Wikipedia niawiki https://nia.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Olayama MediaWiki 1.46.0-wmf.23 first-letter Media Spesial Huhuo Sangoguna Huhuo zangoguna Wikipedia Huhuo Wikipedia Berkas Huhuo berkas MediaWiki Huhuo MediaWiki Templat Huhuo templat Fanolo Huhuo wanolo Kategori Huhuo kategori Portal Huhuo portal TimedText TimedText talk Modul Pembicaraan Modul Acara Huhuo Acara Portal:Agama 100 2369 27231 23273 2026-04-11T07:38:51Z Slaia 39 /* Teologi ba Fa'alowalangi */monönö ösi 27231 wikitext text/x-wiki == Niha Keriso ba Danö Niha == [[Gereja AFY]] ● [[Gereja AMIN]] ● [[Gereja BNKP]] ● [[Gereja GBI]] ● [[Gereja GPdI]] ● [[Gereja GTDI]] ● [[Gereja Katolik ba Danö Niha|Gereja Katolik]] ● [[Gereja ONKP]] ● [[Gereja Yesus Sejati]] == Gereja Katolik == [[Anicetus Bongsu Antonius Sinaga|Mgr. Anicetus Sinaga]] ● [[Barnabas Johan Winkler|Barnabas Winkler]] ● [[Bruder]] ● [[Frater]] ● [[Suster]] ● [[Fangowasaini Ekaristi]] ● [[Fulu Goroisa molo'ö teologi Katolik]] ● [[Gereja Katolik]] ● [[Gereja Katolik ba Danö Niha]] ● [[Keuskupan Sibolga]] ● [[Kongregasi]] ● [[Ordo (religius)]] ● [[Paus Fransiskus]] ● [[Petrus Gratian Grimm]] ● [[Rabu Awu]] ● [[Sakramen Fondrege Ni'amoni'ö]] ● [[Suster]] ● [[Suster OSF]] ● [[Suster SCMM]] ● [[Tabernakel]] ● [[Töi Wanasa Ni'amoni'ö]] == Gereja Protestan == [[Ernst Ludwig Denninger]] ● [[Fanunu Fandru]] ● [[Femanga gö ni'amoni'ö]] ● [[Gereja AFY]] ● [[Gereja AMIN]] ● [[Gereja BNKP]] ● [[Gereja GPdI]] ● [[Gereja GTDI]] ● [[Gereja ONKP]] ● [[Gereja Yesus Sejati]] ● [[Heinrich Sundermann]] ● [[Martin Luther]] == Falito Niha Keriso == [[Barnabas Johan Winkler|Barnabas Winkler]] ● [[Ernst Ludwig Denninger]] ● [[Heinrich Sundermann]] ● [[Petrus Gratian Grimm]] == Ira Tua Gereja == [[Agustinus Hippo]] == Teologi ba Fa'alowalangi == [[Filosofi]] ● [[Fulu Goroisa molo'ö teologi Katolik|Fulu Goroisa]] ● [[Monoteis]] ● [[Teologi]] ● [[Tuho Wamati]] == Sura Ni'amoni'ö == [[Alquran]] ● [[Amabu'ulali Sibohou]] ● [[Amabu'ulali Siföföna]] ● [[Angolifa Mbuku Zura Ni'amoni'ö]] ● [[Mataio]] ● [[Mareko]] ● [[Luka]] ● [[Yohane]] ● [[Halöŵö Zinenge]] == Akhökhöla == [[Aberahamo]] ● [[Angolita paroki ba Keuskupan Sibolga]] ● [[Black Madonna]] ● [[Filosofi]] ● [[Gereja]] ● [[Lowalangi]] ● [[Misionaris]] ● [[Monoteis]] ● [[Niha Keriso]] ● [[Seminari]] ● [[Tanö Ni'amoni'ö]] ● [[Teologi]] ● [[Tölu Nono Khö Noakhi]] ● [[Tuada Hia]] 7e1rduxa6nbmao8r0jog2d4u63izh0v Teologi 0 4167 27232 22072 2026-04-11T08:17:59Z Slaia 39 proof reading 27232 wikitext text/x-wiki '''Teologi''' no töi sambua mbolo wamahaö ba [[universitas]], ''[[Perguruan Tinggi|perguruan tinggi]]'' ma ba [[seminari]], sangosili zanandrösa ba wamati niha si faduhu tödö khö lowalangi.<ref>{{cite web |url=http://wordnetweb.princeton.edu/perl/webwn?o2=&o0=1&o7=&o5=&o1=1&o6=&o4=&o3=&s=theology&h=000&j=0#c |title=theology |publisher=Wordnetweb.princeton.edu |access-date=2012-11-11 |archive-date=4 August 2012 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120804180446/http://wordnetweb.princeton.edu/perl/webwn?o2=&o0=1&o7=&o5=&o1=1&o6=&o4=&o3=&s=theology&h=000&j=0#c |url-status=live }}</ref> Bakha ba teologi lafatunö ba la'osisi'ö ''mbanua si yaŵa'' (li Indonesia ''dunia ilahi'' ma ''dunia supernatural'') awö lala hewisa wangi'ila lowalangi (nifotöi ''epistemologi''<ref>Lafotöi ''epistemologi'' sambua mbolo wamahaö sangosisi'ö hewisa ta'ila fefu ngawalö ni'ilada ba wa sindruhu ia ba tenga ha ni'angeragöda samösa. Duma-dumania hewisa ta'ila wa sindruhu so mbekhu, wa sindruhu so Lowalangi, wa sindruhu so zorugo, wa sindruhu no i'orifi ita So'aya. Hewisa na fefu da'a ha bua wangera-ngerada samösa, nifakhoi-khoi dödöda samösa?</ref>) ba la'alui wanemali ba ngawalö wanofu sanandrösa ba wama'ele'ö. Fakhai wama'ele'ö andrö ba wanema wa [[Lowalangi]] andrö awö ndra lowalangi (li Indonesia ''dewa-dewi'') fefu, wa ya'ira andre so yefo danö (li Indonesia ''transenden'') ma zui yaŵa danö (li Indonesia ''supernatural'') ba wa la'ombakha'ö ira andre ba niha ba wa mohalöŵö ira bakha ba gulidanö andre. Oya lala wangosili ni'oguna'ö ndra ere teologi ba wamalua halöŵöra. So zangoguna'ö hewisa worasoida lala wa'alowalangi (li Indonesia ''spiritualitas''), so zanörö lala [[filosofi]], so göi zangoguna'ö etnografi<ref>Latötöi ''etnografi'' sambua mbolo wamahaö ba universitas si fakhai ba wangosili hada ba fefu zi fakhai ba wariawösa niha nifotöi ''budaya''. </ref> ma ''[[sejarah]]'' ba tanöbö'önia. La'oguna'ö fefu da'ö tobali fanolo ba wangi'ila, wamotokhi, wanandraigö, wobelegö ma zui wondrou'ö wa'alowalangi. Simane nilau göi bakha ba mbolo [[filosofi]] ba ba mbolo [[huku]], lahalö wanofu si no so fanemalinia ba latohugö wondrou'ö ya'ia ma zui lafatöfa ia ba hadia ia bö'ö zi falukha niha. Tola alua wa famahaö teologi tobali fanolo khö gere teologi samösa ba wangabakha'ö fangi'ilania ba [[tradisi]] wa'alowalangi ni'o'önia samösa<ref>Faigi duma-dumania, Migliore, Daniel L. 2004. ''Faith Seeking Understanding: An Introduction to Christian Theology'' (2nd ed.) Grand Rapids: Eerdmans.</ref> ma zui tradisi wa'alowalangi niha bö'ö,<ref>Faigi duma-dumania, Kogan, Michael S. 1995."[https://web.archive.org/web/20060615100029/http://www.icjs.org/scholars/kogan.html Toward a Jewish Theology of Christianity]." ''Journal of Ecumenical Studies'' 32(1):89–106. Archived from the [http://www.icjs.org/scholars/kogan.html online] on 15 June 2006.</ref> ma zui itolo ia ba wangosisi'ö wa'alowalangi si lö tefaböbö ba zi sambua tradisi. Tola te'oguna'ö teologi ba wame'e ena'ö mamati niha si lö mamati (li Indonesia ''proselitsme''),<ref>Faigi duma-dumania, Dormor, Duncan, et al., eds. 2003. ''Anglicanism, the Answer to Modernity''. London: Continuum.</ref> ba wamohouni tradisi si no so,<ref>Faigi duma-dumania, Spong, John Shelby. 2001. ''Why Christianity Must Change or Die''. New York: Harper Collins.</ref> ma zui ba wamaduhu'ö sambua tradisi fa'alowalangi (lafotöi ia bakha ba teologi ''[[apologetika]]''); ma zui la'oguna'ö ia ba wamaedogö,<ref>Faigi duma-dumania, Burrell, David. 1994. ''Freedom and Creation in Three Traditions''. Notre Dame: University of Notre Dame Press.</ref> ba wanenaŵa (duma-dumania wamareso nösi [[Sura Ni'amoni'ö|Zura Ni'amoni'ö]]) ma zui ba wolaŵa sambua tradisi. Tola göi moguna teologi khö gere teologi ba wamahuhuosi hadia zalua bakha ba tradisi wa'alowalangi si so ya'ia ma ba wame'e fanemali ba wanofu si tumbu bakha ba gotalua niha samati,<ref>Faigi duma-dumania, Gorringe, Timothy. 2004. ''Crime'', (''Changing Society and the Churches Series''). London: Society for Promoting Christian Knowledge.</ref> ma zui ba wangalui oi ngawalö lala wamotokhi ba dödö hadia zalua ba gulidanö.<ref>Faigi duma-dumania, wanemali Anne Hunt Overzee khö Paul Ricœur (1913–2005) sanandrösa ba halöŵö samösa gere teologi: "Paul Ricœur speaks of the theologian as a hermeneut, whose task is to interpret the multivalent, rich metaphors arising from the symbolic bases of tradition so that the symbols may 'speak' once again to our existential situation." Overzee, Anne Hunt. 1992. ''[https://books.google.com/books?id=EiYEktsURVAC The Body Divine: The Symbol of the Body in the Works of Teilhard de Chardin and Ramanuja] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230326164811/https://books.google.com/books?id=EiYEktsURVAC|date=26 March 2023}}'', (''Cambridge Studies in Religious Traditions'' 2). Cambridge: Cambridge University Press. ISBN: 978-0521385169. Retrieved 5 April 2010. p. 4.</ref> == Umbu == <references /> [[Kategori:Agama]] [[Kategori:Famahaö]] [[Kategori:Bolo wamahaö]] [[Kategori:Bolo wamahaö ba Universitas]] jbiqef3az5wahhfokhv44ypt5b3qm8r