Wikipidiya moswiki https://mos.wikipedia.org/wiki/Soraogo MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Deem Bãnde Gomde Tʋmtʋmda Tʋmtʋmd gomde Wikipidiya Wikipidiya gomde Fisiye Fisiye gomde MediaWiki MediaWiki gomde Sõr-wilgda Sõr-wilgd gomde Sõngre Sõngre gomde Sulli Sull gomde TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Theresa Lardi Awuni 0 1322 31635 26708 2026-05-03T13:30:43Z Raizkgh 31 tekre bilfu 31635 wikitext text/x-wiki <small>Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ</small>{{Databox|item=Q104649268}}Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ A '''Theresa Lardi Awuni''' (B sẽn dog nina yʋʋmd 1979 Sigr Kiuuga rasem a yiib daarã) <ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> yaa Ghana politik ned sẽn yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã ned a ye.<ref>https://web.archive.org/web/20210812110514/https://thedailyguidegh.com/ill-unseat-fuseini-by-65-margin-ndcs-lardi-awuni/</ref><ref>https://www.thepublisheronline.com/onma-ncce-debate-ndc-cpp-candidates-push-votes/</ref><ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A yaa [[Okaikwei]] [[North]] depite ned sẽn be Greater [[Accra]] [[Region]] wã pʋge.<ref>https://citinewsroom.com/2020/12/list-of-new-entrants-into-ghanas-eighth-parliament/</ref> == A Vɩɩmã Sɩngre == A Theresa yita Winkongo sẽn be [[Upper East Region|Upper East region]] wã. A paama Bachelor of Science degree in Project Management lekoll sẽn boond ti Ghana Institute of Management and Public Administration wã yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Tʋʋmde == A tʋma [[Ghana]] [[National]] [[Disaster]] [[Management]] [[Organization]] (NADMO) wã pʋgẽ, la a ra yaa b Principal Disaster Control Officer, la a me tʋma Langdi Enterprises (N da yaa b Proprietress).<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Politik Tuuma == A Awuni yaa [[Ghana]] [[Institute]] of [[Management]] and [[Public]] [[Administration]] (TEIN) pʋg-biis Commissioner soaba. TEIN (Tertiary Education Institutions Network) yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã.<ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A leb n yaa Okaikwei goosneerã pʋg-biis tigsda wakat a tãabo.<ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref> Yʋʋmd 2019 tʋʋl-nif kiuugã, a saka [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] taoor lʋɩtb sull ning sẽn get Okaikwei North constituency lʋɩtb sull yell la a tõoge. <ref>https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/theresa-rashid-to-lead-ndc-in-okaikwei-north-central-constituencies/2019/</ref><ref>https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/</ref> A Awuni paama vot 342 ne koees 866 sẽn yi, tɩ a poorẽ dãmb a taabã a Richard Kwarshie Kudjordjie, Abdul Nasiru Abass la Malik Adama paam vot 220, 179 la 12. <ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref> B yãka-a lame t'a yɩ Okaikwei goosneer sull ning sẽn get Okaikwei North member of parliament yell yʋʋm 2020 sigr kiuugã. A lʋɩɩsame n zab ne sull ning sẽn yaa member of parliament yel-gɛtbã yelle, a [[Fuseini Issah]] sẽn yaa sull ning sẽn get tẽnga yel-gɛtbã yelle, la a tõogame, a sẽn paam sɛb 29,281 sẽn makd 51.07% n yaool n paam sɛb 27,242 sẽn makd 47.52%. 9 A paasa pagb pis-naas nins sẽn zĩ b sullã pʋgẽ yʋʋmd 2021 Yʋʋm-Vẽkr Kiuug rasem a yopoe wã sʋka.<ref>https://www.myjoyonline.com/meet-the-40-female-mps-elect-of-8th-parliament/</ref> A bee sull ning sẽn get Subsidiary Legislation Committee la Trade, Industry la Tourism komiti ramb sẽn get Ghana parliament.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == A Meng Yelmanesem == A Awuni yaa kiris-ned sẽn yaa wẽn-sakda.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Sebtiise == [[Sulli:WikiProject Ghana/Parliament of Ghana/8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]] r715uw8cjlrvxmq990nuslgc8m8jepv 31636 31635 2026-05-03T13:32:00Z Raizkgh 31 tekre bilfu 31636 wikitext text/x-wiki <small>Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ</small>{{Databox|item=Q104649268}}Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ A '''Theresa Lardi Awuni''' (B sẽn dog nina yʋʋmd 1979 Sigr Kiuuga rasem a yiib daarã) <ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> yaa Ghana politik ned sẽn yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã ned a ye.<ref>https://web.archive.org/web/20210812110514/https://thedailyguidegh.com/ill-unseat-fuseini-by-65-margin-ndcs-lardi-awuni/</ref><ref>https://www.thepublisheronline.com/onma-ncce-debate-ndc-cpp-candidates-push-votes/</ref><ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A yaa [[Okaikwei]] [[North]] depite ned sẽn be Greater [[Accra]] [[Region]] wã pʋge.<ref>https://citinewsroom.com/2020/12/list-of-new-entrants-into-ghanas-eighth-parliament/</ref> == A Vɩɩmã Sɩngre == A Theresa yita Winkongo sẽn be [[Upper East Region|Upper East region]] wã. A paama Bachelor of Science degree in Project Management lekoll sẽn boond ti Ghana Institute of Management and Public Administration wã yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Tʋʋmde == A tʋma [[Ghana]] [[National Disaster Management Organization]] (NADMO) wã pʋgẽ, la a ra yaa b Principal Disaster Control Officer, la a me tʋma Langdi Enterprises (N da yaa b Proprietress).<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Politik Tuuma == A Awuni yaa [[Ghana]] [[Institute]] of [[Management]] and [[Public]] [[Administration]] (TEIN) pʋg-biis Commissioner soaba. TEIN (Tertiary Education Institutions Network) yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã.<ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A leb n yaa Okaikwei goosneerã pʋg-biis tigsda wakat a tãabo.<ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref> Yʋʋmd 2019 tʋʋl-nif kiuugã, a saka [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] taoor lʋɩtb sull ning sẽn get Okaikwei North constituency lʋɩtb sull yell la a tõoge. <ref>https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/theresa-rashid-to-lead-ndc-in-okaikwei-north-central-constituencies/2019/</ref><ref>https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/</ref> A Awuni paama vot 342 ne koees 866 sẽn yi, tɩ a poorẽ dãmb a taabã a Richard Kwarshie Kudjordjie, Abdul Nasiru Abass la Malik Adama paam vot 220, 179 la 12. <ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref> B yãka-a lame t'a yɩ Okaikwei goosneer sull ning sẽn get Okaikwei North member of parliament yell yʋʋm 2020 sigr kiuugã. A lʋɩɩsame n zab ne sull ning sẽn yaa member of parliament yel-gɛtbã yelle, a [[Fuseini Issah]] sẽn yaa sull ning sẽn get tẽnga yel-gɛtbã yelle, la a tõogame, a sẽn paam sɛb 29,281 sẽn makd 51.07% n yaool n paam sɛb 27,242 sẽn makd 47.52%. 9 A paasa pagb pis-naas nins sẽn zĩ b sullã pʋgẽ yʋʋmd 2021 Yʋʋm-Vẽkr Kiuug rasem a yopoe wã sʋka.<ref>https://www.myjoyonline.com/meet-the-40-female-mps-elect-of-8th-parliament/</ref> A bee sull ning sẽn get Subsidiary Legislation Committee la Trade, Industry la Tourism komiti ramb sẽn get Ghana parliament.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == A Meng Yelmanesem == A Awuni yaa kiris-ned sẽn yaa wẽn-sakda.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> == Sebtiise == [[Sulli:WikiProject Ghana/Parliament of Ghana/8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]] p5pv6olsjd4ggkpw2y4mx46725bxyk4 National Disaster Management Organization 0 2129 31637 2026-05-03T13:37:41Z Raizkgh 31 m-naana sebre 31637 wikitext text/x-wiki '''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref> == Kibare == n8py8ovlx7gm6ptrrfeaf1lboteync2 31638 31637 2026-05-03T13:43:04Z Raizkgh 31 Added a content 31638 wikitext text/x-wiki '''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref> == Kibare == Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" /> NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba. Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" /> Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" /> == Sebtiise == q6mp7q4g1qt1sjwciifivt6vt4oqwtl 31639 31638 2026-05-03T13:46:17Z Raizkgh 31 added data info 31639 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref> == Kibare == Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" /> NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba. Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" /> Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" /> == Sebtiise == {{Reflist}} 7flxi81ieipxztzux3p2cgzk8896hzb 31640 31639 2026-05-03T15:26:28Z Raizkgh 31 31640 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref name=":1">http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref> == Kibare == Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" /> NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba. Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" /> Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" /> == D tʋʋm == B sẽn maan bũmb ning fãa wã, b na n kɩtame tɩ b tõog n sõng b tẽedbã tɩ b paam n sõng-b. Yaa woto:<ref name=":1" /> == Sebtiise == {{Reflist}} 4sr150nbhw04raoywrx3vxba962oz7g