Wikipidiya
moswiki
https://mos.wikipedia.org/wiki/Soraogo
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Deem
Bãnde
Gomde
Tʋmtʋmda
Tʋmtʋmd gomde
Wikipidiya
Wikipidiya gomde
Fisiye
Fisiye gomde
MediaWiki
MediaWiki gomde
Sõr-wilgda
Sõr-wilgd gomde
Sõngre
Sõngre gomde
Sulli
Sull gomde
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Theresa Lardi Awuni
0
1322
31635
26708
2026-05-03T13:30:43Z
Raizkgh
31
tekre bilfu
31635
wikitext
text/x-wiki
<small>Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ</small>{{Databox|item=Q104649268}}Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ
A '''Theresa Lardi Awuni''' (B sẽn dog nina yʋʋmd 1979 Sigr Kiuuga rasem a yiib daarã) <ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> yaa Ghana politik ned sẽn yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã ned a ye.<ref>https://web.archive.org/web/20210812110514/https://thedailyguidegh.com/ill-unseat-fuseini-by-65-margin-ndcs-lardi-awuni/</ref><ref>https://www.thepublisheronline.com/onma-ncce-debate-ndc-cpp-candidates-push-votes/</ref><ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A yaa [[Okaikwei]] [[North]] depite ned sẽn be Greater [[Accra]] [[Region]] wã pʋge.<ref>https://citinewsroom.com/2020/12/list-of-new-entrants-into-ghanas-eighth-parliament/</ref>
== A Vɩɩmã Sɩngre ==
A Theresa yita Winkongo sẽn be [[Upper East Region|Upper East region]] wã. A paama Bachelor of Science degree in Project Management lekoll sẽn boond ti Ghana Institute of Management and Public Administration wã yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Tʋʋmde ==
A tʋma [[Ghana]] [[National]] [[Disaster]] [[Management]] [[Organization]] (NADMO) wã pʋgẽ, la a ra yaa b Principal Disaster Control Officer, la a me tʋma Langdi Enterprises (N da yaa b Proprietress).<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Politik Tuuma ==
A Awuni yaa [[Ghana]] [[Institute]] of [[Management]] and [[Public]] [[Administration]] (TEIN) pʋg-biis Commissioner soaba. TEIN (Tertiary Education Institutions Network) yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã.<ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref>
A leb n yaa Okaikwei goosneerã pʋg-biis tigsda wakat a tãabo.<ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref>
Yʋʋmd 2019 tʋʋl-nif kiuugã, a saka [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] taoor lʋɩtb sull ning sẽn get Okaikwei North constituency lʋɩtb sull yell la a tõoge. <ref>https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/theresa-rashid-to-lead-ndc-in-okaikwei-north-central-constituencies/2019/</ref><ref>https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/</ref> A Awuni paama vot 342 ne koees 866 sẽn yi, tɩ a poorẽ dãmb a taabã a Richard Kwarshie Kudjordjie, Abdul Nasiru Abass la Malik Adama paam vot 220, 179 la 12. <ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref>
B yãka-a lame t'a yɩ Okaikwei goosneer sull ning sẽn get Okaikwei North member of parliament yell yʋʋm 2020 sigr kiuugã. A lʋɩɩsame n zab ne sull ning sẽn yaa member of parliament yel-gɛtbã yelle, a [[Fuseini Issah]] sẽn yaa sull ning sẽn get tẽnga yel-gɛtbã yelle, la a tõogame, a sẽn paam sɛb 29,281 sẽn makd 51.07% n yaool n paam sɛb 27,242 sẽn makd 47.52%. 9 A paasa pagb pis-naas nins sẽn zĩ b sullã pʋgẽ yʋʋmd 2021 Yʋʋm-Vẽkr Kiuug rasem a yopoe wã sʋka.<ref>https://www.myjoyonline.com/meet-the-40-female-mps-elect-of-8th-parliament/</ref>
A bee sull ning sẽn get Subsidiary Legislation Committee la Trade, Industry la Tourism komiti ramb sẽn get Ghana parliament.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== A Meng Yelmanesem ==
A Awuni yaa kiris-ned sẽn yaa wẽn-sakda.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Sebtiise ==
[[Sulli:WikiProject Ghana/Parliament of Ghana/8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]]
r715uw8cjlrvxmq990nuslgc8m8jepv
31636
31635
2026-05-03T13:32:00Z
Raizkgh
31
tekre bilfu
31636
wikitext
text/x-wiki
<small>Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ</small>{{Databox|item=Q104649268}}Sõngr sẽn yaa zaalem n yit Wikipedia pʋgẽ
A '''Theresa Lardi Awuni''' (B sẽn dog nina yʋʋmd 1979 Sigr Kiuuga rasem a yiib daarã) <ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref> yaa Ghana politik ned sẽn yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã ned a ye.<ref>https://web.archive.org/web/20210812110514/https://thedailyguidegh.com/ill-unseat-fuseini-by-65-margin-ndcs-lardi-awuni/</ref><ref>https://www.thepublisheronline.com/onma-ncce-debate-ndc-cpp-candidates-push-votes/</ref><ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref> A yaa [[Okaikwei]] [[North]] depite ned sẽn be Greater [[Accra]] [[Region]] wã pʋge.<ref>https://citinewsroom.com/2020/12/list-of-new-entrants-into-ghanas-eighth-parliament/</ref>
== A Vɩɩmã Sɩngre ==
A Theresa yita Winkongo sẽn be [[Upper East Region|Upper East region]] wã. A paama Bachelor of Science degree in Project Management lekoll sẽn boond ti Ghana Institute of Management and Public Administration wã yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Tʋʋmde ==
A tʋma [[Ghana]] [[National Disaster Management Organization]] (NADMO) wã pʋgẽ, la a ra yaa b Principal Disaster Control Officer, la a me tʋma Langdi Enterprises (N da yaa b Proprietress).<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Politik Tuuma ==
A Awuni yaa [[Ghana]] [[Institute]] of [[Management]] and [[Public]] [[Administration]] (TEIN) pʋg-biis Commissioner soaba. TEIN (Tertiary Education Institutions Network) yaa [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] sullã.<ref>https://ghanaguardian.com/theresa-awuni-donates-to-okaikoi-north-constituents</ref>
A leb n yaa Okaikwei goosneerã pʋg-biis tigsda wakat a tãabo.<ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref>
Yʋʋmd 2019 tʋʋl-nif kiuugã, a saka [[National]] [[Democratic]] [[Congress]] taoor lʋɩtb sull ning sẽn get Okaikwei North constituency lʋɩtb sull yell la a tõoge. <ref>https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/theresa-rashid-to-lead-ndc-in-okaikwei-north-central-constituencies/2019/</ref><ref>https://www.dailymailgh.com/ndc-pc-for-okaikoi-north-files-nomination/</ref> A Awuni paama vot 342 ne koees 866 sẽn yi, tɩ a poorẽ dãmb a taabã a Richard Kwarshie Kudjordjie, Abdul Nasiru Abass la Malik Adama paam vot 220, 179 la 12. <ref>https://www.theghanareport.com/theresa-lardi-awuni-wins-okaikoi-north-ndc-primaries-promises-victory-for-2020/</ref>
B yãka-a lame t'a yɩ Okaikwei goosneer sull ning sẽn get Okaikwei North member of parliament yell yʋʋm 2020 sigr kiuugã. A lʋɩɩsame n zab ne sull ning sẽn yaa member of parliament yel-gɛtbã yelle, a [[Fuseini Issah]] sẽn yaa sull ning sẽn get tẽnga yel-gɛtbã yelle, la a tõogame, a sẽn paam sɛb 29,281 sẽn makd 51.07% n yaool n paam sɛb 27,242 sẽn makd 47.52%. 9 A paasa pagb pis-naas nins sẽn zĩ b sullã pʋgẽ yʋʋmd 2021 Yʋʋm-Vẽkr Kiuug rasem a yopoe wã sʋka.<ref>https://www.myjoyonline.com/meet-the-40-female-mps-elect-of-8th-parliament/</ref>
A bee sull ning sẽn get Subsidiary Legislation Committee la Trade, Industry la Tourism komiti ramb sẽn get Ghana parliament.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== A Meng Yelmanesem ==
A Awuni yaa kiris-ned sẽn yaa wẽn-sakda.<ref>https://www.parliament.gh/mps?mp=57</ref>
== Sebtiise ==
[[Sulli:WikiProject Ghana/Parliament of Ghana/8th Parliament of the 4th Republic of Ghana]]
p5pv6olsjd4ggkpw2y4mx46725bxyk4
National Disaster Management Organization
0
2129
31637
2026-05-03T13:37:41Z
Raizkgh
31
m-naana sebre
31637
wikitext
text/x-wiki
'''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref>
== Kibare ==
n8py8ovlx7gm6ptrrfeaf1lboteync2
31638
31637
2026-05-03T13:43:04Z
Raizkgh
31
Added a content
31638
wikitext
text/x-wiki
'''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref>
== Kibare ==
Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" />
NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba.
Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" />
Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" />
== Sebtiise ==
q6mp7q4g1qt1sjwciifivt6vt4oqwtl
31639
31638
2026-05-03T13:46:17Z
Raizkgh
31
added data info
31639
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref>http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref>
== Kibare ==
Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" />
NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba.
Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" />
Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" />
== Sebtiise ==
{{Reflist}}
7flxi81ieipxztzux3p2cgzk8896hzb
31640
31639
2026-05-03T15:26:28Z
Raizkgh
31
31640
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''National Disaster Management Organization''' yaa goosneema sull ning sẽn geta yel-beedã la yɛl a taab sẽn pakd nebã Ghana wã yelle. Yaa Ghana tẽnga minisr sẽn geta b tʋʋmde.<ref name=":1">http://mint.gov.gh/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42</ref><ref>https://3news.com/explosion-must-not-recur-chamber-of-mines/</ref>
== Kibare ==
Ghana sigla siglgã sẽn get yel-beed yell n getẽ yʋʋmd 1996 wã, la a sigla siglg 927.<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20120207044735/http://www.nadmo.gov.gh/History%20of%20NADMO.html</ref> Yaa yʋʋmd 1989 soabã, yʋʋmd 1989 soabã pʋgẽ, b sẽn yeel tɩ yʋʋmd 1990 n tãag yʋʋmd 1999 yaa yʋʋmd 1990 wã sẽn yaa yʋʋmd sẽn yaa yʋʋm kobs sẽn yaa to-to n na n boog tẽngã yel-beedã (IDNDR) wã poore, la Ghana sẽn maan woto.<ref name=":0" />
NADMO yaa Ghana tẽnga tʋʋm-naabã pʋga. A tara taoor dãmb sull sẽn yãkd b sʋka: Minisr a taab sẽn yaa Sɩɩgã, Piinsã, Sodaalã, Tẽnsã, Sɛbgã, Tẽns Soogrã, Gana sodaasã, la goosneema-rãmb sẽn pa tigimd taab ye.<ref name=":0" /> Yaa b sẽn da yaa taoor soaba, a Dr. G. K. Deh, Ghana tãb-biisã logtorã taoor soaba.
Sẽn deng NADMO siglgã siglgã siglg ning sẽn yaa "National Mobilization Programme" (GAN) sẽn zĩnd yʋʋm 1982-1983 wã, yaa kʋɩlen-kãsengã, bugum kʋɩlensa, kom-yũudã, la Ghana neb milyõ 1.2 sẽn yi Nigeri wã sẽn wa n yi wã.<ref name=":0" /> Sẽn wa n wa n wa beẽ wã, a Kofi Portuphy, sẽn da yaa Relief Committee ned n da tʋm tʋʋm-no-kãsems a taab n na n yɩ NADMO taoor soaba.<ref name=":0" />
Sẽn pʋgdã yaa NADMO taoor dãmb fãa sõor:<ref name=":0" />
== D tʋʋm ==
B sẽn maan bũmb ning fãa wã, b na n kɩtame tɩ b tõog n sõng b tẽedbã tɩ b paam n sõng-b. Yaa woto:<ref name=":1" />
== Sebtiise ==
{{Reflist}}
4sr150nbhw04raoywrx3vxba962oz7g