Wikipedia niawiki https://nia.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Olayama MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Media Spesial Huhuo Sangoguna Huhuo zangoguna Wikipedia Huhuo Wikipedia Berkas Huhuo berkas MediaWiki Huhuo MediaWiki Templat Huhuo templat Fanolo Huhuo wanolo Kategori Huhuo kategori Portal Huhuo portal TimedText TimedText talk Modul Pembicaraan Modul Acara Huhuo Acara Agner Møller 0 4084 27621 27504 2026-08-15T12:19:28Z Slaia 39 27621 wikitext text/x-wiki '''Agner Møller''' ma töinia sindruhu '''Jacob Peder Georg Agner Møller''' (★ 18 Juli 1892, † 5 Desember 1976<ref>[http://www.smidths.dk/gruppe6/7576.htm Slægtstavle] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110719132114/http://www.smidths.dk/gruppe6/7576.htm |date=19. juli 2011}}</ref>) no samösa doto sohalöŵö khö ndra saradadu [[Belanda]] moroi ba [[Denmark]], si no göi tobali sangowuloi ngawalö hadia ia zi fakhai ba soi niha (nifotöi [[etnografia]]). Mohalöŵö ia ba Indonesia khö wamatörö [[Belanda]] ba me 1920 lafataro ia ba [[Tanö Niha|Danö Niha]]. Me luo da'ö laforege ira Belanda awö ndra misionaris [[Jerman]] ba wangalani mato ha'uga mbanua ba danö raya, bahiza lö tola me no oi aro mbanua nifobawagöli ba da'ö, ba abölö nono mbanuania fasuwö. Ba hiza me 1910 te'alani ira, irege silötolalö latema wamatörö [[Belanda]] awö wa'anihakeriso ni'ohe ndra misionaris. Heŵa'ae tuho halöŵönia tobali doto, andrö sa zabölö adöni ba dödö Møller fangosili soi (nifotöi [[etnografia]]) awö fangosili li Nono Niha (nifotöi [[linguistika]]). Ihalö göi kaeruania samösa nono alawe [[Ono Niha|Nono Niha]] ba furinia i'ohe fao khönia ba [[Denmark]]. Ba gotalua zoya ngawalö ni'ölinia ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] no göi i'öli sambua Nomo Sebua moroi ba Hilimondregeraya<ref>Doni Kristian Dachi, [https://ononiha.org/770/agner-moller-dan-omo-sebua-hilimondregeraya/ ''Agner Møller dan Omo Sebua Hilimondregeraya''], ononiha.org, mufaigi me 21/07/2023</ref> awö angowuloa foto nihalö ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] ba i'amualagö khö museum nasional ba [[Denmark]]. Koleksi andrö no tobali sambua angowulota fondrege ebua böli ba gulidanö. Baero angowulota si so ba museum nasional ba [[Kopenhagen]], so nasa angowulota bö'ö ba museum ngawalö soi ba [[Leiden]], Belanda, awö ba Museum Naprstek ba Praha, [[Ceko]] ba ba museum antropologia ba etnologia ba Firenze, [[Italia]]. == Nisurania == * Møller, ag. Beitrag zur Beleuchtung des Religiösen Lebens der Niaser. Separate-ABRUK AUS: Internationales Archiv für Ethnographie. Band XXXII, Heft III-VI. Leiden 1934 * Møller, Agner. Foot figures at NIAS. Geographical Journal, 42. Volume. Copenhagen 1939. * Møller, Agner. The old NIAS TIME: The primitive time calculation in new lighting chronology's first chapter. Copenhagen 1976. * Möller, bait. Einige Meskalinversuche. Sonder-ABRUK, Acta Psychiatrica Neurologica Vol. X. Phase. 3. == Basoŵa == * Barbier Jean Paul. Un Monument a Pierre de l'île nias. Genev 1976. * Beatty, Andrew. Society and Exchange in Nias. Michigan 1992. * Djohani-Lapian, Hilly Nias: Tribal Treasures Cosmic Reflections in Stone, Wood, and Gold. DELFT 1990. * Feldmann, Jerome Allen. The Architecture of NIAS, Indonesia with Special Reference to Bowomataluo Village. 1982. * Gouda, Frances. Dutch Culture Overseas: Colonial Practice in the Netherlands Indies 1900-1942. Asia 2008. * Hämmerle, Johannes Maria. Nias - Eine Eigene Welt: The case, Myth, überlieferungen. Sankt Augustin Academia-Verlag 1999. * Hämmerle, Johannes Maria. Nias-"Land there Menschen": Ein Beitrag aus Zentral-Nias. Münster 1982. * Horsky, R. Religiöse Holzplastik aus nias. Vienna 1942. * Hummel, Uwe - Telaumbanua, Tuhoni. Doctoral Dissertation: Cross and Adu. A Social-History Study on the Encounter Between Christianity and the Indigenous Culture on Nias and the Batu Islands (1865-1965). Utrecht University 2007. * Kurt-Nielsen, Jesper. Ephemeral Isle: Tradition and Tourism Vie for the Future of Nias. World Monuments ICON 2003. * Kurt-Nielsen, Jesper. Denmark and NIAS: Cultural Conservation and Museum Cooperation. Nomos, 2003; 1: 2. Copenhagen 2003. * Kurt-Nielsen, Jesper. A sword with tiger teeth. New No.103. Copenhagen 2004. * Kurt-Nielsen, Jesper. Traditional Architecture and Culture. Traditional Architecture and Art on Nias, Indonesia. Ed: Gruber, Petra and Herbig, Ulrike. Vienna 2009. * Kurt-Nielsen, Jesper. Gruber, Petra. Mechler, M. Feldman, Jerome. Replacement of Tradition - Comparative View of the Architectural Development of the Village of Hillimondregeraja in Nias Indonesia. Vienna 2010. * Lasaraföna, Jakob (Agner Møller). A Ship Papers I. Søtang 1949. * Lasaraföna, Jacob (Agner Møller). A Ship Papers II. Gutenberghus 1973. * Locher-Cholten, Elsbeth. Women and the Colonial State: Essays on Gender and Modernity in the Netherlands Indies, 1900-1942. Amsterdam 2007. * Nias Tribal Treasures. Cosmic Reflections in Stone, Wood and Gold. DELFT 1990. * Peake, Thomas. Tradition, Christianity, and the State in Understanding of Sickness and Healing in South Nias, Indonesia. PhD dissertation University of London, London School of Economics 2000. * Schröder, Engelbertus Eliza Willem Gerards. Nias, ethnographische, Geographische a Historische Aantekeningen a Study I-II. Leiden 1917. * Suzuki, Peter. The Religious System and Culture of Nias, Indonesia. Leiden 1959. * Suzuki, Peter. Critical Survey of Studies on the Anthropology of NIAS, Mentawei and Enggano. Holland 1958. * Thomsen, Thomas. The National Museum's Labor Mark. Hili Mondregeraja and its chief house. Copenhagen 1929. * Wirz, Paul. NIAS: Die Insel der Götzen picture the Westlichen Insulinde 66 Images. Zurich 1929. * Wolf, Bente. The National Museum's Labor Mark. Come to my house - and stay there!: Houses, their owners and guests on the island of Nias. Copenhagen 2003. == Umbu == <references /> [[Kategori:Tokoh si fakhai ba Nias]] h5ayd39e1ojpqtmx86zeqs5ye43gjfv Omo Niha 0 4297 27622 24327 2026-08-15T17:13:58Z Slaia 39 manohugö wanura 27622 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (li [[Indonesia]] ''arsitektur'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no wangotomosi tradisional faoma eu fondrege tedou ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba no tehöngö [[Bawömataluo]] tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Tölu Götö == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha. Tanö si tölu fenaeta andrö Fenaeta sitölu ancestors represented this entire cosmic order within the structure of the ''omo niha'':<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Tölu Wangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Itaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == ösi Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Traditional ''omo niha'' face severe survival challenges today, but our communities are actively finding ways to keep our heritage alive:<ref name="CaseStudy"/> === The Zinc Roof Problem === Historically, roofs were thatched with sago palm leaves ('''bulu zaku''').<ref name="Guidelines"/> In the 20th century, many families switched to corrugated metal (zinc) roofs because they last longer. However, zinc roofs act like ovens in the tropical sun, drastically raising the interior temperature and humidity.<ref name="Preserving"/> This warm, damp environment attracts '''termites''', which aggressively eat and destroy the structural hardwood frame.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Returning to sago palm thatching, especially replanting sago palms in coastal areas like '''Naniö''' (which traditionally produced oily, highly waterproof leaves), is crucial for future conservation.<ref name="Preserving"/> === The Homestay Program === Maintaining an ''omo niha'' is highly expensive.<ref name="Guidelines"/> Since the private back rooms (''föröma'') are mostly empty during the day, many families are adapting by participating in '''homestay programs'''.<ref name="CaseStudy"/> By welcoming researchers, surfers, and tourists into their homes, families can earn the money needed to purchase restoration timber and pay carpenters, ensuring that Nias culture continues to thrive.<ref name="CaseStudy"/> === Halöwö Luluitö === The ultimate survival of our architecture relies on the traditional practice of '''halöwö luluitö'''—the mutual aid system where neighbors help each other carry logs from the forest, cut planks, and repair roofs for free, keeping our community bonded to each other and to the land.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektur]] [[Kategori:Nias]] 37stchb4yw6y0i8c92ahqnjrc10mess 27623 27622 2026-08-15T17:14:16Z Slaia 39 27623 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (li [[Indonesia]] ''arsitektur'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no wangotomosi tradisional faoma eu fondrege tedou ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba no tehöngö [[Bawömataluo]] tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Tölu Götö == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha. Tanö si tölu fenaeta andrö Fenaeta sitölu ancestors represented this entire cosmic order within the structure of the ''omo niha'':<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Tölu Wangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Itaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == ösi Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Traditional ''omo niha'' face severe survival challenges today, but our communities are actively finding ways to keep our heritage alive:<ref name="CaseStudy"/> === The Zinc Roof Problem === Historically, roofs were thatched with sago palm leaves ('''bulu zaku''').<ref name="Guidelines"/> In the 20th century, many families switched to corrugated metal (zinc) roofs because they last longer. However, zinc roofs act like ovens in the tropical sun, drastically raising the interior temperature and humidity.<ref name="Preserving"/> This warm, damp environment attracts '''termites''', which aggressively eat and destroy the structural hardwood frame.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Returning to sago palm thatching, especially replanting sago palms in coastal areas like '''Naniö''' (which traditionally produced oily, highly waterproof leaves), is crucial for future conservation.<ref name="Preserving"/> === The Homestay Program === Maintaining an ''omo niha'' is highly expensive.<ref name="Guidelines"/> Since the private back rooms (''föröma'') are mostly empty during the day, many families are adapting by participating in '''homestay programs'''.<ref name="CaseStudy"/> By welcoming researchers, surfers, and tourists into their homes, families can earn the money needed to purchase restoration timber and pay carpenters, ensuring that Nias culture continues to thrive.<ref name="CaseStudy"/> === Halöwö Luluitö === The ultimate survival of our architecture relies on the traditional practice of '''halöwö luluitö'''—the mutual aid system where neighbors help each other carry logs from the forest, cut planks, and repair roofs for free, keeping our community bonded to each other and to the land.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektura]] [[Kategori:Nias]] 50vh8rmlm10s158hulqsw6rf76ir4ko 27624 27623 2026-08-15T17:45:58Z Slaia 39 proof reading 27624 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (li [[Indonesia]] ''arsitektur'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no wangotomosi tradisional faoma eu fondrege tedou ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba no tehöngö [[Bawömataluo]] tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Götö ma Fenaeta == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha:<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Fangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Fanaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == Faosatö Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Itugu ara itugu adudu Nomo Niha ba lö göi lataru'ö nomo si bohou. Heŵa'ae lö mufasindro zi bohou, silö'ö-lö'önia moguna murorogö zi no so ena'ö böi obou ba tobali ondröita sauri khöda:<ref name="CaseStudy"/> === Sagö Beleki === Lafazökhi zagö Nomo Niha moroi ba mbulu zaku.<ref name="Guidelines"/> Ba ngaotu ndröfia si-20, ato niha samalali bulu zaku faoma sagö beleki, me tola ara bataha ia. Bahiza ibe'e aukhu bakha nomo sagö beleki ba tobali abazö-bazö hadia ia bakha ba nomo.<ref name="Preserving"/> Nahia saukhu ba sabazö-bazö no nahia somasi-masi hene, somasi-masi manga eu irege oi motögi-tögi gehomo, ndriŵa, silalöyaŵa, btn.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Börö da'ö moguna sibai wa lafalali zagö beleki faoma bulu zaku ma zui bulu naniö.<ref name="Preserving"/> === Omo Zikoli === Moguna oya gefe ba wondrorogö Omo Niha.<ref name="Guidelines"/> Börö da'ö so Nomo Niha sanehegö toröi zikoli sasese lafotöi "homestay programs" ba li Inggris.<ref name="CaseStudy"/> Tola na atö lasöndra ma'ifu gefe si tola la'oguna'ö ba wondrorogö Omo Niha: mowöli eu, bagolö, sagö, btn. irege ondröita Nono Niha andre lö alio taya moroi ba gotaluada.<ref name="CaseStudy"/> === Halöŵö Luluitö === Lö lala bö'ö baero na falulu oi niha ba mbanua wondrorogö Omo Niha (lafotöi halöwö luluitö ba danö raya). Tola ifalului halöŵö si faolo omo na fao ia wonoro eu moroi ba gatua, manaba bagolö, mamazökhi sagö, btn.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektura]] [[Kategori:Nias]] 2cdorg5cgbls4i96ykx39aoe0duxoxg 27626 27624 2026-08-15T17:54:43Z Slaia 39 menambah terjemahan 27626 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (li [[Indonesia]] ''arsitektur'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no wangotomosi tradisional faoma eu fondrege tedou ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba no tehöngö [[Bawömataluo]] tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua {{Eluaha|ID|Dalam bahasa Nias arsitektur rumah tradisional dibagi dua}}{{Eluaha|EN|In the Nias language, traditional architecture is categorially divided into two main types}}: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Götö ma Fenaeta == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha:<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Fangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Fanaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == Faosatö Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Itugu ara itugu adudu Nomo Niha ba lö göi lataru'ö nomo si bohou. Heŵa'ae lö mufasindro zi bohou, silö'ö-lö'önia moguna murorogö zi no so ena'ö böi obou ba tobali ondröita sauri khöda:<ref name="CaseStudy"/> === Sagö Beleki === Lafazökhi zagö Nomo Niha moroi ba mbulu zaku.<ref name="Guidelines"/> Ba ngaotu ndröfia si-20, ato niha samalali bulu zaku faoma sagö beleki, me tola ara bataha ia. Bahiza ibe'e aukhu bakha nomo sagö beleki ba tobali abazö-bazö hadia ia bakha ba nomo.<ref name="Preserving"/> Nahia saukhu ba sabazö-bazö no nahia somasi-masi hene, somasi-masi manga eu irege oi motögi-tögi gehomo, ndriŵa, silalöyaŵa, btn.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Börö da'ö moguna sibai wa lafalali zagö beleki faoma bulu zaku ma zui bulu naniö.<ref name="Preserving"/> === Omo Zikoli === Moguna oya gefe ba wondrorogö Omo Niha.<ref name="Guidelines"/> Börö da'ö so Nomo Niha sanehegö toröi zikoli sasese lafotöi "homestay programs" ba li Inggris.<ref name="CaseStudy"/> Tola na atö lasöndra ma'ifu gefe si tola la'oguna'ö ba wondrorogö Omo Niha: mowöli eu, bagolö, sagö, btn. irege ondröita Nono Niha andre lö alio taya moroi ba gotaluada.<ref name="CaseStudy"/> === Halöŵö Luluitö === Lö lala bö'ö baero na falulu oi niha ba mbanua wondrorogö Omo Niha (lafotöi halöwö luluitö ba danö raya). Tola ifalului halöŵö si faolo omo na fao ia wonoro eu moroi ba gatua, manaba bagolö, mamazökhi sagö, btn.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektura]] [[Kategori:Nias]] gvmc1frvfgtx0l2eflonof0et8odq9j 27628 27626 2026-08-15T19:32:49Z Slaia 39 27628 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (nifotöi ''arsitektura'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no wangotomosi tradisional faoma eu fondrege tedou ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba no tehöngö [[Bawömataluo]] tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua {{Eluaha|ID|Dalam bahasa Nias arsitektur rumah tradisional dibagi dua}}{{Eluaha|EN|In the Nias language, traditional architecture is categorially divided into two main types}}: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Götö ma Fenaeta == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha:<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Fangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Fanaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == Faosatö Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Itugu ara itugu adudu Nomo Niha ba lö göi lataru'ö nomo si bohou. Heŵa'ae lö mufasindro zi bohou, silö'ö-lö'önia moguna murorogö zi no so ena'ö böi obou ba tobali ondröita sauri khöda:<ref name="CaseStudy"/> === Sagö Beleki === Lafazökhi zagö Nomo Niha moroi ba mbulu zaku.<ref name="Guidelines"/> Ba ngaotu ndröfia si-20, ato niha samalali bulu zaku faoma sagö beleki, me tola ara bataha ia. Bahiza ibe'e aukhu bakha nomo sagö beleki ba tobali abazö-bazö hadia ia bakha ba nomo.<ref name="Preserving"/> Nahia saukhu ba sabazö-bazö no nahia somasi-masi hene, somasi-masi manga eu irege oi motögi-tögi gehomo, ndriŵa, silalöyaŵa, btn.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Börö da'ö moguna sibai wa lafalali zagö beleki faoma bulu zaku ma zui bulu naniö.<ref name="Preserving"/> === Omo Zikoli === Moguna oya gefe ba wondrorogö Omo Niha.<ref name="Guidelines"/> Börö da'ö so Nomo Niha sanehegö toröi zikoli sasese lafotöi "homestay programs" ba li Inggris.<ref name="CaseStudy"/> Tola na atö lasöndra ma'ifu gefe si tola la'oguna'ö ba wondrorogö Omo Niha: mowöli eu, bagolö, sagö, btn. irege ondröita Nono Niha andre lö alio taya moroi ba gotaluada.<ref name="CaseStudy"/> === Halöŵö Luluitö === Lö lala bö'ö baero na falulu oi niha ba mbanua wondrorogö Omo Niha (lafotöi halöwö luluitö ba danö raya). Tola ifalului halöŵö si faolo omo na fao ia wonoro eu moroi ba gatua, manaba bagolö, mamazökhi sagö, btn.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektura]] [[Kategori:Nias]] 2j1uk5ap9oug6q5z6tgrauic4rmlcak 27629 27628 2026-08-15T19:36:09Z Slaia 39 27629 wikitext text/x-wiki [[Berkas:House in Nias North Sumatra.jpg|jmpl|Oroma Nomo Niha na so khönia gehomo ba mu'otomosi moroi ba geu]] '''Omo Niha''' (itaria göi latötöi ia '''Omo Hada''' ba gotalua niha sambö mangila li Niha) no töi nomo ni'otomosi molo'ö lala wangotomosi (nifotöi ''arsitektura'') omo ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] me föna. Molo'ö J. Feldman, Omo Niha no fangotomosi tradisional faoma eu ''maulu tedou'' ba zi sagörö ulidanö.<ref name="Viaro">Viaro, Alain (2008). "Nias Island traditional houses". In Schefold, Reimar; Nas, Peter J.M. ''Indonesian Houses'' (pp. 175-235). Leiden: Brill.</ref> Ba ba da'ö [[Bawömataluo]] no tobali sambua mbolokha ondröita sauri, börö me so khönia fondrege oya nomo tradisional si sindro nasa irugi ma'ökhö ba zi sambua desa ba zi sagörö Indonesia.<ref name="CaseStudy">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2023). "Adaptive Reuse of Vernacular Architecture for Conservation in Indonesia: Case Study of South Nias Village, Bawömataluo Conservation Project". ''Asian Culture and History'', 15(1), 64.</ref> [[Berkas:Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg|jmpl|Omo Niha ba danö raya no ni'o'öfa-sagi (Omo Sebua ba Mbawömataluo)]] Ba li Niha, mufaosa arsitektura tradisional tobali dombua {{Eluaha|ID|Dalam bahasa Nias arsitektur rumah tradisional dibagi dua}}{{Eluaha|EN|In the Nias language, traditional architecture is categorially divided into two main types}}: * '''Omo Niha''': Da'a nifotöi omo tradisional Nono Niha,<ref>Ya'ira si no to'ölö fahuhuo ba li Indonesia la'oguna'ö döi Omo Hada, bahiza tenga li Niha sindruhu da'a, bahiza no fangali wehede ''rumah adat'' ba li Indonesia.</ref> nifazökhi moroi ba geu ba molo'ö goi-goi ndra satua meföna, he sanandrösa ba geunia ba he göi sanandrösa ba wamadou ngawalö geu andrö, ngawalö goto-oto nahia si so yomo khönia awö zanandrösa ba hewisa wamasa ndriŵa sanaha ndruru danö.<ref name="Preserving">Atmanti, Fanitra Pedi; Uekita, Yasufumi (2025). "Preserving tradition: the role of community customs and sustainable practices in traditional house preservation on Nias Island, Indonesia". ''Journal of Asian Architecture and Building Engineering'', 24(6), 4880–4900.</ref> Mufazökhi omo fondrege ebua ba si tebai olifu niha simane ha khö zi'ulu (ba danö raya) ma khö ba lugu (ba danö yöu). Ba danö raya to'ölö latötöi nomo simane Omo Sebua.<ref name="Guidelines">Nitto, Kazuhiko; Uekita, Yasufumi; Jiang, Benyan; Oodaira, Shigeo; Sato, Koji (2016). "Conservation and Restoration Guidelines for the Omo Sebua in Bawömataluo Village, South Nias, Indonesia". ''Asian Culture and History'', 8(1), 167.</ref> * '''Omo Ndrawa''': Da'a döi nomo bö'ö nifazökhi molo'ö zi to'ölö ba ndrawa (eluahania meföna, ya'ia niha si fahuhuo ba li Melayu<ref>Börö me ya'ira si fahuhuo ba li Melayu andre moroi ba Aceh ba ba Sumatera Barat, ba solohi agama Islam ira, andrö wa ato niha samagölö ndrawa faoma niha Islam</ref>). Ndrawa eluahania niha moroi baero. Omora meluo da'ö moroi ba geu bahiza abölö ide-ide ia ba abölö adawa-dawa gehomonia. Furi hö tebörögö göi wamazökhi omo moroi ba semen. Fefu ngawalö nomo andre lafotöi omo ndrawa, ma omo si tenga Omo Niha, Literally meaning "house from the outside" or "foreign house." Nias people use this term for all modern brick, concrete, or non-traditional houses that do not follow traditional architectural rules.<ref name="Preserving"/> == Götö ma Fenaeta == Heŵa'ae tenga sibai simanö wamaigi Nono Niha meföna,<ref>Oya niböbögö ndra niha Eropa khö Nono Niha sambö faudu, simane fanguma'ö wa mangandrö Nono Niha khö nifotöi Allah ma dewa-dewi, heŵa'ae lö ba Danö Niha da'ö meföna. Ni'ilara ha bekhu zatua ba ngawalö mbekhu bö'ö. Simanö göi fanguma'ö wa so tölu wenaeta danö Nono Niha nifatunöisi ba da'a.</ref> molo'ö ndra sangosili moroi ba Eropa so tölu götö danö ba gotalua Nono Niha:<ref name="Preserving"/> # '''Banua Yaŵa (Sorugo):''' mu'amaedolagö da'a faoma sagö nomo, bumbunia alaŵa sibai yaŵa. Ba danö siyaŵa andre toröi '''Lowalangi'''.<ref name="Preserving"/> # '''Banua Otalua (Tanö Niha):''' mu'amaedolagö ba mbatö yomo ba nomo. Ba da'a toröi niha, uriföra, awö bua wamasira.<ref name="CaseStudy"/><ref>Ba da'a oroma khöda wa moroi baero wangera-ngera simane, me lö la'ila da'a Ono Niha meföna</ref> # '''Banua Tou (Awuwukha):''' mu'amaedolagö ba nahia sogömi-gömi ba gotalua gehomo barö nomo. Nahia soya sikho da'a ba ha toröi mbawi, manu ba eu galitö ba da'a. Samatörö banua andre '''Laturedanö'''.<ref name="Preserving"/> == Fangotomosa Omo Niha == Heŵa'ae fefu Nomo Niha so khönia zilalö yaŵa awö buatö, to'ölö lafabö'öni tölu ngawalö Nomo Niha:<ref name="Megaliths">Koestoro, Lucas Partanda; Wiradnyana, Ketut (2007). ''Megalithic Traditions in Nias Island''. Medan: Medan Archeological Office.</ref> * '''Tanö Yöu (Nias Utara):''' Omo Niha ba da'a no owulo-wulo hulö gadulo. To'ölö mufasindro ia ha ya'i-ya'ia, lö fangai ba nomo bö'ö.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> * '''Talu Danö (Nias Tengah):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi ba ha ya'i-ya'ia. Towania ba zi tambai tola mubokai, irege tola lafakhai ia ba nomo zi faola omo ba ginötö so gangowuloa sebua.<ref name="Viaro"/> * '''Tanö Raya (Nias Selatan):''' Omo Niha ba da'a mo'öfa sagi, ise-ise ia mifuri (sito'ölönia 4 mete) ba falazi dowania ba dowa nomo zifaola omo. Mufazökhi ia fangangai ba zinga newali nisösö kara faoma fatambai.<ref name="CaseStudy"/> == Fanaha Ndruru Danö == So Danö Niha ba nahia sasese alua ndruru danö (nofotöi ''zona tektonis aktif'') ba börö da'ö asese ifaheu abölö-bölö ia ndruru danö.<ref name="Guidelines"/> Na alua zimanö ba omo ndrawa nifazökhi moroi ba semen asese adudu, bahiza lö adudu nomo miha, börö lala wangotomosi ya'ia:<ref name="Megaliths"/> === Dane-Dane Si Tola Maliŵa === Lö latanö ba danö gehomo Nomo Niha, bahiza lafedadao manö gehomo sesolo ba dete gara sebolo (nifotö batu gehomo ba danö raya).<ref name="CaseStudy"/> Na ifaheu gulidanö ndruru danö, maliŵa nomo ba simanö göi gehomo, irege lö afatö ia simane na lataru'ö aro ia mena'ö.<ref name="Viaro"/> === Ndriŵa === Nahia barö nomo no mu'a'aro'ö faoma mato ha'uga ndriŵa sesolo.<ref name="CaseStudy"/> Tenga simane ehomo sadölö miyaŵa, ndriŵa möi misa hulö V ma X ba balönia mulazi'ö ba mbalö gehomo. Ba ginötö muheu danö, la'alösi wa'abölö heu-heu ndriŵa andre.<ref name="Viaro"/> === Famahalö Geu === Töla-töla eu Nomo Niha mufahalö faoma sölö-sölö (si hulö osö-osö bahiza moroi ba geu göi) ma zui lahaogö wanaba mbalö geu irege tola faoma fahalö ira.<ref name="Megaliths"/> Me tola maliŵa ia, aro wamahalö simane ba ginötö ndruru danö moroi ba wamahalö ni'osö aro.<ref name="Viaro"/> == Baŵa Wangai Eu == Ba Danö Niha meföna lafolakhömi sibai gatua niha.<ref name="Preserving"/> Ena'ö aro geu, lö alio omumu ba lö i'a ia hene, so gamonita nitöröra:<ref name="Preserving"/> === Mamareso Tanö === Fatua lö lataru'ö nomo, ifareso ua danö nahia nomo tuhe zotomo. Ba danö raya, lataru'ö döla dugala ba danö andrö. Na itura'ö yaŵa dugala andrö tanö aefa ma'ökhö, ba naha nomo si sökhi da'ö.<ref name="Preserving"/> Ba danö yöu, latanö zinumbua ba nahia nomo andrö ba latöngöni hadia zanörö fanifi ba zi bongi da'ö.<ref name="Preserving"/> === Baŵa === Latöngöni sibai mbaŵa yaŵa ba dalu mbanua ba wangetu'ö hamega la'obö geu (i'otarai zi-9 desa'a irugi zi-15 ma tuli), me faduhu dödöra wa eu da'ö dania no irugi inötö ba aro ia:<ref name="Preserving"/> * Tesa'a si meziŵa inötö si sökhi ba wanaba eu simane afoa. * Tesa'a si-13 (nifotöi faofulo ba danö raya) no inötö si sökhi ba wolobö eu sombuyu ma'ifu simane simandraölö ba siholi. * Tuli (si-15) no inötö si sökhi ba wolobö eu sabe'e simane berua ba manawadanö. === Alö Nasi === Lahörögö göi mbewe nasi niha meföna. Lataba geu ba ginötö alö nasi (''mele nasi'' ba danö raya).<ref name="Preserving"/> Faduhu dödöra wa mo'amböta nidanö ba döla geu ba ginötö alö nasi, eluahania abölö alio oköli ia. Na la'obö geu ba ginötö möi ebua lowu, akaole dania geu da'ö ma na'i asila na irugi inötönia wa'oköli.<ref name="Preserving"/> === Ola Danö === Ena'ö böi so wabagosa ba zifaola benua, to'ölö latanö geu tobali ola danö meföna. Nitanöra ya'ia siholi, fino, btn..<ref name="Preserving"/> == Faosatö Nomo Niha == Labagi nösi nomo meföna tobali dombua:<ref name="Preserving"/> * '''Tawolo:''' Da'a nahia tanö föna nomo, ambö töra 40% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu. Ba da'a latema dome, lafalua huhuo (gego ba dalu danö ba orahu ba danö raya), falöŵa, ba ba da'a göi lafeförö zimate fatua lö lako'o.<ref name="CaseStudy"/><ref name="Preserving"/> Yaŵa lawa-lawa so '''zara zara''', same'e ena'ö möi bakha nangi ba moroi ba da'a göi tola lafaigi-faigi hadia zalua ba newali niha.<ref name="CaseStudy"/> * '''Föröma:''' Ba da'a toröi b mörö zoroi yomo, ambö töra 60% moroi ba wa'ebolo mbatö fefu.<ref name="CaseStudy"/> So ba da'a nawu (nahia wondrino ö), halasa (ma zui harefa), ba batö ni'alaŵa'ö heza mörö niha.<ref name="Viaro"/><ref name="Preserving"/> Ba gotalua dawolo ba föröma so dowa, si tola oto-oto baulu ba föröma.<ref name="Viaro"/> == Lasara == Lasara no föfö Nono Niha fondrege mu'ohalöŵögöi faoma nekhe-nekhe danga. Oroma ia hulö högö sageu gaurifö sata'u ita. Lafasa ia föna nomo me faduhu dödö niha meföna wa tola itenaŵa de'ala awö ngawalö zi lö sökhi. Ha mufasa ia ba nomo zi'ulu.<ref name="Megaliths"/><ref name="Viaro"/> Tenga aurifö sindruhu lasara. Oroma ia hulö amarukhata gogowaya, böhö ba buaya ba ma zui harimao.<ref name="Feldman">Feldman, Jerome (2013). "Transgressions in the House of the Chief: Hilimondregeraya village in South Nias, Indonesia". ''Brepols Publishers'', 57–73.</ref> Tobali ia tandra wamofa'abölö zokhö omo andrö ba soguna ba wanimbagö nudu ba ngawalö mbekhu.<ref name="Megaliths"/> Lasara fondrege moadu tesöndra ba nomo sebua Hilimondregeraya. Na ba nomo sebua bö'ö ha högö lasara zoroma, ba nomo sebua Hilimondregeraya so göi mboto, öfa gahe ba i'onia soroma hulö lehe-lehe fa'u-fa'u si sökhi sibai famazökhi.<ref name="Feldman"/> == Famaeri Nomo Niha == Itugu ara itugu adudu Nomo Niha ba lö göi lataru'ö nomo si bohou. Heŵa'ae lö mufasindro zi bohou, silö'ö-lö'önia moguna murorogö zi no so ena'ö böi obou ba tobali ondröita sauri khöda:<ref name="CaseStudy"/> === Sagö Beleki === Lafazökhi zagö Nomo Niha moroi ba mbulu zaku.<ref name="Guidelines"/> Ba ngaotu ndröfia si-20, ato niha samalali bulu zaku faoma sagö beleki, me tola ara bataha ia. Bahiza ibe'e aukhu bakha nomo sagö beleki ba tobali abazö-bazö hadia ia bakha ba nomo.<ref name="Preserving"/> Nahia saukhu ba sabazö-bazö no nahia somasi-masi hene, somasi-masi manga eu irege oi motögi-tögi gehomo, ndriŵa, silalöyaŵa, btn.<ref name="Guidelines"/><ref name="Preserving"/> Börö da'ö moguna sibai wa lafalali zagö beleki faoma bulu zaku ma zui bulu naniö.<ref name="Preserving"/> === Omo Zikoli === Moguna oya gefe ba wondrorogö Omo Niha.<ref name="Guidelines"/> Börö da'ö so Nomo Niha sanehegö toröi zikoli sasese lafotöi "homestay programs" ba li Inggris.<ref name="CaseStudy"/> Tola na atö lasöndra ma'ifu gefe si tola la'oguna'ö ba wondrorogö Omo Niha: mowöli eu, bagolö, sagö, btn. irege ondröita Nono Niha andre lö alio taya moroi ba gotaluada.<ref name="CaseStudy"/> === Halöŵö Luluitö === Lö lala bö'ö baero na falulu oi niha ba mbanua wondrorogö Omo Niha (lafotöi halöwö luluitö ba danö raya). Tola ifalului halöŵö si faolo omo na fao ia wonoro eu moroi ba gatua, manaba bagolö, mamazökhi sagö, btn.<ref name="Preserving"/> == Umbu == <references /> [[Kategori:Hada]] [[Kategori:Arsitektura]] [[Kategori:Nias]] 18528yn7wmuibeebw1e3b0j6b0az2vc Templat:Eluaha 10 4781 27625 2026-08-15T17:51:45Z Slaia 39 templat eluaha 27625 wikitext text/x-wiki <noinclude>Moguna templat andre ba wanigö'ö fo'ali ba li bö'ö (li Indonesia ma zui li Inggris). Sito'ölönia tobini ia, ha oroma <nowiki>[ID]</nowiki> ma zui <nowiki>[EN]</nowiki>.</noinclude><includeonly><span class="translation" lang="{{lc:{{{1}}}}}" style="display:inline-block;"><span class="mw-collapsible mw-collapsed" style="display:inline-block;"><span class="mw-collapsible-toggle" style="float:none; font-weight:bold; color:#0645ad; cursor:pointer;">[{{{1}}}]</span> <span class="mw-collapsible-content" style="color:#444;">{{{2}}}</span></span></span></includeonly> 8z6e4c3arf2vz7h6ochnc5v0gg0cxnf 27627 27625 2026-08-15T18:05:19Z Slaia 39 menambah panduan 27627 wikitext text/x-wiki <noinclude>Moguna templat andre ba wanigö'ö fo'ali ba li bö'ö (li Indonesia ma zui li Inggris). Sito'ölönia tobini ia, ha oroma <nowiki>[ID]</nowiki> ma zui <nowiki>[EN]</nowiki>. == Fangoguna'ö == Labe'e ia furi wehede sedöna mufo'eluaha. '''<nowiki>{{Eluaha|KODE_LI|fo'ali ba li bö'ö andrö}}</nowiki>''' Duma-dumania: Ono mao ono nasu, ha sambalö oi khögu <nowiki>{{Eluaha|ID|Baik anak ayam maupun anak anjing, semua hanyalah milikku}}</nowiki> Simane dania oroma ia: Ono mao ono nasu, ha sambalö oi khögu {{Eluaha|ID|Baik anak ayam maupun anak anjing, semua hanyalah milikku}}</noinclude><includeonly><span class="translation" lang="{{lc:{{{1}}}}}" style="display:inline-block;"><span class="mw-collapsible mw-collapsed" style="display:inline-block;"><span class="mw-collapsible-toggle" style="float:none; font-weight:bold; color:#0645ad; cursor:pointer;">[{{{1}}}]</span> <span class="mw-collapsible-content" style="color:#444;">{{{2}}}</span></span></span></includeonly> eea71s0ngplzdmcc637vpsrzyw3rg96