Forbes|language=en|access-date=7 February 2020}}</ref><ref name="europa2012">[http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_en.pdf Europeans and their Languages] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160106183351/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_en.pdf |date= 6 January 2016 }}, [http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_anx_en.pdf Data for EU27], published in 2012.</ref> L talian ie la rujeneda prinzipela de la [[Santa Sënta]] y la [[lingua franca]] te la gerarchia de la [[dlieja catolica]]. La ie nce la rujeneda ufiziela dl [[Orden Sovran Militer de Malta]]. L talian vën adurvà scialdi te la [[terminologia de mujiga]] y [[opera]] cun n gran numer de paroles talianes che fej referimënt ala mujiga che ie deventedes paroles nternaziuneles adurvedes te autra rujenedes ntëur al mond. L talian fova stat fat la rujeneda ufiziela dl stat do l'[[unificazion de la Talia]], ulache dant fovela mé na [[rujeneda leterera]] baseda sui [[dialec toscans]] se basan sun coche rujenova la tlas auta de la sozietà de [[Firënza]].<ref>[http://www.italian-language-study.com/italian-language/modern-italian.htm] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20091003014156/http://www.italian-language-study.com/italian-language/modern-italian.htm|date=3 October 2009}}</ref> Belau duta la paroles natives tl talian fina cun na [[vocala]] y l talian à n sistem de set vocales ('e' y 'o' à n tonn mez-aut y mez-bas). L talian desferenzieia danter consonantes longes y curtes y geminazion (dublië) de la consonantes. == Pulitica == === Spartizion aministrativa === La Talia ie spartida su te 20 regions. Chëstes ie i ënc aministratifs che ie sëura la provinzies y sota l guviern. ===Lista de la regions=== {{prinzipel|Regions de la Talia}} Chësta ie na tabela che mostra le regions te la Talia ai 1 de jené 2020. {| class="wikitable sortable" width=70% border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style="margin-left:0.5em; margin-bottom:0.5em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;" ! width="18%" | Region ! width="4%" | Capitela ! width="7%" | Populazion (ab.) ! width="7%" | Seuraspersa (km²) ! width="7%" | Densità (ab./km²) ! width="53%" | provinzies y ziteies metropolitanes<ref>la ziteies metropolitanes ie te cursif.</ref> ! width="4%" | Chemuns |- | '''{{IT-LOM}}''' | align=center|{{blason|Milan}} | align=right|{{formatnum:10027602}} | align=right|{{formatnum:23863}} | align="right" |420 | align=left|[[Provinzia de Bergamo|Bergamo]], [[Provinzia de Brescia|Brescia]], [[Provinzia de Como|Como]], [[Provinzia de Cremona|Cremona]], [[Provinzia de Lecco|Lecco]], [[Provinzia de Lodi|Lodi]], [[Provinzia de Mantua|Mantua]], ''[[Zità metropolitana de Milan|Milan]]'', [[Provinzia de Monza y Brianza|Monza y Brianza]], [[Provinzia de Pavia|Pavia]], [[Provinzia de Sondrio|Sondrio]], [[Provinzia de Varese|Varese]] | align=right|{{formatnum:1506}} |- | '''{{IT-LAZ}}''' | align=center|{{blason|Roma}} | align=right|{{formatnum:5755700}} | align=right|{{formatnum:17232}} | align=right|334 | align=left|[[Provinzia de Frosinone|Frosinone]], [[Provinzia de Latina|Latina]], [[Provinzia de Rieti|Rieti]], ''[[Zità metropolitana de Roma|Roma]]'', [[Provinzia de Viterbo|Viterbo]] | align=right|378 |- | '''{{IT-CAM}}''' | align=center|{{blason|Napoli}} | align=right|{{formatnum:5712143}} | align=right|{{formatnum:13671}} | align="right" |418 | align=left|[[Provinzia de Avellino|Avellino]], [[Provinzia de Benevento|Benevento]], [[Provinzia de Caserta|Caserta]], ''[[Zità metropolitana de Napoli|Napoli]]'', [[Provinzia de Salerno|Salerno]] | align=right|550 |- | '''{{IT-VEN}}''' | align=center|{{blason|Unieja}} | align=right|{{formatnum:4879133}} | align=right|{{formatnum:18345}} | align="right" |266 | align=left|[[Provinzia de Belum|Belum]], [[Provinzia de Padua|Padua]], [[Provinzia de Rovigo|Rovigo]], [[Provinzia de Treviso|Treviso]], ''[[Zità metropolitana de Unieja|Unieja]]'', [[Provinzia de Verona|Verona]], [[Provinzia de Vicenza|Vicenza]] | align=right|563 |- | '''{{IT-SIC}}''' | align=center|{{blason|Palermo}} | align=right|{{formatnum:4875290}} | align=right|{{formatnum:25832}} | align=right|189 | align=left|[[Provinzia de Agrigento|Agrigento]], [[Provinzia de Caltanissetta|Caltanissetta]], ''[[Zità metropolitana de Catania|Catania]]'', [[Provinzia de Enna|Enna]], ''[[Zità metropolitana de Messina|Messina]]'', ''[[Zità metropolitana de Palermo|Palermo]]'', [[Provinzia de Ragusa|Ragusa]], [[Provinzia de Siracusa|Siracusa]], [[Provinzia de Trapani|Trapani]] | align=right|390 |- | '''{{IT-EMR}}''' | align=center|{{blason|Bologna}} | align=right|{{formatnum:4464119}} | align=right|{{formatnum:22453}} | align="right" |199 | align=left|''[[Zità metropolitana de Bologna|Bologna]]'', [[Provinzia de Ferrara|Ferrara]], [[Provinzia de Forlì-Cesena|Forlì-Cesena]], [[Provinzia de Modena|Modena]], [[Provinzia de Parma|Parma]], [[Provinzia de Piacenza|Piacenza]], [[Provinzia de Ravenna|Ravenna]], [[Provinzia de Reggio Emilia|Reggio Emilia]], [[Provinzia de Rimini|Rimini]] | align=right|328 |- | '''{{IT-PMN}}''' | align=center|{{blason|Turin}} | align=right|{{formatnum:4311217}} | align=right|{{formatnum:25387}} | align=right|170 | align=left|[[Provinzia de Alessandria|Alessandria]], [[Provinzia de Asti|Asti]], [[Provinzia de Biella|Biella]], [[Provinzia de Cuneo|Cuneo]], [[Provinzia de Novara|Novara]], ''[[Zità metropolitana de Turin|Turin]]'', [[Provinzia de Verbano-Cusio-Ossola|Verbano-Cusio-Ossola]], [[Provinzia de Vercelli|Vercelli]] | align=right|{{formatnum:1181}} |- | '''{{IT-PUG}}''' | align=center|{{blason|Bari}} | align=right|{{formatnum:3953305}} | align=right|{{formatnum:19541}} | align=right|206 | align=left|''[[Zità metropolitana de Bari|Bari]]'', [[Provinzia de Barletta-Andria-Trani|Barletta-Andria-Trani]], [[Provinzia de Brindisi|Brindisi]], [[Provinzia de Lecce|Lecce]], [[Provinzia de Foggia|Foggia]], [[Provinzia de Taranto|Taranto]] | align=right|257 |- | '''{{IT-TOS}}''' | align=center|{{blason|Firënza}} | align=right|{{formatnum:3692555}} | align=right|{{formatnum:22987}} | align=right|162 | align=left|[[Provinzia de Arezzo|Arezzo]], ''[[Zità metropolitana de Firënza|Firënza]]'', [[Provinzia de Grosseto|Grosseto]], [[Provinzia de Livorno|Livorno]], [[Provinzia de Lucca|Lucca]], [[Provinzia de Massa y Carrara|Massa y Carrara]], [[Provinzia de Pisa|Pisa]], [[Provinzia de Pistoia|Pistoia]], [[Provinzia de Prato|Prato]], [[Provinzia de Siena|Siena]] | align=right|273 |- | '''{{IT-CAL}}''' | align=center|{{blason|Catanzaro}} | align=right|{{formatnum:1894110}} | align=right|{{formatnum:15221}} | align=right|128 | align=left|[[Provinzia de Catanzaro|Catanzaro]], [[Provinzia de Cosenza|Cosenza]], [[Provinzia de Crotone|Crotone]], ''[[Zità metropolitana de Reggio Calabria|Reggio Calabria]]'', [[Provinzia de Vibo Valentia|Vibo Valentia]] | align=right|404 |- | '''{{IT-SAR}}''' | align=center|{{blason|Cagliari}} | align=right|{{formatnum:1611621}} | align=right|{{formatnum:24100}} | align=right|68 | align=left|''[[Zità metropolitana de Cagliari|Cagliari]]'', [[Provinzia de Sud Sardenia|Sud Sardenia]], [[Provinzia de Nuoro|Nuoro]], [[Provinzia de Oristano|Oristano]], ''[[Zità metropolitana de Sassari|Sassari]]'' | align=right|377 |- | '''{{IT-LIG}}''' | align=center|{{blason|Genova}} | align=right|{{formatnum:1524826}} | align=right|{{formatnum:5416}} | align="right" |282 | align=left|''[[Zità metropolitana de Genova|Genova]]'', [[Provinzia de Imperia|Imperia]], [[Provinzia de La Spezia|La Spezia]], [[Provinzia de Savona|Savona]] | align=right|234 |- | '''{{IT-MAR}}''' | align=center|{{blason|Ancona}} | align=right|{{formatnum:1513672}} | align=right|{{formatnum:9427}} | align=right|160 | align=left|[[Provinzia de Ancona|Ancona]], [[Provinzia de Ascoli Piceno|Ascoli Piceno]], [[Provinzia de Fermo|Fermo]], [[Provinzia de Macerata|Macerata]], [[Provinzia de Pesaro y Urbino|Pesaro y Urbino]] | align=right|228 |- | '''{{IT-ABR}}''' | align=center|{{blason|L'Aquila}} | align=right|{{formatnum:1293941}} | align=right|{{formatnum:10831}} | align=right|119 | align=left|[[Provinzia de Chieti|Chieti]], [[Provinzia de L'Aquila|L'Aquila]], [[Provinzia de Pescara|Pescara]], [[Provinzia de Teramo|Teramo]] | align=right|305 |- | '''{{IT-FVG}}''' | align=center|{{blason|Triest}} | align=right|{{formatnum:1206216}} | align=right|{{formatnum:7924}} | align=right|152 | align=left|[[Provinzia de Gorizia|Gorizia]], [[Provinzia de Pordenone|Pordenone]], [[Provinzia de Triest|Triest]], [[Provinzia de Udin|Udin]] | align=right|282 |- | '''{{IT-TST}}''' | align=center|{{blason|Trënt}} | align=right|{{formatnum:1078069}} | align=right|{{formatnum:13616}} | align=right|79 | align=left|[[Südtirol|Bulsan]], [[Trentin|Trënt]] | align=right|215 |- | '''{{IT-UMB}}''' | align=center|{{blason|Perugia}} | align=right|{{formatnum:870165}} | align=right|{{formatnum:8464}} | align=right|103 | align=left|[[Provinzia de Perugia|Perugia]], [[Provinzia de Terni|Terni]] | align=right|92 |- | '''{{IT-BAS}}''' | align=center|{{blason|Potenza|text=[[Potenza (zità)|Potenza]]}} | align=right|{{formatnum:553254}} | align=right|{{formatnum:10073}} | align=right|55 | align=left|[[Provinzia de Matera|Matera]], [[Provinzia de Potenza|Potenza]] | align=right|131 |- | '''{{IT-MOL}}''' | align=center|{{blason|Campobasso}} | align=right|{{formatnum:300516}} | align=right|{{formatnum:4460}} | align=right|67 | align=left|[[Provinzia de Campobasso|Campobasso]], [[Provinzia de Isernia|Isernia]] | align=right|136 |- | '''{{IT-VAO}}''' | align=center|{{blason|Aosta}} | align=right|{{formatnum:125034}} | align=right|{{formatnum:3261}} | align=right|38 | align=left|''deguna''<ref>Te la Val d'Aosta ie la region y la provinzia la medema, perchël ne dal deguna aministrazion provinziela.</ref> | align=right|74 |- ! align=left| '''{{ITA}}''' ! align=center|Roma ! align=right|'''{{formatnum:59641488}}''' ! align=right|'''{{formatnum:302121}}''' ! align=right|'''197''' ! align=right|'''107''' ! align=right|'''7903''' |} ===Ziteies=== {{prinzipel|Lista de la majera ziteies te la Talia}} La majera zità de la Talia ie [[Roma]] che tl 2018 ova {{formatnum:2837332}} abitanc tl chemun. La segonda majera ie [[Milan]] cun {{formatnum:1396059}} abitanc tl chemun. Sce n cëla al raion metropolitan, po ie chël de Milan l majer de la Talia cun plu de 8 milions de abitanc (depënd da ulache n mët i cunfins), ntant sce l raion metropolitan de Roma à danter 4 y 5 milions de abitanc. Chësc ne ie nia da giamië cun la [[zità metropolitana de Milan]], che ie n ënt aministratif y ie mëndra de la [[zità metropolitana de Roma]].<br> La 10 majera ziteies de la Talia ie: {| class="wikitable sortable" style="text-align:right;" !Posizion !Zità !Populazion 2011 !Populazion 2019 !Mudazion !Region |- | align="center" | 1 || align="left" |[[Roma]]|| {{change|2617175|2837332}} | align="left" |{{IT-LAZ}} |- | align="center" | 2 || align="left" |[[Milan]]|| {{change|1242123|1396059}} | align="left" |{{IT-LOM}} |- | align="center" | 3 || align="left" |[[Napoli]]|| {{change|962003|962589}} | align="left" |{{IT-CAM}} |- | align="center" | 4 || align="left" |[[Turin]]|| {{change|872367|870952}} | align="left" |{{IT-PMN}} |- | align="center" | 5 || align="left" |[[Palermo]]|| {{change|657651|657960}} | align="left" |{{IT-SIC}} |- | align="center" | 6 || align="left" |[[Genova]]|| {{change|586180|574090}} | align="left" |{{IT-LIG}} |- | align="center" | 7 || align="left" |[[Bologna]]|| {{change|371337|390625}} | align="left" |{{IT-EMR}} |- | align="center" | 8 || align="left" |[[Firënza]]|| {{change|358079|372038}} | align="left" |{{IT-TOS}} |- | align="center" | 9 || align="left" |[[Bari]]|| {{change|315933|322316}} | align="left" |{{IT-PUG}} |- | align="center" | 10 || align="left" |[[Catania]]|| {{change|293902|311402}} | align="left" |{{IT-SIC}} |} ==Galaria== {{Gallery |title=La 20 majera ziteies de la Talia |width=240 |height=160 |align=center |File:Rome Skyline (8012016319).jpg|1. [[Roma]], [[Lazio]] |File:Full Milan skyline from Duomo roof.jpg|2. [[Milan]], [[Lombardia]] |File:Naples from the Castello Sant Elmo with Abbazia San Martino the port and the Vesuv.jpg|3. [[Napoli]], [[Campania]] |File:Turin monte cappuccini.jpg|4. [[Turin]], [[Piemont]] |File:Palermo02 flickr.jpg|5. [[Palermo]], [[Sizilia]] |File:Genova da Palazzo Rosso 01.JPG|6. [[Genova]], [[Liguria]] |File:Bologna seen from Asinelli tower.jpg|7. [[Bologna]], [[Emilia-Romagna]] |File:Sunset over florence 1.jpg|8. [[Firënza]], [[Toscana]] |File:The port of Bari, Italy (L. Massoptier).jpg|9. [[Bari]], [[Puglia]] |File:Sicilia - Catania dall'alto.jpg|10. [[Catania]], [[Sizilia]] |File:20110720 Verona 3078.jpg|11. [[Verona]], [[Veneto]] |File:Piazza San Marco (dal mare).jpg|12. [[Unieja]], [[Veneto]]|File:Messina 2003.JPG|13. [[Messina]], [[Sizilia]] |File:Padova, prato della valle, santa giustina.JPG|14. [[Padua]], [[Veneto]] |File:Piazza Unità d’Italia.jpg|15. [[Triest]], [[Friul-Unieja-Giulia]] |File:Brescia from above with the Duomo and the Torre del Popolo.jpg|16. [[Brescia]], [[Lombardia]] |File:Castello Aragonese(Taranto).JPG|17. [[Taranto]], [[Puglia]] |File:Piazza Garibaldi a Parma.jpg|18. [[Parma]], [[Emilia-Romagna]] |File:Panorama_di_Prato_Dal_Cupolin_degli_Ori_2.jpg|19. [[Prato]], [[Toscana]] |File:La Piazza Grande di Modena.JPG|20. [[Modena]], [[Emilia-Romagna]] }} == Referënzes == <references /> {{Europa}} [[Categoria:Talia]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] 38f7w4y2aqitpe9h0leitrvryn18itv Trentin-Südtirol 0 1227 252747 250959 2026-08-15T09:30:44Z Asenoner 208 252747 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Trentin-Südtirol |Inuem natif = Trentino-Alto Adige ([[talian]])<br>Trentino-Südtirol ([[tudësch]]) |Foto = Herbstpanorama_Sankt_Magdalena_Villnöß.jpg |Descrizion foto = [[Autonn]] te la [[val de Funes]] |Rujenedes = [[talian]], [[tudësch]], [[lingaz ladin|ladin]] |Mapa1 = Trentino-Alto Adige_in_Italy.svg |Mapa2 = Trentino-Alto Adige - Mappa.svg |Descrizion mapa1 = L Trentin-Südtirol te la Talia |Descrizion mapa2 = Cherta geografica dl Trentin-Südtirol |Capitèla = {{blason|Trënt}} |Sënta = Via Gazzoletti 2, 38122 Trënt |Provinzies = [[Südtirol|Bulsan]], [[Trentin|Trënt]] |Chemuns = 293 }} L '''Trentin-Südtirol''' ([[talian]]: ''Trentino-Alto Adige'', [[tudësch]]: ''Trentino-Südtirol'') ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. La ie la region plu a nord y ie metuda adum dala doi provinzies de [[Südtirol|Bulsan]] (tlameda ''Südtirol'') y de [[Trentin|Trënt]] (tlameda ''Trentin''). Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ova la region na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². La capitela de la region ie [[Trënt]], ma la assemblea regiunela muda ju si lueja uni doi ani danter Trënt y [[Bulsan]].<ref name="regportraits1">{{cite web |url=http://circa.europa.eu/irc/dsis/regportraits/info/data/en/itd1_geo.htm |title=Eurostat |publisher=Circa.europa.eu |access-date=6 May 2009 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20070805181959/http://www.circa.europa.eu/irc/dsis/regportraits/info/data/en/itd1_geo.htm |archive-date=5 August 2007 }}</ref> ==Geografia== ==Storia== Nchin la fin dla [[Pröma Gran Vera|Pruma Gran Viera]] fova i raions dl Trentin-Südtirol d'aldidancuei sot a l'imper de l'[[Austria-Ungaria]]. ==Pulitica== L presidënt dl Trentin-Südtirol ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> == Plates cunliedes == * [[Südtirol]] * [[Storia dles valades ladines dles Dolomites|Storia dla valedes ladines dla Dolomites]] {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Talia]] [[Categoria:Alpes]] 9nr7y66swss0c3vhaqx283nrfaxhesd Viera 0 1275 252770 251157 2026-08-15T10:49:50Z Asenoner 208 252770 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} La '''viera''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[ladin fodom|fodom]]: ''viera'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''vera'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''guera'') ie la forma urganiseda tres la forza de na armeda o de forzes armedes per resolver stritaries o controverses danter grupes sozieles o [[Stac]].<ref>{{cite web |title=How is the Term "Armed Conflict" Defined in International Humanitarian Law? |url=https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |website=International Committee of the Red Cross |date=April 2024 |access-date=7 July 2024 |publisher=ICRC |pages=13–14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240708054327/https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |archive-date=8 July 2024}}</ref> ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Politica]] 3sdct4ei3kak788uvcha1188kwdaauv 252772 252770 2026-08-15T11:07:38Z Asenoner 208 252772 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} [[File:Gulf_War_Photobox.jpg|thumb|Fotos de na viera moderna ([[Segonda Viera dl Golf]])]] La '''viera''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[ladin fodom|fodom]]: ''viera'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''vera'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''guera'') ie la forma urganiseda tres la forza de na armeda o de forzes armedes per resolver stritaries o controverses danter grupes sozieles o [[Stac]].<ref>{{cite web |title=How is the Term "Armed Conflict" Defined in International Humanitarian Law? |url=https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |website=International Committee of the Red Cross |date=April 2024 |access-date=7 July 2024 |publisher=ICRC |pages=13–14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240708054327/https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |archive-date=8 July 2024}}</ref> ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Politica]] jn7bhdx6d1f86k5qarnanmhkdgipb3e 252773 252772 2026-08-15T11:10:16Z Asenoner 208 252773 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} [[File:Gulf_War_Photobox.jpg|thumb|Fotos de na viera moderna ([[Segonda Viera dl Golf]])]] La '''viera''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[ladin fodom|fodom]]: ''viera'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''vera'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''guera'') ie la forma urganiseda tres la forza de na armeda o de forzes armedes per resolver stritaries o controverses danter grupes sozieles o [[Stac]].<ref>{{cite web |title=How is the Term "Armed Conflict" Defined in International Humanitarian Law? |url=https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |website=International Committee of the Red Cross |date=April 2024 |access-date=7 July 2024 |publisher=ICRC |pages=13–14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240708054327/https://www.icrc.org/sites/default/files/document_new/file_list/armed_conflict_defined_in_ihl.pdf |archive-date=8 July 2024}}</ref> Na viera ie normalmënter carateriseda da gran viulënza, destruzion y mortalità, purtà pro da forzes militeres reguleres y ireguleres. L ubietif de na viera ie suënz politich, economich o teritoriel. ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Politica]] cevb0trbugbnx9z8b37omyljcpgvm9l Germania 0 2486 252706 249516 2026-08-15T08:38:38Z Asenoner 208 252706 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica Federela Tudëscia |Inuem ufiziel = Bundesrepublik Deutschland |Capitela = {{Blason|Berlin}} |Motto = Einigkeit und Recht und Freiheit<br />''(Ladin: "Unità y Dërt y Lidëza")' |Inuem inn = Deutschlandlied<br />''(Ladin: "Ciantia de la Germania")' |Inn = German national anthem performed by the US Navy Band.ogg |Lingaz 1 = [[Lingaz tudësch|Tudësch]] |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Canzelier = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 4319 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4743 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU location GER.png }}La '''Germania''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Germania'', ''Deutschland'', ''Paejes tudësc'' o nce ''Daiclont'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Germania'', [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Deutschland'' {{IPA-de|ˈdɔʏtʃlant||De-Deutschland.ogg}}), ufizielmënter la '''Republica Federela Tudëscia''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesrepublik Deutschland'' {{IPA-de|ˈbʊndəsʁepuˌbliːk ˈdɔʏtʃlant||De-Bundesrepublik Deutschland.ogg}}<ref>{{cite book|title=Duden, Aussprachewörterbuch|publisher=Dudenverlag|year=2005|isbn=978-3-411-04066-7|editor-last=Mangold|editor-first=Max|edition=6th|pages=271, 53f|language=de}}</ref>), ie n [[stat]] te l'[[Europa zentrela]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iel l stat cun la segonda majera populazion te l'Europa do la [[Ruscia]] y l stat cun la majera populazion te l'[[Union europea|Union Europea]]. La Germania ie danter l [[mer baltich]] y l [[mer dl nord]] a nord y la [[Elpes]] a sud, cun na spersa de {{formatnum:357027}} km².<ref name="CIA">{{Cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/germany/ |title=Germany |website=World Factbook |publisher=CIA |access-date=29 March 2020 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109075739/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/germany |url-status=live }}</ref> La Germania cunfina cun la [[Danimarca]] a nord, la [[Republica Ceca]] y [[Polonia]] a est, l'[[Austria]] y la [[Svizra]] a sud, y la [[Franzia]], l [[Luxemburg]], l [[Belje]] y i [[Paejes Basc]] a vest. La capitela y majera zità ie [[Berlin]], l zënter de la finanza ie [[Frankfurt sul Main|Frankfurt]] y la majera zona urbana ie la [[Ruhr]]. La Germania ie fata de [[Stac federei de la Germania|16 stac federei]]. L majer stat per spersa ie l [[Paiern]], l majer per populazion ie l [[Nordrhein-Westfalen]]. La Germania ie na gran putënza cun na economia sterscia, che ie la majera te l'Europa y la cuarta majera al mond. == Geografia == [[File:Deutschland_topo.jpg|thumb|left|Cherta topografica de la Germania]] ===Tlima=== {{Tlima | TABELA = | DIAGRAMM TEMPERATURA = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200 | FUNTANA = DWD, Daten: 1971–2000<ref>{{Internetquelle |url=https://worldweather.wmo.int/016/c00059.htm |titel=Klimainformationen Berlin |hrsg=World Meteorological Organization |abruf=2013-01-04 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130425001834/https://worldweather.wmo.int/016/c00059.htm |date=2013-04-25 }}</ref> | Titul = | Luech = Berlin <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 2.9 | hmfeb = 4.2 | hmmär = 8.5 | hmapr = 13.2 | hmmai = 18.9 | hmjun = 21.6 | hmjul = 23.7 | hmaug = 23.6 | hmsep = 18.8 | hmokt = 13.4 | hmnov = 7.1 | hmdez = 4.4 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | lmjan = −1.9 | lmfeb = −1.5 | lmmär = 1.3 | lmapr = 4.2 | lmmai = 9.0 | lmjun = 12.3 | lmjul = 14.3 | lmaug = 14.1 | lmsep = 10.6 | lmokt = 6.4 | lmnov = 2.2 | lmdez = −0.4 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm --> | nbjan = 42.3 | nbfeb = 33.3 | nbmär = 40.5 | nbapr = 37.1 | nbmai = 53.8 | nbjun = 68.7 | nbjul = 55.5 | nbaug = 58.2 | nbsep = 45.1 | nbokt = 37.3 | nbnov = 43.6 | nbdez = 55.3 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d --> | rdjan = 10.0 | rdfeb = 8.0 | rdmär = 9.1 | rdapr = 7.8 | rdmai = 8.9 | rdjun = 9.8 | rdjul = 8.4 | rdaug = 7.9 | rdsep = 7.8 | rdokt = 7.6 | rdnov = 9.6 | rddez = 11.4 }} {{Tlima | TABELA = | DIAGRAMM TEMPERATURA = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = deaktiviert | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 200 | FUNTANA = [https://www.wetterdienst.de/Deutschlandwetter/Muenchen/Klima/ Deutscher Wetterdienst Daten: 2015–2020], [http://wetterkontor.de/de/klima/klima2.asp?land=de&stat=10870 Klimatabelle für München - Wetterkontor] | Titul = | Luech = Minca <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 4.7 | hmfeb = 7.5 | hmmär = 10.8 | hmapr = 16.2 | hmmai = 19.5 | hmjun = 24.4 | hmjul = 26.2 | hmaug = 26.2 | hmsep = 20.5 | hmokt = 15.3 | hmnov = 9.2 | hmdez = 6.8 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | lmjan = −1.6 | lmfeb = 0.1 | lmmär = 2.2 | lmapr = 5.5 | lmmai = 9.3 | lmjun = 13.8 | lmjul = 15.2 | lmaug = 14.9 | lmsep = 10.5 | lmokt = 6.6 | lmnov = 2.7 | lmdez = 0.4 <!-- durchschnittliche Temperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | avjan = 1.5 | avfeb = 3.8 | avmär = 6.5 | avapr = 10.8 | avmai = 14.4 | avjun = 19.1 | avjul = 20.7 | avaug = 20.5 | avsep = 15.5 | avokt = 10.9 | avnov = 5.9 | avdez = 3.6 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm --> | nbjan = 71 | nbfeb = 67 | nbmär = 43 | nbapr = 52 | nbmai = 137 | nbjun = 101 | nbjul = 103 | nbaug = 113 | nbsep = 83 | nbokt = 65 | nbnov = 53 | nbdez = 45 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d --> | rdjan = 17 | rdfeb = 13 | rdmär = 14 | rdapr = 12 | rdmai = 16 | rdjun = 14 | rdjul = 15 | rdaug = 13 | rdsep = 14 | rdokt = 14 | rdnov = 14 | rddez = 14 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d --> | shjan = 2.0 | shfeb = 2.7 | shmär = 4.1 | shapr = 5.1 | shmai = 6.4 | shjun = 6.8 | shjul = 7.6 | shaug = 6.9 | shsep = 5.6 | shokt = 4.2 | shnov = 2.2 | shdez = 1.6 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % --> | lfjan = 83 | lffeb = 83 | lfmär = 77 | lfapr = 72 | lfmai = 73 | lfjun = 73 | lfjul = 73 | lfaug = 75 | lfsep = 78 | lfokt = 82 | lfnov = 86 | lfdez = 86 }} == Storia == [[File:German_Confederation_(1815).svg|thumb|left|La Confederazion Tudëscia tl 1815.]] N grum de tribù germaniches vivova tl nord de la Germania bel te l'antichità. Dal 10ejim secul inant à gran pert di raions de la Germania fat pert dl [[San Mper Roman]]. Ntan l 16ejim secul ie i raions tl nord de la Germania deventei pert de la [[refurmazion protestanta]]. Do la [[vieres Napoleoniches]] se à l San Mper Roman desfà tl 1806 y la Confederazion Tudëscia ie stata metuda su tl 1815. Tl 1871 se à duc i paejes tudësc metù adum y à furmà l [[Mper Tudësch]] sota la dominazion [[pruscia]]. Do la [[Prima Gran Viera]] y la revoluzions ie stata metuda su la republica de Weimar, che à durà nfin al 1933, canche l partit nazista ie ruà tl guviern. Da ilò inant ie la Germania stata na ditatura che à purtà mo na viera te l'Europa y l Holocaust. Do la segonda viera mundiela fova la Germania per n pez sota la aministrazion de i aleac y ie po stata spartida su te doi stac. Chis ie inò unic adum tl 1989. == Spartizion aministrativa == La Germania, coche republica federela, ie metuda adum da 16 stac federei ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesländer'' o mé ''Länder''). Chisc ie stai metui su tl ovest tl 1949 cun la creazion de la Republica Federela Tudëscia, y chëi tl est ie stai metui su tl 1990 do la [[reunificazion tudëscia]].<br> A trëi de chisc stac ti vëniel dit ''Stadtstaaten'' (zità-stat), ajache si spersa cuer mé chëla de na zità. Chisch ie [[Bremen]], [[Hamburg]] y [[Berlin]]. L majer stat per spersa ie l [[Paiern]], l majer per populazion ie l [[Nordrhein-Westfalen]]. {{Cherta Germania}} === Lista de i stac federei === {{further|Stac federei de la Germania}} {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! Blason ! Stat ! Codesc ! Da l'ann ! Capitela ! Majera zità ! data-sort-type="number"|Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! data-sort-type="number"|Populazion<br />(dez. 2019) ! data-sort-type="number"|Pop.<br />per km<sup>2</sup> |- style="background:#eee" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Baden-Württemberg (lesser).svg|40px]] | [[Baden-Württemberg]] |BW | 1952 |{{Blason|Stuttgart}} |Stuttgart | style="text-align:right" | {{formatnum:35752}} | style="text-align:right" | {{formatnum:11100394}} | style="text-align:right" | 310 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Bayern Wappen.svg|40px]] | [[Paiern]]<br />(''Bayern'') |BY | 1949 |{{Blason|Minca}}<br />(''München'') |Minca<br />(''München'') | style="text-align:right" | {{formatnum:70552}} | style="text-align:right" | {{formatnum:13124737}} | style="text-align:right" | 185 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:DEU Berlin COA.svg|40px]] | [[Berlin]] |BE | 1990 | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Berlin ne à nia na capitela --> | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Berlin ne à nia na capitela --> | style="text-align:right" | 892 | style="text-align:right" | {{formatnum:3669491}} | style="text-align:right" | {{formatnum:4086}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Brandenburg Wappen.svg|40px]] | [[Brandenburg]] |BB | 1990 |{{Blason|Potsdam}} |Potsdam | style="text-align:right" | {{formatnum:29479}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2521893}} | style="text-align:right" | 85 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Bremen Wappen(Mittel).svg|40px]] | [[Bremen]]<br /> |HB | 1949 | style="text-align:center" | – | style="text-align:center" | – | style="text-align:right" | 419 | style="text-align:right" | 681.202 | style="text-align:right" | 1.630 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Hamburg.svg|40px]] | [[Hamburg]] <br /> |HH | 1949 | style="text-align:center" | – | style="text-align:center" | – | style="text-align:right" | 755 | style="text-align:right" | 1.847.253 | style="text-align:right" | 2.439 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Hesse.svg|40px]] | [[Hessen]]<br /> |HE | 1949 |{{Blason|Wiesbaden}} |{{Blason|Frankfurt sul Main}}<br />(''Frankfurt am Main'') | style="text-align:right" | 21.115 | style="text-align:right" | 6.288.080 | style="text-align:right" | 297 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Lower Saxony.svg|40px]] | [[Niedersachsen]]<br /> |NI | 1949 |{{Blason|Hannover}}<br /> |Hannover | style="text-align:right" | 47.609 | style="text-align:right" | 7.993.448 | style="text-align:right" | 168 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Mecklenburg-Western Pomerania (great).svg|40px]] | [[Mecklenburg-Vorpommern]] |MV | 1990 |{{Blason|Schwerin}} |{{Blason|Rostock}} | style="text-align:right" | 23.180 | style="text-align:right" | 1.609.675 | style="text-align:right" | 69 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of North Rhine-Westfalia.svg|40px]] | [[Nordrhein-Westfalen]]<br /> |NW | 1949 |{{Blason|Düsseldorf}} |{{Blason|Köln}} | style="text-align:right" | 34.085 | style="text-align:right" | 17.932.651 | style="text-align:right" | 526 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Rhineland-Palatinate.svg|40px]] | [[Rheinland-Pfalz]]<br /> |RP | 1949 |{{Blason|Mainz}} |Mainz | style="text-align:right" | 19.853 | style="text-align:right" | 4.084.844 | style="text-align:right" | 206 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Wappen des Saarlands.svg|40px]] | [[Saarland]] |SL | 1957 |{{Blason|Saarbrücken}} |Saarbrücken | style="text-align:right" | 2.569 | style="text-align:right" | 990.509 | style="text-align:right" | 386 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Saxony.svg|40px]] | [[Sachsen]]<br /> |SN | 1990 |{{Blason|Dresden}} |{{Blason|Leipzig}} | style="text-align:right" | 18.416 | style="text-align:right" | 4.077.937 | style="text-align:right" | 221 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Wappen Sachsen-Anhalt.svg|40px]] | [[Sachsen-Anhalt]]<br /> |ST | 1990 |{{Blason|Magdeburg}} |{{Blason|Halle (Saale)}} | style="text-align:right" | 20.446 | style="text-align:right" | 2.208.321 | style="text-align:right" | 108 |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:DEU Schleswig-Holstein COA.svg|40px]] | [[Schleswig-Holstein]] |SH | 1949 |{{Blason|Kiel}} |Kiel | style="text-align:right" | 15.799 | style="text-align:right" | 2.896.712 | style="text-align:right" | 183 |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Coat of arms of Thuringia.svg|40px]] | [[Thüringen]]<br /> |TH | 1990 |{{Blason|Erfurt}} |Erfurt | style="text-align:right" | 16.172 | style="text-align:right" | 2.143.145 | style="text-align:right" | 133 |} == Demografia == === Ziteies === {{further|Lista de la majera ziteies te la Germania}} Chësta tabela mostra la ziteies te la Germania cun n plu de {{formatnum:500000}} abitanc cun lepro i raions metropolitans: {| class="wikitable zebra" style="text-align:center;" |- ! rowspan="15" style="font-weight:normal"| [[File:Berlin skyline 2009.jpg|160px|Berlin]]<br />Berlin<br /> [[File:HP L4224.JPG|rand|160px|Hamburg]]<br />Hamburg<br /> [[File:Frauenkirche and Neues Rathaus Munich March 2013.JPG|rand|160px|Minca]]<br />Minca ! style="text-align:left;"| ! style="text-align:left;"| Zità ! style="text-align:left;"| Populazion ! style="text-align:left;"| Agglomerazion<ref>[http://www.citypopulation.de/Deutschland-Agglo_d.html ''Deutschland: Urbane Agglomerationen''] auf der Website ''City Population'' (Thomas Brinkhoff), 30. Juli 2020.</ref> ! style="text-align:left;"| Raion metropolitan ! rowspan="15" style="font-weight:normal"| [[File:Stadtbild Köln (50MP).jpg|rand|160px|Köln]]<br />Köln<br /> [[File:Frankfurter Altstadt mit Skyline 2012-04.jpg|rand|160px|Frankfurt sul Main]]<br />Frankfurt sul Main<br /> [[File:Schloßplatz Stuttgart 2010.jpg|160px|Stuttgart]]<br />Stuttgart |- | {{0}}1 ||style="text-align:left;"| {{blason|Berlin}} || 3.664.088 || 4.630.000 || {{0}}6.120.000 |- | {{0}}2 ||style="text-align:left;"| {{blason|Hamburg}} || 1.852.478 || 2.820.000 || {{0|<sup>[00]</sup>0}}5.360.000<ref>[https://metropolregion.hamburg.de/ Geschäftsstelle der Metropolregion Hamburg (Hrsg.)]: [https://metropolregion.hamburg.de/service/statistikportal/10061644/statistikportal-html-tabellen/ ''Raumbeobachtungssystem. Statistikportal. Barrierefreie (vereinfachte) HTML- oder Excel-Tabellen für die Jahre 2013 bis 2016/2017. Bevölkerung: Bevölkerungsstand und Bevölkerungsdichte'']{{Toter Link|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} (Situazion ai 31 dezëmber 2017), abgerufen am 5.&nbsp;April 2019 ([https://metropolregion.hamburg.de/contentblob/3921184/edbc0877ce4077ed094484c8fdebdad4/data/tabelle01-bevoelkerung.xlsx Excel-Datei; 33 kB]{{Toter Link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}). Anmerkung: Die in der Excel-Tabelle aufgeführte genaue Angabe für die Zahl der Gesamtbevölkerung in der Metropolregion Hamburg lautet 5.360.431. Zur besseren Lesbarkeit des Zahlenwertes und seiner einfacheren Vergleichbarkeit mit den Zahlenwerten der anderen deutschen Metropolregionen innerhalb der oben stehenden Tabelle ist die Zahl hier auf die ganze Tausenderstelle gerundet.</ref> |- | {{0}}3 ||style="text-align:left"| {{blason|Minca}} || 1.488.202 || 2.210.000 || {{0}}5.990.000 |- | {{0}}4 ||style="text-align:left"| {{blason|Köln}} || 1.083.498 || 4.910.000 || 10.680.000 |- | {{0}}5 ||style="text-align:left"| {{blason|Frankfurt sul Main}} || {{0|0.}}764.104 || 2.710.000 || {{0}}5.720.000 |- | {{0}}6 ||style="text-align:left"| {{blason|Stuttgart}} || {{0|0.}}630.305 || 2.360.000 || {{0}}5.300.000 |- | {{0}}7 ||style="text-align:left"| {{blason|Düsseldorf}} || {{0|0.}}620.523 || 4.910.000 || 10.680.000 |- | {{0}}8 ||style="text-align:left"| {{blason|Leipzig}} || {{0|0.}}597.493 || 1.200.000 || {{0}}2.400.000 |- | {{0}}9 ||style="text-align:left"| {{blason|Dortmund}} || {{0|0.}}587.696 || 5.610.000 || 10.680.000 |- | 10 ||style="text-align:left"| {{blason|Essen}} || {{0|0.}}582.415 || 5.610.000 || 10.680.000 |- | 11 ||style="text-align:left"| {{blason|Bremen}} || {{0|0.}}566.573 || {{0|0.}}990.000 || {{0}}2.730.000 |- | 12 ||style="text-align:left"| {{blason|Dresden}} || {{0|0.}}556.227 || {{0|0.}}830.000 || {{0}}2.400.000 |- | 13 ||style="text-align:left"| {{blason|Hannover}} || {{0|0.}}534.049 || 1.130.000 || {{0}}3.830.000 |- | 14 ||style="text-align:left"| {{blason|Nürnberg}} || {{0|0.}}515.543 || 1.350.000 || {{0}}3.560.000 |} <small><nowiki>*)</nowiki> Situazion ai 31 dezëmber 2020</small> == Referënzes == <references/> {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=483|thumb|100px|left|Germania]] <b>Germania </b>6 1878 <i>Germania </i>(DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1) <br> gad. Germania Badia Germania grd. Germania fas. Germania fod. Germania LD Germania<br> <b>topon. </b><br> <i><</i>(gad. P/P 1966, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) <i><b>a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera </b>Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’ idolatrìa in Germania - in t’ i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra </i>DeclaraJM, [[:it:s:Pagina:Storia_di_Santa_Genoveffa.djvu/12|SantaGenofefa1878:1]] (Badia). [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1034|left|thumb|100px|Luesc todesc]] <b>Luesc todesc </b>(gad.) Ⓘ Germania Ⓓ Deutschland ◇ <i><b>a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera </b>Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’idolatrìa in Germania - in t’i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra </i>DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia). [[Categoria:Paejes Tudësc]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Germania]] ao6udeq1rkzf0hvrpiptnp733rlgiv8 Rudolf Moroder 0 2682 252757 251725 2026-08-15T10:00:00Z Asenoner 208 252757 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}[[File:Rudolf_Moroder_Lenert_1905_ca.jpg|miniatura|Moroder tl 1905]] [[File:Portrait_Rudolf_Moroder.jpg|miniatura|N pultré, dessëni de Rudolf Moroder]] [[File:Elisabeth_of_Hungary_Moroder.jpg|miniatura|Santa Elisabeta y pëtler de Rudolf Moroder depënta da [[Christian Delago]]]] [[File:Cripl Rudolf Moroder Lenert.jpg|miniatura|alt=Cripl che Rudolf Moroder ova fat sciche scincunda da noza per si nevicia Josefine Leimstädtner tl 1910. La cripl ie depënta da [[Josef Moroder Jumbiërch]].|Cripl che Rudolf Moroder ova fat sciche scincunda da noza per si nevicia Josefine Leimstädtner tl 1910. La cripl ie depënta da [[Josef Moroder Jumbiërch]], si berba.]] '''Rudolf Moroder Lenèrt''' (* [[26 de jenè]] [[1877]] a [[Urtijëi]] ; † [[22 de dezëmber|22 de dezëmber]] [[1914]] a Radłów, [[Galizia (Est Europa)|Galizia]]) ie stat n [[Scultëures de Gherdëina|scultëur ladin]] per ert sacra te [[Gherdëina]] y a [[Offenburg]] (Baden). Rudolf Moroder fova n mut de Marianna Moroder sor de [[Josef Moroder Jumbiërch]] y de [[Franz Moroder]] che stajova tla [[Lenert|cësa Lenert]] a Urtijëi. Rudolf Moroder ie jit a scola cun si majer fra Eduard tl cunvënt di beneditins a [[Stams|Fiecht]] daujin a [[Dispruch]]. Rudolf à maridà Josefine Leimstädtner de Maran y à abù trëi mutans/ons Rudolf, [[Siegfried Moroder|Siegfried]] y [[Annemarie Moroder |Annemarie]]. Do che l fova stat lerner de [[Anton Runggaldier]] (Tone da Passua) a Urtijëi, ie Rudolf jit sciche fant tla berstot de [[Francësch Tavella|Franz Tavella]]. Da saudé iel stat cun i Kaiserjäger a Viena ulache l a pedú ji do a si nteresc tl ert. Tl 1902 ova l pere Franz lascià njenië tla cësa na berstot de scultura per Rudolf<ref>Edgar Moroder: ''Die Moroder. Ein altladinisches Geschlecht aus Gröden-Dolomiten. Vom 14. bis zum 20. Jahrhundert. Ursprung – Geschichte – Biographien – Anhang. Beitrag zur tirolischen Familienforschung''. Urtijëi 1980, pl. 248.</ref>. Do l 1903, uni tant, y dal 1912 al 1914 iel stat ala direzion dl gran atelier (ex Franz Joseph Simmler) che Franz Moroder ova cumprà a Offenburg. Iló fòvel 40 lauranc, danter scultëures, tistleri, moleri, desseniadëures. Te chësta univel fat de gran auteresc, sanc y d’autri lëures per la dliejes dla Germania, y Rudolf fajova tan che duc i modiei. Do che fova rot ora la viera l ann 1914 contro la Serbia, ova nce n 20 lauranc de chësta berstot messù lascé de lauré y jì a fé i saudeies, ajache nce la Germania ova detlarà viera ala Serbia. Ntlëuta messova duc i ëi fé la naia a Dispruch (n valguni monce per 3 ani). Rudolf ova messù jì d’agost dl 1914 a fé chësta (l fova pu bele viera). Ala fin de chël mëns fòvel ruvà tl Trentino a Vermiglio (Val di Sole) a fé l saudé. Da chësc luech demez, ovel purvà suvënz tres si pere Franzl de Lenert, y nce pra l’autoriteies diplomatiches y dl militer de pudëi jì n valgun dis a Offenburg a lauré, ma nianca cun chisc ne iel stat bon de arjonjer si gran speranza. Ai 5 de dezëmber iel unì trasferì a Mezzolombardo y n trëi dis do fòvel bele ruvà tla front dla Galizia da ulache l à mandà na cherta a cësa ai 9 de agost 1914 cun si cumpanies saudëies (Kaiserjäger) firmeda da Wilhelm Moroder da Jumbiërch, da Ferdinand Stuflesser y da si fredesc Pepi y Johann. Chisc doi ultimi ie puech do tumëi <ref> [http://www.moroderfamily.com/book-moroder-2/the-moroder-book-two.pdf Njonta al liber “Die Moroder” 1980, pl. 112-113.]</ref>. Rudolf Moroder ie sta mazá dai [[rusc]] cun baionet ai 22 de dezëmber 1914 adum cun autri saudëies austriacs tla Galizia y ie suplì a Radłów. == Lëures de Rudolf te Gherdëina == * Santa Lisabeta tla [[dlieja de San Durich]] a Urtijëi dl 1900. * San Piere tla tla dlieja de San Durich 1907. * Gran cripl cun passa 50 figures zipledes duneda ala fëna per la noza dl 1910 tl [[Museum Gherdëina]] a Urtijëi<ref>Elfriede Perathoner Bergmeister: Grödner Krippenschnitzkunst. Folio Verlag Wien/Bozen 2004, ISBN 3 85256 279 1. Pl. 65-69 (tudësch).</ref>. <gallery> Saint with child Rudolf Moroder.jpg|Model de gips per San Antone Gipsmodell für Altarengel des Rudolf Moroder.jpg|Model de gips per n angiul Saint-Peter-R.Moroder.jpg|Statua de San Piere de Rudolf Moroder 1907, tla dlieja de San Durich a Urtijëi Bedaia de Rudolf Moroder Expo 1900.jpg|Bedaia d or giateda per l lëur de Rudolf Moroder a Paris l ann 1900 Bedaia Expo 1900 Rudolf Moroder dovia.jpg|L dovia dla bedaia </gallery> == Mostra == L ann 1994 à l Museum Gherdëina fat na mostra sun Rudolf Moroder per i 80 ani de si mort<ref>Robert Moroder: ''Museum de Gherdëina. Mostres y publicazions via per l’ann 1998.'' Calënder de Gherdëina 1998, pl. 51.</ref> == Cunteda == Tla cunteda de Paolo Alberto Leone ''L'intrigo dei Legni Sacri'' vën Rudolf Moroder numinà sciche gran moaster di scultëures che à ziplà i sanc da purté n pruzescion<ref>[https://ilmiolibro.kataweb.it/libro/gialli-noir/709196/lintrigo-dei-legni-sacri/ ''L'intrigo dei legni sacri''. Cunteda de Paolo Alberto Leone, ISBN 9791222812311, pl. 45 y 66.]</ref>. == Notes == <references/> == Bibliografia == * Cirillo Dell’Antonio: ''Artisti ladini 1580–1939. Cristiano Trebinger, Melchiore Vinazer, Domenico Moling, Valentino Rovisi, Domenico Mahlknecht, G. Battista Pettena, Ferdinando Demetz, G. Battista Chiocchetti, Francesco Tavella, G. Moroder-Lusenberg, Giuseppe Iellico, Rodolfo Moroder''. Ed. della Scuola D'Arte, Trento 1951 (talian). * [[Adele Moroder|Adele Moroder de Lenert]]: ''N memoria de Rudolf Moroder de Lenert do 50 ani che 'l ie tumà tla gran viëra mondiela 1914''. Calënder de Gherdëina 1965, Union di Ladins de Gherdëina, Urtijëi 1964, pl. 29–31. * E. Egg: Moroder(-Lenert) Rudolf. Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950 (ÖBL). Band 6, Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Wien 1975, ISBN 3-7001-0128-7, pl. 377. * [[Edgar Moroder]]: ''Die Moroder. Ein altladinisches Geschlecht aus Gröden-Dolomiten. Vom 14. bis zum 20. Jahrhundert. Ursprung – Geschichte – Biographien – Anhang. Beitrag zur tirolischen Familienforschung''. Urtijëi 1980, p. 246–249 [http://www.moroderfamily.com/ld/libri Liber Moroder] (tudësch). * ''L bon scultëur Rudolf Moroder de Lenert. Per lecord, do 75 ani de si mortt 1914.'' La Usc di Ladins15 de dezëmber 1989, pl. 45. * CM (Christian Moroder): ''N lecord dl scultëur Rudolf Moroder de Lenert 80 ani do si mort''. [[Calënder de Gherdëina]] 1994, Union di Ladins de Gherdëina, Urtijëi 1993, pl. 16–38. * Elfriede Perathoner Bergmeister: ''Grödner Krippenschnitzkunst.'' Folio Verlag Wien/Bozen 2004, ISBN 3 85256 279 1. Pl. 65-69 (tudësch). * Werner Scheurer: ''Die Moroder-Altäre der St. Antonius-Kirche in Schuttertal''. In: ''Geroldsecker Land'' 51, 2009, pl. 31–38 (tudësch). * Franz Moroder: ''100 ani da canche 1 ie mort Rudolf Moroder de Lenert, l scultëur che à ziplà la Santa Elisabeta. '' Calënder de Gherdëina 2015, pl. 215-217. * Franz Moroder: ''Testemunianzes de viera: lëtres di saudeies dia familia de Franz Moroder de Lenert.'' Calënder de Gherdëina 2016, pl. 144-146. * Annette Wagner-Wilke: Moroder-Lenèrt, Rudolf. Allgemeines Künstlerlexikon. Die Bildenden Künstler aller Zeiten und Völker (AKL). Band 90, de Gruyter, Berlin 2016, ISBN 978 3 11 023256 1, pl. 524 (tudësch). == Cunliamënc == * [[Commons:Category:Rudolf Moroder|Lëures de Rudolf Moroder sun Commons]] * [https://web.archive.org/web/20160316093451/http://lusenberg.com/rudolph/rudolph.html Lëures de Rudolf y notizies de si vita] {{DEFAULTSORT:Moroder, Rudolf}} [[Categoria:Uem]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina]] [[Categoria:Artist]] [[Categoria:Persona ladina]] [[Categoria:Persona de Urtijëi]] [[Categoria:Moroder]] 0rx9ei9roervhdc5cr9hbv5fqi5qc1g Dlieja de San Durich 0 2731 252752 252524 2026-08-15T09:57:45Z Asenoner 208 "dessëni" y "dessenië" scrijun cun doi S. Ei nutà che l ie scrit cun una na S sun plu plates. 252752 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} [[File:Parish church front.jpg|miniatura|La dlieja danca]] [[File:Ciampanes pruzescion mujiga cor de dlieja orgun a Urtijëi.ogg|miniatura|alt=Ciampanes de dlieja, mujiga y cor de dlieja orgun de Urtijëi.|Ciampanes de dlieja, mujiga y cor de dlieja orgun de Urtijëi. Archif [[Radio Ladin de Gherdëina]].]] La '''Dlieja de San Durich''' ie la [[dlieja (architetura)|dlieja]] dla pluania de [[Urtijëi]], dedicheda a Santaguania y al vëscul San Durich de Augsburg. == Storia == La dlieja dla curazia de [[Urtijëi]] fova da vedlamënter la [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|dlieja de Sant'Ana]] tla [[Curtina de Urtijëi|curtina]] d'aldi da ncuei. Ala fin dl 18sm secul fova chësta dlieja true masa pitla y do gran stritoc iel unit fat ora de fé na dlieja nueva sul col da Bugon, ulache l [[Vedl Pana]], n rich marcadënt de sëida de Urtijëi, ova da ca l terac per fabriché. L vova dant al dut la jënt che stajova Sun tl Piz che fova decontra. Ti ani 1792–1796 ova pona l muradëur Joseph Abenthung de Götzens tl [[Tirol]] cun l'aiut dla populazion de Urtijëi metù su la dlieja nueva bela granda. La trëi cupules y l revëut dl entreda ie states depëntes dai fredesc [[:de:Franz_Xaver_Kirchebner|Franz Xaver y Josef Kirchebner]]. Tl 1797 la nueva dlieja stata benedida dal [[vëscul de Persnon]] Karl Franz von Lodron. Permò tl 1870 ie duta la dlieja stata depënta ora dal moler [[Josef Barth]] de Persenon che ova maridà na muta de Gherdëina. The chëi ani ie nce stac fac i trei auteresc nueves y la canzla. L'autere dla Madona ie sta fat do dessëni de J. Schneider de Minga y l'autere de Sant Ujep do n dessëni de J. Überbacher de Bulsan. La cansla ie stata zipleda da [[Ferdinand Demetz|Ferdinand Demetz de Furdenan]]. Encé la stazions de sas ie n lëur de Ferdinand Demetz da Furdenan y [[Francësch Tavella]]. Ti ani 1905-1907 ie la dlieja stata ngrandida cun la doi capeles do dessënies de [[Sepl Rifesser|Sepl Rifesser da Stufan]]. I 16 vieresc de [[scipa]] a medallions cun i dodesc apostuli, Giuani Batista y Santa Ana tla capela dl Cuer de Jejú y Jejú y Maria tla capela dl Rosar. I cater vangelisc ntëur l presbitere y la Madona cul Bambin a man drëta dla gran naveda, statues de [[ghips]], ie states fates y dunedes ala dlieja da [[Jan Mëine Mahlknecht]] ntëur l'an 1854<ref>Cirillo Dell’Antonio: ''L scultëur Prof. Jan Mëine Mahlknecht de Urtisei''. Calënder de Gherdëina 1950, pl. 53-55.</ref>. Permò ti ani 1985–1986 ie unides depëntes la capeles da Sebastian Pfeffer<ref>Leo Moroder: ''La cupules dla dlieja de san Durich a Urtijëi depëntes''. Calënder de Gherdëina. Union di Ladins de Gherdëina St. Ulrich. Jahrgang 1988/S. 97–105. (Ladinisch).</ref>. [[File:Orgun_nuef_dlieja_dedite_Urtijei.jpg|miniatura|La nueva porica y l orgun nuef tl 2010.]] Tl 2010 ie uni fat n orgun nuef cun 2000 pipes dala firma Pirchner de [[Steinach al Prëner]]. L'orgun nuef ie sta benedí dal vëscul Karl Golser y a custá n dut 682.175 Euro. La dlieja ie sota defendura di monumënc de Südtirol <ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=17120 Monumentbrowser Provinzia de Bulsan]</ref> == Ugristres y ugristri dla dlieja == * Giuani Batista Ploner, Vater des Mathias (bis 1785) * Matie Ploner (1785–1800) * Bepo Mahlknecht (1800–1842) * Bepo Metz (1842–1902) * Engelbert Ploner (1908–1914) * Ernst Purger sen. (1914–1918) * Johann Franz Moroder mut de [[Johann Baptist Moroder|Batista Moroder]] (1919–1922) * Ernst Purger ju. (1923–1924) * Maria Moroder de J.B. muta de Batista Moroder (1924–1932) * Franz Vinatzer sen. (1932–1973) * Theodor Rifesser (dal 1973) <gallery mode=packed> File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi Nave.jpg|La pert zentrela dla dlieja File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - High altar.jpg|L gran autere File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - left side altar.jpg|Autere dla Madona File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - right side altar.jpg|Autere de Sant Ujep File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - Sacred Heart chapel.jpg|La capela dl Cuer de Jejù File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - Our Lady of the Rosary Chapel.jpg|La capela dl Rosar File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - Pulpit.jpg|Cansla File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - Organ loft.jpg|Porica File:Fresken Franz Xaver Kirchebner St Ulrich in Gröden.jpg|Cupules depëntes da Franz Xaver y Josef Kirchebner </gallery> == Artisć == I artisć che à fat i sanc per la dlieja ie: ; [[Jan Dumëine Mahlknecht|Johann Dominik Mahlknecht]] La statues di 4 Evangelistc tl presbitere La statues dl artist [[Jan Dumëine Mahlknecht]], che laurova tla Franzia, dunedes dal scultëur ala dlieja. Ala statua de san Giuani ie stat batù ju per sbali y pona ino cumedà su l cë tl 1870 canche i ova depënt ora la dlieja da nuef. <gallery mode=packed> File:Matthew Evangelist Mahlknecht.jpg|Mateo File:Luke Evangelist Mahlknecht.jpg|Luca File:Sant Marc Evangelist Mahlknecht.jpg|Marcus File:Saint John Evangelist Mahlknecht.jpg|Giuani </gallery> ; [[Josef Moroder Jumbiërch]] <gallery mode=packed> File:Lusenberg-Addolorata.jpg|Mater Dolorosa File:Lusenberg-Virgin.jpg|Madona File:Lusenberg-wise-men.jpg|Gran autere </gallery> ; [[Ludwig Moroder]] <gallery mode=packed> File:Paulus.jpg|Statua de San Paul dl 1907 File:Sacred Heart of Jesus Christ by Ludwig Moroder Urtijëi.jpg|Sacro Cuer de Jejù 1914 File:Parish church St. Ulrich - Urtijëi - St. Ulrich.jpg|San Durich File:Altar Ludwig_Moroder.jpg|Tabernacul File:Saint-Anthony.jpg|San Antone de Padua </gallery> ; [[Johann Baptist Moroder|Johann Baptist Moroder-Jumbiërch]] <gallery mode=packed> File:Allegorie_Pfarrkirche_St._Ulrich.JPG|Rë David cun arpa File:Saint Francis from Assisi Baptist Moroder.jpg|San Francësch File:Devotion of the Tyrolean people to Sacred Heart.jpg|L popul dl Tirol y l Cuer de Jejù File:Marguerite Marie Alacoque Pfarrkirche St. Ulrich in Gröden.jpg|Jejù dan Margareta Maria Alacoque </gallery> ; [[Jakob Crepaz-Maidl|Jakob Crepaz]] <gallery mode=packed> File:Sant-Elisabeth-Crepaz.jpg|Santa Elisabeta File:Angel-left-Crepaz.jpg|Angiul File:Angel-right-Crepaz.jpg|Angiul File:Jesus-Engel-Crepaz.jpg|Tabernacul dl autere dla capela dl Rosar </gallery> == Autri scultëures == <gallery mode=packed> File:Schutzengel Dorigo.jpg|Angiul custode de [[Vigil Dorigo]] File:Saint-Agnes-Luis-Kostner-St.jpg|Santa Agnes de [[Luis Kostner Stlejuc]] File:Santa-Anna-y-Maria.jpg|Santa Ana y la Madona de [[Anton Pitscheider]] de [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] File:Crucifix-Franz-Runggaldier-.jpg|Crëusc de [[Franz Runggaldier Nevaves|Franz Runggaldier]] File:Elisabeth of Hungary Moroder.jpg|Santa Elisabeta de [[Rudolf Moroder]] File:Christus Vinzenz Peristi Urtijei.jpg|Christ des [[Vinzenz Peristi]] File:Saint_Josef_and_child_sculpture_Gröden.jpg|Sant Ujep y Bambin de Franz Demetz Sotria </gallery> Autri artistc * [[Anton Demetz]] * [[Josef Mersa]] * [[Albino Pitscheider]] * [[Jakob Sotriffer]] == Dliejes dla pluania == * [[Dlieja de Sant'Ana (Urtijëi)|Dlieja de Sant'Ana]] * [[Dlieja de San Antone (Urtijëi)|Dlieja de Sant Antone]] * [[Dlieja da Sacun]] * Capela dl Crist de [[Resciesa]] * Capela da Poz == Bibliografia == * Franz Anderlan: ''N pue de storia dla dliesha de Urtishëi.'' [[Calënder de Gherdëina|Kalënder de Gherdëina 1915.]] Urtijëi, pl. 73–75. * Friedrich Moroder, Eduard Moroder: ''La Dlieja de San Durich a Urtijëi.'' Calënder de Gherdëina 1972. Urtijëi, pl. 36–46. * Leo Moroder: ''La dlieja de San Durich de Urtijë cumededa su y depënta da nuef.'' Calënder de Gherdëina 1985. Urtijëi, pl. 35–41. * Margareth Runggaldier Mahlknecht, Karl Mahlknecht: ''St. Ulrich in Gröden – Kirchen und Kirchengeschichte. Eine Text- und Bilddokumentation''. Athesia , Persenon 1992. * Karl Gustav Mahlknecht: ''Festa di 200 ani dla cunsagrazion dla dlieja de San Durich''. Calënder de Gherdëina 1998. Urtijëi, pl. S. 37–41. * Toni Sotriffer: ''L’archif dia pluanìa de S. Durich/Urtijëi y si plu vedla pergamines''. Calënder de Gherdëina 2000, pl. 94-103. * Eugen Trapp: ''Kunstdenkmäler Ladiniens. Gadertal. Gröden. Fassatal. Buchenstein. Ampezzo''. Istitut Cultural Ladin Micurà de Rü, San Martino in Badia/San Martin de Tor (BZ), 2003. Seite 186–194. ISBN 88-8171-044-7 * [[Alex Moroder]]: ''100 ani capeles dla dlieja de Urtijëi.'' Calënder de Gherdëina 2007. Urtijëi, pl. S. 71–73. * Maria Hölzl Stifter: ''Die Wandmalerei des Historismus in Südtirol : kirchliche Kunst zwischen Spätklassizismus und Nazarenern 1820 - 1914''. Athesia Bulsan 2008, ISBN: 978 88 8266 106 9. Pl. 109-110. * Theodor Rifesser: ''Orgun nuef per la Dlieja de S. Durich a Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2010. Urtijëi, pl. 149–154. * Theodor Rifesser: ‘’100 ani Cor y Urchestra de dlieja Urtijëi’’. Cor de dlieja de Urtijëi, Urtijëi 2025. == Notes == <references /> == Autri cunliamënc == * [[Commons:Category:Pfarrkirche St. Ulrich in Gröden|Fotos dla dlieja sun Commons]] * [http://www.pluaniaurtijei.it/nl/ Plata web dla pluania de Urtijëi.] [[Categoria:Dliejes de Urtijëi|Durich]] [[Categoria:Ert|Dlieja, Durich]] scnzn6egta1n8pn4k1xd2t18f777992 Stac Unii d'America 0 2838 252715 245655 2026-08-15T08:57:43Z Asenoner 208 252715 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_the_United_States.svg |Blason = Greater_coat_of_arms_of_the_United_States.svg |Inuem = Stac Unii d'America |Inuem ufiziel = United States of America |Capitela = {{Blason|Washington, D.C.}} |Sënta guviern = |Majera zità = {{Blason|New York City}} |Inuem inn = The Star-Spangled Banner<ref>{{cite act |date=1931 |article=14 |article-type=H.R. |legislature=[[71st United States Congress]] |title=An Act To make The Star-Spangled Banner the national anthem of the United States of America |url=https://uscode.house.gov/statviewer.htm?volume=46&page=1508}}</ref> |Inn = Star_Spangled_Banner_instrumental.ogg |Lingaz 1 = <small>Deguna rujeneda ie ufiziela al livel federel. L [[nglëisc]] ie de fat la rujeneda plu adurveda.</small> |Spersa tiera = 9147590 |Ega = 4,66<ref>{{cite web|title=Surface water and surface water change|access-date=October 11, 2020|publisher=[[Organisation for Economic Co-operation and Development]] (OECD)|url=https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=SURFACE_WATER#|date=2015}}</ref> |Forma de guviern = [[Republica]] [[costituzion]]ela [[presidënt|presidenziela]] [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Vize-Presidënt = [[:en:JD Vance|JD Vance]] |Ann PIB = 2022 |PIB numinel = 24800 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 24800 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Dollar American]] ($) |TLD Internet = .com |Prefis dl telefon = +1 |Cherta = USA_orthographic.svg |Furnea a = man drëta |Codesc ISO 3166 = US }}I '''Stac Unii d'America''' ([[Lingaz nglëisc|nglëisc]]: ''United States of America''), te la rujeneda da uni di suënz scurtà a '''i Stac Unii''' ([[Lingaz nglëisc|nglëisc]]: ''the United States''), '''l'America''' o '''l'USA''', ie n [[stat federel]] te l'[[America dl Nord]]. Si capitela ie [[Washington, D.C.]] y si majera zità ie [[New York]]. == Geografia == * Spersa: 9 833 520 km² (de ndut, 9 147 590 km² (tiera), 4,66% ega * Populazion: 323 milions de abitanc * Capitela: [[Washington]] D.C. [[File:US 9 regions.svg|left|thumb]] I Stac Unii ie aldidancuei la majera putenza mundiela, sibe per si resorses natureles che per si economia, inovazion y forza militera. L ie na [[republica]] federala presidenziela. == Storia == == Notes == <references/> == Liams == [[America]] [[Categoria:USA| ]] [[Categoria:America dl Nord]] hbrbuw9tlk7yxleii50vmqhmvmlyesw Paejes Basc 0 3046 252723 249621 2026-08-15T09:07:47Z Asenoner 208 252723 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{distinguish|Rëni di Paejes Basc|Olanda}}{{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_Netherlands.svg |Blason = State_coat_of_arms_of_the_Netherlands.svg |Inuem = Paejes Basc |Inuem ufiziel = Nederland |Capitela = {{Blason|Amsterdam}} |Sënta guviern = {{Blason|Den Haag}} |Majera zità = |Inuem inn = Wilhelmus |Inn = United States Navy Band - Het Wilhelmus (tempo corrected).ogg |Lingaz 1 = [[Olandesc]] |Spersa tiera = 33481 |Ega = 18,4 |Monarch = [[{{#invoke:wd|property|P35}}]] |Forma de guviern = [[Monarchia]] [[costituzion]]ela [[parlament]]era [[stat uniter|unitera]] |Prim minister = [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1012 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 1005 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-Netherlands.svg }}I '''Paejes Basc''' ([[lingaz olandesc|olandesc]]: ''Nederland'') ie n [[stat]] te l'[[Europa uzidentela]] cun n valgun raions te la [[Caribich]]. L ie la majera de la cater nazions che fej ora l [[Rëni de i Paejes Basc]]. Te l'[[Europa]] à i Paejes Basc [[Provinzies de i Paejes Basc|12 provinzies]]. I cunfina a est cun la [[Germania]], a sud cul [[Belje]] y a nord y ovest cul [[mer dl nord]].<ref>{{cite web |url = http://www.defensie.nl/english/topics/hydrography/contents/maritime-zones-and-boundaries/netherlands-boundaries-in-the-north-sea |title=Netherlands boundaries in the North Sea |publisher=Ministry of Defence |access-date=15 August 2014 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140819083824/http://www.defensie.nl/english/topics/hydrography/contents/maritime-zones-and-boundaries/netherlands-boundaries-in-the-north-sea |archive-date=19 August 2014}}</ref> Tl lingaz rujenà ti vëniel ënghe suënz dit '''Olanda''' (''Holland'').<ref name=":2">{{Cite web |date=4 October 2019 |title=Dutch government ditches Holland to rebrand as the Netherlands |url=http://www.theguardian.com/world/2019/oct/04/holland-the-netherlands-dutch-government-rebrand |access-date=1 June 2022 |website=the Guardian |language=en}}</ref><ref name="Netherlands vs. Holland">{{cite web |date=18 October 2012 |title=Netherlands vs. Holland |url=https://www.holland.com/global/tourism/information/general/netherlands-vs-holland.htm |url-status=dead |access-date=3 December 2019 |work=Netherlands Bureau for Tourism and Congresses |archive-date=24 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201124192022/https://www.holland.com/global/tourism/information/general/netherlands-vs-holland.htm }}</ref><ref>{{cite web |title=Holland |url=https://www.worldatlas.com/regions/holland.html |website=WorldAtlas |date=13 April 2021 |publisher=worldatlas.com |access-date=18 May 2021}}</ref> L'[[Olanda]] ie perdrët mé na region de i Paejes Basc, ma la plu mpurtanta.<br> La cater majera ziteies ie [[Amsterdam]], [[Rotterdam]], [[Den Haag]] y [[Utrecht]].<ref>{{cite web |url=https://www.cbs.nl/nl-nl/onze-diensten/methoden/classificaties/overig/gemeentegrootte-en-stedelijkheid |title=Gemeentegrootte en stedelijkheid |language=nl |publisher=[[Statistics Netherlands|CBS]] |access-date=16 December 2019}}</ref> Amsterdam ie la majera zità y la capitela<ref>{{cite web |last=Dutch Wikisource |title=Grondwet voor het Koninkrijk der Nederlanden |trans-title=Constitution for the Kingdom of the Netherlands |language=nl |url=http://nl.wikisource.org/wiki/Grondwet_voor_het_Koninkrijk_der_Nederlanden |at=[http://nl.wikisource.org/wiki/Nederlandse_grondwet/Hoofdstuk_2#Artikel_32 Chapter 2, Article 32] |quote=... de hoofdstad Amsterdam ... |access-date=3 July 2013}}</ref>, ma la sënta dl guviern ie a Den Haag.<ref>{{cite web|url=http://netherlandsmission.org/article.asp?articleref=AR00000154EN&categoryvalue=netherlands&subcategoryvalue=nlgeneralinfo |author=Permanent Mission of the Netherlands to the UN |title=General Information |access-date=26 June 2013 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131005025411/http://netherlandsmission.org/article.asp?articleref=AR00000154EN&categoryvalue=netherlands&subcategoryvalue=nlgeneralinfo |archive-date=5 October 2013 }}</ref> L [[port de Rotterdam]] ie l majer te l'Europa<ref name="Ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20200402-2_2021-11-25">{{Citation | url=https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/ddn-20200402-2| title=Rotterdam: the largest freight port in the EU| newspaper=European Commission| date=2 April 2020 | accessdate=25 November 2021}}</ref> y l [[aeroport de Amsterdam]] ie un de i majeri te l'Europa.<br> Ie Paejes Basc ie n cumëmber de l'[[Union Europea]], [[Eurozona]], [[G10]], [[NATO]], [[OECD]], [[WTO]] y de la [[zona Schengen]].<br> I Paejes Basc à chësc inuem pervia de la topografia ndrëta y bassa. Mé l 50% de dut l teritore ie plu aut che 1 meter sëura l livel dl mer y zirca l 26% de l teritore ie sota l'autëza dl mer. A n grum de raions che ie sota l livel dl mer ti dijun ''polder'' y chisc ie unic a se l dé tres la retlamazion de la tiera dal mer che ova bele scumencià tl 14ejim secul.<br> Cun na populazion de 17,5 milions de persones sun n teritore de 41.800 km² à i Paejes Basc na densità de 422 persones per km², che ie una de la densiteies plu autes al mond y la segonda plu auta te la [[Union Europea]]. Mpo à i Paejes Basc nce scialdi lerch per l'agricultura y i ie l segondo majer exporter de spëisa y prodoc de agricultura al mond. == Geografia == I Paejes Basc à na spersa de {{formatnum:41545}} km<sup>2</sup>, cuntan ënghe l'eghes. La spersa mé de la tiera ie de {{formatnum:33481}} km<sup>2</sup>, cie che uel di che l 18,4% de la spersa ie ega. Si posizion ie danter la larghëzes 50° y 54° nord, y danter la lunghëzes 3° y 8° est.<br> I Paejes Basc ie n stat scialdi bas, sciche l inuem dij, y ënghe scialdi plat. L 26% de si spersa y l 21% de la populazion ie sota l livel dl mer, y mé l 50% de si spersa ie plu aut che un n meter sëura l livel dl mer. Dut l raion ie plat, cun l'ecezion de i coi tl sud-est tl [[Limburg (Paejes Basc)|Limburg]], ulache ie l pont plu aut de i Paejes Basc a 321 metri.<br> Gran pert dl raion fova stat furmà da material purtà caprò da trëi gran ruves de l'Europa: l [[Rain]], la [[Maas]] y la [[Schelde]]. La pert a sud-vest de l stat ie aldidancuei mo pert dl delta de chisch trëi ruves. == Storia == [[File:Political_map_of_the_Low_Countries_(1350)-NL.svg|thumb|left|I paejes basc tl 1350.]] === Viera di 80 ani === Ala fin dl Medieve ova i duches de la Burgonia metù adum 17 provinzies a chëles che ti univa dit ''i paejes basc''. Canche la muta de n duca ova tl 1477 maridà Maximilian I, l [[coser]] dl [[San Mper Roman]], fova i paejes basc deventei pert de la [[Spania]]. La reforma protestanta tl nord de i paejes tudësc se ova ënghe sparpanià ora te i paejes basc. L rë de Spania ulova fermé su la reforma, cie che adum cun na melcuntentëza danter la populazion per via de la aministrazion spanuela à purtà a cunflic y na viera contra la Spania, scumenceda tl 1568. Chësta viera fova stata scialdi cruënta y n grum de ziteies olandejes ie states bumbardedes y scascinedes. L evënt plu cunesciù ie la [[scascineda de Antwerpen]] ai 4 de nuëmber 1576, che fova a chël tëmp la zità plu mpurtanta tl raion ulache univa rujenà olandesc. I saudeies spanuei ova mazà n terzo de la populazion de Antwerpen y n grum ie mucei su a nord, a [[Amsterdam]], [[Haarlem]], [[Leiden]] y autra zeites. Da ilò incà se à l zënter dl mond olandesc spustà da Antwerpen a Amsterdam.<br> === Republica de la Set Provinzies Unides === {{Main|Republica de la Set Provinzies Unides}} Ai 26 de lugio 1581 se à la 7 provinzies plu a nord de la 17 provinzies de i paejes basc detlarà ndependëntes dala Spania y dal San Mper Roman, purtan nsci ala fundazion de la [[Republica de la Set Provinzies Unides]] sota l cumand de Willem van Oranje. La viera à durà inant nfin al 1648, canche la ie fineda do 80 ani cun la [[pesc de Westfalen]] (''Westfälischer Friede''). Do l'ndependënza fova i Paejes Basc una de la puecia republiches te l'Europa, ulache la majera pert de i stac fova [[rëni]]es. Uniuna de la set provinzies univa guverneda da n ''stadhouder''. Te chësc tëmp se à i Paejes Basc svilupà te l stat plu rich al mond, dantaladut tres l cumerz te l'[[Asia de l'est]], ulache i fova stai boni de mëter su n monopol de cumerz. La republica ova tosc plu che 2.000 berches, cie che fajova la marina olandeja majera de la marines [[Nghiltiera|nglëijes]] y [[Franzia|franzëuses]] metudes adum. Chësc ova purtà a na gran nvidia te la Franzia y te l'Nghiltiera, che ova cumbatù plu vieres contra i olandesc, cater vieres anglo-olandejes (1652–1654, 1665–1667, 1672–1674 y 1780–1784), la viera franzëusa-olandeja (1672–1678), la viera portugheja-olandeja (1602–1663) y la viera de la gran alianza contra l rëni de la Franzia (1688–1697).<br> La republica fova scialdi plu toleranta de autra religions y ideies che i autri stac a chël tëmp. Chësc ova permetù a n grum de artisć y pitëures de flurì, sciche [[Rembrandt]] y [[Johannes Vermeer]]. == Demografia == === Ziteies === Tl 2023 vivova l 93% de la populazion di Paejes Basc te ziteies.<ref name="BevStadt">{{Internetquelle |url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.URB.TOTL.IN.ZS?locations=NL |titel=Urban population (% of total population) |hrsg=[[Weltbank]] |sprache=en |abruf=2024-11-17}}</ref> {| class="wikitable zebra" style="text-align:center;" |- ! rowspan="15" style="font-weight:normal"| [[File:Amsterdam - Rijksmuseum - panoramio - Nikolai Karaneschev.jpg|rand|160px|[[Amsterdam]]]]<br />Amsterdam<br /> [[File:Rotterdam (6970397299).jpg|rand|160px|[[Rotterdam]]]]<br />Rotterdam<br /> [[File:Birds eye view of The Hague city center, Netherlands, April, 2018.jpg|rand|160px|[[Den Haag]]]]<br />Den Haag<br /> ! ! Zità ! Abitanc zità<br />{{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|references|Q727|P1082|P585}} ! Abitanc raion metropolitan<br />2020<ref>{{Internetquelle |url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/urb_cpop1/default/table?lang=en |titel=Population on 1 January by age groups and sex—cities and greater cities |hrsg=eurostat |abruf=2022-06-15}}</ref> ! rowspan="15" style="font-weight:normal"| [[File:Buurkerk en Domtoren.jpg|rand|160px|[[Utrecht]]]]<br />Utrecht<br /> [[File:Overzicht - Eindhoven - 20396787 - RCE - Cropped.jpg|rand|160px|[[Eindhoven]]]]<br />Eindhoven<br /> [[File:Grote Markt Groningen.jpg|rand|160px|[[Groningen]]]]<br />Groningen<br /> |- | {{0}}1 ||style="text-align:left;"| [[Amsterdam]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q727|P1082}}}} || ~1.009.000 |- | {{0}}2 ||style="text-align:left;"| [[Rotterdam]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q34370|P1082}}}} || ~1.242.000 |- | {{0}}3 ||style="text-align:left;"| [[Den Haag]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q36600|P1082}}}} || ~780.000 |- | {{0}}4 ||style="text-align:left;"| [[Utrecht]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q803|P1082}}}} || ~455.000 |- | {{0}}5 ||style="text-align:left;"| [[Eindhoven]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q9832|P1082}}}} || ~280.000 |- | {{0}}6 ||style="text-align:left;"| [[Groningen]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q749|P1082}}}} || ~233.000 |- | {{0}}7 ||style="text-align:left;"| [[Tilburg]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q26430|P1082}}}} || ~220.000 |- | {{0}}8 ||style="text-align:left;"| [[Almere]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q83178|P1082}}}} || ~212.000 |- | {{0}}9 ||style="text-align:left;"| [[Breda]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q40844|P1082}}}} || ~184.000 |- | 10 ||style="text-align:left;"| [[Nijmegen]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q47887|P1082}}}} || ~178.000 |- | 11 ||style="text-align:left;"| [[Apeldoorn]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q101918|P1082}}}} || ~164.000 |- | 12 ||style="text-align:left;"| [[Haarlem]] || {{formatnum:{{#invoke:wd|property|Q9920|P1082}}}} || ~282.000 |} == Spartizion aministrativa == I Paejes Basc ie furmei da [[Provinzies de i Paejes Basc|12 provinzies]] ([[lingaz olandesc|olandesc]]: ''provincies van Nederland''), che ie istituzions aministratives che sta sota al guviern y sëura i chemuns. La provinzia cun la majera populazion ie l'[[Olanda dl Sud]] (''Zuid-Holland'') cun 3,7 milions de abitanc tl 2020, chëla cun la mëndra l [[Zeeland]] cun 383.488 abitanc tl 2020. === Lista de la provinzies === {{further|Provinzies di Paejes Basc}} {| class="wikitable sortable zebra" |- class=hintergrundfarbe6 ! Provinzia !! Inuem olandesc ! Capitela !! Majera zità ! class=unsortable | Bandiera ! class=unsortable | Posizion ! Populazion<br /><small>Ai 1 jené 2021</small> ! Densità ! Sëuraspera |- | [[Brabant dl Nord]] || Noord-Brabant || {{Blason|Den Bosch|text=[[’s-Hertogenbosch|’s‑Hertogen&shy;bosch]]}} || {{Blason|Eindhoven}} | [[File:North Brabant-Flag.svg|border|80px|]] | [[File:Noord Brabant-Position.png|50px|]] | {{formatnum:2573853}} | {{#expr:2573853/4916.49 round 0 }} ab./km² | 5.082,06 km²<br />12,23 % |- | [[Drenthe]] || Drenthe || {{Blason|Assen}} || {{Blason|Emmen (Drenthe)|text=[[Emmen (Paejes Basc)|Emmen]]}} | [[File:Flag Drenthe.svg|border|80px|]] | [[File:Drenthe-Position.png|50px|]] | {{formatnum:494760}} | {{#expr:494760/2641.09 round 0 }} ab./km² | 2.680,39&nbsp;km²<br />6,45 % |- | [[Flevoland]]<br />''(nueva dal 1986)'' || Flevoland || {{Blason|Lelystad}} || {{Blason|Almere}} | [[File:Flevolandflag.svg|border|80px|]] | [[File:Flevoland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:428264}} | {{#expr:428264/1417.50 round 0 }} ab./km² | 2.412,31 km²<br />5,81 % |- | [[Friesland]] || Fryslân<br />''(nfin al 1996 Friesland)'' || {{Blason|Leeuwarden}} || Leeuwarden | [[File:Frisian flag.svg|border|80px|]] | [[File:Friesland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:651459}} | {{#expr:651459/3341.70 round 0 }} ab./km² | 5.748,77 km²<br />13,84 % |- | [[Gelderland]] || Gelderland || {{Blason|Arnhem}} || {{Blason|Nijmegen}} | [[File:Flag of Gelderland.svg|border|80px|]] | [[File:Gelderland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:2096620}} | {{#expr:2096620/4971.76 round 0 }} ab./km² | 5.136,31 km²<br />12,36 % |- | [[Provinzia de Groningen|Groningen]] || Groningen || {{Blason|Groningen}} || Groningen | [[File:Flag Groningen.svg|border|80px|]] | [[File:Groningen-Position.png|50px|]] | {{formatnum:586813}} | {{#expr:586813/2333.28 round 0 }} ab./km² | 2.959,68 km²<br />7,12 % |- | [[Limburg (Paejes Basc)|Limburg]] || Limburg || {{Blason|Maastricht}} || Maastricht | [[File:NL-LimburgVlag.svg|border|80px|]] | [[File:Limburg position.svg|50px|]] | {{formatnum:1115895}} | {{#expr:1115895/2150.87 round 0 }} ab./km² | 2.209,84 km²<br />5,32 % |- | [[Olanda dl Nord]] || Noord-Holland || {{Blason|Haarlem}} || {{Blason|Amsterdam}} | [[File:Flag North-Holland, Netherlands.svg|border|80px|]] | [[File:Noord Holland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:2887906}} | {{#expr:2887906/2671.03 round 0 }} ab./km² | 4.091,93 km²<br />9,85 % |- | [[Olanda dl Sud]] || Zuid-Holland || {{Blason|Den Haag}} || {{Blason|Rotterdam}} | [[File:Flag of Zuid-Holland.svg|border|80px|]] | [[File:Zuid Holland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:3726173}} | {{#expr:3726173/2814.69 round 0 }} ab./km² | 3.418,78 km²<br />8,23 % |- | [[Overijssel]] || Overijssel || {{Blason|Zwolle}} || {{Blason|Enschede}} | [[File:Flag Overijssel.svg|border|80px|]] | [[File:Overijssel-Position.png|50px|]] | {{formatnum:1166478}} | {{#expr:1166478/3325.62 round 0 }} ab./km² | 3.420,74 km²<br />8,23 % |- | [[Provinzia de Utrecht|Utrecht]] || Utrecht || {{Blason|Utrecht}} || Utrecht | [[File:Utrecht (province)-Flag.svg|border|80px|]] | [[File:Utrecht-Position.png|50px|]] | {{formatnum:1361093}} | {{#expr:1361093/1385.02 round 0 }} ab./km² | 1.449,13 km²<br />3,49 % |- | [[Zeeland]] || Zeeland || {{Blason|Middelburg}} || {{Blason|Terneuzen}} | [[File:Flag of Zeeland.svg|border|80px|]] | [[File:Zeeland-Position.png|50px|]] | {{formatnum:385379}} | {{#expr:385379/1787.13 round 0 }} ab./km² | 2.933,44 km²<br />7,06 % |- |} ==Referënzes== <references/> {{Europa}} [[Categoria:Paejes Basc]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] lrtzoevgxr7eilnxp4tz1qwlynzocbs Frankfurt sul Main 0 3129 252691 246521 2026-08-14T15:44:02Z Dr. Thomas Liptak 14531 photo updated (2026) 252691 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}}{{Infobox_chemun_Germania |Foto = Frankfurt am Main, Skyline von der Alten Brücke.jpg |Inuem luech = Frankfurt am Main |Bandiera = Flag_of_Frankfurt_am_Main.svg |Blason = DEU Frankfurt am Main COA.svg |Landkreis = ''[[kreisfreie Stadt]]'' |Stat federal = {{DE-HE}} |Fundazion = 1. secul <small>do Gejù Crist</small> |Cherta = {{Mappa di localizzazione |DEU |label = Frankfurt/Main |latitudineGradi = 50 |latitudinePrimi = 07 |longitudineGradi = 8 |longitudinePrimi = 41 |position = right |width = 300 |float = center |relief = yes }} |}}'''Frankfurt sul Main''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Frankfurt am Main''), suënz ënghe mé tlameda '''Frankfurt''', ie na [[zità]] te la [[Germania]] y chëla cun la majera populazion tl [[Stac federei de la Germania|stat federel]] dl [[Hessen]], ma nia si capitela, che ie [[Wiesbaden]]. Cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iela la [[Lista de la majera ziteies te la Germania|cuinta majera zità de la Germania]]. La ie sul ruf [[Main]] (che porta tl [[Rain]]) y fej ora na conurbazion continueda cun la zità [[Offenbach am Main]] y si raion urban à na populazion de 2,3 milions. Frankfurt fova na zità-stat per belau 500 ani y fova una de la ziteies plu mpurtantes dl [[San Mper Roman]] coche l post ulache univa curenei i [[coser]]i. La zità-stat à perdù si suvranità cun la tumeda dl mper tl 1806, l'à giateda zeruch tl 1815 y perduda inò tl 1866 canche la ie stata tëuta su tl [[Preußen]]. Frankfurt ie n zënter a livel mundiel per [[cumerz]], [[cultura]], [[educazion]], [[turism]] y [[trasport]], y ie rateda na "alpha world city" dal GaWC. A Frankfurt à si sënta n grum de mpurtantes [[firma|firmes]] europees. L [[aeroport de Frankfurt]] ie l majer te la Germania y un de i majeri te l'Europa y al mond. Frankfurt ie un de i majeri zëntri de [[finanza]] te l'Europa y ie la sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]], [[Deutsche Bundesbank]], la [[Borsa de Frankfurt]], [[Deutsche Bank]], [[DZ Bank]], [[KfW]], [[Commerzbank]] y n grum de autra istituzions. La fiera de Frankfurt (''Messe Frankfurt'') ie una de la majera fieres al mond. Ilò ie uni ann la fiera dl liber de Frankfurt, che ie la majera fiera de libri al mond. A Frankfurt dal n grum de istituzions de educazion mpurtantes sciche la [[Università de Goethe]], la UAS, FUMPA, la Frankfurt School of Finance & Management. ==Geografia== ===Tlima=== {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG HÖHE = 200 | FUNTANA = [[https://www.dwd.de/DE/leistungen/klimadatendeutschland/klimadatendeutschland.html Deutscher Wetterdienst]] | Titul = Dac dl tlima per la stazion a l'[[aeroport de Frankfurt]] te la perioda dal 1981 al 2010 | Luech = Frankfurt sul Main (dal 1981 al 2010) <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 4.2 | hmfeb = 5.9 | hmmär = 10.7 | hmapr = 15.4 | hmmai = 20.0 | hmjun = 23.1 | hmjul = 25.5 | hmaug = 25.1 | hmsep = 20.3 | hmokt = 14.6 | hmnov = 8.4 | hmdez = 4.9 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| lmjan = −1.1 | lmfeb = −1.1 | lmmär = 2.1 | lmapr = 4.9 | lmmai = 9.1 | lmjun = 12.3 | lmjul = 14.4 | lmaug = 14.0 | lmsep = 10.5 | lmokt = 6.6 | lmnov = 2.8 | lmdez = −0.1 <!-- Durchschnittstemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| avjan = 1.6 | avfeb = 2.4 | avmär = 6.4 | avapr = 10.3 | avmai = 14.7 | avjun = 17.8 | avjul = 20.0 | avaug = 19.5 | avsep = 15.2 | avokt = 10.4 | avnov = 5.6 | avdez = 2.5 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->| nbjan = 45.0 | nbfeb = 41.0 | nbmär = 48.0 | nbapr = 42.0 | nbmai = 63.0 | nbjun = 58.0 | nbjul = 65.0 | nbaug = 57.0 | nbsep = 53.0 | nbokt = 55.0 | nbnov = 49.0 | nbdez = 54.0 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->| rdjan = 9.4 | rdfeb = 8.3 | rdmär = 9.5 | rdapr = 8.8 | rdmai = 9.7 | rdjun = 9.6 | rdjul = 9.8 | rdaug = 8.6 | rdsep = 8.5 | rdokt = 9.4 | rdnov = 9.6 | rddez = 10.4 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->| shjan = 1.6 | shfeb = 2.8 | shmär = 3.9 | shapr = 5.9 | shmai = 6.8 | shjun = 7.3 | shjul = 7.5 | shaug = 7.1 | shsep = 5.2 | shokt = 3.3 | shnov = 1.7 | shdez = 1.3 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->| lfjan = 86 | lffeb = 80 | lfmär = 75 | lfapr = 69 | lfmai = 69 | lfjun = 69 | lfjul = 68 | lfaug = 71 | lfsep = 77 | lfokt = 83 | lfnov = 86 | lfdez = 86 }} ==Storia== ==Galaria dales fotografies== <gallery widths="180" heights="100" perrow="4" > FFM-AlteOper-HDR--DINA4.jpg|La Alte Oper Europäische_Zentralbank_-_European_Central_Bank_(19190136328).jpg|La sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]] Dom-Roemer-Projekt-Huehnermarkt-06-2018-Ffm-Altstadt-10008-9.jpg|L ''Hühnermarkt'' Frankfurt_Am_Main-Samstagsberg_von_Suedwesten-20110705.jpg|L ''Römerberg'' Frankfurt_(152602865).jpeg|Ududa dala ''Altstadt'' de viers dl ''Bankenviertel'' </gallery> ==Cëla nce == * [[Lista de la majera ziteies te la Germania]] ==Referënzes== <references/> [[Categoria: Ziteies de la Germania]] [[Categoria:Chemuns dl Hessen]] [[Categoria:Chemuns de la Germania]] [[Categoria:Germania]] [[Categoria:Kreisfreie Stadt te la Germania]] 8ioi7p3a9ysoa9k5w7s6bh2ln7666df 252702 252691 2026-08-15T07:24:48Z Asenoner 208 252702 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Per|la zità tl Brandenburg|Frankfurt (Oder)}}{{Infobox_chemun_Germania |Foto = Frankfurt am Main, Skyline von der Alten Brücke.jpg |Inuem luech = Frankfurt sul Main |Bandiera = Flag_of_Frankfurt_am_Main.svg |Blason = DEU Frankfurt am Main COA.svg |Landkreis = ''[[kreisfreie Stadt]]'' |Stat federal = {{DE-HE}} |Fundazion = 1. secul <small>do Gejù Crist</small> |Cherta = {{Mappa di localizzazione |DEU |label = Frankfurt/Main |latitudineGradi = 50 |latitudinePrimi = 07 |longitudineGradi = 8 |longitudinePrimi = 41 |position = right |width = 300 |float = center |relief = yes }} |}}'''Frankfurt sul Main''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Frankfurt am Main''), suënz ënghe mé tlameda '''Frankfurt''', ie na [[zità]] te la [[Germania]] y chëla cun la majera populazion tl [[Stac federei de la Germania|stat federel]] dl [[Hessen]], ma nia si capitela, che ie [[Wiesbaden]]. Cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iela la [[Lista de la majera ziteies te la Germania|cuinta majera zità de la Germania]]. La ie sul ruf [[Main]] (che porta tl [[Rain]]) y fej ora na conurbazion continueda cun la zità [[Offenbach am Main]] y si raion urban à na populazion de 2,3 milions. Frankfurt fova na zità-stat per belau 500 ani y fova una de la ziteies plu mpurtantes dl [[San Mper Roman]] coche l post ulache univa curenei i [[coser]]i. La zità-stat à perdù si suvranità cun la tumeda dl mper tl 1806, l'à giateda zeruch tl 1815 y perduda inò tl 1866 canche la ie stata tëuta su tl [[Preußen]]. Frankfurt ie n zënter a livel mundiel per [[cumerz]], [[cultura]], [[educazion]], [[turism]] y [[trasport]], y ie rateda na "alpha world city" dal GaWC. A Frankfurt à si sënta n grum de mpurtantes [[firma|firmes]] europees. L [[aeroport de Frankfurt]] ie l majer te la Germania y un de i majeri te l'Europa y al mond. Frankfurt ie un de i majeri zëntri de [[finanza]] te l'Europa y ie la sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]], [[Deutsche Bundesbank]], la [[Borsa de Frankfurt]], [[Deutsche Bank]], [[DZ Bank]], [[KfW]], [[Commerzbank]] y n grum de autra istituzions. La fiera de Frankfurt (''Messe Frankfurt'') ie una de la majera fieres al mond. Ilò ie uni ann la fiera dl liber de Frankfurt, che ie la majera fiera de libri al mond. A Frankfurt dal n grum de istituzions de educazion mpurtantes sciche la [[Università de Goethe]], la UAS, FUMPA, la Frankfurt School of Finance & Management. ==Geografia== ===Tlima=== {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG HÖHE = 200 | FUNTANA = [[https://www.dwd.de/DE/leistungen/klimadatendeutschland/klimadatendeutschland.html Deutscher Wetterdienst]] | Titul = Dac dl tlima per la stazion a l'[[aeroport de Frankfurt]] te la perioda dal 1981 al 2010 | Luech = Frankfurt sul Main (dal 1981 al 2010) <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 4.2 | hmfeb = 5.9 | hmmär = 10.7 | hmapr = 15.4 | hmmai = 20.0 | hmjun = 23.1 | hmjul = 25.5 | hmaug = 25.1 | hmsep = 20.3 | hmokt = 14.6 | hmnov = 8.4 | hmdez = 4.9 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| lmjan = −1.1 | lmfeb = −1.1 | lmmär = 2.1 | lmapr = 4.9 | lmmai = 9.1 | lmjun = 12.3 | lmjul = 14.4 | lmaug = 14.0 | lmsep = 10.5 | lmokt = 6.6 | lmnov = 2.8 | lmdez = −0.1 <!-- Durchschnittstemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| avjan = 1.6 | avfeb = 2.4 | avmär = 6.4 | avapr = 10.3 | avmai = 14.7 | avjun = 17.8 | avjul = 20.0 | avaug = 19.5 | avsep = 15.2 | avokt = 10.4 | avnov = 5.6 | avdez = 2.5 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->| nbjan = 45.0 | nbfeb = 41.0 | nbmär = 48.0 | nbapr = 42.0 | nbmai = 63.0 | nbjun = 58.0 | nbjul = 65.0 | nbaug = 57.0 | nbsep = 53.0 | nbokt = 55.0 | nbnov = 49.0 | nbdez = 54.0 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->| rdjan = 9.4 | rdfeb = 8.3 | rdmär = 9.5 | rdapr = 8.8 | rdmai = 9.7 | rdjun = 9.6 | rdjul = 9.8 | rdaug = 8.6 | rdsep = 8.5 | rdokt = 9.4 | rdnov = 9.6 | rddez = 10.4 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->| shjan = 1.6 | shfeb = 2.8 | shmär = 3.9 | shapr = 5.9 | shmai = 6.8 | shjun = 7.3 | shjul = 7.5 | shaug = 7.1 | shsep = 5.2 | shokt = 3.3 | shnov = 1.7 | shdez = 1.3 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->| lfjan = 86 | lffeb = 80 | lfmär = 75 | lfapr = 69 | lfmai = 69 | lfjun = 69 | lfjul = 68 | lfaug = 71 | lfsep = 77 | lfokt = 83 | lfnov = 86 | lfdez = 86 }} ==Storia== ==Galaria dales fotografies== <gallery widths="180" heights="100" perrow="4" > FFM-AlteOper-HDR--DINA4.jpg|La Alte Oper Europäische_Zentralbank_-_European_Central_Bank_(19190136328).jpg|La sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]] Dom-Roemer-Projekt-Huehnermarkt-06-2018-Ffm-Altstadt-10008-9.jpg|L ''Hühnermarkt'' Frankfurt_Am_Main-Samstagsberg_von_Suedwesten-20110705.jpg|L ''Römerberg'' Frankfurt_(152602865).jpeg|Ududa dala ''Altstadt'' de viers dl ''Bankenviertel'' </gallery> ==Cëla nce == * [[Lista de la majera ziteies te la Germania]] ==Referënzes== <references/> [[Categoria: Ziteies de la Germania]] [[Categoria:Chemuns dl Hessen]] [[Categoria:Chemuns de la Germania]] [[Categoria:Germania]] [[Categoria:Kreisfreie Stadt te la Germania]] 1w5fvd4yse6yyusql9yoscea2copw6l 252703 252702 2026-08-15T07:25:38Z Asenoner 208 252703 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Per|la zità tl Brandenburg|Frankfurt (Oder)}}{{Infobox_chemun_Germania |Foto = Frankfurt am Main, Skyline von der Alten Brücke.jpg |Inuem luech = Frankfurt sul Main |Bandiera = Flag_of_Frankfurt_am_Main.svg |Blason = DEU Frankfurt am Main COA.svg |Landkreis = ''[[kreisfreie Stadt]]'' |Stat federal = {{DE-HE}} |Fundazion = 1. secul <small>do Gejù Crist</small> |Cherta = {{Mappa di localizzazione |DEU |label = Frankfurt/Main |latitudineGradi = 50 |latitudinePrimi = 07 |longitudineGradi = 8 |longitudinePrimi = 41 |position = right |width = 300 |float = center |relief = yes }} |}}'''Frankfurt sul Main''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Frankfurt am Main''), suënz ënghe mé tlameda '''Frankfurt''', ie na [[zità]] te la [[Germania]] y chëla cun la majera populazion tl [[Stac federei de la Germania|stat federel]] dl [[Hessen]], ma nia si capitela, che ie [[Wiesbaden]]. Cun {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} abitanc ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} iela la [[Lista de la majera ziteies te la Germania|cuinta majera zità de la Germania]]. La ie sul ruf [[Main]] (che porta tl [[Rain]]) y fej ora na conurbazion continueda cun la zità [[Offenbach am Main]] y si raion urban à na populazion de 2,3 milions. Frankfurt fova na [[zità-stat]] per belau 500 ani y fova una de la ziteies plu mpurtantes dl [[San Mper Roman]] coche l post ulache univa curenei i [[coser]]i. La zità-stat à perdù si suvranità cun la tumeda dl mper tl 1806, l'à giateda zeruch tl 1815 y perduda inò tl 1866 canche la ie stata tëuta su tl [[Preußen]]. Frankfurt ie n zënter a livel mundiel per [[cumerz]], [[cultura]], [[educazion]], [[turism]] y [[trasport]], y ie rateda na "alpha world city" dal GaWC. A Frankfurt à si sënta n grum de mpurtantes [[firma|firmes]] europees. L [[aeroport de Frankfurt]] ie l majer te la Germania y un de i majeri te l'Europa y al mond. Frankfurt ie un de i majeri zëntri de [[finanza]] te l'Europa y ie la sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]], [[Deutsche Bundesbank]], la [[Borsa de Frankfurt]], [[Deutsche Bank]], [[DZ Bank]], [[KfW]], [[Commerzbank]] y n grum de autra istituzions. La fiera de Frankfurt (''Messe Frankfurt'') ie una de la majera fieres al mond. Ilò ie uni ann la fiera dl liber de Frankfurt, che ie la majera fiera de libri al mond. A Frankfurt dal n grum de istituzions de educazion mpurtantes sciche la [[Università de Goethe]], la UAS, FUMPA, la Frankfurt School of Finance & Management. ==Geografia== ===Tlima=== {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATUR = rechts | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG = deaktiviert | DIAGRAMM NIEDERSCHLAG HÖHE = 200 | FUNTANA = [[https://www.dwd.de/DE/leistungen/klimadatendeutschland/klimadatendeutschland.html Deutscher Wetterdienst]] | Titul = Dac dl tlima per la stazion a l'[[aeroport de Frankfurt]] te la perioda dal 1981 al 2010 | Luech = Frankfurt sul Main (dal 1981 al 2010) <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 4.2 | hmfeb = 5.9 | hmmär = 10.7 | hmapr = 15.4 | hmmai = 20.0 | hmjun = 23.1 | hmjul = 25.5 | hmaug = 25.1 | hmsep = 20.3 | hmokt = 14.6 | hmnov = 8.4 | hmdez = 4.9 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| lmjan = −1.1 | lmfeb = −1.1 | lmmär = 2.1 | lmapr = 4.9 | lmmai = 9.1 | lmjun = 12.3 | lmjul = 14.4 | lmaug = 14.0 | lmsep = 10.5 | lmokt = 6.6 | lmnov = 2.8 | lmdez = −0.1 <!-- Durchschnittstemperatur für den jeweiligen Monat in °C -->| avjan = 1.6 | avfeb = 2.4 | avmär = 6.4 | avapr = 10.3 | avmai = 14.7 | avjun = 17.8 | avjul = 20.0 | avaug = 19.5 | avsep = 15.2 | avokt = 10.4 | avnov = 5.6 | avdez = 2.5 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm -->| nbjan = 45.0 | nbfeb = 41.0 | nbmär = 48.0 | nbapr = 42.0 | nbmai = 63.0 | nbjun = 58.0 | nbjul = 65.0 | nbaug = 57.0 | nbsep = 53.0 | nbokt = 55.0 | nbnov = 49.0 | nbdez = 54.0 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d -->| rdjan = 9.4 | rdfeb = 8.3 | rdmär = 9.5 | rdapr = 8.8 | rdmai = 9.7 | rdjun = 9.6 | rdjul = 9.8 | rdaug = 8.6 | rdsep = 8.5 | rdokt = 9.4 | rdnov = 9.6 | rddez = 10.4 <!-- durchschnittliche Anzahl täglicher Sonnenstunden für den jeweiligen Monat in h/d -->| shjan = 1.6 | shfeb = 2.8 | shmär = 3.9 | shapr = 5.9 | shmai = 6.8 | shjun = 7.3 | shjul = 7.5 | shaug = 7.1 | shsep = 5.2 | shokt = 3.3 | shnov = 1.7 | shdez = 1.3 <!-- durchschnittliche Luftfeuchtigkeit für den jeweiligen Monat in % -->| lfjan = 86 | lffeb = 80 | lfmär = 75 | lfapr = 69 | lfmai = 69 | lfjun = 69 | lfjul = 68 | lfaug = 71 | lfsep = 77 | lfokt = 83 | lfnov = 86 | lfdez = 86 }} ==Storia== ==Galaria dales fotografies== <gallery widths="180" heights="100" perrow="4" > FFM-AlteOper-HDR--DINA4.jpg|La Alte Oper Europäische_Zentralbank_-_European_Central_Bank_(19190136328).jpg|La sënta de la [[Banca Zentrala Europeica]] Dom-Roemer-Projekt-Huehnermarkt-06-2018-Ffm-Altstadt-10008-9.jpg|L ''Hühnermarkt'' Frankfurt_Am_Main-Samstagsberg_von_Suedwesten-20110705.jpg|L ''Römerberg'' Frankfurt_(152602865).jpeg|Ududa dala ''Altstadt'' de viers dl ''Bankenviertel'' </gallery> ==Cëla nce == * [[Lista de la majera ziteies te la Germania]] ==Referënzes== <references/> [[Categoria: Ziteies de la Germania]] [[Categoria:Chemuns dl Hessen]] [[Categoria:Chemuns de la Germania]] [[Categoria:Germania]] [[Categoria:Kreisfreie Stadt te la Germania]] 4ele0if2qa8ig01jogral2kw86qxk51 Fé zandli te Gherdëina 0 3234 252758 252600 2026-08-15T10:00:18Z Asenoner 208 252758 wikitext text/x-wiki [[File:Patrizia Mureda Kostner fesc zandl sul puntl Urtijëi.webm|miniatura|Patrizia Mureda Kostner lëura sul puntl a Urtijëi.]] {{Gherdëina}} [[File:Kunstgenossen. Nach Originalzeichnung vo Conrad Beckmann.jpg|miniatura|Zandlëta de Gherdëina cun cësta de cristc.]] '''Fé zandli te Gherdëina''' sul puntl cun la mazëtes o l batidlon ie n [[mestier|ert]] pratigà da truepa ëiles n iëde ma che ie jit perdù te [[Gherdëina]]. == Storia == Tl 1500 univa te Gherdëina fat truep [[lëuden]]. L lëuden de Gherdëina fova scialdi aprijà per si bona qualità te dut l [[Contea de Tirol|Tirol]]. Bele tl 1500 fajova nce truepa ëiles te Gherdëina zandli. La zandleres se abinova cun l puntl dai zandli te stua pra la ujina o jurmana o nona a lauré, s’la ciaculan o ciantan. Davia che belau duta l'ëiles ova zacan ciamëijes ulache l tucova de biei zandli orainsom la manies y jiva scialdi plu che śën cun la troht, univel adurvà deplù zandli che no al didancuei. Steiner scrij tl liber ''“Sammler für Geschichte und Statistik in Tirol”'' l ann 1807, che duta l’ëiles de Gherdëina jëunes y vedles lëura da zandlera. Steiner scrij che i zandli fac te Gherdëina ie grovesc, y plutosc me adatei per l guant dla bacanes. I zandli jiva po dantaldut l'ëiles a vënder ora per l mond nchin a [[Unieja]] y nce scialdi tla [[Franzia]]<ref>''Storia de nosta valeda, nosc luesc, nosc antenac y nosc lëur''. [[Calënder de Gherdëina]] 1963, pl. 70.</ref><ref>''Nosc antenàc marcadënc che iè jic a stè ora de Gherdëina per via dl’endustria de nosta Val''. Calënder de Gherdëina 1952, pl.40-43</ref><ref>''Valgùn inuemes de nosc antenàc marcadënc''. Calënder de Gherdëina 1952, pl. 44-48.</ref>. == Zandlëtes y zandlëc == [[File:Giacomo Ceruti - Women Working on Pillow Lace (The Sewing School) - WGA4672.jpg|miniatura|alt=Ëiles che lëura sul puntl. Pitura de Giacomo Ceruti dit l Pitocchetto.|Ëiles che lëura sul puntl. Pitura de Giacomo Ceruti dit l Pitocchetto.]] La zandlëtes, per solit ëiles jëunes mo da maridé, y i zandlëc, ëi jëuni, jiva te d’autra valedes de dut l Tirol a marciadé de zandli, fazulëc, spighëtes, pintes, ciauzes, vëtes, jides, fil da cujì y d’autra roba che n adurvova sibe pra l guant da uni dì che pra l guant da sandì. Steiner scrisc che l'eiles zandleres che jiva a vënder ncantëur tla autra valedes o ziteies fova dl solit mo nia maridedes. Les univa tlamedes zandlëtes. I ëi che vendova ncé stofs de uni sort univa tlamei zandlëc. I lëures de fé zandli sun l puntl y de fé lëuden ie sanbën jic perdui te Gherdëina, davia che ntëur l 1850 fova deventà nce per l'ëiles l [[lëur de ziplé]] y fé chiena scialdi plu mpurtant te duta la families. Bele l ann 1846 scrijova Stëub te “Drei Sommer in Tirol” che l'ëiles de Gherdëina juda la gran pert pea a fé chiena o a ziplé, ma vel una se dà mo jù a fé zandli cun la mazëtes. == Tecnica == [[File:Zandlëta de bront cun fiërtla.jpg|miniatura|left|alt=Zandlëta de bront cun fiërtla.|Zandlëta de bront cun fiërtla.]] L puntl fova n plumac sche n rodl drët dur dl solit te n cëst. Sul puntl univa ndluà 1 dessëni dl zandl o puntina che dassova unì fata. L fil univa nspuelà sun la mazëtes. La mazëtes fova da 12 a 15 cm. longes y fova ndrëtes o a forma de batidlon. L cë dl fil univa fermà sul dessëni cun dlues furedes tl puntl. La mazëtes univa auzedes via y ca, nturjan 1 fil y 1 raidan aldo dl dessëni. L univa adurvà 4-5 fina 15-20 pèr de mazëtes aldo dl dessëni plu o manco cumplicà. [[File:Spitzenklöpplerin des Johannes Vermeer im Louvre.jpg|miniatura|Cheder de Jan Vermeer de n ëila che fesc zandl]] == Ji cun l puntl == Ji cun 1 puntl uel di ji dala ujina, la sor o la cuniëda, y se tô pea zeche da fé. L’ëiles se abinova cun 1 puntl dai zandli, te stua pra la ujina o jurmana o nona a lauré. Cun l bel tëmp y l bon ciaut, se abinov-les dan porta o sun piguel y laurova se la ciaculan o ciantan. Fé zandli fova n lëur da fortl, y 1 dessëni arà-les ënghe sapù adamënz, nsci che 1 fova segurmënter plu bel a lauré te cumpanìa. Les fajova na drëta fuera cun la mazëtes che univa scirmedes drët ajlune una sëura l’autra via y ca per ntorjer y turtidlé 1 fil aldo che 1 dessëni se 1 damandova. Chësc dit "ji cun l puntl" univa adruà nce scialdi do che ades duta l'ëiles ova desmetù a fé zandli cun la mazëtes. L univa dit “ji cun 1 puntl”, “me é tëut pea 1 puntl”, “vënie pa n iëde su da té cun 1 puntl”, nce sce n se tulova pea vel d’auter da fé: sche fé ciauza, cuji ora. Pludagiut jiva nce i ëi cun 1 puntl. l univa nce dit nscì sce n jiva dal ujin cun scarpiei y vel lëur de chiena da ziplé. == L blason de Urtijëi == [[File:Blason de Urtijëi con stilec.jpg|miniatura|L vedl blason de Urtijëi cun i doi stilec.]] L lëur sul puntl dëssa vester stat scialdi de mpurtanza per l'economia de Gherdëina sce nchinamei l blason de Urtijëi mustrova su doi mazëtes, una redëusa nchin l'an 1908 canche l ie unì mudà cun San Durich y l'eves. L vedl blason fova l blason di nëubli de Augsburg, danter chisc Lienhart von Ortiseit, che ova la gran puscion Ortiseit, dopro per la majera pert Mauriz a Urtijëi. Chisc nëubli dëssa nce avei purtà adalerch l'ert de fé zandli. Do che Josef Runggaldier da Janon ova abinà n stilet de bront tl 1830, cunservà tl [[Museum Gherdëina]], univa dessenià tl blason suënz i doi stilec mpé dla mazëtes ntant desmincëdes do che l'ert dl puntl fova jit dojù<ref>[[Edgar Moroder]]: ''L vedi blason de Urtijëi''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 66-68.</ref>. == Notes == <references /> == Bibliografia == * [[Amalia Anderlan Obletter|Malia da Cudan]] (Malia Obletter): ''N èrt che ie jit perdù te Gherdëina''. Calënder de Gherdëina 1987, pl 54-60. * Amalia Anderlan Obletter: ''Fé zandli y puntines'' pl. 224 y ''Fé vëtes y spighëtes'' pl. 225 te ''La vedla massaria da lauré alalergia, te tublà y te cësa''. Istitut Culturel Ladin „Micurà de Rü“ 1997. ISBN 88 8171 004 8. * [[Ingrid Runggaldier|Ingrid Runggaldier Moroder]]: te ''Ëres tla Ladinia. De artejanes y marcadëntes''.Catalogh, Museum Ladin Ciastel de Tor 2006. ISBN 88 89255 23 4. pl. 65-77. * Patrizia Ciechi Crepaz: ''L guant dala gherdëina''. Calënder de Gherdëina 2013, pl. 33. * Ulrike Maierhofer: ''Fè zandli''. Calënder de Gherdëina 2022, pl. 131-134. * Monika Kelder: ''Gherdëina y si rujeneda. N articul dl 1807 ora de "Der Sammler für Geschichte und Statistik von Tirol" de J. Steiner, "Pfleger zu Castellrutt"''. Calënder de Gherdëina 2022, pl. 68-79. == Cëla nce == * [[Marcadënc de Gherdëina]] * [[Ëiles de Gherdëina che zipla]] [[Categoria:Gherdëina|Zandli]] [[Categoria:Ert|Zandli]] [[Categoria:Storia|Zandli]] * [https://www.peer.tv/de/video/die-groedner-buckelkraemer Video sun i Zandlëc de Gherdëina. Peer.TV] r7016p2g25jwnq2cylxe40men78ybex Genovefa Costner 0 3668 252753 35800 2026-08-15T09:58:36Z Asenoner 208 252753 wikitext text/x-wiki [[File:Kostner Genovefa.jpg|miniatura]] {{Gherdëina}} '''Genovefa Costner''' (* [[28 de agost]] dl [[1824]] a [[La Ila]], † ai [[26 de mei]] dl [[1920]] a [[Urtijëi]]), dita Sefa dala Cazines. La fova na muta de na marcadënta che ova la butëiga ''l Cramer'' a La Ila. Si loma ie depënta sula dlieja de La Ila ajache la ova fa na dunazion ala dlieja. Fefa ova giatà nia marideda da n ufizier de Viena n mut [[Alois Kostner|Alois]] che ie pona deventà moler a Urtijëi cun na berstot de pasa 25 lauranc. Anda Sefa fajova cazines autes dala troht y la fova unida a sté ta Gherdëina tla cësa Planaces a Urtijëi. [[File:Genovefa Kostner deseni de Alois Kostner.jpg|miniatura|alt=Genovefa Kostner te n dessëni de si mut Alois Kostner |Genovefa Kostner te n dessëni de si mut Alois Kostner ]] == Bibliografia == * ''Gherdëina y si cëses nueves.'' Calënder de Gherdëina 1969, pl. 65 foto. * Erica Senoner, Matilde Pezzei, Marta Mussner: ''Ëiles de Gherdëina. Stories de vita de ëiles de Gherdëina, zacan y al didancuei.'' Chemuns de Gherdëina 2001, pl. 59. [[Categoria:Fëna|Costner, Genoveva]] [[Categoria:Persona ladina|Costner, Genoveva]] [[Categoria:Cultura ladina|Costner, Genoveva]] eloieb4oacu7zl5b9v0izbbafgao200 Dlieja Santa Maria ad Nives 0 3679 252756 250096 2026-08-15T09:59:45Z Asenoner 208 252756 wikitext text/x-wiki [[File:Dlieja de Sëlva dovia vedla pert.jpg|miniatura|alt=Dlieja de Sëlva cun ciampamil, dovia la vedla pert |Vedla pert dla dlieja cun ciampanil, dovia l'entreda dla curtina.]] {{Gherdëina}} [[File:Dlieja Santa Maria ad Nives dedora Sëlva.jpg|miniatura|alt=La pert plu nueva dla dlieja.|La pert plu nueva dla dlieja.]] [[File:Dlieja y curtina de Sëlva dovia.jpg|miniatura|alt=La dlieja dovia y la curtina.|La dlieja dovia y la curtina.]] La '''Dlieja Santa Maria ad Nives''' ie la [[dlieja (architetura)|dlieja]] dla pluania de [[Sëlva]]. La ie for stata na dlieja de pelegrinaje. == Storia == Te la rujeneda da uni di univel dit ''"vede ta la Madona"'' per di che n jiva te la dlieja de Sëlva per prië per vel aiut o regrazië. A prië ta la Madona jivun da [[Santa Cristina]] [[Ji cun la crëusc|cun la crëusc]] per na bona racolta la dumënia do Pasca. Ta la Madona muovi zacan da [[Laion]], da [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] o nchinamei unian sëura mont ca dai [[Val Badia|Badioc]]. D'inviern muova truepes cun la slita da Urtijëi per ji ta la Madona a prië. La prima capela ie unida fabricheda dai grofes Wolkenstein tl 1503. Bele tl 1577 ie la capela unida ngrandida cun doi auteresc, un dedicà a San Roch y l'auter a Santa Catarina y San Vit. Tl 1704 iel documentà che l fova te chëla dlieja nce n autere dedicà a Sant Antone de Padua. Chisc auteresc ie unic tëuc demetz cun l resanamënt dl 1872. Tl 1759 iel uni cunzedù de tenì l Santiscimo. Tl 1678 ie unì fabricà l ciampanil. La cansla ie unida fata tl 1722. L'ëura d ciampanil ie dl 1740. Tl an 1731 ie stata fabricheda na calonia y tl 1735 à la dlieja giatà per l prim iëde n si preve (Expositus), ma permò tl 1919 ie Sëlva deventeda na curazia y ai 1 de juni dl 1949 na pluania. [[File:Curtina dla Dlieja Santa Maria ad Nives Sëlva.jpg|miniatura|alt=La curtina de Sëlva.|La curtina de Sëlva.]] Tl an 1869 ie la naveda zentrela unida fata da nuef do n dessëni de [[Ciprian Pescosta]] ntlëuta pluan sa [[Bula]] y la direzion de Anton Rudiferia. I trei auteresc nueves ie unic fac da n Badiot, depënc y ndurei da Thaddeus Oberbacher. Trepa statues di auteresch ie unides fates tla berstot de [[Ferdinand Demetz]]<ref>Eugen Trapp: ''Kunstdenkmäler Ladiniens''. Istitut Ladin Micurà de Rü 2003. ISBN 88 8171 044 7. pl. 237.</ref>. Ai 23 de setëmber dl 1877 ie la nueva dlieja unida cunsagreda dal vëscul Johannes Haller de [[Trënt]]. Ntlëuta fova Sëlva sot al vëscul de Trënt. La curtina ie unida fata permò tl 1875 y ngrandida cun na arcada tl 1952. Te una dla capeles te curtina iel da udëi n relief de [[Luis Insam]] Tavela de Urtijëi. Tl 1874 ie stà dunà ala dlieja n orgun da pert de Josefina Sanoner, che vivova a [[Paris]], fia de Bastl Sanoner da Costa. Dal 1988 al 1990 ie la dlieja unida dassën ngrandida do n proiet de Albert Torggler, do che n ova zarà ju la vedla naveda y l fova restà me l vedl presbitere y l vedl jegher dovia. Ai 18 de dezëmber ie stata benedida la dlieja nueva y l cor cun la mujiga à ciantà la "Pitla mëssa ladina". Tla dlieja nueva ie i vieresc fac dala Tiroler Glasmalerei de Dispruch do l dessëni de Gotthard Bonell. I medalions sui trames y i cëves di sanc ntëur la porica ie de zipladëures de Sëlva. I reliefs dla stazions ie de Hubert Mussner.<ref>Stefan Demetz: ''Cronica dla dlieja nueva de Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1990, pl. 50-57.</ref>. L pluan da entlëuta Andreas Perathoner ova scit che fova dassën bën garateda i la miëura che n ëssa pedù fé<ref>Barbara Mussner, Georg Mischi: ''Die Pfarrkirche S. Maria in Wolkenstein-Gröden.'' Pluristamp 1995, pl. 5</ref>. Do chësc ultimo ressanamënt ie la dlieja fata de trëi pertes. La pitla capela che fova l jegher tertgotica dovia y l ciampanil, l presbitere neogotich cun l gran autere y cater vieresc spic, la pert moderna cun la gran rëjes dancà, doi pitla rëjes dales pertes, l orgun y la porica dut entëur. La dlieja ie n monumënt sot ala defendura di monumënc dla [[Provinzia autonoma de Bulsan|Provinzia de Bulsan Südtirol]]<ref>[https://www.provinz.bz.it/kunst-kultur/denkmalpflege/monumentbrowser-suche.asp?status=detail&id=18017 Monumënc sota defendura dla Provinzia de Bulsan]</ref>. == Dedite == <gallery> Dlieja dedite y autere Sëlva.jpg|La dlieja dedite cun autere. Dlieja dedite y orgun Sëlva.jpg|L orgun y la porica. Batum de miërmul Santa Maria Sëlva.jpg| L sas dl batum de miërmul. </gallery> L gran autere ie dedicà ala Madona cun n cheder dla ''Madona dl Aiut'' copia de n cheder de Lukas Cranach. Tla nisces dales perts dla Madona ie i sanc Lisabeta y Zacaria a man drëta y a man ciancia i sanc Iuchin y Ana. Dales pertes dl tabernacul cun relief de Victor Moroder iel statues di cater evangelisc cun Sant Ujep a man drëta y San Giuani Batista a man ciancia. Chisc sanc ie uni ziplei da Stina Holzknecht Obletter da Lip<ref>Erica Senoner, Matilde Pezzei, Marta Mussner: ''Ëiles de Gherdëina. Stories de vita de ëiles de Gherdëina, zacan y al didancuei''. Chemuns de Gherdëina, 2001, pl. 85</ref>. Dales pertes dl autere udons doi gran scultures San Piere y San Paul dunedes dal ferlëigher de Urtijëi [[Ferdinand Stuflesser]].<ref>T. G. ([[Tresl Gruber]]): ''S. Maria - Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1958, pl. 32-37.</ref>. == Presbitere == <gallery> Vieresc a nord presbitere Dlieja de Sëlva.jpg|Vieresc a nord dl presbitere. I stazion dlieja dla Madona te Sëlva.jpg|Prima stazion. Gran Autere dlieja dla Madona te Sëlva.jpg|Gran autere. XIV stazion dlieja dla Madona te Sëlva.jpg|14ma stazion. Vieresc a sud Dlieja de Sëlva.jpg|Vieresc a sud. </gallery> == Capela == La pert plu vedla dla dlieja ie na pitla sala te stil tertgotic cun n revëut a piza, trëi vieresc a spiza y na porta a spiza tla pert plu a uriënt dla dlieja. Sëura la porta cun curnisc de sas porfir ie n pitl relief de sas cun l blason di Wolkenstein y scit sotite: "WILHELMVS DE WOLKENSTAIN ANNO 1503". La capela ie l vedl jegher dla dlieja. Tla capela ie l vedl autere de San Sebastian cun Santa Catarina d'Alessandria y Santa Barbara che fova tla gran dlieja nchin al mudamënt dl 1988. <gallery> Rëjes vedla capela Santa Maria Sëlva.jpg|Rëjes dla capela cun blason Wolkenstein y data 1503. Autere sanc Sebastian Catarina y Barbara vedla capela Santa Maria Sëlva.jpg|Autere de San Sebastian. Revëut vedla capela Santa Maria Sëlva.jpg|Revëut a crëusc dla capela. Sas de fossa tla capela dla dlieja dla Madona te Sëlva.jpg|Sas de fossa de n grof Wolkenstein. Vedla capela tofla de rengraziament dlieja dla Madona te Sëlva.jpg|Tofla de rengraziamënt. </gallery> == Notes == <references/> == Bibliografia == * Franz Moroder: ''Das Grödnertal''. Sektion Gröden des Deutschen und Oesterreichischen Alpenvereins 1914, pl. 41-43. * Batista Ploner da Sotanives: ''La vedla dlieja de Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1915, pl. 78-80. * Sulé (Tresl Gruber): ''La dliejes de Gherdëina''. Calënder de Gherdëina 1953, pl. 29 * T. G. (Tresl Gruber): ''S. Maria - Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1958, pl. 32-37. * Fedele Demetz: ''N pue de storia de Sëlva.'' Calënder de Gherdëina 1966, pl. 51-53. * G ([[Pazifica Lardschneider Glück]]): ''Cënt ani dlieja de Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1978, pl. 60 * Stefan Demetz: ''Cronica dla dlieja nueva de Sëlva''. Calënder de Gherdëina 1990, pl. 50-57. * Helga Dorsch: ''Die Marienkirche in Sëlva/Wolkenstein von den Anfängen bis zum Ende des 19. Jahrhunderts''. [https://www.micura.it/upload-ladinia/files/96.pdf Ladinia XIV 1990, Istitut Ladin Micurà de Rü. pl. 87-111.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220106221448/https://www.micura.it/upload-ladinia/files/96.pdf |date=2022-01-06 }} * Stefan Demetz: ''Na bela festa per la sagreda dla dlieja nueva''. Calënder de Gherdëina 1991, pl. 64 * Francesco Ferrari: ''Cipriano Pescosta''. Documentazione Scientifica Editrice, Bologna 1992, pl. 163-167. * Stefan Demetz: ''Sëlva. Orgun nuef''. Calënder de Gherdëina 1995, pl. 73-77. * Barbara Mussner, Georg Mischi: ''Die Pfarrkirche S. Maria in Wolkenstein-Gröden''. Pluristamp 1995. * Babi Mussner: ''Per i 500 ani de nosta dlieja dla Madona te Sëlva''. Calënder de Gherdëina 2003, pl. 54 * Otto Runggaldier: ''500 ani dlieja dla Madona te Sëlva dal 1503 al 2003''. Pluania de Sëlva 2003. * Eugen Trapp: ''Kunstdenkmäler Ladiniens''. Istitut Ladin Micurà de Rü 2003. ISBN 88 8171 044 7. pl. 237-242. * Rudolf Mussner: ''150 Ani Cor de Sëlva.'' Cor de Sëlva 2022. == Autri cunliamënc == * [http://www.pluaniaselva.it/pluania-s-maria-selva/ Plata web dla Pluania de Sëlva] * [https://www.selvafoto.it/de/buch-wolkenstein.html?article%20id=12 Dliejes y capeles te Sëlva] [[Categoria:Dliejes de Sëlva|Dlieja, Madona da Nives]] [[Categoria:Ert|Dlieja, Madona da Nives]] d6sr1dzr8awq9zryf3b4tl7jrn3h279 Template:Infobox region taliana 10 6933 252727 252320 2026-08-15T09:19:11Z Asenoner 208 252727 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" | <big>{{{Inuem}}}</big> |- {{#if:{{{Inuem natif|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" align="center" style="font-size:110%" {{!}} ''{{{Inuem natif}}}'' | }} |- !colspan="2" bgcolor="#C4E5F8" | [[Regions de la Talia|Region]] |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P94}} | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P41}} | {{!}}- {{!}}style="width:130px;font-size:90%" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P94|format=\[\[File:%p {{!}} 90px {{!}} center {{!}}Blason de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} {{!}}{{!}} style="width:130px;font-size:90%" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P41|format=\[\[File:%p {{!}} 140px {{!}} center {{!}}Bandiera de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} {{!}}- {{!}}style="width:130px;font-size:90%" align="center" {{!}} Blason {{!}}{{!}} style="width:130px;font-size:90%" align="center" {{!}} Bandiera {{!}}- | {{!}}- {{!}}colspan="2" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P94|format=\[\[File:%p {{!}} 90px {{!}} center {{!}}Blason de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} {{!}}- }} | }} |- {{#if:{{{Foto|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" valign="top" style="border-top: 1px solid #a2a9b1" align="center" {{!}} [[File:{{{Foto}}}|300px|center]] {{!}}- {{!}} colspan="2" valign="top" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;font-size:90%;text-align:center"{{!}} {{{Descrizion foto}}} {{!}}- | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P18}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" valign="top" style="border-top: 1px solid #a2a9b1" align="center" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P18|format=\[\[File:%p {{!}} 300px {{!}} center {{!}}] \]\]}} {{!}}- | }} }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{Flag|Talia}} |- | style="width:130px;font-size:90%" |'''Capitela''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{{Capitèla}}} |- valign="top" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Geografia |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''Populazion''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{#invoke:wd|property|P1082}}}} ab. <small>({{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}})</small> {{#invoke:wd|references|P1082}} |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''Spersa''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km² {{#invoke:wd|references|P2046}} |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''Densità''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P1082}} / {{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1 }}}}&nbsp;ab./km² |- valign="top" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Aministrazion |- valign="top" {{#invoke:wd|references|P6}} |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''Presidënt''' || style="width:180px;font-size:90%" | [[{{#invoke:wd|property|P6}}]] |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |{{#if:{{{Sënta|}}}|'''Sënta'''}} || style="width:180px;font-size:90%" | {{#if:{{{Sënta|}}}|{{{Sënta}}}}} |-valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''[[Provinzies de la Talia|Provinzies]]''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{{Provinzies}}} |- valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" |'''Chemuns''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{{Chemuns}}}}} |- valign="top" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Auter |- valign="top" {{#if:{{{Rujenedes|}}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Rujenedes''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{{Rujenedes}}} | }} |- |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Zona d'orar]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | [[UTC+1]] (d'instà [[UTC+2]]) |- valign="top" |style="width:140px;font-size:90%"|'''[[Codesc ISO 3166]]''' || style="width:170px;font-size:90%" | {{#invoke:wd|property|P300}} |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P856}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Plata internet''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{url|{{#invoke:wd|property|P856}}}} | }} |- valign="top" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Cherta |-valign="top" |colspan="2" style="border-bottom: 2px solid #D3D3D3;" | {{#if:{{{Mapa1|}}}|[[File:{{{Mapa1}}}|300px|Cherta de {{{Inuem articul}}}]] }} |- valign="top" | colspan="2" style="border-bottom: 2px solid #D3D3D3;" align="center" | {{#if:{{{Mapa1|}}}|{{{Descrizion mapa1}}}}} |- valign="top" | colspan="2" style="border-bottom: 2px solid #D3D3D3;" | {{#if:{{{Mapa2|}}}|[[File:{{{Mapa2}}}|300px|Cherta de {{{Inuem articul}}}]] }} |- valign="top" | colspan="2" style="border-bottom: 2px solid #D3D3D3;" align="center" | {{#if:{{{Mapa2|}}}|{{{Descrizion mapa2}}}}} |- |}</includeonly><noinclude> {{Infobox region taliana |Inuem = provinzia de Asti |Bandiera = Flag of None.svg |Blason = Flag of None.svg |Mapa = White flag with question mark.png |Region = {{IT-TST}} |Capitèla = prova1 |Rujenedes = [[talian]] |Presidënt = Roberto Maroni |Provinzies = 120 |Chemuns = 120 |Spersa = 15 |Abitanc = 500 |Data abitanc = 2020 |Inuem articul = la Lombardia |Plata internet = }} <syntaxhighlight lang="wikitext"> {{Infobox region taliana |Inom luech = |Bandiera = |Blason = |Mapa = |Capitèla = |Lengaz = |Govern = |Souraspersa = |Chemuns = |Abitanc = |Data abitanc = }} </syntaxhighlight> [[Categoria:Template:Infobox|Region taliana]] [[Categoria:Template infobox region]] [[Categoria:Template:Talia]] </noinclude> m2mkoa8h8plkz8z7ykwtjj4smhl57l6 Abruzzo 0 6934 252731 246460 2026-08-15T09:23:02Z Asenoner 208 252731 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Abruzzo |Inuem articul = l Abruzzo |Rujenedes = [[talian]] |Mapa1 = Abruzzo_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Abruzzo, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Abruzzo te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Abruzzo |Capitèla = {{blason|L'Aquila}} |Sënta = Palazzo Silone - Via Leonardo da Vinci 6, 67100 L'Aquila |Provinzies = [[Provinzia de Chieti|Chieti]], [[Provinzia de L'Aquila|L'Aquila]], [[Provinzia de Pescara|Pescara]], [[Provinzia de Teramo|Teramo]] |Chemuns = 305 }} L '''Abruzzo''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 10.831,84&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[L'Aquila]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt dl Abruzzo ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] q56kchlk472fa8efwtl2ivl1w8z7gi8 Basilicata 0 6935 252732 246455 2026-08-15T09:23:34Z Asenoner 208 252732 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Basilicata |Inuem articul = la Basilicata |Mapa1 = Basilicata_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Basilicata, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Basilicata te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Basilicata |Capitèla = {{blason|Potenza|text=[[Potenza (zità)|Potenza]]}} |Sënta = Via Vincenzo Verrastro 4, 85100 Potenza |Provinzies = [[Provinzia de Matera|Matera]], [[Provinzia de Potenza|Potenza]] |Chemuns = 131 }} La '''Basilicata''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 10.073,32&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[Potenza (zità)|Potenza]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] 5424vdfin7xohoy4kexuh3japhixoqn 252746 252732 2026-08-15T09:29:53Z Asenoner 208 252746 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Basilicata |Inuem articul = la Basilicata |Mapa1 = Basilicata_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Basilicata, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Basilicata te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Basilicata |Capitèla = {{blason|Potenza|text=[[Potenza (zità)|Potenza]]}} |Sënta = Via Vincenzo Verrastro 4, 85100 Potenza |Provinzies = [[Provinzia de Matera|Matera]], [[Provinzia de Potenza|Potenza]] |Chemuns = 131 }} La '''Basilicata''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} sun na spersa de 10.073,32&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[Potenza (zità)|Potenza]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt de la Basilicata ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] g2kezw5kz4s2qy3jwtxf7l9i9zuqyru Calabria 0 6936 252733 246454 2026-08-15T09:24:04Z Asenoner 208 252733 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Calabria |Inuem articul = la Calabria |Foto = Cliff_at_Tropea,_Italy,_Sep_2005.jpg |Descrizion foto = Ududa de [[Tropea]] |Mapa1 = Calabria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Calabria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Calabria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Calabria |Capitèla = {{blason|Catanzaro}} |Sënta = Via Massara 2, 88100 Catanzaro |Provinzies = [[Provinzia de Catanzaro|Catanzaro]], [[Provinzia de Cosenza|Cosenza]], [[Provinzia de Crotone|Crotone]], ''[[Zità metropolitana de Reggio Calabria|Reggio Calabria]]'', [[Provinzia de Vibo Valentia|Vibo Valentia]] |Chemuns = 409 chemuns }} La '''Calabria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Catanzaro]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] j6z7cqdojbto7yqsvcpchb00xnyqb66 252734 252733 2026-08-15T09:24:23Z Asenoner 208 252734 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Calabria |Inuem articul = la Calabria |Foto = Cliff_at_Tropea,_Italy,_Sep_2005.jpg |Descrizion foto = Ududa de [[Tropea]] |Mapa1 = Calabria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Calabria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Calabria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Calabria |Capitèla = {{blason|Catanzaro}} |Sënta = Via Massara 2, 88100 Catanzaro |Provinzies = [[Provinzia de Catanzaro|Catanzaro]], [[Provinzia de Cosenza|Cosenza]], [[Provinzia de Crotone|Crotone]], ''[[Zità metropolitana de Reggio Calabria|Reggio Calabria]]'', [[Provinzia de Vibo Valentia|Vibo Valentia]] |Chemuns = 409 chemuns }} La '''Calabria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Catanzaro]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] mett6z6c673rtai3n2hwepqivoi864h 252745 252734 2026-08-15T09:29:52Z Asenoner 208 252745 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Calabria |Inuem articul = la Calabria |Foto = Cliff_at_Tropea,_Italy,_Sep_2005.jpg |Descrizion foto = Ududa de [[Tropea]] |Mapa1 = Calabria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Calabria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Calabria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Calabria |Capitèla = {{blason|Catanzaro}} |Sënta = Via Massara 2, 88100 Catanzaro |Provinzies = [[Provinzia de Catanzaro|Catanzaro]], [[Provinzia de Cosenza|Cosenza]], [[Provinzia de Crotone|Crotone]], ''[[Zità metropolitana de Reggio Calabria|Reggio Calabria]]'', [[Provinzia de Vibo Valentia|Vibo Valentia]] |Chemuns = 409 chemuns }} La '''Calabria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Catanzaro]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt de la Calabria ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] itkszpimetbs4wqpaqdj1507y0gt3ac Campania 0 6937 252735 246456 2026-08-15T09:24:48Z Asenoner 208 252735 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Campania |Inuem articul = la Campania |Bandiera = Flag of Campania.svg |Blason = Regione-Campania-Stemma.svg |Foto = Ravello_September_2007.jpg |Descrizion foto = La [[costa de Amalfi]] ududa da [[Ravello]] |Mapa1 = Campania_in_Italy.svg |Mapa2 = Map_of_region_of_Campania,_Italy,_with_provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Campania te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Campania |Capitèla = {{blason|Napoli}} |Sënta = Via Santa Lucia 81, 80132 [[Napoli]] |Provinzies = [[Provinzia de Avellino|Avellino]], [[Provinzia de Benevento|Benevento]], [[Provinzia de Caserta|Caserta]], ''[[Zità metropolitana de Napoli|Napoli]]'', [[Provinzia de Salerno|Salerno]] |Chemuns = 550 chemuns |Plata internet = regione.campania.it }} La '''Campania''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Napoli]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> [[Categoria:Regions de la Talia]] {{Regions de la Talia}} hqxop6x9b2whuj31w7ogsqfctdwycw7 252744 252735 2026-08-15T09:29:49Z Asenoner 208 252744 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Campania |Inuem articul = la Campania |Bandiera = Flag of Campania.svg |Blason = Regione-Campania-Stemma.svg |Foto = Ravello_September_2007.jpg |Descrizion foto = La [[costa de Amalfi]] ududa da [[Ravello]] |Mapa1 = Campania_in_Italy.svg |Mapa2 = Map_of_region_of_Campania,_Italy,_with_provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = La Campania te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de la Campania |Capitèla = {{blason|Napoli}} |Sënta = Via Santa Lucia 81, 80132 [[Napoli]] |Provinzies = [[Provinzia de Avellino|Avellino]], [[Provinzia de Benevento|Benevento]], [[Provinzia de Caserta|Caserta]], ''[[Zità metropolitana de Napoli|Napoli]]'', [[Provinzia de Salerno|Salerno]] |Chemuns = 550 chemuns |Plata internet = regione.campania.it }} La '''Campania''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Napoli]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt de la Campania ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> [[Categoria:Regions de la Talia]] {{Regions de la Talia}} pv8i9dzstam1jqc6t2d4kdrzkmdgwj1 Emilia-Romagna 0 6938 252736 246462 2026-08-15T09:25:23Z Asenoner 208 252736 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Emilia-Romagna |Inuem articul = l'Emilia-Romagna |Foto = Modena_Palazzo_Comunale_e_Duomo.jpg |Descrizion foto = La plaza dl dom de [[Modena]] |Rujenedes = |Mapa1 = Emilia-Romagna_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Emilia-Romagna, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Emilia-Romagnate la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Emilia-Romagna |Capitèla = {{blason|Bologna}} |Sënta = Viale Aldo Moro 52, 40127 Bologna |Provinzies = ''[[Zità metropolitana de Bologna|Bologna]]'', [[Provinzia de Ferrara|Ferrara]], [[Provinzia de Forlì-Cesena|Forlì-Cesena]], [[Provinzia de Modena|Modena]], [[Provinzia de Parma|Parma]], [[Provinzia de Piacenza|Piacenza]], [[Provinzia de Ravenna|Ravenna]], [[Provinzia de Reggio Emilia|Reggio Emilia]], [[Provinzia de Rimini|Rimini]] |Chemuns = 333 chemuns }} L{{'}}'''Emilia-Romagna''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Bologna]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] 4m00cwr1xlseoxl6n3bos24rhmg1rm0 252737 252736 2026-08-15T09:26:26Z Asenoner 208 252737 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Emilia-Romagna |Inuem articul = l'Emilia-Romagna |Foto = Modena_Palazzo_Comunale_e_Duomo.jpg |Descrizion foto = La plaza dl dom de [[Modena]] |Rujenedes = |Mapa1 = Emilia-Romagna_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Emilia-Romagna, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Emilia-Romagnate la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Emilia-Romagna |Capitèla = {{blason|Bologna}} |Sënta = Viale Aldo Moro 52, 40127 Bologna |Provinzies = ''[[Zità metropolitana de Bologna|Bologna]]'', [[Provinzia de Ferrara|Ferrara]], [[Provinzia de Forlì-Cesena|Forlì-Cesena]], [[Provinzia de Modena|Modena]], [[Provinzia de Parma|Parma]], [[Provinzia de Piacenza|Piacenza]], [[Provinzia de Ravenna|Ravenna]], [[Provinzia de Reggio Emilia|Reggio Emilia]], [[Provinzia de Rimini|Rimini]] |Chemuns = 333 chemuns }} L''''Emilia-Romagna''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|reference|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Bologna]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] rpn6l5esstz51otbuilcbbhqd2ghz8s 252743 252737 2026-08-15T09:29:47Z Asenoner 208 252743 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Emilia-Romagna |Inuem articul = l'Emilia-Romagna |Foto = Modena_Palazzo_Comunale_e_Duomo.jpg |Descrizion foto = La plaza dl dom de [[Modena]] |Rujenedes = |Mapa1 = Emilia-Romagna_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Emilia-Romagna, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Emilia-Romagnate la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Emilia-Romagna |Capitèla = {{blason|Bologna}} |Sënta = Viale Aldo Moro 52, 40127 Bologna |Provinzies = ''[[Zità metropolitana de Bologna|Bologna]]'', [[Provinzia de Ferrara|Ferrara]], [[Provinzia de Forlì-Cesena|Forlì-Cesena]], [[Provinzia de Modena|Modena]], [[Provinzia de Parma|Parma]], [[Provinzia de Piacenza|Piacenza]], [[Provinzia de Ravenna|Ravenna]], [[Provinzia de Reggio Emilia|Reggio Emilia]], [[Provinzia de Rimini|Rimini]] |Chemuns = 333 chemuns }} L''''Emilia-Romagna''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|reference|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Bologna]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt de l'Emilia-Romagna ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references/> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] rhbs9xzxhan6rrxy43ox3oey5r8t1f7 Friul-Unieja-Giulia 0 6939 252738 246467 2026-08-15T09:26:55Z Asenoner 208 252738 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Friul-Unieja-Giulia |Inuem natif = Friuli-Venezia-Giulia ([[talian]])<br>Friûl-Vignesie Julie ([[Lingaz ladin furlan|furlan]])<br>Furlanija-Julijska krajina ([[lingaz sloven|sloven]]) |Bandiera = Flag_of_Friuli-Venezia_Giulia.svg |Blason = CoA_of_Friuli-Venezia_Giulia.svg |Foto = Laghi_Di_Fusine_(210396055).jpeg |Descrizion foto = L lech de [[Fusine in Valromana]] |Rujenedes = [[talian]], [[lingaz sloven|sloven]], [[Lingaz ladin furlan|furlan]], [[tudësch]] |Mapa1 = Friuli-Venezia_Giulia_in_Italy.svg |Mapa2 = Map_of_region_of_Friuli-Venezia_Giulia,_Italy,_with_provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Friul-Unieja-Giulia te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Friul-Unieja-Giulia |Capitèla = {{blason|Triest}} |Sënta = Piazza Unità d'Italia 1, 34121 Triest |Provinzies = [[Provinzia de Gorizia|Gorizia]], [[Provinzia de Pordenone|Pordenone]], [[Provinzia de Triest|Triest]], [[Provinzia de Udin|Udin]] |Chemuns = 216 chemuns }} L '''Friul-Unieja-Giulia''' ([[talian]]: ''Friuli-Venezia-Giulia'', [[Lingaz ladin furlan|furlan]]: ''Friûl-Vignesie Julie'', [[lingaz sloven|sloven]]: ''Furlanija-Julijska krajina'') ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Triest]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] 9wo9qvlisypq27tmzsul647eijni3kk 252742 252738 2026-08-15T09:29:44Z Asenoner 208 252742 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Friul-Unieja-Giulia |Inuem natif = Friuli-Venezia-Giulia ([[talian]])<br>Friûl-Vignesie Julie ([[Lingaz ladin furlan|furlan]])<br>Furlanija-Julijska krajina ([[lingaz sloven|sloven]]) |Bandiera = Flag_of_Friuli-Venezia_Giulia.svg |Blason = CoA_of_Friuli-Venezia_Giulia.svg |Foto = Laghi_Di_Fusine_(210396055).jpeg |Descrizion foto = L lech de [[Fusine in Valromana]] |Rujenedes = [[talian]], [[lingaz sloven|sloven]], [[Lingaz ladin furlan|furlan]], [[tudësch]] |Mapa1 = Friuli-Venezia_Giulia_in_Italy.svg |Mapa2 = Map_of_region_of_Friuli-Venezia_Giulia,_Italy,_with_provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Friul-Unieja-Giulia te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Friul-Unieja-Giulia |Capitèla = {{blason|Triest}} |Sënta = Piazza Unità d'Italia 1, 34121 Triest |Provinzies = [[Provinzia de Gorizia|Gorizia]], [[Provinzia de Pordenone|Pordenone]], [[Provinzia de Triest|Triest]], [[Provinzia de Udin|Udin]] |Chemuns = 216 chemuns }} L '''Friul-Unieja-Giulia''' ([[talian]]: ''Friuli-Venezia-Giulia'', [[Lingaz ladin furlan|furlan]]: ''Friûl-Vignesie Julie'', [[lingaz sloven|sloven]]: ''Furlanija-Julijska krajina'') ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Triest]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt dl Friul-Unieja-Giulia ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] rkab0ofsxy3vyrryb4ji48gl6hjn93w Lazio 0 6940 252739 246458 2026-08-15T09:27:23Z Asenoner 208 252739 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Lazio |Inuem articul = l Lazio |Foto = Vallée_de_l'Aniene_et_Monts_Prénestiens.JPG |Descrizion foto = La valeda dl [[Aniene]] |Rujenedes = |Mapa1 = Lazio_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Lazio, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Lazio te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Lazio |Capitèla = {{blason|Roma}} |Sënta = Via Rosa Raimondi Garibaldi 7, 00145 [[Roma]] |Provinzies = [[Provinzia de Frosinone|Frosinone]], [[Provinzia de Latina|Latina]], [[Provinzia de Rieti|Rieti]], ''[[Zità metropolitana de Roma|Roma]]'', [[Provinzia de Viterbo|Viterbo]] |Chemuns = 378 chemuns }} L '''Lazio''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions]] de la [[Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Roma]]. Datrai ti vëniel a l'infal dit ''la Lazio'', ma cul articul feminin mienun [[S.S. Lazio|la scuadra dl juech al palé]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] 76w3r9gloaippwsm5fjit4yu336bbyp 252740 252739 2026-08-15T09:28:14Z Asenoner 208 252740 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Lazio |Inuem articul = l Lazio |Foto = Vallée_de_l'Aniene_et_Monts_Prénestiens.JPG |Descrizion foto = La valeda dl [[Aniene]] |Rujenedes = |Mapa1 = Lazio_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Lazio, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Lazio te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Lazio |Capitèla = {{blason|Roma}} |Sënta = Via Rosa Raimondi Garibaldi 7, 00145 [[Roma]] |Provinzies = [[Provinzia de Frosinone|Frosinone]], [[Provinzia de Latina|Latina]], [[Provinzia de Rieti|Rieti]], ''[[Zità metropolitana de Roma|Roma]]'', [[Provinzia de Viterbo|Viterbo]] |Chemuns = 378 chemuns }} L '''Lazio''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions]] de la [[Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Roma]]. Datrai ti vëniel a l'infal dit ''la Lazio'', che ie l articul che vën adurvà per la [[S.S. Lazio|la scuadra dl juech al palé]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] efdc8rekbsz6tn1i2r6ikk4jikptnh7 252741 252740 2026-08-15T09:29:41Z Asenoner 208 252741 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Lazio |Inuem articul = l Lazio |Foto = Vallée_de_l'Aniene_et_Monts_Prénestiens.JPG |Descrizion foto = La valeda dl [[Aniene]] |Rujenedes = |Mapa1 = Lazio_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Lazio, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L Lazio te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies dl Lazio |Capitèla = {{blason|Roma}} |Sënta = Via Rosa Raimondi Garibaldi 7, 00145 [[Roma]] |Provinzies = [[Provinzia de Frosinone|Frosinone]], [[Provinzia de Latina|Latina]], [[Provinzia de Rieti|Rieti]], ''[[Zità metropolitana de Roma|Roma]]'', [[Provinzia de Viterbo|Viterbo]] |Chemuns = 378 chemuns }} L '''Lazio''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions]] de la [[Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|references|P2046}}round 0}}}}&nbsp;km². Si capitela y majera zità ie [[Roma]]. Datrai ti vëniel a l'infal dit ''la Lazio'', che ie l articul che vën adurvà per la [[S.S. Lazio|la scuadra dl juech al palé]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt dl Lazio ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] bzrdy2nx5zdu55dujwcia9wdcv78lld Umbria 0 6949 252728 246097 2026-08-15T09:20:40Z Asenoner 208 252728 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Umbria |Inuem articul = l'Umbria |Rujenedes = [[talian]] |Mapa1 = Umbria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Umbria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Umbria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Umbria |Capitèla = {{blason|Perugia}} |Sënta = Palazzo Donini - Corso Vannucci 96, 06121 Perugia |Provinzies = [[Provinzia de Perugia|Perugia]], [[Provinzia de Terni|Terni]] |Spersa = 8464.33 |Abitanc = 891181 |Chemuns = 92 |Data abitanc = 2020 |Plata internet = https://www.regione.umbria.it }} L{{'}}'''Umbria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de 8.464,33&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[Perugia]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] tc11l8jgurr36j4h2o2773n3sdtww1h 252729 252728 2026-08-15T09:20:58Z Asenoner 208 252729 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Umbria |Inuem articul = l'Umbria |Rujenedes = [[talian]] |Mapa1 = Umbria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Umbria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Umbria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Umbria |Capitèla = {{blason|Perugia}} |Sënta = Palazzo Donini - Corso Vannucci 96, 06121 Perugia |Provinzies = [[Provinzia de Perugia|Perugia]], [[Provinzia de Terni|Terni]] |Chemuns = 92 |Plata internet = https://www.regione.umbria.it }} L{{'}}'''Umbria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de 8.464,33&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[Perugia]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] 891ilw55qia13giyn8yw5ms5raugur3 252730 252729 2026-08-15T09:22:34Z Asenoner 208 252730 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox region taliana |Inuem = Umbria |Inuem articul = l'Umbria |Rujenedes = [[talian]] |Mapa1 = Umbria_in_Italy.svg |Mapa2 = Map of region of Umbria, Italy, with provinces-it.svg |Descrizion mapa1 = L'Umbria te la Talia |Descrizion mapa2 = Provinzies de l'Umbria |Capitèla = {{blason|Perugia}} |Sënta = Palazzo Donini - Corso Vannucci 96, 06121 Perugia |Provinzies = [[Provinzia de Perugia|Perugia]], [[Provinzia de Terni|Terni]] |Chemuns = 92 |Plata internet = https://www.regione.umbria.it }} L{{'}}'''Umbria''' ie una de la [[Regions de la Talia|20 regions de la Talia]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de 8.464,33&nbsp;km².<ref>https://www.databasecomuni.it/</ref> Si capitela y majera zità ie [[Perugia]]. ==Geografia== ==Storia== ==Pulitica== L presidënt de l'Umbria ie [[{{#invoke:wd|property|P6}}]]. ==Referënzes== <references /> {{Regions de la Talia}} [[Categoria:Regions de la Talia]] pf0u04hgwnr7zkd0uxczex749c3ac03 Jakob Sotriffer 0 13986 252755 236486 2026-08-15T09:59:29Z Asenoner 208 252755 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Jakob Sotriffer |Auter inuem = Iocl de Plajes |Foto = Jakob Sotriffer.jpg |Descrizion foto = Sotriffer tl 1850 |Nasciù/da = 30 de jené [[1796]] |Mort/a = 28 de auril [[1856]] |Suplì/da = Urtijëi |Educazion = Academia a Viena |Cunesciù/da per = Ël à metù su la prima scola d'ert de Gherdëina |Operes cunesciudes = Rëjes dla dlieja de San Durich a Urtijëi |Muvimënt = |Uem/fëna = Anna Maria Prinoth |Firma = }} [[File:Jakob_Sotriffer_Museum_Gröden.jpg|miniatura|Dessëni de Jakob Sotriffer fat te si ani de Viena]] [[File:Portal_Jakob_Sotriffer_Urtijei.jpg|miniatura|Rëjes dla [[dlieja de San Durich|dlieja San Durich]] de [[Urtijëi]] de Jakob Sotriffer]] '''Jakob Sotriffer''' (* 30 de jené [[1796]] a [[Urtijëi]]; † 28 de auril [[1856]] a Urtijëi) ie stat n scultëur de [[Gherdëina]] y l prim maester dla [[Scola d'Ert Urtijëi|scola de dessëni]] de Urtijëi. == Vita == Jakob à mparà da si pere Christian Sotriffer (1751–1830) da Ruf cunesciù per fé castli di orguni. Si loma fova Maria Anna Runggaldier. Tl 1821 à l coser Franz I. cunzedù de mëter su na scola de dessëni a Urtijëi per miuré la qualitá dl ert de ziplé te Gherdëina. Jakob ie stat cris ora danter cater per unì mandà a [[Viena]] a fé na scola. A Viena ie'l stat sun l Academia ma nce tla bertots de scultëures, turnadëures, nduradëures y lachiereri. Pernanche l fova ruà a Viena tl 1822, al purtà al coser doi seves de alabaster cun na Imacolata, copia dl Canova y n San Giuani Batista y à giatà perchël 300 gulden. Dan che Jakob ova mo finà a Viena, al giatà l prim pest Gundel. N premi de na bedaia d'or che univa dat ai miëures dla academia. Ai 15 de utober dl 1824 à Sotriffer finà la scola y ai 25 de jené dl 1825 ie stata inaugureda cun na gran festa la prima scola de dessëni de Gherdëina tla cësa Steifl<ref>''Gherdëina y si cëses nueves (1956-1966)''. [[Calënder de Gherdëina]] 1969, pl. 66. Foto dla cëses Steifl y Ianon.</ref> a Urtijëi ulache ël ie deventà maester. [[Matie Ploner]] che fova ntlëuta urgrister a [[Ciastel (chemun)|Ciastel]] ova aposta per chësta festa scrit na ciantia per i musicontri y ciantarins di luech. Permò tl 1932 iel unì cunzedù nce l nseniamënt dl mudelé cun cëira, ma l dessëni univa for cunscidrà la materia plu mpurtanta. Do Jacob ie deventà nseniant Christian si mut (1835–1908), pona [[Johann Burgauner]] y ala fin Vinzenz Runggaldier-Janon (1839–1892) fina al 1890, canche la scola ie unida stluta. Tl 1828 à Jakob mandà per si nteressamënt 169 pec ziplei da 33 zipladësses y 133 zipladëures al Museum Ferdinandeum de [[Dispruch]] da permò giaurì. Sotriffer ie stat aministradëur dla cassa di pueresc dl chemun de Urtijëi. Ël à maridà Maria Anna Prinoth ai 27 de utober dl 1834 == Lëures == L Museum Gherdëina à na pietà de alabaster y n valgun dessënies d'ël. D'ël savons che l à ziplà angiuli per la dlieja dla pluania de Persenon y la rëjes dla dlieja San Durich a Urtijëi. == Bibliografia == * ''Bera Iacun Sotriffer da Ianon y si prima scola de dessëni''. [[Calënder de Gherdëina]] 1979, pl. 54-57 * Constantin von Wurzbach: Sotriffer, Johann Jacob. In: Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich. 36. Theil. Kaiserlich-königliche Hof- und Staatsdruckerei, Viena 1878, S. 36 f. (Digitalisat). * [[Franz Moroder]]: ''Das Grödner Tal.'' 2. Auflage. Section Gröden des Deutschen und Österreichischen Alpenvereins, Urijëi 1914. * [[Marina Demetz]]: ''Hausierhandel, Hausindustrie und Kunstgewerbe im Grödental. Vom 18. bis zum beginnenden 20. Jahrhundert'' (= ''Tiroler Wirtschaftsstudien.'') Bd. 38. Wagner, Dispruc 1987, ISBN 3-7030-0186-0 (Zugleich: Innsbruck, Universität, Dissertation, 1984). * Christine Gruber – Ellen Hastaba: Sotriffer, Johann Jakob. In: Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950 (ÖBL). Band 12, Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Wien 2005, <nowiki>ISBN 3-7001-3580-7</nowiki>, S. 433 f. (Direktlinks auf S. 433, S. 434). == Notes == <references /> == Weblinks == * [https://books.google.it/books?id=fOwIAQAAIAAJ&pg=RA7-PA92&lpg=RA7-PA92&dq=%22jakob+sotriffer%22&source=bl&ots=zvBq2EGZpl&sig=5okY3PprWsSh6DECZ7dzh72otYw&hl=it&ei=6TEbTaaSNcPxsga79YX6DQ&sa=X&oi=book_result&ct=result#v=onepage&q=%22jakob%20sotriffer%22&f=false Morgenblatt für gebildete Leser, Volume 28, 2. Teil vom. 21. März 1825 (Zitiert: Bote von und für Tirol 7. März 1825) .] [[Categoria:Uem|Sotriffer, Jakob]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina|Sotriffer, Jakob]] [[Categoria:Persona de Urtijëi|Sotriffer, Jakob]] c2ltb12mlmpybeejd20py2wu0wab2vo Frankfurt (Oder) 0 20651 252701 242713 2026-08-15T07:24:16Z Asenoner 208 252701 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{Per|la zità tl Hessen|Frankfurt sul Main}} {{Infobox_chemun_Germania |Foto = 01 Luftbild Frankfurt oder Slubice 09072011.jpg |Inuem luech = Frankfurt (Oder) |Bandiera = |Blason = DEU_Frankfurt (Oder)_COA.svg |Stat federal = {{DE-BB}} |Landkreis = ''[[kreisfreie Stadt]]'' |Fundazion = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |DEU |label = Frankfurt (Oder) |latitudineGradi = 52 |latitudinePrimi = 21 |longitudineGradi = 14 |longitudinePrimi = 33 |position = left |width = 300 |float = center |relief = yes }} |}}'''Frankfurt sun la Oder''' o mé '''Frankfurt (Oder)''' ie na [[zità]] te la [[Germania]] tl [[Stac federei de la Germania|stat federel]] [[Brandenburg]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². La zità ie sul [[ruf]] [[Oder]] y à l medemo inuem sciche [[Frankfurt sul Main]], che ie plu cunesciuda y ie sul ruf [[Main]]. ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Chemuns dl Brandenburg]] [[Categoria:Chemuns de la Germania]] 9n0cjv87alhgy7ogl1lp3lgp5noa7px Template:Infobox chemun Franzia 10 21068 252762 251906 2026-08-15T10:33:51Z Asenoner 208 252762 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| class="infobox" cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" {{#if:{{{Foto|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} [[File:{{{Foto}}}|310px|center]] {{!}}- | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P18}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P18|format=\[\[File:%p {{!}} 310px {{!}} center {{!}}] \]\]}} {{!}}- | }} }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:120%" | {{{Inuem luech}}} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P94}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P94|format=\[\[File:%p {{!}} 90px {{!}} center {{!}}Blason de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} {{!}}- | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="center" | style="width:130px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{FRA}} |- valign="center" |style="width:130px;font-size:90%" |'''[[Regions de la Franzia|Region]]''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{{Region}}} |- valign="center" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P625}} | {{!}}- valign="center" {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''[[Dipartimënc de la Franzia|Dipartimënt]]''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{flag|{{#invoke:wd|property|P131}}}} | }} |- valign="center" |style="width:130px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|'''Fundazion'''}} || style="width:180px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|{{{Fundazion}}}}} |- valign="top" |style="width:130px;font-size:90%" | '''Populazion''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{#invoke:wd|property|P1082}}}} ab. <small>({{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}})</small>{{#invoke:wd|references|P1082}} |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:130px;font-size:90%" {{!}} '''Densità''' {{!}}{{!}} style="width:180px;font-size:90%" {{!}} {{formatnum:{{#expr: {{#invoke:wd|property|P1082}} / {{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1 }}}}&nbsp;ab./km² | }} |-style="margin:0;background:#ccccff";width:100%" align="center" cellpadding="2" |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Geografia |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P625}} | {{!}}- valign="center" {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Coordinedes''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|property|linked|references|P625}} | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2044}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Autëza''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#invoke:wd|properties|raw|P2044}}}}&nbsp;m | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Spersa''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round1}}}}&nbsp;km²{{#invoke:wd|references|P2046}} | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Auter |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P395}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Targa de l'auto''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P395}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P281}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Codesc de la posta''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P281}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P374}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''[[INSEE|Codesc INSEE]]''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P374}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P856}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Plata internet''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{url|{{#invoke:wd|property|P856}}}} | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Cherta |- |colspan="2" align="center" | {{{Cherta}}} |- |}</includeonly> <noinclude> {{Infobox chemun Franzia |Foto = Pont-R08-Lafayet-10.JPG |Inuem luech = Lyon |Blason = Coat_of_Arms_of_Lyon.svg |Region = [[Auvergne-Rhône-Alpes]] |Dipartimënt = [[Lyon Metropolis]] |Fundazion = |Spersa = 50 |Coordinates = {{coord|45|50|N|4|50|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format--> |Data abitanc = 1-1-2019 |Abitanc chemun = 500 |Abitanc metro = |INSEE = 546 |Codesc posta = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |FRA |label = Lyon |latitudineGradi = 45 |latitudinePrimi = 50 |longitudineGradi = 4 |longitudinePrimi = 50 |position = top |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}[[Categoria:Templates Franzia]]</noinclude> 98nilg6tt6ru0yktog1g0wompu3lc2u 252763 252762 2026-08-15T10:34:41Z Asenoner 208 252763 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| class="infobox" cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" {{#if:{{{Foto|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} [[File:{{{Foto}}}|310px|center]] {{!}}- | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P18}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P18|format=\[\[File:%p {{!}} 310px {{!}} center {{!}}] \]\]}} {{!}}- | }} }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:120%" | {{{Inuem luech}}} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P94}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P94|format=\[\[File:%p {{!}} 90px {{!}} center {{!}}Blason de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} {{!}}- | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="center" | style="width:130px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{FRA}} |- valign="center" |style="width:130px;font-size:90%" |'''[[Regions de la Franzia|Region]]''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{{Region}}} |- valign="center" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P625}} | {{!}}- valign="center" {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''[[Dipartimënc de la Franzia|Dipartimënt]]''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{flag|{{#invoke:wd|property|P131}}}} | }} |- valign="center" |style="width:130px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|'''Fundazion'''}} || style="width:180px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|{{{Fundazion}}}}} |- valign="top" |style="width:130px;font-size:90%" | '''Populazion''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{formatnum:{{#invoke:wd|property|P1082}}}} ab. <small>({{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}})</small>{{#invoke:wd|references|P1082}} |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:130px;font-size:90%" {{!}} '''Densità''' {{!}}{{!}} style="width:180px;font-size:90%" {{!}} {{formatnum:{{#expr: {{#invoke:wd|property|P1082}} / {{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1 }}}}&nbsp;ab./km² | }} |-style="margin:0;background:#ccccff";width:100%" align="center" cellpadding="2" |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Geografia |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P625}} | {{!}}- valign="center" {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Coordinedes''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|property|linked|references|P625}} | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2044}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Autëza''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#invoke:wd|property|raw|P2044}}}}&nbsp;m | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Spersa''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round1}}}}&nbsp;km²{{#invoke:wd|references|P2046}} | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Auter |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P395}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Targa de l'auto''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P395}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P281}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Codesc de la posta''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P281}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P374}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''[[INSEE|Codesc INSEE]]''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P374}} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P856}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Plata internet''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{url|{{#invoke:wd|property|P856}}}} | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Cherta |- |colspan="2" align="center" | {{{Cherta}}} |- |}</includeonly> <noinclude> {{Infobox chemun Franzia |Foto = Pont-R08-Lafayet-10.JPG |Inuem luech = Lyon |Blason = Coat_of_Arms_of_Lyon.svg |Region = [[Auvergne-Rhône-Alpes]] |Dipartimënt = [[Lyon Metropolis]] |Fundazion = |Spersa = 50 |Coordinates = {{coord|45|50|N|4|50|E|display=inline}} <!--mantenì genau chësc format--> |Data abitanc = 1-1-2019 |Abitanc chemun = 500 |Abitanc metro = |INSEE = 546 |Codesc posta = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |FRA |label = Lyon |latitudineGradi = 45 |latitudinePrimi = 50 |longitudineGradi = 4 |longitudinePrimi = 50 |position = top |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}[[Categoria:Templates Franzia]]</noinclude> s6fglnlogvh7cqzbsd6zmz0lohda7lr Gréoux-les-Bains 0 62783 252764 91484 2026-08-15T10:35:35Z Asenoner 208 252764 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox chemun Franzia |Foto = |Inuem luech = Gréoux-les-Bains |Region = {{flag|Provence-Alpes-Côte d’Azur}} |Dipartimënt = [[Alpes-de-Haute-Provence]] |Fundazion = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |FRA |label = Gréoux-les-Bains |latitudineGradi = 43 |latitudinePrimi = 45 |longitudineGradi = 5 |longitudinePrimi = 53 |position = left |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Gréoux-les-Bains''' ie n luech de la [[Franzia]] te la [[Regions de la Franzia|region]] [[Provence-Alpes-Côte d’Azur]] y tl [[Dipartimënc de la Franzia|dipartimënt]] [[Alpes-de-Haute-Provence]]. Tl 2019 ovela na populazion de {{formatnum:2635}} y na spersa de 69.46&nbsp;km².<ref name=popleg2019>{{cite web |title=Téléchargement du fichier d'ensemble des populations légales en 2019 |url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/6011070 |publisher={{wikidata|property|linked|eid=Q110382235|P123}} |date=28 December 2020}}</ref> == Geografia == == Storia == == Notes == <references/> [[Categoria:Chemun de la Franzia]] [[Categoria:Provence-Alpes-Côte d’Azur]] [[Categoria:Alpes-de-Haute-Provence]] rkvwy11xx6xrnhhu9zj4jscu2oz40vg Bacares 0 111800 252771 151779 2026-08-15T11:02:37Z Lopezsuarez 4371 252771 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox chemun Spania |Foto = Bacares%2C%20en%20Almer%C3%ADa%20%28Espa%C3%B1a%29.jpg |Inuem luech = Bacares |Blason = Escudo de Bacares (Almería).svg |Cumunità autonoma = {{flag|Andalusia}} |Provinzia = {{flagicon|provinzia de Almería}} [[provinzia de Almería|Almería]] |Comarca = |Ijula = |Fundazion = |Autëza = 1206 |Spersa = 95 |Coordinates = {{coord|37|16|N|2|27|W|display=inline}} |Data abitanc = 2018 |Abitanc = 240 |Codesc posta = 4889 |INE = 4019 |Plata internet = bacares.es/ |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ESP |label = Bacares |latitudineGradi = 37 |latitudinePrimi = 16 |longitudineGradi = -2 |longitudinePrimi = -27 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Bacares''' ie n [[chemun]] de la [[Spania]] te la [[provinzia de Almería]] de l'[[Andalusia]]. Tl 2018 ovel na populazion de {{formatnum: 240}}<ref name="demographia">[http://www.demographia.com/db-worldua.pdf Demographia: World Urban Areas] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180503021711/http://www.demographia.com/db-worldua.pdf |date=3 May 2018 }} – Demographia, April 2018</ref> ti cunfins dl chemun, sun na spersa de {{formatnum:95}} km². ==Storia== ==Geografia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Chemuns de la Spania]] [[Categoria:Andalusia]] [[Categoria:Provinzia de Almería]] 4tjch4p59ngw5z6v8iug2jjt5htmc9c Prinzipat dl Vëscul de Persenon 0 115776 252748 178553 2026-08-15T09:40:19Z Asenoner 208 252748 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{distinguish|Diozeja de Bulsan-Persenon}} {| cellpadding=3 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:no; width:300px;" | colspan="2" bgcolor="#F9F9F9" style="font-size:100%;text-align: center;"|<big>'''Prinzipat dl Vëscul de Persenon'''</big><br>''Hochstift Brixen'' ([[lingaz tudësch|tudësch]]) |- | colspan="2" bgcolor="#F9F9F9" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;border-bottom: 1px solid #a2a9b1;text-align: center;"|1027–1803 |- | colspan="2" style="width:160px;font-size:90%" | [[File:Wappen_Bistum_Brixen.png|130px|border|center|Blason de Persenon]] |- | colspan="2" valign="top" style="border-top: 1px solid #a2a9b1;" | [[File:HRR_1648_Brixen.png|center|300px|I prinzipac etlesiastics dl San Mper Roman tl 1648. La puscions dl vëscul de Persenon ie tl culëur brum scur.]] |- | colspan="2" valign="top" style="text-align: center;font-size:90%;border-bottom: 1px solid #a2a9b1;" | I prinzipac etlesiastics (brum linëus) dl San Mper Roman tl 1648. La puscions dl vëscul de Persenon ie tl culëur brum scur. |- | valign="top" style="font-size:90%"|'''Capitela''' || valign="top" style="font-size:90%"| [[Persenon]] |- ! colspan="2" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;" | |- | valign="top" style="font-size:90%"| '''Rujenedes''' || valign="top" style="font-size:90%"| [[lingaz bavaresc|Bavaresc]], [[lingaz ladin|Ladin]] |- ! colspan="2" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;" | |- | valign="top" style="font-size:90%"| '''Religion''' || valign="top" style="font-size:90%"| [[Catolizism]] |- | colspan="2" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;" | |- | valign="top" style="font-size:90%"|'''Forma de guviern''' || valign="top" style="font-size:90%"| [[Prinzipat dl Vëscul]] |- | colspan="2" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;" | |- | valign="top" style="font-size:90%"| '''Storia''' || valign="top" style="font-size:90%"| |- | valign="top" style="font-size:90%"|&bull;&nbsp;1027|| valign="top" style="font-size:90%"| Giatà la ''[[Reichsfreiheit ]]'' |- | valign="top" style="font-size:90%"|&bull;&nbsp;1179 || valign="top" style="font-size:90%"| Deventà n [[Prinzipat dl Vëscul]] |- | valign="top" style="font-size:90%"|&bull;&nbsp;1512|| valign="top" style="font-size:90%"| Ruà tl cërtl de l'Austria |- | valign="top" style="font-size:90%"|&bull;&nbsp;1803 || valign="top" style="font-size:90%"| Ncurpurazion te la [[Contea dl Tirol]] |- | valign="top" style="font-size:90%"|&bull;&nbsp;1814 || valign="top" style="font-size:90%"| Ruà zeruch pra l'Austria |- | colspan="2" valign="top" style="font-size:90%;border-top: 1px solid #a2a9b1;"| {{Infobox Stat/formernext |p1 = Ducat de Paiern |image_p1 = [[File:Arms of the Free State of Bavaria.svg|x18px|alt=Coat of arms of Bavaria|link=Ducat de Paiern]] |s1 = Contea dl Tirol |flag_s1 = Flag_of_Tirol_and_Upper_Austria.svg }} |- |}L '''Prinzipat dl Vëscul de Persenon''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Hochstift Brixen'', ''Fürstbistum Brixen'' o nce ''Bistum Brixen'') fova n [[Prinzipat etlesiastich]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Hochstift'') dl [[San Mper Roman]] zentrà ntëur ala zità de [[Persenon]]. L prinzipat etlesiastich ne ie nia la medema cossa sciche na [[diozeja]], sun chëla che n [[prinz vëscul]] à mé la autorità etlesiastica de n vëscul normal. L Prinzipat dl Vëscul fova stat fundà te la Val dl Isarch tl [[sest secul]] y ova giatà plu pudëis cul tëmp. L ova giatà la ''[[Reichsfreiheit ]]'' tl 1027 y fova restà n stat dl mper nfin al 1803, canche l fova stat secularisà te la [[Contea dl Tirol]]. La diozeja fova resteda inant nfin al 1964 y fej al didancuei pert de la [[Diozeja de Bulsan-Persenon]]. == Storia == ==Referënzes== <references/> 5qplvy9g7wnlkf8q4ghu66n0gwb0bln Anton Anderlan 0 188055 252754 242058 2026-08-15T09:59:06Z Asenoner 208 "dessëni" y "dessenië" scrijun cun doi S. Ei nutà che l ie scrit cun una na S sun plu plates. 252754 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Anton Anderlan |Auter inuem = Tone |Foto = Chi dorme non piglia pesci de Anton Anderlan 1925.jpg |Descrizion foto = Relief de bront "Chi dorme non piglia pesci" fat a Firënza tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1925. |Nasciù/da = 7 de utober [[1914]] |Mort/a = 3 de faurè [[1945]] |Suplì/da = |Educazion = Istituto Statale d'Arte Firënza |Cunesciù/da per = |Operes cunesciudes = "Chi dorme non piglia pesci" |Muvimënt = |Uem/fëna = |Firma = }} '''Anton Anderlan''', dit nce Tone, (* [[7 de utober]] 1914 a [[Urtijëi]]; † [[3 de faurè]] [[1945]] a Biesheim tl Schlesien) fova n scultëur de Gherdëina, professëur de scultura y architetura. == Biografia == Ël ie l fi de Filomena Pitscheider (1889-1959) de [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] y dl scultëur Josef Anton Anderlan (1883-1960). Si surans fova Cherubina Vinatzer, [[Amalia Anderlan Obletter|Amalia Obletter]], Filomena morta cun 7 ani y Frida Prinoth. Si doi berbesc fova i scultëures [[Albino Pitscheider|Albino]] y [[Tone Pitscheider|Anton]] Pitscheider. Cun trëdesc ani iel jit atla scola industriela a Bulsan. Do che l ova mparà a ziplé tla berstot dl pere y fat la scola d'ert a Urtijëi, nlëuta fova diretëur Carlo Arnapoldi, sota i maestri de dessëni Jacobino y de mudelé [[Ludwig Moroder]] iel jit a [[Firënza]] tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1931-1932. Iló se ovel perfezionà tl mudelé cun Bruno Innocenti. Pra l professëur Agostino Giovannini al fat n relief de n mut che se pista y che ie mo da udëi tla gipsoteca dla scola. N auter lëur metù ora tla scola ie l relief "Chi dorme non piglia pesci" y l relief "Oma y fia". L scultëur ie tumà tla viëra a Biesheim tl Schlesien ai 3 de faurè 1945. <gallery> Filomena Pitscheider cun Cherubina Tone Filomena y Amalia 1916.jpg|Filomena Pitscheider (oma) cun da man drëta Cherubina y Tone, dancà Filomena y Amalia l ann 1916. Tone y Malia Anderlan da Cudan 1931 sun Col de Flam.jpg|Tone y si sor Malia l ann 1931. Tone Anderlan pra i saudeis tudësc 1942.jpg|Anton pra i saudëies tudësc l ann 1942 Santa Anton Anderlan.jpg|Pultré de Tone. </gallery> == Bibliografia == * Pepi Moroder: Trë scultëures de Gherdëina, morc te si plu biei ani, Vinzenz Peristi, J. Batista Walpoth, Prof. Anton Anderlan. Calënder de Gherdëina 1955. Union di Ladins de Gherdëina. Urtijëi 1955. p. 42 {{DEFAULTSORT:Anderlan, Anton}} [[Categoria:Uem]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina]] m3ywuxt7hjkccob3uanqnkhm2u0ff1q 252765 252754 2026-08-15T10:39:48Z Asenoner 208 252765 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Anton Anderlan |Auter inuem = Tone |Foto = Chi dorme non piglia pesci de Anton Anderlan 1925.jpg |Descrizion foto = Relief de bront "Chi dorme non piglia pesci" fat a Firënza tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1925. |Nasciù/da = 7 de utober [[1914]] |Mort/a = 3 de faurè [[1945]] |Suplì/da = |Educazion = Istituto Statale d'Arte Firënza |Cunesciù/da per = |Operes cunesciudes = "Chi dorme non piglia pesci" |Muvimënt = |Uem/fëna = |Firma = }} '''Anton Anderlan''', dit nce Tone, (* [[7 de utober]] 1914 a [[Urtijëi]]; † [[3 de faurè]] [[1945]] a Biesheim tl Schlesien) fova n scultëur de Gherdëina, professëur de scultura y architetura. == Biografia == Ël ie l fi de Filomena Pitscheider (1889-1959) de [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] y dl scultëur Josef Anton Anderlan (1883-1960). Si surans fova Cherubina Vinatzer, [[Amalia Anderlan Obletter|Amalia Obletter]], Filomena morta cun 7 ani y Frida Prinoth. Si doi berbesc fova i scultëures [[Albino Pitscheider|Albino]] y [[Tone Pitscheider|Anton]] Pitscheider. Cun trëdesc ani iel jit atla scola industriela a Bulsan. Do che l ova mparà a ziplé tla berstot dl pere y fat la scola d'ert a Urtijëi, nlëuta fova diretëur Carlo Arnapoldi, sota i maestri de dessëni Jacobino y de mudelé [[Ludwig Moroder]] iel jit a [[Firënza]] tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1931-1932. Iló se ovel perfezionà tl mudelé cun Bruno Innocenti. Pra l professëur Agostino Giovannini al fat n relief de n mut che se pista y che ie mo da udëi tla gipsoteca dla scola. N auter lëur metù ora tla scola ie l relief "Chi dorme non piglia pesci" y l relief "Oma y fia". L scultëur ie tumà tla viëra a Biesheim tl Schlesien ai 3 de faurè 1945. <gallery> Filomena Pitscheider cun Cherubina Tone Filomena y Amalia 1916.jpg|Filomena Pitscheider (oma) cun da man drëta Cherubina y Tone, dancà Filomena y Amalia l ann 1916. Tone y Malia Anderlan da Cudan 1931 sun Col de Flam.jpg|Tone y si sor Malia l ann 1931. Tone Anderlan pra i saudeies tudësc 1942.jpg|Anton pra i saudeies tudësc l ann 1942 Santa Anton Anderlan.jpg|Pultré de Tone. </gallery> == Bibliografia == * Pepi Moroder: Trë scultëures de Gherdëina, morc te si plu biei ani, Vinzenz Peristi, J. Batista Walpoth, Prof. Anton Anderlan. Calënder de Gherdëina 1955. Union di Ladins de Gherdëina. Urtijëi 1955. p. 42 {{DEFAULTSORT:Anderlan, Anton}} [[Categoria:Uem]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina]] feod1zmqw2xnkw5sj4rond4txdluxnk 252766 252765 2026-08-15T10:43:05Z Asenoner 208 252766 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Anton Anderlan |Auter inuem = Tone |Foto = Chi dorme non piglia pesci de Anton Anderlan 1925.jpg |Descrizion foto = Relief de bront "Chi dorme non piglia pesci" fat a Firënza tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1925. |Nasciù/da = 7 de utober [[1914]] |Mort/a = 3 de faurè [[1945]] |Suplì/da = |Educazion = Istituto Statale d'Arte Firënza |Cunesciù/da per = |Operes cunesciudes = "Chi dorme non piglia pesci" |Muvimënt = |Uem/fëna = |Firma = }} '''Anton Anderlan''', dit nce Tone, (* [[7 de utober]] 1914 a [[Urtijëi]]; † [[3 de faurè]] [[1945]] a Biesheim tl Schlesien) fova n [[scultëur de Gherdëina]], professëur de scultura y architetura. == Biografia == Ël ie l fi de Filomena Pitscheider (1889-1959) de [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] y dl scultëur Josef Anton Anderlan (1883-1960). Si surans fova Cherubina Vinatzer, [[Amalia Anderlan Obletter|Amalia Obletter]], Filomena morta cun 7 ani y Frida Prinoth. Si doi berbesc fova i scultëures [[Albino Pitscheider|Albino]] y [[Tone Pitscheider|Anton]] Pitscheider. Cun trëdesc ani iel jit atla scola industriela a [[Bulsan]]. Do che l ova mparà a [[ziplé]] tla berstot dl pere y fat la [[scola d'ert a Urtijëi]], ntlëuta fova diretëur Carlo Arnapoldi, sota i maestri de dessëni Jacobino y de mudelé [[Ludwig Moroder]] iel jit a [[Firënza]] tl [[Istituto Statale d'Arte]] ti ani 1931-1932. Ilò se ovel perfezionà tl mudelé cun Bruno Innocenti. Pra l professëur Agostino Giovannini al fat n relief de n mut che se pista y che ie mo da udëi tla gipsoteca dla scola. N auter lëur metù ora tla scola ie l relief "Chi dorme non piglia pesci" y l relief "Oma y fia". L scultëur ie [[Segonda Viera Mundiela|tumà tla viëra]] a Biesheim tl Schlesien ai 3 de faurè 1945. == Galaria dala fotografies== <gallery> Filomena Pitscheider cun Cherubina Tone Filomena y Amalia 1916.jpg|Filomena Pitscheider (oma) cun da man drëta Cherubina y Tone, dancà Filomena y Amalia l ann 1916. Tone y Malia Anderlan da Cudan 1931 sun Col de Flam.jpg|Tone y si sor Malia l ann 1931. Tone Anderlan pra i saudeis tudësc 1942.jpg|Anton pra i saudeies tudësc l ann 1942 Santa Anton Anderlan.jpg|Pultré de Tone. </gallery> == Bibliografia == * Pepi Moroder: Trë scultëures de Gherdëina, morc te si plu biei ani, Vinzenz Peristi, J. Batista Walpoth, Prof. Anton Anderlan. Calënder de Gherdëina 1955. Union di Ladins de Gherdëina. Urtijëi 1955. p. 42 {{DEFAULTSORT:Anderlan, Anton}} [[Categoria:Uem]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina]] l8rwash1irzogalci14me9vtsdnib47 252767 252766 2026-08-15T10:43:40Z Asenoner 208 252767 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox artist |Inuem = Anton Anderlan |Auter inuem = Tone |Foto = Chi dorme non piglia pesci de Anton Anderlan 1925.jpg |Descrizion foto = Relief de bront "Chi dorme non piglia pesci" fat a Firënza tl Istituto Statale d'Arte ti ani 1925. |Nasciù/da = 7 de utober [[1914]] |Mort/a = 3 de faurè [[1945]] |Suplì/da = |Educazion = Istituto Statale d'Arte Firënza |Cunesciù/da per = |Operes cunesciudes = "Chi dorme non piglia pesci" |Muvimënt = |Uem/fëna = |Firma = }} '''Anton Anderlan''', dit nce ''Tone'', (* [[7 de utober]] 1914 a [[Urtijëi]]; † [[3 de faurè]] [[1945]] a Biesheim tl Schlesien) fova n [[scultëur de Gherdëina]], professëur de scultura y architetura. == Biografia == Ël ie l fi de Filomena Pitscheider (1889-1959) de [[Menza Nogler Pitscheider|Menza]] y dl scultëur Josef Anton Anderlan (1883-1960). Si surans fova Cherubina Vinatzer, [[Amalia Anderlan Obletter|Amalia Obletter]], Filomena morta cun 7 ani y Frida Prinoth. Si doi berbesc fova i scultëures [[Albino Pitscheider|Albino]] y [[Tone Pitscheider|Anton]] Pitscheider. Cun trëdesc ani iel jit tla scola industriela a [[Bulsan]]. Do che l ova mparà a [[ziplé]] tla berstot dl pere y fat la [[scola d'ert a Urtijëi]], ntlëuta fova diretëur Carlo Arnapoldi, sota i maestri de dessëni Jacobino y de mudelé [[Ludwig Moroder]] iel jit a [[Firënza]] tl [[Istituto Statale d'Arte]] ti ani 1931-1932. Ilò se ovel perfezionà tl mudelé cun Bruno Innocenti. Pra l professëur Agostino Giovannini al fat n relief de n mut che se pista y che ie mo da udëi tla gipsoteca dla scola. N auter lëur metù ora tla scola ie l relief "Chi dorme non piglia pesci" y l relief "Oma y fia". L scultëur ie [[Segonda Viera Mundiela|tumà tla viëra]] a Biesheim tl Schlesien ai 3 de faurè 1945. == Galaria dala fotografies== <gallery> Filomena Pitscheider cun Cherubina Tone Filomena y Amalia 1916.jpg|Filomena Pitscheider (oma) cun da man drëta Cherubina y Tone, dancà Filomena y Amalia l ann 1916. Tone y Malia Anderlan da Cudan 1931 sun Col de Flam.jpg|Tone y si sor Malia l ann 1931. Tone Anderlan pra i saudeis tudësc 1942.jpg|Anton pra i saudeies tudësc l ann 1942 Santa Anton Anderlan.jpg|Pultré de Tone. </gallery> == Bibliografia == * Pepi Moroder: Trë scultëures de Gherdëina, morc te si plu biei ani, Vinzenz Peristi, J. Batista Walpoth, Prof. Anton Anderlan. Calënder de Gherdëina 1955. Union di Ladins de Gherdëina. Urtijëi 1955. p. 42 {{DEFAULTSORT:Anderlan, Anton}} [[Categoria:Uem]] [[Categoria:Scultëures de Gherdëina]] cv8gxfg3750bjl6pnrcn7y3xajvn3ou Noordwijk 0 190104 252704 247141 2026-08-15T08:33:13Z Asenoner 208 252704 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox chemun Paejes Basc |Inuem = Noordwijk |Provinzia = {{NL-ZH}} |Cherta = {{Mappa di localizzazione |NED |label = Noordwijk |latitudineGradi = 52 |latitudinePrimi = 14 |longitudineGradi = 4 |longitudinePrimi = 26 |position = |relief = yes |width = 300 |float = center }} |}}'''Noordwijk''' ie n [[chemuns di Paejes Basc|chemun]] ti [[Paejes Basc]] tla [[Provinzies de i Paejes Basc|provinzia]] de l'[[Olanda dl Sud]]. Ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovel na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|raw|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². ==Storia== ==Geografia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Chemun di Paejes Basc]] [[Categoria:Luech di Paejes Basc]] [[Categoria:Olanda dl Sud]] 2bhwvyyyh5qtqs4dzfy4bjuvh6fdk2t Desseniadëur 0 192380 252759 252107 2026-08-15T10:00:48Z Asenoner 208 252759 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} [[File:Josef Rifesser Altar 1898.jpg|miniatura|alt=Dessëni de Josef Rifesser da Stufan|Dessëni de Josef Rifesser da Stufan]] Truepes ie stac i '''desseniadëures''' te Gherdëina che à scialdi judà al svilup te Gherdëina dl'ert sacrela ala fin dl 1800 fina ai ani 1960. Dant al dut desseniova chisc auteresc, ma de boni desseniadëures ie nce stac scultëures a fé modiei per i sanc y moleri sciche '''[[Ludwig Moroder|Ludwig Moroder Lenert]]''' (1879-1953), '''[[Josef Moroder Jumbiërch]]''' (1836-1949) y truepes de autri. De chisc truepes univa da ora de ca sciche cun i [[nduradëures]]. '''[[Adolf Keim]]''' (1857-1942) univa da Regensburg y à nsenià tla [[Scola d'ert de Urtijëi] de Urtijëi. '''Carlo Pancheri''' (1963-1926) univa da [[Cles]] ova studià tla granziteies sche [[Dispruch]], [[Viena]], [[Lyon]], y [[Paris]] y fova unit te Gherdëina ntëur l ann 18896 metan su na berstot de urnamënt. '''Josef Höglinger''' (1871-1933) univa dal [[Austria]]. Ël ova na berstot cun deplù fanc y lerneri da tistler y da ziplé umamënt. Cun ël ie ruà te Gherdëina nce l desseniadëur Josef Hammerle. '''Siegfried Demetz da Fëur''' (1882-1957) à ënghe scialdi dessenià figures de sanc. '''[[Hans Sontheimer]]''' (1906-1981) fova nce depenjadëur. '''Hermann Josef Keim''' (1886-1964) ova fat la Cademia de Viena. Dal 1930 al 1943 al laurà per la firma SEVI dessenian modiei per la roba da fée damat. '''Stanislaus Gruber''' (1867-1931) univa da [[Sarentin]]. Ël fova l pere de '''[[Tresl Gruber]]''' nsenianta de dessëni. '''Mëine Moroder da Scurcià''' (1893-1972) ova studià grafica y architetura a [[Minca]]. '''[[Sepl Rifesser junior|Sepl Rifesser da Stufan]]''' (1883-1984) à studià a Minca y ie nce stat sculé de Adolf Keim. Ël ò fat l dessëni per la doi capeles dla [[Dlieja de San Durich]] a Urtijëi<ref>Luis Mahlknecht: ''Bera Sepl Rifesser da Stufan à cumplì 100 ani.'' Calënder de Gherdëina 1984, pl. 35-37.</ref>. '''[[Franz Senoner]]''' ie stat scultëur y desseniadëur. == Bibliografia == * [[Vinzenz Mussner sen.|Vinzenz Mussner]]: ''Dessëniadëures tl artejanat de Gherdëina.'' [[Calënder de Gherdëina]] 1983, pl. 49-59. * Paulina Moroder, Eugen Trapp: ''L lëur d’auteresc te Gherdëina, 1700 -1940.'' Calënder de Gherdëina 2001, pl. 72-77. == Cëla nce == * [[Dessëni]] [[Categoria:Persona de Urtijëi]] [[Categoria:Artist]] f1pp6qxwxbbw22xzsp0deiwn0fexjo6 252760 252759 2026-08-15T10:03:09Z Asenoner 208 252760 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} [[File:Josef Rifesser Altar 1898.jpg|miniatura|alt=Dessëni de Josef Rifesser da Stufan|Dessëni de Josef Rifesser da Stufan]] N '''desseniadëur''' ie na persona che fej [[dessëni]]es. ==Storia te la Ladinia== Truepes ie stac i desseniadëures te [[Gherdëina]] che à scialdi judà al svilup te Gherdëina dl'ert sacrela ala fin dl 1800 fina ai ani 1960. Dant al dut desseniova chisc auteresc, ma de boni desseniadëures ie nce stac scultëures a fé modiei per i sanc y moleri sciche '''[[Ludwig Moroder|Ludwig Moroder Lenert]]''' (1879-1953), '''[[Josef Moroder Jumbiërch]]''' (1836-1949) y truepes de autri. De chisc truepes univa da ora de ca sciche cun i [[nduradëures]]. '''[[Adolf Keim]]''' (1857-1942) univa da Regensburg y à nsenià tla [[Scola d'ert de Urtijëi] de Urtijëi. '''Carlo Pancheri''' (1963-1926) univa da [[Cles]] ova studià tla granziteies sche [[Dispruch]], [[Viena]], [[Lyon]], y [[Paris]] y fova unit te Gherdëina ntëur l ann 18896 metan su na berstot de urnamënt. '''Josef Höglinger''' (1871-1933) univa dal [[Austria]]. Ël ova na berstot cun deplù fanc y lerneri da tistler y da ziplé umamënt. Cun ël ie ruà te Gherdëina nce l desseniadëur Josef Hammerle. '''Siegfried Demetz da Fëur''' (1882-1957) à ënghe scialdi dessenià figures de sanc. '''[[Hans Sontheimer]]''' (1906-1981) fova nce depenjadëur. '''Hermann Josef Keim''' (1886-1964) ova fat la Cademia de Viena. Dal 1930 al 1943 al laurà per la firma SEVI dessenian modiei per la roba da fée damat. '''Stanislaus Gruber''' (1867-1931) univa da [[Sarentin]]. Ël fova l pere de '''[[Tresl Gruber]]''' nsenianta de dessëni. '''Mëine Moroder da Scurcià''' (1893-1972) ova studià grafica y architetura a [[Minca]]. '''[[Sepl Rifesser junior|Sepl Rifesser da Stufan]]''' (1883-1984) à studià a Minca y ie nce stat sculé de Adolf Keim. Ël ò fat l dessëni per la doi capeles dla [[Dlieja de San Durich]] a Urtijëi<ref>Luis Mahlknecht: ''Bera Sepl Rifesser da Stufan à cumplì 100 ani.'' Calënder de Gherdëina 1984, pl. 35-37.</ref>. '''[[Franz Senoner]]''' ie stat scultëur y desseniadëur. == Bibliografia == * [[Vinzenz Mussner sen.|Vinzenz Mussner]]: ''Dessëniadëures tl artejanat de Gherdëina.'' [[Calënder de Gherdëina]] 1983, pl. 49-59. * Paulina Moroder, Eugen Trapp: ''L lëur d’auteresc te Gherdëina, 1700 -1940.'' Calënder de Gherdëina 2001, pl. 72-77. == Cëla nce == * [[Dessëni]] [[Categoria:Persona de Urtijëi]] [[Categoria:Artist]] lirajjkgsuwmue9e7qabxljbhyrhiie Pisciadoi 0 192501 252692 2026-08-15T06:20:42Z Asenoner 208 Creata pagina con "{{gherdëina}} N '''pisciadoi''' ie n pont te n [[ruf]] ulache l'[[ega]] toma ju verticalmënter un o plu iedesc. Pisciadoies vën ënghe dant ulache la dlacia dlëiga sëura l ëur de crëp de dlacia. Pisciadoies se forma te plu manieres, ma l plu suënz vëniel furmà canche n ruf passa sëura n tòch de sas plu dur y toma pona sun n sas manco dur che l'ega smagia, fajan nscì l pisciadoi plu y plu aut." 252692 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} N '''pisciadoi''' ie n pont te n [[ruf]] ulache l'[[ega]] toma ju verticalmënter un o plu iedesc. Pisciadoies vën ënghe dant ulache la dlacia dlëiga sëura l ëur de crëp de dlacia. Pisciadoies se forma te plu manieres, ma l plu suënz vëniel furmà canche n ruf passa sëura n tòch de sas plu dur y toma pona sun n sas manco dur che l'ega smagia, fajan nscì l pisciadoi plu y plu aut. 894gqllgct9tqjwqyctgvllpi6u22oz 252693 252692 2026-08-15T06:22:49Z Asenoner 208 252693 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} [[File:Pisciadoi dl Tervela.jpg|thumb|L [[pisciadoi dl Tervela]] te [[Gherdëina]].]] N '''pisciadoi''' ie n pont te n [[ruf]] ulache l'[[ega]] toma ju verticalmënter un o plu iedesc. Pisciadoies vën ënghe dant ulache la dlacia dlëiga sëura l ëur de crëp de dlacia. Pisciadoies se forma te plu manieres, ma l plu suënz vëniel furmà canche n ruf passa sëura n tòch de sas plu dur y toma pona sun n sas manco dur che l'ega smagia, fajan nscì l pisciadoi plu y plu aut. == Cëla nce == *[[Ruves de Gherdëina]] ==Referënzes== <references/> hijvuff96m8ubmoj1t4u48ohacoqoh1 252694 252693 2026-08-15T06:26:34Z Asenoner 208 252694 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} [[File:Pisciadoi dl Tervela.jpg|thumb|L [[pisciadoi dl Tervela]] te [[Gherdëina]].]] N '''pisciadoi''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''pisciadoi'', [[badiot]]: ''cascada'' o ''pisciadù'', [[ladin fodom|fodom]]: ''pisciadou'', [[ladin anpezan|anpezan]]: ''pisciandro'') ie n pont te n [[ruf]] ulache l'[[ega]] toma ju verticalmënter un o plu iedesc. Pisciadoies vën ënghe dant ulache la dlacia dlëiga sëura l ëur de crëp de dlacia. Pisciadoies se forma te plu manieres, ma l plu suënz vëniel furmà canche n ruf passa sëura n tòch de sas plu dur y toma pona sun n sas manco dur che l'ega smagia, fajan nscì l pisciadoi plu y plu aut. == Cëla nce == *[[Ruves de Gherdëina]] ==Referënzes== <references/> 95ixs0uyxj2mz2tnpsl3ornkjl7ipwr Pisciadou 0 192502 252697 2026-08-15T07:12:00Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Pisciadoi]] 252697 wikitext text/x-wiki #redirect [[pisciadoi]] d9di89352t00i6j620t2f148ob6m78n Pisciandro 0 192503 252698 2026-08-15T07:12:04Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Pisciadoi]] 252698 wikitext text/x-wiki #redirect [[pisciadoi]] d9di89352t00i6j620t2f148ob6m78n Cascada 0 192504 252699 2026-08-15T07:12:08Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Pisciadoi]] 252699 wikitext text/x-wiki #redirect [[pisciadoi]] d9di89352t00i6j620t2f148ob6m78n Cascata 0 192505 252700 2026-08-15T07:12:20Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Pisciadoi]] 252700 wikitext text/x-wiki #redirect [[pisciadoi]] d9di89352t00i6j620t2f148ob6m78n Bolsán 0 192506 252750 2026-08-15T09:51:40Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Bulsan]] 252750 wikitext text/x-wiki #redirect [[Bulsan]] svm6fzv8n41lbgn1srzrelvmszg86nw Parsenon 0 192507 252751 2026-08-15T09:55:09Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Persenon]] 252751 wikitext text/x-wiki #redirect [[Persenon]] bkl25wb6y0104oj2f4o9msqv4d5b80d Discussione:Anton Anderlan 1 192508 252768 2026-08-15T10:46:31Z Asenoner 208 /* Biesheim tl Schlesien */ nuova sezione 252768 wikitext text/x-wiki == Biesheim tl Schlesien == Hoi @[[Utente:Moroder|Moroder]], Stimenea pa che ël ie tumà a Biesheim tl Schlesien? Ie é cris sun internet y ne ei nia abinà che tl Schlesien dajëssl n post che per tudësch à inuem Biesheim. L da n post che à inuem Biesheim tl Elsass. [[Utente:Asenoner|Asenoner]] ([[Discussioni utente:Asenoner|talk]]) 12:46, 15 ago 2026 (CEST) awe8grji08nrddn3urgcg3vy4vvyio3 Stac 0 192509 252769 2026-08-15T10:49:28Z Asenoner 208 Redirect alla pagina [[Stat]] 252769 wikitext text/x-wiki #redirect [[stat]] 1txjudikg4bots85xe79pphzeofehfw