Wikipedia nnwiki https://nn.wikipedia.org/wiki/Hovudside MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Filpeikar Spesial Diskusjon Brukar Brukardiskusjon Wikipedia Wikipedia-diskusjon Fil Fildiskusjon MediaWiki MediaWiki-diskusjon Mal Maldiskusjon Hjelp Hjelpdiskusjon Kategori Kategoridiskusjon Tema Temadiskusjon Undertekstar Undertekstdiskusjon Modul Moduldiskusjon Arrangement Arrangementsdiskusjon Irland 0 5323 3666360 3662303 2026-08-15T09:38:12Z Ranveig 39 Litt meir frå no: 3666360 wikitext text/x-wiki {{om|||øya Irland}} {{landboks |namn = Irland |andre namn = Éire <br/> Ireland |adjektiv = irsk |riksvåpen = Coat_of_arms_of_Ireland.svg |riksvåpenstorleik = 60 |flagg = Flag of Ireland.svg{{!}}border |motto = Éire go deo ('Irland for alltid') |nasjonaldag = 17. mars |nasjonalsong = [[Amhrán na bhFiann]] |hovudstad = [[Dublin]] |styresett = [[Republikk]] |statsoverhovudtype = President |statsministertype=[[Taoiseach]] |grunnlagdtype = [[Sjølvstende]] |grunnlagd = &nbsp; |grunnlagd1type = Erklært |grunnlagd1 = [[21. januar]] [[1919]] |grunnlagd2type = Anerkjend |grunnlagd2 = [[6. desember]] [[1921]] |valuta = [[Euro]] |tidssone = UTC |tidssone_sommartid = [[UTC]] +1 |retningsnummer = +353 |domene = .ie }} '''Irland''', òg kalla '''Republikken Irland''', er ein stat på [[øya Irland]], utanfor den nordvestlege kysten av Europa.{{Efn|[[irsk]]: ''Éire''<ref>[https://www.logainm.ie/en/1420121 «Éire / Ireland»], ''Placenames Database of Ireland''</ref>}}{{Efn|Irsk: ''Poblacht na hÉireann''<ref>[http://www.firstdail.com/?page_id=75 «1916 Proclamation»] {{Wayback|url=http://www.firstdail.com/?page_id=75 |date=20231024114526 }}, ''Firstdail.com''</ref>. Artikkel 4 i Irlands grunnlov erklærer at navnet på staten er ''Ireland'' (''Irland''); seksjon 2 i Republic of Ireland Act 1948 erklærer at ''Republic of Ireland'' (''Republikken Irland'') er statens beskrivelse.}} Staten dekkar {{Brøk|5|6}} av øya og grensar til [[Nord-Irland]], som er ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. Irland består av 26 av dei 32 [[Grevskap i Irland|grevskapa]] på øya Irland. Det har 5,1 millionar innbyggjarar (2022). Hovudstaden og den største byen er [[Dublin]], på austsida av øya. Rundt 2,1 millionar innbyggjarar bur i storbyområdet Dublin.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2018/ Population and Migration Estimates, April 2018], ''Central Statistics Office'', 28. august 2018</ref> Republikken Irland har si einaste landgrens mot Nord-Irland, som er ein del av Storbritannia. Det er elles omringa av [[Atlanterhavet]], med [[Keltarsjøen]] i sør, [[St George's Channel]] i søraust og [[Irskesjøen]] i aust. Landet er ein einheitleg, parlamentarisk republikk.<ref>Prakke, L.; Kortmann, C.A.J.M.; Brandhof, J.C.E. van den (2004): ''Constitutional Law of 15 EU Member States'', Deventer: Kluwer, {{ISBN|9013012558}}; s. 429. Sitat: «Since 1937 Ireland has been a parliamentary republic, in which ministers appointed by the president depend on the confidence of parliament»</ref> Den lovgjevande makta, [[Oireachtas]], består av to kammar: eit underhus, [[Dáil Éireann]]; eit overhus, [[Seanad Éireann]]; og ein vald president, [[President i Irland|Uachtarán]]. Presidenten fungerer primært som seremonielt [[statsoverhovud]], men med nokre viktige fullmakter og plikter. Regjeringssjefen har tittelen [[Taoiseach]] (statsminister, bokstavleg ‘sjef’), og er vald av Dáil og utnemnd av presidenten. Vidare utnemnar taoiseachen statsrådane sine. [[Den irske fristaten]] blei oppretta med [[Dominion|dominionstatus]] i 1922, som følgje av [[den anglo-irske traktaten]]. I 1937 blei det vedteke ein ny grunnlov, der staten fekk namnet «Irland» og i praksis blei ein [[republikk]], med ein vald ikkje-utøvande president. Staten blei offisielt erklært som republikk i 1949, etter lova om republikken Irland av 1948.<ref>[https://www.rte.ie/radio1/doconone/2018/1127/1013608-republic-of-ireland-act-1948/ «Republic of Ireland Act 1948»], dokumentar fra 2013 ''RTÉ Radio 1''</ref> Irland blei medlem av [[Dei sameinte nasjonane|SN]] i 1955. Det blei medlem av Dei europeiske fellesskapa (EF), forløparen til [[Den europeiske unionen]] (EU), i 1973. Staten hadde ikkje formelle samband med Nord-Irland på det meste av 1900-talet, men i 1980- og 1990-åra samarbeidde dei britiske og irske styresmaktene med nordirske part for å løysa valden og konflikten i Nord-Irland (''[[The Troubles]]''). Etter underskrivinga av [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] (også kjend som langfredagsavtalen) i 1998 har den irske regjeringa og den nordirske regjeringa samarbeidd om ei rekkje politiske område under Nord/Sør-ministerrådet, som blei oppretta som følgje av avtalen. Irland er eit utvikla land med ein livskvalitet som er blant dei høgaste i verda; basert på metodikk og justeringar for ulikskap av [[Human Development Index|Indeks for menneskeleg utvikling]] (HDI), rangert i 2021, som den sjette høgaste i verda, bak Noreg og framfor Sverige.<ref>[https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index#/indicies/IHDI Inequality-adjusted Human Development Index]</ref>    Irland har òg eit velfungerande helsevesen, økonomisk fridom og pressefridom.<ref>[https://web.archive.org/web/20201215063955/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf Human Development Report 2020] (PDF), ''HDRO (Human Development Report Office), ''[[FNs utviklingsprogram]]''. s. 343. Arkivert fra [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf originalen] den 15. desember 2020''</ref><ref>Henry, Mark (2021): ''In Fact An Optimist's Guide to Ireland at 100''. Dublin: Gill Books. {{ISBN|978-0-7171-9039-3}}. OCLC [[oclc:1276861968|1276861968]].</ref> Irland er medlem av [[Den europeiske unionen|EU]], medlem og ein av grunnleggarane av [[Europarådet]] og medlem av [[Organisasjonen for økonomisk samarbeid og utvikling]] (OECD). Den irske regjeringa har følgt ei politikk med militær [[nøytralitet]] gjennom alliansefridom sidan før den [[andre verdskrigen]], og landet er følgjeleg ikkje medlem av [[NATO]], sjølv om det er medlem av NATO-prosjektet [[Partnarskap for fred]] og nokre aspekt av [[PESCO]]. Den irske økonomien er avansert,<ref>Brennan, Joe (22. januar 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-world-s-eighth-most-inclusive-advanced-economy-1.3364436 «Ireland is world's eighth-most 'inclusive' advanced economy»], ''The Irish Times''.</ref> og eit av dei store finansielle knutepunkta i Europa er sentrert rundt Dublin. Det rangerar blant dei ti rikaste landa i verda både med omsyn til BNP og BNI per innbyggjar.<ref>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-13/-leprechaun-economics-earn-ireland-ridicule-443-million-bill?leadSource=uverify%20wall «’Leprechaun Economics’ Earn Ireland Ridicule, $443 Million Bill»], Bloomberg L.P. 13. juli 2016.</ref><ref>Paul, Mark (13. juni 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-the-world-s-biggest-corporate-tax-haven-say-academics-1.3528401 «Ireland is the world's biggest corporate ’tax haven’, say academics»], ''The Irish Times''. Sitat: «New Gabriel Zucman study claims State shelters more multinational profits than the entire Caribbean»</ref><ref name="WorldFactbook">[https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei «Country Comparison: GDP – per capita (PPP)»], ''World Factbook''. Central Intelligence Agency. Arkivert fra [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei originalen] 19. november 2011</ref> Etter å ha slutta seg til EF vedtok regjeringa i landet ei liberal økonomisk politikk, og mellom 1995 og 2007 bidrog denne til å auka økonomisk vekst. Perioden er no ofte referert til som «[[den keltiske tigeren]]». Ei reversering i veksten følgde, med ein stor [[resesjon]], og denne blei forverra av sprenginga av ein irsk eigedomsbobla: spekulasjon knytt til ei langsiktig prisauke på eigedom tidleg i 2000-åra.<ref>[https://www.euronews.com/2023/07/06/irelands-housing-crisis-millennials-a-generation-sacrificed «Ireland's housing crisis: Millennials, a generation sacrificed»], ''Euronews'', 6. juli 2023</ref><ref>Nicoll, Ruaridh (10. mai 2009): [https://www.theguardian.com/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration «End of the Road: Ireland: As the Celtic Tiger roars its last»], ''The Guardian''. London.</ref> == Namn og symbol == [[Fil:2d_Map_of_Ireland-_first_Irish_postage_stamp.jpg|mini|Det fyrste irske frimerket med dei fleste irske symbola.]] I antikken omtala romarar øya som «Hibernia». Det irske namnet for øya Irland er ''Éire'', avleidd frå [[Ériu]], ei gudinne i [[irsk mytologi]]. Det engelske namnet er avleidd frå der irske igjen, ''Ire'' + ''land''.<ref>Wilson, James (2. september 2023): [https://www.irishcentral.com/roots/history/where-does-the-name-ireland-come-from «Where does the name Ireland come from?»], ''IrishCentral.com''</ref> Dette namnet kom i bruk i samband med at anglo-normannarane erobra Irland på slutten av 1100-talet.<ref>Room, Adrian (2006): ''Placenames of the World: Origins and Meanings of the names for 6,600 Countries, Cities, Territories, Natural Features and Historic Sites''. 2. utgave, McFarland & Company, s. 176.</ref> Staten Irland blei oppretta i 1922, og bestod då av 26 av dei 32 grevskapa i Irland. Han var kjend som [[Den irske fristaten|Den irske fristadaten]] (''Saorstát Éireann'').<ref>Coleman, Marie (2013): [https://books.google.no/books?id=BeMkAgAAQBAJ&pg=PT230&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false ''The Irish Revolution, 1916–1923'']. Routledge. {{ISBN|978-1317801467}}; s. 230.</ref> Den irske grunnlova blei vedteken i 1937, og slo fast at «namnet på staten er Éire, eller, på engelsk, Ireland». Styresmaktene i Storbritannia brukte namnet «Eire» (utan det diakritiske teiknet på fyrste bokstav) og, frå 1949 «Republikken Irland» for staten.<ref>Oliver, J.D.B. (2004): [https://books.google.no/books?id=f9FGwkXiIS0C&pg=PA181&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false «What's in a Name?»], i: Tiley, John, red.: ''Studies in the History of Tax Law''. Hart Publishing. {{ISBN|1841134732}}; s. 181–183.</ref> Det var ikkje før [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] frå 1998, då regjeringa i Dublin gav opp kravet på Nord-Irland, at den britiske regjeringa byrja å kalla staten for Irland.<ref>Oliver (2004), s. 178; Daly (2007), s. 80</ref> Republikken Irland delar mange symbol med heile øya Irland. Desse omfattar fargen grønt («den grønne øya») og blått (fargen til nasjonalhelgenen [[Saint Patrick]]), dyr som irsk ulvehund og hjort, strukturar som rundtårn og keltiske krossar, og design som keltiske knutar og spiraler. [[Shamrock]] (irsk ''seamróg'') er ein type [[Kløverslekta|kløver]], og har vore eit nasjonalt symbol for Irland sidan 1600-talet, då det blei vanleg å bera det som eit symbol på Sankt Patrick-dagen. Desse symbola blir nytta av statlege institusjonar så vel som private organ i Irland. [[Fil:Seal_of_the_President_of_Ireland.png|mini|Seglet til den irske presidenten, som inneheld ei harpe.]] Det irske flagget er ein [[trikolor]] av grønt, kvitt og oransje. Utforminga av flagget stammar frå ei kulturell og politisk rørsla frå midten på 1800-talet kalla [[Young Ireland]], men blei fyrst utbreidd under [[påskeopprøret]] i 1916. \Fargane representerer den irsk-gæliske tradisjonen (grøn) og tilhengjarane til [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] i Irland (oransje), med kvitt som representerer strevet etter fred mellom dei.<ref>[https://www.gov.ie/en/publication/adc448-the-national-flag/?referrer=http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Historical_Information/The_National_Flag/ «National Flag»], ''Taoiseach.gov.ie. Department of the Taoiseach''.</ref> Det blei teke i brukt som flagget til Den irske fristaten i 1922. I likskap med nasjonalflagget har nasjonalsangen, ''[[Amhrán na bhFiann]]'' røtene sine i påskeopprøret, då songen blei sungen av opprørarane. Sjølv om han opphavleg blei gjeven ut på engelsk i 1912,<ref name="Sherry2">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> blei songen omsett til irsk i 1923, og den irskspråklege versjonen blir oftare sungen i dag.<ref name="Sherry">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> Songen blei offisielt hymne for den irske fristaten i 1926.<ref>[https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1926-07-20/20/ «Ceisteannea—Questions. Oral answers. – Saorstát National Anthem»], ''Dáil Éireann'' (4th Dáil) – '''16'''(21). 20. juli 1926.</ref> [[Det irske riksvåpenet]], ei [[Harpe|handharpe]] i gull på mørk blå botn, blei vedteke i 1945. Harpa har vore nytta som eit symbol for Irland sidan mellomalderen, og blir òg omtalt som Brian Boru-harpa, etter den irske kongen [[Brian Boru]]. Riksvåpenet har opphav som våpenskjoldet til dei irske monarkane, og blei registrert som våpen for kongen av Irland på 1100-talet. Frå sameininga av kronene til England, Skottland og Irland i 1603, har det irske symbolet vore nytta som ein del av ei firdeling av det kongelege våpenskjoldet til Storbritannia. I dag er dei dei det personlege våpenskjoldet til presidenten av Irland medan han er i embetet og blir nytta som presidentstandard. Harpesymbolet blir mykje brukt av staten for å markera offisielle dokument, irsk mynt og på seglet til den irske presidenten. ==Geografi== {{detaljar|Irsk geografi}} [[Fil:Topography_Ireland.jpg|mini|Topografien til Irland]] Øya Irland har eit areal på 84 421 km². 83 % (cirka 5/6) av øya tilhøyrer republikken Irland. Øya har kyst mot Atlanterhavet i vest, mot [[North Channel]] i nordaust og mot [[Irskesjøen]] i aust. I søraust ligg [[St George's Channel|St. George's Channel]] og i sørvest ligg [[Keltarsjøen|Det keltiske havet]]. Den vestlege kysten av Irland består i stor del av klipper, bakkar og små fjell (det høgaste punktet er 1 038 meter høge [[Carrauntoohil|Carrauntuohill]]).<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>&nbsp;&nbsp; I nord og vest er det forrivne oddar og bratte klippar som stupar i havet. Utanfor kysten ligg ei rekkje øyar, nokre av dei busette eller med gamle festningar og kloster. Nokre øyar er verna som fugleservat. Bergrunnen har ein god del kalkstein og kan ha store grottesystem. Forhistoriske vulkanar har blant anna danna dei uvanlege krystallinske formasjonane på [[Giant's Causeway]] i [[Antrim]]. Øya har spor etter istid i form av blant anna [[Dal|U-dalar]], [[Jettegryte|jettegrytter]] og [[Morene|morenar]].<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> I midten av Irland er terrenget relativt flatt. Irland har ein del elver som [[Shannonelva|Shannon]], og ein del store sjøar. Kring 14 % av arealet er dyrka mark, 71 % er beite og 5 % skog. Den sentrale delen av øya består av store kalksteinssletter omringa av ein broten fjellkjede. Kysten er nokså opppriven, og har fjordar i vest.{{Sfn|Clarke|1993}} Den største byen i Irland er hovudstaden [[Dublin]] ved austkysten, med 1 045 769 innbyggjarar; [[Cork]] med 190 384 innbyggjarer ligg i den sørlege delen; [[Limerick]] med 90 757 innbyggjarar ligg vest i landet; [[Galway]] 72 729 med innbyggjarar ligg ved vestkysten, og [[Waterford]] med 49 213 ligg ved den søraustlege kysten.{{Sfn|Clarke|1993}} === Skog og myrer === [[Fil:Maam_Cross_turf-cutting_geograph-3178833-by-Ben-Brooksbank.jpg|mini|Maskinell torvskjering i [[Connemara]].]] Irland hadde tidlegare betydelege eikeskoger som er forsvunne på grunn av overbeskatting. Planting av nåletre (som ikkje finst her naturleg) og lauvtre har til dels erstatta forsvunnen skog. [[Myr|Torvmyrer]] i landet har lenge vore kjelde til brensel i til dels stor skala. I 2000-åra byrja styresmaktene å stenga myrane for uttak av brensel fordi det er truleg at myrer som blir utnytta slik gjev frå seg store mengder [[drivhusgass]]. Etter istida var store delar av Midland dekke av innsjøar som gradvis blei fylte av restar av vegetasjon som blei omdanna til torv (''peat'') i dei våte omgjevnadane. Torvlaga har vore 5 til 12 meter tjukke. <ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref> På grunn av omfattande utnytting er store delar av torvmyrene forsvunne. Irland har ikkje kol eller olje, og torv har vore brukt i staden. Tidlegare blei torv skoren for hand med spade, og toppsjiktet med levande vegetasjon blei lagt tilbake. I 1946 byrja ''Bord na Mona'' (torvutviklingsetaten) med maskinell utvinning, og områda blei etterlatne som svarte våtmarker. Dei øvste lagane blei selt gjennom hagesenter, medan djupare lag blei nytta til brensel, blant anna til produksjon av elektrisk straum. Kring 10 % av arealet til landet er torvmyrer. Berre Canada og Finland har større andel av torvmyr i landområdet sitt.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref> === Klima === [[Fil:Cliffs of Moher, looking north.jpg|mini|250px|Cliffs of Moher på vestkysten av Irland, ein mild, fuktig og vindfull stad.]] Irland har eit [[maritimt klima]], og er kraftig påverka av [[Atlanterhavet]] og [[Golfstraumen]] i vest. Klimaet er ikkje så ulikt [[Storbritannia]] sitt, men har mindre [[temperatur]]variasjonar og over 50 % meir [[nedbør]]. Kulda frå nord eller aust har som regel dempa seg på veg over sjøen til Irland, og det kaldaste som nokon gong er målt er berre -19&nbsp;°C. Om vinteren er det i snitt berre om lag ei veke med snø totalt, men litt fleire dagar i høgareliggande strøk som [[Wicklowfjella]]. Atlanterhavskysten har derimot så godt som ingen dagar med snø. Sumaren er etter måten kjølig med om lag same temperaturar som i [[Skottland]], og i dei nordlegaste områda går ikkje temperauren ofte over 20&nbsp;°C om sumaren. Nedbøren spreier seg jamt over heile øya, men dei vestlege områda får likevel dei største mengdene. I tillegg er områda på vestkysten, i lag med dei nordlege områda, utsett for kraftig [[vind]] når vinterstormane frå vest fer forbi. Den turraste tida på året er seint på våren og tidleg om sumaren, særleg i nordlege og austleg strøk. Dublin ligg i det turraste området av Irland og har ein årleg nedbørsnormal på 762&nbsp;mm, medan vestkysten av Irland har kring 1400–1500&nbsp;mm. Det er sjeldan [[torevêr]] på Irland. Dei nordvestlege områda har om lag ti tilfelle av torevêr gjennom året, og då som oftast om vinteren. == Historie == {{detaljar|Irsk historie}} Før [[1921]] var heile øya Irland ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland]]. [[Nord-Irland]] er framleis ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. ==Samfunn== === Språk === [[Fil:Percentage_stating_they_speak_Irish_daily_outside_the_education_system_in_the_2011_census.png|mini|Andel av folkesetnaden som talar irsk dagleg (utanfor utdanningssystemet) ved folketeljinga for 2011.]] Irsk og engelsk er offisielle språk i landet.{{Sfn|Clarke|1993}} Den irske grunnloven skildrar irsk som «nasjonalspråket» og «det fyrste offisielle språket», men engelsk («det andre offisielle språket») er likevel det dominerande språket i landet. Ved folketeljinga i 2016 sa omtrent 1,75 millionar menneske (40 % av folkesetnaden) at dei var i stand til å snakka irsk, men av dei snakka berre under 74 000 det på dagleg basis.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/ep/p-cp10esil/p10esil/ilg/ «Irish Language and the Gaeltacht (within Census of Population 2016 – Profile 10 Education, Skills and the Irish Language)»]. ''Central Statistics Office''.</ref> Irsk blir tala som minoritetsspråk i eit lite tal landlege område, hovudsakleg vest og sør i landet, som saman er kjende som [[Gaeltacht]]. Bortsett frå i desse regionane er vegskilt vanlegvis tospråklege.<ref>Road Traffic (Signs) (Amendment) Regulations 1970 [http://www.irishstatutebook.ie/eli/1970/si/164/made/en/html (S.I. No. 164 of 1970). Signed on 16 July 1970]. Statutory Instrument of the Government of Ireland.</ref> Dei fleste offentlege meldingar og trykte medium er berre på engelsk. Sjølv om staten offisielt er tospråkleg, kan innbyggjarane ofte slita med å få tilgang til statlege tenester på irsk, og dei fleste offentlege publikasjonane er ikkje tilgjengelege på begge språka, sjølv om innbyggjarane har rett til å forholda seg til staten på irsk. Irskspråklege medium er blant anna TV-kanalen [[TG4]], radiostasjonen ''RTÉ Raidió na Gaeltachta'' og nettavisen ''Tuairisc.ie''. I dei irske forsvarsstyrkane er alle kommandoar for fot- og armøvingar gjevne på irsk. Som eit resultat av immigrasjon er polsk det mest tala språket i Irland etter engelsk, med irsk som det tredje mest tala.<ref>[https://www.rte.ie/news/2012/0329/315449-divorce-rate-up-150-since-2002-census/ «Irish is third most used language – Census»], ''Raidió Teilifís Éireann''. 29. mars 2012.</ref> Fleire andre sentraleuropeiske språk ([[tsjekkisk]], [[ungarsk]] og [[slovakisk]]) og [[baltiske språk]] ([[litauisk]] og [[latvisk]]) blir òg snakka på dagleg basis. Andre språk som vert snakka i Irland er blant anna [[Shel Talmy|shelta]], som blir tala av [[paveefolk]] (irske reisandefolk), og ein dialekt av [[skotsk]] blir snakka av nokre ulsterskottar i [[County Donegal|Donegal]].<ref>[https://www.ulsterscotsagency.com/what-is-ulster-scots/language/ «An introduction to the Ulster-Scots Language»], ''Ulster-Scots Agency''</ref> === Fylke === Irland har tradisjonelt hatt 26 fylke (''counties''), som framleis vert brukt kulturelt, historisk og i idrett. Etter omorganisering har Dublin vorte splitta opp i 4 fylke og Tipperary har vorte to fylke. Totalt har republikken Irland 30 fylke. * [[County Carlow]] * [[County Cavan]] * [[County Clare]] * [[County Cork]] * [[County Donegal]] * [[County Dublin]] ** [[Dublin City]] ** [[Fingal]] ** [[Dun Laoghaire-Rathdown]] ** [[South County Dublin]] (''Tallaght'') * [[County Galway]] * [[County Kerry]] * [[County Kildare]] * [[County Kilkenny]] * [[County Laois]] * [[County Leitrim]] * [[County Limerick]] * [[County Longford]] * [[County Louth]] * [[County Mayo]] * [[County Meath]] * [[County Monaghan]] * [[County Offaly]] * [[County Roscommon]] * [[County Sligo]] * [[County Tipperary]] ** [[Tipperary North Riding]] ** [[Tipperary South Riding]] * [[County Waterford]] * [[County Westmeath]] * [[County Wexford]] * [[County Wicklow]] ===Byar=== {| class="wikitable" style="text-align:center;" |+Dei største byane og urbane sentera i republikken Irland ved folkesetnad (folketelling 2022)<ref>[https://data.cso.ie/table/F1013 «Population Density and Area Size F1013»], ''Central Statistics Office (CSO)''. 29. juni 2023.</ref> !Nr. !Namn !Folkesetnad !Nr. !Namn !Folkesetnad |- | style="background:#f0f0f0" |1 | align="left" |'''[[Dublin]]''' |1 263 219 |11 | align="left" |'''[[Ennis]]''' |27 923 |- | style="background:#f0f0f0" |2 | align="left" |'''[[Cork]]''' |222 526 |12 | align="left" |'''[[Carlow]]''' |27 351 |- | style="background:#f0f0f0" |3 | align="left" |'''[[Limerick]]''' |102 287 |13 | align="left" |'''[[Kilkenny]]''' |27 184 |- | style="background:#f0f0f0" |4 | align="left" |'''[[Galway]]''' |85 910 |14 | align="left" |'''[[Naas]]''' |26 180 |- | style="background:#f0f0f0" |5 | align="left" |'''[[Waterford]]''' |60 079 |15 | align="left" |'''[[Tralee]]''' |26 079 |- | style="background:#f0f0f0" |6 | align="left" |'''[[Drogheda]]''' |44 135 |16 | align="left" |'''[[Newbridge i Kildare|Newbridge]]''' |24 366 |- | style="background:#f0f0f0" |8 | align="left" |'''[[Dundalk]]''' |43 112 |17 | align="left" |'''[[Balbriggan]]''' |24 322 |- | style="background:#f0f0f0" |7 | align="left" |'''[[Swords i Dublin|Swords]]''' i Dublin |40 776 |18 | align="left" |'''[[Portlaoise]]''' |23 494 |- | style="background:#f0f0f0" |9 | align="left" |'''[[Navan]]''' |33 886 |19 | align="left" |'''Athlone''' |22 869 |- | style="background:#f0f0f0" |10 | align="left" |'''[[Bray]]''' |33 512 |20 | align="left" |'''[[Mullingar]]''' |22 667 |} ==Merknadar== {{Merknadar}} ==Kjelder== <references/> {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Irland|Irland]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 15. august 2026.'' {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} * {{offisiell nettstad}} * [https://www.oireachtas.ie/ Oireachtas] (det irske parlamentet) * [https://taoiseach.gov.ie/ Taoiseach] (den irske statsministeren) {{Vest-Europa}} {{EU}} {{EØS}} {{OECD}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Land i Europa]] [[Kategori:Irland]] 0nq39ohut7yd8cokxotrt93p01v8mqm Nederland 0 5544 3666318 3660093 2026-08-15T01:55:42Z PhantomFunds 157947 3666318 wikitext text/x-wiki {{om|landet i Europa|kongeriket|Kongeriket Nederlanda|regionen|Nederlanda}} {{landboks |namn = Nederland |andre namn = {{lang|nl|Nederland}}<br />{{lang|fry|Nederlân}}<br />{{lang|pap|Hulanda}} |adjektiv = nederlandsk |riksvåpen = State coat of arms of the Netherlands.svg |flagg = Flag of the Netherlands.svg{{!}}border |motto = Je maintiendrai |nasjonaldag = [[27. april]] ([[Koningsdag]]) |nasjonalsong = [[Wilhelmus van Nassouwe]] |hovudstad = Amsterdam |hovudstad1type = Regjeringsby |hovudstad1 = Haag |minoritetsspråk = vestfrisisk |styresett = [[Konstitusjonelt monarki]] |statsoverhovudtype = [[Nederlandske monarkar|Konge]] |grunnlagdtype = [[Nederlandsk historie|Historie]] |grunnlagd = &nbsp; |grunnlagd1type = Sjølvstende<br />&nbsp;&nbsp; &nbsp;(''erklært''&#8239;) |grunnlagd1 = [[26. juli]] [[1581]] |grunnlagd2type = Godkjend av<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;[[Spania]] |grunnlagd2 = [[30. januar]] [[1648]]<br />(Sjå [[Åttiårskrigen]]) |vassareal = 18,41&nbsp;% |valuta = [[Euro]] |tidssone = [[UTC]] +1 |tidssone_sommartid = [[UTC]] +2 |tidssone1type = [[Karibisk Nederland|Karibisk<br />&nbsp;&nbsp; &nbsp;Nederland]] |tidssone1 = UTC –4 ([[Atlantic Standard Time|AST]]) |retningsnummer = +31 |domene = .nl }} '''Nederland'''{{mrk|[[nederlandsk]] ''Nederland''}} er eit lite, men tett folka land nordvest i Europa,<ref>{{snl}}</ref> med somme [[Karibisk Nederland|oversjøiske territorium]] i [[Karibia]].<ref>{{Kjelde www|url=https://lex.dk/Holland|tittel=Holland|forfattar=Biilmann, Ove|språk=da|utgjevar=Lex på lex.dk|vitja=2026-07-01}}</ref> Nederland har kyst mot [[Nordsjøen]] og grensar i tillegg til [[Tyskland]] og [[Belgia]]. Landet blir nokre gonger feilaktig kalla [[Holland]], men dette er berre to av provinsane i Nederland (Noord Holland og Zuid Holland).<ref>{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/place/Netherlands|tittel=Netherlands|språk=en|utgjevar=Britannica|vitja=2026-07-01}}</ref> == Geografi == {{detaljar|Nederlandsk geografi}} [[Fil:The_Netherlands_compared_to_sealevel.svg|mini|venstre|Kart over Nederland som syner områda som ligg over havnivå, eller korleis Nederland ville sett ut utan dika.]] Nederland er eit særs flatt land, og berre dei søraustlegaste områda, som strekkjer seg sørover langs grensa mellom [[Belgia]] og [[Tyskland]] mot [[Ardennane]], har åsar som bryt hundremetergrensa. [[Vaalserberg]] er det høgaste punktet med 322,7 meter over havet. Den vestlege halvdelen av landet ligg i snitt 1 meter over havet og mange område ligg til og med under havnivå, verna av [[dike]] langs kysten og langs dei mange elvane og kanalane. Heilt sidan [[mellomalderen]] har menneske forma landskapet i Nederland ved hjelp av dike. For å verne mot flaum vart landsbyar og gardar bygd på menneskeskapte åsar kalla ''terps'' før år 1000, og etter kvart bygde ein dike mellom desse. Samstundes drenerte bøndene myrområde for å at desse kunne dyrkast. Den opptørka torva i desse områda vart derimot komprimert av denne prosessen og heile terrengnivået sokk. Dette førte til at områda måtte drenerast på ny og at terrengnivået sokk ytterlegare. Det vart bygd fleire dike og etter kvart oppstod det eit komplisert dikesystem som gjekk på kryss og tvers. Det vart nytta [[vindmølle]]r til å pumpe ut vatn frå den tørre sida av dika, og seinare nytta ein òg vindmøller til å tømme heile innsjøar slik at ein fekk dei kjende [[polder]]ane. Flaumane har òg til stor grad forma landskapet i Nederland. Ein kraftig storm og [[stormflod]] i [[1134]] skapte øygruppa [[Zeeland]]. [[St. Elizabeth-flaumen i 1421]] tok mange menneskeliv då dika brast og danna våtmarksområde [[Biesbosch]], som i dag er ein nasjonalpark. Ein flaum på 1200-talet skapte [[Zuiderzee]], som i dag er lukka og omdanna til [[IJsselmeer]]. Dei menneskeskapte endringane har til tider gjort flaumkatastrofane større. og på 1900-talet vart to enorme byggprosjekt sett i verk for å ende den verste flaumfaren ein gong for alle, [[Zuidezee]]prosjektet og [[Deltaprosjektet]]. Deltaprosjektet vart starta etter [[Nordsjøflaumen i 1953]] og stod først ferdig i 2002. To store elvar renn gjennom Nederland, [[Rhinen]] og [[Maas]]. Desse elvane forgreinar seg i Nederland og dannar eit særs komplisert system der dei forskjellige bielvane renn i hop, forgreinar seg vidare og renn inn i kvarandre igjen. I tillegg er det bygd kanalar mellom elvane. [[Waal]] er i dag den største greina av Rhinen, men tidlegare har andre elvar hatt denne rolla. Det meste av vatnet renn mot dei sørvestlege områda av Nederland, og her renn òg dei to store greinene [[Westerschelde]] og [[Oosterschelde]] til elva [[Schelde]] ut. Berre ei større grein av Rhinen, [[IJssel]], renn nordover og ut i [[IJsselmeer]]. == Klima == Nederland er kjend for [[kanal]]ane og [[vindmølle]]ne sine, men landet er verken spesielt fuktig eller vindfullt. Det er hovudsakleg kystområda som har noko [[vind]] å snakke om, og dei kan om vinteren få [[storm]] når [[lågtrykk]]a går inn over [[Nordsjøen]]. Dei indre områda har derimot lite vind, og i middel har [[Utrecht]] mindre vind enn [[Paris]]. Vinden merkar ein likevel mest om vinteren når temperaturane ligg like over frysepunktet. Den fuktige lufta gjer sitt til at det kjennest enno kaldare enn det er. Nederland er flatt og har ingen store fjellkjeder aust eller sør for seg, så landet er òg utsett for den kalde [[Sibir]]lufta frå aust om vinteren. Desse kuldeperiodane kan vare fleire veker, og kanalane kan fryse til. Dei er derimot mest vanleg i nordaustlege delar av landet, mot grensa av [[Tyskland]]. Delar av Nederland ligg lågare enn havoverflata, og er berre verna av dika på kysten og i kanalane. Ved særs kraftig uvêr i [[Nordsjøen]] har dette tidlegare ført til [[stormflod]] og store flaumkatastrofar, den siste var [[Nordsjøflaumen i 1953]]. Nærleiken til Nordsjøen hindrar som regel høge temperaturar om sommaren, men når den sørlege kontinentallufta strøymer nordover kan det bli varmt sjølv på kysten. Dei sørvestlege kystområda får som regel mest nedbør om hausten, men dei våtaste områda i Nederland er nasjonalparken Hage Veluwe som har 800–900&nbsp;mm i året. == Politikk == [[Fil:Map provinces Netherlands-en.svg|thumb|Nederland (10.10.2010)]] === Administrativ inndeling === Nederland er inndelt i 12 provinsar (''provincies''): {| class="wikitable sortable" |- !Namn ! Hovudstad !Areal (km²) !Folketal ([[2005]]) |- |[[Drenthe]] || [[Assen]] ||align="right"| 2 642 || align="right"| 483 200 |- |[[Flevoland]] || [[Lelystad]] ||align="right"| 1 419 || align="right"| 365 300 |- |[[Friesland i Nederland|Friesland]] || [[Leeuwarden]] || align="right"| 3 349 || align="right"| 643 000 |- |[[Gelderland]] || [[Arnhem]] || align="right"| 4 975 || align="right"| 1 971 000 |- |[[provinsen Groningen|Groningen]] || [[Groningen]] || align="right"|2 336 ||align="right"| 575 200 |- |[[Limburg i Nederland|Limburg]] || [[Maastricht]] || align="right"|2 153 || align="right"|1 136 000 |- |[[Noord-Brabant]] || [['s-Hertogenbosch]] ||align="right"| 4 919 || align="right"| 2 411 000 |- |[[Noord-Holland]] || [[Haarlem]] ||align="right"| 2 670 || align="right"|2 595 000 |- |[[Overijssel]] || [[Zwolle]] || align="right"| 3 327 ||align="right"| 1 109 000 |- |[[provinsen Utrecht|Utrecht]] || [[Utrecht]] || align="right"| 1 386 || align="right"| 1 171 000 |- |[[Zeeland]] || [[Middelburg]] || align="right"| 1 788 ||align="right"| 379 900 |- |[[Zuid-Holland]] || [[Haag]] || align="right"| 2 818 || align="right"|3 452 000 |- |} == Historie == [[Fil:Satellite image of the Netherlands in May 2000.jpg|mini|venstre|Satellittbilde av Nederland.]] Under den tysk-romerske keisaren og spanske kongen [[Karl V, tysk-romersk keisar|Karl V]] var området ein del av [[Dei sytten nederlandske provinsane]], der òg størsteparten av dagens [[Belgia]] var med. Etter at [[åttiårskrigen]] hadde halde på i ti år erklærte dei nordlege provinsane sjølvstende i [[1579]] og danna [[Utrecht-unionen]], som la grunnlaget for det moderne landet Nederland. [[Filip II av Spania|Filip II]], sonen til Karl, hadde ikkje tenkt å la dei sleppa så lett, og Spania godkjende ikkje nederlandsk sjølvstende før [[Filip IV av Spania|Filip IV]] gjorde dette i [[1648]]. [[Republikken av dei sju sameinte Nederlanda]] voks til å bli ei av dei største maktene innan [[sjøfart]] og [[handel]] i det 17. hundreåret. Landet etablerte [[koloni]]ar og [[handelsstasjon]]ar over heile verda i denne perioden, som blir kalla den nederlandske [[gullalderen]]. I nokre år var Nederlanda del av [[Napoleon Bonaparte|Napoleon]] sitt franske keisardøme, men i [[1815]] vart [[Kongeriket Nederlanda]], som inneheldt alle dei tre [[Benelux]]-landa, danna. Belgia gjorde opprør og fekk sjølvstende i [[1830]], medan [[Luxemburg]] trekte seg ut då [[Vilhelmina II av Nederland|Vilhelmina II]] blei dronning i [[1890]], på grunn av ulike tronarvelovar. Nederland hadde fleire koloniar, som [[Nederlandsk Ostindia]], det moderne [[Indonesia]], og [[Surinam]]. Innvandrarar frå desse landa har sett sitt preg på landet, mellom anna med etestader som serverer mat frå heimlanda deira i dei fleste nederlandske byane. ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{fotnoteliste}} ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Vest-Europa}} {{Benelux}} {{Kongeriket Nederlanda}} {{EU}} {{EØS}} {{Schengenlanda}} {{OECD}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nederland| ]] [[Kategori:Land i Europa]] [[Kategori:EU-land]] [[Kategori:NATO-land]] [[Kategori:Schengen-land]] [[Kategori:Kongeriket Nederlanda]] 820lgt3i6xva1pc8mfvw94vm7flwea7 Avisa Bellona 0 16703 3666230 3666221 2026-08-14T12:23:02Z Ranveig 39 Tok ut mal:bladlenkjer, ingen treff. 3666230 wikitext text/x-wiki {{om|||Bellona (fleirtyding)}} {{Infoboks avis}} '''''Bellona''''' var ei nyheitsavis som vart utgjeven i [[Kristiansand]]. Første avisa kom ut den [[1. september]] [[1807]]. Redaktøren var [[Nicolai Wergeland]], som i 1807 var adjunkt ved Kristiansands skole.<ref name=":0">{{Kilde bok|url=https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2006112001047?page=285|tittel=Under Krigen : (1807-1814) : nogle historiske og biografiske Optegnelser|forfatter=Flood, Constantius|forlag=Malling|side=276|utgivelsesår=1892}}</ref> ''Bellona'' vart redigert av stiftsprost [[Christian Sørensen]].{{tr|dato=2026}} Ho var laga etter mønster av ei [[Efterretninger og Opmuntringer|nyheitsavis]] utgjeven av [[Niels Wulfsberg]] i [[Oslo|Christiania]] (Oslo). Desse to var blant dei første nyheitsavisene i [[Noreg]]. ==Kjelder== <references/> {{VISTITTEL:Avisa ''Bellona''}} {{SORTERINGSNYKEL:Bellona}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Kristiansand kommune]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Vest-Agder]] [[Kategori:Skipingar i 1807]] [[Kategori:Nedleggingar i 1908]] 3rdtvunyvk9ym6lc9xlv0cjrbzeswxy Tidlegare norske aviser 0 16706 3666227 3666219 2026-08-14T12:20:35Z Johshh 122989 /* A */ 3666227 wikitext text/x-wiki '''Tidlegare norske aviser''' er eit oversyn over norske [[avis|avistitlar]] som er lagde ned. {{Ufullstendig liste}} ==A== *''[[avisa ABC|ABC]]'' (1932–1940) *''[[Adressebladet]]'' (1855–1892) *''[[Adresse-tidende for Brevig, Stathelle, Langesund, Bamble og Eidanger]]'' (1849–1898) *''[[Stavangeren (1852-1899)|Stavangeren]]'' (1852-1899) *[[Stavangeren (1916-1964)|Stavangeren]] (1916-1964) *''[[Aftenbladet (1855–1881)|Aftenbladet]]'' (1855–1881) *''[[Agder folkeblad (1937–1939)|Agder folkeblad (I)]]'', [[Arendal]], (1937–1939) *''[[Agder folkeblad (1948–1955)|Agder folkeblad (II)]]'', [[Flekkefjord]], (1948–1955) *''[[Agdesidens blad]]'' (1903–1904) *''[[Agdesidens budstikke (1851-1851)|Agdesidens budstikke (I)]]'' (1851) *''[[Agdesidens budstikke (1863–1865)|Agdesidens budstikke (II)]]'' (1863–1865) *''[[Agitatoren]]'' (1908–1913) *''[[Aker og lørenskog avis]]'' (1926–1927) *''[[Avisa Akershus]]'' (1886–1943, 1945–1966) *''[[Akershus budstikke (1907–1923)|Akershus budstikke]]'' (1907–1923) *''[[Akershus Folkeblad (1903–1912)|Akershus Folkeblad (I)]]'', [[Oslo]], (1903–1912) *''[[Follo Arbeiderblad|Akershus Folkeblad (II)]]'', [[Drøbak]], (1924) *''[[Akershus folkeblad (1932–1935)|Akershus folkeblad (III)]]'', [[Dal]] (1932–1935) *''[[Akershus folkeblad (1951–1963)|Akershus folkeblad (IV)]]'', [[Lillestrøm]], (1951–1963) *''[[Akershus nyheds- og avertissements-blad]]'' (1922) *''[[Akershus-budstikken]]'' (1896–1902) *''[[Akershusposten (I)]]'', [[Lillestrøm]], (1890) *''[[Akershusposten (1905–1919)|Akershusposten (II)]]'', [[Lillestrøm]], (1905–1919) *''[[Akershusposten (1920–1943)|Akershusposten (III)]]'', [[Oslo]], (1920–1943) *''[[Aktuelt distrikts-nytt]]'' (1961) *''[[Avisa Alarm|Alarm]]'' (1919–1940) *''[[Allemansblad]]'' (1873) *''[[Alles vel]]'' (1912–1917) *''[[Almubladet]]'' (1875–1876) *''[[Alta blad]]'' (1959) *''[[Altafjord]]'' (1953–1955) *''[[Amtsbladet for Nordre Throndhjems amt]]'' (1886–1890 (?)) *''[[Andøposten]]'' (1913–1923) *''[[Andøya Avis]]'' (1925–1982) *''[[Angrep (avis)|Angrep]]'' (1934–1935) *''[[Annoncebladet]]'' (1920–1921) *''[[Annoncen]]'' (1888) *''[[Annonsen]]'' (1938–1939) *''[[Arbeideravisa (2008)|Arbeideravisa]] (2008)'' *''[[Arbeiderbonden]]'' (1922) *''[[Arbeider-demokraten]]'' (1936) *''[[Arbeideren (1884–1890)|Arbeideren (I)]]'', [[Oslo]], (1884–1890) *''[[Arbeideren (1894–1917)|Arbeideren (II)]]'', [[Oslo]], (1894–1917) *''[[Arbeideren (1910)|Arbeideren (III)]]'', [[Larvik]], (1910) *''[[Arbeideren (1923–1924)|Arbeideren (IV)]]'', [[Hamar]], (1923–1924) *''[[Arbeideren (1929–1940)|Arbeideren (V)]]'' (Oslo 1929–1940) *''[[Arbeideren (1951–1953)|Arbeideren (VI)]]'' (Brumunddal 1951–1953) *''[[Arbeideren & Gudbrandsdalens arbeiderblad]]'' (1924–1929) *''[[Arbeiderens vilje]]'' (1888) *''[[Arbeideridrett]]'' (1926–1930, 1933–1935) *''[[Arbeidernes avis]]'' (1909) *''[[Arbeidernes blad]]'' (1898) *''[[Den Nye Social-Demokraten|Arbeider-politikken]]'' (1920-1923) *''[[Arbeider-sport]]'' (1931–1933) *''[[Arbeidervennen]]'' (1885–1886) *''[[Arbeiderviljen]]'' (1929–1930) *''[[Arbeidet]]'' (1893–1940, 1945–1949) *''[[Arbejdernes røst]]'' (1890–1892) *''[[The Arctic times]]'' (1945) *''[[Arendals avis]]'' (1885–1887) *''[[Arendalsposten]]'' (1951) *''[[Asker (avis)|Asker]]'' (1933–1934) *''[[Asker blad]]'' (1931–1932) *''[[Asker og Bærums arbeiderblad]]'' (1926–1928) *''[[Askim blad]]'' (1930) *''[[Askim budstikke]]'' (1930) *''[[Askim-pressen]]'' (1945) *''[[Askøy Tidend]]'' (1950-1984) *''[[Áššu]]'' (1993–2008) *''[[Aura tidende]]'' (1914) *''[[Austland]]'' (1922–1965) *''[[Avertissementstidende]]'' (1879) *''[[Avholds-avisen (1910)|Avholds-avisen (I)]]'' (1910) *''[[Avholds-avisen (1913)|Avholds-avisen (II)]]'' (1913) *''[[Avisa Trondheim]]'' (''Arbeider-Avisa''), (1924–1996) *''[[Avis 1]]'' (1998–2005) *''[[Avisen (1890)|Avisen (I)]]'', [[Harstad]], (1890) *''[[Avisen (1893–1929)|Avisen (II)]]'', [[Oslo]], (1893–1929) ==B== *''[[Banketten]]'' *''[[Baunen (I)]]'', [[Skien]], (1898) *''[[Baunen (II)]]'', [[Rjukan]], (1945) *''[[Baunevakt]]'' (1940) *''[[Baut skib]]'' (1906&ndash;1911) *[[Avisa Bellona|''Bellona'']] ''(1807-1908)'' *''[[Bergen (I) (avis)|Bergen (I)]]'' (1906) *''[[Bergen (II) (avis)|Bergen (II)]]'' (1908) *''[[Gula Tidend|Bergenhus]]'' (1904){{Treng kjelde}} *''[[Bergenhus avis]]'' (1909) *''[[Bergenhus folketidende]]'' (1882&ndash;1896) *''[[Bergens Adresse-contoirs Efterretninger|Bergens Adressecontoirs Efterretninger]]'' (1765&ndash;1889) *''[[Bergens Aftenblad|Bergens aftenblad]],'' (1880-1942) *''[[Bergens Annonce-Tidende]]'' (1884&ndash;1922) *''[[Bergens Annonce-Tidende: Vestenfjeldske ugeblad]]'' (1907&ndash;1919){{Treng kjelde}} *''[[Bergens avis]]'' (1900) *''[[Bergens folkeblad]]'' (1902&ndash;1904) *''[[Bergens handels- og sjøfartstidende]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bergens morgenavis]]'' (1874&ndash;1875) *''[[Bergens social-demokrat]]'' (1922&ndash;1927) *''[[Bergens Stiftstidende]]'' (1840&ndash;1855) *''[[Bergenseren (I)]]'' (1857) *''[[Bergenseren (II)]]'' (1859&ndash;1860) *''[[Bergenseren (III)]]'' (1889&ndash;1892) *''[[Bergenske blade (I)]]'' (1848&ndash;1854) *''[[Bergenske blade (II)]]'' (23. september&ndash;27. september 1919) *''[[Bergenske blade (III)]]'' (22. juni&ndash;26. august 1920) *''[[Bergenske blade (IV)]]'' (30. mai&ndash;10. juni 1921) *''[[Den bergenske merkur]]'' (1833&ndash;1839) *''[[Avisa Bergensposten|Bergensposten]]'' (1854&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Fram]]'' (1892&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Sildebladet]]'' (1870&ndash;1873) *''[[Berlevåg avis]]'' (1930&ndash;1931) *''[[Bestillingsmanden]]'' (1899) *''[[Bjørgvin (1892–1926)|Bjørgvin]]'' (1892&ndash;1926) *''[[Bladet Harstad]]'' (1996&ndash;2000) *''[[Blue Beret]]''{{Treng kjelde}} *''[[Bodø tidende]]'' (1881&ndash;1937) *''[[Bondebladet (1914-1935)|Bondebladet]]'' (1914&ndash;1935) *''[[Bonden (1896–1897)|Bonden (I)]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bonden (1909–1922)|Bonden (II)]]'' (1909&ndash;1922) *''[[Den Borgerlige Arbeider]]'' (1915&ndash;1940) *''[[Brann (1938–1939)|Brann]]'' (1938&ndash;1939) *''[[Bratsberg amts avertissementstidende]]'' (1859) *''[[Bratsberg amtstidende (1840–1842)|Bratsberg amtstidende (I)]]'' (1840&ndash;1842) *''[[Bratsberg amtstidende (1844–1863)|Bratsberg amtstidende (II)]]'' (1844&ndash;1863) *''[[Bratsberg amtstidende (1870)|Bratsberg amtstidende (III)]]'' (ca. 1870) *''[[Bratsberg amtstidende (1884–1901)|Bratsberg amtstidende (IV)]]'' (1884&ndash;1901) *''[[Bratsberg amtstidende og correspondent]]'' (1843) *''[[Bratsberg avholdsblad]]'' (1911&ndash;1912) *''[[Bratsberg blad]]'' (1891&ndash;1924) *''[[Bratsberg-amts correspondent]]'' (1844&ndash;1846) *''[[Bratsberg-Demokraten]]'' (1908&ndash;1923) *''[[Breidablik]]'' (1895&ndash;1900, 1907&ndash;1910, 1914&ndash;1920) *''[[Brevduen fra Moss]]'' (1833&ndash;1843) *''[[Brevigsposten]]'' (1869) *''[[Breviks avis]]'' (1878&ndash;1881) *''[[Breviks dagblad]]'' (1924&ndash;1954) *''[[Bruvik (1952-1975)|Bruvik]]'' (1952-1975) *''[[Bruvik nytt]]'' (1946) *''[[Bruvik-ex-pressen]]'' (1956&ndash;1957) *''[[Brønnøy folkeblad]]'' (1915&ndash;1917) *''[[Helgelands Blad|Brønnøyposten]]'' (1905&ndash;1915) *''[[Budstikka (nedlagt avis fra Kristiansund)|Budstikka]]'' (1940) *''[[Budstikken|Budstikken (I)]]'', [[Oslo]] (1808&ndash;1814) *''[[Budstikken (1877–1878)|Budstikken (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1877&ndash;1878) *''[[Budstikken (1881–1887)|Budstikken (III)]]'', [[Oslo]] (1881&ndash;1887) *''[[Budstikken (1890–1891)|Budstikken (IV)]]'', [[Hønefoss]] (1890&ndash;1891) *''[[Budstikken (1900–1911))|Budstikken (V)]]'', [[Rakkestad]] (1900&ndash;1911) *''[[Budstikken fra Frederikshald]]'' (1844-1845) *''[[Buskerud blad]]'' (1875-1877) *''[[Buskerud dagblad]]'' (1924-1940, 1952-1960) *''[[Buskerud og Vestfold]]'' (1923-1937) *''[[Buskerud socialdemokrat]]'' (1921-1925) *''[[Buskerud-Arbeideren]]'', [[Drammen]] (1923&ndash;1925) *''[[Buskeruds amtstidende|Buskeruds amtstidende (I)]]'' [[Hokksund]] (ca. 1863-1875) *''[[Buskeruds amtstidende (1881-1920)|Buskeruds amtstidende (II)]]'' [[Drammen]] (1881-1920) *''[[Buskeruds amtstidende og Drammens adresse]]'' (1840-1843) *''[[Buskeruds blad]]'' (1883-1961) *''[[Bygda (avis)]]'' (1962-1963) *''[[Bygdabladet (I)]]'', [[Trondheim]] (1922) *''[[Bygdabladet (1931-1932)|Bygdabladet (II)]]'', [[Brattvåg]] (1931-1932) *''[[Bygdabladet og Fiskaren]]'' (1922) *''[[Bygdebladet (1925-1929)|Bygdebladet (I)]]'', [[Naustdal]] (1925-1929) *''[[Bygdebladet (II)]]'', [[Kvam]] *''[[Bygdebladet (III)]]'', [[Skånevik]] (1939) *''[[Bygdebladet (IV)]]'', [[Dimmelsvik]] (1940-1942) *''[[Bygdanytt|Bygdebladet (V)]]'', [[Ytre Arna]] *''[[Bygdebladet (VI)]]'', [[Hareid]] *''[[Bygdefolket (1932-1935)|Bygdefolket (I)]]'', [[Porsgrunn]] (1932-1935) *''[[Bygdefolket (1945)|Bygdefolket (II)]]'', [[Trondheim]] (1945) *''[[Bygdenes blad]]'' (1936-1966) *''[[Bygdenes by]]'' (1955-1959) *''[[Bærum (1923-1932)|Bærum]]'' (1923-1932) *''[[Bærum og Askers blad]]'' (1918-1922) *''[[Bærum-politikken]]'' (1932-1935) *''[[Bærums blad]]'' (1909-1918) *''[[Bærums vel]]'' (1924-1925) *''[[Bøndernes blad]]'' (1933-1934) ==C== *''[[Christiania Adresse-Tidende]]'' (1842&ndash;1857) *''[[Christiania avertissementsblad]]'' (1862&ndash;1864) *''[[Christiania dagblad]]'' (1863&ndash;1864) *''[[Christiania-Posten]]'' (1848&ndash;1863) *''[[Christianias almindelige adresse-tidende]]'' (1841&ndash;1842) *''[[Christiania-telegrafen]]'' (1833) *''[[Christiansandske uge-blade]]'' (1780&ndash;1788) *''[[Christianssands adresse-contors efterretninger]]'' (1790&ndash;1838) *''[[Christianssands Tidende]]'' (1883&ndash;1942, 1945&ndash;?) *''[[Christianssands tidende : sørlændingen]]'' (1912&ndash;1918) *''[[Christianssands tilskuer]]'' (1888&ndash;1889) *''[[Christianssandsposten]]'' (1839&ndash;1847) *''[[Christianssands-stifts correspondent]]'' (1848) *''[[Christianssunds adresseavis]]'' (1857&ndash;1876) *''[[Christianssunds handels-, søfarts- og adressetidende]]'' (1873&ndash;1876) *''[[Christiansundsposten]]'' (1855&ndash;1856) *''[[Christiansunds dagblad]]'' (1894&ndash;1896) *''[[Christiansunds tidende]]'' (ca. 1872) *''[[Den Constitutionelle]]'' (1836&ndash;1847) *''[[Correspondenten (1846–1883)|Correspondenten (I)]]'', [[Skien]] (1846&ndash;1883) *''[[Correspondenten (1899–1900)|Correspondenten (II)]]'', [[Tvedestrand]] (1899&ndash;1900) ==D== *''[[Dag (1905–1907)|Dag (I)]]'', [[Haugesund]] (1905–1907) *''[[Dag (1908)|Dag (II)]]'', [[Horten]] (1908) *''[[Dag i norden]]'' (1889–1890) *''[[Dagbladet Hedmark]]'' (1943–1945) *''[[Dagbladet Sørlandet]]'' (1907–1990) *''[[Dagbladet Rogaland]] (1925-1988)'' *''[[Dagen (1875–1876)|Dagen (I)]]'', [[Bergen]] (1875–1876) *''[[Dagen (1878–1888)|Dagen (II)]]'', [[Oslo]] (1878–1888) *''[[Dagen (1907)|Dagen (III)]]'', [[Finnsnes]] (1907) *''[[Dagens krav]]'' (1912) *''[[Dagens kurs]]'' (1916) *''[[Dagens liv]]'' (1913) *''[[Dagens nyheder]]'' (1875–1877) *''[[Dagens Nyheter (Harstad)|Dagens Nyheter]]'', [[Harstad]] (1924–1931) *''[[Dagens nyt (1904)|Dagens nyt (I)]]'', [[Narvik]] (1904) *''[[Dagens nyt (1905–1907)|Dagens nyt (II)]]'', [[Ålesund]] (1905–1907) *''[[Dagens tanker]]'' (1925–1926) *''[[Daggry]]'' (1912–1925) *''[[Daglige nyheder (1870)|Daglige nyheder (I)]]'', [[Oslo]] (1870) *''[[Daglige nyheder (1873–1875)|Daglige nyheder (II)]]'' [[Bergen]] (1873–1875) *''[[Dagrenning]]'' (1944–1945) *''[[Dagsavisa]]'' (1945–1954) *''[[Dagsavisen (1897–1911)|Dagsavisen]]'' (1897–1911) *''[[Dagsnytt]]'' (1947–1948) *''[[Dagsposten]]'' (1877–1945) *''[[Dagsposten : billednumer]]'' (1898–1909) *''[[Dagsposten : trønderen]]'' (1887–1942) *''[[Dale-Gudbrand (1907–1909)|Dale-Gudbrand (I)]]'', [[Lillehammer]] (1907–1909) *''[[Dale-Gudbrand (1935–1945)|Dale-Gudbrand (II)]]'', [[Tretten]] (1935–1945) *''[[Dalernes tidende]]'' (1885–1934) *''[[Dania]]'' (Ca. 1884) *[[Arbeideren (Hamar)|''Demokraten'' (Hedmark)]] (1909-1929) *''[[Den lille Trondhjemske Tilskuer]] (1815-1817)'' *''[[Den Nye Social-Demokraten]]'' (''Arbeider-Politikken'') (1920–1927) *''[[DrammensAvisa Fremtiden]]'' (''Fremtiden'') (1905–2000) *''[[Dølen (I)]]'' [[Oslo]] *''[[Dølen (II)]]'' [[Larvik]] *''[[Dølen (III)]]'' [[Risør]] ==E== *''[[Egersundsposten]]'' (1865–1940) *''[[Eidsiva]]'' (1909–1936) *''[[Eidsiva folkeblad]]'' (1906) *''[[Eidsvold (avis)|Eidsvold]]'' (1893–1901) *''[[Eidsvoll (avis)|Eidsvoll]]'' (1927) *''[[Eidsvoll arbeiderblad]]'' (1927-1942, 1945-1951) *''[[Eidsværket]]'' (1906) *''[[Eiendoms-, hotel- & leie-tidende for Christiania og omegn]]'' (1892) *''[[Eiker Avis]]'' (1968) *''[[Eikerposten (1930)|Eikerposten (I)]]'', [[Hokksund]] (1930) *''[[Eikerposten (1964–1968)|Eikerposten (II)]]'', [[Vikersund]] (1964–1968) *''[[Ekers avis]]'' (1859–1863) *''[[Ekstrabladet (1913)|Ekstrabladet (I)]]'', [[Oslo]] (1913) *''[[Ekstra-bladet (1920–1922)|Ekstra-bladet (II)]]'', [[Moss]] (1920–1922) *''[[Ekstrabladet (1930–1932)|Ekstrabladet (III)]]'', [[Oslo]] (1930–1932) *''[[Ekstra-bladet (1939)|Ekstra-bladet (IV)]]'', [[Oslo]] (1939) *''[[Elverums blad]]'' (1886) *''[[Express]]'' (1915–1933) ==F== *''[[Farsundsposten]]'' (1874) *''[[Fedraheimen]]'' (1877–1891) *''[[Fellesavis. Hamar stiftstidende. Gudbrandsdølen. Laagen.]]'' (1931) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (I)]]'', [[Lillehammer]] (1945) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (II)]]'', [[Harstad]] (1945) *''[[Fellesbladet Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1944–1945) *''[[Fellesutgaven]]'' (1940) *''[[Finmark social-demokrat]]'' (1924–1925) *''[[Finmarken (1899–1944)|Finmarken]]'' (1899–1944) *''[[Finmarkens amtstidende (1832)|Finmarkens amtstidende (I)]]'', [[Oslo]] (1832) *''[[Finmarkens amtstidende (1870)|Finmarkens amtstidende (II)]]'', [[Hammerfest]] (1870) *''[[Finmarkens amtstidende (1871–1944)|Finmarkens amtstidende (III)]]'', [[Vadsø]] (1871–1944) *''[[Finmarkens og Nordlands amtstidende]]'' (1832–1833) *''[[Finnmark folkeblad (1923–1929)|Finnmark folkeblad (I)]]'', [[Vadsø]] (1923–1929) *''[[Finnmark folkeblad (1942–1945)|Finnmark folkeblad (II)]]'', [[Hammerfest]] (1942–1945) *''[[Finnmark framtid]]'' (1955–1960) *''[[Finnmark Fremtid]]'' (1924–1940) *''[[Finnmark Tidende]]'' (1947–1966) *''[[Finnmarkingen (1875)|Finnmarkingen (I)]]'', [[Vadsø]] (1875) *''[[Finnmarkingen (1961)|Finnmarkingen (II)]]'', [[Vadsø]] (1961) *''[[Finnmarknytt]]'' (1929–1933) *''[[Firda (1890–1893)|Firda (I)]]'', [[Bergen]] (1890–1893) *''[[Firda Folkeblad]]'' (1919–1992) *''[[Firda- og sygnafylkets avis]]'' (1887–1889) *''[[Firdanytt]]'' (1952) *''[[Fiskaren]]'' (1923–2008) *''[[Fisker-avisen (1929)|Fisker-avisen (I)]]'', [[Kristiansund]] (1929) *''[[Fisker-avisen (1930)|Fisker-avisen (II)]]'', [[Trondheim]] (1930) *''[[Fiskeribladet]]'' (1946–2008) *''[[Fjeldposten]]'' (1868–1887) *''[[Fjellposten]]'' (1906–1918) *''[[Fjordaposten]]'' (1923–1940) *''[[Fjordbuen]]'' (1930) *''[[Fjordenes Blad]]'' (1874–1920) *''[[Fjordguten]]'' (1901–1904) *''[[Fjærlands tidende]]'' (1884–1885) *''[[Flekkefjords budstikke]]'' (1874–1890) *''[[Flekkefjords og Farsunds avertissementsblad]]'' (1865–1873) *''[[Flekkefjordsposten]]'' (1893 – 1973) *''[[Flodbølgen]]'' (1931) *''[[Flyveblad (avis i Sarpsborg)|Flyveblad]]'' (Ca. 1842) *''[[Folden (avis)|Folden]]'' (1940–1943) *''[[Folgefonn (avis)|Folgefonn]]'' (1939–1941) *''[[Folk og fedreland]]'' (1940) *''[[Folkebladet (1927)|Folkebladet (I)]]'', [[Notodden]] (1927) *''[[Folkebladet (1928–1935)|Folkebladet (II)]]'', [[Kristiansund]] (1928–1935) *''[[Folkebladet (1936)|Folkebladet (III)]]'', [[Lillehammer]] (1936) *''[[Folkebladet (1939-1946)|Folkebladet (IV)]]'', [[Sarpsborg]] (1939-1940, 1945-1946) *''[[Folkebladet (1945)|Folkebladet (V)]]'', [[Odda]] (1945) *''[[Folkebladet for Sogn og Fjordane]]'' (1942–1945) *''[[Folkedybet]]'' (1907–1920) *''[[Folkerøsten (1899–1911)|Folkerøsten (I)]]'', [[Skien]] (1899–1911) *''[[Folkerøsten (1928–1932)|Folkerøsten (II)]]'', [[Kirkenes]] (1928–1932) *''[[Folket vaart]]'' (Ca. 1874) *''[[Folketanken (I)]]'', Nes (1885) *''[[Folketanken (1889–1891)|Folketanken (II)]]'', [[Gjøvik]] (1889–1891) *''[[Folketanken|Folketanken (III)]]'', [[Risør]] (1888–1945) *''[[Folketidende (1865–1879)|Folketidende (I)]]'', [[Mandal]] (1865–1879) *''[[Folketidende (1878–1891)|Folketidende (II)]]'', [[Trondheim]] (1878–1891) *''[[Folketidende (1891–1922)|Folketidende (III)]]'', [[Trondheim]] (1891–1922) *''[[Folketidende (III) : landsudgaven]]'', [[Trondheim]] (1891–1921) *''[[Folkets avis (1867)|Folkets avis (I)]]'', [[Oslo]] (1867) *''[[Folkets avis (1875–1876)|Folkets avis (II)]]'', [[Moss]] (1875–1876) *''Folkets avis (III)'', [[Oslo]], sjå ''[[Vestlands-Posten]] : folkets avis (III)'' *''[[Folkets avis (1915–1920)|Folkets avis (IV)]]'', [[Bergen]] (1915–1920) *''[[Folkets avis (1937)|Folkets avis (V)]]'', [[Porsgrunn]] (1937) *''[[Folkets blad (1876)|Folkets blad (I)]]'', [[Bergen]] (Ca. 1876) *''[[Folkets blad (1900)|Folkets blad (II)]]'', [[Flekkefjord]] (1900) *''[[Folkets blad (1923–1927)|Folkets blad (III)]]'', [[Moss]] (1923–1927) *''[[Folkets blad (1940–1941)|Folkets blad (IV)]]'', [[Moss]] (1940–1941) *''[[Folkets Dagblad (1921–1922)|Folkets Dagblad]]'' (1921–1922) *''[[Folkets Framtid]]'' (1946–2005) *''[[Folkets frihet (1918–1942)|Folkets frihet (I)]]'', [[Kirkenes]] (1918–1942) *''[[Folkets frihet (1944)|Folkets frihet (II)]]'', [[Kirkenes]] (1944) *''[[Folkets krav (1905)|Folkets krav (I)]]'', [[Tynset]] (1905) *''[[Folkets krav (1913–1916)|Folkets krav (II)]]'', [[Tromsø]] (1913–1916) *''[[Folkets krav (1921)|Folkets krav (III)]]'', [[Oslo]] (1921) *''[[Folkets ret]]'' (1915–1920) *''[[Folkets rett]]'' (1923–1927) *''[[Folkets røst (1850)|Folkets røst (I)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Folkets røst (1917–1959)|Folkets røst (II)]]'', [[Askim]] (1917–1959) *''[[Folkets tidende]]'' (1891–1907) *''[[Folkets vel (1887)|Folkets vel (I)]]'', [[Voss]] (1887) *''[[Folkets vel (1888–1890)|Folkets vel (II)]]'', [[Lærdal]] (1888–1890) *''[[Folkets vel (1892–1900)|Folkets vel (III)]]'', [[Oslo]] (1892–1900) *''[[Folkeviljen]]'', Harstad (1911-1941, 1945–1956) *''[[Folkevår]]'' (1939) *''[[Folla (avis)|Folla]]'' (1965–1966) *''[[Follo (1929–1940)|Follo (I)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1929–1940) *''[[Follo (1953–1957)|Follo (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1953–1957) *''[[Follo aftenavis]]'' (1929–1930) *''[[Follo Arbeiderblad|Follo Arbeiderblad (I)]]'', [[Drøbak]] (1922–1924) *''[[Follo arbeiderblad (1947–1953)|Follo arbeiderblad (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1947–1953) *''[[Follo avis (1930–1931)|Follo avis (I)]]'' (1930–1931) *''[[Follo socialdemokrat]]'' (1919–1922) *''[[Akershus Amtstidende|Follo tidende]]'' (1875–1883){{Treng kjelde}} *''[[For by og land]]'' (1876–1877) *''[[For ethvert hjem]]'' (1902–1922) *''[[For frihet]]'' (1934–1935) *''[[Forposten (1900–1905)|Forposten]]'' (1900–1905) *''[[Forstadsposten]]'' (1929–1942) *''[[Fosens blad]]'' (1918–1941) *''[[Fosna-Arbeideren]]'' (1926–1929) *''[[Framgang (avis)]]'' (1886–1896) *''[[Framsteg (1898)|Framsteg (I)]]'', [[Namsos]] (1898) *''[[Framsteg (1906–1908)|Framsteg (II)]]'', [[Steinkjer]] (1906–1908) *''[[Framstig (1910–1911)|Framstig (I)]]'', [[Volda]] (1910–1911) *''[[Framstig (1913–1919)|Framstig (II)]]'', [[Volda]] (1913–1919) *''[[Framsyn]]'' (1935–1936) *''[[Freden]]'' (1913) *''[[Frederikshalds budstikke]]'' (1846–1853) *''[[Frederikshaldsposten]]'' (1842–1843) *''[[Frederikshalds avis]]'' (1910–1935) *''[[Frederikshalds tilskuer]]'' (1856–1910) *''[[Fredriksstad (avis)]]'' (1886) *''[[Fredriksstad og omegns tidende]]'' (1912–1916) *''[[Fredriksstad tilskuer]]'' (1867–1912) *''[[Fredriksstads avis]]'' (1887) *''[[Fredrikstad blad og Folden]]'' (1943–1945) *''[[Fredrikstad dagblad]]'' (1889–1941) *''[[Fredrikstad tidende]]'' (1877–1878) *''[[Fredrikstad-posten]]'' (1901–1902) *''[[Fredrikstad-pressen]]'' (1945) *''[[Fredrikstads tidende]]'' (1814) *''[[Fredrikssten (avis)]]'' (1897–1903) *''[[Fredriksten (avis)]]'' (1940–1941) – ''Se [[Halden Arbeiderblad]]'' *''[[Fredriksværns adresse og Laurvigs correspondent]]'' (1847) *''[[Fredriksværns-posten]]'' (1884–1886) *''[[Fremad (1892)|Fremad (I)]]'', [[Larvik]] (1892) *''[[Fremad (1894–1900)|Fremad (II)]]'', [[Oslo]] (1894–1900) *''[[Fremmedbladet (1901)|Fremmedbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1901) *''[[Fremmedbladet (1914)|Fremmedbladet (II)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Fremskridt (avis)]]'' (1885–1931) *''[[Fremtid (avis)]]'' (1903) *''[[Fremtiden]]'' (1905–2000) *''[[Fri presse (1907–1908)|Fri presse (I)]]'', [[Stabekk]] (1907–1908) *''[[Fri presse (1929–1930)|Fri presse (II)]]'', [[Stabekk]] (1929–1930) *''[[Fridom (1945–1947)|Fridom]]'' (1945–1947) *''[[Det frie ord]]'' (1913) *''[[Den frie Rørospresse]]'' (1945) *''[[Friheten (1923–1928)|Friheten (I)]]'', [[Svolvær]] (1923–1928) *''[[Frihetskampen (avis)]]'' (1936) *''[[Den frimodige]]'' (1848–1853) *''[[Frisind og framsteg]]'' (1899) *''[[Frisindet folkeblad]]'' (1924) *''[[Frit ord]] ''(1907–1908) *''[[Fritt arbeid]]'' (1932–1935) *''[[Fritt Folk (1923–1928)|Fritt Folk (I)]]'', [[Høyanger]] (1923–1928) *''[[Fritt Folk]]'', [[Oslo]] (1936–1945) *''[[Fritt Norge]]'' (1945) *''[[Fritt samfund]]'' (1926–1928) *''[[Front und heimat]]'' (1944–1945) *''[[Fronten (avis)]]'' (1932–1940) *''[[Frøyavisa]]'' (1973–1988) *''[[Fylkesavisen]]'' (1931–1954) *''[[Fylkesavisen i Vestfold]]'' (1931) *''[[Fylkestidene]]'' (1872-1957) *''[[Fylkestidene for Sogn og Fjordane]]'' (1930–1942, 1948-1957) *''[[Fylket]] (1927-2000)''{{Treng kjelde}} *''[[Fylkingen]]'' (1935–1940) *''[[Fædrelandet (1843)|Fædrelandet (I)]]'', [[Bergen]] (1843) *''[[Fædrelandet]]'', [[Oslo]] (1868–1892) *''[[Fælles-avisen (1921)|Fælles-avisen (I)]]'', [[Moss]] (1921) *''[[Fællesavisen (1923)|Fællesavisen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1923) *''[[Færder (avis)]]'' (1908–1914) *''[[Følg med]]'' (1909) *''[[1ste mai (1895)|1ste mai (I)]]'', [[Stavanger]] (1895) *''[[1ste mai (II)]]'', [[Stavanger]] (1899-1940, 1945-1955). ''[[Rogalands Avis]]'' er eit framhald av denne avisa.{{Treng kjelde}} ==G== *''[[Gaula (1929–1931)|Gaula (I)]]'', [[Trondheim]] (1929–1931) *''[[Gaulardølen]]'' (1898–1902) *''[[Gaudalens blad (1924–1935)|Gaudalens blad (I)]]'', [[Støren]] (1924–1935) *''[[Gauldalens blad (1951)|Gauldalens blad (II)]]'', [[Støren]] (1951) *''[[Gauldals folkeblad (1933–1934)|Gauldals folkeblad (I)]]'', [[Trondheim]] (1933–1934) *''[[Gauldals folkeblad (1936–1940)|Gauldals folkeblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1936–1940) *''[[Gauldals folkeblad og Strinda folkeblad]]'' (1934–1936) *''[[Gauldølen (1906–1909)|Gauldølen (I)]]'', [[Orkdal]] (1906–1909) *''[[Gauldølen (1916)|Gauldølen (II)]]'', [[Orkdal]] (1916) *''[[Germaneren]]'' (1942–1945) *''[[Avisa Germania|Germania]]'' (1940) *''[[Giv agt]]'' (1900–1909) *''[[Gjallarhorn (avis)]]'' (1936–1940) *''[[Gjøviks Blad]]'' (1884–1920) *''[[Glomdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1927) *''[[Glomdalens tidende]]'' (1870–1873) *''[[Glomdølen]]'' (1921–1923) *''[[Glommen (avis)|Glommen]]'' (1888–1941) *''[[Glommendalen (avis)]]'' (1885–1914) *''[[Glommendalens annonce-tidende]]'' (1926–1927) *''[[Glommendalens frihetsblad]]'' (1919–1921) *''[[Glommendalens social-demokrat]]'' (1915–1923) *''[[tidsskriftet Grannen|Grannen]]'' (1943 – 1958) (nynorsk bilag gjeve ut omlag ein gong i veka til noverande ''Agder'') *''[[avisa Grenmar|Grenmar]]'' (1877–1954) *''[[Grimstad & omegns arbeiderblad]]'' (1922) *''[[avisa Gry|Gry]]'' (1900–1901) *''[[Grünerløkkens annoncetidende]]'' (1895–1897) *''[[Grømstad-posten]]'' (1887-1940, 1945-1951) *''[[Gudbrandsdal arbeiderblad]]'' (1953) *''[[Gudbrandsdal bygdeblad]]'' (1934–1940) *''[[Gudbrandsdal folkeblad]]'' (1930-1934, 1937-1942) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1924) *''[[Gudbrandsdalens blad]]'' (1900–1904) *''[[Gudbrandsdalens folkeblad]]'' (1909–1930) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad|Gudbrandsdalens Social-Demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Gula Tidend]]''{{Treng kjelde}} *''[[Gaa paa (1895–1899)|Gaa paa (I)]]'', [[Oslo]] (1895–1899) *''[[Gaa paa (1905)|Gaa paa (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1905) ==H== *''[[Hadelands tidende]]'' (1882–1888) *''[[Hadelændingen]]'' (1873–1878) *''[[Halden (avis)|Halden]]'' (1882–1941) *''[[Halden Dagblad]]'' (2000–2009) *''[[Halden-Pressen]]'' (1945) *''[[Hallingdals tidend]]'' (1923) *''[[Hallingen (1914)|Hallingen (I)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Hallingen (1922–1924)|Hallingen (II)]]'', [[Oslo]] (1922–1924) *''[[Hamar annonseblad]]'' (1927–1928) *''[[Hamar frie presse]]'' (1945) *''[[Hamar Stiftstidende (1866–1916)|Hamar Stiftstidende (I)]]'', [[Hamar]] (1866–1916) *''[[Hamar stiftstidende (1929-1959)|Hamar stiftstidende (II)]]'', [[Hamar]] (1929-1943, 1945-1959) *''[[Hamar stiftstidende & Oplandenes avis]]'' (1916–1929) *''[[Hamars adresse-tidende]]'' (1850) *''[[Hamars Budstikke]]'' (1847–1859 (?)) *''[[Hamars budstikke og stiftstidende]]'' (1866) *''[[Hammerø tidende]]'' (1907–1909) *''[[Handelsbladet]]'' (1903–1926) *''[[Handels- og industribladet]]'' (1898–1900) *''[[Handels- og søfarts-tidende]]'' (1870–1873) *''[[Hardanger Arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1949) *''[[Hardanger bygdeblad]]'' (1931-1942, 1945-1967) *''[[Hardanger folkeblad. Hardanger arbeiderblad]]'' (1945–1946) *''[[Hardanger social-demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Hardangeren (1871)|Hardangeren (I)]]'' (1871) *''[[Hardangeren (1873–1877)|Hardangeren (II)]]'' (1873–1877) *''[[Hardanger-nytt]]'' (1963) *''[[Hardingen (avis)]]'' (1870-årene) *''[[Harefoden]]'' (1870-årene) *''[[Haugaland Arbeiderblad]]'' (1939–1941, 1945-1955) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugarland arbeiderblad]]'' (1931–1938) *''[[Haugesunderen]]'' (1884–1912) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds arbeiderblad]]'' (1926–1929) *''[[Haugesunds budstikke]]'' (1880–1884) *''[[Haugesunds dagblad (1895–1896)|Haugesunds dagblad (I)]]'' (1895–1896) *''[[Haugesunds dagblad (1912-1973)|Haugesunds dagblad (II)]]'' (1912-1942, 1945-1973) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds folkeblad]]'' (1910–1926) *''[[Haugesunds Social-Demokrat]]'' (1921–1926) *''[[Haugesunds-Pressen]]'' (1943–1945) *''[[Haus bygdeblad]]'' (1946, 1949-1953) *''[[Havgula]]'' (1915–1916) *''[[Hedemarkens adresseavis]]'' (1904) *''[[Hedemarkens amtstidende]]'' (1846–1941, 1948-1959) *''[[Hedemarkingen]]'' (1943–1945) *''[[avisa Hedmark|Hedmark ]]'' (1943) *''[[Hedmark folkeblad]]'' (1949) *''[[Hedmark fylkes social-demokrat]]'' (1922–1925) *''[[Hedmark fylkesavis]]'' (1935) *''[[avisa Heimdal|Heimdal]]'' (1900–1905) *''[[Heimebladet]]'' (1870-årene) *''[[Heimhug (1872)|Heimhug (I)]]'', [[Time kommune|Time]] (1872) *''[[Heimhug (1898–1901)|Heimhug (II)]]'', [[Ørsta]] (1898–1901) *''[[Heimkjær]]'' (1903–1920) *''[[avisa Heimskringla|Heimskringla]]'' (1894) *''[[avisa Helgeland|Helgeland]]'' (1903–1957) *''[[Helgeland folkeblad]]'' (1942–1945) *''[[Helgelands tidende]]'' (1875–1936) *''[[Helgelands-demokraten]]'' (1916–1919) *''[[Helgelandsposten]]'' (1930–1934) *''[[Helgelenderen]]'' (1919–1920) *''[[Helgelænderen]]'' (1872–1874) *''[[Hermod (avis)]]'' (1895–1903) *''[[Herredsposten]]'' (1928–1931) *''[[Hirdmannen]]'' (1940–1945) *''[[Holmestrand arbeiderblad]]'' (1932–1934) *''[[Holmestrand blad]]'' (1906–1908) *''[[Holmestrands tidende]]'' (1934) *''[[Holmestrandsposten]]'' (1843–1902) *''[[Homla (1898–1899)|Homla (I)]]'', [[Trondheim]] (1898–1899) *''[[Homla (1912–1914)|Homla (II)]]'', [[Hommelvik]] (1912–1914) *''[[Hommelviken]]'' (1907–1913) *''[[Horda Tidend]]'' (1929-1941, 1949-?) *''[[Hordabladet]]'' (1931–1932) *''[[Hordalands avis (1917–1918)|Hordalands avis (I)]]'' (1917–1918) *''[[Hordalands avis (1931–1940)|Hordalands avis (II)]]'' (1931–1940) *''[[Hordalands budstikke]]'' (1906–1907) *''[[Hordalands tidende]]'' (1912) *''[[Horden]]'' (1910–1912) *''[[Horten Arbeiderblad]]'' (1929-1940, 1945-1962) *''[[Horten blad]]'' (1933–1937) *''[[Horten dagblad]]'' (1927–1929) *''[[Horten avis]]'' (1875–1926) *''[[Hortens blad (1851)|Hortens blad (I)]]'', [[Horten]] (1851) *''[[Hortens blad (1893–1905)|Hortens blad (II)]]'', [[Horten]] (1893–1905) *''[[Hortens tidende]]'' (1902) *''[[Hortensposten]]'' (1903–1904) *''[[Hotelavisen]]'' (1902–1941) *''[[Hotel- & restaurantbladet]]'' (1915–1929) *''[[Hotel-, restaurant- & turisttidende]]'' (1909–1915) *''[[Hovedstaden (avis)|Hovedstaden]]'' (1899–1901) *''[[Husmanden]]'' (1883–1887) *''[[Hverdagen]]'' (1931–1932) *''[[Høirebladet]]'' (1914–1915) *''[[Hønefos tidende]]'' (1890–1898) *''[[Hønefoss og Oplands socialdemokrat]]'' (1913–1927) *''[[Hørdafylket]]'' (1912-1920, 1923-1924) *''[[Høyanger Avis]]'' (1929–1940) *''[[Haalogaland (avis)]]'' (1902-1941, 1949-1954) ==I== *''[[Idd og marker]]'' (1936–1942) *''[[Idrettsbladet (1927)|Idrettsbladet (I)]]'', [[Horten]] (1927) *''[[Idrettsbaldet (1933–1934)|Idrettsbaldet (II)]]'', [[Oslo]] (1933–1934) *''[[Indhereds tidende]]'' (1888) *''[[Inhereds-posten]]'' (1862–1924) *''[[Indherred (avis)|Indherred]]'' (1910–1919) *''[[Indlandsposten]]'' (1897-1941, 1945) *''[[Avisa Indre Akershus|Indre Akershus]]'' (1908–1928) *''[[Avisa Indre Senjen|Indre Senjen]]'' (1909–1912) *''[[Avisa Indre Østfold|Indre Østfold]]'' (1924–1926) *''[[Indtrøndelagens socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Indtrønderen]]'' (1883–1896) *''[[Innfjordingen]]'' (1928–1929) *''[[Innherad (avis)|Innherad]]'' (1944) *''[[Innherreds avis]]'' (1933–1934) *''[[Innherreds folkeblad]]'' (1900-1944, 1951-1952) *''[[Inntrøndelag tidend]]'' (1946–1947) *''[[Inntrøndelagen (avis)|Inntrøndelagen]]'' (1897–1940) ==J== *''[[Jadar]]'' (1898) *''[[Jan Mayen news]]'' (1961–1963) *''[[Jarlsberg og Larviks amtstidende]]'' (1838–1940){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg og Laurvigs Amtstidende]]'' (1834–1836){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg tidende]]'' (1892–1893) *''[[Jarlsbergeren]]'' (1874–1875) *''[[Jarlsbergs fogderis og Tunsbergs bys adressetidende]]'' (ca. 1844-1854) *''[[Jarlsbergs tidende]]'' (1868) *''[[Jens Christensens Tronhjemske løverdagsaften]]'' (1819) *''[[Jernbaneavisen (1887–1910)|Jernbaneavisen (I)]]'', Oslo (1887–1910) *''[[Jernbaneavisen (1913)|Jernbaneavisen (II)]]'', Oslo (1913) *''[[Jernbanebladet]]'' (1902–1930) *''[[Jernbane- & sporvognsavisen]]'' (1916) *''[[Jernbanetidende]]'' (1911–1912) *''[[Jordbrukeren]]'' (1899–1926) *''[[Jæderens avis]]'' (1895) ==K== *''[[Kamerad im norden]]'' (1940–1941) *''[[Karmsundsposten]]'' (1861–1915) *''[[Karmøens tidende]]'' (1904–1916) *''[[Karmøy-posten]]'' (1911–1939) *''[[Kellneren]]'' (1907–1909) *''[[Kirkenes (avis)|Kirkenes]]'' (1943–1944) *''[[Klassekampen (1909–1940)|Klassekampen (I)]]'' (1909–1940) *''[[Kobben (avis)]]'' (1902) *''[[Kommunebladet]]'' (1926–1928) *''[[Kongelige privelegert adrese contoirs efterretninger udi Christiansands stift]]'' (1769–1770) *''[[Kongsberg adresse]]'' (1842–1909) *''[[Kongsberg blad]]'' (1887–1908) *''[[Kongsberg dagblad]]'' (1908-1942, 1945-1960) *''[[Kongsberg tidende]]'' (1913-1942, 1958-1967) *''[[Kongsbergeren]]'' (1887–1888) *''[[Kongsvinger Arbeiderblad]]'' (1926–1943) *''[[Kopervik tidende]]'' (1912–1931) *''[[Kragerø adresse]]'' (1845–1860) *''[[Kragerø avertissementsblad]]'' (1873–1874) *''[[Krageø social-demokrat]]'' (1910) *''[[Kragerø tidende]]'' (1882–1894) *''[[Kragerøposten]]'' (1928–1932) *''[[Kristiania (avis)]]'' (1898–1900) *''[[Kristiania adresseavis for tjenestesøgende]]'' (1884–1885) *''[[Kristiania nyheder]]'' (1893–1894) *''[[Kristianiaposten (1880)|Kristianiaposten (I)]]'', Oslo (1880) *''[[Kristianiaposten]]'', Oslo (1885–1896) *''[[Kristians amts blad]]'' (1890) *''[[Kristians amtstidende (1855–1859)|Kristians amtstidende (I)]]'', Lillehammer (1855–1859) *''[[Kristians amtstidende (1861–1883)|Kristians amtstidende (II)]]'', Gjøvik (1861–1883) *''[[Kristiansand social-demokrat]]'' (1921–1923) *''[[Kristianssands dagblad]]'' (1902–1905) *''[[Kristianssands stiftsavis og adressekontors-efterretninger]]'' (1839–1896) *''[[Kristiansundsposten (1882–1911)|Kristiansundsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1882–1911) *''[[Kristiansundsposten (1936)|Kristiansundsposten (II)]]'', Kristiansund (1936) *''[[Kristiansundsposten (1940)|Kristiansundsposten (III)]]'', Kristiansund (1940) *''[[Kritikken]]'' (1946) *''[[Krydseren]]'' (1849–1854) *''[[avisa Kvinnefronten|Kvinnefronten]]''{{Treng kjelde}} *''[[avisa Kysten|Kysten]]'' (1901–1911) ==L== *''[[Laksevaags avis]]'' (ca. 1874-1875) *''[[Laksevågsposten]]'' (1937–1940) *''[[Land (avis)|Land]]'' (1923–1928) *''[[Landboe-avisen]]'' (1833–1843) *''[[Landhandleren]]'' (1904–1907) *''[[Landhandlerforeningens blad]]'' (1906–1908) *''[[Landingen]]'' (1963) *''[[Landmandsposten]]'' (1896-1918, 1923-1940) *''[[Landmandspostens nationaløkonomiske kvartalstidende]]'' (1907) *''[[Landsbladet (1892–1911)|Landsbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1892–1911) *''[[Landsbladet (1913–1920)|Landsbladet (II)]]'' [[Sørumsand]] (1913–1920) *''[[Langesund (1904–1905)|Langesund (I)]]'' (1904–1905) *''[[Langesund (1950–1969)|Langesund (II)]]'' (1950–1969) *''[[Langesunds avis]]'' (1897–1898) *''[[Langesunds blad (1882–1883)|Langesunds blad (I)]]'' (1882–1883) *''[[Langesunds blad (1916–1950)|Langesunds blad (II)]]'' (1916–1950) *''[[Langesundsposten]]'' (1906–1915) *''[[Larvik Blad]]'' (1945–1946) *''[[Larvik Dagblad]]'' (1943–1945) *''[[Larvik Morgenavis]]'' (1947–1965) *''[[Laurdagskvelden]]'' (1898–1901) *''[[Laurvigs Blad]]'' (1858–1900) *''[[Avisa Lauvsprett|Lauvsprett]]'' (1907–1914) *''[[Laxeposten (Hordaland)]]''{{Treng kjelde}} *''[[Leksværingen]]'' (1937–1941) *''[[Lenviken avis]]'' (1904–1908) *''[[Lenvikens avis]]'' (1894) *''[[Levanger avis (1903–1907)|Levanger avis (I)]]'' (1903–1907) *''[[Levanger avis (1943–1944)|Levanger avis (II)]]'' (1943–1944) *''[[Lifjell (avis)]]'' (1954–1963) *''[[Den lille fortæller]]'' (1829–1830) *''[[Lillesanderen]]'' (1936–1938) *''[[Lillesands avis]]'' (ca. 1927-1928) *''[[Lillesands tidende (1882–1884)|Lillesands tidende (I)]]'' (1882–1884) *''[[Lillesands tidende (1918–1921)|Lillesands tidende (II)]]'' (1918–1921) *''[[Lillesands tilskuer]]'' (1886–1918) *''[[Lillestrøm avis]]'' (1933) *''[[Lillestrøm blad]]'' (1934-1942, 1945-1949) *''[[Lillestrømsposten]]'' (1921–1931) *''[[Lista og Lyngdal tidend]]'' (1938) *''[[Avisa Lister|Lister]]'' (1878-1881, 1883-1934) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1843–1850)|Lister og Mandals amtstidende (I)]]'' (1843–1850) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1914–1919)|Lister og Mandals amtstidende (II)]]'' (1914–1919) *''[[Lofoten (1895–1897)|Lofoten (I)]]'', [[Kabelvåg]] (1895–1897) *''[[Lofoten (1932)|Lofoten (II)]]'', [[Stamsund]] (1932) *''[[Lofoten folkeblad]]'' (1933–1940) *''[[Lofoten avis]]'' (1906–1907) *''[[Lofotens budstikke]]'' (1895–1897) *''[[Lofotens tidende]]'' (1880–1895) *''[[Lofot-Tidende]]'' (1952–1958) *''[[Lokal-avisen : lokalt blad for Bækkelaget, Nordstrand og Ljan]]'' (1917) *''[[Lokalavisen Romerike]]'' *''[[Lokalen]]'', [[Askim]] (1959) *''[[Lokalposten (1930–1941)|Lokalposten (I)]]'', [[Rakkestad]] (1930–1941) *''[[Lokal-posten (1956–1966)|Lokal-posten (II)]]'', [[Oslo]] (1956–1966) *''[[Luren (avis)|Luren]]'' (1891–1894) *''[[Lyngens nyheder]]'' (1894) *''[[Lyngens tidende]]'' (1893–1894) *''[[Lysingsbladet]]'' (1945) *''[[Lyskasteren (avis)]]'' (1912) *''[[Lødingen avis]]'' (1938–1939) *''[[Lødingens tidende]]'' (1902–1903) *''[[Lørenskog-Arbeideren]]'' (1926-1927) *''[[Laagen (avis)]]'' (1924–1945) ==M== *''[[Mandals avis]]'' (1933-1940, 1947-1956) *''[[Mandalsbladet (1851)|Mandalsbladet (I)]]'' (1851) *''[[Mandalsbladet (1899–1901)|Mandalsbladet (II)]]'' (1899–1901) *''[[Marnar tidende]]'' (1936–1940) *''[[Mauren (avis)|Mauren ]]'' (1907–1911) *''[[Mea]]'' (1919–1921) *''[[Meddelelser]]'', [[Modum]] (1945) *''[[Meldingsbladet for Tvedestrand og omegn]]'' (1945) *''[[Menigmands blad]]'' (1875–1877) *''[[Midhordaland (avis)|Midhordaland]]'' (1955–1956) *''[[Midtfylkets avis]]'' (1929–1932) *''[[Midthordlands avis]]'' (1925–1932) *''[[Midt-Norge (avis)|Midt-Norge]]'' (1933–1934) *''[[Min Áigi]]'' (1993–2008) *''[[Mjølner (1897–1900)]]'' (1897–1900) *''[[Mjølner (1923)|Mjølner (II)]]'' (1923) *''[[Mjøsa (avis)]]'' (1925) *''[[Mjøsbyenes socialdemokrat]]'' (1924–1925) *''[[Mjøsposten]]'' (1884–1886) *''[[Modums avis]]'' (1936) *''[[Molde Annonceblad]]'' (1893–1928) *''[[Molde blad]]'' (1884–1887) *''[[Molde søndagsblad]]'' (1830-årene) *''[[Morgenavisen]]'' (1902–1984) *''[[Morgengryet]]'' (1883–1893) *''[[Morgengryet : folkets talsmand]]'' (1890–1891) *''[[Morgen-nyt]]'' (1914–1915) *''[[Morgenposten]]'' (1866–1971) *''[[Mosjøpressen]]'' (1945) *''[[Moss aftenblad]]'' (1904–1922) *''[[Moss arbeiderblad (1922–1927)|Moss arbeiderblad (I)]]'' (1922–1927) *''[[Moss arbeiderblad (1945–1957)|Moss arbeiderblad (II)]]'' (1945–1957) *''[[Moss blad]]'' (1899–1900) *''[[Moss morgenblad]]'' (1933) *''[[Moss og Follo blad]]'' (1957–1960) *''[[Moss og omegns arbeiderblad]]'' (1927-1940, 1945) *''[[Moss socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Moss tidende (1874–1875)|Moss tidende (I)]]'' (1874–1875) *''[[Moss tidende (1895–1899)|Moss tidende (II)]]'' (1895–1899) *''[[Moss tilskuer]]'' (1843-1943, 1945-1960) *''[[Mossingen]]'' (1926) *''[[Motornytt (1929–1933)|Motornytt (I)]]'' (1929–1933) *''[[Motornytt (1937)|Motornytt (II)]]'' (1937) *''[[Møre Arbeiderblad|Møre Arbeiderblad (I)]]'', [[Ålesund]] (1923–1931) *''[[Møre arbeiderblad (1932)|Møre arbeiderblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1932) *''[[Møre arbeiderblad (1935)|Møre arbeiderblad (III)]]'', [[Kristiansund]] (1935) *''[[Møre bygdeblad]]'' (1932–1940) *''[[Møre dagblad]]'' (1927-1943, 1945-1955) *''[[Møre folkeblad]]'' (1924–1927) *''[[Møre social-demokrat]]'' (1921–1931) *''[[Møre tidend]]'' (1917-1921, 1926-1927) *''[[Møre tidende]]'' (1898–1903) *''[[Møre venstreblad]]'' (1922–1923) *''[[Møringen (1869–1873)|Møringen (I)]]'', [[Ekset]] (1869–1873) *''[[Møringen (1898)|Møringen (II)]]'', [[Ålesund]] (1898) *''[[Møringen (1923–1924)|Møringen (III)]]'', [[Ålesund]] (1923–1924) ==N== *''[[Namdalen (avis)]]'' (1920–1942) *''[[Namdalens Blad]]'' (1889–1919) *''[[Namdalens Folkeblad]]'' (1899-1942, 1945-1963) *''[[Namdalens Socialdemokrat]]'' (1917–1923) *''[[Namdals tidende]]'' (1864–1877) *''[[Namdalsposten (1876–1889)|Namdalsposten (I)]]'' (1876–1889) *''[[Namdalsposten (1947)|Namdalsposten (II)]]'' (1947) *''[[Nannestad og omegns budstikke]]'' (1938) *''[[Narvik dagblad]]'' (1902) *''[[Narvik tidende]]'' (1900–1910) *''[[Narvikposten]]'' (1942–1943) *''[[Nasjonal samling (avis)]]'' (1934–1936) *''[[Nasjonalbladet]]'' (1922-1928, 1932-1942) *''[[Nasjonaltidende]]'' (1931–1933) *''[[Nationalbladet (1852)|Nationalbladet (I)]]'' (1852) *''[[Nationalbladet (1895–1907)|Nationalbladet (II)]]'' (1895–1907) *''[[Nationalposten (1912–1920)|Nationalposten (I)]]'' (1912–1920) *''[[Nationalposten (1933)|Nationalposten (II)]]'' (1933) *''[[Nationaltidende]]'' (1888–1890) *''[[Nauma]]'' (1903–1904) *''[[Nedenes amts landbotidende]]'' (1879–1903) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amts-tidende]]'' (1853) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amtstidende og Arendals adresseavis]]'' (1857) *''[[Nedenæs-posten]]'' (1890) *''[[Nedre Romerike (avis)|Nedre Romerike]]'' (1943–1945) *''[[Nes og Helgøya]]'' (1957–1967) *''[[Nesbuen]]'' (1949–1951) *''[[Nesjar]]'' (1896) *''[[Nesnaposten]]'' (1915–1917) *''[[Nesodden (avis)]]'' (1926) *''[[Nesodden Budstikke]]'' (1961) *''[[Nesodden herredsavis]]'' (1933–1942) *''[[Nidaros (1902–1990)|Nidaros]]'' (1902-1941, 1945-1957, 1959-?) *''[[Nor og syd]]'' (1879–1880) *''[[Nordenfjeldsk tidende]]'' (1874–1921) *''[[Nordenfjeldske handels-, sjøfarts- og industri-tidende]]'' (1902) *''[[Norderhov (avis)|Norderhov]]'' (1897–1899) *''[[Nordfjord (avis)|Nordfjord]]'' (1896–1942) *''[[Nordfjord Folkeblad]]'' (1933-1940, 1948-1952) *''[[Nordhordland (avis)|Nordhordland]]'' (1937–1942) *''[[Nordhordlands avis]]'' (1899–1903) *''[[Nordkapp (avis)|Nordkapp]]'' (1884-1942, 1949-1954) *''[[Nordland (avis)|Nordland]]'' (1894–1943) *''[[Nordland Arbeiderblad]]'' (1931-1940, 1945-1958) *''[[Nordland fylkes social-demokrat]]'' (1926) *''[[avisa Nordlandet|Nordlandet]]'' (1913) *''[[Nordlands amtistidende]]'' (1862–1886) *''[[Nordlands annonceblad]]'' (1902) *''[[Nordlands avis]]'' (1893–1940, 1949-1978) *''[[Nordlands bondeblad (1921–1922)|Nordlands bondeblad (I)]]'', [[Hemnesberget]] (1921–1922) *''[[Nordlands bondeblad (1923–1927)|Nordlands bondeblad (II)]]'', [[Sandnessjøen]] (1923–1927) *''[[Nordlands folkeblad]]'' (1880-1941, 1945-1955) *''[[Nordlands Framtid]]'' (1922-1940, 1945-2002) *''[[Nordlands nytt]]'' (1918–1940)) *''[[Nordlands og Finmarkens amtstidende]]'' (1837) *''[[Nordlands Social-Demokrat]]'' (1914–1922) *''[[Nordlands trompet (avis)|Nordlands trompet]]'' (1909-1915, 1918) *''[[avisa Nordlandskysten|Nordlandskysten]]'' (1914–1917) *''[[Nordlandsposten]]'' (1886–2002) *''[[avisa Nordlendingen|Nordlendingen]]'' (1888–1922) *''[[avisa Nordlyset|Nordlyset]]'' (1843–1847) *''[[Nordmanden (1880)|Nordmanden (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1880) *''[[Nordmanden (1882–1883)|Nordmanden (II)]]'', [[Oslo]] (1882–1883) *''[[Nordmanden (1882)|Nordmanden (III)]]'', [[Oslo]] (1882) *''[[Nordmanden (1891)|Nordmanden (IV)]]'', [[Oslo]] (1891) *''[[Nordmanden (1892–1901)|Nordmanden (V)]]'', [[Oslo]] (1892–1901) *''[[Nordmannen (1888–1891)|Nordmannen (I)]]'' (1888–1891) *''[[Nordmannen (1941–1942)|Nordmannen (II)]]'' (1941–1942) *''[[Nordmør (1903–1921)|Nordmør (I)]]'' (1903–1921) *''[[Nordmør (1933–1940)|Nordmør (II)]]'' (1933–1940) *''[[Nordmøre (avis)]]'' (1959–1960) *''[[Nordmøringen (avis)|Nordmøringen]]'' (1915-1942, 1946-1959) *''[[Nordmørsposten (1903–1910)|Nordmørsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1903–1910) *''[[Nordmørsposten (1927–1930)|Nordmørsposten (II)]]'', [[Kristiansund]] (1927–1930) *''[[Nordmørsposten (1940)|Nordmørsposten (III)]]'', [[Ålesund]] (1940) *''[[Nordmørsposten (1986–1990)|Nordmørsposten (IV)]]'', [[Kristiansund]] (1986–1990) *''[[Nord-Norge (1912–1913)|Nord-Norge (I)]]'', [[Tromsø]] (1912–1913) *''[[Nord-Norge (1927–1929)|Nord-Norge (II)]]'', [[Narvik]] (1927–1929) *''[[Nord-Norges avis]]'' (1916–1917) *''[[Nordnorges bondeblad]]'' (1932–1935) *''[[Nordnorges folkeblad]]'' (1936) *''[[Nord-Norges idrettsblad]]'' (1924) *''[[Nordposten]]'' (1885–1887) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende]]'' (1874–1930) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende : ved Arnen]]'' (1887–1892) *''[[Nordre Bergenhus folkeblad (1887)|Nordre Bergenhus folkeblad (I)]]'' (1887) *''[[Nordre Bergenhus Folkeblad|Nordre Bergenhus folkeblad (II)]]'' (1906–1919) *''[[Nordstjernen (avis)|Nordstjernen]]'' (1847–1851) *''[[Nordstrands avis]]'' (1925–1939) *''[[Nordstrand-Vellenes avis]]'' (1930–1931) *''[[Nord-Trøndelag (avis)|Nord-Trøndelag]]'' (1919–1922) *''[[Nord-Trøndelag og Inntrøndelagen]]'' (1940–1952) *''[[Nord-Trøndelag og Nordenfjeldske Tidende]]'' (1922–1940) *''[[Nord-Trøndelag tidend]]'' (1950–1951) *''[[Nordtrønderen (avis)]]'' (1883–1942) *''[[Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1942–1963) *''[[Noreg (1934–1935)|Noreg (I)]]'', [[Skien]] (1934–1935) *''[[Noreg (1937–1944)|Noreg (II)]]'', [[Oslo]] (1937–1944) *''[[Noreg (1961)|Noreg (III)]]'', [[Trondheim]] (1961) *''[[Noregsposten]]'' (1960) *''[[Norge (1866)|Norge (I)]]'' (1866) *''[[Norge (1877–1880)|Norge (II)]]'' (1877–1880) *''[[Norge (1905)|Norge (IV)]]'' (1905) *''[[Norge fritt]]'' (1938) *''[[Norges blad]]'' (1899) *''[[Norges fremtid]]'' (1924–1941) *''[[Norges idrettsblad]]'' (1941–1944) *''[[Norges Kommunistblad]]'' (1923–1929) *''[[Norges vei]]'' (1936) *''[[Norgesposten]]'' (1939–1940) *''[[avisa Norig|Norig]]'' (1909–1933) *''[[avisa Norsk arbeidsliv|Norsk arbeidsliv ]]'' (1942–1945) *''[[Norsk bestillingsmandsblad]]'' (1907–1920) *''[[Norsk folkeblad]]'' (1939–1940) *''[[Norsk forbundsblad]]'' (1912) *''[[Norsk handels- og søfarts-tidende]]'' (1874–1888) *''[[Norsk handels-tidende (1825–1847)|Norsk handels-tidende (I)]]'' (1825–1847) *''[[Norsk handelstidende (1865–1870)|Norsk handelstidende (II)]]'' (1865–1870) *''[[Norsk hotel- & restaurantavis]]'' (1900–1902) *''[[Norsk idrett (avis)|Norsk idrett]]'' (1936) *''[[Norsk industri- og handels-tidende]]'' (1888) *''[[Norsk jernbaneblad]]'' (1903–1905) *''[[Norsk kunngjørelsestidende]]'' (1883–1937) *''[[Norsk landboeblad]]'' (1810–1816) *''[[Norsk sjøfartsblad]]'' (1909–1919) *''[[Norsk søfartstidende]]'' (1886) *''[[Den norske fisker]]'' (1915–1916) *''[[Norske Intelligenz-Seddeler|Norske Intelligenssedler]]'' (1763–1920) *''[[Det norske nationalblad]]'' (1815–1821) *''[[Den norske rigstidende]]'' (1815–1882) *''[[Den norske veiviser]]'' (ca. 1870) *''[[Notice fra addr.cont. i Stav.]]'' (1770) *''[[Notodden blad]]'' (1931) *''[[Notoddens nyheds- og avertissements-blad]]'' (1909–1910) *''[[NS (avis)|NS]]'' (1933) *''[[Ny Dag (1913–1925)|Ny Dag (I)]]'', [[Gjøvik]] (1913–1925) *''[[Ny dag (1937)|Ny dag (II)]]'', [[Kongsvinger]] (1937) *''[[Ny post]]'' (1910) *''[[Ny Tid (1899–1947)|Ny Tid (I)]]'', [[Trondheim]] (1899-1939, 1945-1947) *''[[Ny Tid (1954–1967)|Ny Tid (II)]]'', [[Oslo]] (1954–1967) *''[[Nybrot (avis)]]'' (1904–1907) *''[[Nybrott]]'' (1911-1984) *''[[Det nye Kingsbay]]'' (1956–1963) *''[[Nye Luren]]'' (1914) *''[[Det nye Møre tidend]]'' (1928–1932) *''[[Det nye samfund]]'' (1954–1959) *''[[Den nye social-demokraten]]'' (1923–1927) *''[[Den nye statsborger]]'' (1837–1838) *''[[Det nye system]]'' (1887–1896) *''[[Den nye tid (1940–1941)|Den nye tid (I)]]'', [[Askim]] (1940–1941) *''[[Den nye tid (1940–1943)|Den nye tid (II)]]'', [[Sarpsborg]] (1940–1943) *''[[Nyhedsblad for almuen]]'' (1876) *''[[Nyhedsblad for folket]]'' (1874–1875) *''[[Nyheds- og avertissementsblad for Hamar og omegn (eller Oplandene)]]'' (1874–1876) *''[[Nyheds- og avertissements-blad for Lillesand og omegn]]'' (1880) *''[[Nyhetsbladet]]'' (1927–1928) *''[[Nyt land]]'' (1919–1931) *''[[Flypostavisen Nytt fra Norge|Nytt fra Norge (flypostavis)]]'' (1954-?) *''[[Nærbøposten]]'' (1891–1892) ==O== *''[[Odda nyhetsblad]]'' (1925-1940, 1945-1946) *''[[Odda tidende]]'' (1908–1917) *''[[Oddersjaa]]'' (1890) *''[[Offentlige kunngjøringer]]'' (1942–1945) *''[[Ofoten folkeblad]]'' (1922-1943, 1945-1955) *''[[Ofotens dagblad]]'' (1902) *''[[Ofotens Tidende]]'' (1899–2000) *''[[Olsok (avis)|Olsok]]'' (1915–1921) *''[[Opdølen]]'' (1923–1930) *''[[Opland (avis)|Opland]]'', [[Gjøvik]] (1945) *''[[Opland budstikke]]'' (1940) *''[[Opland folkeblad]]'' (1926–1931) *''[[Opland socialdemokrat]]'' (1921–1924) *''[[Oplandenes avis]]'', [[Hamar]] (1872–1916) *''[[Oplandet (avis)|Oplandet]]'', [[Gjøvik]] (1904–1923) *''[[Oplandet & Glomdølen]]'' (1923–1928) *''[[Oplandets budstikke]]'' (1856) *''[[Oplandske tidende (1869)|Oplandske tidende (I)]]'', [[Hamar]] (1869) *''[[Oplandske tidende (1904–1923)|Oplandske tidende (II)]]'', [[Vikersund]] (1904–1923) *''[[Oplands-posten (1852–1856)|Oplands-posten (I)]]'', [[Hamar]] (1852–1856) *''[[Oplandsposten (1892–1893)|Oplandsposten (II)]]'' [[Randsfjord]] (1892–1893) *''[[Oplandsposten (1900–1915)|Oplandsposten (III)]]'', [[Hønefoss]] (1900–1915) *''[[Oplandsposten (1930-1945)|Oplandsposten (IV)]]'', [[Gjøvik]] (1930-1931, 1945) *''[[Oplands-tidende]]'' (1837–1840) *''[[Avisa Oplendingen|Oplendingen]]'' (1942–1944) *''[[Avisa Oplændingen|Oplændingen]]'' (1893–1904) *''[[Oppegaards budstikke]]'' (1917) *''[[Oppegaardsposten]]'' (1921–1924) *''[[Opplands tidende]]'' (1951–1959) *''[[Avisa Organet|Organet]]'' (1966–1968) *''[[Avisa Orientering|Orientering]]'' (1952-1975) *''[[Orka]]'' (1950–1951) *''[[Orkanger avis]]'' (1924–1925) *''[[Orkdølen]]'' (1891–1914) *''[[Orkla avis]]'' (1926) *''[[Orkladalens arbeiderblad]]'' (1923–1925) *''[[Orkladølen]]'' (1945) *''[[Orklas blad]]'' (1895–1898) *''[[Orkmannen]]'' (1926–1945) *''[[Os og Fanaposten]]'' (1952–1961) *''[[Avisa Oslo|Oslo]]'' (1924–1944) *''[[Oslo-arbeideren]]'' (1934–1936) *''[[avisa Oslofjorden|Oslofjorden]]'' (1928–1930) *''[[Oslo-nytt]]'' (1935) *''[[Osloposten I]]'' (1907) *''[[Osloposten|Osloposten II]]'' (1997–2002) *''[[Oslo-Pressen]]'' (1945) ==P== *''[[avisa Patrioten|Patrioten ]]'' (1951–1953) *''[[Patrouillen]]'' (1824–1831) *''[[The Polar post]]'' (1945) *''[[Polarkreis beobachter]]'' (1941) *''[[Polarkreis. Nachtausgabe]]'' (1940–1945) *''[[Polarkreis-echo]]'' (1940) *''[[Polar-kurier]]'' (1944–1945) *''[[avisa Politiken|Politiken]]'' (1896–1900) *''[[Politisk folkeblad for alle stænder]]'' (1870–1871) *''[[Pomor (avis)|Pomor]]'' (ca. 1907) *''[[Porsgrunds blad]]'' (1859(?)-1886) *''[[Porsgrunds tidende]]'' (1899–1914) *''[[Postbudet]]'' (1845–1868) *''[[Posten (1888–1893)|Posten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1893) *''[[Posten (1905–1907)|Posten (II)]]'', [[Oslo]] (1905–1907) *''[[Posttidende]]'' (1840) *''[[Posttidenden]]'' (1852) (1849-1858?) *''[[Prent (avis)|Prent]]'' (1940) *''[[Prøven (avis)|Prøven]]'' (1850–1854) ==R== *''[[Rakkestad avis]]'' (1912–1941) *''[[Rakkestad Bygdeblad]]'' (2002–2008) *''[[Ranafjord]]'' (1933–1934) *''[[Ranens folkeblad (1913–1918)|Ranens folkeblad (I)]]'' (1913–1918) *''[[Ranens folkeblad (1921–1922)|Ranens folkeblad (II)]]'' (1921–1922) *''[[Ranens tidende]]'' (1904–1914) *''[[avisa Ranværingen|Ranværingen]]'' (1909) *''[[Rauma tidende]]'' (1920–1936) *''[[Raumnesposten]]'' (1915–1919) *''[[Reform (1883–1884)|Reform (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1883–1884) *''[[Reform (1900–1901)|Reform (II)]]'', [[Trondheim]] (1900–1901) *''[[Reform (1907)|Reform (III)]]'', [[Halden]] (1907) *''[[Reformator (avis)|Reformator]]'' (1902) *''[[Republiken (avis)|Republiken]]'' (1893) *''[[Retsbladet]]'' (1890–1892) *''[[Rett vei]]'' (1936–1937) *''[[avisa Revolt|Revolt]]'' (1914–1926) *''[[Rigsforsamlings-tidende]]'' (1814) *''[[Ringebo tidende]]'' (1884–1888) *''[[Ringeriges ugeblad]]'' (1845–1879) *''[[Risør arbeiderblad]]'' (1945–1952) *''[[avisa Rjukan|Rjukan]]'' (1911–1919) *''[[Rjukan dagblad]]'' (1919–1967) *''[[Rogalands Arbeiderblad]]'' (1926–1927) *''[[Rogalands folkeblad]]'' (1888) *''[[Rogalands Fremtid]]'' (1930–1931) *''[[Rombaksbotns avis]]'' (1901–1902) *''[[avisa Romerike|Romerike]]'' (1913–1966) *''[[Romerikes folkeblad]]'' (1931–1932) *''[[Romeriksposten]]'' (1931–1942) *''[[avisa Romsdal|Romsdal]]'' (1912–1927) *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (I)]]'' (1936–1937){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (II)]]'' (1940){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Folkeblad]]'' (1928-1940, 1947-1987) *''[[avisa Romsdalingen|Romsdalingen]]'' (1948–1950) *''[[Romsdals amtstidende]]'' (1837–1927) *''[[Romsdals folkeblad]]'' (1905) *''[[Romsdals tidende]]'' (1892–1916) *''[[Romsdalsbladet]]'' (1947–1948) *''[[avisa Romsdalshorn|Romsdalshorn]]'' (1910) *''[[Romsdalsposten]]'' (1876-?) *''[[Romsdalspressen]]'' (1945) *''[[Romsdølen (avis)]]'' (1912–1915) *''[[Ryfylke-posten]]'' (1919–1922) *''[[Ryfylkets avis]]'' (1876) *''[[Rygja tidend]]'' (1908–1918) *''[[avisa Rød Front|Rød Front]]'' (1932–1934) *''[[avisa Røsten|Røsten]]'' (1932–1940) ==S== *''[[Ságat]]'' (1956–1957) *''[[Salangens folkeblad]]'' (1908–1909) *''[[Avisa Salten|Salten]]'' (1910–1960) *''[[Saltens fremtid]]'' (1910–1914) *''[[Saltværingen (1903)|Saltværingen (I)]]'' (1903) *''[[Saltværingen (1907–1913)|Saltværingen (II)]]'' (1907–1913) *''[[Avisa Samarbeid|Samarbeid]]'' (1935–1939) *''[[Avisa Samarbeidet|Samarbeidet]]'' (1903–1904) *''[[Sambygdingen]]'' (1953–1954) *''[[Samfundet (1880–1883)|Samfundet (I)]]'', [[Oslo]] (1880–1883) *''[[Samfundet (1923)|Samfundet (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1923) *''[[Samfundet (1916)|Samfundet (III)]]'', [[Bergen]] (1916) *''[[Avisa Samfundsbladet|Samfundsbladet]]'' (1923) *''[[Samfunnsliv|Samfundsliv]]'' (1931–1940, 1945-1951, 1954) *''[[Samfundsvennen]]'' (1890) *''[[Samhold (1871–1872)|Samhold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1871–1872) *''[[Samhold (1885–1920)|Samhold (II)]]'', [[Gjøvik]] (1885–1920) *''[[Samhold (1945–1965)|Samhold (III)]]'', [[Gjøvik]] (1945–1965) *''[[Samhold avis]]'' (1888) *''[[Samhold/Velgeren]]'' (1965–1998) *''[[Samleren]]'' (1909–1960) *''[[Samvirke (1873)|Samvirke (I)]]'', [[Tønsberg]] (1873) *''[[Samvirke (1902–1903)|Samvirke (II)]]'', [[Kristiansund]] (1902–1903) *''[[Sandefjord-posten]]'' (1899) *''[[Sandefjords og Sandherreds tidende]]'' (1862(1861?)-1873) *''[[Sandefjords presse]]'' (1942–1945) *''[[Sandefjords tidende]]'' (1874–1894) *''[[Sandemanden]]'' (1859–1860) *''[[Sandheden]]'' (1909–1910) *''[[avisa Sandnes|Sandnes]]'' (1929) *''[[Sandnes og Jærens avis]]'' (1932–1940) *''[[Sandnæs og Jæderens avis]]'' (1901) *''[[Sandnæs og Jæderens nyheds- og annonceblad]]'' (1901) *''[[Sandnæs-posten]]'' (1890–1894) *''[[Sandsvær budstikke]]'' (1881–1882) *''[[Sannheten (avis)|Sannheten]]'' (1933) *''[[Sarpen (1848)|Sarpen (I)]]'' (1848) *''[[Sarpen|Sarpen (II)]]'' (1854–1942, 1945-1991) *''[[Sarpsborg dagblad (1915)|Sarpsborg dagblad (I)]]'' (1915) *''[[Sarpsborg dagblad (1943–1945)|Sarpsborg dagblad (II)]]'' (1943–1945) *''[[Sarpsborg tidende]]'' (ca. 1842) *''[[Sarpsborg-pressen]]'' (1945) *''[[Sauda avis]]'' (1932) *''[[Senjens folkeblad]]'' (1888–1893) *''[[Senjens tidende]]'' (1887–1888) *''[[Siste nytt]]'' (1928) *''[[Den 7de juni]]'' (1906–1907) *''[[Sjømandens blad]]'' (1909) *''[[Sjømandsbladet Gaa paa]]'' (1899–1901) *''[[Skiens adressetidende]]'' (1843-1864(?)) *''[[Skiensposten (1842–1843)|Skiensposten (I)]]'' (1842–1843) *''[[Skiensposten (1864–1884)|Skiensposten (II)]]'' (1864–1884) *''[[Skiensposten (1897)|Skiensposten (III)]]'' (1897) *''[[Skiensposten|Skiensposten (IV)]]'' (2004–2005) *''[[Avisa Skindfelden|Skindfelden]]'' (ca. 1920) *''[[Skjemt og alvor]]'' (1866) *''[[Skjervø tidende]]'' (1883–1887) *''[[Skotfos avis (1901–1930)|Skotfos avis (I)]]'' (1901–1930) *''[[Skotfos avis (1951–1952)|Skotfos avis (II)]]'' (1951–1952) *''[[Skuld (avis)|Skuld ]]'' (1899–1901) *''[[Smaalenene]]'' (1889) *''[[Smaalenenes amtstidende]]'' (1832–1975) *''[[Smaalenenes amtstidende : maanedsudgave]]'' (1883) *''[[Smaalenenes social-demokrat]]'' (1906–1940) *''[[Smaaleningen (1902–1903)|Smaaleningen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1902–1903) *''[[Smaaleningen (1918)|Smaaleningen (II)]]'', [[Askim]] (1918) *''[[Social-demokraten]]'' (1886–1923) *''[[Socialisten (1894)|Socialisten (I)]]'', [[Bergen]] (1894) *''[[Socialisten (1913–1916)|Socialisten (II)]]'', [[Ålesund]] (1913–1916) *''[[Socialisten (1918)|Socialisten (III)]]'', [[Lillehammer]] (1918) *''[[Sogn (avis)|Sogn]]'' (1932–1936) *''[[Sogn folkeblad]]'' (1938-1940, 1945-1965) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogn og Fjordane socialdemokrat]]'' (1921–1922) *''[[Sognefjord (avis)|Sognefjord]]'' (1913–1918) *''[[Sogningen/Sogns Avis]]'' (S/SA) (1972–1993) *''[[Sogns folkeblad]]'' (1912–1913) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns social-demokrat (I)]]'' (1918){{Treng kjelde}} *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns socialdemokrat (II)]]'' (1919–1921){{Treng kjelde}} *''[[Sogns tidend]]'' (1878-1942, 1945-1947) *''[[Sokendals avis]]'' (1894) *''[[Sola avis]]'' (1962) *''[[Solidaritet (II)]]'' (1945-1951, 1957-1960) *''[[Solungen (1904-1914)|Solungen]]'' (1904–1914) *''[[Solør-Arbeideren]]'' (1935) *''[[Solørposten]]'' (1908–1913) *''[[Avisa Songa|Songa]]'' (1946–1950) *''[[Sosialdemokraten]]'' (1956–1962) *''[[Spegjelen]]'' (1911–1915) *''[[Spitsbergen gazette]]'' (1897-1898(?), 1911) *''[[Sportsliv]]'' (1933) *''[[Sportsmanden]]'' *''[[avisa Statsborgeren|Statsborgeren]]'' (1831–1837) *''[[Stavanger Adresseavis]]'' (1833–1840) *''[[Stavanger Adresseavis|Stavanger Amtstidende og Adresseavis]]'' (1841–1906) *''[[Stavanger annonce-tidende]]'' (1893–1894) *''[[Stavanger avis (1889–1911)|Stavanger avis (I)]]'' (1889–1911) *''[[Stavanger avis (1943–1945)|Stavanger avis (II)]]'' (1943–1945) *''[[Stavanger morgenavis]]'' (1965–1967) *''[[Stavanger morgenblad]]'' (1911–1912) *''[[Stavanger Socialdemokrat]]'' (1921–1927) *''[[Stavanger tilskuer]]'' (ca. 1848) *''[[Stavern-posten]]'' (1936–1938) *''[[Stenkjær avis]]'' (1894–1908) *''[[Stenkjær nyheds- og avertissementsblad]]'' (ca. 1896) *''[[Stjørdalens Avis]]'' (1898–1915) *''[[Stjørdalens Tidende]]'' (1877–1897) *''[[Stjørdalingen]]'' (1924–1985) *''[[Stjørna blad]]'' (1956–1958) *''[[Storfjordbladet]]'' (1938) *''[[Stormposten]]''{{Treng kjelde}} *''[[Stortings-Efterretninger]]''{{Treng kjelde}} *''[[Strinda folkeblad]]'' (1931–1934) *''[[Strømmen vell]]'' (1935–1938) *''[[Strømmens tidende]]'' (1934–1935) *''[[Straalen]]'' (ca. 1887-1889) *''[[Størdalens tidende]]'' (1877–1886) *''[[Sulaposten]]'' (1946–1967) *''[[Sunnfjord tidend]]'' (1933–1935) *''[[Sunnhordland arbeiderblad]]'' (1946-1947, 1951-1955) *''[[Sunnhordlands kommunistblad]]'' (1927–1928) *''[[Sunnhordlendingen]]'' (1917–1927) *''[[Avisa Sunnmøre|Sunnmøre]]'' (1921–1926) *''[[Sunnmøre Arbeideravis]]'' (1931-1940, 1945-?) *''[[Sunnmøre tidend]]'' (1932–1940) *''[[Surnadølen]]'' (1899–1903) *''[[Svelvigs organ]]'' (1864–1865) *''[[Svelviksposten (1902–1962)|Svelviksposten (I)]]'' (1902–1962) *''[[Sydvaranger (avis)|Sydvaranger]]'' (1913–1941) *''[[Sygna (avis)|Sygna]]'' (1901–1903) *''[[Sygnabladet]]'' (1966–1967) *''[[Den 17de mai]]'' (1894–1935) (skifta namn til ''[[Norsk Tidend]]''){{Treng kjelde}} *''[[Sæbyggjen]]'' (1890–1892) *''[[Søgne avis]]'' (1950–1953) *''[[Sømandsbladet]]'' (ca. 1878) *''[[Søndags-avisen (1928)|Søndags-avisen (I)]]'' (1928) *''[[Søndagsavisen (1932–1934)|Søndagsavisen (II)]]'' (1932–1934) *''[[Søndenfjeldske avis]]'' (1892–1903) *''[[Søndfjords avis]]'' (1898–1909) *''[[avisa Søndhordland|Søndhordland]]'' (1902-1904, 1906-1918) *''[[Søndhordlands tidende]]'' (1919–1931) *''[[Søndmøre avis]]'' (1902–1921) *''[[Søndmøre folkeblad]]'' (1892–1917) *''[[Søndmøre folketidende]]'' (1896–1911) *''[[Søndmørsposten]]'' (1882–1926) *''[[avisa Søndre Akershus|Søndre Akershus]]'' (1917–1920) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1878–1891)|Søndre Bergenhus amtstidende (I)]]'', [[Voss]] (1878–1891) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1907–1908)|Søndre Bergenhus amtstidende (II)]]'', [[Bergen]] (1907–1908) *''[[Søndre Bergenhus folkeblad]]'' (1878–1900) *''[[avisa Søndre Follo|Søndre Follo]]'' (1920-1923, 1925-1926) *''[[Søndre Throndhjems amts avis]]'' (ca. 1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1883)|Søndre Throndhjems amtstidende (I)]]'', [[Røros]] (1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1908–1919)|Søndre Throndhjems amtstidende (II)]]'', [[Orkdal]] (1908–1919) *''[[avisa Søndre Østfold|Søndre Østfold]]'' (1927–1929) *''[[Sørlandets social-demokrat]]'' (1906–1923) *''[[Sør-Trøndelag socialdemokrat]]'' (1920–1923) ==T== *''[[Tambeskjelvar]]'' (1908–1912) *''[[Tanahorn]]'' (1933–1934) *''[[Telefolkets fridom]]'' (1947–1950) *''[[Telefon (avis)|Telefon]]'' (1889–1890) *''[[Telefylket (avis)|Telefylket]]'' (1909–1920) *''[[Telegrafen (avis)|Telegrafen]]'' (1883–1886) *''[[Telegraphen (1844–1847)|Telegraphen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1844–1847) *''[[Telegraphen (1866–1870)|Telegraphen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1866–1870) *''[[Telemark (avis)|Telemark ]]'' (1924–1926) *''[[Telemark blad]]'' (1940) *''[[Telemark bondeblad]]'' (1923–1924) *''[[Telemark dagblad]]'' (1933–1934) *''[[Bratsberg-Demokraten|Telemark Kommunistblad]]'' (1924–1929) *''[[Telemark social-demokrat]]'' (1922–1926) *''[[Telemark tidend]]'' (1945–1956) *''[[Telemarkposten (1888–1890)|Telemarkposten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1890) *''[[Telemarkposten (1920–1924)|Telemarkposten (II)]]'', [[Notodden]] (1920–1924) *''[[Throndhjems aftenblad]]'' (1883–1886) *''[[Throndhjems avertissements- og nyhedsblad]]'' (1879-1880) *''[[Throndhjems nye stiftstidende]]'' (1855) *''[[Throndhjems stiftsavis]]'' (1862-1883) *''[[Throndhjems tidende]]'' (1867-1869) *''[[Throndhjems-posten]]'' (1858-1861) *''[[Thrønderen]]'' (1832-1834) *''[[Tiden (1808-1814)|Tiden (I)]]'', [[Oslo]] (1808–1811, 1813-1814) *''[[Tiden (1832-1844)|Tiden (II)]]'', [[Drammen]] (1832-1844) *''[[Tiden (1850)|Tiden (III)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Tiden (1885)|Tiden (IV)]]'', [[Oslo]] (1885) *''[[Tiden (1885-1888)|Tiden (V)]]'', [[Trondheim]] (1885-1888) *''[[Tiden (avis, Arendal)|Tiden (VI)]]'' (1906-1941, 1945–197?){{Treng kjelde}} *''[[Tidens gang (1886)|Tidens gang (I)]]'', [[Voss]] (1886) *''[[Tidens gang (1914-1915)|Tidens gang (II)]]'', [[Sunndalsøra]] (1914-1915) *''[[Tidens krav (1889-1898)|Tidens krav (I)]]'' (1889-1898) *''[[Tidens Tegn]]'' (1910–1941) *''[[Til frihet]]'' (1909) *''[[Tilskueren (avis)|Tilskueren]]'' (1839-1843) *''[[Tjeldsundingen]]'' (1933-1934) *''[[Tjøme-nytt]]'' (1948-1952) *''[[avisa Tordenskjold|Tordenskjold]]'' (1904) *''[[Torpingen]]'' (1881-1883) (1885?) *''[[Toten-nytt]]'' (1967-1968) *''[[avisa Trangvik|Trangvik]]'' (1919) *''[[Treskoposten]]'' (1870-årene) *''[[Troms Arbeiderblad]]'' (1933-1934) *''[[Troms Fylkes Kommunistblad]]'' (1923-1924) *''[[Troms fylkes social-demokrat]]'' (1921-1923) *''[[Troms og Finnmark folkeblad]]'' (1934) *''[[Troms social-demokrat (1923-1925)|Troms social-demokrat (I)]]'', [[Tromsø]] (1923-1925) *''[[Troms social-demokrat (1925-1926)|Troms social-demokrat (II)]]'', [[Finnsnes]] (1925-1926) *''[[Tromsø amts folkeblad]]'' (1896-1898) *''[[Tromsø amtstidende]]'' (1888-1900) *''[[Tromsø Stiftstidende]]'' (1858-1940) *''[[Tromsø tidende]]'' (1953-1954) *''[[The Tromsø Times]]'' (1945) *''[[Tromsøposten]]'' (1872-1915) *''[[Tromsø-tidende]]'' (1838-1857) *''[[Trondheimsavisa]]'' *''[[Trondheims-Pressen]]'' (1945) *''[[Trondhjemmeren (1929-1931)|Trondhjemmeren (I)]]'' (1929-1931) *''[[Trondhjemmeren (1933-1934)|Trondhjemmeren (II)]]'' (1933-1934) *''[[Trondhjems adresseavis]]'' (1767-1927) *''[[Trondhjems arbeiderblad]]'' (1894) *''[[Trondhjems avertissementstidende]]'' (1884-1885) *''[[Trondhjems folkeblad]]'' (1886-1941) *''[[Trondhjems løverdagsaften]]'' (1820-1838) *''[[Trondhjems og Trøndelagens annonceblad]]'' (1905) *''[[Trondhjems stiftstidende]]'' (1836-1854) *''[[Trondhjems tidende]]'' (1885) *''[[Trondhjemsavisen]]'' (1934-1935) *''[[avisa Trøndelag|Trøndelag]]'' (1952-1957) *''[[Trøndelag social-demokrat]]'' (1921-1927) *''[[Trøndelagens avis]]'' (1901-1919) *''[[Trøndelagens blad]]'' (1881-1882) *''[[Trønderbladet (1925-1929)|Trønderbladet (I)]]'' (1925-1929) *''[[Trønderungdomen]]'' (1899-1903) *''[[avisa Tunsberg|Tunsberg]]'' (1933-1937) *''[[Tunsbergeren]]'' (1869-1926) *''[[Tvedestrand og omegns avis]]'' (1902-1940, 1945-1948) *''[[Tvedestrands tidende]]'' (1890) *''[[Tænk selv]]'' (1904) *''[[Tønsbergeren]]'' (1856-1868) *''[[Tønsbergs mercur]]'' (1840-1843) *''[[Tønsbergs tidende]]'' (1840-1852) *''[[Tønsbergs ugeblad]]'' (1839-1840) ==U== *''[[Ugeblad for Frederiksstad, Sarpsborg og omegn]]'' (1843-1857) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og omegn]]'' (1872-1887) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og smaalenenes amt]]'' (1887-1888) *''[[Ugeblad for Porsgrund og omegn]]'' (1846-1848) *''[[Ugeblad for Skien og omegn]]'' (1830-1839) *''[[Ugeblad for Skien, Skiens-fjord og omegn]]'' (1830) *''[[Ugebladet (1818)|Ugebladet (I)]]'', [[Volda]] (1818) *''[[Ugebladet (1888-1902)|Ugebladet (III)]]'', [[Ekset]] (1888-1902) *''[[Ugens nyheder]]'' (1890) *''[[Ugeposten]]'' (1905) *''[[Ukeavisen Nettopp]]'' (1961) *''[[Ukens gang]]'' (1918) *''[[Ukens nytt]]''{{Treng kjelde}} *''[[Uke-nytt]]'' (1962-1963) *''[[Ulefoss avis|Ulefoss avis (I)]]'' (1940-1942(1943?)) *''[[Ulefoss avis (1947-1950)|Ulefoss avis (II)]]'' (1947-1950) *''[[Ungdom (avis)]]'' (1896-1901) *''[[Unge Agder]]'' (1919-1940) *''[[Unge skud]]'' (1893-1898) *''[[Unglyden]]'' (1899-1942, 1946-1967) *''[[Utstillingsavisen]]'' (1914) *''[[Uttrøndelagens socialdemokrat]]'' (1916-1920) *''[[Uttrønderen|Uttrønderen (I)]]'', [[Løkken Verk]] (1914-1919, 1921-1923) *''[[Uttrønderen (1924-1925)|Uttrønderen (II)]]'', [[Orkanger]] (1924-1925) ==V== *''[[Valdres blad]]'' (1928-1929) *''[[Valdres tidende]]'' (1926-1927) *''[[Valdrissen]]'' (1903-1905) *''[[avisa Valget|Valget]]'' (1894-1895) *''[[Vardø avis]]'' (1921-1924) *''[[Vardø framtid]]'' (1949-1951) *''[[Vardø tidende]]'' (1883-1885) *''[[Vardø-posten]]'' (1883-1921) *''[[Vardø-tidende]]'' (1924-1940) *''[[avisa Varna|Varna]]'' (1937-1938) *''[[Vefsn tidende]]'' (1963) *''[[Vefsna arbeiderblad]]'' (1929-1931) *''[[Vegen fram]]'' (1949) *''[[Velgeren]]'' (1904-1942, 1945-1965) *''[[Venstre i Akershus]]'' (1948-1951) *''[[Verdalingen]]'' (1945-1952) *''[[Verdens Gang (nedlagt avis)|Verdens Gang]]'' (1868–1923) *''[[avisa Vest-Agder|Vest-Agder]]'' (1934-1940, 1945-1963) *''[[Vestbane-bladet]]'' (1932) *''[[Vestby Avis (nedlagt avis)|Vestby Avis]]'' (1974–1988) *''[[Vesterålen arbeiderblad]]'' (1961) *''[[Vesterålsposten]]'' (1950-1953) *''[[Vestfinmarken]]'' (1914-1942, 1949-1958) *''[[Vestfinmarkens socialdemokrat]]'' (1913-1923) *''[[Vestfinnmark arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1960) *''[[Vestfinnmark folkeblad]]'' (1940-1941) *''[[Vestfold (1865)|Vestfold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1865) *''[[Vestfold (1881-1942, 1945-1958)|Vestfold (II)]]'', [[Sandefjord]] (1881-1942, 1945-1958) *''[[Vestfole (1962-)|Vestfole (III)]]'', [[Tønsberg]] (1962-19??) *''[[Vestfold arbeiderblad (I)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1909-1925) *''[[Vestfold arbeiderblad (II)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1930-1940, 1945-1962) *''[[Vestfold arbeiderblad (III)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (19??-1988) *''[[Vestfold avholdsblad]]'' (1938) *''[[Vestfold dagblad]]'' (1933) *''[[Vestfold Fremtid]]'', [[Sandefjord]] (1924-1940, 1945-?) *''[[Vestfold presse]]'' (1937-1942) *''[[Vestfold social-demokrat]]'' (1921-1929) *''[[Vestkysten (1933–1934)|Vestkysten (I)]]'', [[Bergen]] (1933-1934) *''[[Vestkysten|Vestkysten (II)]]'', [[Stavanger]] (1987) *''[[Vestland (avis)]]'' (1952-1953) *''[[Vestlandet (1902-1903)|Vestlandet (I)]]'', [[Bergen]] (1902-1903) *''[[Vestlandet (1906-1916)|Vestlandet (II)]]'', [[Stavanger]] (1906-1916) *''[[Vestlandet (III)]]'', [[Bergen]] (1930-1935) *''[[Vestlandet (1966-1967)|Vestlandet (IV)]]'', [[Haugesund]] (1966-1967) *''[[Vestlandets avis]]'' (1934-1936) *''[[Vestlandets ugeblad]]'' (1892-1893) *''[[Vestlandsbonden]]'' (1911-1915) *''[[Vestlandske folkeblad]]'' (1906-1919) *''[[Vestlandske socialdemokrat]]'' (1909) *''[[Vestlandske Tidende]]'' (1832-1943, 1945-1966) *''[[Vestlands-posten]]'' (1878-1916) *''[[Vestlands-posten : Folkets avis (III)]]'', [[Oslo]] (1887–1889) *''[[Vestlandstidende]]'' (1889-1890) *''[[Vestlendingen (avis)]]'' (1932-1935) *''[[Vestlændingen (avis)]]'' (1886-1887) *''[[Vestmannen (1887-1890)|Vestmannen (I)]]'', [[Tynset]] (1887-1890) *''[[Vestmannen (1896)|Vestmannen (II)]]'', [[Sogndal]] (1896) *''[[Vestopland (avis)]]'' (1921-1945) *''[[Vestoplændingen]]'' (1901-1919) *''[[Vestre Akers blad]]'' (1942-1945) *''[[Viken (1909)|Viken (I)]]'', [[Lillestrøm]] (1909) *''[[Viken (1912)|Viken (II)]]'', [[Drammen]] (1912) *''[[Vikværingen]]'' (1899-1904) *''[[Vort arbeide (1884-1885)|Vort arbeide (I)]]'' (1884-1885) *''[[Vort arbeide (1907-1917)|Vort arbeide (II)]]'' (1907-1917) *''[[Vort land (1888)|Vort land (II)]]'' (1888) *''[[Vort land (1890-1907, 1909-1918)|Vort land (III)]]'' (1890-1907, 1909-1918) *''[[Voss avis]]'' (1906-1912) *''[[Voss social-demokrat]]'' (1918) *''[[Voss tidende]]'' (1912-1913) *''[[Vossebladet]]'' (1883-1892) *''[[Vossingen (1869-1877)|Vossingen (I)]]'' (1869-1877) *''[[Vossingen (1900-1902)|Vossingen (II)]]'' (1900-1902) *''[[Vossingen (1925-1929)|Vossingen (III)]]'' (1925-1929) *''[[Værdalens blad]]'' (1911-1917) *''[[Værlen]]'' (1875) *''[[avisa Vøringen|Vøringen]]'' (1904-1905) *''[[Vaagn op!]]'' (1905-1906) *''[[Vaalebro avis]]'' (1897-1900) *''[[Vår fremtid]]'' (1936) *''[[Vår mening]]'' (1966-1969) *''[[Vår vei]]'' (1934-1937) *''[[avisa Vaarbrud|Vaarbrud]]'' (1894-1895) ==W== *''[[Wacht im Norden]]'' (1943-1945) *''[[Waren sardne]]'' (1910-1913, 1922-1927) *''[[Westend (avis)]]'' (1916) ==Y== *''[[De yngre norske landmænds blad]]'' (1904-1910) ==Ø== *''[[Ørebladet]]'' (1891-1924) *''[[Ørkedals Tidende]]'' (1875-1876) *''[[Ørlands Avis]]'' (1891–1893) *''[[Ørsta Avis]]'' (1926-1941) *''[[Østerdal Arbeiderblad]]'' (1915-1932) *''[[Østerdal Folkeblad]]'' (1930-1942) *''[[Østerdalen (avis)]]'' (1896-1897) *''[[Østerdalene]]'' (1924-1928) *''[[Østerdalens Avis (1866-1869)|Østerdalens avis (I)]]'', [[Hamar]] (1866-1869) *''[[Østerdalens Avis (1911-1929)|Østerdalens avis (II)]]'', [[Elverum]] (1911-1929) *''[[Østerriisøers Tidende]]''(1848-1849) *''[[Østerriisørs Blad]]'' (1854-1861) *''[[Østfinmark Socialdemokrat]]'' (1916) *''[[Østfinmarkens Folkeblad]]'' (1912-1922) *''[[Øst-Finnmark (1945)|Øst-Finnmark (I)]]'' (1945) *''[[Øst-Finnmark (1947-1951)|Øst-Finnmark (II)]]'' (1947-1951) *''[[Østfold Arbeiderblad (1921-1929)|Østfold arbeiderblad (I)]]'' (1921-1929) *''[[Østfold Arbeiderblad (1933-1937)|Østfold arbeiderblad (II)]]'' (1933-1937) *''[[Østfold Dagblad]]'' (1921-1931) *''[[Østfold Folkeblad (1953)|Østfold folkeblad (I)]]'', [[Askim]] (1953) *''[[Østfold Folkeblad (1959)|Østfold folkeblad (II)]]'', [[Fredrikstad]] (1959) *''[[Østfold Forretningsblad]]'' (1934-1939) *''[[Østfold Tidende]]'' (1925-1926) *''[[Østfold-Posten]]'' (1959-1990) *''[[Østhavet (1931)|Østhavet (I)]]'' (1931) *''[[Østkanten (avis)]]'' (1912) *''[[Østlandet (1906-1908)|Østlandet (I)]]'' (1906-1908) *''[[Østlandet (1916-1943)|Østlandet (II)]]'' (1916-1943) *''[[Østlandsk tidende]]'' (1878-1881) *''[[Den Østlandske tidende]]'' (1861-1865) *''[[Østlandske tidende]]'' (1893-1911) *''[[Akers Avis Groruddalen|Østre Aker (I)]]'' (1928-1931) *''[[Østre Aker (1948-1949)|Østre Aker (II)]]'' (1948-1949) *''[[Østre Aker vel-avis]]'' (1950-1957) *''[[avisa Østre Aker velforbund|Østre Aker velforbund]]'' (1940-1942, 1945-1947) *''[[Østre Akers avis]]'' (1942-1945) *''[[Østre linje (avis)]]'' (1911-1915) *''[[avisa Øvre Romerike|Øvre Romerike]]'' (1932-1947) *''[[Øynytt]]'' (1981–1986) ==Å== *''[[Aalesunds avis]]'' (1917-1942, 1945-1957) *''[[Aalesunds blad]]'' (1871-1895) *''[[Aalesunds handels- og søfartstidende]]'' (1857-1904) *''[[Aalesunds socialdemokrat]]'' (1908-1910) *''[[Aalesunds tidende (I)]]'' (1872-1876) *''[[Aalesunds tidende (II)]]'' (1927) *''[[Aarvak (1901-1904)|Aarvak (I)]]'', [[Oslo]] (1901-1904) *''[[Aarvak (1909-1912, 1916-1921)|Aarvak (II)]]'', [[Ulsteinvik]] (1909-1912, 1916-1921) *''[[Aasaneposten]]'' (1952) *''[[Aasgaardsreien (avis)]]'' (1901) ==Litteratur== *''Norske aviser 1763–1969'' : en bibliografi / redigert av Tom Arbo Høeg ; utgitt av Universitetsbiblioteket i Oslo. – Oslo, 1973–74. – 2 bd. :Bd 1: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010070208017 Alfabetisk fortegnelse. – 1973. – 594 s.] :Bd 2: Registerbind. – 1974. – 285 s. (''topografisk register'') :1. utg. 1924 med tittel: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2006120800015 Norske aviser 1763–1920] == Bakgrunnsstoff == * [http://www.nb.no/avis/avisbibliografi/index.html Nasjonalbiblioteket: Avisbibliografien Norske aviser 1763-1969] * [http://www.hinsides.no/slekt/artikler/aviser.htm Aviser 1763-1969] * [http://www.willyslekt.no/artikkel/5019.html Norske aviser 1763–1969] [[Kategori:Norske aviser| ]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser| ]] el35gp8lgnp2td835egyyv9r0cgskqg Centrum 0 18095 3666293 3498016 2026-08-14T16:14:02Z Johshh 122989 3666293 wikitext text/x-wiki {{om|politiske partiet|tydinga «i midten»|sentrum}} {{infoboks politisk parti}} '''Centrum''' var eit norsk politisk parti som stilte til val [[1894]]&ndash;[[1900]]. Ofte sett på som ein austnorsk avleggjar av [[Moderate Venstre]]. Ideologisk var partiet nært knytt til den konservative delen av [[folkehøgskule|folkehøgskulerøyrsla]]. Formann var [[Frits Hansen]]. Etter 1900 gjekk partiet inn i [[Høgre]]. {{Tidlegare politiske parti i Noreg}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske politiske parti]] pn9n17s5eu8ebddu19webohxkz0ugir Flekkefjordsposten 0 18415 3666368 3665231 2026-08-15T10:12:49Z Ranveig 39 Flikk 3666368 wikitext text/x-wiki {{Kursiv tittel}} {{Infoboks avis}} '''''Flekkefjordsposten''''' var ei norsk avis som blei grunnlagt i [[1893]] i [[Flekkefjord]].<ref name=SNL>{{Cite journal|last=Remi-Jensen|first=Egil|date=2024-06-18|title=Flekkefjordsposten|url=https://snl.no/Flekkefjordsposten|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ''Flekkefjordsposten'' konkurrerte mot avisa ''[[avisa Agder|Agder]]'', som ho blei del av i 1973.<ref name=SNL/> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{mediaspire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Vest-Agder]] [[Kategori:Flekkefjord kommune]] [[Kategori:Aviser skipa i 1893]] [[Kategori:Aviser nedlagde i 1973]] [[Kategori:1893 i Noreg]] [[Kategori:1973 i Noreg]] lr15lakkweeqejon2attb14d17uk3ok Preikestolhytta 0 32683 3666252 3077993 2026-08-14T14:13:46Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666252 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Preikestolhytta''' er ei [[hytte]] som ligg i [[Strand kommune]]. Hytta vart bygd som [[turistforeningshytte]] i 1949, og er eigd av [[Stavanger Turistforening]] (STF). Hytta er eit naturleg startpunkt for turar til mellom anna [[Preikestolen]]. Om somrane er det fast vertskap på hytta som tilbyd kost (middag) og losji til gjestande. Hytta ligg godt til i høve til turgåing. Det finst òg aktivitet i det 8000 mål store området som STF eig, mellom anna er det fritt fiske, tilgjenge til sandstrand og robåt. [[Fil:Revsvatnet.jpg|mini|venstre|Revsvatnet med Preikestolhytta på høgre side. {{foto|Marius Kallhardt}}]] Ved hytta er det 400 parkeringsplassar som vert nytta av både gjestene på hytta og øvrige turistar som skal til Preikestolen. Vegen opp til hytta er 6 km frå [[riksveg 13]]. I sesongen går det òg bussar opp, fire gonger dagleg. Bussen køyrer frå [[Tau i Ryfylke|Tau]] via [[Jørpeland]]. == Historie == Hytta vart bygd i 1949 like ved der [[fjellgard]]en Vatne var. Det var ikkje veg opp og alt av transport gjekk opp fjellsida ved [[Lysefjorden i Forsand|Lysefjorden]]. Ein motordriven [[taubane]] vart bygd for å letta transport av material, mat og andre naudsynte ting. [[Skog]]en i området vart saga opp nede ved vatnet og nytta til bygging av hytta. I 1961 vart driftsmåten kraftig endra. Då kom den 6 km lange bilvegen på plass og det vart mogleg å gå ein dagstur til Preikestolen. == Bakgrunnsstoff == * [http://www.preikestolhytta.no Preikestolhytta] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Rogaland]] [[Kategori:Byggverk i Strand]] 3woyseic11k9vddzkvwqlfcltk1rgip Tatrafjella 0 50270 3666386 3427981 2026-08-15T10:24:02Z TU-nor 12071 3666386 wikitext text/x-wiki [[Fil:Tatry Panorama01xxx.jpg|mini|Tatrafjella]] [[Fil:Panorama tatier.jpg|mini|Panorama over Tatrafjella]] '''Tatrafjella''' eller '''Tatra''' ([[slovakisk språk|slovakisk]] og [[Polsk språk|polsk]] ''Tatry'') er ei [[fjellkjede]] som dannar ei naturleg grense mellom [[Slovakia]] og [[Polen]]. Ho dekkjer eit areal på 750 km² og størstedelen (600 km²) ligg i Slovakia. Det høgaste fjellet er [[Gerlachovský štít]] på 2655 moh og ligg i Slovakia. Den nordvestlege toppen av [[Rysy]] (2499 moh) er det høgaste fjellet i Polen. Tatrafjella består av: * [[Dei vestlege Tatrafjella]] (slovakisk ''Západné Tatry'', polsk ''Tatry Zachodnie'') * [[Dei austlege Tatrafjella]] (''Východné Tatry'', ''Tatry Wschodnie''), som består av: ** [[Høge Tatra]] (''Vysoké Tatry'', ''Tatry Wysokie'') ** [[Belianske Tatra]] (''Belianske Tatry'', ''Tatry Bielskie'') Tatrafjella er den høgaste fjellkjeda i [[Karpatane]]. Sjølv om ho er langt mindre enn [[Alpane]] har ho ein alpin utsjånad. Denne eigenskapen, samt at dei er lett tilgjengeleg, gjer dei til populære fjell hos turistar og forskarar. == Skildring == Området er eit velkjent vintersportområde med skistader som [[Poprad]] og [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i Slovakia som vart grunnlagd i 1999 og som inkluderer tidlegare separate skistader som [[Štrbské Pleso]], [[Starý Smokovec]] og [[Tatranská Lomnica]]), og [[Zakopane]], «vinterhovudstaden» i Polen. Høge Tatra har 24 toppar over 2500 moh og er i lag med Dei sørlege Karpatane dei einaste fjella i Karapatane med ein alpin karakter. [[Fil:STRBSKE_PLESO.jpg|mini|[[Štrbské Pleso]] i Høge Tatra i Slovakia]] Tatrafjella er skilde frå ei anna slovakisk fjellkjede kalla [[Dei låge Tatrafjella]] (slovakisk ''Nízke Tatry''), som ligg sør for Tatrafjella. Stundom vert derimot uttrykket nytta om begge desse fjellkjedene. == Landskap == Tatrafjella (særleg Høge Tatra) er form av fire istider. Den mest omfattande transformasjonen vart danna av ein 100-230 meter tjukk isbre, noko som kjem til syne av dei mange [[botn]]ane og fjellvatna. Fjella vart forma av isbreerosjon som har danna menge dei alpine klippeveggane. Nokre av desse er opp til 1000 meter høge. == Klima == Fjella ligg i den [[temperert klima|tempererte sonen]] i [[Sentral-Europa]]. Dei er ein viktig barriere for luftmassar i området. Topografien skapar eit variert klima i regionen. Effekten av global oppvarming i Tatrafjella byrja å merkast i 1980-åra. ==== Vind ==== Den gjennomsnittlege vindstyrken på toppane er 6 m/s. * sørlege vindar på nordsida * vestlege vindar ved foten av Tatrafjella (Orawa-Nowy Targ Basin) * [[fønvind]] (polsk [[halny]]) oppstår oftast mellom oktober og mai. Denne er varm og tørr, men stundom kraftig og kan skape øydeleggingar. ==== Temperatur ==== Temperaturane varierer frå −40&nbsp;°C om vinteren til 33&nbsp;°C om sommaren. Temperaturane varierer òg med høgda og er høgare på dei solvendte fjellsidene. På toppane er det normalt 192 dagar med temperaturar under 0&nbsp;°C. ==== Nedbør ==== Dei største nedbørmengdene finn ein på nordsida. I juni og juli får enkelete stader normalt rundt 250 mm. Nedbør har ein 215 til 228 dagar av året. [[Torevêr]] oppstår i snitt 36 dagar i året. ==== Snødekke ==== På toppane kan ein få snødekke på opp til 320 cm i mars. Toppane er stundom dekte av snø året rundt og [[snøras]] er vanleg. == Planteliv == [[Fil:Delphinium oxysepallum.jpg|mini|''[[Delphinium oxysepalum]]'' frå slekta [[Delphinium]] nær [[Tatranská Lomnica]]]] Fjella har eit varierert planteliv. Dei har meir enn 1000 [[karplante]]r, om lag 450 artar [[mose]], 200 artar [[blåveis]], 700 artar [[lav]], 900 artar [[sopp]] og 70 artar [[slimsopp]]. Det er fem klimatiske vegetasjonssoner i Tatrafjella. Plantefordelinga er avhengig av høgda: * opp til 1300 moh: Karpatisk [[bøk]]eskog, nesten ikkje noko kratt og urter dekker det meste av skogbotn. * opp til 1550 moh. Granskog, små område med kratt og mykje mose. * opp til 1800 moh: [[Fjellfuru]], mykje urter. * opp til 2300 moh: grassletter * frå 2300 moh og oppover: Bar stein og nesten ingen vegetasjon (stort sett lav) == Dyreliv == Tatrafjella har mange dyreartar, 54 artar [[bjørnedyr]], 22 artar [[turbellaria]], 100 artar [[hjuldyr]], 22 [[kopepodar]], 162 artar [[edderkoppar]], 81 artar [[blautdyr]], 43 artar [[pattedyr]], 200 fugleartar, 7 [[amfibiar]] og 2 [[reptilar]]. Av pattedyr finn ein [[tatragemse]], [[murmeldyr]], [[snømus]], [[brunbjørn]], [[ulv]], [[gaupe]], [[kronhjort]], [[rådyr]] og [[villsvin]]. Av fiskeartar finn ein [[aure]] og [[fjellulke]]. Av [[endemisk]]e artar har ein [[vårfloge]], edderkoppen ''Xysticus alpicola'' og [[spretthalar]]. == Menneskeleg aktivitet == [[Fil:tatra storm.jpg|mini|Øydeleggingar etter stormen i 2004]] Tatrafjella vart på 1700- og 1800-talet nytta som beite for sauer og gruvedrift. Mange tre vart hogd ned, og sjølv om ein har stoppa med dette er det framleis tydelege spor. I dag slit ein derimot med forureining frå industrialiserte område som [[Kraków]], [[Ostrava]] og [[Orava]], samt ukontrollert turisme som øydelegg fjella. [[Dei slovaiske Tatrafjella nasjonalpark]] (''Tatranský národný park''; TANAP) vart grunnlagd i 1949, og den tilstøytande [[Dei polske Tatrafjella nasjonalpark]] (''Tatrzański Park Narodowy'') vart grunnlagd i 1954. Begge områda vart ein del av [[UNESCO]] si biosfærereservatliste i 1993. [[19. november]] [[2004]]\ vart store skogområde i den sørlege delen av Høge Tatra øydelagd av ein kraftig [[storm]]. Tre millionar kubikkmeter tre rotvelta, to menneske omkom og fleire landsbyar vart totalt isolert. I tillegg vart områda øydelagd av [[skogbrann]] i tida etter og det vil ta mange år før det lokale miljøet er fullt ut på fote att. == Fjelltoppar == [[Fil:Batizovsky stit over Batizovske pleso.jpg|mini|Batizovský štít oppfor vatnet Batizovské pleso]] :[[Dei austlege Tatrafjella]]: * [[Gerlachovský štít]] - 2654 m (Slovakia) * [[Lomnický štít]] - 2634 m (Slovakia) * [[Ľadový štít]] - 2627 m (Slovakia) * [[Pyšný štít]] - 2623 m (Slovakia) * [[Kežmarský štít]] - 2556 m (Slovakia) * [[Rysy]] (middle peak) - 2499 m (Slovakia/Polen) * [[Kriváň (peak)|Kriváň]] - 2495 m (Slovakia) * [[Slavkovský štít]] - 2452 m (Slovakia) * [[Batizovský štít]] - 2448 m (Slovakia) * [[Świnica]] - 2301 m (Slovakia/Polen) * [[Široká]] - 2210 m (Slovakia) * [[Havran]] - 2151 m (Slovakia) * [[Veľká kopa]] - 2052 m (Slovakia) * [[Brestová]] - 1934 m (Slovakia) * [[Sivý vrch]] - 1809 m (Slovakia) * [[Osobita]] - 1687 m (Slovakia) [[Fil:Tatra mountains western side 2.jpg|mini|Fjelltoppar i Dei vestlege Tatrafjella]] :[[Dei vestlege Tatrafjella]]: * [[Bystrá]] - 2248 m (Slovakia) * [[Baranec]] - 2184 m (Slovakia) * [[Banikov]]/Banówka - 2178 m (Slovakia) * [[Klin i Slovakia|Klin (slovakisk)]]/Starobociański Wierch (polsk) - 2176 m (Slovakia/Polen) * [[Volovec]] - 2064 m (Slovakia/Polen) * [[Kasprowy Wierch|Kasprov vrch/Kasprowy Wierch]] - 1,987 m (Slovakia/Polen) * [[Giewont]] - 1894 m (Polen) == Kjelder == <div class="references-small"> * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Tatra Mountains|Tatra Mountains]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. mai 2008.'' **''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene: Ján Lacika, ''Tatras'' (2nd edition), Bratislava 2006. ISBN 80-88975-95-6'' </div> == Bakgrunnsstoff == * [http://www.tatry.sk/ Byen Vysoké Tatry] * [http://www.zakopane.pl/ Zakopane] * [http://www.tanap.org/en/ TANAP] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050404064007/http://tanap.org/en/ |date=2005-04-04 }} * [http://www.tpn.pl/ TPN] === Bilete === * [http://www.k2studio.sk/?cube=galerie&c=59 Bilete frå Tatra] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071114235945/http://www.k2studio.sk/?cube=galerie&c=59 |date=2007-11-14 }} * [http://panoramy.zbooy.pl/360/cat/tatry/e Panorama] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071116025415/http://panoramy.zbooy.pl/360/cat/tatry/e |date=2007-11-16 }} * [http://merzhase.de/hightatras/rysi/ Panorama frå Rysy (2499m)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070928231547/http://merzhase.de/hightatras/rysi/ |date=2007-09-28 }} {{koord|49|10|N|20|08|E|vising=tittel}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Fjellkjeder i Slovakia]] [[Kategori:Fjellkjeder i Polen]] [[Kategori:Fjellkjeder i Karpatane]] 5rtbm4fhm7ekpkhkg246y176vf18625 Tuzla 0 54602 3666405 3584973 2026-08-15T10:40:23Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Tuzla municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Tuzla.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666405 wikitext text/x-wiki {{om}} {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Tuzla |andre_namn = Tyзла |bilet_horisont = Tuzla View of Tuzla.jpg |bilettekst = Utsyn over Tuzla |bilet_flagg = Flag of Tuzla, Bosnia and Herzegovina.svg |bilet_byvåpen = Coat of arms of Tuzla.svg |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av byen Tuzla |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 110 979<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 74 457<ref name="Popis"/> |latd=44 |latm=32 |lats=17 |latNS=N |longd=18 |longm=40 |longs=34 |longEW=E |retningsnummer =+387&nbsp;35 |nettside = [http://www.tuzla.ba www.tuzla.ba] }} [[File:BiH municipality location Tuzla.svg|mini|300 px|Kommunen Tuzla i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Tuzla''' (bosnisk [[kyrillisk]] Тузла) er ein by<ref name="b531"/> og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Tuzla er hovudsete i kantonen. Ved folketeljinga i 1991 hadde kommunen vel 110&nbsp;000 innbyggjarar, medan sjølve byen hadde 75&nbsp;000. Etter [[Sarajevo]] og [[Banja Luka]] er Tuzla den tredje største byen i Bosnia-Hercegovina. Byen ligg norduast i landet og er kjend for sin omfattande framstilling av [[salt]] frå underjordiske gruver i under byen. Denne utnyttinga har ført til at byen bokstaveleg talt har søkke fleire meter i løpet av tiåra, og dette har igjen ført med seg, og fører framleis med seg, store materielle skadar. I det nyoppretta museumet Solni Trg er det utstilt fleire hundre år gamle reiskap som vart brukt i saltframstillinga, og andre ting som vitnar om at Tuzla vert rekna for å vere den byen med eldste kontinuerlege busetnad i Europa. Eit av byen sine største kjennemerke er ein saltsjø i sentrum av byen. Dette er den einaste salte sjøen i Europa. Den 2. oktober 1943 vart Tuzla den største frigjorte byen i Europa til då. Under [[kommunisme]]n i tidlegare [[Jugoslavia]] utvikla Tuzla seg til eit stort industrielt og kulturelt senter. Tuzla er òg kjend for å ha vore den mest multikulturelle og tolerante byen under [[Bosnia-krigen]] frå 1991 til 1994, og greidde å halde sitt etningske mangfald og samhald då alle andre byar langt på veg hadde tapt den kampen. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Tuzla || 83 770 || 74 457 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gornja Tuzla}} || 3 237 || 3 017 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Simin Han}} || 2 309 || 2 278 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dobrnja}} || 1 898 || 1 966 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čaklovići Gornji}} || 1 259 || 1 480 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Tuzla || 131 402 || 110 979 |- |} ==Folk frå Tuzla== *[[Bruno Jovanovic]], forfattar<ref>[https://www.cappelendamm.no/forfattere/Bruno%20Jovanovic-scid:45654 Bruno Jovanovic]. [[Cappelendamm]].no. Vitja 24. august 2020</ref> ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> <ref name="b531">{{cite web | last=Žunić | first=Nihad | title=Koliko je teško dobiti status grada u BiH i šta to konkretno znači | website=Klix.ba | date=2024-07-19 | url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/koliko-je-tesko-dobiti-status-grada-u-bih-i-sta-to-konkretno-znaci/240627010 | language=hr | access-date=2024-12-26 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Bosnia-Hercegovina]] [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] 7flmnt87scnzi4ley1076ehcism2kn3 Böhmen 0 57787 3666373 3273561 2026-08-15T10:14:58Z TU-nor 12071 3666373 wikitext text/x-wiki {{omdirigering|Čechy}} '''Böhmen''' ([[tsjekkisk]]: ''Čechy''; latin, engelsk o.a.: ''Bohemia''; fransk ''Bohême'') er eit historisk område i [[Sentral-Europa]] som tidlegare høyrte til [[Austerrike]], og som i dag, saman med det noko mindre [[Mähren]] (''Moravia''), utgjer staten [[Tsjekkia]]. Som [[geografi]]sk region er det i dag òg kjend under det tsjekkiske namnet '''Čechy'''. Hovudstaden er [[Praha]]. Böhmen grensar i nord til [[Schlesien]] (i dag i Polen), i aust mot Mähren, i sør mot Austerrike og i vest og nordvest mot [[Tyskland]]. [[Fil:CZ-cleneni-Cechy-wl.png|mini|Böhmen i dagens Tsjekkia.]] == Historie == Romerske forfattarar er dei første som nemner området, som heimland for [[boiarar|boiarane]], ei [[keltarar|keltisk]] stamme, som gjennom det latinske ''Boiohaemum'' har gjeve namn til regionen. I det første hundreåret før Kristus var området busett av germanske stammar, som seinare immigrerte vestover, og på [[500-talet]] vart erstatta av dei slaviske forløparane for dagens tsjekkarar. Etter å ha frigjeve seg sjølv frå [[avarane]] på [[600-talet]] kom Böhmen under [[Premyslide]]-dynastiet sitt herredøme, som varte fram til [[1306]], då Wenzel III vart myrda i [[Olmütz]]. Med omvendinga til [[kristendom]]en på [[800-talet]] vart det knytt nære samband til [[Det austfrankiske kongedømet]], som då høyrde til det karolingiske keisardømet, seinare kjend som [[Det tysk-romerske riket]], som Böhmen vart ein del av frå [[900-talet]]. [[Fil:Wappen Königreich Böhmen.png|mini|225px]] Tittelen ''konge av Böhmen'' vart allereie tildelt dei premyslidiske hertugane Vratislav II (1085) og Vladislav II (1158), og vart arveleg i [[1198]] under Ottokar I. Barnebarnet hans, [[Ottokar II]], grunnla eit kortvarig imperium som òg omfatta dagens Austerrike. På midten av [[1200-talet]] byrja tyskarar å immigrere til områda, som delvis erstatta tapa etter den [[Mongolia|mongolske]] invasjonen i [[1241]]. I [[1347]] vart Karl IV konge i Böhmen, og i [[Praha]] grunnla han i [[1348]] det første universitetet i Sentral-Europa. Böhmen vart fram til 1900-talet sterkt prega av tysk kultur, og det offisielle språket var tysk frå byrjinga av [[1600-talet]]. Dei tyskkulturelle innbyggjarane utgjorde i stor grad eliten, som byborgarar, adel og godseigarar, medan dei vanlege bøndene i større grad var slavisktalande folkeslag som tjekkarar. Böhmen var eit eige kongedøme under den tysk-romerske keisaren fram til [[1627]], og vart så ein del av Austerrike. Etter [[den første verdskrigen]] vart området ein del av det nyoppretta [[Tsjekkoslovakia]]. Böhmen utgjorde saman med Mähren det tyske riksprotektoratet [[Böhmen-Mähren]] 1939-1945, og vart så igjen ein del av Tsjekkoslovakia. Etter at Tsjekkoslavkia vart delt i [[1993]], vart området ein del av den nye staten [[Tsjekkia]]. == Kultur == [[Bøhmisk kjøkken]] og den bøhmiske [[blasmusikk]] er vidkjend. == Litteratur == * Poche, Emanuel: ''Böhmen und Mähren'', München/Berlin 1986 (Kunstdenkmäler in der Tschechoslowakei, hg. v. Reinhardt Hootz) * Fehr, Götz: ''Fernkurs in Böhmisch'' ISBN 3-458-33033-X {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare land i Europa]] [[Kategori:Tsjekkisk geografi]] [[Kategori:Böhmen| ]] [[Kategori:Tsjekkiske historiske regionar]] [[Kategori:Austerrikske historiske regionar]] 6sq9uqh9gmsmn6rxak5yf410j609wzd Ferguson 0 66250 3666314 3600925 2026-08-14T21:50:22Z Sigmundg 835 /* Treigt sal */ 3666314 wikitext text/x-wiki {{Infoboks verksemd | namn = Ferguson | grunnleggjar = Harry Ferguson }} '''Ferguson''' var eit tidlegare traktormerke, stifta av [[Henry George Ferguson|Harry Ferguson]], som saman med Willie Sands, Thomas McGregor Greer og John Chambers utvikla eit [[trepunktsoppheng]] med [[Hydraulikk|hydraulisk]] djupnekontroll<ref name="Fraser">C. Fraser, ''Harry Ferguson — Inventor and pioner'', Old Pond, 1972.</ref>. Etter omfattande eksperiment med ulike måtar å festa ein [[plog]] til ein [[traktor]] kom dei fram til trepunktsopphenget som enda i dag vert nytta på dei aller fleste landbrukstraktorane. Harry Ferguson hadde ikkje økonomiske midlar til å starta traktorproduksjon, så han laut finna seg samarbeidpartnarar. Den fyrste var [[David Brown]] i [[Huddersfield]], deretter [[Ford Motor Company|Ford]] i [[USA]], og så [[Standard Motor Company]] i [[Coventry]]. I 1953 gjekk Ferguson og [[Massey Harris]] saman til det som vart til [[Massey Ferguson]]. Traktorane til Ferguson var svært moderne då dei kom på marknaden, men dei var etter måten kostbare og for å få nytte av trepunktsopphenget var det naudsynt med tilpassa reiskapar, og mange kvidde seg for ei så stor investering. Det var ikkje før på 1940-talet at salet skaut fart. Etter [[2. verdskrig]] vart Ferguson, og seinare [[Massey Ferguson]], ein av verdas leiande traktorprodusentar. I [[Noreg]] fekk Ferguson og Massey Ferguson ein dominerande posisjon i etterkrigstida og har framleis ein framskoten posisjon. == Utviklinga av trepunktsopphenget og automatisk djupnkontroll == === Harry Ferguson og slepeplogane === Under fyrste verdskrig fekk Storbitannia problem på grunn av at [[Tyskland|tyske]] [[ubåt]]ar senka [[handelsskip]]a som frakta mat til landet. Regjeringa oppmoda difor til auka matproduksjonen. Men det var ikkje så lett, ettersom både mannskap og hestar vart rekvirerte av militæret. Løysinga tyktest å liggja i mekanisering av landbruket og Harry Ferguson starta import av traktoren [[Waterloo Boy]] frå USA, som han selde vart traktoren seld under merkenamnet «Overtime» i Storbritannia. Saman med Willie Sands reiste Harry Ferguson rundt og demonstrerte denne traktoren med ein 3-skjers [[Cockshutt]]-plog. Desse demonstrasjonane var så overtydande at regjeringa våren 1917 leidde Ferguson til å halda demonstrasjonar over heile [[øya Irland|Irland]] (som framleis var under britisk okkupasjon). Som vanleg på denne tida, vart plogen dregen etter ein [[kjetting]] festa til traktoren. Ferguson vart snøggt klar over problema med dette arrangementet og tok til å grubla på korleis det kunne gjerast betre. Han kom til at det som skulle til var ei tettare kopling mellom plog og traktor. Det er uvisst om Ferguson var kjend med festeanordningane på [[motorplog]]ane. Desse hadde ei tett kopling mellom plog og traktor, men av ein meir primitiv type enn trepunktsopphenget som Ferguson seinare utvikla. === Belfastplogen === [[Fil:Tractor hitch US Patent 1,379,399.png|mini|Belfastplogen. Frå US Patent 1,379,399<ref name="Ferguson1921">H. Ferguson, ''Tractor hitch'', US Patent 1,379,399, 24. mai 1921.</ref>.]] På grunn av at personbilen [[Ford T]] var svært billig vart det selt mange forskjellige konvergeringssett, slik at han skulle kunna nyttast i jordbruket. Desse konvergeringane gjekk stort sett ut på å setta på større drivhjul, av stål, og endra utvekslingstilhøvet i transmissjonen, for å redusera farten. Ferguson fekk tak ei eit Eros konvergeringssett og bygde ein plog som var festa til bakakselen. Plogen hadde ei mekanisk fjørbelasta løfteanordning. Denne plogen har i ettertid vorte kalla «Belfastplogen»<ref name="Fraser"/>. Plogen vart produsert av E.G. Staude Manufacturing i [[Minnesota]], USA og vart importert til Storbritania av Morris Russel & Co. i London. Dette var i 1917, same året som [[Fordson]] F-traktorane vart sette i produksjon. På grunn av at Fordson F var så billig i høve til andre traktorar var det ikkje lenger noko interesse for å nytta Ford T og marknaden for Belfastplogen kollapsa i Storbritania (i Nord-Amerika vart ikkje Fordson F tilgjengeleg før i 1918). Då Ferguson fekk kjennskap til Fordson F vart han imponert over den enkle men samstundes moderne byggemåten og tok straks til å tilpassa plogen sin til Fordson F<ref name="Fraser"/>. Plogen var festa under traktoren, framom bakakselen, slik at traktoren ikkje steila om plogen køyrde seg fast i jordfast stein eller røter. Fergusom fekk patent på denne plogen i 1921<ref name="Ferguson1921"/>. === Duplexplogen === [[Fil:Plog patent 1,501,652.png|mini|Plogen som Ferguson patenterte i 1924.]] [[Fil:Farm Mechanics 1922 Ferguson mechanical hitch (cropped).png|mini|Duplexplogen montert på ein Fordson F i 1922. Harry Ferguson sit på traktoren.]] Det Ferguson var på leiting etter var ein måte for å overføra vekt frå plogen til drivhjula på traktoren, for å forbetra [[markgrep]]et<ref name="Fraser"/>. Han ønskte å verta kvitt djupnehjulet på plogen. Saman med Sands enda han opp med ein 2-skjers plog opphengt i ei tilnærma parallelføring, som hadde to horisontale nedre stag og eit øvre stag. Desse var så festa til eit vertikal oppheng, som i sin tur var festa til traktoren med to vertikale boltar, slik at plogen var fri til å svinga i horisontalplanet<ref name="Eddy">J.D. Eddy, ''New plow a unit with the tractor - Unique implement attached to Fordson is demonstrated'', Farm Mechanics, Sept. 1922.</ref>. Det eine festet var plassert omlag i same høgd som trekkbommen vanlegvis var plassert og det andre var plassert over dette. Ved å justera geometrien på denne festeanordinga kunne pløyedjupna justerast, men ikkje haldast konstant når åkeren var ujamn eller stivheita til jorda varierte<ref name="Fraser"/>. Etter ei tid fann Sands på å setta på ein liten meie som vart plassert bak på plogen. Denne meien fungerte som ein sensor som målte pløyedjupna. Rørslene til denne sensormeien vart nytta til å endra geometrien for å halda pløyedjupna konstant, men det fungerte ikkje så godt når stivheita til jorda endra seg. Den vertikale geometrien til duplexplogen var likevel ein viktig steg i utviklinga av trepunktsopphenget. Duplexplogen var ikkje fri til å rotera vertikalt i opphenget, så når han kjøyrde seg fast i stein eller røter vart traktoren hindra i å steila og tippa rundt attover. Dette hadde tidlegare vore eit stort problem med Fordson-traktoren. Den fyrste utgåva av denne plogen var klar i 1919. Ferguson fekk patent på dette prinsipped i 1924<ref name="Ferguson1924">H. Ferguson, ''Agricultural implement'', US Patent 1,501,652, 15. july 1924.</ref> Ferguson hadde ikkje midlar til å produsera plogen sjølv og det var fyrst i 1925 at han fekk til eit samarbeide med brødrene Sherman i USA. Plogen vart difor ofte omtala som «Ferguson-Sheerman-plogen». Det var ikkje Ferguson, men [[Muir Hill]] i [[Manchestar]], som fram til 1928 importerte plogen til Storbritania. I 1928 la Ford ned produksjonen av Fordson F i USA og flytta produksjonen til Cork i Eire. Men Duplex-plogen vart produsert i USA og marknaden der vart så godt som borte. Produksjonen vart difor lagt ned. === Utviklinga av automatisk djupneregulering === Duplexplogen vart ikkje nokon suksess, for pløyedjupna varierte for mykje og føraren måtte stadig korrigera djupna manuellt. Saman med Sands and Greer heldt Ferguson fram med å forbetra måten plogen var festa til traktoren. Ferguson var svært ihuga på å finna ein metode som automatisk regulerte pløyedjupna, utan å nytta djupnehjul. Han var òg oppteken av at prinsippet skulle fungera med andre reiskap enn plog. Dei kom til at det kunne vera fornuftig måla trekkkrafta for å styra ei løfteanordning som heva eller senka plogen proporsjonalt med trekkrafta. På denne måten ville ein, under føresetnad om at stivheita til jorda ikkje varierte, oppnå automatisk regulering av pløyedjupna. I 1926 fekk Ferguson patent på dette prinsippet i Storbrittania <ref>H. Ferguson, ''Apparatur for coupling agricultural implements to tractors and automatically regulating the dept of work'', British Patent No. 253566, juni 1926.</ref> og i 1927 fekk han patent i USA<ref name="Ferguson1927">H. Ferguson, ''Agricultural implement'', US Patent 1,637,811, 2. august 1927.</ref>. Desse patenta var svært generelle og nemnde fleire metodar for å realisera djupneregulering. Forutan mekaniske og hydrauliske system var òg bruk av [[elektromotor]]ar nemnt. I starten vart det arbeidd med ei mekanisk løfteanordning, med koniske slurekoblingar, men desse var utsette for sterk slitasje og varte ikkje så lange. Det var i desse åra at dei kom på å nytta hydraulikk for å løfta plogen og det vart til at dei satsa på å utvikla eit hydraulisk [[Reguleringsteknikk|reguleringssystem]]. I starten vart det nytta to øvre og ei nedre trekkstong, som på Duplexplogen. Den nedre trekkstonga som fungerte som ein [[sensor]] som målte krafta som skulle til for å trekkja plogen. Den fyrste prototypen, montret på ein Fordson F, var ferdig i 1928 og var bygd etter dette prinsippet. Strekkrafta i den nedre trekkstonga vart konvertert til ei rørsle som kontrollerte ein hydraulisk ventil, som i sin tur kontrollerte oljetilførselen til ein [[hydrauisk sylinder]] som løfta eller senka plogen. Når plogen hadde rett djupn vart forbindelsen til løftesylinderen stengt. Om plogen gjekk for djupt auka strekkrafta i den nedre trekkstonga. Denne krafta vart konvertert til ei rørsle som opna ein ventil som sleppte olje frå pumpa inn i løftesylinderen. Dette førte til at plogen vart løfta nok til at strekket i trekkstonga minka så mykje at ventillen på nytt stenge inntaket til løftesylinderen. Om plogen derimot gjekk for grunt minka strekkrafta i trekkstonga, noko som førte til at ventillen opna utløpet frå løftesylinderen. Dermed tok oljen til å strauma ut or sylinderen og plogen vart senka. Når plogen så gjekk djupare auka strekkrafta atter i trekkstonga og ventillen stengde utløpet frå løftesylinderen. Etter å fyrst ha eksperimentert med ei skråskivestempelpumpe som kunne levera ein variabel oljestraum enda dei opp med å nytta ei 4-sylindra stempelpumpe som leverte ein konstant oljestraum. Regulatoren returnerte den overflødige oljen til reservoaret via ein [[overtrykksventil]], noko som førte til kraftig oppvarming av oljen. Det førte dessutan til at det vart blanda luft inn i oljen, slik at olje/luftblandinga oppførte seg som ei fjør og resulterte i at reguleringa vart svært unøyaktig. Problemet var så seriøst at luftbobler av og til førte til at systemet slutta å fungera. Dette skapte store problem i fleire år framover og vart ikkje løyst før i 1935 då Ferguson kom på å flytta ventillen til innsugningssida på pumpa. Å stenga for inntaket på ei pumpe fører vanlegvis til [[kavitasjon]], men så lenge det fungerte brydde ikkje Ferguson seg om kva som stod i lærebøkene. Eit anna problem var at regulatoren var for følsam, slik at pløyedjupna vart ujamn. Dette problemet vart løyst ved å bygga om festeanordninga til to nedre trekkstenger (som lyfta reiskapen) og eit øvre stag, i dag kalla [[toppstag]]. Det var no trykkrafta i toppstaget som vart nytta som [[kraftsensor]]. Dette førte til ei forbetring, men problemet vart ikkje helt løyst før fleire år etter at systemet var sett i produksjon. Det er uvisst om det var ulineæritet ([[hysterese]]) eller for liten demping som førte til desse problema. Eit reguleringssystem som har for lite demping vil [[Oscillasjon|oscillera]]. Om plogen støytte på ein jordfast stein førte trykkrafta i toppstaget til at ventillen i [[Hydraulikkpump|hydraulikkpumpa]] vart ført så langt ut av stilling at både inn- og utløpet vart opna. Oljen i sylinderen kunne dermed fritt strøyma ut, slik at løftekrafta i trekkstengerne forsvann og vektoverføringa til bakhjula vart oppheva. Men trykket i toppstaget var framleis til stades og hindra at traktoren steila. Resultatet var at det reduserte markgrepet førte til at drivhjula spann. Forutan at dette hindra ulukker, reduserte dette faren for at reiskapen vart skadd. Denne sikkerheitsfunksjonen vart ikkje bygd inn inn i systemet men vart «oppdaga» under testing av Ferguson Black Tractor, etter at ventillen var flytta til innsugningssida av hydraulikkpumpa. === Den horisontal geometrien til trepunktsopphenget === {{multiple image | direction = horizontal | width = 80 | image1 = Horisontal geometri.jpg | caption1 = Plogen er sentrert. | image2 = Horisontal geometri_v.jpg | caption2 = Plogen vert styrt mot venstre. | image3 = Horisontal geometri h.jpg | caption3 = Plogen vert styrt mot høgre. }} I 1928 tok Ferguson ut patent på ein horisontal geometi som automatisk sentrerer plogen attom traktoren. Avstanden mellom trekkstengerne er mindre i framkant enn i bakkant, så om ein trekkjer linjer framover frå trekkstengerne vil dei møtast i eit virtuellt punkt litt attom framakselen. Strekkreftene i trekkstengerne vil tilsynelatande koma frå dette punktet. Ved kjøring rett fram og med rett innstillt plog har begge trekkstengerne same vinkel og plogen er sentrert rett attom traktoren. Når traktoren svingar vil reiskapen vera fri til å bevega seg. Om reiskapen ikkje var fri til å bevega seg i horisontalplanet, som til dømes på dei tidlegare motorplogane, vill han svinga ut i feil retning når traktoren svinga. Men med Ferguson sin geometri fylgjer reiskapen etter traktoren som om trekkstenerne var opphengde i det virtuelle punktet rett attom framakselen. Om plogen er komen litt for langt til den eine sida, til dømes på grunn av jordfast stein eller på grunn av at traktoren svingar, fører geometrien til at han vert styrt inn att slik at plogen vert sentrert rett attom traktoren. Plogen vil difor fylja same vegbane som traktoren. == Freistnad på kommersialisering == Sjølv om problemet med ujamn pløyedjupn og at hydraulikkoljen gjekk varm ikkje var løyst tok han til å leita etter eit føretak som ville produsera djupnereguleringssystemet på [[lisens]]. Samstundes med dette vart det arbeidd med å løysa problema som stod att. Ferguson reiste rundt og demponstrerte systemet både i Storbritania og i USA. Fleire føretak var interreserte i systemet, men på grunn av tronge tider og stagnasjon i jordbruket var ingen viljuge til å setta systemet i produksjon. [[Allis-Chalmers]] i USA var eit av dei fyrste føretaka som fatta interresse men det kom ikkje til noko meir. Ferguson ville helst at trekunktsopphenget skulle produserast i Nordeire og han fresita å overtala nokre av [[skipsverft]]a der til å starta traktorproduksjon, men i desse åra rådde det pessimisme i industrien og ingen turde satsa på produksjon av ein ny traktor som krevde spesialtilpassa reiskap. [[Ransomes & Rapier]] i [[Ipswich]] og [[Ruston]] viste intresse for trepunktsopphenget, men det kom ikkje til nokon avtale. [[Morris Car Company]] i [[Oxford]] viste såpass interresse at dei forhandla fram ein avtale med Ferguson, men rett før avtalen skulle underskrivast trekte dei seg. [[Rover Company|Rover]] i [[Coventry]] hadde utvikla ein [[beltetraktor]] og dei synte interresse for systemet. I 1931 var Sands på synfaring hjå Rover og prøvekjøyrde ein prototype. Traktoren til Rover var svært stutt og på ujamt underlag bikka han opp og ned i lengderetning. Dette førte til at festet til trepunktssystemet òg gjekk opp og ned snøggare enn reguleringssystemet kunne fylja med. Forsøka med å nytta denne traktoren vart difor avslutta. Det var truleg fleire grunnar til at Ferguson ikkje klarte å overtala nokon til å produsera ein traktor med det nyutvikla trepunktsopphenget. Ein grunn kan ha vore at det framleis var problem med hydraulikken, ein annan at det var dårlege tider for jordbruket og difor dårlege salgsututsikter. At trepunktsopphenget krevde spesialbygd reiskap var truleg òg ei medverkande orsak. Men Ferguson gav ikkje opp. Då ingen ville produsera ein traktor med trepunktsoppheng starta han, på trass av han eigentleg ikkje hadde råd, utviklinga av sin eigen traktor: The Black Tractor. == Prototypen «The black tractor» == [[Fil:Ferguson_Black_tractor.jpg|mini|Ferguson «Black tractor». Traktoren er utstilt på [[London Science Museum]].]] Prototypen «The black tractor» stod ferdig i 1933. På grunn av at den automatiske djupnereguleringa overførte ekstra vekt til drivhjula kunne traktoren byggast lettare i høve til motoreffekta enn det som var vanleg på denne tida. Forutan å spara drivstoff hadde ei slik løysing òg den føremonen at det førte til mindre samanpakking av jorda ved tomkjøring. Ferguson var svært oppteken av at traktoren skulle vera ein universialtraktor, som skulle høva både på store og små bruk. Traktoren var sterkt innspirert av [[Fordson]], men var mindre og meir moderne. Motoren var ein Herkules 4-sylindra sideventilert [[bensinmotor]], med ei [[effekt]] på 18 hk. [[Girkass]]en, bakakselen og styresnekka var produsert av [[David Brown Company]] i [[Huddersfield]], som var den største [[tannhjul]]produsenten i Storbritania på denne tida. Det var tre hastigheiter framover og eit reversgir. Traktoren var utstyrt med [[trommelbremser]], plassert ute ved hjula. Det var separate pedalar for kvart hjul, som fungerte som [[styrebremser]]. Koplingspedalen var plassert på høgresida. For å redusera [[masse]]n var huset til [[girkasse]]n og lokket over hydrauliken laga av ei [[aluminium]]slegering. Dei fekk hjelp av John Anderson ved Lisburn College til å utføra [[styrkeberegning]]ane<ref name="Fraser"/>. Ferguson nytta denne prototypen til å demonstrera føremonene med den automatiske djupnekontrollen og freista på det viset å kveikja interressa hjå etablerte traktorprodusentar for å innleia eit samarbeide om å produsera traktoren, for han otte ikkje midlar til å setta traktoren i produksjon. == Ferguson-Brown (1936-1939) == [[Fil:Ferguson_Brown_tractor_right.JPG|mini|Ferguson-Brown Type A.]] [[Fil:Ferguson_Brown_rear_linkage.JPG|mini|Trepunktsopphenget på Type A.]] [[Fil:Demonstrasjon av Ferguson-Brown i Os i 1939.jpg|mini|Demonstrasjon av Ferguson-Brown i [[Os kommune|Os]] i 1939]] [[Fil:Ferguson-Brown_Type_A.jpg|mini|Type A med gummihjul.]] Ferguson inngjekk eit samarbeide med [[tannhjul]]sprodusenten [[David Brown]] i [[Huddersfield]] og i 1934 stifta dei føretaket '''Ferguson-Brown Company'''. David Brown stod for produksjonen av traktoren og Ferguson var ansvarleg for sal og service. Ferguson-Brown Type A var svært lik prototypen, «Black Tractor», men det vart utført nokre små endringar av hydraulikken og trepunktsopphenget. Ferguson hadde fleire [[patent]] på trepunktsopphenget og djupnkontrollen og Ferguson-Brown A var på denne tida den einaste traktoren med dette systemet<ref name="Fraser"/>.I motsetnad til prototypen var koplingspedalen plassert på venstre side og traktoren var grå i staden for svart. Motoren i dei fyrste traktorane var [[Coventry Climax]] model E, som var ei vidareutvikling av motoren nytta i «The black tractor». I likheit med motoren i prototypen var det ein 4-sylindra 4-takts bensinmotor. Effekten var oppgjeven til 20 [[Hestekraft|hk]]. I 1937 tok David Brown over produksjonen av motoren og innførte samstundes nokre små endringar. Mellom anna vart [[topplokk]]et endra. På trass av at Ferguson ikkje lika [[parafin]] vart det frå 1938 levert eit ombyggissett til motoren, slik at han kunne køyrast på parafin, som var billigare enn [[bensin]]. === Barnesjukdomar=== Sjølv om dette var ein revulsjonerande traktor hadde han nokre småfeil. Som i prototypen var huset til [[girkasse]]n laga av ei aluminiumslegering. Dette viste seg å vera for svakt og fleire traktorar gjekk av på midten. Ferguson held fast på å nytta aluminium for å halda massen nede, men det vart likevel levert nokre traktorar med mellomstykke av [[støypejarn]] medan det vart eksperimentert med sterkare aluminiumslegeringar. Det var òg eit problem at hydraulikkpumpa berre fungerte når traktoren var i rørsle<ref>C. Holwell, ''David Brown tractors'', Japonieca Press, 2003.</ref>, så om ein køyrde fast ploge i ein jordfast stein eller ei rot kunne han ikkje løftast. Men ei ombygging ville verta kostbar og det vart ikkje gordt endringar på dette. === Treigt sal === Salet av Type A gjekk mykje treigare enn Ferguson hadde venta. Ein grunn til dette var truleg at traktoren krevde spesialtilpassa reisskap for at dei skulle kunna nyttast med trepunktsopphenget. Dessutan var traktoren mykje dyrare enn konkurrenten [[Fordson#Fordson_N_(1929_-_1945)|Fordson N]]. Ferguson Type A kosta £ 252, medan Fordson N kosta berre £ 149. Fordson var rett nok ikkje så moderne, men dei fleste potensielle kundar skjøna ikkje kor revulusjonerande Ferguson Type A var. Sjølv med imponerande demonstrasjonar var det vanskeleg å overtyda folk om at traktoren var verd prisen. Ferguson hadde rekna med stort sal i [[Nord-Amerika]], men ein så liten traktor imponerte ikkje amerikanarane. Den beste marknaden var [[Skottland]], som hadde mange brattlendte [[gardsbruk]]. Den beste eksportmarknaden var [[Noreg]], som i likheit med Scotland òg hadde mange brattlendte bruk. Det vart likevel seld berre 30 Ferguson Type A i Noreg<ref name="Agjeld">J.M. Agjeld, [https://www.gardsdrift.no/2008-april-2008-arkiv/historien-om-eikmaskin/162206 ''Historien om Eikmaskin''], Bedre Gardsdrift, 4. april 2008.</ref>, så det mona ikkje stort. Til saman vart det produsert berre 1350 einingar av Type A. === Slutten på samarbeidet=== I 1937 byrja Harry Ferguson Ltd. å få finansielle problem og gjekk saman med David Brown Tractors Ltd. i eit nytt føretak, Ferguson-Brown Ltd. I dette føretaket var det David Brown som hadde aksjemajoriteten, noko Harry Ferguson mislika sterkt. David Brown ville endra traktoren for å gjera han lettare å selja. Han kom med framlegg om å laga ein større traktor som ville høva betre for slepereiskap, men Harry Ferguson ville ikkje gå med på å endra noko som helst. Det var stadige gnissingar mellom desse to og ut på hausten i 1938 reiste Ferguson til USA for å freista å overtala Henry Ford til å produsera traktoren. Samarbeidet mellom Ferguson og Brown tok slutt og David Brown kjøpte ut Harry Ferguson og tok over ansvaret for sal og service av Type A. David Brown starta arbeidet med å konstruera sin eigen traktor, men produksjonen av Type A heldt fram til sumaren 1939. == Samarbeid med Ford == Då samarbeidet med David Brown tok til å skranta bestemte Harry Feguson seg for å freista å overtala [[Henry Ford]] til å produsera traktoren. Han var godt kjendt med Shermanbrødrene Eber og George, som hadde stått for produksjonen av [[Duplexplogen]]. Dei importerte og selde engelskproduserte Fordson-traktorar i [[delstaten New York]] og Ferguson visste at Eber Sherman hadde mykje kontakt med Henry Ford. Ferguson var difor truleg klar over at Ford vurderte å ta opp att produksjon av traktorar i USA (fra 1928 hadde Ford berre produsert traktorar i [[Eire]] og [[England]]). I staden for å kontakta Ford direkte innviterte han i 1938 Eber Sherman til Storbritannia for å sjå på Ferguson-Brown Type A. Ferguson demonstrerte traktoren og Sherman var mykje imponert over han. Då han kom attende til USA tok han kontakt med Ford og fortalte om traktoren og djupnekontrollen til Ferguson og klarte å kveikja Henry Ford si interesse for å sjå traktoren i arbeid. Dette førte til at Ferguson vart invitert til å koma til [[Dearborn]] i [[Michigan]] for å demonstrera traktoren mot at Ford dekte kostnadane. === Handtrykkavtalen === [[Fil:The Handshake Agreement.jpg|mini|Henry Ford og Harry Ferguson på eigendomen til Ford i Dearborn i Michigan.]] I oktober 1938 kom Harry Ferguson, saman med John Williams, til USA. Dei hadde med ein Ferguson-Brown Type A og ymse reiskapar. Ferguson arrangerte ein svært overtydande demonstrasjon på eigendomen til Henry Ford. Henry Ford var like imponert som Eber Sherman hadde vore då han fyrst såg traktoren i arbeid. I direkte samanlikning med ein Fordson og ein [[Allis Chalmers]] B synte det seg at desse hadde dårlegare markgrep enn den mindre Ferguson-Brown-traktoren. Ferguson la ut om djupnekontrollen og vektoverføringa til Henry Ford og Ford, som var svært interresert i mekanisering av [[jordbruk]]et, let seg overtyda. Ford kom med tilbod om å kjøpa patenta til Ferguson, men han ville ikkje selja. I staden kom han med framlegg om eit samarbeid, der han skulle vera ansvarleg for teknisk utvikling og marknadsføringa, medan Ford skulle stå for produksjonen. Dette tykte Ford let bra og dei tok kvarandre i hendene, på [[hesthandlar]]vis, som teikn på at dei hadde ein avtale. Dei var samde om at begge partar kunne seia opp avtalen når som helst med kva grunngjeving som helst. På grunn av at dei ikkje underteikna nokon skriftleg kontrakt vart denne avtalen i ettertid kalla «The handshake agreement» (Handtrykkavtalen). === Ford-Ferguson 9N (1939 - 1942) === [[Fil:Ford_Ferguson_9N_tractor_1942.jpg|mini|Ford 8N frå 1942.]] Etter at Henry Ford og Harry Ferguson hadde vorte samde om at Ford skulle produsera traktoren til Ferguson sette dei straks i gång med å planlegga produksjonen. Ford-[[ingeniør]]ane plukka sund ein Ferguson-Brown Type A for å studera og måla opp dei ymse delane. Det hydrauliske trepunktsopphenget med automatisk djupneregulering var nytt for dei og vart nøye studert. Ford sette Larry Sheldrick til å leia utviklingsarbeidet, men etter ei tid vart han erstatta av Harold Brock. Ferguson gjekk opphavleg inn for å kalla traktoren Ford-Ferguson, med gjekk til slutt med på at det ville hjelpa på salget i Nordamerika om traktoren heite Ford, på grunn av at Fordson-traktorane var så godt kjende. Dei kom fram til eit kompromiss som gjekk ut på at det skulle stå «Ford» i fronten på traktoren og «Ferguson system» under. 9-talet i typebetegnelsen 9N kjem av di traktoren vart marknadsført i 1939 og bokstaven N av di dette var Ford sin traktorkode. Ferguson hadde med seg Willey Sands, John Chambers og Archie McGreer, som hadde vore med på utviklinga av Ferguson-Brown Type A. Men med unnatak av det hydrauliske systemet, som irane var ansvarlege for, vart det meste av konstruksjonsarbeidet utført av Ford sine ingeniørar. Dette førte til mange diskusjonar og konfrontasjonar med Ferguson, som ikkje lika å endra konstruksjonen sin. Når dei ikkje vart samde gjekk Feguson ofte og tala med Henry Ford og så kom han attende og fortalte han kva dei hadde vorte samde om. Ford-ingeniørane hadde ikkje like lett tilgang til Henry Ford som Ferguson, så ofte visste dei ikkje sikkert om Ferguson og Ford verkeleg hadde vorte samde eller om Ferguson berre framstilte det slik. Men dette var ein måte for Ferguson å få viljen sin når Ford-ingeniørane ikkje ville høyra på han. For å tilpassa traktoren til den Nord-Amerikanske marknaden og Ford sin [[serieproduksjon]] var det utført mange endringar i høve til Ferguson-Brown Type A. Lengda på 9N var tilpassa breidda på ei [[jarnbanevogn]], slik at traktorane kunne plasserast på tvers av vognene, så ein fekk plass til fleire traktorar og difor reduserte transportkostnadane. For å redusera produksjons- og reservedelslagerkostnadane nytta dei så mange delar som mogeleg frå andre Ford-kjøretøy. Til dømes var motoren ein 4-syindra [[forgassarmotor]] med same sylinderdiameter som V-8 motoren i personbilen Ford Mercury, som òg kom på marknaden i 1939. Som på V-8-motoren var motoren i 9N sideventilert, men etter som dei var ein del av den bærande konstruksjonen i traktoren var motorblokka og botnpanna kraftigare utført enn på V-8-motoren. Det var Ford-ingeniøren Adolph Eckert som var ansvarleg for motorkonstruksjonen. Bremsene og tannhjul i bakakselen var dei same som i Ford [[lastebil]]ar. Ferguson-Brown Type A hadde ikke stillbar sporbreidd, noko som var viktig på den nordamerikanske marknaden for at traktoren skulle kunne nyttast til radreinsking. Ford-ingeniøren Simpson innførte stillbar sporbreidd ved å utforma bakhjula som vendbare skiver. På 9N vart sporvidda justerbar frå 1219 til 1981 mm, i trinn på 102 mm. Denne konstruksjonen var billig og enkel og vart seinare kopiert av andre traktorprodusentar. Den faste framakselen på Ferguson-Brown Type A vart bytta ut med ein V-forma stillbar framaksel, men horisontale støttestag frå girkassa. Denne framakseltypen vart òg nytta på mange seinare traktorar frå Ford, Ferguson og Massey-Ferguson. Endringane frå Ferguson-Brown Type A til 9N vart utført på berre 6 månader og produksjonen vart sett i gang før alle maskinane var ferdige. Det vart difor nytta førebels løysingar på dei fyrste traktorane. Til dømes var skivene i bakhjula av støypejarn i starten, men vart etter kvart dei vart laga av stål. Pressene som skulle nyttast for å laga panseret vart heller ikkje ferdige i tide, så det vart nytta aluminiumspanser på dei 700 til 800 fyrste traktorane. Dette førte til mykje problem på grunn av [[materialtrøyttleik]] som førte til at pansera sprakk. Då pressene var installerte vart pansra laga av stål og Ford erstatta etter kvart dei øydelagde aluminiumspransera. Det vart òg produsert ein versjon med typenemninga 9NAN som nytta [[Tractor Vaporising Oil|TVO]] som drivstoff. Til saman vart det produsert 99002 Ford-Ferguson 9N og 9NAN frå 1939 til 1942. === Ford-Ferguson 2N (1942 - 1947) === Ford-Ferguson 2N var ein forenkla versjon av 9N, som vart innført på grunn av mangel på råmaterialar som [[gummi]] og [[koppar]] under [[2. verdskrig]]. Fram til 1943 hadde 2N jarnhjul i staden for gummihjul og han hadde ikkje [[dynamo]], ljos og [[startmotor]], men [[magnettenning]]. Prisen på råmaterialar gjekk opp under krigen, sjølv om 2N var dårlegare utstyrt enn 9N var han dyrare. 2-talet i 2N syner at traktoren vart innført i 1942. 2N nytta hadde bensinmotor, men det vart òg produsert ein versjon med typebetegnelsen 2NAN som nytta TVA som drivstoff. === Slutten på samarbeidet === Ford gjekk frå denne avtalen i 1946, men heldt fram med å nytte Ferguson sine patent. Ferguson reise då sak mot Ford, ei sak som helt fram heilt til 1951 og vart svært kostbar for begge partane. I 1951 enda saka med eit forlik som gjekk ut på at Ford betalte Ferguson 9 250 000 $ som erstatning for ulovleg bruk av patenta hans. == Samarbeid med Standard Motor Company == [[Fil:Gråtass-4.JPG|mini|Ein TE20 i Noreg.]] [[Fil:Three-point_linkage,_Ferguson_TE-20,_Abergavenny.jpg|mini|Trepunkteopphenget på TE20.]] [[Fil:Tractors_in_Antarctica_(1957).JPG|mini|Tre TE20 med [[Bombardier]] [[Beltekøyretøy#Belte_for_traktor|heilbelte]] som [[Edmund Hillary]] hadde med på ein [[Antarktika|-ekspedisjon]] i 1957-1958.]] Harry Ferguson freista lenge å få Ford til å produsera traktorar for han i [[London Borough of Barking and Dagenham|Dagenham]], men Ford produserete alt [[Fordson N]] der og var lite huga på å produsera traktorar for Ferguson. Ferguson gav etter kvart opp håpet om å få Ford til å produsera traktorar for han i Storbritannia, så rundt 1943 sendte ham medarbeidaren sin Trevor Knox til [[England]] for å sjå etter eit føretak som ville produsera traktorar for han. Då 2. verdskrig tok slutt i 1945 tok Knox kontakt med [[Standard Motor Company]] i [[Coventry]]. Standard hadde produsert [[jagarfly]] og flymotorar for [[Royal Air Force]] under krigen og då krigen var over hadde dei ledig kapasitet. I 1945 reiste òg Ferguson til Coventry for å forhandla om traktorproduksjon. Dette høvde godt for Standard, som slik kunne nytta ledige fabrikklokale som dei leidde av staten. Dei kom til semje om at Standard skulle produsera traktorar for Ferguson i ein fabrikk i Banner Lane utanfor Coventry, der dei hadde produsert Bristol flymotorar under krigen. I august 1946 underteikna dei ein avtale for 10 år framover, og produksjonen tok til same året. === TE20 (1946–1956) === Den fyrste traktoren produsert av Standard fekk typenemninga [[Ferguson TE20|TE20]] (TE stod for «Tractor England»)<ref name="Fraser"/>. TE20 og var ein litt modifisert versjon av Ford-Ferguson 8N. Han hadde ein ny 4-trinns girkasse, der tannhjula var i konstant inngrep. At TE20 hadde 4 hastigheiter framover gav Ferguson ein føremon over Ford 2N som hadde berre tre. Ford heldt fram med å produsera 2N heilt til 1947, men frå 1947 til 1952 produserte Ford ein modifisert versjon av 9N med 4 hastigheiter framover. TE2 vart starta med girspaka for at det ikkje skulle vera mogleg å starta han når han sto i gir. Han hadde motoravhengig [[effektuttak]], som vart kopla inn med ei spak på venstre side av girkassen. Hydraulikken på TE-20 var så godt som lik med den på Ford-Ferguson 9N/2N. Som på 9N/2N var hydraulikkpumpa ei 4-sylindra stempelpumpe, driven frå effektuttaksakslingen. Sleideventillen var framleis plassert på sugesida av pumpa og djupnkontrollen var som på 9N/2N. TE-20 hadde ikkje posisjonskontroll, så det var naudsynt å nytta mekanisk [[løftelås]] for å halda trekkstengene i ein bestemt posisjon. Ferguson TE20 vart produsert til og med 1956. === Motoralternativ === TE-20 vart opphaveleg levert med bensinmotor, men etter kvart òg med TVO og [[dieselmotor]]. ==== Bensinmotorar ==== [[Fil:Standard_engine,_plug_side_of_head,_Ferguson_TE20_tractor.jpg|mini|Standard bensinmotor på TE20.]] Før krigen hadde Standard produsert bilar og i 1945 var dei i gang med å utvikla ein my modell som skulle ta over etter dei utdaterte førkrigsmodellane. Dei rasjonaliserte produksjonen og konsentrerte seg om å produsera ein einskild modell, som dei kalla [[Standard Vanguard]]. Dei var i ferd med å utvikla ein ny 4-sylindra bensinmotor til Vanguard og dei kom til at dei kunne nytta same motor i traktoren til Ferguson som i Vanguard, om turtalet vart redusert. Men den nye motoren var ikkje klar då produksjonen av TE-20 tok til, så i starten vart det nytta ein lisensprodusert Continental Z-120, som var ein 4-sylindra bensinmotor med ei effekt på 23 hk. Denne motoren var òg nytta i traktorar produserte i Coventry som vart eksporterte til nordamarika, og i TO20 som vart produserte i Detroit for den nordamerikanske marknaden. Motoren som Standard utvikla hadde mange likheiter med Continental Z-120. Han hadde fire sylindrar, var [[Toppventillert motor|toppventilert]] og hadde våte [[sylinderforing]]ar, som Z-120. Motoren hadde opphavleg ein sylinderdiameter på 80 mm og ei slaglengd på 92 mm, men i 1950 vart sylinderdiameteren auka til 85 mm (som i Standard Vanguard). Motoren hadde eit maksimalturtal på 4000 [[Omdreiingar per minutt|o/min]] i Standard Vanguard, medan traktormotoren hadde eit maksimalturtal på 2000 o/min. Effekten ved 2000 o/min var på 25 hk. Traktorar utstyrte med Standard-motoren fekk typebetegnelsen TEA20, for å skilja dei frå TE-20, som hadde Continental-motor. ==== TVO-motor ==== I Storbritannia og [[Australia]] vart i tida etter 2. verdskrig marknadsført [[Tractor Vaporising Oil|TVO]], som var parafin med tilseningar som auka oktantalet frå null for rein parafin til rundt 55 for VTO. VTO (og parafin) var ikkje så lettantenneleg som bensin og hadde ein tendens til å trengja ned i botnpanna og tynna ut [[smøreolje]]n. Harry Ferguson var lite huga til å tilby traktorar som nytta VTO som drivstoff, men på grunn av lågare pris ville kundane helst nytta VTO og etter kvart kom det fleire ombyggingsett på marknaden. Ferguson gjekk til slutt med på å tilby ein TVO-versjon av TE20, som fekk typebetegnelsen TED20 og kom på marknaden i 1949. På grunn av at TVO hadde lågare oktantal enn bensin måtte [[kompresjonstilhøve]]t settast ned til 5:1. Sylinderdiameteren på TVO-versjonen var 85 mm, noko som førte til at han hadde litt høgare effekt enn den opphavlege bensinversjon. For å gje betre forbrenning vart arbeidstemperaturen auka ved å nytta ein annan [[termostat]] enn i bensinmotoren. For å få TVO til å fordampa måtte drivstoffet varmast opp før det nådde forgassaren. I staden for forvarmingskammer vart eksosrøret ført forbi forgassaren og det vart nytta eit varmeskjold for å auka temperaturen på forgassaren. TVO-motoren vart starta på bensin og kopla over til TVO når motoren hadde nådd vanleg arbeidstemperatur. ==== Dieselmotorar ==== Harry Fergusom lika heller ikkje [[dieselmotor]]ar han gjekk til slutt med på å tilby ein dieselversjon, som kom på marknaden i 1951 og fekk typebetegnelsen TEF20. Dieselmotoren vart utvikla av Standard, med hjelp av Arthur Freeman-Sanders, som alt hadde erfaring med å laga dieselmotorar for bilar. Motoren var ein 4-sylindra firetaktsmotor med [[forkammer]] og typebetegnelse C20. Som mange andre dieselmotorar på denne tida var han ikkje like lettstarta som bensionmotorar. Han var difor utstyrt både med flammevarming i innsugingsmanifolden og innsprøyting av startgass. I tillegg var motoren utstyrt md [[dekompresjonsventill]]ar, som kunne vera nyttig om batteriet var dårleg. TEF20 hadde kraftigare startmotor enn modellane med forgassarmotorar og 12 V elektrisk anlegg. Dieselmotoren hadde rundt 100 kg større masse enn forgassarmotorane, men samstudnes var effekten litt høgare (26 hk). Dreiemomentkurva var etter måten flat, så motoren hadde ikkje spesielt gode seigdragingseigenskapar. I 1955 og 1956 vart det produsert 1996 TE-20 med [[Perkins Engines|Perkins]] P3 dieselmotorar, som alle vart eksporterte til [[Jugoslavia]], og vart kalla TEY20. Dette var ein 3-sylindra rekkemotorar, med [[virvelkammer]]. Effekten var på 32 hk ved 2000 o/min. Perkins P3 var høgare enn Standard 20C, så TEY20 hadde noko høgare panser, og litt høgare [[massesenter]], enn dei andre TE20-traktorane. Perkins selde òg eit konverteringssett slik at P3 kunne ettermonterast i TE20. Standard C20-motoren kunne ikkje ettermonterast i TE20, på grunn av at startmotoren på C20 var montert på venstre side og opningen i koplingshuset på TE-20 var på høgre side. === Import til Noreg === [[Eikmaskin]] i [[Stavanger]] hadde tidlegare importert Ferguson-Brown til Noreg og eigaren, Christian Eik, var godt kjend med Harry Ferguson. Eikmaskin vart difor eineimportør av Ferguson-traktorar i Noreg. TE20, populært kalla «Gråtass», høvde godt på dei brattlente bruka i Noreg og i etterkrigstida fekk han ein dominerande posisjon på den norske marknaden. === TO20 i Nord-Amerika === Då Ford ved årsskiftet 1946/47 slutta å produsera 2N-traktorar for Ferguson hadde han ingen eigen fabrikk i Nord-Amerika og laut importera TE20, produserte i Coventry, for å ha traktorar å tilby på den nordamerikanske marknaden. Desse vart utstyrte med [[Continental Motors|Continental]] Z-120 bensinmotorar. I 1948 bygde Ferguson ein eigen fabrikk i [[Detroit]] og tok til å produsera TE20 der, med Continental Z-120 bensinmotorar. Men typebetegnelsen vart endra til TO-20 (TO stod for «Tractor Overseas»). Med unnatak av motoren var TO-20 så godt som lik med TE-20, som vart produsert i Coventry i Storbritania. === TO30 i Nord-Amerika === Ferguson TE-20 og TO-20 hadde fire gir framover, så då TE-20 kom på markaden i Nordamerika i 1947 hadde han ein føremon over Ford 2N, som berre hadde tre gir framover. Men Ford 8N, som òg kom på markaden i Nordamerika i 1947, hadde òg fire gir framover (i Storbritania produserte Ford framleis den noko utdaterte E27N). For å auka konkuranseevna tok difor Ferguson til å nytta ein større motor. Valet fall på Continental Z-129 bensinmotor, som hadde rundt 20 % større effekt enn Continental Z-120. For å markera denne effektauken vart typebetegnelsen endra til TO-30. Med unnatak av motoren var TO-30 så godt som lik med TO-20, men begge bremsepedalane var plasserte på høgre side og koplingspedalen på venstre side, slik at ein kunne bremsa på begge hjula somstundes med at ein nytta koplingspedalen. Dette gjorde det lettare å ta laust i oppoverbakke. == Samanslåing med Massey-Harris == I 1953 slo Ferguson seg saman med det [[Canada|kanadiske]] føretaket [[Massey-Harris]] til Massey-Harris-Ferguson, som i dag er [[Massey-Ferguson]]. Då patenta til Ferguson gjekk ut kopierte så godt som alle andre produsentar både trepunktsopphenget og den hydrauliskee djupnekontrollen. Trepunktsopphenget vart standardisert og vert framleis nytta. == Referansar == {{Kjeldeliste}} [[Kategori:Tidlegare traktorprodusentar]] s4bltbyklbqip7lw16ux3u7bmwd8f2z Mal:Infoboks romferd 10 76804 3666350 3643802 2026-08-15T08:18:00Z Njardarlogar 3022 merknad om førebelsmal 3666350 wikitext text/x-wiki {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 0em 0em 1em 1em; color:black;background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; float: right; width: 250px;" |- | style="color:black;background:#f9f9f9; text-align: center;" colspan="2" | |- | style="background:#191970; text-align: center; color: white;" colspan="2" | <big>'''{{{Namn}}}'''</big> |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Merke|}}}| {{!}} colspan="2" style="text-align: center;" {{!}} {{{Merke|}}} }} |- {{#if: {{{Oppdrag|}}}{{{Romferje|}}}{{{Rampe|}}}{{{Oppskyting|}}}{{{Landingsplass|}}}{{{Ferdas tid|}}}{{{Lengde reist|}}}{{{Rundar rundt jorda|}}}{{{Apogeum|}}}{{{Perigeum|}}}| ! style="background:#191970; color: white;" colspan="2" {{!}} Statistikk }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Oppdrag|}}}| {{!}} Oppdrag: {{!}} {{{Oppdrag}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Romferje|}}}| {{!}} [[Romferje]]: {{!}} {{{Romferje}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Kommandomodul|}}}| {{!}} [[Kommandomodul]]: {{!}} {{{Kommandomodul}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Kommandomodulvekt|}}}| {{!}} Vekt: {{!}} {{{Kommandomodulvekt}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Månemodul|}}}| {{!}} [[Månemodul]]: {{!}} {{{Månemodul}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Månemodulvekt|}}}| {{!}} Vekt: {{!}} {{{Månemodulvekt}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Rampe|}}}| {{!}} Rampe: {{!}} {{{Rampe}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Oppskyting|}}}| {{!}} Oppskyting: {{!}} {{{Oppskyting}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Månelanding|}}}| {{!}} Tidspunkt for Månelanding: {{!}} {{{Månelanding}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Månelandingsplass|}}}| {{!}} Landingsplass : {{!}} {{{Månelandingsplass}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Overflatetid|}}}| {{!}} Tid på månen: {{!}} {{{Overflatetid}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Månevandring|}}}| {{!}} Vandring på månen: {{!}} {{{Månevandring}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Landing|}}}| {{!}} Attende til jorda: {{!}} {{{Landing}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Landingsplass|}}}| {{!}} Landingsplass: {{!}} {{{Landingsplass}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Ferdas tid|}}}| {{!}} Ferdas tid: {{!}} {{{Ferdas tid}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Lengde reist|}}}| {{!}} Lengde reist: {{!}} {{{Lengde reist}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Rundar rundt jorda|}}}| {{!}} Rundar rundt jorda: {{!}} {{{Rundar rundt jorda}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Apogeum|}}}| {{!}} [[Apogeum]]: {{!}} {{{Apogeum}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Perigeum|}}}| {{!}} [[Perigeum]]: {{!}} {{{Perigeum}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Banehelling|}}}| {{!}} [[Banehelling]]: {{!}} {{{Banehelling}}} }} |- {{#if: {{{Kommandør|}}}{{{Pilot|}}}{{{Oppdragsspesialistar|}}}{{{Nyttelastspesialistar|}}}| ! style="background:#191970; color: white;" colspan="2" {{!}} Mannskap }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Kommandør|}}}| {{!}} Kommandør: {{!}} {{{Kommandør}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Pilot|}}}| {{!}} Pilot: {{!}} {{{Pilot}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Oppdragsspesialistar|}}}| {{!}} Oppdragsspesialistar: {{!}} {{{Oppdragsspesialistar}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Nyttelastspesialistar|}}}| {{!}} Nyttelastspesialistar: {{!}} {{{Nyttelastspesialistar}}} }} |- style="font-size: smaller;" {{#if: {{{Portrett|}}}| {{!}} colspan="2" style="text-align:center;" {{!}} {{{Portrett|}}}<br />{{{Bilettekst|}}}}} |- | style="background:#191970; color: white; text-align: center" colspan="2" | <big>'''Kronologi'''</big> |- style="font-size: smaller;" | Førre romferd | Neste romferd |- style="font-size: smaller;" | {{{Førre romferd}}} | {{{Neste romferd}}} |}<noinclude> Førebels finst det ein separat mal, [[Mal:Infoboks romferd wd]], som hentar inn data automatisk frå Wikidata. Bruk: <pre> {{Romferd |Namn= |Merke= [[fil:|250px]] |Oppdrag= |Romferje= |Rampe= |Oppskyting= |Landing= |Landingsplass= |Ferdas tid= |Lengde reist= |Rundar rundt jorda= |Apogeum= |Perigeum= |Banehelling= |Kommandør= |Pilot= |Oppdragsspesialistar= |Nyttelastspesialistar= |Portrett= [[fil:|250px]] |Bilettekst= |Førre romferd= |Neste romferd= }} </pre> [[Kategori:Romfartsmalar]]</noinclude> e94rli3bihkpg1yjb3mah9vfo6i29ov Nederlandsk geografi 0 83489 3666319 3517343 2026-08-15T02:16:03Z PhantomFunds 157947 3666319 wikitext text/x-wiki [[Fil:Netherlands pol87.jpg|mini|Kart over Nederland]] [[Fil:The Netherlands compared to sealevel.svg|mini|Nederland utan dike eller over havnivå.]] '''Nederlandsk geografi''' er uvanleg sidan mange landområde er demd opp av mange [[dike]] og ligg under havnivå. I tillegg er landet eit av dei tettast folkesette landa på jorda, rangert på 15. plass, men av desse har berre tre land meir enn 10 millionar innbyggjarar. Nederland er derfor særs urbanisert. Nederland er særs flatt, og ein finn berre moderate høgder heilt søraust i landet. == Landskap == Landet kan generelt delast inn i to område:<ref>Welschen, Ad: Course ''Dutch Society and Culture'', International School for Humanities and Social Studies ISHSS, Universiteit van Amsterdam, 2000-2005.</ref> * det låge og flate landområdet i vest og i nord. Desse landområda, inkludert dei oppdemde [[polder]]ane, [[elvedelta]]a, utgjer om lag halvparten av arealet og er mindre enn ein meter over havnivå, og mange område ligg til og med under havnivå. Ei rekkje [[dike]] mot havet og [[sanddyne]]r vernar Nederland mot havet, og dike langs elvane vernar mot flaum. * dei høgare landområda med mindre åsar i aust og i sør. Sjølv desse områda er stort sett flate og berre lengst sør vert landskapet noko meir kupert ved foten til [[Ardennane]]. Her ligg [[Vaalserberg]], det høgaste punktet i landet med 322,7 meter over havet. == Flaumar == I tidlegare år har kystlinja langs Nederland vorte endra mange gonger, både på grunn av menneskeskapte endringar og på grunn av naturkatastrofar. Flaumen som kanskje gjorde størst innverknad i historisk tid var stormen i 1134 som danna øygruppa [[Zeeland]] i sørvest. [[St. Elizabeth-flaumen i 1421]] førte til at fleire dike brast og danna den 72 km² store flodsletta ''[[Biesbosch]]'' i sør. Den mest nylege flaumen var [[Nordsjøflaumen i 1953]] der 1&nbsp;836 menneske mista livet. Etter dette vart [[Deltaprosjektet]] sett i verk. Katastrofane vart delvis verre på grunn av menneskeleg påverknad. Innbyggjarane drenerte relativt høgtliggande myrområde for å dyrke dei opp. Dette førte til at den opptørka [[torv]]a vart pressa saman og heile terrengnivået sokk. Sidan overflata sokk måtte bøndene utføre meir drenering og torva vart enno meir samanpressa. Dette er enno eit problem i dag. Fram til 1800-talet vart torva i tillegg tatt opp, tørka og nytta til brensel, noko som berre auka problemet. For å verne mot flaum har det vorte gjort ei rekkje tiltak heilt sidan tidleg i mellomalderen. På det første 1000-talet e.kr. vart landsbyar og gardar bygd på menneskeskapte åsar kalla ''terps''. Seinare vart desse kopla saman med hjelp av dike. På 1100-talet dukka det opp lokale byrå kalla ''waterschappen'' eller ''hoogheemraadschappen'' som hadde som virke å oppretthalde vassnivået og verne ein region mot flaum. Desse byråa eksisterer framleis. Etter kvart som terrenget sokk, voks dika og etter kvart vart dei ein del av eit innfløkt system. På 1200-talet vart [[vindmølle]]r nytta til å pumpe vatn ut av området under havnivå. Vindmøllene vart seinare nytta til å drenere innsjøar og dei vidkjende [[polder]]ane vart oppretta. I 1932 vart ''[[Afsluitdijk]]'' bygd ferdig og stengde den tidlegare ''[[Zuiderzee]]'' frå [[Nordsjøen]] og oppretta [[IJsselmeer]]. Han vart ein del av det større [[Zuiderzeeprosjektet]] der fire polderar på totalt 2&nbsp;500 km² vart danna.<ref>{{kjelde www|url=http://www.sdu.nl/staatscourant/gemeentes/gem533nh.htm|utgjevar=www.sdu.nl|tittel=Kerngegevens gemeente Wieringermeer|vitja=21. januar 2008}}</ref> == Deltaprosjektet == [[Fil:Satellite image of the Netherlands in May 2000.jpg|mini|Satellittbilete av Nederland]] {{detaljar|Deltaprosjektet}} Etter [[Nordsjøflaumen i 1953]] vart [[Deltaprosjektet]] oppretta for å gjere slutt på flaumfaren ein gong for alle. Prosjektet starta i 1958 og stod først ferdig i 2002. Det offisielle målet med prosjektet var å redusere flaumfaren i Zeeland til ein gong per 10&nbsp;000 år, og for resten av landet til ein gong per 4&nbsp;000 år. Dette fekk ein til med å byggje 3&nbsp;000 km lange dike ute ved kysten og 10&nbsp;000 km med indre dike, kanalar, elvedike og «deltahøgder», og i tillegg lukke alle [[estuar]]a i Zeeland. Deltaprosjektet er eit av dei største byggprosjekta gjennom historia og vert av [[American Society of Civil Engineers]] rekna som eit av [[dei sju underverka|dei sju moderne underverka]] i verda. Nederland er eit av dei landa som har lide mest av [[klimaendring]]ar. Ikkje berre er stigande havnivå eit problem, men endringar i vêrmønsteret har ført til oftare flaum i elvane. <ref>{{kjelde www| forfattar= Colin Nickerson | tittel = Netherlands relinquishes some of itself to the waters | utgjevar = Boston Globe | dato = 5. desember 2005| url = http://www.boston.com/news/world/europe/articles/2005/12/05/holland_goes_beyond_holding_back_the_tide/ | vitja = 10. oktober 2007}}</ref> == Elvar == {{detaljar|Elvar i Nederland}} Landet er delt inn i to delar av dei tre store elvane [[Rhinen]], hovudgreina hennar [[Waal]] og [[Maas]]. Desse elvane fungerer som naturlege barrièrar mellom tidlegare len og er derfor ofte kulturelle skilje. Fram til nyleg har elvane òg vore eit religiøst skilje med katolikkar i sør og [[kalvinisme|kalvinistar]] i nord. Den sørvestlege delen av Nederland er faktisk eit massiv [[elvedelta]] frå desse elvane og to av sideelvane til [[Schelde]] ([[Westerschelde]] og [[Oosterschelde]]). Berre ei større grein av Rhinen renn nordover og det er [[IJssel]] som munnar ut i [[IJsselmeer]], den tidlegare [[Zuiderzee]]. == Klima == [[Fil:Nordholland SchoorlAnZee 2004 022a.jpg|mini|Kystsanddyner vernar store delar av Nederland frå flaum]] Nederland er kjend for [[kanal]]ane og [[vindmølle]]ne sine, men landet er verken spesielt fuktig eller vindfullt. Det er hovudsakleg kystområda som har noko [[vind]] å snakke om, og dei kan om vinteren få [[storm]] når [[lågtrykk]]a går inn over [[Nordsjøen]]. Dei indre områda har derimot lite vind, og i middel har [[Utrecht]] mindre vind enn [[Paris]]. Vinden merkar ein likevel mest om vinteren når temperaturane ligg like over frysepunktet. Den fuktige lufta gjer sitt til at det kjennest enno kaldare enn det er. Nederland er flatt og har ingen store fjellkjeder aust eller sør for seg, så landet er òg utsett for den kalde [[Sibir]]lufta frå aust om vinteren. Desse kuldeperiodane kan vare fleire veker, og kanalane kan fryse til. Dei er derimot mest vanleg i nordaustlege delar av landet, mot grensa av [[Tyskland]]. Delar av Nederland ligg lågare enn havoverflata, og er berre verna av dika på kysten og i kanalane. Ved særs kraftig uvêr i [[Nordsjøen]] har dette tidlegare ført til [[stormflod]] og store flaumkatastrofar, den siste var [[Nordsjøflaumen i 1953]]. Nærleiken til Nordsjøen hindrar som regel høge temperaturar om sommaren, men når den sørlege kontinentallufta strøymer nordover kan det bli varmt sjølv på kysten. Dei sørvestlege kystområda får som regel mest nedbør om hausten, men dei våtaste områda i Nederland er nasjonalparken Hage Veluwe som har 800-900 mm i året. == Natur == Nederland har 20 nasjonalparkar og hundrevis av andre naturreservat. Dei fleste er eigd av [[Staatsbosbeheer]] og [[Natuurmonumenten]] og inkluderer [[innsjø]]ar, [[lyngheilandskap]], [[skog]]ar, [[sanddyne]]r og andre habitat. I 1871 vart den siste gamle originale skogen (Beekbergerwoud) hogd ned og dei fleste skogane i dag er planta monokulturar av tre som [[furu]] og tre som opphavleg ikkje høyrde heime i Nederland. == Statistikk == {| border=0 width=70% |bgcolor=green colspan=2|'''<span style="color:white;">Nederlandsk geografi</span>''' |- |bgcolor=lightgreen|[[Geografiske koordinatar]]:||bgcolor=Honeydew|{{koord|52|21|N|4|52|E|vising=tittel,pålinje|type:country}} |- |bgcolor=lightgreen|Areal:||bgcolor=honeydew|&nbsp; |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; totalt:||bgcolor=Honeydew|41&nbsp;526 km² |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; land:||bgcolor=Honeydew|33&nbsp;883 km² |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; vatn:||bgcolor=Honeydew|7&nbsp;643 km² |- |bgcolor=lightgreen|Landegrenser, totalt:||bgcolor=Honeydew| 1&nbsp;027&nbsp;km |- |bgcolor=Honeydew|grenseland:||bgcolor=Honeydew|[[Belgia]] (450&nbsp;km), [[Tyskland]] (577&nbsp;km) |- |bgcolor=lightgreen|Kystlinje:||bgcolor=Honeydew|451&nbsp;km |- |bgcolor=lightgreen|Maritime krav:||bgcolor=Honeydew| |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; Økonomisk sone:||bgcolor=Honeydew|200 nautiske mil (370 km) |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; Territorialfarvatn:||bgcolor=Honeydew| 12 nautiske mil (22 km) |- |bgcolor=lightgreen|Høgder:||bgcolor=honeydew|&nbsp; |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; lågaste punkt:||bgcolor=Honeydew| Zuidplaspolder ([[Nieuwerkerk aan den IJssel]]) 7 muh |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; høgaste punkt:||bgcolor=Honeydew| [[Vaalserberg]] 321 m |- |bgcolor=lightgreen|Naturressursar:||bgcolor=Honeydew|[[naturgass]], [[fruktbar jord]], [[petroleum]] |- |bgcolor=lightgreen|Arealbruk:||bgcolor=honeydew|&nbsp; |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; dyrkbark mark:||bgcolor=Honeydew|25% |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; permanente avlingar:||bgcolor=Honeydew|3% |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; permanent enger:||bgcolor=Honeydew|25% |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; skogområde:||bgcolor=Honeydew|8% |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; anna:||bgcolor=Honeydew|39% (1996) |- |bgcolor=lightgreen|Irrigert land:||bgcolor=Honeydew|6&nbsp;000 km² (1996 estimat) |- |bgcolor=lightgreen|Naturfarar:||bgcolor=Honeydew|Flaum frå elvane og sjøen er ein konstant trugsel. Det omfattande systemet av dike, demningar og sanddyner vernar om lag ein halvdel av landet frå flaum under dei kraftige haust- og vinterstormane frå nordvest. |- |bgcolor=lightgreen|Miljøproblem:||bgcolor=Honeydew|Vassforureining i form av [[tungmetall]], organisk avfall og næringsstoff som [[nitrat]] og [[fosfat]]. Luftforureining frå køyretøy og raffineri. Sur nedbør. |- |bgcolor=lightgreen|Internasjonale miljøavtalar:||bgcolor=honeydew|&nbsp; |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; delaktig i avtalar som omhandlar:||bgcolor=Honeydew|Luftforureining, Antarktisk miljøvernsprotokoll, Antarktis-avtalen, biologisk mangfald, klimaendringar, ørkenspreiing, utryddingstrua dyreartar, miljømodifisering, miljøfarleg avfall, havrett, dumping til sjøs, bevaring av marint liv, forbod mot atomprøvespreningar, vern av ozonlaget, skipsforureining, tropisk tømmer, våtmarksområde, kvalfangst. |- |bgcolor=Honeydew|&nbsp; signert, men ikkje ratifisert:||bgcolor=Honeydew|Luftforureining ved persistente organiske stoff, biologisk mangfald og [[Kyotoavtalen]]. |} == Sjå òg == * [[Øyar i Nederland]] * [[Regionar i Nederland]] * [[Byar i Nederland]] * [[Provinsar i Nederland]] == Kjelder == {{fotnoteliste}} <div class="references-small"> * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Geography of the Netherlands|Geography of the Netherlands]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 16. februar 2008.'' ** ''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene:'' ***Welschen, Ad: Course ''Dutch Society and Culture'', International School for Humanities and Social Studies ISHSS, Universiteit van Amsterdam, 2000-2005. </div> == Bakgrunnsstoff == * [http://www.netherlands.info/Geography.html Geografi på netherlands.info] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070314021020/http://www.netherlands.info/Geography.html |date=2007-03-14 }} {{Europeisk geografi}} [[Kategori:Nederlandsk geografi| ]] 1c6x6mmphinf12hogvv23m4omuin1ah Sellanrå turisthytte 0 84394 3666249 3438269 2026-08-14T14:09:31Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666249 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Sellanrå turisthytte''' er ei hytte i [[Nordmarka]] i [[Oslo kommune]]. Hytta blir drive av [[Friluftsklubben]] og er den einaste turisthytta i Nordmarka som har forsyningar og proviant i tillegg til overnatting. Hytta var bygd til arbeiderforeininga ved [[Tiedemanns Tobaksfabrik]]. Namnet Sellanrå er henta frå [[Knut Hamsun]] sin roman ''[[Markens Grøde]]''. Hytta er no eigd av [[Ferd]], men Friluftsklubben leiger hytta for kr. 0,- per år mot å halde ho ved like. Sellanrå ligg på Raudløkkollen i «[[Maridalsalpane]]» nord for [[Maridalsvannet|Maridalsvatnet]] i Nordmarka. Greiast kjem ein til Sellanrå frå Skar i Maridalen, via umerka sti mellom Øyungskollen og Furumokollen til Sellanrå. Alternativt kjem ein til hytta frå [[Movatn]] via garden Tømte. Sellanrå ligg 460 meter over havet, på toppen av ein ås og har utsyn mot vest og nord. Ein ser [[Jonsknuten]], [[Gaustatoppen]] og [[Norefjell]] på ein klår dag. Kven som helst kan overnatte på hytta, men ein må tinge henne og folk som ikkje er medlemmer av Friluftsklubben må betale eit depositum for å få nøkkel. == Bakgrunnsstoff == *[http://friluftsklubben.no/Sellanraa.html Sellanrå turisthytte] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070625062420/http://friluftsklubben.no/Sellanraa.html |date=2007-06-25 }} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Nordmarka]] [[Kategori:Turisthytter i Oslo]] kczdq62ov7mnr9e8sp3qgy8q0ikvp1u Høge Tatra 0 96331 3666378 3500762 2026-08-15T10:17:18Z TU-nor 12071 3666378 wikitext text/x-wiki {{omdirigering|Vysoké Tatry}} {{infoboks fjell | bilete =Tatry_Panorama01xxx.jpg | bilettekst = Panorama av Høge Tatra, fjella frå venstre til høgre: [[Gerlachovský štít]], [[Batizovský štít]], Kačací štít, Končistá, Gánok, Vysoká og [[Rysy]] | land = Slovakia | land1= Polen | fjellkjede = Dei austlege Tatrafjella | høgd = Gerlachovský štít, 2655 | kart = High Tatras - location map.svg | karttekst = Plasseringa til Høge Tatra i Slovakia og Polen. }} '''Høge Tatra''' ([[slovakisk]] og [[tsjekkisk]] ''Vysoké Tatry'', [[polsk]] ''Tatry Wysokie'') er ei fjellkjede på grensa mellom [[Slovakia]] og [[Polen]]. Dei er ein del av [[Dei austlege Tatrafjella]]. == Skildring == Høge Tatra har 11 toppar utan 2500 meter over havet er i lag med [[Dei sørlege Karpatane]] dei einaste fjella med [[Alpane|alpin]] karakter i heile [[Karpatane]], som har ei lengd på 1200 km. Den største delen og alle dei høgaste toppane ligg i Slovakia. Den høgaste toppen er [[Gerlachovský štít]] på 2655 moh. Mange sjeldne og [[endemisk]]e dyr- og planteartar finst i Høge Tatra, i tillegg til store rovdyr som [[bjørn]], [[gaupe]], [[mår]], [[ulv]] og [[rev]]. Området er ein kjend vintersportstad. Av skistader finn ein [[Štrbské pleso]], [[Starý Smokovec]] og [[Tatranská Lomnica]] i Slovakia og [[Zakopane]] i Polen. Byen [[Poprad]] er inngangen til dei slovakiske feriestadane. Den første europeiske nasjonalparken som kryssa landegrenser vart grunnlagd her, Tatra nasjonapark eller [[Tatranský národný park]] i Slovakia i 1948 og [[Tatrzański Park Narodowy]] i Polen i 1954. == Fjelltoppar == === Høgaste toppar === [[Fil:Mountaineers in High Tatry mountains winter.jpg|mini|Dei alpine fjella i Høge Tatra trekkjer til seg mange fjellklatrar]] [[Fil:Skalnata chata.jpg|mini|Fjellhytter, slik som denne på veg opp til [[Lomnický štít]] er vanleg å sjå i Høge Tatra.]] Dei femten høgaste toppane i Høge Tatra, alle i Slovakia, er:<ref>{{kjelde www| utgjevar = Matej Lednár | url = http://www.slovenska-republika.com/data/oldsites/povrch.htm | tittel = ''Najvyššie pohoria Slovenska''| dato = 2003 | språk = slovakisk | vitja = 2. juni 2007}}</ref> {| class="wikitable" |- !Fjelltoppar!!Høgd (m) |- | [[Gerlachovský štít]] | 2655 |- | Gerlachovská veža | 2642 |- | [[Lomnický štít]] | 2633 |- | Ľadový štít | 2627 |- | Pyšný štít | 2623 |- | Zadný Gerlach | 2616 |- | Lavínový štít | 2606 |- | Malý Ľadový štít | 2602 |- | Kotlový štít | 2601 |- | Lavínová veža | 2600 |- | Malý pyšný štít | 2591 |- | Veľká Litvorová veža | 2581 |- | Strapatá veža | 2565 |- | Kežmarský štít | 2556 |- | [[Vysoká i Tatrafjella|Vysoká]] | 2547 |} === Kjende toppar === * [[Kriváň]] * [[Rysy]], grenseovergang mellom Slovakia og Polen. == Fjellvatn == * [[Morskie Oko]] - 1395 moh, 51 m djup * [[Czarny Staw pod Rysami]] - 1583 m, 76 m djup. * [[Wielki Staw Polski]] - 1664 m, 79 m djup. * [[Štrbské pleso]] - 1347 m, 20 m djup. * [[Veľké Hincovo pleso]] - 1945 m, 54 m djup. [[Fil:Zabia dolina lake.jpg|mini|center|600px|''Veľké Žabie pleso (Mengusovské)'', vatn i Žabiadalen]] [[Fil:Panorama High Tatras from Poprad.jpg|mini|center|900px|Panorama av Høge Tatra frå [[Poprad]]]] == Kjelder == <div class="references-small"> * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:High Tatras|High Tatras]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. mai 2008.'' </div> {{fotnoteliste}} * The Tatras: High, Western, Bela's (1:50,000 hiking map) BBKart/Marco Polo 2005. == Bakgrunnsstoff == {{Commons|High Tatra Mountains|High Tatras}} * [http://www.tatry.sk/ tatry.sk] * [http://www.tatry.org/ tatry.org] * [http://www.summitpost.org/areal/range/154185/high-tatra-vysoke-tatry-group.html Høge Tatra på Summitpost.org] Images: * [http://www.vysoketatry.com/mapy/mapy/mapy.html Forskjellige kart] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Fjellkjeder i Polen]] [[Kategori:Fjellkjeder i Slovakia]] [[Kategori:Fjellkjeder i Karpatane]] ihkix5ckrf04kewxtpocx6in30xford Stavanger Turistforening 0 115387 3666264 3530368 2026-08-14T14:26:06Z HerVal7752 105842 Malar 3666264 wikitext text/x-wiki {{infoboks verksemd}} '''Stavanger Turistforening''' ('''STF''') er eit lokallag av [[Den Norske Turistforening]] (DNT). STF har nær 18&nbsp;000 medlemmer, og 32 hytter i [[Rogaland]], [[Vest-Agder]], [[Aust-Agder]] og [[Telemark]]. Mellom hyttene er kring 1&nbsp;000 km sti varda og merkt med den raude T'en. Blant dei mest kjende hytter til SFT er [[Haukeliseter]] og [[Preikestolhytta]]. I tillegg til å byggje og drifte hytter og løyper, arrangerer STF også mange turar, kurs og andre arrangement. I 2005 vart det arrangert over 300 turar og andre arrangement. STF har også ei aktiv ungdomsgruppe, tilknytt DNT-Ung. == Historie == Stavanger Turistforening vart stifta i 1887. Den første hytta, Vartskestadmoen, vart reist i 1891, og utover i 1900-åra fekk Laget eit godt utbygd hytte- og rutenett. == Stavanger Turistforening sine hytter == * [[Bakken gard]] * [[Vartskestadmoen]] * [[Blåfjellenden]] * Børsteinen * Eidavatn * [[Flørli]] (2 hytter, Flørlistølen og Flørli turiststasjon) * Grasdalen * Haukeliseter * Holmavatn * Hovatn * Kringlevatn * Krossvatn * Kvanndalen * Kvilldal * Langavatn * Litle Aurådal * Melands Grønahei * Mostøl * Nilsebu * [[Preikestolhytta]] * Sandsa * Sandvatn * Stakken * Storevatn * Storsteinen * Stranddalen * Støle * Taumevatn * Tomannsbu * Vassdalstjørn * Viglesdalen * [[Ådneram]] '''Utleigehytter:''' * Flørlistølen * [[Gaudland]] * Heiberghytta Grautheller * Skåpet * Vatnegården ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{manglar kjelder|dato=2026}} ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Den Norske Turistforening]] [[Kategori:Organisasjonar skipa i 1887]] [[Kategori:Friluftsliv i Rogaland]] [[Kategori:Friluftsliv i Agder]] [[Kategori:Friluftsliv i Telemark]] [[Kategori:Stavanger kommune]] [[Kategori:Kultur i 1887]] [[Kategori:1887 i Noreg]] 1jflg6yrhszeyu46lx331o7bfvyopbo DNT Indre Østfold 0 115388 3666265 3529484 2026-08-14T14:29:01Z HerVal7752 105842 Malar 3666265 wikitext text/x-wiki {{infoboks verksemd}} '''DNT Indre Østfold''' er eit lokallag av [[Den Norske Turistforening]] (DNT). Laget vart stifta 16. februar 2005 som ''Smaalenene Turistforening''. Ho dekkjer ni kommunar i [[Østfold]]: [[Hobøl kommune|Hobøl]], [[Spydeberg kommune|Spydeberg]], [[Trøgstad kommune|Trøgstad]], [[Askim kommune|Askim]], [[Skiptvet kommune|Skiptvet]], [[Rakkestad kommune|Rakkestad]], [[Eidsberg kommune|Eidsberg]], [[Marker kommune|Marker]] og [[Rømskog kommune|Rømskog]]. ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Den Norske Turistforening]] [[Kategori:Skipingar i 2005]] [[Kategori:Friluftsliv i Østfold]] smg2jck1lhqtn6esgftb33xtkndbn3v 3666266 3666265 2026-08-14T14:29:19Z HerVal7752 105842 HerVal7752 flytte sida [[Smaalenene Turistforening]] til [[DNT Indre Østfold]]: Nytt namn f.o.m. 2007 3666265 wikitext text/x-wiki {{infoboks verksemd}} '''DNT Indre Østfold''' er eit lokallag av [[Den Norske Turistforening]] (DNT). Laget vart stifta 16. februar 2005 som ''Smaalenene Turistforening''. Ho dekkjer ni kommunar i [[Østfold]]: [[Hobøl kommune|Hobøl]], [[Spydeberg kommune|Spydeberg]], [[Trøgstad kommune|Trøgstad]], [[Askim kommune|Askim]], [[Skiptvet kommune|Skiptvet]], [[Rakkestad kommune|Rakkestad]], [[Eidsberg kommune|Eidsberg]], [[Marker kommune|Marker]] og [[Rømskog kommune|Rømskog]]. ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Den Norske Turistforening]] [[Kategori:Skipingar i 2005]] [[Kategori:Friluftsliv i Østfold]] smg2jck1lhqtn6esgftb33xtkndbn3v DNT Oslo og Omegn 0 115405 3666268 2729563 2026-08-14T14:31:12Z HerVal7752 105842 Malar 3666268 wikitext text/x-wiki {{infoboks verksemd}} '''DNT Oslo og Omegn''' er det største medlemslaget av [[Den Norske Turistforening]] (DNT). DNT Oslo og Omegn eig og driv ei rad turisthytter, blant anna i [[Oslomarka]]. == Se også == * [[Sinnerdamshytta]] ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Den Norske Turistforening]] [[Kategori:Friluftsliv i Oslo]] hgbksqk0ar5xv67k5wizs0uqs9wawr1 3666269 3666268 2026-08-14T14:31:32Z HerVal7752 105842 HerVal7752 flytte sida [[DNT Oslo og omegn]] til [[DNT Oslo og Omegn]]: Feilstava tittel 3666268 wikitext text/x-wiki {{infoboks verksemd}} '''DNT Oslo og Omegn''' er det største medlemslaget av [[Den Norske Turistforening]] (DNT). DNT Oslo og Omegn eig og driv ei rad turisthytter, blant anna i [[Oslomarka]]. == Se også == * [[Sinnerdamshytta]] ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Den Norske Turistforening]] [[Kategori:Friluftsliv i Oslo]] hgbksqk0ar5xv67k5wizs0uqs9wawr1 Belá i Slovakia 0 128556 3666385 3072239 2026-08-15T10:22:53Z TU-nor 12071 3666385 wikitext text/x-wiki {{Infoboks elv |namn = Belá |bilete = Belá river (Slovakia).jpg |bilettekst = Belá |utspring = [[Høge Tatra]] |munning = [[Váh]] |land = Slovakia |lengd = 22 |høgd_utspring = |høgd_munning = |middelvassføring = 3.48 |nedslagsfelt = 244 |sideelvar = |byar = }} '''Belá''' er ei 22 km lang elv nord i [[Slovakia]]. Ho er ei av sideelvane til [[Váh]] frå høgre, og munnar ut i henne ved byen [[Liptovský Hrádok]]. Elva har to kjelder, ''Tichý potok'' og ''Kôprovský potok'' som begge renn ned frå [[Høge Tatra]]. Dei renn saman og dannar Belá nær [[Podbanské]], ein del av byen [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]]. {{spire|geografi|Slovakia}} [[Kategori:Elvar i Slovakia]] 1bdklpx6eo7i3zpy7qq8ra0klt9vssx Poprad 0 129809 3666367 3618359 2026-08-15T10:10:40Z Ranveig 39 +Distrikt 3666367 wikitext text/x-wiki {{om||elva med same namn|Popradelva}} {{geoboks|by |våpen = Coat of Arms of Poprad.svg |fylketype = Kraj |fylke = [[Prešov kraj|Prešov]] |distrikt = Poprad okres |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1250 |høgd = 672 |postnummer = 058 01 |retningsnummer = 421-52 |bilnummer = PP }} '''Poprad''' ([[tysk]] ''Deutschendorf'') er ein by nord i [[Slovakia]] ved foten av [[Høge Tatra]]fjella. Han er den største byen i regionen [[Spiš]] og den tiande største i heile Slovakia. Han har om lag 50&nbsp;000 innbyggjarar. Byen har eit historisk sentrum og ved byen ligg den internasjonale [[Poprad-Tatry lufthamn]]. Byen er òg første stasjon på Tatranská elektrická železnica-jernbanen. == Historie == Historisk var området opphavleg busett av slavarar, men [[karpattyskarar|tyskarar]] koloniserte området på 1200-talet, og Poprad vart i hovudsak ein tysk by. Frå 1412 til 1770 vart byen og [[Szepes fylke]] [[pantelån]]t til [[Polen]], og Polen var delvis ansvarleg for utviklinga der. Poprad vart første gong nemnd i skriftlege kjelder frå 1256, og i 690 år, fram til 1946 var han berre ein av fleire nabobyar som i dag utgjer den moderne byen. Dei andre delane av byen er Matejovce, Spišská Sobota, Veľká og Stráže pod Tatrami. I 1999 søkte Poprad om å vere vertskap til [[vinter-OL 2006]], men tapte for [[Torino]] i [[Italia]]. {{stack|[[Fil:Stadscentrum_Poprad_-_Slovakije.jpg|mini|Hovudplassen i Poprad.]]}} == Innbyggjarar == {{SK|pop}} == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Poprad|Poprad]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 14. april 2009.'' {{refslutt}} ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Slovakia]] [[Kategori:Spiš]] 3pimkz7svaeo26fed0s40mibiza680k 3666400 3666367 2026-08-15T10:36:27Z TU-nor 12071 3666400 wikitext text/x-wiki {{om||elva med same namn|Popradelva}} {{geoboks|by |våpen = Coat of Arms of Poprad.svg |fylketype = Kraj |fylke = [[Prešov kraj|Prešov]] |distrikt = Poprad okres |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1250 |høgd = 672 |postnummer = 058 01 |retningsnummer = 421-52 |bilnummer = PP }} '''Poprad''' ([[tysk]] ''Deutschendorf'') er ein by nord i [[Slovakia]] ved foten av [[Høge Tatra]]fjella. Han er den største byen i regionen [[Spiš]] og den tiande største i heile Slovakia. Han har om lag 50&nbsp;000 innbyggjarar. Poprad er hovudsete i distriktet [[Poprad okres]] i regionen [[Prešov kraj]]. Byen har eit historisk sentrum og ved byen ligg den internasjonale [[Poprad-Tatry lufthamn]]. Byen er òg første stasjon på Tatranská elektrická železnica-jernbanen. == Historie == Historisk var området opphavleg busett av slavarar, men [[karpattyskarar|tyskarar]] koloniserte området på 1200-talet, og Poprad vart i hovudsak ein tysk by. Frå 1412 til 1770 vart byen og [[Szepes fylke]] [[pantelån]]t til [[Polen]], og Polen var delvis ansvarleg for utviklinga der. Poprad vart første gong nemnd i skriftlege kjelder frå 1256, og i 690 år, fram til 1946 var han berre ein av fleire nabobyar som i dag utgjer den moderne byen. Dei andre delane av byen er Matejovce, Spišská Sobota, Veľká og Stráže pod Tatrami. I 1999 søkte Poprad om å vere vertskap til [[vinter-OL 2006]], men tapte for [[Torino]] i [[Italia]]. {{stack|[[Fil:Stadscentrum_Poprad_-_Slovakije.jpg|mini|Hovudplassen i Poprad.]]}} == Innbyggjarar == {{SK|pop}} Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Poprad''' || 56 157 || 52 862 || 49 855 |- |} == Kjelder == {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Poprad|Poprad]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 14. april 2009.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Poprad]] [[Kategori:Kommunar i Poprad okres|Poprad]] [[Kategori:Spiš]] cu337xrfcjetjhgzd2t0x25jc9obvmk 3666413 3666400 2026-08-15T11:04:47Z Ranveig 39 3666413 wikitext text/x-wiki {{om||elva med same namn|Popradelva}} {{geoboks|by |våpen = Coat of Arms of Poprad.svg |fylketype = Kraj |fylke = [[Prešov kraj|Prešov]] |distrikt = Poprad okres |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1250 |høgd = 672 |postnummer = 058 01 |retningsnummer = 421-52 |bilnummer = PP }} '''Poprad''' ([[tysk]] ''Deutschendorf'') er ein by nord i [[Slovakia]] ved foten av [[Høge Tatra]]fjella. Han er den største byen i regionen [[Spiš]] og den tiande største i heile Slovakia. Han har om lag 50&nbsp;000 innbyggjarar. Poprad er hovudsete i distriktet [[Poprad okres]] i regionen [[Prešov kraj]]. Byen har eit historisk sentrum og ved byen ligg den internasjonale [[Poprad-Tatry lufthamn]]. Byen er òg første stasjon på Tatranská elektrická železnica-jernbanen. == Historie == Historisk var området opphavleg busett av slavarar, men [[karpattyskarar|tyskarar]] koloniserte området på 1200-talet, og Poprad vart i hovudsak ein tysk by. Frå 1412 til 1770 vart byen og [[Szepes fylke]] [[pantelån]]t til [[Polen]], og Polen var delvis ansvarleg for utviklinga der. Poprad vart første gong nemnd i skriftlege kjelder frå 1256, og i 690 år, fram til 1946 var han berre ein av fleire nabobyar som i dag utgjer den moderne byen. Dei andre delane av byen er Matejovce, Spišská Sobota, Veľká og Stráže pod Tatrami. I 1999 søkte Poprad om å vere vertskap til [[vinter-OL 2006]], men tapte for [[Torino]] i [[Italia]]. {{stack|[[Fil:Stadscentrum_Poprad_-_Slovakije.jpg|mini|Hovudplassen i Poprad.]]}} == Innbyggjarar == {{SK|pop}} Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Poprad''' || 56 157 || 52 862 || 49 855 |- |} == Kjelder == {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Poprad|Poprad]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 14. april 2009.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj]] [[Kategori:Kommunar i Poprad okres]] [[Kategori:Spiš]] ojbryufizy03wbut2kkfrjz7yqpqgmf Piz Varuna 0 144306 3666301 3050371 2026-08-14T16:48:20Z Ooligan 121677 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Piz Varuna nord.jpg]] → [[File:Piz Canton nord.jpg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Piz Varuna hidden 3666301 wikitext text/x-wiki {{Geoboks|fjell | namn = Piz Varuna | bilete = Piz Canton nord.jpg | bilettekst = Nordsida | høgdenivå = 3453 | kart = Switzerland location map.svg | primærfaktor = 222 | primærfaktor merknad = mot [[Piz Bernina]] | kartposisjon = Sveits | land = Sveits| land1 = Italia | fjellkjede = [[Berninafjella]] | lat_d = 46 | lat_m = 21 | lat_s = 08 | lat_NS = N | long_d = 9 | long_m = 59 | long_s = 35 | long_EW = E }} '''Piz Varuna''' er eit 3&nbsp;453 meter høgt fjell i [[Berninafjella]] på grensa mellom [[Sveits]] og [[Italia]]. Toppen er den høgste i eit mindre fjellmassiv, dei andre toppane i massivet er Piz Canton (3&nbsp;110 m), Cima Val Fontanà (3&nbsp;070 m) samt Sasso Rosso (3&nbsp;416 m). Isbreane på Piz Varuna flyt mot nord gjennom ''Vadret da Varuna'' ned i [[Palübreen]], og mot aust gjennom ''Vadret da Canton'' og dalen Val Varuna ned i sveitsiske ''Valposchiavo''. ''Vedretta di Varuna'', som ligg lengst sør, renn på om lag ti år gjennom dalen Val Malenco i retning Italia. Tidlegare strekte eit brearm seg gjennom Val Tempesta i Val d’Ursé i Valposchiavo. Til straks etter [[2. verdskrigen]] gjekk grensa mellom Italia og Sveits over Piz Varuna langs [[vasskilje]]t over Vedretta di Varuna til Cima Val Fontanà. Grunna bortsmeltinga av breane vart grensa omlagt, til gunst for Italia. ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Piz Varuna|Piz Varuna]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 13. desember 2009.'' </div> {{Autoritetsdata}} {{SORTERINGSNYKEL:Varuna}} [[Kategori:Fjell i Alpane]] [[Kategori:Fjell i Sveits]] [[Kategori:Fjell i Italia]] [[Kategori:Fjell i Lombardia]] [[Kategori:Fjell i Graubünden]] [[Kategori:Internasjonale fjell i Europa]] rivxx2ji9ete8vnxjrbnz3djehxh6b9 3666342 3666301 2026-08-15T07:16:41Z Ranveig 39 Flikk 3666342 wikitext text/x-wiki {{Geoboks|fjell | namn = Piz Varuna | høgdenivå = 3453 | kart = Switzerland location map.svg | primærfaktor = 222 | primærfaktor merknad = mot [[Piz Bernina]] | kartposisjon = Sveits | land = Sveits| land1 = Italia | fjellkjede = [[Berninafjella]] | lat_d = 46 | lat_m = 21 | lat_s = 08 | lat_NS = N | long_d = 9 | long_m = 59 | long_s = 35 | long_EW = E }} '''Piz Varuna''' er eit 3&nbsp;453 meter høgt fjell i [[Berninafjella]] på grensa mellom [[Sveits]] og [[Italia]]. Toppen er den høgste i eit mindre fjellmassiv, dei andre toppane i massivet er Piz Canton (3&nbsp;110 m), Cima Val Fontanà (3&nbsp;070 m) samt Sasso Rosso (3&nbsp;416 m). Isbreane på Piz Varuna flyt mot nord gjennom Vadret da Varuna ned i [[Palübreen]], og mot aust gjennom Vadret da Canton og dalen Val Varuna ned i sveitsiske Valposchiavo. Vedretta di Varuna, som ligg lengst sør, renn på om lag ti år gjennom dalen Val Malenco i retning Italia. Tidlegare strekte eit brearm seg gjennom Val Tempesta i Val d’Ursé i Valposchiavo. Til straks etter [[2. verdskrigen]] gjekk grensa mellom Italia og Sveits over Piz Varuna langs [[vasskilje]]t over Vedretta di Varuna til Cima Val Fontanà. Grunna bortsmeltinga av breane vart grensa omlagt, til gunst for Italia. ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Piz Varuna|Piz Varuna]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 13. desember 2009.'' </div> {{Autoritetsdata}} {{SORTERINGSNYKEL:Varuna}} [[Kategori:Fjell i Alpane]] [[Kategori:Fjell i Sveits]] [[Kategori:Fjell i Italia]] [[Kategori:Fjell i Lombardia]] [[Kategori:Fjell i Graubünden]] [[Kategori:Internasjonale fjell i Europa]] rak1wrqbd2eqnd2s794x6vo084b26uf Norske Intelligenz-Seddeler 0 170005 3666384 3665201 2026-08-15T10:22:47Z Ranveig 39 Bilde m. bildetekst i infoboks, i staden for duplisering. Fjerna bladlenkjer, sidan han ikkje blei aktivert. 3666384 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis|bilete=Norske Intelligenz-Seddeler.jpg|bilettekst=Framsida til første nummer av Norske Intelligenz-Seddeler, frå den 25. mai 1763. Datoen var delvis skriven for hand, noko som tyder på at avisa var klår før utgjevingsdatoen var det. }} '''''Norske Intelligenz-Seddeler''''' var [[Noreg]]s første [[avis]]. Ho tok til å koma ut i [[Christiania]] den 25. mai 1763. I førstinga kom ho ut ein gong i veka, frå 1805 kom ho ut to gongar vekentleg, og frå 1830 av var ho kvardagsavis. == Grunnlegging == Grunnleggjar og første redaktør av avisa var [[Samuel Conrad Schwach]] frå [[Pommern]]. Schwach hadde oppnådd løyve til å driva [[Trykkjeri|trykkeri]] i 1758, etter at han hadde gifta seg med enka til den tidlegare privilegiuminnehavaren.<ref>Hermann August Scheibler, ''Bogtrykkerkunstens og avisernes historie'' (Kristiania: Fabritius, 1910), 70.</ref> For å driva ei [[adresseavis]] i det [[Danmark-Noreg|dansk-norske]] [[einevelde]] måtte ein i utgangspunktet ha privilegium. Schwach søkte derimot aldri noko slikt, men fann heller påskot til utgjeving i at det ikkje fanst nokon som hadde [[privilegium]] for annonsetrykking. Dette argumentet var gyldig nok for [[Øvrighet|øvrigheita]], som avviste ei tidleg interessehevding frå privilegiumsinnehavaren for [[adressekontor]] i [[København]]. == Finansiering og samarbeidspartnarar == Til fordel for Schwach var det nok òg at han hadde fleire støttesplarar blant finans- og embetsmannseliten i Christiania, særleg [[magistrat]]president [[Nicolai Feddersen]].<ref>Svennik Høyer, ''Pressen mellom teknologi og samfunn: norske og internasjonale perspektiver på pressehistorien fra Gutenberg til vår tid'' (Oslo: Universitetsforlaget, 1995), 122.</ref> Det har jamvel vore påstått at Feddersen var den eigentlege initiativtakaren til bladet.<ref>Øyvin Davidsen, ''Et 200-års minne: Om grunnleggelsen av regelmessig pressevirksomhet i Norge: en studie omkring utgivelsen av Norske Intelligenz-Seddeler 25.mai 1763, og innledningen til varig gjensidighet mellem pressen og næringslivet'' (Oslo: Norsk Høyrepresse, 1963), 21.</ref> ''Nordske Intelligenz-Sedler'', som avisa heit frå og med nr. 1 1764, vart då òg mellom anna finansiert av sponsing frå Feddersen og andre rike borgarar, samt stadig meir av annonseinnsettinga, som på sitt mest ekstreme kunne fylla heile avisa.<ref>{{Citation |title=Øystein Idsø Viken, «'Et blad som fører norsk beretning' – Ein intensjonal påstand mot strukturelle tesar gjeldande nyhendekonjunkturane i Norske Intelligenz-Seddeler 1763–74», ''Fortid'' (2009) nr. 1, 62. |url=http://www.fortid.no/fortid_web/fortid_0109.pdf |accessdate=2010-11-23 |archive-date=2012-04-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120401022934/http://www.fortid.no/fortid_web/fortid_0109.pdf |url-status=yes }}</ref> Det har vidare òg vorte hevda at «Schwachs Foretagende har nydt Understøttelse av Regjeringen» gjennom å få utbetalt til sitt trykkeri «300 Daler af det Offentlige».<ref>Ludvig Daae, ''Det gamle Christiania: 1624–1814'' (Christiania: Cappelen, 1891), 209.</ref> Når det gjeld [[opplag]]somfanget skal Schwach i 1765 ha hevda at han trykka 200 eksemplar av avisa, men at berre halvparten vart seld.<ref>Knut Sprauten, ''Oslo bys historie: Byen ved festningen – Fra 1536 til 1814'' (Oslo; J.W. Cappelens Forlag AS, 1992), 426.</ref> Avisa gjekk dermed med «forliis», og Schwach sette faremoment ved framtida til avisa.<ref>[http://www.nb.no/avis/programvare/vis_sider.php?publisert=&vis_tiffbilde=&modus=sok&tittel=URN:NBN:no-nb_digavishefte_22&aarstall=1764&maaned=12&dag=26 Norske Intelligenz-Seddeler 1764, nr. 52].</ref> Krinsen rundt Feddersen skal òg ha gripi inn i det [[redaksjon]]elle. I den andre [[årgang]]en av avisa fortel ei gruppe som kallar seg «Intelligenz-Væsenet» at dei tek over det redaksjonsansvaret. Dette var dei same som òg kalla seg seg «De Tænkende», og som ifølgje [[Øvin Davidsen]] «har tatt del i den første planleggelse av innholdet i Norske Intelligenz-Seddeler.»<ref>Øyvin Davidsen, ''Et 200-års minne'', 18.</ref> «Intelligenz-Væsenet» «hadde visselig tænkt seg det nye ukebladet nærmest som et organ for de litterære interesser», har [[Edvard Bull d.e.]] peikt på, og avisa ber tydeleg preg av det.<ref>Edvard Bull d.e. og Valborg Sønstevold, ''Kristianias historie: Utgit til 300-aars jubileet 1924 av Kristiania kommune'' (Kristiania: I hovedkommission hos J. W. Cappelen, 1936), 190.</ref> Dette overoppsynet vara berre i sytten nummer. I august same år igjen vart redaksjonsansvaret likevel på ny tatt over av ein anonym person som kalla seg «Opsyns-Manden». Denne perioden vara fram til august 1766, og stoffet i perioden blir av same Bull omtala som «kort sagt, litt tørt og kjedelig».<ref>Bull d.e. og Sønstevold, ''Kristianias historie'', 192.</ref> === Satsing på nyhende === Bladet var dei første tiåra ikkje større enn fire sider, noko det hadde sams med dei øvrige norske adresseavisene som etter kvart kom til. Stoffet var, forutan annonsar, sett saman av ulike tekstar, ofte innsendt frå foreksjellig hald. Dette kunne vera poetiske eller litterære komposisjonar, eller innlegg om ulike tema, som [[økonomi]] og [[teologi]], [[moral|moralske avhandlingar]] nokre kritiske innlegg, sjølv om dei stort sett alltid var retta som [[polemikk]] mot privatpersonar. Elles vart det òg prenta mindre [[nyhende]] heilt frå byrjinga av, og i 1766, då Schwach hadde teke over det redaksjonelle igjen, byrja ein to-årig periode der det vart prenta nyhende i eit omfang som gjer at avisa òg må kunne karakteriserast som Noregs første [[Nyhende|''nyhende''avis]]. Oppsvinget i talet på prenta nyhende heng ikkje saman med skifte i prentefridomspolitikken og kom nok difor av redaksjonelle prioriteringar for å auka salstala, som altså ikkje var gode nok. Som Schwach sjølv skriv i 1768: «alle vil have Nyt».<ref>''[http://www.nb.no/avis/programvare/vis_sider.php?publisert=&vis_tiffbilde=&modus=sok&tittel=URN:NBN:no-nb_digavishefte_22&aarstall=1768 Norske Intelligenz-Seddeler'' 1768, nr. 1.'']''</ref> Det vart dessutan prenta nyhende frå fleire andre stader i landet, noko som nok viser at redaktøren òg ønskte å utvida tingarkrinsen geografisk.<ref>{{Citation |title=Øystein Idsø Viken, «'Et blad som fører norsk beretning'», 62–65 |url=http://www.fortid.no/fortid_web/fortid_0109.pdf |accessdate=2010-11-23 |archive-date=2012-04-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120401022934/http://www.fortid.no/fortid_web/fortid_0109.pdf |url-status=yes }}</ref> Strategien ser derimot ikkje ut til å ha lukkast, mellom anna grunna konkurranse frå [[adressekontor]] og nye [[adresseavis]]er i fleire av dei andre store byane i samtida. === Redaksjonsline === Den redaksjonelle lina i ''Norske Intelligenz-Seddeler'' var likevel forsiktig fram til 1814. Ved eit tidleg tilfelle, nr. 8 1766, førelåg det likevel planar om å prenta ein artikkel som myndigheitene fann så utfordrande at dei [[sensur]]erte han bort, og avisa kom ikkje kom ut med meir enn halvparten av det vanlege sideomfanget. Det var då heller ikkje snakk om noko fullstendig underdanig redaksjonell haldning i avisa. I eit anna tilfelle, ettar at Schwach i nummer 37 1772 hadde tatt inn eit kritisk innlegg om manglande norsk [[bank]]vesen og [[akademi]] frå [[Gustavus Strømboe]], under pseudonymet «von Westen», forlanga [[stiftamtmann]]en at Schwach no måtte senda avisa til han for førehandssensur. Førsensur stridde imot nye lovforordningar, utstedt av Danmark-Noregs mellombelse diktator [[Johann Friedrich Struensee]], og Schwach valde heller å senda stiftamtmannen eit nummer med to blanke sider. «For denne uforskammethet fikk han 20 rdl. i mulkt og måtte for fremtiden finne sig i censur», har [[Haakon Fiskaa]] vist til.<ref>Haakon M. Fiskaa, ''Den norske presse før 1850'' bd. 3 av ''Norsk pressemuseums skrifter'' (Fredrikstad : Institutt for journalistikk, 1985), 16.</ref> === Vidare historie === Avisa skifta namna fleire gonger, frå 1807 heit ho Christiania Intelligentssedler. ''Norske Intelligenz-Seddeler'', som avisa seinare ofte har vorte kalla, heit avisa faktisk berre første nummer, ifrå nr. 2 1763 vart namnet skifta til ''Norske Intelligenz-Sedeler'' og med nr. 5 1763 til ''Nordske Intelligenz-Sedeler''. Frå og med nr. 1 1764 var namnet ''Nordske Intelligenz-Sedler''. Bladet vart seld til [[Christiania Opfostringshus]], «Waisenhuset», i 1815. Seinare redaktørar var mellom anna [[Anton Schjødt]] (1834–1857), [[Siegwart Petersen]] (1861–1878) og [[Hartvig Lassen]] (1880–1883). I 1890 vart bladet teke over av [[Hjalmar Løken]], som gjorde det til eit organ for [[venstre]]rørsla og [[regjering]]a til [[Gunnar Knudsen]]. Avisa vart gitt ut fram til [[1920]], då ho gjekk opp i [[Verdens Gang (1868–1923)]]. ==Kjelder== <references/> {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Aviser skipa i 1763]] [[Kategori:Aviser nedlagde i 1920]] [[Kategori:1763 i Noreg]] [[Kategori:1920 i Noreg]] 32v0u2t1bznhz6xqxsud049aum5bu3g Mary Lou Williams 0 200794 3666241 3666131 2026-08-14T13:30:53Z Ranveig 39 /* Tilbakevending til musikken */ 3666241 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikar |bilete=(Portrait of Mary Lou Williams, CBS studio, New York, N.Y., ca. Apr. 1947) (LOC) (5189929932).jpg |bilettekst=Mary Lou Williams kring 1947. <!--|bilete=Mary Lou Williams (Gottlieb 09231).jpg|bilettekst=Mary Lou Williams ca. 1946--> }} '''Mary Lou Williams''' ({{levde|8. mai|1910|28. mai|1981|Williams, Mary Lou|fødenamn=Mary Alfrieda Scruggs}}) var ein amerikansk [[jazz]]pianist, komponist og arrangør. Ho var ei viktig føregangskvinne i arbeidet for likeverd mellom kjønna innom jazzmusikken,<ref>Helmut Weihsmann [http://sendungsarchiv.o94.at/get.php/094pr3481 Frauen im Jazz], Radio Orange 94.0 (29. mai 2009)</ref> og var «den einaste [[Stride-piano|stride-pianisten]] som lik [[Duke Ellington|Ellington]] stadig moderniserte stilen og til sist orienterte seg mot moderne [[harmonikk]].»<ref name="KAMP">Wolf Kampmann ''Reclams Jazzlexikon''. Stuttgart 2003, s. 556</ref> Ho skreiv hundrevis av komposisjonar og [[Arrangement i musikk|arrangement]] og spelte inn over hundre plater (i 78, 45 og LP-format).<ref>Kernodle, Tammy L. ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams,'' (2004); {{ISBN|1-55553-606-9}}</ref> Williams skreiv og arrangerte musikk for [[Duke Ellington]] og [[Benny Goodman]], og var ein venn, mentor og lærar for [[Thelonious Monk]], [[Charlie Parker]], [[Miles Davis]], [[Tadd Dameron]], [[Bud Powell]] og [[Dizzy Gillespie]]. Ho er kjend for å ha konvertert til katolisismen i 1954. Dette førte til ein musikalsk pause og ei seinare omlegging i naturen til musikken hennar. Ho heldt fram med å framføra og arbeidde som filantrop, pedagog og ungdomsmentor fram til ho døydde i 1981. == Bakgrunn == Williams var fødd i [[Atlanta]] i [[Georgia]] som den andre av elleve barn. Ho voks opp i East Liberty-kvarteret i [[Pittsburgh]] i Pennsylvania.<ref name=":0">{{Cite book |last=Driggs |first=Frank |url=https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 |title=Kansas City Jazz : From Ragtime to Bebop—A History |last2=Haddix |first2=Chuck |date=2005 |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=9780195307122 |location=Oxford |page=[https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 67] |oclc=57002870}}</ref> Som barn var ho i stand til å spela enkle melodiar, og som treåring byrja ho læra å spela piano av mor si.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180315071301/https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|arkivdato=March 15, 2018|verk=Biography|vitja=March 5, 2018}}</ref><ref name="The Kansas City Star">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Mary Lou Williams var nøydd til å spela piano for andre frå ein svært ung alder; dei kvite naboane hennar kasta murstein inn i huset hennar heilt til Williams byrja å spela piano i heimane deira.<ref name="auto">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Som seksåring bidrog ho til å støtta dei ti halvsyskena sine ved å spela på festar.<ref name="Wilson">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref> Ho byrja å opptre offentleg i sjuårsalderen, då ho blei kjend som «The Little Piano Girl» i Pittsburgh.<ref name="folkways.si.edu">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=March 6, 2018}}</ref> == Karriere == I 1922, som 12-åring, la Williams ut på ein turne i underhaldningskjeda [[Orpheum Circuit]]. I løpet av det neste året spelte ho med [[Duke Ellington]] og det tidlege bandet hans, The Washingtononians. Ho blei profesjonell musikar då ho var 15, og nemnde på [[Lovie Austin]] som den største innverknaden sin.<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams,'' Pantheon Books, p. 29 (2000); {{ISBN|0-375-40899-1}}</ref><ref name="auto" /> Ein gong spelte ho med [[McKinney's Cotton Pickers]] på Harlem's Rhythm Club klokka tre om natta. [[Louis Armstrong]] kom inn i rommet og stoppa opp for å lytta til henne, før han ifølgje Williams «picked me up and kissed me.»<ref name="Kitten">{{cite magazine|url=http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|title=No Kitten on the Keys|magazine=Time|access-date=27. juni 2018|date=26. juli 1943|archive-date=30. september 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160930183014/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|url-status=live}}</ref> Ho gifta seg med jazzsaksofonisten [[John Overton Williams]] i november 1927.<ref name=":2">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho møtte han på ein konsert i Cleveland, der han leidde gruppa si, Syncopators, og flytta saman med han til Memphis i Tennessee. Han starta eit band i Memphis, der Williams var med på piano. I 1929 tok 19 år gamle Williams over leiarskapen av bandet då mannen hennar tok imot ein invitasjon til å bli med i [[Musikaren Andy Kirk|Andy Kirk]] sitt band i Oklahoma City. Williams følgde så ektemannen til Oklahoma City, men spelte ikkje med bandet. Gruppa, Andy Kirk's Twelve Clouds of Joy,<ref name=":22">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> flytta til [[Tulsa]] i Oklahoma, der Williams, når ho ikkje verka som musikar, hadde arbeid med å transportera lik for eit gravsferdsbyrå. Då The Clouds of Joy tok imot eit langvarig engasjement i [[Kansas City i Missouri]], drog Williams dit saman med mannen. Ho byrja å spela med bandet, og blei òg arrangør og komponist for det. Ho gav Kirk songar som «Froggy Bottom», «Walkin’ and Swingin’», «Little Joe from Chicago», «Roll 'Em» og «Mary's Idea».<ref name=":3">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=18. oktober 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja= 4. mars 2020}}</ref> Williams var arrangør og pianist for opptak i Kansas City (1929) Chicago (1930) og New York City (1930). Under ei reise til Chicago spelte ho inn «Drag ‘Em» og «Night Life» som pianosoloar. Ho brukte artistnamnet «Mary Lou» etter forslag frå [[Jack Kapp]] i [[Brunswick Records]].<ref>Max Jones ''Jazz Talking: Profiles, Interviews, and Other Riffs on Jazz Musicians,'' Da Capo Press, 2000, p. 190; {{ISBN|0-306-80948-6}}</ref> Platene selde raskt, og Williams blei nasjonalt kjend. Kort tid etter opptakssuksessen blei ho den permanente andrepianisten til Kirk, og spelte solokonsertar og verka som frilansarrangør for [[Earl Hines]], [[Benny Goodman]] og [[Tommy Dorsey]]. I 1937 produserte ho ''In the Groove'' (Brunswick), eit samarbeid med [[Musikaren Dick Wilson|Dick Wilson]], og Benny Goodman bad henne skriva ein bluessong for bandet hans. Resultatet var «Roll ’Em"», eit [[Boogiewoogie|boogie-woogie]]-stykke basert på blues. Han følgde opp «Camel Hop», med namn etter Goodman sin radioshowsponsor [[Camel cigarettes]]. Goodman prøvde å få Williams under kontrakt til å skriva berre for han, men ho takka nei, og valde å jobba som frilansar i staden.<ref>Karin Pendle, ''American Women Composers,'' Routledge, 1997, p. 117; {{ISBN|90-5702-145-5}}</ref> [[Fil:Teagarden,_Mary_Lou_Williams,_Tadd_Dameron,_Hank_Jones,_Dizzy_Gillespie_(Gottlieb).jpg|høgre|mini|Williams i leilegheita si med [[Jack Teagarden]], [[Tadd Dameron]], [[Hank Jones]] og Dizzy Gillespie.]] [[Fil:(Portrait of Imogene Coca, Mary Lou Williams, and Ann Hathaway, between 1938 and 1948) (LOC) (5476587972).jpg|mini|[[Imogene Coca]], Mary Lou Williams og Ann Hathaway mellom 1938 og 1948.]] I 1942 forlet Williams, som hadde skild lag med ektemannen, Twelve Clouds of Joy og vende tilbake til Pittsburgh.<ref name=":4">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Bandkameraten Harold «Shorty» Baker følgde henne dit, og dei to danna eit ensemble med seks medlemmar som inkluderte [[Art Blakey]] på trommer. Etter ein konsert i Cleveland forlet Baker gruppa for å bli med i [[Duke Ellington]] sitt band. Williams drog med gruppa til [[New York by|New York]], og drog deretter til Baltimore, der ho og Baker gifta seg. Ho reiste saman med Ellington og arrangerte fleire melodiar for han, inkludert «Trumpet No End» (1946), hennar versjon av «Blue Skies» av [[Irving Berlin]].<ref>Duke Ellington ''Music Is My Mistress,'' Da Capo Press, 1976, p. 169; {{ISBN|0-306-80033-0}}</ref> Ho overtydde òg Ellington om å framføra «Walkin’ and Swingin’». Før eit år var gått hadde ho likevel forlate Baker og gruppa og vendt tilbake til New York. Williams tok jobb ved Café Society Downtown, starta radioshow ''Mary Lou Williams' Piano Workshop''<ref name=":42">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> som gjekk kvar veke på [[WNEW-FM|WNEW]], og byrja å rettleia og samarbeida med yngre [[bebop]]-musikarar som [[Dizzy Gillespie]] og [[Thelonious Monk]]. I 1945 komponerte ho bebop-hitten «In the Land of Oo-Bla-Dee» for Gillespie.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|tittel=IN THE LAND OF OO-BLA-DEE|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200226134937/https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|arkivdato=February 26, 2020|forfattar=Media|førenamn=Mountain|språk=en|verk=Ejazzlines.com|vitja=March 4, 2020}}</ref> «I løpet av denne perioden kom Monk og ungane til leilegheita mi kvar natt klokka fire, eller henta meg på kaféen etter at eg hadde fullført det siste showet mitt, og me spelte og veksla idear til midt på dagen eller seinare,» sa Williams seinare i ''[[Melody Maker]]''.{{Mrk|During this period Monk and the kids would come to my apartment every morning around four or pick me up at the Café after I'd finished my last show, and we'd play and swap ideas until noon or later}} I 1945 komponerte Williams den klassiske ''[[Zodiac Suite]]'', der kvar av dei tolv delane korresponderte til eit stjerneteikn, og var tilsvarande dediserte til fleire av dei musikalske kollegane hennar, mellom anna [[Billie Holiday]] og [[Art Tatum]].<ref>{{Cite book |last=Griffin |first=Farah Jasmine |title=Harlem Nocturne |date=2013 |publisher=BasicCivitas Books |isbn=978-0-465-01875-8 |pages=163 |author-link=Farah Griffin}}</ref> Ho spelte inn suiten med Jack Parker og [[Al Lucas]], og framførte han 31. desember 1945 på The Town Hall i New York City med eit orkester og tenorsaksofonisten [[Ben Webster]].<ref name="Swing">{{Cite book |last=Yanow |first=Scott |url=https://books.google.com/books?id=ntabwaEh2uQC&pg=PA220 |title=Swing |publisher=Miller Freeman |year=2000 |isbn=978-1-61774-476-1 |pages=220– |access-date=November 8, 2017}}</ref> I 1952 tok Williams imot eit tilbod om å opptre i England, og enda opp med å bli berande i Europa i to år.<ref name=":32">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref> På denne tida hadde musikkarrieren gjort Williams mentalt og fysisk utmatta. == Omvending til katolisismen == Ein tre år lang pause frå å framføra byrja då ho plutseleg trakk seg unna pianoet under ein konsert i Paris i 1954.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190403115737/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=April 3, 2019|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho drog tilbake til USA og konverterte til katolisismen i 1954, saman med kona til Dizzy Gillespie, Lorraine. I tillegg til å vera fleire timar i messer, gav ho hovudsakleg av energien sin til Bel Canto Foundation, ein innsats som ho sette i gang med å bruka sparepengane sine og hjelp frå venar til å gjera leilegheita i [[Hamilton Heights]] til eit overgangshus for fattige og musikarar som sleit med avhengnad. Ho tente òg pengar til overgangshuset gjennom ein bruktbutikk i Harlem i ei årrekkje. Pausen hennar kan ha blitt utløyst av døden til den langvarige venen og studenten hennar [[Charlie Parker]] i 1955, som òg leid av avhengnad det meste av livet.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|tittel=A Woman's Place: The Importance Of Mary Lou Williams' Harlem Apartment|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191220194543/https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|arkivdato=December 20, 2019|forfattar=Kernodle|førenamn=Tammy|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Prestane John Crowley og fader Anthony hjelpte til med å overtala Williams til å byrja med musikk att. Dei sa til henne at ho kunne fortsette å tena Gud og den katolske kyrkja ved å nytta til den unike gåva ho hadde til å lage musikk.<ref name="auto2">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Gillespie overtalte henne også til å byrja å spela att, og det gjorde ho ved [[Newport Jazz Festival]] i 1957 med Gillespie sitt band.<ref name=":33">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref><ref name=":1">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> I 1958 var ho ei av berre tre kvinner på det berømte fotografiet av jazzstjerner kjent som ''A Great Day i Harlem''. Fader Peter O'Brien, ein katolsk prest, blei ein nær ven og manageren hennar på 1960-talet.<ref name=":12">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> Gillespie introduserte henne òg til biskopen [[John Wright]] i Pittsburgh. O'Brien hjelpte Williams med å oppretta nye konsertstader for jazz på ei tid då ikkje meir enn to klubbar i Manhattan tilbaud jazz på fulltid. I tillegg til klubbarbeidet spelte ho på høgskular, danna sitt eige plateselskap og forlag, grunnla [[Pittsburgh Jazz Festival]] (med hjelp frå biskopen) og opptredde på TV. Biskop Wright let henne undervisa på [[Seton-La Salle Catholic High School|Seton High School]] på byen North Side. Her skreiv ho den fyrste messa si, ''The Pittsburgh Mass''. Seinare blei Williams den fyrste jazzkomponisten til å skriva eit liturgisk jazz-tingingsverk for kyrkja.<ref>{{Cite news|last=Sullivan|first=Mark|date=2008-11-21|title=A Forgotten Story: Jazz Finds Religion in Pittsburgh|work=Pittsburgh Catholic|url=https://thecatholicnewsarchive.org/?a=d&d=TPC20081121-01.2.55&e=-------en-20--1--txt-txIN--------|access-date=2021-06-30}}</ref> == Tilbakevending til musikken == [[Fil:Mary_Lou_Williams_©Lynn_Gilbert.jpg|mini|Mary Lou Williams fotografert i 1978 av [[Lynn Gilbert]].]] Etter pausen sin skreiv og framførte Williams verket ''Black Christ of the Andes'', basert på ein [[hymne]] til ære for den peruanske helgenen [[Martin de Porres]], og to andre korte verk, ''[[Anima Christi]]'' og ''Praise the Lord''.<ref name="Shocking Omissions">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|tittel=Shocking Omissions: Mary Lou Williams' Choral Masterpiece|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191214195125/https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|arkivdato=December 14, 2019|forfattar=Gathright|førenamn=Jenny|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det blei fyrst framført i november 1962 i St. Francis Xavier-kyrkja i Manhattan. Ho spelte inn stykket i oktober året etter.<ref name="Shocking Omissions" /> Gjennom 1960-talet konsentrerte Williams komponistverk sitt om heilag musikk, hymnar og messer. Ei av messene, ''Music for Peace'', blei koreografert av [[Alvin Ailey]] og framført av Alvin Eiley Dance Theatre som ''Mary Lou's Mass'' i 1971.<ref>{{Cite news|date=March 16, 2010|title=Mary Lou's Mass|work=Alvin Ailey American Dance Theater|url=https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|url-status=live|access-date=March 5, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083559/https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Om verket, sa Ailey, «Om det kan vera ei Bernstein-messe, ei Mozart-messe eller ei Bach-messe, kvifor kan det ikkje vera ei Mary Lou-messe?»<ref name="NPR.org">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=May 6, 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=5. mars 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=6. mars 2018}}</ref> Williams framførte ein revidert versjon av ''Mary Lou's Mass'', det mest anerkjente verket sitt, på ''The Dick Cavett Show'' i 1971.<ref>{{Cite book |last=Briscoe |first=James R. |url=https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |title=Contemporary Anthology of Music by Women |publisher=[[Indiana University Press]] |year=1997 |isbn=0-253-21102-6 |location=Indianapolis |page=388 |access-date=6. mars 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192458/https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |archive-date=22. november 2020 |url-status=live}}</ref> Ho vitja òg barneprogammet ''[[Sesame Street]]'' i 1975. Williams gjorde mykje innsats for å arbeida med ungdomskor for å framføra verka sine, inkludert ''Mary Lou's Mass'' ved [[St. Patrick's Cathedral i New York|St. Patrick's Cathedral]] i New York i april 1975 framfor eit publikum på over tre tusen.<ref name="auto3">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det var fyrste gongen at ein jazzmusikar spelte i denne kyrkja.<ref name="The Kansas City Star2">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Ho skipna ei veldedig organisasjon og opna bruktbutikkar i [[Harlem]], og gav innteninga, i lag med ti prosent av inntekta si, til musikarar i naud. Ein artikkel frå ''Time'' i 1964 skreiv: «Mary Lou tenkjer på seg sjølv som ein «soul»-spelar — ein måte til å seia at ho aldri går langt unna melodien og bluesen, men er sparsam med gospelharmoni og -rytme. ‘Eg ber gjennom fingrane når eg speler,’ seier ho. ‘Eg får den der gode «soul-sounden», og eg prøver å røra ved åndene til folk.’»{{mrk|{{lang|en|Mary Lou thinks of herself as a 'soul' player — a way of saying that she never strays far from melody and the blues, but deals sparingly in gospel harmony and rhythm. 'I am praying through my fingers when I play,' she says. 'I get that good "soul sound", and I try to touch people's spirits.'}} }}<ref name="time 1964">{{cite magazine|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|title=The Prayerful One|magazine=Time|date=21. februar 1964|access-date=November 13, 2008|archive-date=January 1, 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20090101082325/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|url-status=dead}}</ref> Ho spelte på [[Monterey Jazz Festival]] i 1965, med ei jazzfestivalgruppe.<ref name=":43">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=6. mars 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=4. mars 2020}}</ref> Gjennom 1970-talet bløma karrieren til Williams. Ho gav ut mange album, inkludert som solopianist og kommentator på ''The History of Jazz''. Ho vende tilbake til Monterey Jazz Festival i 1971. Ho spelte òg jamleg om kvelden i [[Greenwich Village]] på The Cookery, ein ny klubb driven av den tidlegare sjefen hennar frå Café Society, [[Barney Josephson]]. Dette spelet blei òg teke opp. Williams spelte firhendig piano med [[Avantgarde|avantgardepianisten]] [[Cecil Taylor]] i Carnegie Hall den 17. april 1977.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200423225529/https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=23. april 2020|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|språk=en-US|verk=JazzTimes|vitja=4. mars 2020}}</ref> Trass i spenninga mellom Williams og Taylor på scenen, blei framføringa deira gjeven ut på eit konsertalbum med tittelen ''Embraced''.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190322222315/https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=March 22, 2019|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|verk=JazzTimes|vitja=22. mars 2019}}</ref> Williams underviste skulebarn om jazz.<ref name="auto4">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho tok så imot ei utnemning av [[Duke University]] som residerande artist (frå 1977 til 1981), og underviste i jazzhistorie med fader O'Brien og leia [[Duke Ambassadors|Duke Jazz Ensemble]].<ref>{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 4, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200518095129/https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=May 18, 2020|issn=0362-4331}}</ref> Med ein lett undervisingsbyrde kunne ho òg ha mange konsert- og festivalopptredenar, leia verkstader med ungdomar, og i 1978 opptre i [[Det kvite huset i Washington, D.C.|Det kvite huset]] for president [[Jimmy Carter]] og gjestane hans.<ref name=":44">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho deltok ved [[Benny Goodman]] sin 40-årsdagskoncert i [[Carnegie Hall]] i 1978.<ref name=":44" /> == Seinare år == Den siste innspelinga til Williams, ''Solo Recital'' (Montreux Jazz Festival, 1978), tre år før ho døydde, hadde ein [[medley]] som inkluderte [[spirituals]], [[ragtime]], blues og [[Swing-jazz|swing]]. Andre høgdepunkt er omarbeidinga hennar av «Tea for Two», «Honeysuckle Rose», og dei to komposisjonane hennar «Little Joe from Chicago» og «What's Your Story Morning Glory». Andre verk er mellom anna «Medley: The Lord Is Heavy», «Old Fashion Blues», «Over the Rainbow», «Offertory Meditation», «Concerto Alone at Montreux» og «The Man I Love». I 1980 grunnla ho Mary Lou Williams Foundation.<ref name="Foundation">{{Kjelde www|url=http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20060629015423/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|arkivdato=June 29, 2006|forfattar=<!--Not stated-->|vitja=28. juni 2022|nettstad=The Mary Lou Williams Foundation}}</ref> I 1981 døydde Mary Lou Williams av blærekreft i [[Durham i Nord-Carolina|Durham]] i Nord-Carolina, 71 år gammal.<ref name=":45">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=4. mars 2020}}</ref> Dizzy Gillespie, Benny Goodman og Andy Kirk var i gravferda hennar i St. Ignatius Loyola-kyrkja.<ref name="folkways.si.edu2">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=6. mars 2018}}</ref> Ho blei gravlagd ved Calvary Catholic Cemetery i Pittsburgh.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|tittel=Jesuits in Britain|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201122192459/https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|arkivdato=November 22, 2020|vitja=January 19, 2020}}</ref> Då Mary Lou Williams såg tilbake på livet sitt sa ho: «Eg gjorde det, ikkje sant? Gjennom skit og lort.»{{Mrk|{{lang|en|I did it, didn't I? Through muck and mud.}} }}<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams'' (2001), s. 379.</ref> Ho vart kjend som "første dame på jazztastaturen".<ref>{{Cite news|title=Mary Lou Williams, First Lady of Keyboard Jazz|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083011/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Williams var ei av dei fyrste kvinnene som fekk suksess innan jazz.<ref name="First">{{Cite journal|last=Handy|first=D. Antoinette|last2=Williams|first2=Mary Lou|date=1980|title=First Lady of the Jazz Keyboard|journal=The Black Perspective in Music|volume=8|issue=2|pages=195–214|doi=10.2307/1214051|jstor=1214051}}</ref> Det siste symfoniverket hennar for blåsarar, ''History...'', som blei rekonstruert og gjenkomponert av Anthony Kelley ved Duke, hadde urpremiere i 2024.<ref>Program Notes, Duke Wind Symphony performance, 13 April 2024</ref> == Pianist og komponist == Som pianist forbløffa ho med eit kraftig anslag og uthaldande spel; kritikarar som [[Hugues Panassié]] konstaterte at ho spelte «som ein mann.»<ref>H. Panassié, ''Le Jazz Hot'', sitert etter Dahl s. 77, jfr. også Dahl s. 44 og 88.</ref> Tidleg i karrieren var ho influert av [[Fats Waller]], [[Earl Hines]] og [[Art Tatum]], men tok opp utviklinga frå [[ragtime]] til [[post-bop]] i den meisterlege stilen sin. Det som karakteriserte ho frå start til slutt var ei smittande [[Swing-jazz|swingkjensle]].<ref>Kunzler, Jazzlexikon, s. 1291 f.</ref> Til saman skreiv Mary Lou Williams over 350 songar og lengre komposisjonar, og ei lang rekke kjente jazzmusikarar spelte stykka hennar. Døme er [[Jimmy Lunceford]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Louis Armstrong]] («Cloudy», «Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm», «Walkin' and Swingin»), [[Cab Calloway]], [[Bob Crosby]] («Ghost of Love», «Toadie Toodle»), [[Tommy Dorsey]] («Little Joe from Chicago»), [[Ella Fitzgerald]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Dizzy Gillespie]] («In the Land of Oobladee»), [[Honi Gordon]] («Why», «Walkin' Out the Door»), Earl Hines, [[Nat King Cole]] («Little Joe from Chicago», «Satchel Mouth Baby»), [[Casa Loma Orchestra]] («What’s Your Story, Morning Glory», «Walkin' and Swingin'»), [[Red Norvo]] («Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm») og [[Sarah Vaughan]] («Black Coffee»).<ref>som etter [[Leonard Feather]] si meining er ein variant av den tidlegare «What’s Your Story, Morning Glory»; jfr. Feather/Gitler s. 698.</ref> == Ettermæle == I fleire tiår blei Williams rekna «som den største kvinnelege jazzmusikaren».<ref name="KAMP" /> [[Martin Kunzler]] slo fast at «før [[Carla Bley]] og [[Toshiko Akiyoshi]] har inga anna kvinne i jazzen hatt ein så sentral posisjon som pianisten – og i enno høgare grad komponisten og arrangøren – Mary Lou Williams.»<ref>Kunzler ''Jazz-Lexikon'', s. 1291</ref> Først mot slutten av livet sitt opplevde ho at det viktige bidraget hennar til jazzmusikken blei æra av det jamne publikum – blant musikarar hadde ho vore ei legenda allereie frå swing-perioden på 1930-talet.<ref>Jfr. [[Down Beat]] 10. april 1955, jfr. Dahl s. 246</ref> Duke Ellington sa at Mary Lou Williams var evig aktuell.<ref name="name">«perpetually contemporary», sitert etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> Om seg sjølv sa ho: :«Ingen kan putte meg i ein stilbås. Eg har lært av mange menneske. Eg endrar meg heile tida. Eg eksperimenterer for å halde meg oppdatert, å høyre kva dei andre gjer. Eg prøver til og med å halde meg eit lite steg framom slik at eg lik ein spegel kan vise dei kva som snart kjem til å hende.»<ref>«No one can put a style on me. I've learned from many people. I change all the time. I experiment to keep up with what is going on, to hear what everybody else is doing. I even keep a little ahead of them, like a mirror that shows what will happen next» etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> [[Count Basie]] følte berre konkurranse.<ref>«Anytime she was in the neighborhood I used to find myself another little territory, because Mary Lou was tearin' everybody up», sitert i Mary Lou Williams-biografien på ''All About Jazz''</ref> Saksofonisten [[Buddy Tate]] sa i eit intervju i dokumentarfilmen ''Music on My Mind'': «Ho spela så alle desse mennene blei smågutar. Ho visste det ikkje sjølv, men ''dei'' visste det.»<ref>«She was outplaying all those men. She didn’t think so but they thought so.» sitert etter ''All About Jazz''</ref> Livet til Mary Lou Williams er dokumentert i Joanne Burke sin film ''Music on My Mind'' (1989). I 1994 blei ho æra i dokumentarfilmen «A Great Day in Harlem». ''Kennedy Center'' i [[Washington D.C.]] har ein årleg jazzfestival for kvinner med namnet ''Mary Lou Williams Women in Jazz Festival''. Legatet ''Mary Lou Williams Foundation'' som blei bygd opp av formuen hennar går til å støtte unge musikarar frå seks til tolv år. == Prisar og utmerkingar == * Guggenheim-stipend, 1972<ref>{{Cite book |last=Kernodle |first=Tammy Lynn |url=https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |title=Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams |publisher=[[Northeastern University Press]] |year=2004 |isbn=1-55553-606-9 |location=Boston |page=247 |access-date=6. mars 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192502/https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |archive-date= 22. november 2020 |url-status=live}}</ref> og 1977. * Nominert i 1971 til Grammyprisen for Best Jazz Performance - Group, for albumet ''Giants'', Dizzy Gillespie, Bobby Hackett, Mary Lou Williams<ref>{{Cite news|title=The Envelope: Hollywood's Awards and Industry Insider|work=[[Los Angeles Times]]|url=http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|url-status=live|access-date=2. oktober 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305014024/http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|archive-date=5. mars 2017}}</ref> * Æresgrad frå [[Fordham University]] i New York i 1973<ref name="NPR.org2">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=6. mai 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=5. mars 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=6. mars 2018}}</ref> * Æresgrad frå [[Rockhurst College]] i Kansas City i 1980.<ref name="Mary Lou Williams">{{Kjelde www|url=http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306142308/http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=March 6, 2018|verk=The Pendergast Years|vitja=March 5, 2018}}</ref> * I 1981 mottok ho Duke University's Trinity Award for tenester for universitetet, ein pris som blei stemd fram av studentane ved Duke University.<ref name="Wilson2">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=30. mai 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref><ref name="folkways.si.edu3">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=6. mars 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=6. mars 2018}}</ref> ==Diskografi== ===Som leiar=== {| class="wikitable sortable" |- !År !! Tittel !! Plateselskap |- | 1945 || ''[[Zodiac Suite|The Zodiac Suite]]'' || [[Folkways Records|Asch]] Records |- | 1945 || ''Town Hall '45: The Zodiac Suite'' ||Vintage Jazz Classics 1993) |- | 1951 || ''Mary Lou Williams'' || [[Atlantic Records|Atlantic]] |- | 1953 || ''The First Lady of the Piano'' || [[Vogue Records|Vogue]] |- | 1953 || ''A Keyboard History'' || [[Jazztone]] |- |1954 |Mary Lou |EmArcy |- | 1959 ||''Messin' 'Round in Montmartre'' || [[Storyville Records|Storyville]] |- | 1964 || ''[[Mary Lou Williams (Mary Lou Williams album)|Mary Lou Williams / Black Christ of the Andes]]'' || Mary/ [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1970 || ''Music for Peace'' || Mary |- | 1975 || ''Mary Lou's Mass'' || Mary |- | 1970 || ''From the Heart'' || [[Chiaroscuro Records|Chiaroscuro]] |- | 1974 || ''Zoning'' || Mary / [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1975 || ''Free Spirits'' || [[Steeplechase Records|Steeplechase]] |- | 1976 || ''Live at the Cookery'' || Chiaroscuro 1994 |- | 1977 || ''Embraced'' with [[Cecil Taylor]] || [[Pablo Records|Pablo Live]] |- | 1977 || ''My Mama Pinned a Rose on Me'' || Pablo 1978 |- | 1977 || ''Live at the Keystone Korner'' || [[Highnote Records|HighNote]] 2002 |- | 1977 || ''A Grand Night For Swinging'' || High Note, 2008 |- | 1978 || ''Solo Recital'' || Pablo |- | 1978 || ''Marian McPartland's Piano Jazz with Guest Mary Lou Williams''|| Jazz Alliance 2004 |- | 1978 || ''Nice Jazz 1978 ''|| Black And Blue 2016 |- | 1979 || ''At Rick's Café Americain'' || Storyville 1999 |} ===Som gjesteartist=== ; Med Dizzy Gillespie * ''[[Dizzy Gillespie at Newport]]'' (Verve, 1957) * ''[[Giants (1971)|Giants]]'' (Perception, 1971) med [[Bobby Hackett]] ; Med [[Buddy Tate]] * ''[[Buddy Tate and His Buddies]]'' (Chiaroscuro, 1973) ==Merknadar== {{merknadar}} == Kjelder == {{reflist}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 4. desember 2011.'' {{refslutt}} {{refopning}} *''Delar av denne artikkelen bygger på «[[:en:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. august 2026.'' {{refslutt}} == Litteratur == * Linda Dahl: ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams''. University of California Press, Berkeley 1999 * [[Leonard Feather]] og [[Ira Gitler]], ''The Biographical Encyclopedia of Jazz''. Oxford/New York 1999, ISBN 978-0-19-532000-8 * Tammy L. Kernodle: ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams''. 2004 * Martin Kunzler: ''Jazzlexikon. Band 2''. Rowohlt, Reinbek 2002 (2. opplag), ISBN 3-499-16513-9 * Len Lyons: ''The great Jazz Pianists''. Da Capo, 1983, s.67 (intervju fra 1977) == Bakgrunnsstoff == {{Commons}} * [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html Webside] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050901163601/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html |date=2005-09-01 }} hos Rutgers University, med [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html diskografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110511080512/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html |date=2011-05-11 }} * [http://www.ratical.org/piano4all/transcriptions.html#MLL_S Pianotranskripsjoner] av Dave Ratcliffe * [http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ Biografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110727070143/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ |date=2011-07-27 }} på ''Mary Lou Williams Foundation'' * [http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=14734 Bob Jacobson om ''Black Christ of the Andes''] på Allaboutjazz * [http://www.ratical.org/MaryLouWilliams/MMiview1954.html Intervju Max Jones: ''Mary Lou Williams – a life story''.] I: ''Melody Maker'', bind.30, april/juni 1954 {{Autoritetsdata}} [[Kategori:USA-amerikanske jazzpianistar]] [[Kategori:USA-amerikanske jazzkomponistar‎]] [[Kategori:Folk frå Pittsburgh]] [[Kategori:Musikarar frå 1900-talet]] [[Kategori:Komponistar frå 1900-talet]] [[Kategori:Moglege framsideartiklar]] 0oeu0rtm6p100ihuia4e26twcqnc5si Bakken gard 0 209591 3666251 3249169 2026-08-14T14:11:37Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666251 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = BakkenVåningshusLite.jpg |bilettekst = Våningshuset, Bakken fjellgard, ferdig oppført 1931, restaurert 2019-2020. Bilete frå juni 2020. }} [[Fil:Bakken kai.jpg|mini|Bakken kai]] '''Bakken gard''' er ein nedlagt [[fjellgard]] ved nordsida av [[Lysefjorden i Ryfylke]]. [[Stavanger Turistforening]] driftar våningshuset som ei sjølvbetjent hytte for fotturistar. Staden ligg ca. 18 kilometer inn i Lysefjorden, bratt opp frå sjøen, 173 moh. Han ligg i rutenettet for fotturar rundt Lysefjorden, mellom Preikestolen fjellstue og Songedalen fjellgard. Gangvegen mot vest til Preikestolen fjellstue går via [[Bratteli]], og mot aust til Songedalen via [[Songesand]]. Ved sjøen ligg Bakken kai, som har anløp av hurtigbåt og turistferje. Frå kaien går det ein [[taubane]] for varetransport opp til garden. Tidlegare har plassen vore nemnt Songesandbakken og Svebakken. ''Sve'' tyder garden som blei rydda.<ref name="sve"/> == Historie == Det er funne sommarløer frå første halvdelen av 1600-talen på staden. Ein reknar at rydding av garden tok til frå slutten av 1700-åra<ref name="hansen-9"/> og eit første fjøs er datert til 1792.<ref name="hansen-14"/> Grunneigar i området var bispesetet i Kristiansand, men jorda var bygsla til bonden som drifta hovudgarden i Songesand. Bakken var frå starten ein husmannsplass under Songesand, kjøpt fri i 1841.<ref name="hansen-19"/> Etter det var busettarane på Bakken leiglendingar og betalte mellom 10 og 20 kroner årleg i jordleige til bispesetet. Midt på 1920-talet kjøpte Bakken-folket garden med utmark. Den økonomiske avkastinga av gardsdrifta kunne komme av sal av overskot av smør, kjøtt og vadmål. Elles hadde folket tilskot frå jakt og fiske til eiget bruk. Garden gav grunnlag for ca. seks til sju kyr, 20-30 sauer og lam, samt geiter. Den siste generasjonen dreiv med to kyr, og dei siste åra utan geiter.<ref name="hansen-101"/> I dette området var det vanleg å bruke innmarka til korndyrking fram til [[første verdskrigen]], men på Bakken dyrka dei ikkje opp innmarka før verdskrigen og folket der kjøpte alltid korn til hushald. I tillegg til grasfôr frå innmarka, brukte dei gras samla til fjells i utmark, lauv, skav og lyng om naudsynt til husdyrhaldet. Det var aldri nytta hest eller maskinar til gardsdrifta, men den næraste elva Skurvåna (Brattliåna) gav kraft til kvern, sagbruk og elektrisitetsproduksjon. Den siste bonden på garden bygde kraftverket. Ei smie var plassert under ein hellar ikkje langt frå gardsbygningane. Den første taubanen blei installert ca. 1935 og i 1937 blei kaien bygd slik at rutebåten DS «Høgsfjord 1» kunne legge til for å losse varer og sette av passasjerer. Under [[andre verdskrigen]] blei Bakken og næraste husmannsplass brukt til motstandsarbeid. Bakken gard var turmål for fotturistar gjennom heile 1900-talet, mest sommarstid og i påsken.<ref name="hansen-9"/> Så mange som 100-200 årlege gjestar vart tatt i mot av vertskapet på garden, slik at Bakken kan kallast turiststasjon lenge før Stavanger Turistforening tok over drifta frå hausten 2018.<ref name="dnt"/> Den siste eigaren av Bakken, [[Johannes Bakken]], flytta frå garden i 1973. Han gav eigedomen med utmark, ca. 20&nbsp;000 mål, samt bygningane til [[Forsand kommune]].<ref name="hansen-148"/> Lausøyre, gardsinventar og upubliserte skriftlige arbeid blei tatt hand om av Forsand bygdemuseum. Gjenstandane frå garden utgjer det meste av utstillinga på museet.<ref name="museum"/> == Kjelder == * {{ Kjelde bok | forfattar = [[Halvdan Magnus Hansen|Hansen, Halvdan Magnus]] | utgjeve år = 2000 | tittel = Bakken i Lysefjorden | isbn = 8252156959 | forlag = Samlaget | url = http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2016020907696 | side = }} ;Referansar <div class="references-small"> {{reflist|refs= <ref name="sve">''[https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=sve&ant_nynorsk=5&nynorsk=+&ordbok=begge sve]'', oppslag i nynorskordlista</ref> <ref name="museum">[https://forsand.custompublish.com/museum.173659.nn.html Museum] Nettside hos Forsand kommune, 15. desember 2010, henta 21. juni 2020</ref> <ref name="dnt">[https://jubileum.dnt.no/artikler/nyheter/14415-slik-blir-nye-bakken/ Slik blir nye Bakken] Nettside hos DNT, 7. september 2018, henta 21. juni 2020</ref> <ref name="hansen-9">H. M. Hansen, side 9</ref> <ref name="hansen-14">H. M. Hansen, side 14</ref> <ref name="hansen-19">H. M. Hansen, side 19</ref> <ref name="hansen-148">H. M. Hansen, side 148</ref> <ref name="hansen-101">H. M. Hansen, side 101</ref> }} </div> == Bakgrunnsstoff == * ''[https://www.aftenbladet.no/lokalt/i/ngj33Q/investerer-6-millioner-i-fraflyttet-fjellgard Investerer 6 millioner i fraflyttet fjellgård]'' Artikkel i Stavanger aftenblad nettavis, 9. september 2018. {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byggverk i Forsand]] [[Kategori:Turisthytter i Rogaland]] [[Kategori:Gardar i Rogaland]] 7u0ybsp5vfz1aj3pxboijzbzs5kmn9n Den Constitutionelle 0 217205 3666236 3209549 2026-08-14T12:42:05Z Johshh 122989 3666236 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''''Den Constitutionelle''''' (på folkemunne «Nella») var ei norsk [[dagsavis]] som kom ut i [[Christiania]] frå 1836 til 1847.<ref>{{ Kilde bok | forfatter = Husby, Egil | utgivelsesår = 1943 | tittel = Den Constitutionelle: et dagblad for hundre år siden | utgivelsessted = Kristiansund | forlag = Sverdrups Bokhandel | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2008042104014 | side = }}</ref> ''Den Constitutionelle'' blei grunnlagd av den danskfødde bokhandlaren [[Johan Fjeldsted Dahl|Johan Dahl]] med juristane Carl Fougstad, [[Ulrik Anton Motzfeldt|U.A. Motzfeldt]] og [[A.M. Schweigaard]] som dei første [[redaktør]]ane. Fougstad trekte seg ut av redaksjonen etter eit år. Avisa fungerte som eit organ for krinsen rundt ''[[Intelligenspartiet]]'' med [[Johan Sebastian Welhaven]] som frontfigur i kampen mot ''[[Patriotene]]'' og deira leiar, [[Henrik Wergeland]], og er derfor ei verdefull kjelde til kunnskap om dei politiske motsetningane på denne tida. [[Camilla Collett]] forfattardebuterte i ''Den Constitutionelle'' i 1842 med essayet «Nogle Strikketøisbetragtninger».<ref>{{Kilde www|url=https://www.nb.no/items/65829a6c7a9ce8d3e3fb53a1f40844f0?page=0&searchText=nogle|tittel=Den Constitutionelle 24.3.1842|besøksdato=2018-03-11|forfattere=|dato=|språk=no|verk=www.nb.no|forlag=|sitat=}}</ref> Frå september 1841 til juli 1846 stod diktaren [[Andreas Munch]] for redaksjonen. I 1845 kosta dette han den vesle posten han hadde som [[kopist]] i [[Finansdepartementet]], som straff for nokre artiklar som hadde stått i bladet. I juli 1846 blei bladet overteke av den ivrige [[skandinavisme|skandinavisten]] [[Georg Anton Krohg|G.A. Krogh]], men det hadde utspelt rolla si, og i april [[1847]] blei det slått saman med ''[[Den norske Rigstidende]]''. ==Kjelder== {{referansar}} == Litteratur == *''Salmonsens konversationsleksikon. Anden udgave''. *E. Husby, ''Den Constitutionelle. Et Dagblad for hundre år siden'' (1943) *Rune Ottosen, «Den Constitutionelle», i Idar Flo ''Norske aviser fra A til Å. Norsk presses historie 1660–2010. 4.'' Oslo 2010: Universitetsforlaget. s. 84. ISBN 978-82-15-01604-7. {{snl|Den_Constitutionelle|Den Constitutionelle}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Den Constitutionelle}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1836]] [[Kategori:Nedleggingar i 1847]] [[Kategori:Johan Sebastian Welhaven]] os1v7jucntramijds021bqn5l9id4pi Reinheim 0 227352 3666262 3019058 2026-08-14T14:23:31Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666262 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Reinheim''' var opphavleg ei privat turisthytte bygd ved foten av [[Snøhetta]] i 1880-åra. [[DNT]] overtok hytta i 1922 og dreiv den fram til 1952 da den nye DNT-hytta Reinheim vart opna som DNTs «flaggskip», og den gamle hytta vart riven. I 1959 overtok [[Forsvaret]] hytta som ein del av [[skytefeltet på Dovrefjell]]. Hytta skifta da namn til ''Snøheim''. Ei ny hytte, som sjølvbetjeningshytte, vart opna i 1961 i [[Stroplsjødalen]], og denne hytta fekk namnet Reinheim. I 2010 vart Snøheim ført attende til DNT i samband med at skytefeltet vart nedlagt. Snøheim vart gjenopna som DNT-hytte sommaren 2012. == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/reinheim Reinheim på ut.no] {{autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Trøndelag]] [[Kategori:Oppdal kommune]] 9cgpi3g22l4c6vzr85zubdqzaz4o2ll Romsonden JUICE 0 265156 3666348 3534250 2026-08-15T08:11:50Z Njardarlogar 3022 infoboks 3666348 wikitext text/x-wiki {{Infoboks romferd wd}} '''JUICE''' (frå '''JUpiter ICy moons Explorer''') ei [[planeten Jupiter|Jupiter]]-ferd av [[ESA]]. Ho vart skoten opp 14. april 2023 og skal vera framme ved Jupiter i 2031. Sonden skal observera planeten sjølv og dei tre ismånane [[jupitermånen Ganymede|Ganymede]], [[jupitermånen Callisto|Callisto]] og [[jupitermånen Europa|Europa]] i detalj i minst tre år. == Bakgrunnsstoff == * [http://sci.esa.int/juice/ Heimeside hjå ESA] [[Kategori:ESA-sondar]] j7gd659laqa28ihcmbt35tvs6hnn1q1 Haukeliseter 0 272442 3666254 3555236 2026-08-14T14:19:10Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666254 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Hardangervidda- Tag 1.jpg |bilettekst = Haukeliseter med Haukeliseter fjellstue, det avlange byggverket med [[torvtekking|torvtak]] på hi sida av vegen. }} '''Haukeliseter''' er ei hyttegrend og ei gamal seter som ligg 998 moh., nordvest i [[Vinje kommune]] i [[Telemark fylke|Telemark]], ved [[Europaveg 134]] like aust for Haukelitunnelen. Haukeliseter fjellstue er den største hytta på setra. Anlegget er eigd av [[Stavanger Turistforening]] og har omkring 150 sengeplassar. Haukeliseter vart bygd og sett i drift som fjellstove av staten i tidsrommet 1866–71. Hytta vart kjøpt av Stavanger Turistforening i 1963 og vart utvida og modernisert. Fjellstova har butikk, matsal med servering av lokal mat, spa og utandørs varmebasseng. Det er gunstige høve for å gå turar frå Haukeliseter både sommar og vinter, med eit omfattande nettverk av hytter og ruter mot [[Hardangervidda]], [[Ryfylke]] og [[Setesdalsheiane]]. På Haukeliseter blir det òg arrangert kurs i mellom anna [[kiting]] og [[hundespannkøyring]]. == Kjelder == {{refstart}} *{{snl|Haukeliseter_fjellstue|Haukeliseter fjellstue}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://www.haukeliseter.no/ Offisiell nettstad] * [http://www.ut.no/hytte/3.1918/ Haukeliseter på UT.no] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Telemark]] [[Kategori:Samferdsle i Vinje]] [[Kategori:Byggverk i Vinje]] rjyn7001ndqx6srho8eerwyqh6wuzyi Gjevilvasshytta 0 272736 3666258 3553466 2026-08-14T14:22:15Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666258 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} [[Fil:Gjevilvasshytta.jpg|mini|Gjevilvasshytta om vinteren.]] '''Gjevilvasshytta''' er ei turisthytte ved [[Gjevilvatnet]] i [[Oppdal kommune]] i [[Trøndelag fylke|Trøndelag]]. Hytta ligg 700 moh. og høyrer til [[Trondhjems Turistforening]]. Gjevilvasshytta er betent i sommarsesongen, vinterferien og ved påsketider, og har da 62 senger. Utanom sesongane er hytta låst med DNT-nøkkel, og har 10 sjølvbetente sengeplassar. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/gjevilvasshytta UT.no om Gjevilvasshytta] *{{kulturminne|87490}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Trøndelag]] [[Kategori:Kulturminne i Oppdal]] [[Kategori:Freda bygg i Trøndelag]] [[Kategori:Skipingar i 1819 i Noreg]] aapfxrq4fqdhoad12lmlkgjxck23b9k Gaustahytta 0 272753 3666253 3555235 2026-08-14T14:18:05Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666253 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = At the summit of Gaustatoppen.jpg |bilettekst = Gaustahytta på Gaustatoppen. (1830 moh.) }} '''Gaustahytta''' er ei turisthytte på [[Gaustatoppen]] i [[Tinn kommune]] i [[Telemark]]. Hytta ligg ca. 1830 moh. og er ei steinhytte frå 1893. Gaustahytta er eigd og driven av Skien-Telemark Turistforening og vart modernisert i 1999. Hytta er betent i sommarsesongen og har 11 senger. Overnatting på hytta kan tingast. == Kjelder == {{refstart}} *{{snl|Gaustahytta|Gaustahytta}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/gaustatoppen-turisthytte UT.no om Gaustatoppen Turisthytte] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Telemark]] [[Kategori:Samferdsle i Tinn]] [[Kategori:Byggverk i Tinn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] r7bqxr06knmgpteajyiczhpusswpxpl Storerikvollen 0 272834 3666263 3553465 2026-08-14T14:24:17Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666263 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Storerikvollen aust.jpg |bilettekst = Storerikvollen (769 moh.) sett frå aust.{{foto|Cato Edvardsen (2009)}} }} '''Storerikvollen''' er ei turisthytte i [[Tydal kommune]] i [[Trøndelag fylke|Trøndelag]]. Hytta ligg 769 moh. i [[Sylan]] og høyrer til [[Trondhjems Turistforening]]. Hytta vart bygd i 1896 og er betent i høgsesongen med 62 sengeplassar. Elles er hytta sjølvbetent med 16 sengeplassar. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/storerikvollen UT.no om Storerikvollen] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Trøndelag]] [[Kategori:Tydal kommune]] [[Kategori:Skipingar i 1896]] [[Kategori:1896 i Noreg]] 21c22q9su65mq5g4pbfu1s2gtyk2mvq Oddbjørn Hagen 0 272928 3666382 3643123 2026-08-15T10:21:39Z TU-nor 12071 3666382 wikitext text/x-wiki {{infoboks biografi}} [[Fil:Oddbjørn Hagen Holmenkollen 01.jpeg|mini|Oddbjørn Hagen i Holmenkollen i kring 1935]] '''Oddbjørn Hagen''' ({{levde|3. februar|1908|25. juni|1983|Hagen, Oddbjørn}}) var ein norsk skirennar og verksmeister frå [[Ytre Rendal]] i [[Hedmark]]. Han vart verdsmeister i kombinert i 1934 og 1935, og olympisk meister i same øvinga i 1936. Hagen hevda seg i verdstoppen både i [[langrenn]] og kombinert. Han busette seg i Oslo og var medlem i [[Bækkelaget SK]]. ===Aktiv=== Hagen, som var son til ein skogsarbeidar, tok sin fyrste store triumf i skisporet då han vann kombinertrennet i [[Holmenkollen]] i 1932, ein prestasjon han gjentok i 1934, då han vart tildelt [[Holmenkollmedaljen]], og i 1935. I 1936 gjekk han til topps på 18-kilometeren i Kollen-løypene. Hagen vart verdsmeister i kombinert under ski-VM 1934 i [[Sollefteå]], der han med sjetteplass på 18 km også vart beste nordmann i tevlinga. På stafetten gjekk han ankeretappen og vart slått på målstreken av Sveriges ankermann i kampen om VM-bronsen. I 1935 forsvarte Hagen VM-tittelen i kombinert i [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i [[Tsjekkoslovakia]]. Han fekk elles sølvmedaljar på høvesvis 18 km bakom Finlands Klaes Karppinen, samt i 4x10 km stafett. Under [[Nordiske greiner under vinter-OL 1936|OL 1936]] i [[Garmisch-Partenkirchen]] tok Hagen tre medaljar. På 18 km langrenn kom han på sølvplassen etter svenske Erik-August Larsson. Han gjekk så opningsetappen i den spanande stafetten der Noreg vart slått av Finland med fattige seks sekundar. Den største triumfen kom i «den norske paradegreina» kombinert, der han sigra føre landsmennene [[Olaf Hoffsbakken]] og Sverre Brodahl. ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Oddbjørn Hagen|Oddbjørn Hagen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 1. februar 2014.'' </div> * Gyldendals store konversasjonsleksikon. 1972 {{autoritetsdata}} [[Kategori:Norske kombinertløparar]] [[Kategori:Norske langrennsløparar]] [[Kategori:Olympiske meistrar for Noreg]] [[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Noreg]] [[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1936]] [[Kategori:Norske deltakarar under vinter-OL 1936]] [[Kategori:Langrennsløparar under vinter-OL 1936]] [[Kategori:Kombinertløparar under vinter-OL 1936]] [[Kategori:Vinnarar av Holmenkollmedaljen]] [[Kategori:Folk frå Rendalen]] 7rb4xlkr4dpvq0pfz9c82qi2epbxx7u Mårbu 0 273225 3666257 3553846 2026-08-14T14:20:50Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666257 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Mårbu''' er ei turisthytte i [[Tinn kommune]] i [[Telemark]], som ligg 1130 moh. i nordenden av [[Mårvatnet]] på [[Hardangervidda]]. Hytta høyrer til [[Drammens og Oplands Turistforening]] og har 46 sengeplassar. Utanom sesongen er hytta sjølvbetent. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/maarbu UT.no om Mårbu] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Telemark]] [[Kategori:Samferdsle i Tinn]] [[Kategori:Byggverk i Tinn]] ewacw426bskqhjhvyunytvptdhvpvge Nedalshytta 0 273226 3666261 3553834 2026-08-14T14:23:06Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666261 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Nedalshytta''' er ei turisthytte i [[Sylan]] i [[Tydal kommune]] i [[Trøndelag fylke|Trøndelag]], som ligg 780 moh. ved austbreidda av den oppdemte [[Nesjøen]]. Hytta høyrer til [[Trondhjems Turistforening]] og vart opphavleg bygd i 1897. I 1970 vart hytta riven på grunn av regulering av Neavassdraget. Den noverande hytta vart teken i bruk i 1972. Nedalshytta har 94 senger, derav 70 i betent kvarter. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/Nedalshytta UT.no om Nedalshytta] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Trøndelag]] [[Kategori:Tydal kommune]] [[Kategori:Skipingar i 1897]] [[Kategori:1897 i Noreg]] cdmdy6rhmlporgxrn21sfibi8pwkj8x Mogen 0 273227 3666256 3553847 2026-08-14T14:20:25Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666256 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Mogen turisthytte 2009-08-24.jpg }} '''Mogen''' er ei turisthytte i [[Vinje kommune]] i [[Telemark]], som ligg 940 moh. ved foten av [[Hardangervidda]], i vestenden av [[Møsvatn]]. Hytta høyrer til [[Skien-Telemark Turistforening]] og vart bygd i 1892. I ettertid har hytta vorte utvida og modernisert fleire gonger. Hytta har i dag 48 sengeplassar som er spreidde over 2-, 3- og 4-mannsrom. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://mogen.turistforeningen.no/ Offisiell nettstad] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140222055347/http://mogen.turistforeningen.no/ |date=2014-02-22 }} * [http://ut.no/hytte/mogen UT.no om Mogen] {{autoritetsdata}} [[Kategori:Skipingar i 1892]] [[Kategori:Turisthytter i Telemark]] [[Kategori:Vinje kommune]] d57zo9umcmakt2cgnkup0ida8koaywl Kalhovd turisthytte 0 273238 3666255 3555237 2026-08-14T14:19:43Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666255 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} [[Fil:Kalhovd turisthytte inngangsparti sommer.jpg|mini|Kalhovd turisthytte]] '''Kalhovd turisthytte''' er ei turisthytte i [[Tinn kommune]] i [[Telemark]], som ligg 1&nbsp;100 moh. ved austenden av [[Kalhovdfjorden]] på [[Hardangervidda]]. Hytta var opphavleg bygd som administrasjonsbustad for damanlegget Norsk Hydro hadde i Kalhovddammen. I 1917 vart Kalhovd teken over av [[Skien–Telemark Turistforening]]. Hytta har 85 senger. == Kjelder == {{refstart}} *{{snl|Kalhovd_turisthytte|Kalhovd turisthytte}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://kalhovd.turistforeningen.no/ Offisiell nettstad] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140222055532/http://kalhovd.turistforeningen.no/ |date=2014-02-22 }} * [http://ut.no/hytte/kalhovd UT.no om Kalhovd turisthytte] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Telemark]] [[Kategori:Samferdsle i Tinn]] [[Kategori:Byggverk i Tinn]] 3mjmw93gd4gxu3npp4uguv418qfdvwp Jøldalshytta 0 273242 3666259 3553843 2026-08-14T14:22:39Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666259 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} [[Fil:Jøldalshytta.jpg|mini|Jøldalshytta]] '''Jøldalshytta''' er ei turisthytte i [[Rennebu kommune]] i [[Trøndelag fylke|Trøndelag]]. Hytta ligg i [[Trollheimen]], 740 moh., ved [[Jølvatnet]] og har utsyn mot [[Svarthetta]] og [[Trollhetta]]massivet. Frå Jøldalshytta går varda stigar over toppane til [[Trollheimshytta]]. Jøldalshytta er eigd av [[Trondhjems Turistforening]], vart bygd i 1917 og har vore ombygd og påbygd i 1962 og i 2004. Hytta har 80 senger i sesongen (påske og sommar) og er låst med DNT-nøkkel og sjølvbetent med 16 senger utanom sesongen. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl|Jøldalshytta|Jøldalshytta}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/joeldalshytta Jøldalshytta på UT.no] * [http://www.tt.no/cabin.php?ca_id=4&fo_id=215 Om Jøldalshytta på nettsidene til Trondhjems Turistforening] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Rennebu kommune]] [[Kategori:Skipingar i 1917]] [[Kategori:Turisthytter i Trøndelag]] [[Kategori:1917 i Noreg]] d08ae089wpg7rapemp5w8zztxobq4ey Ullevålseter 0 274194 3666250 3248698 2026-08-14T14:10:11Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666250 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Ullevålseter Seljes 2011.jpg |bilettekst = Ullevålseter ein aprildag i 2011. {{foto|Oskar Seljeskog}} }} '''Ullevålseter''' er ei såkalla ''markastue'', ein serveringsstad i [[Nordmarka]] i [[Oslo]], 335 [[meter over havet]] og 5,5 kilometer nord for [[Sognsvann]] og endestasjonen på [[Sognsvannsbanen]]. Ein turveg, lysløype om vinteren, går mellom Sognsvann og Ullevålseter, som ligg i eit område der skogsvegar, stigar og skiløyper møtast. Serveringsstaden har 150 sitjeplassar, og er mykje nytta av turfolk, mellom anna av unge foreldre som lett kan take med borna på ein trilletur, sykkeltur eller skitur frå Sognsvann. Oslo kommune er eigar av Ullevålseter, som har 150 sitjeplassar og vert drive i privat regi. Den same familien har stått for drifta sidan 1927. Opphavleg var Ullevålseter ein eigedom under Store Ullevål gard, som låg der Ullevål sjukehus ligg no. Eigedomen har vore i kommunal eige frå 1900. Det huset som står på Ullevålseter i dag, er bygd for serveringsverksemd, og har ikkje noko med den tidlegare bruken av eigedomen å gjere. ==Bakgrunnsstoff== {{Commonskat|Ullevålseter}} *[http://www.bymiljoetaten.oslo.kommune.no/friluftsomrader/marka/markastuer/ullevalseter/ Oslo kommune om Ullevålseter] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nordmarka]] [[Kategori:Turisthytter i Oslo]] hq5objr54rz3dzdarx1wlr9gx8r38fz We Didn't Start the Fire 0 285335 3666330 3663783 2026-08-15T06:09:30Z Ranveig 39 /* 1963 */ 3666330 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikkalbum | tittel = We Didn't Start the Fire | artist = [[Billy Joel]] | album = [[Storm Front]] | B-side = «House of Blue Light» | utgjeve = 27. september 1989 | format = Singel | innspeling = Juli 1989 | sjanger = [[Rock]] | lengd = 4:49, 4:29 (singel) | selskap = [[Columbia Records|Columbia]] | låtskrivar = Billy Joel | produsent = [[Mick Jones frå Foreigner|Mick Jones]], Billy Joel | førre = «[[Baby Grand]]»<br/>(1987) | kronologi = ja | neste = «[[Leningrad av Billy Joel|Leningrad]]»<br/>(1990) }} «'''We Didn't Start the Fire'''» er ein song av [[Billy Joel]] frå albumet ''[[Storm Front]]'' i 1989. Songen vart gjeven ut som den første singelen frå albumet og nådde toppen av singellista i USA. Teksten består av korte allusjonar til meir enn 100 kjende hendingar mellom januar 1949 (fødeåret til Joel) og 1989. == Historie == [[Fil:Billy Joel 1994.jpg|mini|Billy Joel opptrer i 1994.]] Joel fekk ideen til songen då han akkurat hadde runda 40 år. Han var i platestudio og møtte venen [[Sean Lennon]], som nettopp hadde blitt 21 og sa «Det er ei frykteleg tid å bli 21 på!» Joel svarte «Ja, eg hugsar då eg var 21 – eg tenkte det var ei frykteleg tid og me hadde Vietnam, narkotikaproblem og borgarrettsproblem og alt verka fælt.» Lennon svarte «Ja, ja, ja, men det var annleis for deg. Du var eit barn av 50-åra og alle veit at ingenting skjedde i 50-åra.» Joel svarte, «Vent no litt, har du ikkje høyrt om [[Koreakrigen]] eller [[Suezkrisa]]?» Joel sa seinare at desse overskriftene danna grunnlaget for songen.<ref name="fire/ref">[[Rolling Stone magazine]] - «Billy Joel Starts a Fire» av Sheila Rogers. Henta 1. september 2014.</ref><ref name="oxford1994">Billy Joel Q&A: Tell Us About 'We Didn't Start The Fire?' University of Oxford, May 5, 1994 - http://www.youtube.com/watch?v=Dx3T8pbDcms</ref> Joel har sagt: «Eg er galen etter historie. Eg sluker bøker. Ein gong ønskte eg å bli historielærar». I følgje mora var han ein bokorm frå han var sju år gammal.<ref>Bordowitz, s. 168, 161, 9</ref> I motsetnad til dei fleste av Joel sine songar, vart teksten skriven før melodien. Dette er opphavet til den noko uvanlege stilen til songen. Songen vart ein enorm salssuksess og den tredje singelen hans som nådde toppen av ''[[magasinet Billboard|Billboard]]''-lista. Han vart nominert til [[Grammyprisen]] for årets innspeling.<ref>{{citation|url=http://www.rockonthenet.com/archive/1990/grammys.htm|title=32nd Grammy Awards - 1990|website=rockonthenet.com}}</ref> {{quote| Eg hadde runda 40. Det var 1989 og eg sa «Ok, kva har skjedd i livet mitt?» Eg skreiv ned året 1949. Ok, [[Harry Truman]] var president. Popsongaren på den tida var [[Doris Day]]. Kina vart kommunistisk. Ein annan popsongar var [[Johnnie Ray]]. Stort Broadway-show, ''South Pacific''. Journalist, [[Walter Winchell]]. Idrettsperson, [[Joe DiMaggio]]. Så gjekk eg til 1950 [...]. Det er ein av dei verste melodiane eg har skrive nokon gong, men eg likte teksten.<ref name="OwnWords">{{cite book | last =DeMain | first =Bill | title =In their own words: song writers talk about the creative process | publisher =[[Greenwood Publishing Group]] | year =2004 | page =119 | url =http://books.google.com/?id=1PxdYxdVC9oC&pg=PA114&vq=Billy+Joel++fire#PPA119,M1 | doi = | isbn =978-0-275-98402-1 }}</ref> }} Joel har blanda kjensler for songen. «Han er eit mareritt å spele live, for om eg bommar på eitt ord, så sporar det av».<ref>Newman, Melinda «Joel Sees Pop Exit with Greatest Hits 3», Billboard, 26. juli 1997; sitert i Bordowitz, s. 169.</ref> Han har òg kalla han ein «novelty song» som ikkje «eigentleg definerer meg så godt som songane på albumet, som truleg ikkje blir spelt».<ref>Nadboy, Arie, «I am the Edu-Tainer», Island Ear, mars 1996; sitert av Bordowitz, s. 169</ref> ''[[magasinet Blender|Blender]]'' rangerte «We Didn't Start the Fire» på 41. plass på lista si over dei 50 verste songane nokon gong, ei liste som òg inneheld songar av [[Paul McCartney]] og [[Simon & Garfunkel]]. Dei rekna produksjonen for bombastisk og sa at songen «minnar om ein tentamensstil skriven kvelden før han måtte leverast inn.»<ref>Aizlewood,John; Collis, Clark; ''et al.'' (April 1, 2009). [http://www.blender.com/lists/61412/the50worstsongseverwatchlistenandcringe.html?p=2 Run for Your Life! It's the 50 Worst Songs Ever!] ''[[magasinet Blender|Blender]].com''. Henta 1. september 2014. Sitert i [http://www.pocketfives.com/f13/50-worst-songs-ever-according-blender-262462/] . Henta 1. september 2014.</ref> ==Folk og hendingar nemnde i songen== Følgjande namn og hendingar, med tekst sungen av Joel i '''utheva skrift''', er lista opp i rekkjefølgja dei har i songen, som er neste heilt kronologisk.<ref name="LyricsatBJ">{{cite web |last = Joel |first = Billy |author-link = Billy Joel |title = Lyrics: We Didn't Start the Fire |work = Billy Joel |url = http://www.billyjoel.com/music/storm-front/we-didnt-start-fire |access-date = 24. august 2009 }}</ref> ===1940-talet=== ====1949==== [[Fil:Inaugural Truman 1949.jpg|mini|Harry Truman held innsetjingstalen sin som president.]] *'''[[Harry S. Truman|Harry Truman]]''' blei teken i eid som amerikansk president etter å ha blitt gjenvald etter å hatt ein delvis presidentperiode etter at [[Franklin D. Roosevelt]] døydde. *'''[[Doris Day]]''' gav ut debutalbumet sitt ''You're My Thrill'', og spelte i to storfilmar, ''[[My Dream is Yours]]'' og ''[[It's a Great Feeling]]''. *'''[[Folkerepublikken Kina|Red China]]'''. Folkerepublikken Kina blei etablert av [[det kinesiske kommunistpartiet]], som vann [[den kinesiske borgarkrigen]]. *'''[[Johnnie Ray]]''', ein forløpar til [[rock and roll]], signerte den fyrste kontrakten sin med [[Okeh Records]]. * '''''[[musikalen South Pacific|South Pacific]]''''', ein prisvinnande [[musikal]], opna på [[Broadway]]. *'''[[Walter Winchell]],''' ein innverknadsrik journalist i radio og aviser, byrja å tala imot [[kommunisme]] som hovudtrugsmål mot USA. *'''[[Joe DiMaggio]]''' skreiv kontrakt på 100 000 dollar med [[New York Yankees]]. ===1950-talet=== ====1950==== [[Fil:Marilyn Monroe Asphalt Jungle.jpg|mini|Marilyn Monroe i ''Asphalt Jungle''.]] *'''[[Joe McCarthy]]''', ein amerikansk senator, fekk nasjonal merksemd og byrja den [[McCarthyisme|anti-kommunistiske verksemda si]] med ein tale på [[Lincoln-dagen]]. *'''[[Richard Nixon]]''' blei vald inn i [[det amerikanske senatet]] for fyrste gong. *'''[[Studebaker]]''', ein kjend bilmakar, byrja den økonomiske nedgangen sin. *'''[[Fjernsyn|Television]]''' eller fjernsyn blei utbreidd i Nord-Amerika og Europa. *'''[[Nord-Korea|North Korea]]''' eller Nord-Korea invaderte '''[[Sør-Korea|South Korea]]''' eller Sør-Korea, og [[Koreakrigen]] tok til. *'''[[Marilyn Monroe]]''' spelte i fem filmar, mellom anna ''[[The Asphalt Jungle]]'' og ''[[All About Eve]].'' ====1951==== [[Fil:Rocky Marciano Postcard 1953.jpg|mini|Rocky Marciano i 1953.]] * '''[[Julius og Ethel Rosenberg|Rosenbergs]]''', ekteparet Ethel og Julius, blei funne skuldige for spionasje og seinare avretta. *'''[[hydrogenbombe|H-Bomb]]'''. Utvikling av hydrogenbomber byrja i USA. * [[Sugar Ray Robinson|'''Sugar Ray''' Robinson]] sigra over [[Jake LaMotta]] i boksekampen kjend som «St. Valentine's Day Massacr». *'''[[Panmunjom]]''', ein grenselandsby i Korea, husa samtalar om våpenkvile mellom partane i Koreakrigen. * [[Marlon Brando|Marlon '''Brando''']] blei nominert til oscarprisen for the [[Academy Award for Best Actor]] for rolla si i ''[[A Streetcar Named Desire (1951)|A Streetcar Named Desire]]''. * '''''[[The King and I]]''''', ein musikal av [[Rodgers and Hammerstein]], opna på Broadway. * '''''[[The Catcher in the Rye]]''''', ein kontroversiell roman av [[J.D. Salinger]], kom ut. ====1952==== * [[Dwight D. Eisenhower|Dwight D. '''Eisenhower''']] vann presidentvalet med ein stor majoritet. *'''[[vaksine|Vaccine]]'''. Ein [[polio]]vaksine blei utvikla av [[Jonas Salk]]. *'''[[England]]'s got a [[Elizabeth II av Storbritannia|new queen]]''': Prinsesse Elizabeth blei britisk dronning som Elizabeth II, og blei krona året etter. * [[Rocky Marciano|Rocky '''Marciano''']] sigra over [[Jersey Joe Walcott]] og blei verdsmeister i [[tungvektsboksing]]. *'''[[Liberace]]''' byrja senda ''The Liberace Show''. *[[George Santayana|George '''Santayana''']], ein filosof og forfattar, døydde. ====1953==== *'''[[Josef Stalin|Joseph Stalin]]''', leiaren av [[Sovjetunionen]], døydde. * [[Georgij Malenkov|Georgij '''Malenkov''']] etterfølgde Stalin i seks månader. * [[Gamal Abdel Nasser|Gamal Abdel '''Nasser''']] var den verkelege makta bak den nye staten Egypt som innanriksminister for [[Muhammad Naguib]]. * [[Sergej Prokofjev|Sergei '''Prokofiev''']], ein kjend russisk komponist, døydde. * [[Winthrop Rockefeller|Winthrop '''Rockefeller''']] hadde ei mykje omtalt skilsmisse i 1953, men [[Nelson Rockefeller]] og [[John D. Rockefeller III]] blei også omtalt i media det året. Billy Joel sjølv har sagt<ref>{{cite web |url=https://play.acast.com/s/we-did-not-start-the-fire/billyjoel |title=Billy Joel |date=14. oktober 2021 |access-date=20. november 2021 |archive-date=28. november 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211128145531/https://play.acast.com/s/we-did-not-start-the-fire/billyjoel |url-status=dead }} 18:50 i podcasten.</ref> at han meinte Nelson Rockefeller, særleg i samband med rolla hans som delstatsguvernør for New York. Men Nelson var guvernør frå 1959 til 1973, medan alle dei andre tinga som er nemnde i dette verset fann stad i 1953. * [[Roy Campanella|Roy '''Campanella''']], ein baseballspelar for [[Brooklyn Dodgers]], vann [[National League i baseball|National League]] sin [[Major League Baseball Most Valuable Player Award|Most Valuable Player]]-pris for andre gong. *'''[[Austblokka|Communist Bloc]]''': Den aust-tyske oppreisten i 1953 blei knust av [[Volkspolizei]] og Die Gruppe der Sowjetischen Streitkräfte in Deutschland, [[GSSD]]. [[Fil:BillHaley.JPG|mini|Bill Haley på 1950-talet.]] ====1954==== *'''[[Roy Cohn]]''' trekte seg som hovudadvokat for Joseph McCarthy for å driva sin eigen private praksis. *'''[[Juan Perón]]''' var på høgda av makta si som [[president av Argentina]] før [[Revolución Libertadora|kuppet året etter]]. * [[Arturo Toscanini|Arturo '''Toscanini''']] var på høgda av kjennskapen sin som dirigent, og dirigerte jamleg [[NBC Symphony Orchestra]] på nasjonal radio i USA. *'''[[Polyetylentereftalat|Dacron]]''' eller [[polyetylentereftalat]] (PET) var eit tidleg kunststoff laga av same plastikk som [[polyester]]. *'''[[Dien Bien Phu|Dien Bien Phu falls]]''' for [[Việt Minh]], og [[Nord-Vietnam]] og [[Sør-Vietnam]] blei oppretta som separate statar. * '''[[Rock Around the Clock]]''' var ein hitsingel gjeven ut av [[Bill Haley & His Comets]]. ====1955==== [[Fil:Mary Martin Peter Pan Broadway.JPG|mini|Frå Broadway-framsyninga av ''Peter Pan''.]] * [[Albert Einstein|Albert '''Einstein''']] døydde 76 år gammal. *'''[[James Dean]]''' fekk suksess med ''[[filmen East of Eden|East of Eden]]'' og ''[[Rebel Without a Cause]]'', men døydde i ei bilulukke berre 24 år gammal. *'''Brooklyn's got a winning team''': [[Brooklyn Dodgers]] vann sin fyrste og einaste [[World Series]] før laget flytta til Los Angeles. * ''[[Davy Crockett: King of the Wild Frontier|'''Davy Crockett''': King of the Wild Frontier]]'', ei redigert samling av ein miniserie om [[Davy Crockett]], blei gjeven ut av [[Disney]]. *'''[[Peter Pan]]''', som nyleg var filmatisert av [[Walt Disney Animation Studios|Disney]] som ein heilaftans [[Peter Pan (1953)|teiknefilm]], blei også gjort om til ein [[Peter Pan (1954)|musikal]] på scenen med [[Mary Martin]] i hovudrolla. Musikalen blei kringkasta direkte på [[NBC]] i fargar. Dette var den fyrste Broadway-musikalen som blei gjort direkte om til ein tv-film. *'''[[Elvis Presley]]''' skreiv kontrakt med [[RCA Records]], og blei etterkvart kjend som «kongen av rock'n'roll.» *'''[[Disneyland]]''' opna som den fyrste fornøyelsesparken til [[Walt Disney]]. ====1956==== * [[Brigitte Bardot|Brigitte '''Bardot''']] spelte i ''[[Og Gud skapte kvinnen (1956)|Og Gud skapte kvinnen]]'', filmen som etablerte henne internasjonalt som eit fransk sex-symbol. *'''[[Budapest]]''' var åstad for ein oppreist mot dei sovjetiske okkupantane som blei slått ned. *'''[[Alabama]]''' var åstad for [[bussboikotten i Montgomery]], ei av dei viktige hendingane i [[den amerikanske borgarrettsrørsla]]. * [[Nikita Khrusjtsjev|Nikita '''Khrushchev''']] held ein [[Om personkulten og konsekvensane av han|tale ved partikongressen til kommunistpartiet]] som kritiserte personkulten kring Stalin. * [[Grace Kelly|'''Princess Grace''' Kelly]] spelte i den siste filmen sin ''[[High Society (1956)|High Society]]'' og gifta seg med [[Rainier III, prins av Monaco|prins Rainier III av Monaco]]. * '''''[[Peyton Place]]''''', ein bestseljande og skandaløs roman av [[Grace Metalious]], kom ut. *'''[[Suezkrisa|Trouble in the Suez]]''': Det oppstod ei internasjonal krise då [[Egypt]] nasjonaliserte [[Suezkanalen]]. ====1957==== [[Fil:Operation Arkansas, Little Rock Nine.jpg|mini|Soldatar eskorterer afroamerikanske elevar til skulen i Little Rock.]] *'''[[Little Rock]]''' i [[Arkansas]] var åstad for ein konflikt mellom guvernør [[Orval Faubus]] og president Eisenhower om ni elevar, «[[Little Rock Nine]]», skulle få studera ved ein vidaregårande skule som tidlegare berre hadde vore for kvite. * [[Boris Pasternak|Boris '''Pasternak''']], den russiske forfattaren, gav ut romanen ''[[Dr. Zhivago]]''. *'''[[Mickey Mantle]]''' var i midten av karrieren sin som ein kjend [[New York Yankees]]-spelar og American League [[Major League Baseball All-Star Game|All-Star]] det sjette året på rad. * [[Jack Kerouac|Jack '''Kerouac''']] gav ut romanen ''[[On the Road]]'', eit skilsetjande verk for [[beat-generasjonen]]. *'''[[Sputnik 1|Sputnik]]''' blei skoten opp av Sovjetunionen som den fyrste kunstige [[satellitt]]en, noko som markerte byrjinga på [[romkappløpet]]. *'''[[Zhou Enlai]]''', den kinesiske statsministeren, overlevde eit drapsforsøk. * ''[[The Bridge on the River Kwai|The '''Bridge on the River Kwai''']]'' kom ut, og vann sju oscarprisar, blant anna beste film.<ref>{{cite web |url = http://www.oscars.org/oscars/ceremonies/1958 |title = The 30th Academy Awards – 1958 |work = oscars.org |date = 4. oktober 2014 |access-date = 6. mars 2017 }}</ref> ====1958==== *'''[[Libanon|Lebanon]]''' gjekk inn i ei politisk og religiøs krise som etterkvart førte til amerikansk innblanding. *'''[[Charles de Gaulle]]''' blei vald som den fyrste presidenten av [[den femte franske republikken]] etter [[Algerie-krisa]]. * '''[[California]] [[baseball]]''' byrja då Brooklyn Dodgers og New York Giants flytta til høvesvis [[Los Angeles Dodgers|Los Angeles]] og [[San Francisco Giants|San Francisco]]. * '''Starkweather homicide''': [[Charles Starkweather]] drap elleve menneske, dei fleste i [[Lincoln i Nebraska]]. * '''[[Thalidomid|Children of Thalidomide]]''': Mange kvinner som hadde teke medisinen [[thalidomid]] i svangerskapet fekk barn med [[medfødde misdanningar]]. ====1959==== [[Fil:Fidel Castro's entry into Havana, 1959.jpg|mini|Fidel Castro kjem inn i Havana.]] *'''[[Buddy Holly]]''' døydde i ei flyulukke i lag med [[Ritchie Valens]] og [[The Big Bopper]]. Joel innleier linja med den kjende Holly-vokalsignaturen: «Uh-huh, uh-huh.» * '''''[[Ben-Hur (1959)|Ben-Hur]]''''' med [[Charlton Heston]] i hovudrolla vann elleve oscarprisar, blant anna beste film. *'''[[Primatar i rommet|Space Monkey]]''': Ein rhesusape og ein dødninghovudape blei dei fyrste to dyra sende opp til rommet av [[NASA]] og overleva. *'''[[Italiensk-amerikansk mafia|Mafia]]'''-leiarar blei funne skuldige i [[Apalachin-møte]]-rettssaka, som slo fast av det var ein nasjonal konspirasjon. *'''[[Rockering|Hula hoops]]''' eller [[rockering]]ar oppnådde salstal på 100 millionar på berre to år som den siste leikedilla. * [[Fidel Castro|Fidel '''Castro''']] tok makta på Cuba. *'''[[Edsel]] is a no-go''': Produksjonen av dette mykje reklameomtalte bilmerket enda etter berre tre år på grunn av dårlege salstal. ===1960-talet=== ====1960==== *'''[[Lockheed U-2|U-2]]''', eit amerikansk spionfly floge av [[Central Intelligence Agency|CIA]]-piloten [[Francis Gary Powers]], blei skote ned over Sovjetunionen.<ref>{{cite web |url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1990-01-08-vw-298-story.html |title=Hit Confuses Younger Fans: Joel |work=Los Angeles Times |date=8. januar 1990}}</ref> *'''[[Syngman Rhee]]''' blei redda av [[Central Intelligence Agency|CIA]] etter å ha blitt tvinga til å gå av som leiar for Sør-Korea. *'''[[Payola]]''', ulovlege betalingar for radiospel av songar, blei gjort kjend gjennom vitnesbyrd av [[Dick Clark]] til Kongressen og den offentlege vanæra til [[Alan Freed]]. * [[John F. Kennedy|John F. '''Kennedy''']], ein senator frå Massachusetts, vann over visepresident [[Richard Nixon]] i presidentvalet i USA. *'''[[Chubby Checker]]''' gjorde dansen [[dansen twist|The Twist]] kjend gjennom coverversjonen sin av [[songen The Twist|songen med same namn]]. *'''''[[Psycho (1960)|Psycho]]''''', ein thriller av [[Alfred Hitchcock]], blei ein milepåle for grafisk vald og sensasjonalisme i film. *'''[[Kongokrisa|Belgians in the Congo]]''': [[Den demokratiske republikken Kongo|Republikken Kongo (Léopoldville)]] erklærte sjølvstende frå Belgia. [[Fil:Adolf Eichmann is sentenced to death at the conclusion of the Eichmann Trial USHMM 65289.jpg|mini|Adolf Eichmann får dødsdom i rettssaka si.]] ====1961==== * [[Ernest Hemingway|Ernest '''Hemingway''']] døydde av sjølvmord etter ein lang kamp mot depresjon. * [[Adolf Eichmann|Adolf '''Eichmann''']], ein nazist ettersøkt for krigsbrotsverk, blei funnen skuldig i Israel for [[brotsverk mot menneskja]] under andre verdskrigen. * '''''[[Stranger in a Strange Land]]''''', ein science fiction-roman av [[Robert A. Heinlein]], blei ein bestseljar med tema som seksuell fridom og frigjering. * [[Bob Dylan|Bob '''Dylan''']] (då kjend som Robert Zimmerman) skreiv kontrakt med [[Columbia Records]] etter ei melding i ''[[The New York Times|New York Times]]'' av kritikaren [[kritikaren Robert Shelton|Robert Shelton]]. * '''[[Berlin]]''' blei delt inn i [[Aust-Berlin|Aust-]] og [[Vest-Berlin]] på ein permanent basis då [[Berlinmuren]] blei bygd. * '''[[Invasjonen av Grisebukta|Bay of Pigs Invasion]]''' var eit mislukka forsøk frå eksil-cubanarar trente av USA på å invadera [[Cuba]] og styrta Fidel Castro. ====1962==== *'''''[[filmen Lawrence of Arabia|Lawrence of Arabia]]''''', ein [[Academy Awards|oscarprisvinnande]] film med [[Peter O'Toole]] i hovudrolla, hadde premiere. * '''British [[Beatlemania]]''' tok til då [[The Beatles]] blei eit av dei mest populære rockebanda i verda. * '''[[Ole Miss-opptøyane i 1962|Ole Miss]]''': Forkjemparar for raseskiljet i Sørstatane reagerte med opptøyar då den svarte studenten [[James Meredith]] blei innskriven ved [[University of Mississippi]]. *'''[[John Glenn]]''' flaug det fyrste amerikanske jordomløpet med eit romskip i [[Mercury Atlas 6|«Friendship 7»]]. * [[Sonny Liston|Sonny '''Liston''']] '''beats''' [[Floyd Patterson|Floyd '''Patterson''']]. Liston vann over Patterson med ein knockout i fyrste runde av verdsmeisterskapen i tungvektsboksing. ====1963==== *[[Pave Paulus VI|'''Pope Paul''' VI]]. Kardinal Giovanni Montini blei vald til [[pave]] som [[Pave Paulus VI|Paulus VI]]. *'''[[Malcolm X]]''' skapte kontroversar, mellom anna med utsegner som at «the chickens have come home to roost» om drapet på John F. Kennedy. *[[Profumo-saka|'''British politician sex''']]: Den britiske krigsministeren [[John Profumo]] hadde eit skandaløst forhold med dansaren [[Christine Keeler]]. *'''[[Drapet på John F. Kennedy|JFK blown away]]''': President [[John F. Kennedy]] blei skoten og drepen i [[Dallas]] i [[Texas]]. ====1965==== *'''[[Prevensjon|Birth control]]''': ''[[Griswold v. Connecticut]]'' utfordra ein lov i Connecticut som forbaud prevensjon. *'''[[Ho Chi Minh]]''': USA sende troppar til Sør-Vietnam for å kjempa mot den nordvietnamesiske leiaren Ho Chi Minh. ====1968==== *'''Richard Nixon back again''': Etter å ha tapt for Kennedy i 1960, blei Nixon vald til president i USA i 1968. [[Fil:Aldrin Apollo 11.jpg|mini|Buzz Aldrin på månen.]] ====1969==== * '''[[Apollo-programmet|Moonshot]]''': Astronautane Neil Armstrong, Buzz Aldrin og Michael Collins på [[Apollo 11]] stod for den første månelandinga. *'''[[Woodstock-festivalen|Woodstock]]'''-festivalen trekte til seg 400&nbsp;000 tilskodarar og blei eit symbol på [[motkulturen på 1960-talet]]. ===1970-talet=== ====1972–1975==== *'''[[Watergate-skandalen|Watergate]]'''-skandalen: Republiskanke innbrot ved hovudkvarteret til [[Democratic National Committee]] i [[Watergate complex|Watergate-kontorkomplekset]] førte til at president Nixon gjekk av. *'''[[Punk rock]]''' oppstod med grupper som [[The Ramones]] og [[The Sex Pistols]]. ====1976–1977==== *[[Menachem Begin|Menachem '''Begin''']] blei statsminister i Israel og forhandla fram [[Camp David-avtalen]] med presidenten av Egypt. *[[Ronald Reagan|Ronald '''Reagan''']], den tidlegare guvernøren av California, byrja kampanjen sin for å bli amerikansk president. Han blei vald i 1980. *'''[[Palestina-regionen|Palestine]]''': Den pågåande [[Israel–Palestina-konflikten]] eskalerte då israelarar grunnla busetjingar på [[Vestbreidda]]. *'''Terror on the airline''': Fleire [[flykapring]]ar fann stad, mellom anna eit Air France-fly som blei omdirigert til Uganda og storma i [[Operasjon Entebbe]]. ====1979==== *'''[[Ayatollah]] in [[Iran]]''': [[Den iranske revolusjonen]] kasta sjah [[Mohammad Reza Pahlavi]] frå makta og innførte ein muslimsk stat leia av ayatollaher med [[Ruhollah Khomeini]] som øvste leiar. *[[Den sovjetisk-afghanske krigen|'''Russians in Afghanistan''']]: Sovjetunionen sendte soldatar til [[Afghanistan]] og byrja ein ti år lang krig. ===1980-talet=== ====1981–1982==== *'''''[[Wheel of Fortune]]''''', eit amerikansk gameshow som fyrst blei sendt på tv i 1975, blei svært populært med dei nye programleiarane [[Pat Sajak]] og [[Vanna White]]. [[Fil:STS-7 - Sally Ride, first American woman in space, during STS-7 mission (s07-31-1603).jpg|mini|Sally Ride under STS-7-ferda.]] ====1983==== *'''[[Sally Ride]]''' blei den fyrste amerikanske kvinna i verdsrommet ombord på [[Space Shuttle Challenger|«Challenger»]] på romferjeferda [[STS-7]]. ====1984==== *'''[[Heavy metal]] suicide''': Ein 19-år gammal mann utførte sjølvmord etter å ha høyrt på «[[Suicide Solution]]». Familien hans gjekk til søksmål mot songaren [[Ozzy Osbourne]]. *'''[[Utanlandsgjeld|Foreign debts]]''': Handels- og budsjettunderskot førte til at fleire land ikkje klarte å betena statsgjelda si. *'''[[Heimløyse|Homeless]] vets''': Mange veteranar frå [[Vietnamkrigen]], inkluder mange som var blitt uføre i teneste, var blitt heimlause og fattige. *'''[[HIV/AIDS|AIDS]]''': Immunsviktsjukdommen forårsaka av [[HIV]] stod fram som ein pandemi. *[[Crack-kokain|'''Crack''']] blei ei vanleg form for [[kokain]] som særleg var knytt til fattige indre bydelar. *'''[[Bernhard Goetz|Bernie Goetz]]''' skaut og skadde fire unge svarte menn som prøvde å rana han på tunnelbanen i New York by. Han blei frikjend for drapsforsøk. ====1987–1988==== *'''Hypodermics on the shores''': Medisinsk avfall inkludert [[sprøyte]]r blei vaska opp på strender i [[Long Island]] i [[New Jersey]] og [[Connecticut]] etter å ha blitt ulovleg dumpa til havs. ====1989==== * '''China under martial law''': Protestar i Kina som omfatta [[demonstrasjonane på Den himmelske freds plass]] førte til at det blei erklært [[unntakstilstand]]. Militære styrkar blei nytta mot dei demonstrerande studentane, og protestande blei slått ned. * '''Rock and roller cola wars''': Brusfabrikantane [[The Coca-Cola Company|Coca-Cola]] og [[PepsiCo|Pepsi]] førte reklamekampanjar med stjerner frå [[rock & roll]] og pop, som [[Michael Jackson]] og [[Whitney Houston]]. ==Musikkvideo== Ein [[musikkvideo]] for singelen vart regissert av Chris Blum,<ref>Garcia, Alex S. [http://www.mvdbase.com/video.php?id=14662 Billy Joel - We didn't start the fire] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20181021111719/http://www.mvdbase.com/video.php?id=14662 |date=2018-10-21 }}. MVDBase - Music Video Database.</ref> og syner eit mellomklasse-ektepar som har den amerikanske draumen som mål med ein heim, karrierar og barn. Dette syner seg som stadig oppussing av kjøkenet, frå 40-talsstil og kvart tiår opp til 80-åra. Samstundes ser ein symbol på den urolege tida i samfunnet på 1900-talet (t.d. brenning av BH-ar og innkallingsordre til militærteneste). Songaren fungerer som ein usynleg observatør. ==Andre versjonar== Det er laga mange parodiar på songen som [[The Simpsons]] sin «They'll Never Stop the Simpsons»<ref name="WDSTSP">{{cite web| url=http://techland.com/2009/04/16/we-didnt-start-the-song-parody/ |title=We Didn't Start the Song Parody |publisher=[[Time Magazine|Time.com]]| work=Techland.com| author=Seisman, Matt |date=April 16, 2009| accessdate=1. september 2014}}</ref> og [[acappella]]gruppa [[The Richter Scale]] sin «Here Comes Another Bubble.» ==Lister== ===Plassering=== {|class="wikitable sortable" !Liste (1989) !Plassering |- |Australia |align="center"|2 |- |Austerrike |align="center"|7 |- |Belgia (Flandern)<ref>http://www.ultratop.be/nl/showitem.asp?interpret=Billy+Joel&titel=We+Didn%27t+Start+The+Fire&cat=s (Henta 29. august 2014)</ref> |align="center"|6 |- |Canada ''RPM'' Top Singles |align="center"|2 |- |Nederland<ref>Jans, Micha (updated April 23, 2009) [http://members.chello.nl/m.jans1/1989.html Dutch Top 40 1989] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160303230839/http://members.chello.nl/m.jans1/1989.html |date=2016-03-03 }}, MichaJans.nl, ''[http://www.michajans.nl/menu3.htm Jaarlijsten/1989]''. Henta April 2, 2010.</ref> |align="center"|11 |- |Tyskland [[Media Control Charts]] |align="center"|4 |- |Irland |align="center"|3 |- |Japan<ref>Oricon Singles Chart [http://www.oricon.co.jp/prof/artist/134163/profile/history/p/7/ Oricon Singles Chart] (Henta 2 November 2012)</ref> |align="center"|11 |- |New Zealand |align="center"|5 |- |[[UK Singles Chart]] |align="center"|7 |- |U.S. [[Billboard Hot 100|''Billboard'' Hot 100]] |align="center"|1 |- |U.S. ''Billboard'' [[Adult Contemporary-lista|Hot Adult Contemporary Tracks]] |align="center"|5 |- |U.S. ''Billboard'' [[Mainstream Rock Tracks]] |align="center"|6 |- |} ==Kjelder== {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:We Didn&#39;t Start the Fire|We Didn&#39;t Start the Fire]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 1. september 2014.'' **''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene:'' *{{cite book | last =Bordowitz | first =Hank | title =Billy Joel: The Life & Times of an Angry Young Man | publisher =[[Billboard Books]] | year =2006 | pages =272 | url =http://books.google.com/books?id=kgY9C3bfshMC&q=fire | isbn =978-0-8230-8248-3 }} {{fotnoteliste}} {{refslutt}} ==Bakgrunnsstoff== * {{YouTube|id = eFTLKWw542g |title = «We Didn't Start the Fire» Music Video}} / [[Billy Joel|BillyJoelVEVO]] channel * {{MetroLyrics song|billy-joel|we-didnt-start-the-fire}}<!-- Licensed lyrics provider --> {{Billy Joel}} {{autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:We Didn't Start The Fire}} [[Kategori:Songar frå 1989]] [[Kategori:Singlar frå 1989]] [[Kategori:Billy Joel-songar]] [[Kategori:Songar skrivne av Billy Joel]] [[Kategori:Songar på toppen av Billboard-lista]] [[Kategori:Songar baserte på faktiske hendingar]] [[Kategori:Songar om nostalgi]] [[Kategori:Moglege framsideartiklar]] 0ofhtq2378zg070h1twlklq36o4fpoe Europa Clipper 0 331794 3666347 3576335 2026-08-15T08:10:06Z Njardarlogar 3022 infoboks 3666347 wikitext text/x-wiki {{Infoboks romferd wd | bilete = Europa Mission Spacecraft - Artist's Rendering.jpg | bilettekst = Illustrasjon av Europa Clipper over Europa }} [[Fil:Europa Clipper orbit away from Jupiter radiation.jpg|mini|Stråling kring Jupiter]] [[Fil:NASA's SpaceX Europa Clipper Launch (KSC-20241014-PH-AJN01 0022) (cropped).jpg|mini|Oppskytinga av Europa Clipper]] '''Europa Clipper''' er ein [[NASA]]-[[romsonde]] på veg til [[jupitermånen Europa]]. Romsonden vil gjera fleire passeringar av Europa i staden for å gå i bane kring månen. På denne måten vil romsonden vera minst mogeleg inne i strålebelta kring [[planeten Jupiter|Jupiter]] og soleis kunna vara lenger.<ref name=NASA-om/> Europa Clipper vart skoten opp 14. oktober 2024 med ein [[SpaceX]] [[Falcon Heavy]]-bererakett og er venta å gå inn i bane kring Jupiter i april 2030.<ref name=NASA-opp/> Romsonden har ni instrument og får straumen sin frå [[solselle]]panel. Med solsellepanela og radarantennene er Europa Clipper ved oppskytingstidspunktet den største interplanetariske romsonden utvikla av NASA nokosinne.<ref name=NASA-om/> == Kjelder == <references> <ref name=NASA-om>[https://europa.nasa.gov/mission/about/ «Europa Clipper Mission»] - NASA</ref> <ref name=NASA-opp>{{Kjelde www |url = https://www.nasa.gov/news-release/liftoff-nasas-europa-clipper-sails-toward-ocean-moon-of-jupiter |tittel = Liftoff! NASA’s Europa Clipper Sails Toward Ocean Moon of Jupiter | utgjevar = NASA | dato = 2024-10-14 | vitja = 2024-10-26}}</ref> </references> == Bakgrunnsstoff == * {{heimeside}} {{spire}} [[Kategori:NASA-sondar]] [[Kategori:Jupitermånen Europa]] 9gh8z1l1je5yl7fknzntjznwm24yhni Verdscupen i alpine greiner 1974/Menn 0 373775 3666387 3181531 2026-08-15T10:24:36Z TU-nor 12071 3666387 wikitext text/x-wiki '''Verdscupen i alpine greiner for menn i 1974'''-sesongen tok til tok til 8. desember 1973 i [[Val-d’Isère]] i [[Frankrike]] og vart avslutta 10. mars 1974 i [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i dåverande [[Tsjekkoslovakia]]. Turneringa omfatta 21 tevlingar. Tevlingane fordelte seg på 7 slalåmrenn, 7 storslalåmrenn og 7 utforrenn. Alle renna fann stad i [[Europa]]. [[Piero Gros]] frå Italia sikra seg [[FIS]]-pokalen framom landsmannen [[Gustav Thöni]], medan Hansi Hinterseer frå [[Austerrike]] vart tredjemann i turneringa. ==Samanlagt== {| border="0" style="border: 1px solid #999; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" | 1 || align="left"| [[Piero Gros]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 181 || 5 |- valign="top" bgcolor="#DCE5E5" | 2 || align="left"| [[Gustav Thöni]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} ||165 || 3 |- valign="top" bgcolor="#FFDAB9" | 3 || align="left"| Hansi Hinterseer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 162 || 2 |- | 4 || align="left"| Roland Collombin || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 140 || 4 |- | 5 || align="left"| [[Franz Klammer]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 125 || 1 |- | 6 || align="left"| Erwin Stricker || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 98 |- | 7 || align="left"| [[David Zwilling]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 95 |- | 8 || align="left"| Johann Kniewasser || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 67 |- | 9 || align="left"| Christian Neureuther || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 66 || 2 |- | || align="left"| Herbert Plank || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 66 || 1 |- | 11 || align="left"| Helmut Schmalzl || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 65 |- | 12 || align="left"| [[Ingemar Stenmark]] || align="left"| {{flagg|Sverige|lenke}} || 62 |- | 13 || align="left"| Reinhard Tritscher || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 59 |- | 14 || align="left"| Fausto Radici || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 49 |- | 15 || align="left"| [[Francisco Fernández Ochoa]] || align="left"| {{flagg|Spania|lenke}} || 46 || 1 |- | 16 || align="left"| Werner Grissmann || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 42 |- | 17 || align="left"| [[Bernhard Russi]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 40 |- | 18 || align="left"| Karl Cordin || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 37 || 1 |- | 19 || align="left"| Giuliano Besson || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 30 |- | 20 || align="left"| Walter Tresch || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 29 |} ===Slalåm=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" | 1 || align="left"| [[Gustav Thöni]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 80 || 1 |- valign="top" bgcolor="#DCE5E5" | 2 || align="left"| Christian Neureuther || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 65 || 2 |- valign="top" bgcolor="#FFDAB9" | 3 || align="left"| Johann Kniewasser || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 63 |- | 4 || align="left"| [[Piero Gros]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 61 || 2 |- | 5 || align="left"| Hansi Hinterseer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 56 || 1 |- | 6 || align="left"| [[Ingemar Stenmark]] || align="left"| {{flagg|Sverige|lenke}} || 51 |- | 7 || align="left"| Fausto Radici || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 47 |- | 8 || align="left"| [[Francisco Fernández Ochoa]] || align="left"| {{flagg|Spania|lenke}} || 46 || 1 |- | 9 || align="left"| [[David Zwilling]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 26 |- | 10 || align="left"| Jan Bachleda || align="left"| {{flagg|Polen|lenke}} || 23 |} ===Storslalåm=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" | 1 || align="left"| [[Piero Gros]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 110 || 3 |- valign="top" bgcolor="#DCE5E5" | 2 || align="left"| Hansi Hinterseer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 95 || 1 |- valign="top" bgcolor="#FFDAB9" | 3 || align="left"| [[Gustav Thöni]] || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 85 || 2 |- | 4 || align="left"| Helmut Schmalzl || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 55 |- | 5 || align="left"| Erwin Stricker || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 48 |- | 6 || align="left"| [[Ingemar Stenmark]] || align="left"| {{flagg|Sverige|lenke}} || 37 |- | 7 || align="left"| Hubert Berchtold || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 25 || 1 |- | 8 || align="left"| Engelhard Pargätzi || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 21 |- | 9 || align="left"| Thomas Hauser || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 20 |- | 10 || align="left"| [[Erik Håker]] || align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} || 17 |- | || align="left"| [[Franz Klammer]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 17 |} ===Utfor=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" | 1 || align="left"| Roland Collombin || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 120 || 4 |- valign="top" bgcolor="#DCE5E5" | 2 || align="left"| [[Franz Klammer]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 100 || 1 |- valign="top" bgcolor="#FFDAB9" | 3 || align="left"| Herbert Plank || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 66 || 1 |- | 4 || align="left"| Werner Grissmann || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 40 |- | || align="left"| [[Bernhard Russi]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 40 |- | 6 || align="left"| Karl Cordin || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 37 || 1 |- | 7 || align="left"| Reinhard Tritscher || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 36 |- | 8 || align="left"| [[David Zwilling]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 26 |- | 9 || align="left"| Stefano Anzi || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 25 |- | || align="left"| Giuliano Besson || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 25 |} ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Alpiner Skiweltcup 1973/74|Alpiner Skiweltcup 1973/74]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 25. november 2019.'' {{refslutt}} [[Kategori:Alpine greiner]] [[Kategori:Sport i 1974]] qf6n8w7pmt77r684a37irjj2d52xsoi Verdscupen i alpine greiner 1974/Kvinner 0 373776 3666389 3661197 2026-08-15T10:25:30Z TU-nor 12071 3666389 wikitext text/x-wiki '''Verdscupen i alpine greiner for kvinner i 1974'''-sesongen tok til 6. desember 1973 i [[Val-d’Isère]] i [[Frankrike]] og vart avslutta 8. mars 1974 i [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i dåverande [[Tsjekkoslovakia]]. Turneringa omfatta 17 tevlingar. Tevlingane fordelte seg på 6 slalåmrenn, 6 storslalåmrenn og 5 utforrenn. Alle renna fann stad i [[Europa]]. [[Annemarie Moser-Pröll]] frå [[Austerrike]] var i ei klasse for seg og vann verdscupen på suverent vis. Landskvinna Monika Kaserer vart nummer 2 og [[Hanni Wenzel]] frå [[Liechtenstein]] kom på tredjeplassen. ==Samanlagt== {| border="0" style="border: 1px solid #999; color:black; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#F7F6A8;" | 1 || align="left"| [[Annemarie Moser-Pröll]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 268 || 4 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#DCE5E5;" | 2 || align="left"| Monika Kaserer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 153 || 2 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#FFDAB9;" | 3 || align="left"| [[Hanni Wenzel]] || align="left"| {{flagg|Liechtenstein|lenke}} || 144 || 1 |- | 4 || align="left"| Christa Zechmeister || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 129 || 4 |- | 5 || align="left"| [[Fabienne Serrat]] || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 127 || 1 |- | 6 || align="left"| [[Marie-Theres Nadig]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 123 |- | 7 || align="left"| [[Rosi Mittermaier]] || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 116 || 2 |- | 8|| align="left"| [[Lise-Marie Morerod]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 77 |- | 9 || align="left"| Wiltrud Drexel || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 72 |- | 10 || align="left"| [[Kathy Kreiner]] || align="left"| {{flagg|Canada|lenke}} || 70 || 1 |- | 11 || align="left"| Irmgard Lukasser || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 63 |- | 12 || align="left"| Traudl Treichl || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 56 |- | 13 || align="left"| Claudia Giordani || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 55 || 1 |- | 14 || align="left"| [[Barbara Cochran]] || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 46 |- | 15 || align="left"| [[Cindy Nelson]] || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 43 || 1 |- | 16 || align="left"| Ingrid Gfölner || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 42 |- | 17 || align="left"| Jacqueline Rouvier || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 41 |- | 18 || align="left"| [[Betsy Clifford]] || align="left"| {{flagg|Canada|lenke}} || 32 |- | 19 || align="left"| Danièle Debernard || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 24 |- | 20 || align="left"| Lindy Cochran || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 23 |} ===Slalåm=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; color:black; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#F7F6A8;" | 1 || align="left"| Christa Zechmeister || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 103 || 4 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#DCE5E5;" | 2 || align="left"| [[Rosi Mittermaier]] || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 88 || 2 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#FFDAB9;" | 3 || align="left"| [[Fabienne Serrat]] || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 63 |- | 4 || align="left"| [[Hanni Wenzel]] || align="left"| {{flagg|Liechtenstein|lenke}} || 49 |- | 5 || align="left"| [[Annemarie Moser-Pröll]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 41 |- | 6 || align="left"| Monika Kaserer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 32 |- | 7 || align="left"| [[Barbara Cochran]] || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 26 |- | 8 || align="left"| Lindy Cochran || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 23 |- | 9 || align="left"| [[Lise-Marie Morerod]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 22 |- | 10 || align="left"| Danièle Debernard || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 20 |} ===Storslalåm=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; color:black; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#F7F6A8;" | 1 || align="left"| [[Hanni Wenzel]] || align="left"| {{flagg|Liechtenstein|lenke}} || 71 || 1 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#DCE5E5;" | 2 || align="left"| [[Fabienne Serrat]] || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 68 || 1 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#FFDAB9;" | 3 || align="left"| Monika Kaserer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 60 || 2 |- | 4 || align="left"| [[Lise-Marie Morerod]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 55 |- | 5 || align="left"| Traudl Treichl || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 44 |- | 6 || align="left"| Claudia Giordani || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 41 || 1 |- | 7 || align="left"| [[Annemarie Moser-Pröll]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 35 |- | 8 || align="left"| [[Kathy Kreiner]] || align="left"| {{flagg|Canada|lenke}} || 31 || 1 |- | 9 || align="left"| [[Marie-Theres Nadig]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 28 |- | 10 || align="left"| Christa Zechmeister || align="left"| {{flagg|Vest-Tyskland|lenke}} || 26 |} ===Utfor=== {| border="0" style="border: 1px solid #999; color:black; background-color:#FFFFFF; text-align:center" |-align="center" bgcolor="#CCCCCC" ! Plass!! Utøvar !! Land!! Poeng!!Sigrar |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#F7F6A8;" | 1 || align="left"| [[Annemarie Moser-Pröll]] || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 120 || 4 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#DCE5E5;" | 2 || align="left"| [[Marie-Theres Nadig]] || align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} || 72 |- align="center" valign="top" style="color:black; background-color:#FFDAB9;" | 3 || align="left"| Wiltrud Drexel || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 70 |- | 4 || align="left"| [[Cindy Nelson]] || align="left"| {{flagg|USA|lenke}} || 35 || 1 |- | 5 || align="left"| Ingrid Gfölner || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 34 |- | 6 || align="left"| Jacqueline Rouvier || align="left"| {{flagg|Frankrike|lenke}} || 32 |- | 7 || align="left"| [[Betsy Clifford]] || align="left"| {{flagg|Canada|lenke}} || 25 |- | 8 || align="left"| Irmgard Lukasser || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 20 |- | 9 || align="left"| Claudia Giordani || align="left"| {{flagg|Italia|lenke}} || 14 |- | 10 || align="left"| Monika Kaserer || align="left"| {{flagg|Austerrike|lenke}} || 12 |} ==Kjelder== {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Alpiner Skiweltcup 1973/74|Alpiner Skiweltcup 1973/74]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 25. november 2019.'' {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Alpine greiner]] [[Kategori:Sport i 1974]] a4uvyxrtw0zvb2phmq3e5gel69ed9dx Ski-VM 1935 0 405748 3666383 3478551 2026-08-15T10:22:17Z TU-nor 12071 3666383 wikitext text/x-wiki '''Ski-VM 1935''' vart avvikla 13.–18. februar 1935 i [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i dåverande [[Tsjekkoslovakia]]. Eigenleg var meisterskapen ei samling renn arrangert av [[Det internasjonale skiforbundet]] (FIS), der tevlingane vart gjeven status som verdsmeisterskap i nordiske greiner under FIS-kongressen 1965. Dei norske utøvarane tok 8 av 15 medaljar. Klaes Karppinen frå [[Finland]] vann to gullmedaljar og ein sølvmedalje, medan Noregs [[Oddbjørn Hagen]] fekk eitt gull og to sølv., == Langrenn == === 18 kilometer === <div style="float:left; text-align:left; padding-right:15px;"> {| class="wikitable float-left" style="background-color:#FFFFFF; width:440px" ! style="width:5%" | Plass ! style="width:45%" | Utøvar ! style="width:30%" | Land ! style="width:20%" | Tid |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Gold medal with cup.svg|20px|Gull]] | align="left"| Klaes Karppinen | align="left"| {{flagg|Finland|lenke}} | style="text-align:center" | 1.27.58 |- style="background-color:#DCE5E5;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Silver medal with cup.svg|20px|Sølv]] | align="left"| [[Oddbjørn Hagen]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 1.28.45 |- style="background-color:#FFDAB9;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Bronze medal with cup.svg|20px|Bronse]] | align="left"| [[Olaf Hoffsbakken]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 1.31.47 |- | style="text-align:center" | 4 | align="left"| Sigurd Vestad | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 1.32.05 |- | style="text-align:center" | 5 | align=left| Martin Matsbo | align="left" | {{flagg|Sverige|lenke}} | style="text-align:center" | 1.32.48 |- | style="text-align:center" | 6 | align="left"| Bjarne Iversen | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 1.33.36 |} </div> '''Dato:''' 15. februar <br style="clear:both;" /> === 50 km === <div style="float:left; text-align:left; padding-right:15px;"> {| class="wikitable float-left" style="background-color:#FFFFFF; width:440px" ! style="width:5%" | Plass ! style="width:45%" | Utøvar ! style="width:30%" | Land ! style="width:20%" | Tid |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Gold medal with cup.svg|20px|Gull]] | align=left| Nils-Joel Englund | align="left" | {{flagg|Sverige|lenke}} | style="text-align:center" | 4.14.23 |- style="background-color:#DCE5E5;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Silver medal with cup.svg|20px|Sølv]] | align="left"| Klaes Karppinen | align="left"| {{flagg|Finland|lenke}} | style="text-align:center" | 4.26.42 |- style="background-color:#FFDAB9;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Bronze medal with cup.svg|20px|Bronse]] | align="left"| Trygve Brodahl | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 4.32.31 |- | style="text-align:center" | 4 | align="left"| Mikko Husu | align="left"| {{flagg|Finland|lenke}} | style="text-align:center" | 4.34.00 |- | style="text-align:center" | 5 | align="left"| Kilian Ogi | align="left"| {{flagg|Sveits|lenke}} | style="text-align:center" | 4.35.32 |- | style="text-align:center" | 6 | align=left| Martin Matsbo | align="left" | {{flagg|Sverige|lenke}} | style="text-align:center" | 4.35.36 |} </div> '''Dato:''' 19. februar <br style="clear:both;" /> === 4 × 10 km stafett === <div style="float:left; text-align:left; padding-right:15px;"> {| class="wikitable float-left" style="background-color:#FFFFFF; width:440px" ! style="width:5%" | Plass ! style="width:30%" | Land ! style="width:45%" | Utøvarar ! style="width:20%" | Tid |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Gold medal with cup.svg|20px|Gull]] | align="left"| {{flagg|Finland|lenke}} | align="left" | Mikko Husu <br /> Klaes Karppinen <br /> Väinö Liikkanen <br /> Sulo Nurmela | style="text-align:center" | 2.42.30 |- style="background-color:#DCE5E5;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Silver medal with cup.svg|20px|Sølv]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | align="left" | Sverre Brodahl <br /> Bjarne Iversen <br /> [[Olaf Hoffsbakken]] <br /> [[Oddbjørn Hagen]] | style="text-align:center" | 2.43.17 |- style="background-color:#FFDAB9;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Bronze medal with cup.svg|20px|Bronse]] | align="left" | {{flagg|Sverige|lenke}} | align="left" | Halvar Moritz <br /> Erik Larsson <br /> Martin Matsbo <br /> Nils-Joel Englund | style="text-align:center" | 2.46.53 |} </div> '''Dato:''' 13. februar <br style="clear:both;" /> ==Kombinert == === Hopp &18 km === <div style="float:left; text-align:left; padding-right:15px;"> {| class="wikitable float-left" style="background-color:#FFFFFF; width:440px" ! style="width:5%" | Plass ! style="width:45%" | Utøvar ! style="width:30%" | Land ! style="width:20%" | Poeng |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Gold medal with cup.svg|20px|Gull]] | align="left"| [[Oddbjørn Hagen]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 427,60 |- style="background-color:#DCE5E5;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Silver medal with cup.svg|20px|Sølv]] | align="left"| Lauri Valonen | align="left"| {{flagg|Finland|lenke}} | style="text-align:center" | 422,95 |- style="background-color:#FFDAB9;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Bronze medal with cup.svg|20px|Bronse]] | align="left"| Willy Bogner | align="left" | {{flagg|Tyskland|1935|lenke}} | style="text-align:center" | 393,00 |- | style="text-align:center" | 4 | align="left"| [[Olaf Hoffsbakken]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 382,10 |- | style="text-align:center" | 5 | align="left"| [[Sigurd Røen]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 367,30 |- | style="text-align:center" | 6 | align="left"| Johann Lahr | align="left"| {{flagg|Tsjekkoslovakia|lenke}} | style="text-align:center" | 363,55 |} </div> '''Dato:''' 15. og 16. februar <br style="clear:both;" /> == Skihopping == <div style="float:left; text-align:left; padding-right:15px;"> {| class="wikitable float-left" style="background-color:#FFFFFF; width:440px" ! style="width:5%" | Plass ! style="width:45%" | Utøvar ! style="width:30%" | Land ! style="width:20%" | Poeng |- align="center" valign="top" bgcolor="#F7F6A8" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Gold medal with cup.svg|20px|Gull]] | align="left"| [[Birger Ruud]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 231,7 |- style="background-color:#DCE5E5;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Silver medal with cup.svg|20px|Sølv]] | align="left"| [[Reidar Andersen]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 228,9 |- style="background-color:#FFDAB9;" ! style="text-align:center;" | [[Fil:Bronze medal with cup.svg|20px|Bronse]] | align="left"| [[Alf Andersen]] | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 225,9 |- | style="text-align:center" | 4 | align="left"| Stanisław Marusarz | align="left"| {{flagg|Polen|lenke}} | style="text-align:center" | 225,5 |- | style="text-align:center" | 5 | align="left"| Thorstein Gundersen | align="left"| {{flagg|Noreg|lenke}} | style="text-align:center" | 220,6 |- | style="text-align:center" | 6 | align=left| Sixten Johansson | align="left" | {{flagg|Sverige|lenke}} | style="text-align:center" | 220,1 |} </div> '''Dato:''' 17. februar <br style="clear:both;" /> ==Kjelder== {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Nordische Skiweltmeisterschaften 1935|Nordische Skiweltmeisterschaften 1935]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 25. mars 2023.'' {{refslutt}} [[Kategori:Ski-VM]] [[Kategori:Sport i 1935]] 2dgwasqntekgnowobbu2ildz9c1uepp Brukar:Ansony89 2 412155 3666317 3665465 2026-08-14T22:39:43Z Ansony89 112479 3666317 wikitext text/x-wiki [[no:User:Ansony89]] [[sv:User:Ansony89]] [[en:User:Ansony89]] [[fr:User:Ansony89]] [[tok:jan:Ansony89]] [[ja:User:Ansony89]] [[zh:User:Ansony89]] [[zh-yue:User:Ansony89]] {{Babel|zh|en-3|fr-2|ja-2|no-1|nn-0}} Come see me on [http://en.wikipedia.org/wiki/User:Ansony89 English Wikipedia]. {{Userbox | border-c = blue | id = [[File:Bluesky Logo.svg|alt=Bluesky logo|x42px]] | id-c = white | info = This user is '''[https://bsky.app/profile/ansony89.bsky.social ansony89.bsky.social]''' on '''Bluesky'''. | info-a = center | info-class = plainlinks }} 6fy03nohfi6nb89a9kiobwd9pbdyh6e Gračanica i Bosnia-Hercegovina 0 421396 3666408 3585922 2026-08-15T10:47:03Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Gračanica municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Gračanica.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666408 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Gračanica |andre_namn = Грачаница |bilet_horisont = Gračanica Aerial.jpg |bilettekst = Utsyn over Gračanica |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av byen Gračanica |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 45 220<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 12 882<ref name="Popis"/> |latd=44 |latm=41 |lats=21 |latNS=N |longd=18 |longm=18 |longs=8 |longEW=E }} [[File:BiH municipality location Gračanica.svg|mini|300 px|Kommunen Gračanica i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Gračanica''' (bosnisk [[kyrillisk]] Грачаница) er ein by<ref name="b531"/> og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Gračanica || 12 712 || 12 882 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Orahovica Donja}} || 4 304 || 3 966 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stjepan Polje}} || 3 347 || 3 466 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malešići}} || 2 964 || 2 853 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lukavica i Gračanica|Lukavica}} || 3 231 || 2 762 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Miričina}} || 2 517 || 2 266 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pribava}} || 1 682 || 2 096 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Džakule}} || 2 306 || 1 929 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Gračanica || 47 485 || 45 220 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> <ref name="b531">{{cite web | last=Žunić | first=Nihad | title=Koliko je teško dobiti status grada u BiH i šta to konkretno znači | website=Klix.ba | date=2024-07-19 | url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/koliko-je-tesko-dobiti-status-grada-u-bih-i-sta-to-konkretno-znaci/240627010 | language=hr | access-date=2024-12-26 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Gracanica}} [[Kategori:Byar i Bosnia-Hercegovina]] [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] ptv73jwmczazj8mr1l5kjqwvlsfrmoh Kalesija 0 421401 3666406 3584965 2026-08-15T10:43:33Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Kalesija municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Kalesija.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666406 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Kalesija |andre_namn = Калесија |bilet_horisont = Kalesija danas.jpg |bilettekst = Utsyn over Kalesija Grad |bilet_byvåpen = Coat of arms Kalesija.svg |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden Kalesija Grad |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 33 053<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 3 436<ref name="Popis"/> |latd = 44 |latm = 26 |lats = 36 |latNS = N |longd = 18 |longm = 52 |longs = 34 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Kalesija.svg|mini|300 px|Kommunen Kalesija i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Kalesija''' (bosnisk [[kyrillisk]] Калесија) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Det same namnet er brukt både om ein bymessig tettstad (Kalesija Grad), og ein meir landleg landsby (Kalesija Selo). ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vukovije Donje}} || 2 721 || 2 874 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vukovije Gornje}} || 2 209 || 2 511 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tojšići}} || 2 922 || 2 484 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Petrovice}} || 2 082 || 2 460 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rainci Donji}} || 1 945 || 2 268 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kalesija Selo|Kalesija Selo (landsby)}} || 1 985 || 2 222 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kalesija Grad|Kalesija Grad (tettstad)}} || 2 208 || 2 039 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Kalesija || 34 464 || 33 053 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] e2azv2oa0sfxygi0ofyw5lnzlzexnbs Sapna 0 421408 3666403 3584970 2026-08-15T10:38:42Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Sapna municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Sapna.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666403 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Sapna |andre_namn = Сапна |bilet_horisont = Sapna - panoramio (cropped).jpg |bilettekst = Frå sentrum i Sapna |bilet_byvåpen = Sapna grb.jpg |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden Kladanj |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 11 178<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 2 027<ref name="Popis"/> |latd = 44 |latm = 29 |lats = 39 |latNS = N |longd = 19 |longm = 0 |longs = 7 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Sapna.svg|mini|300 px|Kommunen Sapna i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Sapna''' (bosnisk [[kyrillisk]] Сапна) er ein tettstad og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vitinica}} || 3 107 || 2 831 |- | style=text-align:left; | Sapna || 1 807 || 2 027 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kraljevići}} || 1 288 || 1 471 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Međeđa}} || 1 078 || 1 220 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zaseok}} || 1 445 || 1 110 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Sapna || 14 078 || 11 178 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] mw7vkqiu1rd3p5t194a7bg3bis4djo7 Srebrenik 0 421409 3666402 3584971 2026-08-15T10:37:38Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Srebrenik municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Srebrenik.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666402 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Srebrenik |andre_namn = Сребреник |bilet_horisont = Srebrenik Castle.JPG |bilettekst = Mellomalderborga i Srebrenik |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av byen Srebrenik |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 39 678<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 6 694<ref name="Popis"/> |latd=44 |latm=42 |lats=27 |latNS=N |longd=18 |longm=29 |longs=31 |longEW=E }} [[Fil:BiH municipality location Srebrenik.svg|mini|Kommunen Srebrenik i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Srebrenik''' (bosnisk [[kyrillisk]] Сребреник) er ein by<ref name="b531"/> og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Srebrenik || 5 304 || 6 694 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sladna}} || 3 304 || 2 867 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tinja Gornja}} || 1 785 || 2 159 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Duboki Potok}} || 1 883 || 2 040 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Babunovići}} || 1 543 || 1 775 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Srebrenik || 40 896 || 39 678 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> <ref name="b531">{{cite web | last=Žunić | first=Nihad | title=Koliko je teško dobiti status grada u BiH i šta to konkretno znači | website=Klix.ba | date=2024-07-19 | url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/koliko-je-tesko-dobiti-status-grada-u-bih-i-sta-to-konkretno-znaci/240627010 | language=hr | access-date=2024-12-26 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Bosnia-Hercegovina]] [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] iovorpmv8my4vzyxwfffc5saotqursr Teočak 0 421414 3666404 3584991 2026-08-15T10:39:25Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Teočak municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Teočak.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. 3666404 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Teočak |andre_namn = Теочак |bilet_horisont = Teocak, mestecko na entitni hranici.jpg |bilettekst = Utsyn mot [[Teočak-Krstac]] |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden Teočak |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 7 424<ref name="Popis"/> |latd = 44 |latm = 36 |lats = 10 |latNS = N |longd = 18 |longm = 59 |longs = 5 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Teočak.svg|mini|300 px|Kommunen Teočak i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Teočak''' (bosnisk [[kyrillisk]] Теочак) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Hovudsete er landsbyen [[Teočak-Krstac]]. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | [[Teočak-Krstac]] || 2 861 || 2 763 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sniježnica}} || 1 573 || 1 690 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bilalići}} || 962 || 997 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasikovac}} || 987 || 939 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stari Teočak}} || 748 || 797 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Teočak || 7 777 || 7 424 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Teocak}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] t3ayn9gcq4wzh93w1bt88nxbejb4bzz Živinice 0 421419 3666398 3584974 2026-08-15T10:35:31Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Živinice municipality.svg]] → [[File:BiH municipality location Živinice.svg]] [[c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonizing names of file set) · To harmonize the names of [[c::Category:Locator maps of municipalities of Bosnia and Herzegovina|all municipalities in this category and it's subcategories]]. (also someone forgot to add [[c:Commons:Overwriting existing files/Requests#Allow overwriting of all municipalities of B&H|Allow Overwriting template,… 3666398 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Živinice |andre_namn = Живинице |bilet_horisont = Živinice – Aerial 1.jpg |bilettekst = Utsyn over Živinice |bilet_byvåpen = Živinice.grb.png |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av byen Živinice |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 57 765<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 16 157<ref name="Popis"/> |latd=44 |latm=26 |lats=53 |latNS=N |longd=18 |longm=37 |longs=42 |longEW=E }} [[File:BiH municipality location Živinice.svg|mini|300 px|Kommunen Živinice i kantonen [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Živinice''' (bosnisk [[kyrillisk]] Живинице) er ein by<ref name="b531"/> og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Tuzla|Tuzla]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Živinice || 11 947 || 16 157 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kovači}} || 794 || 3 800 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubrave Gornje}} || 3 710 || 3 308 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Đurđevik}} || 4 479 || 3 184 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šerići}} || 2 833 || 2 818 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Živinice Gornje}} || 3 719 || 2 672 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bašigovci}} || 2 039 || 2 499 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Priluk}} || 2 045 || 2 260 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubrave Donje}} || 2 437 || 2 224 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Živinice Donje}} || 3 070 || 2 223 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gračanica i Živinice|Gračanica}} || 2 039 || 2 140 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Suha i Živinice|Suha}} || 1 802 || 2 007 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Živinice || 54 783 || 57 765 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> <ref name="b531">{{cite web | last=Žunić | first=Nihad | title=Koliko je teško dobiti status grada u BiH i šta to konkretno znači | website=Klix.ba | date=2024-07-19 | url=https://www.klix.ba/vijesti/bih/koliko-je-tesko-dobiti-status-grada-u-bih-i-sta-to-konkretno-znaci/240627010 | language=hr | access-date=2024-12-26 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Zivinice}} [[Kategori:Byar i Bosnia-Hercegovina]] [[Kategori:Byar og tettstader i kantonen Tuzla]] [[Kategori:Kommunar i kantonen Tuzla]] b8z1xrpy4sywsfkwtou5m1tqx696xnh Foča-Ustikolina 0 421461 3666278 3586046 2026-08-14T15:20:36Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Foča-Ustikolina.svg]] → [[File:BiH municipality location Foča (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Official name is Foča. Since BiH has 2 Fočas (one in FBiH, other - main one - in Republika Srpska), name should be like this. Also, official statistics, documents and other similar things name it like this. 3666278 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Foča-Ustikolina |andre_namn = Фоча-Устиколина |bilet_horisont = Ustikolina 1.jpg |bilettekst = Landsbyen [[Ustikolina]] ved elva [[Drina]] |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden [[Ustikolina]] |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Bosniske Podrinje Goražde]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 1 933<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 35 |lats = 1 |latNS = N |longd = 18 |longm = 47 |longs = 24 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Foča (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg|mini|300 px|Kommunen Foča-Ustikolina i kantonen [[Bosniske Podrinje Goražde]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Foča-Ustikolina''' (bosnisk [[kyrillisk]] Фоча-Устиколина) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Bosniske Podrinje Goražde]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Etter Daytonavtalen vart tettstaden og det meste av den tidlegare kommunen [[Foča]] liggjande i [[Den bosniske serbarrepublikken]]. Ein mindre del vart liggjande i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina som kommunen Foča-Ustikolina. Busetnaden [[Ustikolina]] er hovudsete i kommunen. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | [[Ustikolina]] || 1 418 || 882 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zebina Šuma}} || 430 || 257 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Cvilin}} || 376 || 230 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Njuhe}} || 221 || 110 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jabuka i Foča|Jabuka}} || 286 || 88 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Foča-Ustikolina || 5 158 || 1 933 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Foča-Ustikolina}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Bosniske Podrinje Goražde]] gt3h9bhmiye0fz73ntcdvs5dg6jr729 Pale-Prača 0 421463 3666280 3585997 2026-08-14T15:21:37Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Pale-Prača.svg]] → [[File:BiH municipality location Pale (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Official name is Pale. Since BiH has 2 Pales (main one in RS, other in FBiH), name should be like this. Also, official statistics, documents and other similar things name it like this. 3666280 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Pale-Prača |andre_namn = Пале-Прача |bilet_horisont = Semiz Ali-pašina džamija u Prači.jpg |bilettekst = Moské i landsbyen [[Prača]] |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden [[Prača]] |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Bosniske Podrinje Goražde]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 904<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 45 |lats = 49 |latNS = N |longd = 18 |longm = 45 |longs = 54 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Pale (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg|mini|300 px|Kommunen Pale-Prača i kantonen [[Bosniske Podrinje Goražde]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Pale-Prača''' (bosnisk [[kyrillisk]] Пале-Прача) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Bosniske Podrinje Goražde]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Etter Daytonavtalen vart tettstaden og det meste av den tidlegare kommunen [[Pale i Bosnia-Hercegovina|Pale]] liggjande i [[Den bosniske serbarrepublikken]]. Ein mindre del vart liggjande i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina som kommunen Pale-Prača. Busetnaden [[Prača]] er hovudsete i kommunen. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | [[Prača]] || 710 || 304 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Turkovići}} || 249 || 169 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Datelji}} || 174 || 112 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šainovići}} || 200 || 111 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čeljadinići}} || 86 || 48 |- style="background: #E9E9E9; color:black;" | style=text-align:left; | Kommunen Pale-Prača || 1 972 || 904 |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} {{DEFAULTSORT:Pale-Praca}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Bosniske Podrinje Goražde]] 98uko6b1e0u6ljpw38qwl4bsoe74r15 Centar i Sarajevo 0 421551 3666277 3585525 2026-08-14T15:17:57Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Centar.svg]] → [[File:BiH municipality location Centar (Sarajevo).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Official name and there are more "Centars" and this one has to have "Sarajevo" to properly identify it. 3666277 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Centar |andre_namn = Центар |bilet_horisont = Presidency of BiH in Sarajevo 2023.01.29 1.jpg |bilettekst = Presidentpalasset for Bosnia-Hercegovina i Centar i Sarajevo |bilet_byvåpen = Coat of arms of Centar Sarajevo.png |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Centar i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 55 181<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 53 081<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 51 |lats = 28 |latNS = N |longd = 18 |longm = 24 |longs =51 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Centar (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Centar i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Centar''' (bosnisk [[kyrillisk]] Центар) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Centar || 76 771 || 53 081 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radava}} || 1 420 || 1 296 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nahorevo}} || 697 || 541 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Poljine}} || 161 || 203 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mrkovići}} || 232 || 55 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vića}} || 5 || 5 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Centar || 79 286 || 55 181 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] ets4ac0lgo9yc1vhkpppqatowkgegh3 3666325 3666277 2026-08-15T06:04:10Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Centar, Sarajevo]] til [[Centar i Sarajevo]] 3666277 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Centar |andre_namn = Центар |bilet_horisont = Presidency of BiH in Sarajevo 2023.01.29 1.jpg |bilettekst = Presidentpalasset for Bosnia-Hercegovina i Centar i Sarajevo |bilet_byvåpen = Coat of arms of Centar Sarajevo.png |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Centar i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 55 181<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 53 081<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 51 |lats = 28 |latNS = N |longd = 18 |longm = 24 |longs =51 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Centar (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Centar i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Centar''' (bosnisk [[kyrillisk]] Центар) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Centar || 76 771 || 53 081 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radava}} || 1 420 || 1 296 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nahorevo}} || 697 || 541 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Poljine}} || 161 || 203 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mrkovići}} || 232 || 55 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vića}} || 5 || 5 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Centar || 79 286 || 55 181 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] ets4ac0lgo9yc1vhkpppqatowkgegh3 Novi Grad i Sarajevo 0 421552 3666284 3585526 2026-08-14T15:26:03Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Novi Grad.svg]] → [[File:BiH municipality location Novi Grad (Sarajevo).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · There's a Novi Grad in Republika Srpska (last named was Bosanski Novi), so this change is to not get it confused with this Novi Grad municipality of Sarajevo. 3666284 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Novi Grad |andre_namn = Нови Град |bilet_horisont = View on Novi Grad, Sarajevo.JPG |bilettekst = Utsyn over Novi Grad i Sarajevo |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Novi Grad i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 118 553<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 117 822<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 50 |lats = 56 |latNS = N |longd = 18 |longm = 22 |longs = 16 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Novi Grad (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Novi Grad i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Novi Grad''' (bosnisk [[kyrillisk]] Нови Град) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Novi Grad || 133 502 || 117 822 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bojnik i Sarajevo|Bojnik}} || 108 || 399 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rečica}} || 187 || 332 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Novi Grad || 133 797 || 118 553 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] 183zqlp6zn21j1cegi0rb0qzyekea8k 3666323 3666284 2026-08-15T06:04:03Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Novi Grad, Sarajevo]] til [[Novi Grad i Sarajevo]]: Standard namngjeving 3666284 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Novi Grad |andre_namn = Нови Град |bilet_horisont = View on Novi Grad, Sarajevo.JPG |bilettekst = Utsyn over Novi Grad i Sarajevo |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Novi Grad i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 118 553<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 117 822<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 50 |lats = 56 |latNS = N |longd = 18 |longm = 22 |longs = 16 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Novi Grad (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Novi Grad i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Novi Grad''' (bosnisk [[kyrillisk]] Нови Град) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Novi Grad || 133 502 || 117 822 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bojnik i Sarajevo|Bojnik}} || 108 || 399 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rečica}} || 187 || 332 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Novi Grad || 133 797 || 118 553 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] 183zqlp6zn21j1cegi0rb0qzyekea8k Stari Grad i Sarajevo 0 421555 3666276 3585528 2026-08-14T15:15:22Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Stari Grad.svg]] → [[File:BiH municipality location Stari Grad (Sarajevo).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · There's many of Stari Grads in BiH, so this change is to not get it confused with this Stari Grad municipality of Sarajevo. 3666276 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Stari Grad |andre_namn = Стари Град |bilet_horisont = Le Barcasija à Sarajevo.jpg |bilettekst = Frå gamlebyen Stari Grad i Sarajevo |bilet_byvåpen = Coat of arms of Stari Grad Sarajevo.png |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Stari Grad i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 36 976<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 36 339<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 51 |lats = 28 |latNS = N |longd = 18 |longm = 25 |longs =44 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Stari Grad (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Stari Grad i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Stari Grad''' (bosnisk [[kyrillisk]] Стари Град) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Dei størst busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Stari Grad || 48 744 || 36 339 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Faletići}} || 299 || 262 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Donje Biosko}} || 189 || 248 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Barice}} || 128 || 53 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gornje Biosko}} || 92 || 48 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Stari Grad || 49 550 || 36 976 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] lojgchdba2fgcwgjw03gmjr7pt269cm 3666327 3666276 2026-08-15T06:04:15Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Stari Grad, Sarajevo]] til [[Stari Grad i Sarajevo]] 3666276 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Stari Grad |andre_namn = Стари Град |bilet_horisont = Le Barcasija à Sarajevo.jpg |bilettekst = Frå gamlebyen Stari Grad i Sarajevo |bilet_byvåpen = Coat of arms of Stari Grad Sarajevo.png |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av Stari Grad i Sarajevo |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 36 976<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 36 339<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 51 |lats = 28 |latNS = N |longd = 18 |longm = 25 |longs =44 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Stari Grad (Sarajevo).svg|mini|300 px|Kommunen Stari Grad i kantonen [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Stari Grad''' (bosnisk [[kyrillisk]] Стари Град) er ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kantonen Sarajevo|Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Kommunen omfattar ein bydel i hovudstaden [[Sarajevo]] og nokre mindre busetnader utanfor. ==Folketal== Dei størst busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Bydelen Stari Grad || 48 744 || 36 339 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Faletići}} || 299 || 262 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Donje Biosko}} || 189 || 248 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Barice}} || 128 || 53 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gornje Biosko}} || 92 || 48 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Stari Grad || 49 550 || 36 976 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] lojgchdba2fgcwgjw03gmjr7pt269cm Trnovo i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina 0 421561 3666282 3586057 2026-08-14T15:24:12Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Trnovo (FBiH).svg]] → [[File:BiH municipality location Trnovo (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Official name is Trnovo. Since BiH has 2 Trnovos (main one in FBiH, other in Republika Srpska), name should be like this. Also, official statistics, documents and other similar things name it like this. 3666282 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Trnovo |andre_namn = Трново |bilet_horisont = Zeljeznica River near Sarajevo.JPG |bilettekst = Elva [[Željeznica]] nær Trnovo |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden [[Dejčići]] |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Sarajevo]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 1 502<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 67<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 41 |lats = 13 |latNS = N |longd = 18 |longm = 20 |longs = 27 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Trnovo (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg|mini|300 px|Kommunen Trnovo i kantonen [[Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Trnovo''' (bosnisk [[kyrillisk]] Трново) er ein tettstad og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Sarajevo]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Trnovo inngår i storbyområdet til [[Sarajevo]]. Etter Daytonavtalen er den opphavlege kommunen Trnovo delt, slik at det meste av tettstaden og ein del av den tidlegare kommunen ligg som ein kommune [[Trnovo i Den bosniske serbarrepublikken|med same namn]] i [[Den bosniske serbarrepublikken]], medan resten dannar ein kommune i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina med landsbyen [[Dejčići]] som hovudsete. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | [[Dejčići]] || 217 || 160 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dujmovići}} || 163 || 116 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gračanica i Trnovo|Gračanica}} || 129 || 87 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pendičići}} || 135 || 76 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trebečaj}} || 167 || 76 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tušila}} || 180 || 69 |- | style=text-align:left; | [[Trnovo]] || 114 || 67 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Trnovo || 3 090 || 1 502 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i kantonen Sarajevo]] o5l7upqwydd4i8792kuubyd8ci45med Kupres i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina 0 421572 3666411 3586052 2026-08-15T11:00:45Z Kontributor 2K 130555 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:BiH municipality location Kupres.svg]] → [[File:BiH municipality location Kupres (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg]] [[c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · There are 2 Kupres municipalities, so this rename will differentiate the two. 3666411 wikitext text/x-wiki {{Infoboks by |type = Kommune |offisielt_namn = Kupres |andre_namn = Купрес |bilet_horisont = Katoličko groblje-Kupres01626.JPG |bilettekst = Utsyn over Kupres |bilet_flagg = Zastava kupres.gif |bilet_byvåpen = Coat of arms of Kupres.jpg |kartposisjon_land = Bosnia-Hercegovina |karttekst = Plasseringa av tettstaden Kupres |underinndeling_type = Land <br /> [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|Kanton]] |underinndeling_namn = [[Bosnia-Hercegovina]] <br /> [[Kanton 10]] |innbyggjarar_i_år = 2013 |innbyggjarar_totalt = 5 057<ref name="Popis"/> |innbyggjarar_urbant = 2 883<ref name="Popis"/> |latd = 43 |latm = 59 |lats = 26 |latNS = N |longd = 17 |longm = 16 |longs = 46 |longEW = E }} [[File:BiH municipality location Kupres (Federation of Bosnia and Herzegovina).svg|mini|300 px|Kommunen Kupres i kantonen [[Kanton 10]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]]]] '''Kupres''' (bosnisk [[kyrillisk]] Купрес) er ein tettstad og ein [[Kommunar i Bosnia-Hercegovina|kommune]] i [[Kantonar i Bosnia-Hercegovina|kantonen]] [[Kanton 10]] innanfor [[Føderasjonen Bosnia-Hercegovina]], den eine av dei to føderative einingane («entitetane») som staten [[Bosnia-Hercegovina]] er delt inn i på grunnlag av [[Daytonavtalen]].<ref name="Dayton"/> Etter Daytonavtalen vart tettstaden Kupres og det meste av den tidlegare kommunen liggjande som ein kommune i Føderasjonen Bosnia-Hercegovina. Ein mindre del vart liggjande som ein kommune [[Kupres i Den bosniske serbarrepublikken|med same namn]] i [[Den bosniske serbarrepublikken]]. ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:<ref name="Popis"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 1991 !! Folketal 2013 |- | style=text-align:left; | Kupres || 2 715 || 2 883 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zlosela}} || 674 || 392 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Osmanlije}} || 393 || 375 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Odžak i Kupres|Odžak}} || 221 || 226 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Begovo Selo}} || 271 || 163 |- style="background: #E9E9E9;" | style=text-align:left; | Kommunen Kupres || 8 836 || 5 057 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name="Dayton">{{cite web |url=https://www.osce.org/files/f/documents/e/0/126173.pdf |title=The General Framework Agreement for Peace in Bosnia and Herzegovina |publisher=[[OSSE]] |date=14. desember 1995 |access-date=23. november 2024 }}</ref> <ref name="Popis">{{cite web |url=http://www.statistika.ba//#tab3 |title=Konačni rezultati - Popis 2013 |publisher=Agencija za statistiku Bosne i Hercegovine |date=2013 |access-date=25. desember 2024 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar og tettstader i Kanton 10]] [[Kategori:Kommunar i Kanton 10]] 9973d4dw7hb8k8ju9xnljxcr95tod2l Fædrelandet 0 422437 3666294 3591888 2026-08-14T16:21:33Z Johshh 122989 3666294 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Fædralandet''' var eit konservativt-religiøst blad som vart grunnlagt i 1868 i Oslo. Bladet kom ut kvar veke i byrjinga, sidan to og tre gonger i veka. Redaktør frå 1876 var [[Vilhelm Aubert]] (1847–1911). I 1882 tok bladet til med å tala sterkt for skipinga av konservative lag.<ref name=":0">{{Cite journal|tittel=Fædrelandet|url=https://snl.no/F%C3%A6drelandet|dato=2024-11-25|språk=no|besøksdato=2025-02-12}}</ref> I 1893 vart bladet lagt saman med [[Almuevennen]] til dagbladet [[Landsbladet]], som kom ut til 1911 med Aubert som redaktør.<ref name=":0" /> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{mediaspire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Aviser i Oslo]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1868]] [[Kategori:Nedleggingar i 1893]] 526gojfi13t43ww3qowh5v24dvc8ta1 Jezersko 0 425832 3666302 3622126 2026-08-14T18:27:30Z TU-nor 12071 3666302 wikitext text/x-wiki {{om}} {{koord|46|23|42|N|14|29|48|E|vising=tittel}} {{geoboks|kommune | namn = Jezersko | by = [[Zgornje Jezersko]] | bilete = Jezersko1.jpg | bilettekst = Utsyn mot Zgornje Jezersko | kart = Karte Jezersko si.png | karttekst = Kommunen Jezersko innanfor Slovenia | land = Slovenia | regiontype = [[Statistiske regionar i Slovenia|Statistisk region]] | region = [[Gorenjska statistiske region|Gorenjska]] | folketal = 681 | folketal_i_år = 2025<ref name="Folketal 2025"/> | areal = 68,8 | nettstad = https://www.jezersko.si }} '''Jezersko''' er ein [[Kommunar i Slovenia|kommune]] i den statistiske regionen [[Gorenjska statistiske region|Gorenjska]] i [[Slovenia]]. Hovudsete i kommunen er [[Zgornje Jezersko]]. Jezersko blei skild ut frå [[Preddvor]] og oppretta som eigen kommune i 1998.<ref name="Lov"/> ==Folketal== Folketalet i busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var:{{mrk|Folketeljingane i 2011 og 2021 er gjennomførte som registerbaserte teljingar.}} {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2002<ref name="Folketal 2002"/> !! Folketal 2011<ref name="Folketal 2025"/> !! Folketal 2021<ref name="Folketal 2025"/> |- | style=text-align:left; | [[Zgornje Jezersko]] || 558 || 568 || 577 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Spodnje Jezersko}} || 80 || 96 || 89 |- ! Kommunen Jezersko !style=text-align:right; | 638 !style=text-align:right; | 664 !style=text-align:right; | 666 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Referansar == {{refopning}} <references> <ref name="Lov">{{cite web |url = https://www.uradni-list.si/glasilo-uradni-list-rs/vsebina/1998-01-2520/zakon-o-spremembah-in-dopolnitvah-zakona-o-ustanovitvi-obcin-ter-o-dolocitvi-njihovih-obmocij-zuodno-b |tittel = Zakon o spremembah in dopolnitvah zakona o ustanovitvi občin ter o določitvi njihovih območij (ZUODNO-B), stran 4017. ''(Lov om endringar i og tillegg til lov om oppretting av kommuner og fastsetjing av deira område (ZUODNO-B), side 4017.)'' |utgjevar = Glasilo Uradni list RS (Offisielt lysingsblad for Slovenia) 56/1998 |dato = 7. august 1998 |vitja = 1. september 2025 }}</ref> <ref name="Folketal 2025">{{cite web |url = https://pxweb.stat.si/SiStatData/pxweb/en/Data/-/05C5003S.px |tittel = Population by sex and by age, municipalities and settlements, Slovenia, annually |utgjevar = Statistični urad Republike Slovenije (SURS) ''(Republikken Slovenias statistiske kontor)'' |vitja = 1. september 2025 }}</ref> <ref name="Folketal 2002">{{cite web |url = https://pxweb.stat.si/SiStatData/pxweb/en/Data/Data/05W0405S.px/ |tittel = Population, settlements, Slovenia, census 2002 |utgjevar = Statistični urad Republike Slovenije (SURS) ''(Republikken Slovenias statistiske kontor)'' |vitja = 1. september 2025 }}</ref> </references> {{refslutt}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Gorenjska statistiske region]] dq9b79w5tqzjtae4my4pvjhe4swceme Tidens Tegn 0 429022 3666223 3643130 2026-08-14T12:04:13Z Johshh 122989 3666223 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Tidens Tegn''' var ei norsk dagsavis som kom ut i Oslo frå 1910 til 1941. Avisa vart grunnlagd av [[Ola Thommessen]] og var knytt til [[Frisindede Venstre]].<ref>{{snl}}</ref> ==Kjelder== <references/> == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Aviser skipa i 1910]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] giseuy9p274wppghrtdaijef1ah62o0 3666224 3666223 2026-08-14T12:05:30Z Johshh 122989 3666224 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Tidens Tegn''' var ei norsk dagsavis som kom ut i Oslo frå 1910 til 1941. Avisa vart grunnlagd av [[Ola Thommessen]] og var knytt til [[Frisindede Venstre]].<ref>{{snl}}</ref> ==Kjelder== <references/> == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]] [[Kategori:Aviser skipa i 1910]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] f13uz726x40iertfmhlfv63y7db0bgz 3666272 3666224 2026-08-14T14:46:50Z Ranveig 39 fjerna [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]]; la til [[Kategori:Norske aviser etter namn]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666272 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Tidens Tegn''' var ei norsk dagsavis som kom ut i Oslo frå 1910 til 1941. Avisa vart grunnlagd av [[Ola Thommessen]] og var knytt til [[Frisindede Venstre]].<ref>{{snl}}</ref> ==Kjelder== <references/> == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Aviser skipa i 1910]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] smnhqdop0cbfdfj3ukrlhwua7qhlmph Mal:Tidlegare aviser på Vestlandet 10 429511 3666422 3650007 2026-08-15T11:32:48Z Ranveig 39 Klappa saman stor mal. 3666422 wikitext text/x-wiki {{Navboks | innhaldsklasse = hlist | namn = Tidlegare aviser på Vestlandet | tittel = Tidlegare aviser på Vestlandet | status=collapsed | gruppe1 = Hordaland | liste1 = {{Navboks|subgroup | gruppe1 = Nordhordland | liste1 = * [[Haus Bygdeblad]] | gruppe2 = Midthordland | liste2 = * [[Arbeidet]] * [[Askøy Tidend]] * [[Bergens Adresse-contoirs Efterretninger]] * [[Bergens Aftenblad]] * [[Bergens Annonce Tidende]] * [[Bergensposten (1854-1893)|Bergensposten]] * [[Morgenavisen]] * [[Søndre Bergenhus Amtstidende]] * [[Hordalands avis]] | gruppe3 = Sunnhordland, Hardanger og Voss | liste3 = * [[Hardanger (1913-1990)|Hardanger]] * [[Hardanger Bygdeblad]] * [[Horda Tidend]] }} | gruppe2 = Sogn og Fjordane | liste2 = {{Navboks|subgroup | gruppe1 = Nordfjord | liste1 = * [[Nordfjord (1896-1942)|Nordfjord]] * [[Nordfjord Folkeblad]] * [[Fjordaposten]] | gruppe2 = Sunnfjord | liste2 = * [[Firda- og Sygnafylkets avis]] * [[Firda Folkeblad]] * [[Firdanytt]] * [[Fylkestidende for Sogn og Fjordane]] * [[Fylket]] * [[Folkebladet for Sogn og Fjordane]] * [[Sogn og Fjordane (1936-1993)|Sogn og Fjordane]] | gruppe3 = Indre Sogn | liste3 = * [[Sogningen]] * [[Sogningen / Sogns Avis]] * [[Sogns Avis]] * [[Sogns Tidende]] * [[Sogn Dagblad]] * [[Sygna]] * [[Indre Sogn]] * [[Årdal og Lærdal Avis]] | gruppe4 = Ytre Sogn | liste4 = * [[Avisa Sogndal]] * [[Sogn Folkeblad]] * [[Innfjordingen]] }} | gruppe3 = Rogaland | liste3 = {{Navboks|subgroup | gruppe1 = Haugalandet | liste1 = * [[Haugarland Arbeiderblad]] * [[Haugesunds Dagblad]] * [[Karmøy-Bladet]] * [[Vindafjordingen]] | gruppe2 = Ryfylke | liste2 = * [[Bygdaposten for Hjelmeland]] * [[Rygja Tidend]] | gruppe3 = Jæren | liste3 = * [[Dagbladet Rogaland]] * [[Rogalands Avis]] * [[Stavanger Adresseavis]] * [[Stavangeren (1852–1899)]] * [[Stavangeren (1916–1964)]] * [[1ste Mai]] }} | gruppe4 = Møre og Romsdal | liste4 = {{Navboks|subgroup | gruppe1 = Nordmøre | liste1 = * [[Indre Nordmør]] * [[Kristiansundsposten]] * [[Nordmøringen]] | gruppe2 = Romsdal | liste2 = * [[Molde Annonceblad]] * [[Romsdal Folkeblad]] * [[Romsdalsposten]] * [[Romsdals Tidende]] * [[Nordvestnytt]] | gruppe3 = Sunnmøre | liste3 = * [[Møre Dagblad]] * [[Møre Tidend]] * [[Sunnmøre Arbeideravis]] * [[Sunnmøringen]] * [[Sykkylvsbladet]] * [[Ørsta Avis]] * [[Øyavis]] * [[Aalesunds Avis]] * [[Aalesunds Blad]] * [[Aalesunds Handels- og Søfartstidende]] }} }} <noinclude> [[Kategori:Norske navigasjonsmalar]] </noinclude> p6ec6pqeislgugi2oj2u51cbucz5mz7 Austland 0 431385 3666298 3664157 2026-08-14T16:32:41Z Johshh 122989 3666298 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Austland''' var ei avis som kom ut frå [[1922]] til [[1965]]. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{manglar kjelder|dato=2026}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} {{Nynorske tidsskrift}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] [[Kategori:Skipingar i 1965]] [[Kategori:Nynorsk]] 4ld8ymrbi6o1uxd5xbcr0x8k89fzeud 3666299 3666298 2026-08-14T16:40:05Z Johshh 122989 3666299 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Austland''' var ei avis som kom ut frå [[1922]] til [[1965]]. Redaktørane var [[Arne Falk|Arne falk]] og [[Anton Beinset]]. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{manglar kjelder|dato=2026}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} {{Nynorske tidsskrift}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] [[Kategori:Skipingar i 1965]] [[Kategori:Nynorsk]] gh1z2ckfhsl111e2t0rmuifaxzf5wpz 3666300 3666299 2026-08-14T16:41:57Z Johshh 122989 3666300 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Austland''' var ei avis som kom ut frå [[1922]] til [[1965]]. Redaktør var [[Aksel Hattestad]] == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{manglar kjelder|dato=2026}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} {{Nynorske tidsskrift}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] [[Kategori:Skipingar i 1965]] [[Kategori:Nynorsk]] gpcwqt5iagifcn98qmk6m35flccb6y5 3666345 3666300 2026-08-15T07:29:02Z Ranveig 39 Ein ref. 3666345 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Austland''' var ei avis som kom ut frå [[1922]]<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1922-02-02 | tittel = Austland | stad = Norge;Oslo;;Oslo;;;; | url = http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_austland_null_null_19220202_1_1_1 | side =1 }}</ref> til [[1965]]. Redaktør var [[Aksel Hattestad]] == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refforbetre|dato=2026}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} {{Nynorske tidsskrift}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] [[Kategori:Skipingar i 1965]] [[Kategori:Nynorsk]] jola7wki1ujag9k3aj3lbxy6otrz84x Christiansandske uge-blade 0 431454 3666225 3664841 2026-08-14T12:07:29Z Johshh 122989 3666225 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Christiansands Uge-Blade''' var ei avis som kom ut i Kristiansand frå 1780 til 1788. Avisa vart grunnlagd av boktrykkjaren [[Andreas Svane]], som same år fekk kongeleg privilegium til å trykkje og selje bøker i Christiansands stift.<ref>{{Cite journal|last=Berge|first=Kjell Lars|date=2024-06-25|title=Christiansands Uge-Blade|url=https://snl.no/Christiansands_Uge-Blade|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis}} {{refforbetre|dato=august 2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1780]] [[Kategori:Nedleggingar i 1788]] 44oanaizxqa0elfdzg8ewh4bu03vl5r Dagbladet Rogaland 0 431469 3666414 3664876 2026-08-15T11:11:41Z Johshh 122989 3666414 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Dagbladet Rogaland''' var ei norsk avis som kom ut i Stavanger frå 1925 til 1988.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|last2=Hetland|first2=Tom|date=2026-05-29|title=Dagbladet Rogaland|url=https://snl.no/Dagbladet_Rogaland|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] [[Kategori:Skipingar i 1925]] [[Kategori:Nedleggingar i 1988]] [[Kategori:Kultur i Stavanger]] n696llfkobwvlmphi59ks27zqfwkyfo Mal:Kringkastingsrådet/Alle 10 431587 3666424 3665185 2026-08-15T11:39:36Z Ranveig 39 Typ. 3666424 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{Wikidata list menu}}</noinclude><onlyinclude>{{Wikidata list |sparql=SELECT ?item ?itemLabel ?start WHERE { ?item wdt:P13188 wd:Q4584979 . OPTIONAL { ?item wdt:P580 ?start1 . } OPTIONAL { ?item wdt:P571 ?start2 . } BIND(COALESCE(?start1, ?start2) AS ?start) SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language "no,nb,nn,en". } } ORDER BY DESC(?start) |columns=?item:term,?itemLabel:termLabel |row_template=Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet |one_row_per_item=yes |skip_table=yes }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935606|Kringkastingsrådet 2026-2029]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2026-2029 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935140|Kringkastingsrådet 2022-2025]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2022-2025 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935138|Kringkastingsrådet 2018–2021]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2018–2021 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935136|Kringkastingsrådet 2014–2017]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2014–2017 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935135|Kringkastingsrådet 2010–2013]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2010–2013 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935134|Kringkastingsrådet 2006–2009]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2006–2009 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935133|Kringkastingsrådet 2002–2005]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 2002–2005 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935132|Kringkastingsrådet 1998–2001]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1998–2001 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935131|Kringkastingsrådet 1994–1997]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1994–1997 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935130|Kringkastingsrådet 1990–1993]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1990–1993 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935129|Kringkastingsrådet 1986–1989]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1986–1989 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935128|Kringkastingsrådet 1982–1985]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1982–1985 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935127|Kringkastingsrådet 1978–1981]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1978–1981 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935126|Kringkastingsrådet 1974–1977]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1974–1977 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935125|Kringkastingsrådet 1970–1973]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1970–1973 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935124|Kringkastingsrådet 1966–1969]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1966–1969 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935123|Kringkastingsrådet 1963–1966]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1963–1966 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935122|Kringkastingsrådet 1959–1963]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1959–1963 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935121|Kringkastingsrådet 1955–1959]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1955–1959 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935120|Kringkastingsrådet 1951–1955]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1951–1955 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935119|Kringkastingsrådet 1946–1951]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1946–1951 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935118|Kringkastingsrådet 1933–1940]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1933–1940 }} {{Kringkastingsrådet/ListeriaForenklet | item = ''[[:d:Q140935117|Kringkastingsrådet 1925–1933]]'' | itemlabel = Kringkastingsrådet 1925–1933 }} {{Wikidata list end}}</onlyinclude> jqbnrb5lai5sf962cblc7jfiewp9u46 Aalesunds Avis 0 431592 3666390 3665194 2026-08-15T10:25:31Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Aalesunds avis]] til [[Aalesunds Avis]] 3665194 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Aalesunds avis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Aalesund]] frå 1917 til 1957. Avisa var tilknytt [[Høgre]].<ref>{{Cite journal|last=Kjølås|first=Harald|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Hetland|first3=Tom|last4=Allkunne|date=2024-07-03|title=Aalesunds Avis|url=https://snl.no/Aalesunds_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1917]] [[Kategori:Nedleggingar i 1957]] ely0ggom0rjs16bawv71ho63hcfn1sk 3666392 3666390 2026-08-15T10:26:38Z Ranveig 39 3666392 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Aalesunds Avis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Ålesund]] frå 1917 til 1957. Avisa var tilknytt [[Høgre]].<ref>{{Cite journal|last=Kjølås|first=Harald|last2=Hetland|first2=Tom|date=2024-07-03|title=Aalesunds Avis|url=https://snl.no/Aalesunds_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1917]] [[Kategori:Nedleggingar i 1957]] 1jae2n7a08ijmczoqt9qvdru3k3jbfc Aalesunds blad 0 431596 3666381 3665200 2026-08-15T10:20:30Z Ranveig 39 Flikk 3666381 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Aalesunds blad''' var ei norsk avis som kom ut i [[Ålesund]] frå 1871 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Kjølås|first=Harald|last2=Hetland|first2=Tom|date=2024-09-10|title=Aalesunds Blad|url=https://snl.no/Aalesunds_Blad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> I 1896 endra avisa namn til ''Søndmøre Folketidende''. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1871]] [[Kategori:Nedleggingar i 1911]] 6xr5inkp3cudny6whlk68v8b59y97q0 Ofotens Tidende 0 431598 3666388 3665203 2026-08-15T10:24:54Z Ranveig 39 Flikk 3666388 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ofotens Tidende''' var ei norsk avis som kom ut i [[Narvik]] frå 1899 til 2000.<ref>{{Cite journal|last=Aas|first=Steinar|last2=Hetland|first2=Tom|date=2024-11-26|title=Ofotens Tidende|url=https://snl.no/Ofotens_Tidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1899]] [[Kategori:Nedleggingar i 2000]] epyavl090cyyv4i73box0fx4o6vrebc Fredrikstad Dagblad 0 431599 3666426 3665204 2026-08-15T11:41:03Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Fredrikstad dagblad]] til [[Fredrikstad Dagblad]]: Rett skrivemåte 3665204 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Fredrikstad dagblad''' var ei norsk avis som kom ut i [[Fredrikstad]] frå 1889 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-09-19|title=Fredrikstad Dagblad|url=https://snl.no/Fredrikstad_Dagblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1889]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] fa3qh9p4ofnazgquafmaekxhtldfdwg 3666428 3666426 2026-08-15T11:41:44Z Ranveig 39 Flikk, tok ut tom infoboks. 3666428 wikitext text/x-wiki '''Fredrikstad dagblad''' var ei norsk avis som kom ut i [[Fredrikstad]] frå 1889 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|date=2024-09-19|title=Fredrikstad Dagblad|url=https://snl.no/Fredrikstad_Dagblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1889]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] [[Kategori:norske aviser etter namn]] qqfu65zu1zf6nwmip3lopocnqm3jh7i Nordlands Avis 0 431612 3666374 3665227 2026-08-15T10:15:39Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Nordlands avis]] til [[Nordlands Avis]]: Rett skrivemåte 3665227 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Nordlands avis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Hemnesberget]] frå 1893 til 1978.<ref>{{Cite journal|last=Bones|first=Stian|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Nordlands Avis|url=https://snl.no/Nordlands_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1978]] qsun8cs778huxdq6vt4f6cu8b63b7mg 3666376 3666374 2026-08-15T10:16:10Z Ranveig 39 Rett. 3666376 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Nordlands Avis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Hemnesberget]] frå 1893 til 1978.<ref>{{Cite journal|last=Bones|first=Stian|date=2024-06-18|title=Nordlands Avis|url=https://snl.no/Nordlands_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1978]] g546d0pmutg6yja0k6lfzn97qh79anz 3666377 3666376 2026-08-15T10:16:43Z Ranveig 39 la til [[Kategori:Norske aviser etter namn]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666377 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Nordlands Avis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Hemnesberget]] frå 1893 til 1978.<ref>{{Cite journal|last=Bones|first=Stian|date=2024-06-18|title=Nordlands Avis|url=https://snl.no/Nordlands_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1978]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] 3y6n2h9iffo9ad1gykobf5j86fexmwm Finmarkens amtstidende (1871–1944) 0 431613 3666341 3665228 2026-08-15T07:13:54Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666341 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Finmarkens amtstidende''' var ei norsk avis som kom ut i [[Finnmark]] frå 1871 til 1944.<ref>{{Cite journal|last=Niemi|first=Einar|date=2024-06-18|title=Finmarkens Amtstidende|url=https://snl.no/Finmarkens_Amtstidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1871]] [[Kategori:Nedleggingar i 1944]] ehrlstks7zpc47buuci3jvoctyinobq Den Norske Rigstidende 0 431616 3666369 3665232 2026-08-15T10:13:22Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Den norske rigstidende]] til [[Den Norske Rigstidende]]: Rett skrivemåte 3665232 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Den norske rigstidende''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1815 til 1883.<ref>{{Cite journal|last=Storsveen|first=Odd Arvid|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-18|title=Den Norske Rigstidende|url=https://snl.no/Den_Norske_Rigstidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1815]] [[Kategori:Nedleggingar i 1883]] 9d73yvuvon75gbu1xzrxduqig5pcnmk 3666371 3666369 2026-08-15T10:14:07Z Ranveig 39 Flikk 3666371 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Den norske rigstidende''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1815 til 1883.<ref>{{Cite journal|last=Storsveen|first=Odd Arvid|date=2026-05-18|title=Den Norske Rigstidende|url=https://snl.no/Den_Norske_Rigstidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1815]] [[Kategori:Nedleggingar i 1883]] gxsydo3t8j2lmyaltc2n1q8mmnj655z 3666372 3666371 2026-08-15T10:14:43Z Ranveig 39 Rett tittel, bladlenkjer 3666372 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Den Norske Rigstidende''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1815 til 1883.<ref>{{Cite journal|last=Storsveen|first=Odd Arvid|date=2026-05-18|title=Den Norske Rigstidende|url=https://snl.no/Den_Norske_Rigstidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1815]] [[Kategori:Nedleggingar i 1883]] p55srtbdg5wt7qxziy7fud1wm9321e6 Moss Tilskuer 0 431619 3666396 3665237 2026-08-15T10:35:29Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Moss tilskuer]] til [[Moss Tilskuer]] 3665237 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Moss tilskuer''' var ei norsk avis som kom ut i [[Moss]] frå 1839 til 1960. Avisa heitte først ''Tilskueren'', men bytte namn til ''Moss tilskuer'' i 1843.<ref>{{Cite journal|last=Zakariassen|first=Olav|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Moss Tilskuer|url=https://snl.no/Moss_Tilskuer|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1839]] [[Kategori:Nedleggingar i 1960]] aam7n1ri2kclrh4iafedn2gdltxs045 3666399 3666396 2026-08-15T10:36:22Z Ranveig 39 Flikk 3666399 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Moss Tilskuer''' var ei norsk avis som kom ut i [[Moss]] frå 1839 til 1960. Avisa heitte først ''Tilskueren'', men bytte namn til ''Moss tilskuer'' i 1843.<ref>{{Cite journal|last=Zakariassen|first=Olav|date=2024-06-18|title=Moss Tilskuer|url=https://snl.no/Moss_Tilskuer|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1839]] [[Kategori:Nedleggingar i 1960]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] r80c0ky79v3oku54cmy6hwfcsldo4go 3666410 3666399 2026-08-15T11:00:26Z Ranveig 39 Rett. 3666410 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Moss Tilskuer''' var ei norsk avis som kom ut i [[Moss]] frå 1839 til 1960. Avisa heitte først ''Tilskueren'', men bytte namn til ''Moss Tilskuer'' i 1843.<ref>{{Cite journal|last=Zakariassen|first=Olav|date=2024-06-18|title=Moss Tilskuer|url=https://snl.no/Moss_Tilskuer|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1839]] [[Kategori:Nedleggingar i 1960]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] 63yot8czwxhiy5qyvnrij5n7rqz4wq6 Folkets Framtid 0 431620 3666429 3665238 2026-08-15T11:43:05Z Ranveig 39 Flikk 3666429 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Folkets Framtid''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1945 til 2005.<ref>{{Cite journal|last=Brurås|first=Svein|date=2024-11-25|title=Folkets Framtid|url=https://snl.no/Folkets_Framtid|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1945]] [[Kategori:Nedleggingar i 2005]] [[Kategori:Norske aviser namn]] 9p2fqsggnbr4zt9zstgbd93w3u0e37h 3666430 3666429 2026-08-15T11:43:14Z Ranveig 39 fjerna [[Kategori:Norske aviser namn]]; la til [[Kategori:Norske aviser etter namn]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666430 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Folkets Framtid''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1945 til 2005.<ref>{{Cite journal|last=Brurås|first=Svein|date=2024-11-25|title=Folkets Framtid|url=https://snl.no/Folkets_Framtid|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1945]] [[Kategori:Nedleggingar i 2005]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] 3q0dxkuqasu2prpti1p1svetzeipoc6 Komárno okres 0 431865 3666308 3665962 2026-08-14T18:37:54Z TU-nor 12071 3666308 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Komárno okres | andre namn = okres Komárno | bilete = Komárno 4.JPG | bilettekst = Sentralt torg i Komárno | kart = Okres komarno.png | karttekst = Distriktet Komárno okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Komárno]] | areal = 1100,14<ref name="Areal"/> | folketal = 100952 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Komárno okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Komárno''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]], i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Komárno]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 41 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Bajč]] *[[Bátorove Kosihy]] *[[Bodza]] *[[Bodzianske Lúky]] *[[Brestovec i Komárno|Brestovec]] *[[Búč]] *[[Čalovec]] *[[Chotín]] *[[Číčov]] *[[Dedina Mládeže]] *[[Dulovce]] *[[Holiare]] *'''[[Hurbanovo]]''' *[[Imeľ]] *[[Iža]] *[[Kameničná]] *[[Klížska Nemá]] *'''[[Kolárovo]]''' *'''[[Komárno]]''' *[[Kravany nad Dunajom]] *[[Lipové]] *[[Marcelová]] *[[Martovce]] *[[Moča]] *[[Modrany]] *[[Mudroňovo]] *'''[[Nesvady]]''' *[[Okoličná na Ostrove]] *[[Patince]] *[[Pribeta]] *[[Radvaň nad Dunajom]] *[[Sokolce]] *[[Šrobárová]] *[[Svätý Peter]] *[[Tôň]] *[[Trávnik]] *[[Veľké Kosihy]] *[[Virt]] *[[Vrbová nad Váhom]] *[[Zemianska Olča]] *[[Zlatná na Ostrove]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Komárno]]''' || 37 366 || 34 349 || 32 967 |- | style=text-align:left; | '''[[Kolárovo]]''' || 10 823 || 10 696 || 10 572 |- | style=text-align:left; | '''[[Hurbanovo]]''' || 8 153 || 7 751 || 7 467 |- | style=text-align:left; | '''[[Nesvady]]''' || 5 014 || 5 068 || 5 014 |- | style=text-align:left; | [[Marcelová]] || 3 822 || 3 751 || 3 802 |- | style=text-align:left; | [[Bátorove Kosihy]] || 3 514 || 3 415 || 3 323 |- | style=text-align:left; | [[Pribeta]] || 3 137 || 2 974 || 2 745 |- | style=text-align:left; | [[Svätý Peter]] || 2 621 || 2 734 || 2 735 |- | style=text-align:left; | [[Zlatná na Ostrove]] || 2 566 || 2 404 || 2 428 |- | style=text-align:left; | [[Zemianska Olča]] || 2 627 || 2 462 || 2 317 |- | style=text-align:left; | [[Imeľ]] || 2 227 || 2 054 || 1 982 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kameničná}} || 1 793 || 1 929 || 1 934 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Iža}} || 1 589 || 1 643 || 1 781 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dulovce}} || 1 868 || 1 813 || 1 648 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Okoličná na Ostrove}} || 1 461 || 1 521 || 1 440 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chotín}} || 1 448 || 1 383 || 1 375 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modrany}} || 1 445 || 1 462 || 1 315 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Číčov}} || 1 397 || 1 292 || 1 231 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bajč}} || 1 219 || 1 242 || 1 223 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sokolce}} || 1 275 || 1 218 || 1 203 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Búč}} || 1 243 || 1 190 || 1 148 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Moča}} || 1 194 || 1 151 || 1 132 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čalovec}} || 1 172 || 1 197 || 1 114 |- ! Komárno okres !style=text-align:right; | 108 556 !style=text-align:right; | 103 995 !style=text-align:right; | 100 952 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Komarno]] [[Kategori:Nitra kraj|Komarno]] ptwx1wsohv0lnp3ggukmfgxznxbgs5o Levice okres 0 431883 3666309 3666016 2026-08-14T18:38:25Z TU-nor 12071 3666309 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Levice okres | andre namn = okres Levice | bilete = Hrad Levice (Léva vára).jpg | bilettekst = Levice-borga | kart = Okres levice.png | karttekst = Distriktet Levice okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Levice]] | areal = 1551,12<ref name="Areal"/> | folketal = 110469 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Levice okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Levice''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i aust mot [[Banská Bystrica kraj]], i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Levice]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 89 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Bajka]] *[[Bátovce]] *[[Beša i Levice|Beša]] *[[Bielovce]] *[[Bohunice i Levice|Bohunice]] *[[Bory]] *[[Brhlovce]] *[[Čajkov]] *[[Čaka]] *[[Čata]] *[[Demandice]] *[[Devičany]] *[[Dolná Seč]] *[[Dolné Semerovce]] *[[Dolný Pial]] *[[Domadice]] *[[Drženice]] *[[Farná]] *[[Hokovce]] *[[Hontianska Vrbica]] *[[Hontianske Trsťany]] *[[Horná Seč]] *[[Horné Semerovce]] *[[Horné Turovce]] *[[Horný Pial]] *[[Hrkovce]] *[[Hronovce]] *[[Hronské Kľačany]] *[[Hronské Kosihy]] *[[Iňa]] *[[Ipeľské Úľany]] *[[Ipeľský Sokolec]] *[[Jabloňovce]] *[[Jesenské i Levice|Jesenské]] *[[Jur nad Hronom]] *[[Kalná nad Hronom]] *[[Keť]] *[[Kozárovce]] *[[Krškany]] *[[Kubáňovo]] *[[Kukučínov]] *[[Kuraľany]] *'''[[Levice]]''' *[[Lok i Levice|Lok]] *[[Lontov]] *[[Lula i Levice|Lula]] *[[Málaš]] *[[Malé Kozmálovce]] *[[Malé Ludince]] *[[Mýtne Ludany]] *[[Nová Dedina]] *[[Nový Tekov]] *[[Nýrovce]] *[[Ondrejovce]] *[[Pastovce]] *[[Pečenice]] *[[Plášťovce]] *[[Plavé Vozokany]] *[[Podlužany i Levice|Podlužany]] *[[Pohronský Ruskov]] *[[Pukanec]] *[[Rybník i Levice|Rybník]] *'''[[Šahy]]''' *[[Šalov]] *[[Santovka]] *[[Šarovce]] *[[Sazdice]] *[[Sikenica]] *[[Slatina i Levice|Slatina]] *[[Starý Hrádok]] *[[Starý Tekov]] *[[Tehla]] *[[Tekovské Lužany]] *[[Tekovský Hrádok]] *'''[[Tlmače]]''' *[[Tupá]] *[[Turá]] *[[Uhliská]] *[[Veľké Kozmálovce]] *[[Veľké Ludince]] *[[Veľké Turovce]] *[[Veľký Ďur]] *[[Vyškovce nad Ipľom]] *[[Vyšné nad Hronom]] *[[Zalaba]] *[[Zbrojníky]] *'''[[Želiezovce]]''' *[[Žemberovce]] *[[Žemliare]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Levice]]''' || 36 538 || 34 844 || 31 974 |- | style=text-align:left; | '''[[Šahy]]''' || 8 061 || 7 624 || 7 267 |- | style=text-align:left; | '''[[Želiezovce]]''' || 7 522 || 7 186 || 6 756 |- | style=text-align:left; | '''[[Tlmače]]''' || 4 305 || 3 823 || 3 637 |- | style=text-align:left; | [[Tekovské Lužany]] || 2 926 || 2 907 || 2 843 |- | style=text-align:left; | [[Kozárovce]] || 1 902 || 1 998 || 2 082 |- | style=text-align:left; | [[Kalná nad Hronom]] || 2 073 || 2 022 || 2 073 |- | style=text-align:left; | [[Pukanec]] || 2 155 || 1 990 || 1 777 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šarovce}} || 1 621 || 1 654 || 1 606 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Plášťovce}} || 1 735 || 1 638 || 1 504 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Starý Tekov}} || 1 479 || 1 428 || 1 495 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronovce}} || 1 470 || 1 498 || 1 486 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Ludince}} || 1 682 || 1 565 || 1 464 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Dedina}} || 1 565 || 1 554 || 1 456 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rybník i Levice|Rybník}} || 1 403 || 1 399 || 1 406 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronské Kľačany}} || 1 468 || 1 463 || 1 401 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Farná}} || 1 450 || 1 307 || 1 349 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Ďur}} || 1 305 || 1 247 || 1 319 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pohronský Ruskov}} || 1 326 || 1 286 || 1 241 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žemberovce}} || 1 243 || 1 265 || 1 229 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bátovce}} || 1 077 || 1 074 || 1 184 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čata}} || 1 207 || 1 074 || 1 085 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lok i Levice|Lok}} || 1 015 || 1 022 || 1 073 |- ! Levice okres !style=text-align:right; | 120 021 !style=text-align:right; | 115 367 !style=text-align:right; | 110 469 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Levice]] [[Kategori:Nitra kraj|Levice]] ibhlrbnql1zud540jpsjny4ulu9mr61 Nitra okres 0 431896 3666310 3666048 2026-08-14T18:39:00Z TU-nor 12071 3666310 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Nitra okres | andre namn = okres Nitra | bilete = Nitra - Panorama 01.JPG | bilettekst = Utsyn over gamlebyen i Nitra | kart = Okres nitra.png | karttekst = Distriktet Nitra okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Nitra]] | areal = 1551,12<ref name="Areal"/> | folketal = 164788 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nitra okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Nitra''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordvest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Nitra]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 62 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Alekšince]] *[[Báb i Nitra|Báb]] *[[Babindol]] *[[Bádice]]{{efn|name=2003a|Skild ut frå {{ikkjeraud|Podhorany i Nitra|Podhorany}} med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *[[Branč]] *[[Čab]] *[[Cabaj-Čápor]] *[[Čakajovce]] *[[Čechynce]] *[[Čeľadice]] *[[Čifáre]] *[[Dolné Lefantovce]]{{efn|name=2003b|Skild ut frå den tidlegare kommunen {{ikkjeraud|Lefantovce}} med verknad frå 01.01.2003<ref name ="197/2000"/>}} *[[Dolné Obdokovce]] *[[Golianovo]] *[[Horné Lefantovce]]{{efn|name=2003b}} *[[Hosťová]] *[[Hruboňovo]] *[[Ivanka pri Nitre]] *[[Jarok i Nitra|Jarok]] *[[Jelenec]] *[[Jelšovce]] *[[Kapince]] *[[Klasov]] *[[Kolíňany]] *[[Lehota]] *[[Lúčnica nad Žitavou]] *[[Ľudovítová]] *[[Lukáčovce]] *[[Lužianky]] *[[Malé Chyndice]] *[[Malé Zálužie]] *[[Malý Cetín]] *[[Malý Lapáš]] *[[Melek]] *[[Mojmírovce]] *'''[[Nitra]]'''{{efn|name=2003c|{{ikkjeraud|Štitáre}} blei skild ut med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *[[Nitrianske Hrnčiarovce]] *[[Nová Ves nad Žitavou]] *[[Nové Sady]] *[[Paňa]] *[[Podhorany i Nitra|Podhorany]]{{efn|name=2003d|{{ikkjeraud|Bádice}} blei skild ut med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *[[Pohranice]] *[[Poľný Kesov]] *[[Rišňovce]] *[[Rumanová]] *[[Štefanovičová]] *[[Štitáre]]{{efn|name=2003e|Skild ut frå [[Nitra]] med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}} *[[Šurianky]] *[[Svätoplukovo]] *[[Tajná]] *[[Telince]] *[[Veľká Dolina]] *[[Veľké Chyndice]] *[[Veľké Zálužie]] *[[Veľký Cetín]] *[[Veľký Lapáš]] *[[Vinodol i Nitra|Vinodol]] *'''[[Vráble]]''' *[[Výčapy-Opatovce]] *[[Zbehy]] *[[Žirany]] *[[Žitavce]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Nitra]]'''{{efn|name=2003c}} || 87 285 || 78 916 || 78 489 |- | style=text-align:left; | '''[[Vráble]]''' || 9 493 || 8 970 || 8 593 |- | style=text-align:left; | [[Veľké Zálužie]] || 3 881 || 4 101 || 4 350 |- | style=text-align:left; | [[Cabaj-Čápor]] || 3 424 || 3 851 || 4 295 |- | style=text-align:left; | [[Lužianky]] || 2 477 || 2 749 || 3 060 |- | style=text-align:left; | [[Mojmírovce]] || 2 694 || 2 838 || 2 922 |- | style=text-align:left; | [[Ivanka pri Nitre]] || 2 299 || 2 420 || 2 868 |- | style=text-align:left; | [[Lehota]] || 1 819 || 2 090 || 2 382 |- | style=text-align:left; | [[Zbehy]] || 2 101 || 2 234 || 2 222 |- | style=text-align:left; | [[Výčapy-Opatovce]] || 2 118 || 2 156 || 2 197 |- | style=text-align:left; | [[Nitrianske Hrnčiarovce]] || 1 753 || 1 921 || 2 196 |- | style=text-align:left; | [[Branč]] || 2 015 || 2 174 || 2 168 |- | style=text-align:left; | [[Rišňovce]] || 1 912 || 2 076 || 2 096 |- | style=text-align:left; | [[Jelenec]] || 1 942 || 2 033 || 2 075 |- | style=text-align:left; | [[Jarok i Nitra|Jarok]] || 1 724 || 1 889 || 2 065 |- | style=text-align:left; | [[Vinodol i Nitra|Vinodol]] || 1 851 || 1 932 || 2 061 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Golianovo}} || 1 138 || 1 364 || 1 892 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Lapáš}} || 1 133 || 1 113 || 1 887 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Alekšince}} || 1 664 || 1 673 || 1 699 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Cetín}} || 1 724 || 1 604 || 1 626 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolíňany}} || 1 444 || 1 570 || 1 551 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Klasov}} || 1 259 || 1 241 || 1 426 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svätoplukovo}} || 1 286 || 1 310 || 1 368 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žirany}} || 1 287 || 1 355 || 1 360 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Ves nad Žitavou}} || 1 294 || 1 333 || 1 338 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nové Sady}} || 1 320 || 1 288 || 1 296 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čechynce}} || 1 024 || 1 050 || 1 255 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Lapáš}} || 365 || 539 || 1 206 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Báb i Nitra| i Nitra|Báb}} || 957 || 1 035 || 1 195 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lukáčovce}} || 1 021 || 1 111 || 1 167 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čakajovce}} || 1 102 || 1 112 || 1 163 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolné Obdokovce}} || 1 159 || 1 188 || 1 140 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pohranice}} || 1 065 || 1 074 || 1 112 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podhorany i Nitra|Podhorany}}{{efn|name=2003d}} || 1 395 || 1 078 || 1 085 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čeľadice}} || 746 || 914 || 1 078 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štitáre}}{{efn|name=2003e}} || || 707 || 1 028 |- ! Nitra okres !style=text-align:right; | 163 540 !style=text-align:right; | 159 143 !style=text-align:right; | 164 788 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="197/2000">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2000-197/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 197/2000 Z. z.'' (Forskrift 197/2000 av 28.06.2000 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-11 }}</ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Nitra]] [[Kategori:Nitra kraj|Nitra]] ok0me6rg92cdhw9oqdc06oxdwisjuve Stenmark 0 431926 3666394 3666102 2026-08-15T10:33:12Z Ranveig 39 Frå en: 3666394 wikitext text/x-wiki '''Stenmark''' er eit svensk etternamn. Kjende berarar er: * [[Rigmor Stenmark]] (f. 1940), svensk politikar * [[Ingemar Stenmark]] (f. 1956), svensk skiløpar * [[Mikael Stenmark]] (f. 1962), svensk filosof [[Kategori:Svenske slektsnamn]] a4y5iimcvuopyy3tn0cbvfb3k4bt3kq Girardelli 0 431927 3666393 3666103 2026-08-15T10:30:18Z Ranveig 39 Frå en: 3666393 wikitext text/x-wiki '''Girardelli''' er eit italiensk etternamn. Kjende berarar av namnet er: *[[Valter Girardelli]] (f. 1955), italiensk admiral *[[Marc Girardelli]] (f. 1963), austerriksk og luxemburgisk alpinist ==Sjå òg== *[[Ghirardelli]] *[[Ghirardelli Chocolate Company]] [[Kategori:Italienske slektsnamn]] h9mgtyunfqh9rc5w0fhotkpf6ncw01r Šaľa okres 0 431951 3666311 3666178 2026-08-14T18:39:47Z TU-nor 12071 3666311 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Šaľa okres | andre namn = okres Šaľa | bilete = Šaľa kaštieľ 01.jpg | bilettekst = Herskapshus frå 1500-talet i [[Šaľa]] | kart = Okres sala.png | karttekst = Distriktet Šaľa okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Šaľa]] | areal = 355,90<ref name="Areal"/> | folketal = 51477 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Šaľa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Šaľa''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Šaľa]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 13 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Diakovce]] *[[Dlhá nad Váhom]] *[[Hájske]] *[[Horná Kráľová]] *[[Kráľová nad Váhom]] *[[Močenok]] *[[Neded]] *'''[[Šaľa]]''' *[[Selice]] *[[Tešedíkovo]] *[[Trnovec nad Váhom]] *[[Vlčany]] *[[Žihárec]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Šaľa]]''' || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- | style=text-align:left; | [[Močenok]] || 4 338 || 4 283 || 4 356 |- | style=text-align:left; | [[Tešedíkovo]] || 3 700 || 3 716 || 3 719 |- | style=text-align:left; | [[Vlčany]] || 3 394 || 3 328 || 3 220 |- | style=text-align:left; | [[Neded]] || 3 177 || 3 301 || 3 215 |- | style=text-align:left; | [[Selice]] || 2 832 || 2 859 || 2 872 |- | style=text-align:left; | [[Trnovec nad Váhom]] || 2 541 || 2 652 || 2 784 |- | style=text-align:left; | [[Diakovce]] || 2 187 || 2 204 || 2 381 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Kráľová}} || 1 916 || 1 881 || 1 866 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľová nad Váhom}} || 1 531 || 1 691 || 1 828 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žihárec}} || 1 592 || 1 638 || 1 794 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hájske}} || 1 333 || 1 314 || 1 346 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhá nad Váhom}} || 895 || 865 || 913 |- ! Šaľa okres !style=text-align:right; | 54 000 !style=text-align:right; | 53 286 !style=text-align:right; | 51 477 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sala]] [[Kategori:Nitra kraj|Sala]] pvta06vz3vqtvlz1fc2fcrnbwsu97ua Topoľčany okres 0 431961 3666312 3666165 2026-08-14T18:40:35Z TU-nor 12071 3666312 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Topoľčany okres | andre namn = okres Topoľčany | bilete = Topoľčiansky hrad (2016).jpg | bilettekst = Borgruin i [[Topoľčany]] | kart = Okres topolcany.png | karttekst = Distriktet Topoľčany okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Topoľčany]] | areal = 597,62<ref name="Areal"/> | folketal = 70877 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Topoľčany okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Topoľčany''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt nord i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]], i nord mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Topoľčany]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 54 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Ardanovce]] *[[Belince]] *[[Biskupová]] *[[Blesovce]] *[[Bojná]] *[[Čeľadince]] *[[Čermany]] *[[Chrabrany]] *[[Dvorany nad Nitrou]] *[[Hajná Nová Ves]] *[[Horné Chlebany]] *[[Horné Obdokovce]] *[[Horné Štitáre]] *[[Hrušovany]] *[[Jacovce]] *[[Kamanová]] *[[Koniarovce]] *[[Kovarce]] *[[Krnča]] *[[Krtovce]] *[[Krušovce]] *[[Kuzmice i Topoľčany|Kuzmice]] *[[Lipovník i Topoľčany|Lipovník]] *[[Ludanice]] *[[Lužany]] *[[Malé Ripňany]] *[[Nemčice]] *[[Nemečky]] *[[Nitrianska Blatnica]] *[[Nitrianska Streda]] *[[Norovce]] *[[Oponice]] *[[Orešany]] *[[Podhradie i Topoľčany|Podhradie]] *[[Prašice]] *[[Práznovce]] *[[Preseľany]] *[[Radošina]] *[[Rajčany]] *[[Šalgovce]] *[[Solčany]] *[[Solčianky]] *[[Súlovce]] *[[Svrbice]] *[[Tesáre]] *'''[[Topoľčany]]''' *[[Tovarníky]] *[[Tvrdomestice]] *[[Urmince]] *[[Veľké Dvorany]] *[[Veľké Ripňany]] *[[Velušovce]] *[[Vozokany i Topoľčany|Vozokany]] *[[Závada i Topoľčany|Závada]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Topoľčany]]''' || 28 968 || 27 177 || 25 249 |- | style=text-align:left; | [[Solčany]] || 2 489 || 2 467 || 2 553 |- | style=text-align:left; | [[Veľké Ripňany]] || 2 115 || 2 071 || 2 104 |- | style=text-align:left; | [[Prašice]] || 2 089 || 2 029 || 2 035 |- | style=text-align:left; | [[Bojná]] || 1 969 || 2 013 || 2 028 |- | style=text-align:left; | [[Radošina]] || 2 003 || 2 013 || 1 889 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jacovce}} || 1 787 || 1 770 || 1 805 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludanice}} || 1 874 || 1 839 || 1 794 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krušovce}} || 1 730 || 1 746 || 1 745 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kovarce}} || 1 548 || 1 581 || 1 579 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horné Obdokovce}} || 1 656 || 1 556 || 1 490 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tovarníky}} || 1 248 || 1 419 || 1 488 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Preseľany}} || 1 508 || 1 482 || 1 479 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Urmince}} || 1 375 || 1 408 || 1 402 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krnča}} || 1 322 || 1 339 || 1 366 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrianska Blatnica}} || 1 149 || 1 192 || 1 232 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrušovany}} || 1 135 || 1 116 || 1 092 |- ! Topoľčany okres !style=text-align:right; | 74 089 !style=text-align:right; | 72 257 !style=text-align:right; | 70 877 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Topolcany]] [[Kategori:Nitra kraj|Topolcany]] k8u73irkax5uuug7rh8sh81h7926nr7 Zlaté Moravce okres 0 431969 3666313 3666174 2026-08-14T18:41:12Z TU-nor 12071 3666313 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Zlaté Moravce okres | andre namn = okres Zlaté Moravce | bilete = Zámok Topoľčianky pohľad z parku.jpg | bilettekst = [[Topoľčianky]]-slottet | kart = Okres zlate.png | karttekst = Distriktet Zlaté Moravce okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Zlaté Moravce]] | areal = 521,16<ref name="Areal"/> | folketal = 41 169 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Zlaté Moravce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Zlaté Moravce''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Trenčín kraj]], i aust mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Zlaté Moravce]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 33 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Beladice]] *[[Čaradice]] *[[Červený Hrádok]] *[[Choča]] *[[Čierne Kľačany]] *[[Hostie]] *[[Hosťovce i Zlaté Moravce|Hosťovce]] *[[Jedľové Kostoľany]] *[[Kostoľany pod Tribečom]] *[[Ladice]] *[[Lovce]] *[[Machulince]] *[[Malé Vozokany]] *[[Mankovce]] *[[Martin nad Žitavou]] *[[Nemčiňany]] *[[Neverice]] *[[Nevidzany i Zlaté Moravce|Nevidzany]] *[[Obyce]] *[[Skýcov]] *[[Sľažany]] *[[Slepčany]] *[[Tekovské Nemce]] *[[Tesárske Mlyňany]] *[[Topoľčianky]] *[[Velčice]] *[[Veľké Vozokany]] *[[Vieska nad Žitavou]] *[[Volkovce]] *[[Žikava]] *[[Žitavany]]{{efn|name=2003a|Skild ut frå [[Zlaté Moravce]] med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *'''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b|{{ikkjeraud|Žitavany}} blei skild ut med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *[[Zlatno i Zlaté Moravce|Zlatno]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b}} || 15 618 || 12 337 || 11 946 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčianky]] || 2 888 || 2 747 || 2 704 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žitavany}}{{efn|name=2003a}} || || 1 874 || 1 861 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tesárske Mlyňany}} || 1 639 || 1 683 || 1 761 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sľažany}} || 1 696 || 1 688 || 1 712 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Beladice}} || 1 536 || 1 567 || 1 666 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Obyce}} || 1 565 || 1 503 || 1 510 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hostie}} || 1 215 || 1 170 || 1 209 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čierne Kľačany}} || 1 145 || 1 084 || 1 168 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Machulince}} || 1 048 || 1 043 || 1 101 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tekovské Nemce}} || 1 078 || 1 059 || 1 061 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Volkovce}} || 1 036 || 1 005 || 1 013 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skýcov}} || 1 057 || 1 031 || 948 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jedľové Kostoľany}} || 1 029 || 941 || 887 |- ! Zlaté Moravce okres !style=text-align:right; | 43 622 !style=text-align:right; | 41 402 !style=text-align:right; | 41 169 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zlate Moravce]] [[Kategori:Nitra kraj|Zlate Moravce]] 0rywspd59s7l2qqokwdk5w9ncl37g48 Bardejov okres 0 431975 3666305 3666184 2026-08-14T18:35:55Z TU-nor 12071 3666305 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Bardejov okres | andre namn = okres Bardejov | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Bardejov]] | kart = Okres bardejov.png | karttekst = Distriktet Bardejov okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Bardejov]] | areal = 1551,12<ref name="Areal"/> | folketal = 76012 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Bardejov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Bardejov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Bardejov]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 86 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Abrahámovce i Bardejov|Abrahámovce]] *[[Andrejová]] *'''[[Bardejov]]''' *[[Bartošovce]] *[[Becherov]] *[[Beloveža]] *[[Bogliarka]] *[[Brezov]] *[[Brezovka]] *[[Buclovany]] *[[Chmeľová]] *[[Cigeľka]] *[[Dubinné]] *[[Frička]] *[[Fričkovce]] *[[Gaboltov]] *[[Gerlachov i Bardejov|Gerlachov]] *[[Hankovce i Bardejov|Hankovce]] *[[Harhaj]] *[[Hažlín]] *[[Hertník]] *[[Hervartov]] *[[Hrabovec]] *[[Hrabské]] *[[Hutka]] *[[Janovce]] *[[Jedlinka]] *[[Kľušov]] *[[Kobyly]] *[[Kochanovce i Bardejov|Kochanovce]] *[[Komárov]] *[[Koprivnica i Bardejov|Koprivnica]] *[[Kožany]] *[[Krivé]] *[[Kríže]] *[[Kružlov]] *[[Kučín i Bardejov|Kučín]] *[[Kurima]] *[[Kurov]] *[[Lascov]] *[[Lenartov]] *[[Lipová i Bardejov|Lipová]] *[[Livov]] *[[Livovská Huta]] *[[Lopúchov]] *[[Lukavica i Bardejov|Lukavica]] *[[Lukov]] *[[Malcov]] *[[Marhaň]] *[[Mikulášová]] *[[Mokroluh]] *[[Nemcovce i Bardejov|Nemcovce]] *[[Nižná Polianka]] *[[Nižná Voľa]] *[[Nižný Tvarožec]] *[[Oľšavce]] *[[Ondavka]] *[[Ortuťová]] *[[Osikov]] *[[Petrová]] *[[Poliakovce]] *[[Porúbka i Bardejov|Porúbka]] *[[Raslavice]] *[[Regetovka]] *[[Rešov]] *[[Richvald]] *[[Rokytov]] *[[Šarišské Čierne]] *[[Šašová]] *[[Šiba]] *[[Smilno]] *[[Snakov]] *[[Stebnícka Huta]] *[[Stebník]] *[[Stuľany]] *[[Sveržov]] *[[Tarnov]] *[[Tročany]] *[[Vaniškovce]] *[[Varadka]] *[[Vyšná Polianka]] *[[Vyšná Voľa]] *[[Vyšný Kručov]] *[[Vyšný Tvarožec]] *[[Zborov]] *[[Zlaté]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Bardejov]]''' || 33 247 || 33 696 || 30 840 |- | style=text-align:left; | [[Zborov]] || 2 707 || 3 184 || 3 533 |- | style=text-align:left; | [[Raslavice]] || 2 484 || 2 688 || 2 792 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malcov}} || 1 420 || 1 525 || 1 604 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lenartov}} || 941 || 1 058 || 1 170 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kurima}} || 1 066 || 1 121 || 1 095 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kľušov}} || 967 || 1 039 || 1 081 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hažlín}} || 1 230 || 1 176 || 1 078 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gerlachov i Bardejov|Gerlachov}} || 972 || 1 038 || 1 056 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hertník}} || 981 || 1 042 || 1 019 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kružlov}} || 982 || 980 || 997 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Richvald}} || 1 004 || 974 || 996 |- ! Bardejov okres !style=text-align:right; | 75 793 !style=text-align:right; | 77 859 !style=text-align:right; | 76 012 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Bardejov]] [[Kategori:Prešov kraj|Bardejov]] qi04e31koq1w2oklaz9oxxa1f5vruv6 Bonden (1909–1922) 0 431978 3666229 3666209 2026-08-14T12:22:37Z Ranveig 39 Tok ut tom oversk. 3666229 wikitext text/x-wiki '''''Bonden''''' var ei norsk avis som kom ut frå [[1909]] til [[1922]].<ref>{{Cite journal|last=Kleiva|first=Turid|last2=Allkunne|date=2025-11-18|title=Bonden – avis 1911–1921|url=https://snl.no/Bonden_-_avis_1911%E2%80%931921|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{Spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] gcakezvxfepor2kc4r3054529k30rhb Eidsiva 0 431980 3666228 3666207 2026-08-14T12:22:09Z Ranveig 39 Ref-flikk, tok ut kjelde manglar-merket sidan art. har kjelder. 3666228 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Eidsiva''' var ei avis som kom ut i [[Øvre Romerike]] frå 1909 til 1936.<ref>{{Cite journal|last=Forr|first=Gudleiv|date=2026-05-21|title=Eidsiva|url=https://snl.no/Eidsiva|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Nedleggingar i 1936]] js6xc2e7qf59dd3041vcpu24kdp3h3d Dagens Nyheter i Harstad 0 431981 3666233 3666210 2026-08-14T12:34:31Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Dagens Nyheter (Harstad)]] til [[Dagens Nyheter i Harstad]] 3666210 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Dagens Nyheter''' var ei avis som kom ut i [[Harstad]] frå 1924 til 1931.<ref>{{Cite journal|last=Kristiansen|first=Gunnar E.|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Dagens Nyheter – Avis|url=https://snl.no/Dagens_Nyheter_-_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1924]] [[Kategori:Nedleggingar i 1931]] 2kc4ank9tl8jh6kbtxqg89ssofb7415 3666235 3666233 2026-08-14T12:35:16Z Ranveig 39 FIksa kat. o.a. 3666235 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Dagens Nyheter''' var ei norsk avis som kom ut i [[Harstad]] frå 1924 til 1931.<ref>{{Cite journal|last=Kristiansen|first=Gunnar E.|date=2024-06-18|title=Dagens Nyheter – Avis|url=https://snl.no/Dagens_Nyheter_-_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1924]] [[Kategori:Nedleggingar i 1931]] run7ml3ldzwyqgwz85i46ms0a1r056f Østlandet (1916-1943) 0 431982 3666237 3666211 2026-08-14T12:43:54Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666237 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østlandet''' var ei avis som kom ut i [[Mysen]] frå 1916<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1916-04-01 | tittel = Østlandet | stad = Indre Østfold | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oestlandetmysennittenseksten_null_null_19160401_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1943. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1916]] [[Kategori:Nedleggingar i 1943]] l3ccs4p802t9q3pnyfskd2kkxh4ikdf 3666238 3666237 2026-08-14T12:44:23Z Ranveig 39 fjerna [[Kategori:Norske aviser]]; la til [[Kategori:Norske aviser etter namn]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666238 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østlandet''' var ei avis som kom ut i [[Mysen]] frå 1916<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1916-04-01 | tittel = Østlandet | stad = Indre Østfold | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oestlandetmysennittenseksten_null_null_19160401_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1943. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1916]] [[Kategori:Nedleggingar i 1943]] 00ptnzh3a9m7ulgtiwzpgy3syq9mycs 3666239 3666238 2026-08-14T12:44:34Z Ranveig 39 la til [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666239 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østlandet''' var ei avis som kom ut i [[Mysen]] frå 1916<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1916-04-01 | tittel = Østlandet | stad = Indre Østfold | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oestlandetmysennittenseksten_null_null_19160401_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1943. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1916]] [[Kategori:Nedleggingar i 1943]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] fo43y5v1ckghcbtyk2cpnxysp504cqx Vestlandske Tidende 0 431983 3666395 3666212 2026-08-15T10:33:59Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666395 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Vestlandske Tidende''' var ei avis som kom ut i [[Arendal]] frå 1832 til 1973.<ref>{{Cite journal|last=Remi-Jensen|first=Egil|date=2026-05-29|title=Vestlandske Tidende|url=https://snl.no/Vestlandske_Tidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1832]] [[Kategori:Nedleggingar i 1973]] pgo3u04c0du31p4xbyudecn5tlcv4on Vestoplændingen 0 431984 3666379 3666213 2026-08-15T10:18:41Z Ranveig 39 Flikk 3666379 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Vestoplændingen''' var ei norsk avis som kom ut i [[Gran]] frå 1901<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1901-07-20 | tittel = Vestoplændingen | stad = Gran | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_vestoplaendingen_null_null_19010720_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1919. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1901]] [[Kategori:Nedleggingar i 1919]] r1oekbn58mb1xorzq76wtjovggs9jp7 Østerdal Arbeiderblad 0 431985 3666274 3666214 2026-08-14T14:57:13Z Ranveig 39 +[[Kategori:Tidlegare norske aviser]]; ±[[Kategori:Norske aviser]]→[[Kategori:Norske aviser etter namn]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666274 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østerdal Arbeiderblad''' var ei norsk avis som kom ut i [[Elverum]] frå 1915 til 1932. Redaktør var [[Olav Sætre]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1924-01-03 | tittel = Østerdal arbeiderblad | stad = Elverum | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oesterdalarbeiderblad_null_null_19240103_10_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1915]] [[Kategori:Nedleggingar i 1932]] [[Kategori:Arbeiderparti-aviser]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] jvc6htatovjr7egk2ttuw7w583lvj84 3666275 3666274 2026-08-14T14:57:22Z Ranveig 39 fjerna [[Kategori:Arbeiderparti-aviser]]; la til [[Kategori:Arbeidarparti-aviser]] med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666275 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østerdal Arbeiderblad''' var ei norsk avis som kom ut i [[Elverum]] frå 1915 til 1932. Redaktør var [[Olav Sætre]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1924-01-03 | tittel = Østerdal arbeiderblad | stad = Elverum | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oesterdalarbeiderblad_null_null_19240103_10_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1915]] [[Kategori:Nedleggingar i 1932]] [[Kategori:Arbeidarparti-aviser]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 9aaifnj16buzcci07ee219d33t76nns Ørebladet 0 431987 3666240 3666222 2026-08-14T13:01:02Z Ranveig 39 Flikk 3666240 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ørebladet''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1891 til 1924.<ref>{{Cite journal|last=Norland|first=Andreas|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Pedersen|first3=Fredrik Lyngås|date=2024-11-25|title=Ørebladet|url=https://snl.no/%C3%98rebladet|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> Avisa var organ for [[Høgre]].<ref>{{Kjelde avis|utgjeve år=1891-10-14|tittel=Ørebladet |stad=Oslo|url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oerebladet_null_null_18911014_1_75_1|side=}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1891]] [[Kategori:Nedleggingar i 1924]] [[Kategori:Unge Høgre]] 4xukb3168zk78smi3f4x3cposp1xp8g 3666271 3666240 2026-08-14T14:45:34Z Ranveig 39 3666271 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ørebladet''' var ei norsk avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1891 til 1924.<ref>{{Cite journal|last=Norland|first=Andreas|last2=Pedersen|first2=Fredrik Lyngås|date=2024-11-25|title=Ørebladet|url=https://snl.no/%C3%98rebladet|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> Avisa var organ for [[Høgre]].<ref>{{Kjelde avis|utgjeve år=1891-10-14|tittel=Ørebladet |stad=Oslo|url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oerebladet_null_null_18911014_1_75_1|side=}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1891]] [[Kategori:Nedleggingar i 1924]] [[Kategori:Unge Høgre]] a1g9v5h0ahxg3b3m3h0e7hxce3tiytk Daggry 0 431988 3666226 2026-08-14T12:14:25Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Daggry''' var ei avis som kom ut i [[Horten]] frå 1912 til 1925. Avisa var organ for [[Arbeidarpartiet]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19120801 | tittel = Daggry 1912.08.01 | stad = Horten | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_daggry_null_null_19120801_1_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} Kategori:Norske avis…» 3666226 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Daggry''' var ei avis som kom ut i [[Horten]] frå 1912 til 1925. Avisa var organ for [[Arbeidarpartiet]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19120801 | tittel = Daggry 1912.08.01 | stad = Horten | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_daggry_null_null_19120801_1_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1912]] [[Kategori:Nedleggingar i 1925]] nh1ta62ct5zacn7jnew262xeegqzvxu 3666231 3666226 2026-08-14T12:25:34Z Ranveig 39 Flikk 3666231 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Daggry''' var ei avis som kom ut i [[Horten]] frå 1912 til 1925. Avisa var organ for [[Arbeidarpartiet]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1912-08-01 | tittel = Daggry | stad = Horten | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_daggry_null_null_19120801_1_1_1 | side =1 }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{refforbetre|dato=august 2026}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1912]] [[Kategori:Nedleggingar i 1925]] gc56m03ooqzpwq61br3nch0p694fgpb 3666232 3666231 2026-08-14T12:26:20Z Ranveig 39 +[[Kategori:Kultur i Horten]]; ± 2 kategoriar med [[WP:HotCat|HotCat]] 3666232 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Daggry''' var ei avis som kom ut i [[Horten]] frå 1912 til 1925. Avisa var organ for [[Arbeidarpartiet]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1912-08-01 | tittel = Daggry | stad = Horten | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_daggry_null_null_19120801_1_1_1 | side =1 }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{refforbetre|dato=august 2026}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1912]] [[Kategori:Nedleggingar i 1925]] [[Kategori:Kultur i Horten]] rulunr4lrmx1m79k5fy0o80vyzec8sv Dagens Nyheter (Harstad) 0 431989 3666234 2026-08-14T12:34:31Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Dagens Nyheter (Harstad)]] til [[Dagens Nyheter i Harstad]] 3666234 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Dagens Nyheter i Harstad]] ks7z5dhucucz6jvtfcojzntmcjnr3fv Bardejov 0 431990 3666242 2026-08-14T13:44:43Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Market Square of Bardejov.jpg |bilettekst= Rådhusplassen i Bardejov |flagg = Bardejov-bardejov-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Bardejov.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1241 | folketal = 30840 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 323 |postnummer = 085 01 |retningsnummer = +421…» 3666242 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Market Square of Bardejov.jpg |bilettekst= Rådhusplassen i Bardejov |flagg = Bardejov-bardejov-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Bardejov.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1241 | folketal = 30840 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 323 |postnummer = 085 01 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Bardejov'''{{mrk|[[tysk]] ''Bartfeld'', [[ungarsk]] ''Bártfa'', [[rusyn]] Бардеёв, ''Bardejov'', [[ukrainsk]] Бардіїв, ''Bardijiv'', [[polsk]] ''Bardejów''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Bardejov okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Bardejov''' || 33 247 || 33 696 || 30 840 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Bardejov|Bardejov]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Bardejov]] [[Kategori:Kommunar i Bardejov okres|Bardejov]] efya7gk5d7pb0130hk1kbpq4rwbcjv7 Kategori:Byar i Prešov kraj 14 431991 3666243 2026-08-14T13:46:12Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Byar i Slovakia|Presov kraj]] [[Kategori:Prešov kraj|Prexov kraj]]» 3666243 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Byar i Slovakia|Presov kraj]] [[Kategori:Prešov kraj|Prexov kraj]] 27lwutlpxz76t9eudmlsdm0fvrgql36 Kategori:Kommunar i Bardejov okres 14 431992 3666244 2026-08-14T13:47:59Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Bardejov]]» 3666244 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Bardejov]] af3so29j5i1jji0y86ryze8u16sq580 Kategori:Kommunar i Prešov kraj 14 431993 3666245 2026-08-14T13:48:45Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Slovakia|Presov]] [[Kategori:Prešov kraj]]» 3666245 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Slovakia|Presov]] [[Kategori:Prešov kraj]] 93g9c9wf4cotvcpocbim5du1ndorhef Zborov 0 431994 3666246 2026-08-14T13:54:29Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Zborov-PohľadzHradu.jpg |bilettekst= Utsyn over Zborov |flagg = Zborov-bardejov-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1355 | folketal = 3533 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 323 |postnummer = 863 3 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Zborov'''{{m…» 3666246 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Zborov-PohľadzHradu.jpg |bilettekst= Utsyn over Zborov |flagg = Zborov-bardejov-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1355 | folketal = 3533 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 323 |postnummer = 863 3 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Zborov'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Zboró''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Bardejov okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Zborov || 2 707 || 3 184 || 3 533 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Zborov|Zborov]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Bardejov okres|Zborov]] 3igskxdqpehw7eueqw8bipcxn1015zy 3666247 3666246 2026-08-14T13:55:19Z TU-nor 12071 3666247 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Zborov-PohľadzHradu.jpg |bilettekst= Utsyn over Zborov |flagg = Zborov-bardejov-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1355 | folketal = 3533 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 323 |postnummer = 863 3 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Zborov'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Zboró''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Bardejov okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Zborov || 2 707 || 3 184 || 3 533 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Zborov, Bardejov District|Zborov, Bardejov District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Bardejov okres|Zborov]] o2oneg5h63tk65gyxazzhliatz2bbbd Raslavice 0 431995 3666248 2026-08-14T14:01:11Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Raslavice11Slovakia3.jpg |bilettekst= Hovudgate i Raslavice |flagg = Raslavice-bardejov-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1261 | folketal = 2792 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 306 |postnummer = 864 1 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Rasla…» 3666248 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Raslavice11Slovakia3.jpg |bilettekst= Hovudgate i Raslavice |flagg = Raslavice-bardejov-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Bardejov okres|Bardejov]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1261 | folketal = 2792 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 306 |postnummer = 864 1 |retningsnummer = +421-54 |bilnummer = BJ }} '''Raslavice'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Raszlavica''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Bardejov okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Raslavice || 2 484 || 2 688 || 2 792 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Raslavice|Raslavice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Bardejov okres|Raslavice]] 7pe5fzod70ceq4o3zu358jjb0zybxev Humenné okres 0 431996 3666260 2026-08-14T14:23:05Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Humenné | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Humenné]] | kart = Okres humenne.png | karttekst = Distriktet Humenné okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Humenné]] | areal = 754,23<ref name="Areal"/> | folketal = 60126 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Humenné okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''o…» 3666260 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Humenné | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Humenné]] | kart = Okres humenne.png | karttekst = Distriktet Humenné okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Humenné]] | areal = 754,23<ref name="Areal"/> | folketal = 60126 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Humenné okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Humenné''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. I nord har distriktet ei kort grense mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Humenné]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 61 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Adidovce]] *[[Baškovce i Humenné|Baškovce]] *[[Brekov]] *[[Brestov i Humenné|Brestov]] *[[Černina]] *[[Chlmec]] *[[Dedačov]] *[[Gruzovce]] *[[Hankovce i Humenné|Hankovce]] *[[Hažín nad Cirochou]] *[[Hrabovec nad Laborcom]] *[[Hrubov]] *[[Hudcovce]] *'''[[Humenné]]''' *[[Jabloň]] *[[Jankovce]] *[[Jasenov i Humenné|Jasenov]] *[[Kamenica nad Cirochou]] *[[Kamienka i Humenné|Kamienka]] *[[Karná]] *[[Kochanovce i Humenné|Kochanovce]] *[[Košarovce]] *[[Koškovce]] *[[Lackovce]] *[[Lieskovec i Humenné|Lieskovec]] *[[Ľubiša]] *[[Lukačovce]] *[[Maškovce]] *[[Modra nad Cirochou]] *[[Myslina]] *[[Nechválova Polianka]] *[[Nižná Jablonka]] *[[Nižná Sitnica]] *[[Nižné Ladičkovce]] *[[Ohradzany]] *[[Pakostov]] *[[Papín]] *[[Porúbka i Humenné|Porúbka]] *[[Prituľany]] *[[Ptičie]] *[[Rohožník i Humenné|Rohožník]] *[[Rokytov pri Humennom]] *[[0Rovné i Humenné|Rovné]] *[[Ruská Kajňa]] *[[Ruská Poruba]] *[[Slovenská Volová]] *[[Slovenské Krivé]] *[[Sopkovce]] *[[Topoľovka]] *[[Turcovce]] *[[Udavské]] *[[Veľopolie]] *[[Víťazovce]] *[[Vyšná Jablonka]] *[[Vyšná Sitnica]] *[[Vyšné Ladičkovce]] *[[Vyšný Hrušov]] *[[Závada i Humenné|Závada]] *[[Závadka i Humenné|Závadka]] *[[Zbudské Dlhé]] *[[Zubné]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Humenné]]''' || 35 157 || 35 053 || 31 359 |- | style=text-align:left; | [[Kamenica nad Cirochou]] || 2 272 || 2 379 || 2 275 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brekov}} || 1 249 || 1 336 || 1 332 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Udavské}} || 1 256 || 1 248 || 1 231 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenov i Humenné|Jasenov}} || 1 104 || 1 174 || 1 179 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modra nad Cirochou}} || 1 047 || 1 021 || 984 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Papín}} || 1 105 || 1 010 || 908 |- ! Humenné okres !style=text-align:right; | 64 845 !style=text-align:right; | 64 446 !style=text-align:right; | 60 126 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Humenne]] [[Kategori:Prešov kraj|Humenne]] t7u4qq6dkxezehtq2noxb0w73hyb4jj 3666306 3666260 2026-08-14T18:36:40Z TU-nor 12071 3666306 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | namn = Humenné okres | andre namn = okres Humenné | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Humenné]] | kart = Okres humenne.png | karttekst = Distriktet Humenné okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Humenné]] | areal = 754,23<ref name="Areal"/> | folketal = 60126 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Humenné okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Humenné''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. I nord har distriktet ei kort grense mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Humenné]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 61 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Adidovce]] *[[Baškovce i Humenné|Baškovce]] *[[Brekov]] *[[Brestov i Humenné|Brestov]] *[[Černina]] *[[Chlmec]] *[[Dedačov]] *[[Gruzovce]] *[[Hankovce i Humenné|Hankovce]] *[[Hažín nad Cirochou]] *[[Hrabovec nad Laborcom]] *[[Hrubov]] *[[Hudcovce]] *'''[[Humenné]]''' *[[Jabloň]] *[[Jankovce]] *[[Jasenov i Humenné|Jasenov]] *[[Kamenica nad Cirochou]] *[[Kamienka i Humenné|Kamienka]] *[[Karná]] *[[Kochanovce i Humenné|Kochanovce]] *[[Košarovce]] *[[Koškovce]] *[[Lackovce]] *[[Lieskovec i Humenné|Lieskovec]] *[[Ľubiša]] *[[Lukačovce]] *[[Maškovce]] *[[Modra nad Cirochou]] *[[Myslina]] *[[Nechválova Polianka]] *[[Nižná Jablonka]] *[[Nižná Sitnica]] *[[Nižné Ladičkovce]] *[[Ohradzany]] *[[Pakostov]] *[[Papín]] *[[Porúbka i Humenné|Porúbka]] *[[Prituľany]] *[[Ptičie]] *[[Rohožník i Humenné|Rohožník]] *[[Rokytov pri Humennom]] *[[0Rovné i Humenné|Rovné]] *[[Ruská Kajňa]] *[[Ruská Poruba]] *[[Slovenská Volová]] *[[Slovenské Krivé]] *[[Sopkovce]] *[[Topoľovka]] *[[Turcovce]] *[[Udavské]] *[[Veľopolie]] *[[Víťazovce]] *[[Vyšná Jablonka]] *[[Vyšná Sitnica]] *[[Vyšné Ladičkovce]] *[[Vyšný Hrušov]] *[[Závada i Humenné|Závada]] *[[Závadka i Humenné|Závadka]] *[[Zbudské Dlhé]] *[[Zubné]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Humenné]]''' || 35 157 || 35 053 || 31 359 |- | style=text-align:left; | [[Kamenica nad Cirochou]] || 2 272 || 2 379 || 2 275 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brekov}} || 1 249 || 1 336 || 1 332 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Udavské}} || 1 256 || 1 248 || 1 231 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenov i Humenné|Jasenov}} || 1 104 || 1 174 || 1 179 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modra nad Cirochou}} || 1 047 || 1 021 || 984 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Papín}} || 1 105 || 1 010 || 908 |- ! Humenné okres !style=text-align:right; | 64 845 !style=text-align:right; | 64 446 !style=text-align:right; | 60 126 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Humenne]] [[Kategori:Prešov kraj|Humenne]] fvgewmb13qmwy4iblnsorzqa9sqpodn Smaalenene Turistforening 0 431997 3666267 2026-08-14T14:29:19Z HerVal7752 105842 HerVal7752 flytte sida [[Smaalenene Turistforening]] til [[DNT Indre Østfold]]: Nytt namn f.o.m. 2007 3666267 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[DNT Indre Østfold]] 1lg8iec4kk1d7twxeqkzimsxuypww1g DNT Oslo og omegn 0 431998 3666270 2026-08-14T14:31:32Z HerVal7752 105842 HerVal7752 flytte sida [[DNT Oslo og omegn]] til [[DNT Oslo og Omegn]]: Feilstava tittel 3666270 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[DNT Oslo og Omegn]] qzu2rs6i679dlpwx0cu7vks6qjg30eo Kategori:Nedleggingar i 1925 14 431999 3666273 2026-08-14T14:47:53Z Ranveig 39 Oppretta sida med «{{årstal-kategoriar|Nedleggingar i|1925}} [[Kategori:Nedleggingar i 1920-åra]] [[Kategori:1925]]» 3666273 wikitext text/x-wiki {{årstal-kategoriar|Nedleggingar i|1925}} [[Kategori:Nedleggingar i 1920-åra]] [[Kategori:1925]] tp90jm4y8wqdo0wn1dlgnvkcj6yz1oz Humenné 0 432000 3666279 2026-08-14T15:20:44Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Humenné - Humenský zámok (Kaštieľ v Humennom) 007.jpg |bilettekst= herskapshus i Humenné |flagg = Humenne-humenne-flag.svg |symbol = Coat of arms of Humenné.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Humenné okres|Humenné]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1317 | folketal = 31359 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 155 |postnummer = 066 0…» 3666279 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Humenné - Humenský zámok (Kaštieľ v Humennom) 007.jpg |bilettekst= herskapshus i Humenné |flagg = Humenne-humenne-flag.svg |symbol = Coat of arms of Humenné.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Humenné okres|Humenné]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1317 | folketal = 31359 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 155 |postnummer = 066 01 |retningsnummer = +421-57 |bilnummer = HE }} '''Humenné'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Homonna'', [[ukrainsk]] Гуменне, ''Humenne''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Humenné okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Humenné''' || 35 157 || 35 053 || 31 359 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Humenné|Humenné]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Humenne]] [[Kategori:Kommunar i Humenné okres|Humenne]] amnmn0pufav9pf122b3gxertn89hs58 3666281 3666279 2026-08-14T15:22:41Z TU-nor 12071 3666281 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Humenné - Humenský zámok (Kaštieľ v Humennom) 007.jpg |bilettekst= Herskapshus i Humenné |flagg = Humenne-humenne-flag.svg |symbol = Coat of arms of Humenné.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Humenné okres|Humenné]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1317 | folketal = 31359 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 155 |postnummer = 066 01 |retningsnummer = +421-57 |bilnummer = HE }} '''Humenné'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Homonna'', [[ukrainsk]] Гуменне, ''Humenne''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Humenné okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Humenné''' || 35 157 || 35 053 || 31 359 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Humenné|Humenné]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Humenne]] [[Kategori:Kommunar i Humenné okres|Humenne]] 66xpclkyw836jl543uf9hv72xjqsldg Kategori:Kommunar i Humenné okres 14 432001 3666283 2026-08-14T15:24:30Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Humenne]]» 3666283 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Humenne]] 29q9hzxq54x1hhtdnc48xupoufdffzs Kamenica nad Cirochou 0 432002 3666285 2026-08-14T15:30:13Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Kamenica nad Cirochou, Rímskokatolícky kostol sv. Štefana.jpg |bilettekst= Kyrkje i Kamenica nad Cirochou |flagg = Kamenica nad cirochou-humenne-flag.svg |symbol = Coat of arms of Kamenica nad Cirochou.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Humenné okres|Humenné]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1451 | folketal = 2275 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folk…» 3666285 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Kamenica nad Cirochou, Rímskokatolícky kostol sv. Štefana.jpg |bilettekst= Kyrkje i Kamenica nad Cirochou |flagg = Kamenica nad cirochou-humenne-flag.svg |symbol = Coat of arms of Kamenica nad Cirochou.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Humenné okres|Humenné]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1451 | folketal = 2275 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 184 |postnummer = 678 3 |retningsnummer = +421-57 |bilnummer = HE }} '''Kamenica nad Cirochou'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nagykemence''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Humenné okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Kamenica nad Cirochou || 2 272 || 2 379 || 2 275 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Kamenica nad Cirochou|Kamenica nad Cirochou]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Humenné okres|Kamenica nad Cirochou]] ftp5cb7ay1jic86eez2ad8grq2k7p1q Andøposten 0 432003 3666286 2026-08-14T15:50:34Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Andøposten''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1913 til 1923.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19210107 | tittel = Andøposten 1921.01.07 | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoepostennittentretten_null_null_19210107_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{Nynorske tidsskrift}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nynorske tidsskrift]] Kategori:Tidlegare norske t…» 3666286 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøposten''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1913 til 1923.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19210107 | tittel = Andøposten 1921.01.07 | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoepostennittentretten_null_null_19210107_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{Nynorske tidsskrift}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nynorske tidsskrift]] [[Kategori:Tidlegare norske tidsskrift]] [[Kategori:Skipingar i 1913]] [[Kategori:Nedleggingar i 1923]] niz159rpxl5r1q552o3dgl3btb6jiay 3666287 3666286 2026-08-14T15:51:41Z Johshh 122989 3666287 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøposten''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1913 til 1923.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19210107 | tittel = Andøposten 1921.01.07 | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoepostennittentretten_null_null_19210107_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1913]] [[Kategori:Nedleggingar i 1923]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 51c50x6zpsx3vp0bjsyeagtaagk9g1b 3666366 3666287 2026-08-15T10:09:10Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666366 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøposten''' var ei norsk avis som vart gjeven ut frå 1913<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1921-01-07 | tittel = Andøposten | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoepostennittentretten_null_null_19210107_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1923. == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1913]] [[Kategori:Nedleggingar i 1923]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] n09akdjc9tdx9oh92bxs19xuqfbs4y2 Andøya Avis 0 432004 3666288 2026-08-14T15:55:14Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Andøya Avis''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1925 til 1982.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19250107 | tittel = Andøya avis 1925.01.07 | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoyaavis_null_null_19250107_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1925]] Kategori:Nedleggi…» 3666288 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøya Avis''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1925 til 1982.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19250107 | tittel = Andøya avis 1925.01.07 | stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoyaavis_null_null_19250107_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1925]] [[Kategori:Nedleggingar i 1982]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 6emxokc7c07r7383qbxiq6rksa6h7ge 3666351 3666288 2026-08-15T08:47:34Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666351 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøya Avis''' var ei norsk avis som vart gjeven ut frå 1925<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 1925-01-07 | tittel = Andøya avis| stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoyaavis_null_null_19250107_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1982. == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1925]] [[Kategori:Nedleggingar i 1982]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] ommno72o4favpijozrff5sdvea4mobw 3666352 3666351 2026-08-15T08:48:03Z Ranveig 39 3666352 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Andøya Avis''' var ei norsk avis som vart gjeven ut frå 1925<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1925-01-07 | tittel = Andøya avis| stad = Andøy | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_andoyaavis_null_null_19250107_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1982. == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1925]] [[Kategori:Nedleggingar i 1982]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] rkmbogns0t3o4ea7fkcjy37uprm9ffh Express 0 432005 3666289 2026-08-14T16:02:58Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Express''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1915 til 1933. Avisa støtta [[Venstre]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19150916 | tittel = Express 1915.09.16 | stad = Kristiansund | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_express_null_null_19150916_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1915]]…» 3666289 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Express''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1915 til 1933. Avisa støtta [[Venstre]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19150916 | tittel = Express 1915.09.16 | stad = Kristiansund | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_express_null_null_19150916_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1915]] [[Kategori:Nedleggingar i 1933]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] hkh6ly5zh1iuh91vmj9vkeioxvvo05u 3666344 3666289 2026-08-15T07:25:38Z Ranveig 39 Flytta ref. til fyrste utgjevingsdato. Ser ikkje i avisa at ho eksplisitt støttar Venstre. 3666344 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Express''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1915<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1915-09-16 | tittel = Express | stad = Kristiansund | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_express_null_null_19150916_1_1_1 | side =1 }}</ref> til 1933. Avisa støtta [[Venstre]].{{tr|dato=2026}} == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1915]] [[Kategori:Nedleggingar i 1933]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 5ftg1xm3phgl0x3zi9d3ebg800dozht Eidsvold (1893-1901) 0 432006 3666290 2026-08-14T16:10:41Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Eidsvold''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1893 til 1901. Avisa støtta [[Centrum]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 18931214 | tittel = Eidsvold (Oslo: 1893-1901) 1893.12.14 | stad = Oslo | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_eidsvoldosloatten_null_null_18931214_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] Katego…» 3666290 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Eidsvold''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1893 til 1901. Avisa støtta [[Centrum]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 18931214 | tittel = Eidsvold (Oslo: 1893-1901) 1893.12.14 | stad = Oslo | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_eidsvoldosloatten_null_null_18931214_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1901]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 1hu0umlpat3hx3iznbo2mhot1dhiab2 3666291 3666290 2026-08-14T16:10:59Z Johshh 122989 Johshh flytte sida [[Eidsvold (avis)]] til [[Eidsvold (1893-1901)]] 3666290 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Eidsvold''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1893 til 1901. Avisa støtta [[Centrum]]<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 18931214 | tittel = Eidsvold (Oslo: 1893-1901) 1893.12.14 | stad = Oslo | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_eidsvoldosloatten_null_null_18931214_1_1_1 | side = }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1901]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 1hu0umlpat3hx3iznbo2mhot1dhiab2 3666329 3666291 2026-08-15T06:06:41Z Ranveig 39 Fmt. 3666329 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Eidsvold''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1893 til 1901. Avisa støtta [[Centrum]]<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1893-12-14 | tittel = Eidsvold | stad = Oslo | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_eidsvoldosloatten_null_null_18931214_1_1_1 | side = 1}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1901]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 5dqq2ykygv4e9q30b08os5y2rza142x Eidsvold (avis) 0 432007 3666292 2026-08-14T16:11:00Z Johshh 122989 Johshh flytte sida [[Eidsvold (avis)]] til [[Eidsvold (1893-1901)]] 3666292 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Eidsvold (1893-1901)]] jz6svbtn35n9y00skyrbhji9hr764fn Glommen (1888-1941) 0 432008 3666295 2026-08-14T16:26:05Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Glommen''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1888 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-21|title=Glommen|url=https://snl.no/Glommen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1888]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]]…» 3666295 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Glommen''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1888 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-21|title=Glommen|url=https://snl.no/Glommen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1888]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 3rgj5z6kxyhqlk1lpt6t6g1r85p7fd6 3666296 3666295 2026-08-14T16:26:21Z Johshh 122989 Johshh flytte sida [[Glommen (avis)]] til [[Glommen (1888-1941)]] 3666295 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Glommen''' var ei avis som vart gjeven ut frå 1888 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-21|title=Glommen|url=https://snl.no/Glommen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1888]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 3rgj5z6kxyhqlk1lpt6t6g1r85p7fd6 3666322 3666296 2026-08-15T06:03:53Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666322 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Glommen''' var ei norsk avis som vart gjeven ut frå 1888 til 1941.<ref>{{Cite journal|last=Øy|first=Nils|date=2026-05-21|title=Glommen|url=https://snl.no/Glommen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1888]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 1j1e48dmyy14vwuapefuemlxzb0vcf9 Glommen (avis) 0 432009 3666297 2026-08-14T16:26:21Z Johshh 122989 Johshh flytte sida [[Glommen (avis)]] til [[Glommen (1888-1941)]] 3666297 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Glommen (1888-1941)]] iivkj3h5s3dsj0n3ketlwfyiof4pxk7 Jezersko (fleirtyding) 0 432010 3666303 2026-08-14T18:29:27Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «'''Jezersko''' kan vise til: *[[Jezersko]], ein kommune i den statistiske regionen Gorenjska i Slovenia *[[Jezersko i Kežmarok]], ein kommune i distriktet [[Kežmarok okres|Kežmarok]] i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}}» 3666303 wikitext text/x-wiki '''Jezersko''' kan vise til: *[[Jezersko]], ein kommune i den statistiske regionen Gorenjska i Slovenia *[[Jezersko i Kežmarok]], ein kommune i distriktet [[Kežmarok okres|Kežmarok]] i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}} e1vy5p7har5ra7ytimo3jlojpma27ng Kežmarok okres 0 432011 3666304 2026-08-14T18:32:56Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Kežmarok | bilete = Kezmarok11.jpg | bilettekst = Kyrkje i [[Kežmarok]] | kart = Okres kezmarok.png | karttekst = Distriktet Kežmarok okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Kežmarok]] | areal = 629,82<ref name="Areal"/> | folketal = 73685 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Kežmarok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Ke…» 3666304 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Kežmarok | bilete = Kezmarok11.jpg | bilettekst = Kyrkje i [[Kežmarok]] | kart = Okres kezmarok.png | karttekst = Distriktet Kežmarok okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Kežmarok]] | areal = 629,82<ref name="Areal"/> | folketal = 73685 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Kežmarok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Kežmarok''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Kežmarok]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 41 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Abrahámovce i Kežmarok|Abrahámovce]] *[[Bušovce]] *[[Červený Kláštor]] *[[Havka]] *[[Holumnica]] *[[Hradisko]] *[[Huncovce]] *[[Ihľany]] *[[Jezersko i Kežmarok|Jezersko]] *[[Jurské]] *'''[[Kežmarok]]''' *[[Krížová Ves]] *[[Lechnica]] *[[Lendak]] *[[Ľubica]] *[[Majere]] *[[Malá Franková]] *[[Malý Slavkov]] *[[Matiašovce]] *[[Mlynčeky]] *[[Osturňa]] *[[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]] *[[Rakúsy]] *[[Reľov]] *[[Slovenská Ves]] *'''[[Spišská Belá]]''' *'''[[Spišská Stará Ves]]''' *[[Spišské Hanušovce]] *[[Stará Lesná]] *[[Stráne pod Tatrami]] *[[Toporec]] *[[Tvarožná]] *[[Veľká Franková]] *[[Veľká Lomnica]] *[[Vlková]] *[[Vlkovce]] *[[Vojňany]] *[[Vrbov]] *[[Výborná]] *[[Žakovce]] *[[Zálesie i Kežmarok|Zálesie]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Kežmarok]]''' || 17 383 || 16 832 || 15 552 |- | style=text-align:left; | '''[[Spišská Belá]]''' || 6 136 || 6 387 || 6 646 |- | style=text-align:left; | [[Lendak]] || 4 473 || 4 989 || 5 409 |- | style=text-align:left; | [[Veľká Lomnica]] || 3 573 || 4 232 || 5 120 |- | style=text-align:left; | [[Ľubica]] || 3 677 || 4 288 || 4 476 |- | style=text-align:left; | [[Rakúsy]] || 1 929 || 2 764 || 3 177 |- | style=text-align:left; | [[Huncovce]] || 2 272 || 2 926 || 3 055 |- | style=text-align:left; | [[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]] || 1 417 || 2 333 || 2 705 |- | style=text-align:left; | [[Stráne pod Tatrami]] || 1 147 || 2 083 || 2 289 |- | style=text-align:left; | [[Krížová Ves]] || 1 613 || 2 008 || 2 281 |- | style=text-align:left; | '''[[Spišská Stará Ves]]''' || 2 355 || 2 264 || 2 202 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Toporec}} || 1 622 || 1 836 || 1 988 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenská Ves}} || 1 789 || 1 862 || 1 879 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ihľany}} || 1 251 || 1 432 || 1 564 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vrbov}} || 1 193 || 1 390 || 1 534 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jurské}} || 758 || 1 027 || 1 372 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Výborná}} || 823 || 1 070 || 1 316 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Slavkov}} || 774 || 949 || 1 126 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stará Lesná}} || 893 || 1 007 || 971 |- ! Kežmarok okres !style=text-align:right; | 63 231 !style=text-align:right; | 70 487 !style=text-align:right; | 73 685 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Kezmarok]] [[Kategori:Prešov kraj|Kezmarok]] mjo5pauizx500q7m6sgk3n4sfygtl30 3666307 3666304 2026-08-14T18:37:04Z TU-nor 12071 3666307 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Kežmarok okres | andre namn = okres Kežmarok | bilete = Kezmarok11.jpg | bilettekst = Kyrkje i [[Kežmarok]] | kart = Okres kezmarok.png | karttekst = Distriktet Kežmarok okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Kežmarok]] | areal = 629,82<ref name="Areal"/> | folketal = 73685 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Kežmarok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Kežmarok''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Kežmarok]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 41 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Abrahámovce i Kežmarok|Abrahámovce]] *[[Bušovce]] *[[Červený Kláštor]] *[[Havka]] *[[Holumnica]] *[[Hradisko]] *[[Huncovce]] *[[Ihľany]] *[[Jezersko i Kežmarok|Jezersko]] *[[Jurské]] *'''[[Kežmarok]]''' *[[Krížová Ves]] *[[Lechnica]] *[[Lendak]] *[[Ľubica]] *[[Majere]] *[[Malá Franková]] *[[Malý Slavkov]] *[[Matiašovce]] *[[Mlynčeky]] *[[Osturňa]] *[[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]] *[[Rakúsy]] *[[Reľov]] *[[Slovenská Ves]] *'''[[Spišská Belá]]''' *'''[[Spišská Stará Ves]]''' *[[Spišské Hanušovce]] *[[Stará Lesná]] *[[Stráne pod Tatrami]] *[[Toporec]] *[[Tvarožná]] *[[Veľká Franková]] *[[Veľká Lomnica]] *[[Vlková]] *[[Vlkovce]] *[[Vojňany]] *[[Vrbov]] *[[Výborná]] *[[Žakovce]] *[[Zálesie i Kežmarok|Zálesie]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Kežmarok]]''' || 17 383 || 16 832 || 15 552 |- | style=text-align:left; | '''[[Spišská Belá]]''' || 6 136 || 6 387 || 6 646 |- | style=text-align:left; | [[Lendak]] || 4 473 || 4 989 || 5 409 |- | style=text-align:left; | [[Veľká Lomnica]] || 3 573 || 4 232 || 5 120 |- | style=text-align:left; | [[Ľubica]] || 3 677 || 4 288 || 4 476 |- | style=text-align:left; | [[Rakúsy]] || 1 929 || 2 764 || 3 177 |- | style=text-align:left; | [[Huncovce]] || 2 272 || 2 926 || 3 055 |- | style=text-align:left; | [[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]] || 1 417 || 2 333 || 2 705 |- | style=text-align:left; | [[Stráne pod Tatrami]] || 1 147 || 2 083 || 2 289 |- | style=text-align:left; | [[Krížová Ves]] || 1 613 || 2 008 || 2 281 |- | style=text-align:left; | '''[[Spišská Stará Ves]]''' || 2 355 || 2 264 || 2 202 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Toporec}} || 1 622 || 1 836 || 1 988 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenská Ves}} || 1 789 || 1 862 || 1 879 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ihľany}} || 1 251 || 1 432 || 1 564 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vrbov}} || 1 193 || 1 390 || 1 534 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jurské}} || 758 || 1 027 || 1 372 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Výborná}} || 823 || 1 070 || 1 316 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Slavkov}} || 774 || 949 || 1 126 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stará Lesná}} || 893 || 1 007 || 971 |- ! Kežmarok okres !style=text-align:right; | 63 231 !style=text-align:right; | 70 487 !style=text-align:right; | 73 685 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Kezmarok]] [[Kategori:Prešov kraj|Kezmarok]] 06q8rg0is3udh0t8jp56qnh4gvtroc1 Kežmarok 0 432012 3666315 2026-08-14T22:03:09Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Kezmarok Townhall1.JPG |bilettekst= Rådhuset i Kežmarok |flagg = Kezmarok-kezmarok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Kežmarok.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1251 | folketal = 31359 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 627 |postnummer = 600 1 |retningsnummer = +421-52 |biln…» 3666315 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Kezmarok Townhall1.JPG |bilettekst= Rådhuset i Kežmarok |flagg = Kezmarok-kezmarok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Kežmarok.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1251 | folketal = 31359 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 627 |postnummer = 600 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Kežmarok'''{{mrk|[[tysk]] ''Kesmark'', ''Käsmark'', [[ungarsk]] ''Késmárk'', [[rusyn]] Кежмарок, ''Kezjmarok'', [[jiddisch]] קעזמאַרק, ''Kezmark'', [[polsk]] ''Kieżmark''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Kežmarok''' || 35 157 || 35 053 || 31 359 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Kežmarok|Kežmarok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Kezmarok]] [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Kezmarok]] rbh5q1l3vjx2t2gh5hpnpbrwyefzk2k 3666316 3666315 2026-08-14T22:05:01Z TU-nor 12071 3666316 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Kezmarok Townhall1.JPG |bilettekst= Rådhuset i Kežmarok |flagg = Kezmarok-kezmarok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Kežmarok.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1251 | folketal = 15552 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 627 |postnummer = 600 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Kežmarok'''{{mrk|[[tysk]] ''Kesmark'', ''Käsmark'', [[ungarsk]] ''Késmárk'', [[rusyn]] Кежмарок, ''Kezjmarok'', [[jiddisch]] קעזמאַרק, ''Kezmark'', [[polsk]] ''Kieżmark''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Kežmarok''' || 17 383 || 16 832 || 15 552 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Kežmarok|Kežmarok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Kezmarok]] [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Kezmarok]] ic09q9e0xmntar6iv0fstxb6dosdgov Spišská Belá 0 432013 3666320 2026-08-15T05:53:52Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Spisska Bela kostel.JPG |bilettekst= Kyrkje i Spišská Belá |flagg = Spisska bela-kezmarok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Spišská Belá.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1263 | folketal = 6646 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 622 |postnummer = 590 1 |retningsnummer =…» 3666320 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Spisska Bela kostel.JPG |bilettekst= Kyrkje i Spišská Belá |flagg = Spisska bela-kezmarok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Spišská Belá.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1263 | folketal = 6646 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 622 |postnummer = 590 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Spišská Belá'''{{mrk|[[tysk]] ''Zipser Bela'', [[ungarsk]] ''Szepesbéla'', [[rusyn]] Спіська Бела, ''Spiska Bela'', [[polsk]] ''Biała Spiska''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Spišská Belá''' || 6 136 || 6 387 || 6 646 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Spišská Belá|Spišská Belá]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Spisska Bela]] [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Spisska Bela]] 6ge9bdu0nukxb5z4k5nur7fz4z5bubu Spišská Stará Ves 0 432014 3666321 2026-08-15T06:03:40Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = SSVPanorama.jpg |bilettekst= Utsyn mot Spišská Stará Ves med [[Pieniny]]-fjella i bakgrunnen |flagg = Spisska stara ves-kezmarok-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Spišská Stará Ves.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1272 | folketal = 2202 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd…» 3666321 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = SSVPanorama.jpg |bilettekst= Utsyn mot Spišská Stará Ves med [[Pieniny]]-fjella i bakgrunnen |flagg = Spisska stara ves-kezmarok-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Spišská Stará Ves.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1272 | folketal = 2202 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 487 |postnummer = 610 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Spišská Belá'''{{mrk|[[tysk]] ''Zipser Altendorf'', ''Altdorf'', [[ungarsk]] ''Szepesófalu'', ''Ófalu'', [[rusyn]] Спіська Стара Вес, ''Spiska Stara Ves'', [[polsk]] ''Stara Spiska Wieś'', ''Spiska Wieś'', [[latin]] ''Antiqua Villa'', [[Goralar|goralsk]] ''Golembarg''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Spišská Stará Ves''' || 2 355 || 2 264 || 2 202 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Spišská Stará Ves|Spišská Stará Ves]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Spisska Star Ves]] [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Spisska Stara Ves]] 98max01o2ud1xfqcbzr9mtswkde7jvs Novi Grad, Sarajevo 0 432015 3666324 2026-08-15T06:04:04Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Novi Grad, Sarajevo]] til [[Novi Grad i Sarajevo]]: Standard namngjeving 3666324 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Novi Grad i Sarajevo]] k16ia27hmoyzsr11tx8tgegzr68gcsh Centar, Sarajevo 0 432016 3666326 2026-08-15T06:04:10Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Centar, Sarajevo]] til [[Centar i Sarajevo]] 3666326 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Centar i Sarajevo]] i9rk5ktmhedf3ezla0jbb49up2klvi5 Stari Grad, Sarajevo 0 432017 3666328 2026-08-15T06:04:16Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Stari Grad, Sarajevo]] til [[Stari Grad i Sarajevo]] 3666328 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Stari Grad i Sarajevo]] csvc96itlfwaeo25usa33vpby0tf0j1 Lendak 0 432018 3666331 2026-08-15T06:10:30Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Lendak roubenka.JPG |bilettekst= Tradisjonelt landsbyhus i Lendak |flagg = Lendak-kezmarok-flag.svg |symbol = Lendak CoA.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1288 | folketal = 5409 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 744 |postnummer = 590 7 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer…» 3666331 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Lendak roubenka.JPG |bilettekst= Tradisjonelt landsbyhus i Lendak |flagg = Lendak-kezmarok-flag.svg |symbol = Lendak CoA.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1288 | folketal = 5409 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 744 |postnummer = 590 7 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Lendak'''{{mrk|[[tysk]] ''Landeck'', [[ungarsk]] ''Lándok'', [[rusyn]] Лендак, ''Lendak'', [[Goralar|goralsk]] ''Ľyndak''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Lendak || 4 473 || 4 989 || 5 409 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Lendak|Lendak]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Lendak]] pkp3ap2mlnevxbc4f23goxygjjjxkg3 Veľká Lomnica 0 432019 3666332 2026-08-15T06:16:24Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = KakaslomnicFotoThalerTamas.JPG |bilettekst= Kyrkje i Veľká Lomnica |flagg = Velka lomnica-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1257 | folketal = 5120 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 647 |postnummer = 595 2 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = K…» 3666332 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = KakaslomnicFotoThalerTamas.JPG |bilettekst= Kyrkje i Veľká Lomnica |flagg = Velka lomnica-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1257 | folketal = 5120 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 647 |postnummer = 595 2 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Veľká Lomnica'''{{mrk|[[tysk]] ''Großlomnitz'', [[ungarsk]] ''Kakaslomnic'', [[rusyn]] Велька Ломнїца, ''Velka Lomnjitsa''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Veľká Lomnica || 3 573 || 4 232 || 5 120 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Veľká Lomnica|Veľká Lomnica]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Velka Lomnica]] 9s8hwln8j31kmwi7qslv4c5465sjbuw Kategori:Kommunar i Kežmarok okres 14 432020 3666333 2026-08-15T06:17:34Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj]]» 3666333 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj]] s745rwa8d3q14szu36fpbotapx6m0tc 3666334 3666333 2026-08-15T06:18:11Z TU-nor 12071 3666334 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Kezmarok]] gxh6xpah354xsot3bq2dyqfihizcukl Ľubica 0 432021 3666335 2026-08-15T06:22:44Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Lubica pohlad.jpg |bilettekst= Utsyn mot Ľubica |flagg = Lubica-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1271 | folketal = 4476 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 629 |postnummer = 597 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Ľubica'''{{mrk|[…» 3666335 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Lubica pohlad.jpg |bilettekst= Utsyn mot Ľubica |flagg = Lubica-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1271 | folketal = 4476 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 629 |postnummer = 597 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Ľubica'''{{mrk|[[tysk]] ''Leibitz'', [[ungarsk]] ''Leibic'', [[rusyn]] Любіца, ''Ljubitsa''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Ľubica || 3 677 || 4 288 || 4 476 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Ľubica|Ľubica]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Lubica]] 9taeibg5y8f7z1ssirz2el01ablso1v Rakúsy 0 432022 3666336 2026-08-15T06:31:11Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Raaaak6 o.jpg |bilettekst= Utsyn mot Rakúsy med [[Lomnický štít]] i bakgrunnen |flagg = Rakusy-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1288 | folketal = 3177 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 676 |postnummer = 597 6 |retningsnummer = +421-52 |bilnumm…» 3666336 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Raaaak6 o.jpg |bilettekst= Utsyn mot Rakúsy med [[Lomnický štít]] i bakgrunnen |flagg = Rakusy-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1288 | folketal = 3177 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 676 |postnummer = 597 6 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Rakúsy'''{{mrk|[[tysk]] ''Roks'', [[ungarsk]] ''Rókus'', [[rusyn]] Ракусі, ''Rakusi''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Rakúsy || 1 929 || 2 764 || 3 177 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Rakúsy|Rakúsy]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Rakusy]] p2oukux4z328mwrsfjnx42v43xl1peb Huncovce 0 432023 3666337 2026-08-15T06:41:15Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Huncovce, widok na wieś od strony wschodniej.jpg |bilettekst= Utsyn mot Huncovce med [[Lomnický štít]] i bakgrunnen |flagg = Huncovce-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1257 | folketal = 3055 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 641 |postnummer =…» 3666337 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Huncovce, widok na wieś od strony wschodniej.jpg |bilettekst= Utsyn mot Huncovce med [[Lomnický štít]] i bakgrunnen |flagg = Huncovce-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1257 | folketal = 3055 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 641 |postnummer = 599 2 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Huncovce'''{{mrk|[[tysk]] ''Hunsdorf'', ''Hunszdorf'', ''Hundsdorf in der Zips'', ''Hunzdorf'', ''Hunesdorf'', [[ungarsk]] ''Hunfalva'', før 1902 ''Hunfalu'', [[rusyn]] Гунцовце, ''Huntsovtse'', [[jiddisch]] אונסדאָרףֿ ''Unsdorf'', [[latin]] ''Villa Canis'', ''Hunisvilla''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Huncovce || 2 272 || 2 926 || 3 055 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Huncovce|Huncovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Huncovce]] 4kmx33iei1l2mb0xegc2s1ffyqn0jbl Podhorany i Kežmarok 0 432024 3666338 2026-08-15T06:45:57Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namn = Podhorany |bilete = Podhorany (okres Kežmarok) kostol 02 03.jpg |bilettekst= Kyrkje i Podhorany |flagg = Podhorany-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1235 | folketal = 2705 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 596 |postnummer = 599 3 |retningsnummer =…» 3666338 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |namn = Podhorany |bilete = Podhorany (okres Kežmarok) kostol 02 03.jpg |bilettekst= Kyrkje i Podhorany |flagg = Podhorany-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1235 | folketal = 2705 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 596 |postnummer = 599 3 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Podhorany'''{{mrk|[[tysk]] ''Maltern'', [[ungarsk]] ''Maldur'', [[rusyn]] Подгорані, ''Podhorani''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Podhorany || 1 417 || 2 333 || 2 705 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Podhorany, Kežmarok District|Podhorany, Kežmarok District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Podhorany]] ql621ov4palm3a8f315l6734bswkpvs Stráne pod Tatrami 0 432025 3666339 2026-08-15T06:51:33Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = |bilettekst= |flagg = Strane pod tatrami-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1438 | folketal = 2289 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 693 |postnummer = 597 6 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Stráne pod Tatrami'''{{mrk|før 1948 '…» 3666339 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = |bilettekst= |flagg = Strane pod tatrami-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1438 | folketal = 2289 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 693 |postnummer = 597 6 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Stráne pod Tatrami'''{{mrk|før 1948 ''Folvarky'', [[tysk]] ''Forberg'', [[ungarsk]] ''Tátraalja'', [[rusyn]] Странє под Татрамі, ''Stranje hod Tatrami''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Stráne pod Tatrami || 1 147 || 2 083 || 2 289 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Stráne pod Tatrami|Stráne pod Tatrami]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Strane pod Tatrami]] 69oybxnvg9u0qjwowaspjo22tstbm0v Krížová Ves 0 432026 3666340 2026-08-15T06:56:12Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Krížová Ves kostol 01 01.jpg |bilettekst= Kyrkje i Krížová Ves |flagg = Krizova ves-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1290 | folketal = 2281 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 616 |postnummer = 590 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK…» 3666340 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Krížová Ves kostol 01 01.jpg |bilettekst= Kyrkje i Krížová Ves |flagg = Krizova ves-kezmarok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Kežmarok okres|Kežmarok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1290 | folketal = 2281 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 616 |postnummer = 590 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = KK }} '''Krížová Ves'''{{mrk|[[tysk]] ''Kreuz'', [[ungarsk]] ''Keresztfalu'', [[rusyn]] Кріжова Вес, ''Krizjova Ves'', [[Goralar|goralsk]] ''Křizova Vješ''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Kežmarok okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Krížová Ves || 1 613 || 2 008 || 2 281 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Krížová Ves|Krížová Ves]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Krizova Ves]] a7bb7q1ip588femev5eplch8biflceo Levoča okres 0 432027 3666343 2026-08-15T07:18:08Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt |namn = Levoča okres | andre namn = okres Levoča | bilete = Leutschau - Rathaus und Dom.jpg | bilettekst = Det gamle rådhuset og hovudkyrkja i [[Levoča]] | kart = Okres levoca.png | karttekst = Distriktet Levoča okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Levoča]] | areal = 421,00<ref name="Areal"/> | folketal = 33107 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/…» 3666343 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Levoča okres | andre namn = okres Levoča | bilete = Leutschau - Rathaus und Dom.jpg | bilettekst = Det gamle rådhuset og hovudkyrkja i [[Levoča]] | kart = Okres levoca.png | karttekst = Distriktet Levoča okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Levoča]] | areal = 421,00<ref name="Areal"/> | folketal = 33107 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Levoča okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Levoča''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. Hovudsete er byen [[Levoča]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 33 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Baldovce]] *[[Beharovce]] *[[Bijacovce]] *[[Brutovce]] *[[Buglovce]] *[[Dlhé Stráže]] *[[Doľany i Levoča|Doľany]] *[[Domaňovce]] *[[Dravce]] *[[Dúbrava i Levoča|Dúbrava]] *[[Granč-Petrovce]] *[[Harakovce]] *[[Jablonov]] *[[Klčov]] *[[Korytné]] *[[Kurimany]] *'''[[Levoča]]''' *[[Lúčka i Levoča|Lúčka]] *[[Nemešany]] *[[Nižné Repaše]] *[[Oľšavica]] *[[Ordzovany]] *[[Pavľany]] *[[Poľanovce]] *[[Pongrácovce]] *'''[[Spišské Podhradie]]''' *[[Spišský Hrhov]] *[[Spišský Štvrtok]] *[[Studenec]] *[[Torysky]] *[[Uloža]] *[[Vyšné Repaše]] *[[Vyšný Slavkov]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Levoča]]''' || 14 366 || 14 830 || 14 256 |- | style=text-align:left; | '''[[Spišské Podhradie]]''' || 3 780 || 4 078 || 3 791 |- | style=text-align:left; | [[Spišský Štvrtok]] || 2 273 || 2 433 || 2 578 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Spišský Hrhov}} || 963 || 1 333 || 1 743 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jablonov}} || 995 || 980 || 987 |- ! Levoča okres !style=text-align:right; | 31 880 !style=text-align:right; | 33 262 !style=text-align:right; | 33 107 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Levoca]] [[Kategori:Prešov kraj|Levoca]] iigdzdzrzwxkhv4i9j9xbrrdf00wwrl Mal:Infoboks romferd wd 10 432028 3666346 2026-08-15T08:05:10Z Njardarlogar 3022 førebels separat mal frå en: 3666346 wikitext text/x-wiki {{Infoboks | malklasse = ib-spaceflight | malstil = width:23em; | tittel = {{{namn|{{#if:{{Wikidata|label}}|{{Wikidata|label}}|{{SIDENAMN}}}}}}} | overskriftstil = background-color:#ddd; color:inherit; | feltstil = padding-right:1em; vertical-align:top; | datastil = vertical-align:top; | bilete = {{#if:{{{bilete|{{Wikidata|property|raw|P18}}}}}|{{{bilete|{{Wikidata|property|raw|P18}}}}}{{#if:{{{alternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{alternativtekst}}}}}{{#if:{{{biletskalering|}}}|{{!}}upright={{{biletskalering}}}}}}} | biletstorleik = {{{biletstorleik|}}} | bilettekst = {{{bilettekst|{{Wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}} | felt1 = Andre namn | data1 = {{{andre_namn|{{{namneliste|{{Wikidata|aliases}}}}}}}} | felt2 = Oppdragstype | data2 = {{{oppdragstype|{{Wikidata|properties|linked|P31}}}}} | felt3 = Operatør | data3 = {{{operatør|{{Wikidata|properties|linked|P137}}}}} | felt4 = Harvard-nemning | data4 = {{{harvardnemning|}}} | felt5 = [[Internasjonal designator|COSPAR-ID]] | data5 = {{{cospar_id|{{Wikidata|properties|P247}}}}} | felt6 = [[Satellittkatalognummer|SATCAT-nr.]] | data6 = {{{satcat|{{Wikidata|properties|P377}}}}} | felt7 = Nettstad | data7 = {{{nettstad|{{Wikidata|properties|P856}}}}} | felt8 = Lengd | data8 = {{{lengd|{{Wikidata|properties|P2047}}}}} | felt9 = Ferdsdata | data9 = {{#if:{{{tilbakelagd_avstand|}}}|'''Tilbakelagd avstand:'''&nbsp;{{{tilbakelagd_avstand}}}}}{{#if:{{{fullførte_omlaup|{{Wikidata|properties|P1418}}}}}|{{#if:{{{tilbakelagd_avstand|}}}|<br />}}'''Fullførte omlaup:'''&nbsp;{{{fullførte_omlaup|{{Wikidata|properties|P1418}}}}}}} | felt10 = Suborbital bane | data10 = {{#if:{{{suborbital_rekkjevidd|}}}|'''Rekkjevidd:'''&nbsp;{{{suborbital_rekkjevidd}}}}}{{#if:{{{suborbital_apogeum|}}}|{{#if:{{{suborbital_rekkjevidd|}}}|<br />}}'''Apogeum:'''&nbsp;{{{suborbital_apogeum}}}}} | overskrift11 = {{#if:{{{romfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}||{{Wikidata|property|raw|P1876}}}}}}}{{{romfartøytype|}}}{{{romfartøybuss|{{Wikidata|property|raw|P707}}}}}{{{produsent|{{Wikidata|property|raw|P176}}}}}{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}{{{tørrmasse|}}}{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|property|raw|P4519}}}}}{{{mål|{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}{{Wikidata|property|raw|P2048}}{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}{{{effekt|{{Wikidata|property|raw|P2109}}}}}|Romfartøy}} | felt12 = Romfartøy | data12 = {{{romfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}||{{Wikidata|properties|linked|P1876}}}}}}} | felt13 = Type og buss | data13 = {{#if:{{{romfartøytype|}}}|'''Type:'''&nbsp;{{{romfartøytype}}}}}{{#if:{{{romfartøybuss|{{Wikidata|properties|linked|P707}}}}}|{{#if:{{{romfartøytype|}}}|<br />}}'''Buss:'''&nbsp;{{{romfartøybuss|{{Wikidata|properties|linked|P707}}}}}}} | felt14 = Produsent | data14 = {{{produsent|{{Wikidata|properties|linked|P176}}}}} | felt15 = Masse | data15 = {{#if:{{{masse|{{Wikidata|properties|P2067}}}}}|'''Masse:'''&nbsp;{{{masse|{{Wikidata|properties|P2067}}}}}}}{{#if:{{{oppskytingsmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}|<br />}}'''Oppskytingsmasse:'''&nbsp;{{{oppskytingsmasse}}}}}{{#if:{{{bol_masse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}|<br />}}'''BOL-masse:'''&nbsp;{{{bol_masse}}}}}{{#if:{{{landingsmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}|<br />}}'''Landingsmasse:'''&nbsp;{{{landingsmasse}}}}}{{#if:{{{tørrmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}|<br />}}'''Tørrmasse:'''&nbsp;{{{tørrmasse}}}}}{{#if:{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|properties|P4519}}}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}{{{tørrmasse|}}}|<br />}}'''Nyttelastmasse:'''&nbsp;{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|properties|P4519}}}}}}} | felt16 = Mål | data16 = {{{mål|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}|'''Lengd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2043}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2049}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}|<br />}}'''Breidd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2049}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2048}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}|<br />}}'''Høgd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2048}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2386}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}{{Wikidata|property|raw|P2048}}|<br />}}'''Diameter:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2386}}}}}}} | felt17 = Effekt | data17 = {{{effekt|{{Wikidata|properties|P2109}}}}} | overskrift18 = {{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}{{{startdato|}}}{{{sluttdato|}}}{{{ekspedisjonsfartøy|}}}{{{tilkomstfartøy|}}}{{{avreisefartøy|}}}|Ekspedisjon}} | felt19 = Romstasjon | data19 = {{{romstasjon|{{Wikidata|properties|linked|P1269}}}}} | felt20 = Datoar | data20 = {{#if:{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P580}}}}}}}|'''Starta:'''&nbsp;{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P580}}}}}}}}}{{#if:{{{sluttdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P582}}}}}}}|{{#if:{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|property|raw|P580}}}}}}}|<br />}}'''Slutta:'''&nbsp;{{{sluttdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P582}}}}}}}}} | felt21 = Fartøy | data21 = {{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}{{{avreisefartøy|}}}|{{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}|'''Ved tilkomst:'''&nbsp;{{{tilkomstfartøy}}}}}{{#if:{{{avreisefartøy|}}}|{{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}|<br />}}'''Ved avreise:'''&nbsp;{{{avreisefartøy}}}}}|{{{ekspedisjonsfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|linked|P1876}}}}}}}}} | overskrift22 = {{#if:{{{mannskapstal|{{Wikidata|property|raw|P1132}}}}}{{{mannskap|{{Wikidata|property|raw|P1029}}}}}{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}{{{mannskap_ved_landing|}}}{{{kallesignal|{{Wikidata|property|raw|P2317}}}}}{{{mannskapsekspedisjon|{{{ekspedisjon|}}}}}}{{{romvandringar|}}}{{{romvandringstid|}}}|Mannskap}} | felt23 = Mannskapstal | data23 = {{{mannskapstal|{{Wikidata|properties|P1132}}}}} | felt24 = Medlemer | data24 = {{{mannskap|{{Wikidata|properties|linked|P1029}}}}} | felt25 = Ved oppskyting/landing | data25 = {{#if:{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}|'''Oppskyting:'''&nbsp;{{{mannskap_ved_oppskyting}}}}}{{#if:{{{mannskap_ved_landing|}}}|{{#if:{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}|<br />}}'''Landing:'''&nbsp;{{{mannskap_ved_landing}}}}} | felt26 = Kallesignal | data26 = {{{kallesignal|{{Wikidata|properties|P2317}}}}} | felt27 = Ekspedisjon | data27 = {{{mannskapsekspedisjon|{{{ekspedisjon|}}}}}} | felt28 = Romvandringar | data28 = {{#if:{{{romvandringar|}}}|'''Tal:'''&nbsp;{{{romvandringar}}}}}{{#if:{{{romvandringstid|}}}|{{#if:{{{romvandringar|}}}|<br />}}'''Samla tid:'''&nbsp;{{{romvandringstid}}}}} | overskrift29 = {{#if:{{{deltakartal|}}}{{{deltakarar|{{Wikidata|property|raw|P710}}}}}{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}{{{deltakarar_ved_landing|}}}|Deltakarar}} | felt30 = Deltakartal | data30 = {{{deltakartal|}}} | felt31 = Medlemer | data31 = {{{deltakarar|{{Wikidata|properties|linked|P710}}}}} | felt32 = Ved oppskyting/landing | data32 = {{#if:{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}|'''Oppskyting:'''&nbsp;{{{deltakarar_ved_oppskyting}}}}}{{#if:{{{deltakarar_ved_landing|}}}|{{#if:{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}|<br />}}'''Landing:'''&nbsp;{{{deltakarar_ved_landing}}}}} | overskrift33 = {{#if:{{{oppskytingsdato|{{Wikidata|property|raw|P619}}}}}{{{bererakett|{{{oppskytingsrakett|{{Wikidata|property|raw|P375}}}}}}}}{{{oppskytingsstad|{{Wikidata|property|raw|P1427}}}}}{{{oppskytingsentreprenør|{{Wikidata|property|raw|P1079}}}}}{{{utplassert_frå|}}}{{{utplasseringsdato|}}}{{{teken_i_bruk|{{Wikidata|property|raw|P729}}}}}|Start på ferda}} | felt34 = Oppskytingsdato | data34 = {{{oppskytingsdato|{{Wikidata|properties|P619}}}}} | felt35 = Bererakett | data35 = {{{bererakett|{{{oppskytingsrakett|{{Wikidata|properties|linked|P375}}}}}}}} | felt36 = Oppskytingsstad | data36 = {{{oppskytingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1427}}}}} | felt37 = Oppskytingsentreprenør | data37 = {{{oppskytingsentreprenør|{{Wikidata|properties|linked|P1079}}}}} | felt38 = Utplassering | data38 = {{#if:{{{utplassert_frå|}}}|'''Frå:'''&nbsp;{{{utplassert_frå}}}}}{{#if:{{{utplasseringsdato|}}}|{{#if:{{{utplassert_frå|}}}|<br />}}'''Dato:'''&nbsp;{{{utplasseringsdato}}}}} | felt39 = Teken i bruk | data39 = {{{teken_i_bruk|{{Wikidata|properties|P729}}}}} | overskrift40 = {{#if:{{{avslutningstype|}}}{{{erklært|}}}{{{deaktivert|{{Wikidata|property|raw|P730}}}}}{{{øydelagd|{{Wikidata|property|raw|P576}}}}}{{{siste_kontakt|}}}{{{berga_av|{{Wikidata|property|raw|P3093}}}}}{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}{{{banefalldato|{{Wikidata|property|raw|P621}}}}}{{{landingsdato|{{Wikidata|property|raw|P620}}}}}{{{landingsstad|{{Wikidata|property|raw|P1158}}}}}|Slutten på ferda}} | felt41 = Avslutning | data41 = {{{avslutningstype|}}} | felt42 = Statusdatoar | data42 = {{#if:{{{erklært|}}}|'''Erklært:'''&nbsp;{{{erklært}}}}}{{#if:{{{deaktivert|{{Wikidata|properties|P730}}}}}|{{#if:{{{erklært|}}}|<br />}}'''Deaktivert:'''&nbsp;{{{deaktivert|{{Wikidata|properties|P730}}}}}}}{{#if:{{{øydelagd|{{Wikidata|properties|P576}}}}}|{{#if:{{{erklært|}}}{{{deaktivert|{{Wikidata|property|raw|P730}}}}}|<br />}}'''Øydelagd:'''&nbsp;{{{øydelagd|{{Wikidata|properties|P576}}}}}}} | felt43 = Siste kontakt | data43 = {{{siste_kontakt|}}} | felt44 = Berging | data44 = {{#if:{{{berga_av|{{Wikidata|properties|linked|P3093}}}}}|'''Berga av:'''&nbsp;{{{berga_av|{{Wikidata|properties|linked|P3093}}}}}}}{{#if:{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}|{{#if:{{{berga_av|{{Wikidata|property|raw|P3093}}}}}|<br />}}'''Dato:'''&nbsp;{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}}} | felt45 = {{{banefallsetikett|Banefalldato}}} | data45 = {{{banefalldato|{{Wikidata|properties|P621}}}}} | felt46 = Landing | data46 = {{#if:{{{landingsdato|{{Wikidata|properties|P620}}}}}|'''Dato:'''&nbsp;{{{landingsdato|{{Wikidata|properties|P620}}}}}}}{{#if:{{{landingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1158}}}}}|{{#if:{{{landingsdato|{{Wikidata|property|raw|P620}}}}}|<br />}}'''Stad:'''&nbsp;{{{landingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1158}}}}}}} | overskrift47 = {{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|property|raw|P397}}}}}{{{banetype|{{Wikidata|property|raw|P522}}}}}{{{banelengdegrad|}}}{{{baneposisjon|}}}{{{stor_halvakse|{{Wikidata|property|raw|P2233}}}}}{{{eksentrisitet|{{Wikidata|property|raw|P1096}}}}}{{{banehøgd|}}}{{{periapsis|{{Wikidata|property|raw|P2244}}}}}{{{apoapsis|{{Wikidata|property|raw|P2243}}}}}{{{inklinasjon|{{Wikidata|property|raw|P2045}}}}}{{{omlaupstid|{{Wikidata|property|raw|P2146}}}}}{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|property|raw|P2213}}}}}{{{periapsisargument|{{Wikidata|property|raw|P2248}}}}}{{{middelanomali|{{Wikidata|property|raw|P2325}}}}}{{{middelrørsle|}}}{{{gjentakingsintervall|}}}{{{omlaup_per_døgn|}}}{{{banefart|{{Wikidata|property|raw|P2052}}}}}{{{epoke|{{Wikidata|property|raw|P6259}}}}}{{{omlaupsnummer|}}}|Baneparametrar}} | felt48 = Referanse og banetype | data48 = {{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|properties|linked|P397}}}}}|'''Referanse:'''&nbsp;{{{banereferanse|{{Wikidata|properties|linked|P397}}}}}}}{{#if:{{{banetype|{{Wikidata|properties|linked|P522}}}}}|{{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|property|raw|P397}}}}}|<br />}}'''Type:'''&nbsp;{{{banetype|{{Wikidata|properties|linked|P522}}}}}}} | felt49 = Posisjon | data49 = {{#if:{{{banelengdegrad|}}}|'''Lengdegrad:'''&nbsp;{{{banelengdegrad}}}}}{{#if:{{{baneposisjon|}}}|{{#if:{{{banelengdegrad|}}}|<br />}}'''Baneposisjon:'''&nbsp;{{{baneposisjon}}}}} | felt50 = Baneform | data50 = {{#if:{{{stor_halvakse|{{Wikidata|properties|P2233}}}}}|'''[[Stor halvakse]]:'''&nbsp;{{{stor_halvakse|{{Wikidata|properties|P2233}}}}}}}{{#if:{{{eksentrisitet|{{Wikidata|properties|P1096}}}}}|{{#if:{{{stor_halvakse|{{Wikidata|property|raw|P2233}}}}}|<br />}}'''Eksentrisitet:'''&nbsp;{{{eksentrisitet|{{Wikidata|properties|P1096}}}}}}} | felt51 = Banehøgd | data51 = {{{banehøgd|}}} | felt52 = Apsis | data52 = {{#if:{{{periapsis|{{Wikidata|properties|P2244}}}}}|'''Periapsis:'''&nbsp;{{{periapsis|{{Wikidata|properties|P2244}}}}}}}{{#if:{{{apoapsis|{{Wikidata|properties|P2243}}}}}|{{#if:{{{periapsis|{{Wikidata|property|raw|P2244}}}}}|<br />}}'''Apoapsis:'''&nbsp;{{{apoapsis|{{Wikidata|properties|P2243}}}}}}} | felt53 = Inklinasjon og omlaupstid | data53 = {{#if:{{{inklinasjon|{{Wikidata|properties|P2045}}}}}|'''Inklinasjon:'''&nbsp;{{{inklinasjon|{{Wikidata|properties|P2045}}}}}}}{{#if:{{{omlaupstid|{{Wikidata|properties|P2146}}}}}|{{#if:{{{inklinasjon|{{Wikidata|property|raw|P2045}}}}}|<br />}}'''Omlaupstid:'''&nbsp;{{{omlaupstid|{{Wikidata|properties|P2146}}}}}}} | felt54 = Baneorientering | data54 = {{#if:{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|properties|P2213}}}}}|'''Oppstigande knute:'''&nbsp;{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|properties|P2213}}}}}}}{{#if:{{{periapsisargument|{{Wikidata|properties|P2248}}}}}|{{#if:{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|property|raw|P2213}}}}}|<br />}}'''Periapsisargument:'''&nbsp;{{{periapsisargument|{{Wikidata|properties|P2248}}}}}}} | felt55 = Middelverdiar | data55 = {{#if:{{{middelanomali|{{Wikidata|properties|P2325}}}}}|'''Middelanomali:'''&nbsp;{{{middelanomali|{{Wikidata|properties|P2325}}}}}}}{{#if:{{{middelrørsle|}}}|{{#if:{{{middelanomali|{{Wikidata|property|raw|P2325}}}}}|<br />}}'''Middelrørsle:'''&nbsp;{{{middelrørsle}}}}} | felt56 = Omlaup | data56 = {{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}|'''Gjentakingsintervall:'''&nbsp;{{{gjentakingsintervall}}}}}{{#if:{{{omlaup_per_døgn|}}}|{{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}|<br />}}'''Per døgn:'''&nbsp;{{{omlaup_per_døgn}}}}}{{#if:{{{banefart|{{Wikidata|properties|P2052}}}}}|{{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}{{{omlaup_per_døgn|}}}|<br />}}'''Fart:'''&nbsp;{{{banefart|{{Wikidata|properties|P2052}}}}}}} | felt57 = Epoke og omlaupsnummer | data57 = {{#if:{{{epoke|{{Wikidata|properties|P6259}}}}}|'''Epoke:'''&nbsp;{{{epoke|{{Wikidata|properties|P6259}}}}}}}{{#if:{{{omlaupsnummer|}}}|{{#if:{{{epoke|{{Wikidata|property|raw|P6259}}}}}|<br />}}'''Omlaupsnummer:'''&nbsp;{{{omlaupsnummer}}}}} | overskrift58 = {{#if:{{{nyttelast|{{Wikidata|property|raw|P3437}}}}}{{{lastmasse|}}}{{{trykksett_lastmasse|}}}{{{utrykksett_lastmasse|}}}{{{drivstoffmasse|}}}{{{gassmasse|}}}{{{vassmasse|}}}|{{#if:{{{nyttelast|{{Wikidata|property|raw|P3437}}}}}|Nyttelast|Last}}}} | felt59 = Nyttelast | data59 = {{{nyttelast|{{Wikidata|properties|linked|P3437}}}}} | felt60 = Lastmasse | data60 = {{#if:{{{lastmasse|}}}|'''Samla:'''&nbsp;{{{lastmasse}}}}}{{#if:{{{trykksett_lastmasse|}}}|{{#if:{{{lastmasse|}}}|<br />}}'''Trykksett:'''&nbsp;{{{trykksett_lastmasse}}}}}{{#if:{{{utrykksett_lastmasse|}}}|{{#if:{{{lastmasse|}}}{{{trykksett_lastmasse|}}}|<br />}}'''Ikkje trykksett:'''&nbsp;{{{utrykksett_lastmasse}}}}} | felt61 = Lasttypar | data61 = {{#if:{{{drivstoffmasse|}}}|'''Drivstoff:'''&nbsp;{{{drivstoffmasse}}}}}{{#if:{{{gassmasse|}}}|{{#if:{{{drivstoffmasse|}}}|<br />}}'''Gass:'''&nbsp;{{{gassmasse}}}}}{{#if:{{{vassmasse|}}}|{{#if:{{{drivstoffmasse|}}}{{{gassmasse|}}}|<br />}}'''Vatn:'''&nbsp;{{{vassmasse}}}}} | overskrift62 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|Hovud{{#if:{{{instrumenttype|}}}|{{{instrumenttype}}}|teleskop}}}} | felt63 = Namn og type | data63 = {{#if:{{{teleskopnamn|}}}|'''Namn:'''&nbsp;{{{teleskopnamn}}}}}{{#if:{{{teleskoptype|}}}|{{#if:{{{teleskopnamn|}}}|<br />}}'''Type:'''&nbsp;{{{teleskoptype}}}}} | felt64 = Optikk | data64 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|properties|P2386}}}}}|'''Diameter:'''&nbsp;{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|properties|P2386}}}}}}}{{#if:{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|properties|P2151}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}|<br />}}'''Brennvidd:'''&nbsp;{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|properties|P2151}}}}}}}{{#if:{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|properties|P6790}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}|<br />}}'''Fokustilhøve:'''&nbsp;{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|properties|P6790}}}}}}}}} | felt65 = Observasjonar | data65 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|properties|P2046}}}}}|'''Samleareal:'''&nbsp;{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|properties|P2046}}}}}}}{{#if:{{{teleskopbølgjelengder|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|{{Wikidata|properties|P3738}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|–}}{{Wikidata|properties|P3737}}}}|{{Wikidata|properties|P2808}}}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|property|raw|P2046}}}}}|<br />}}'''Bølgjelengder:'''&nbsp;{{{teleskopbølgjelengder|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|{{Wikidata|properties|P3738}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|–}}{{Wikidata|properties|P3737}}}}|{{Wikidata|properties|P2808}}}}}}}}}{{#if:{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|properties|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|property|raw|P2046}}}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}|<br />}}'''Oppløysing:'''&nbsp;{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|properties|P3439}}}}}}}}} | overskrift66 = {{#if:{{{transponderband|}}}{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|property|raw|P2144}}}}}{{{transponderbandbreidd|}}}{{{transponderkapasitet|}}}{{{transponderdekning|}}}{{{twta_effekt|}}}{{{eirp|}}}{{{hpbw|}}}|Transponderar}} | felt67 = Band og frekvens | data67 = {{#if:{{{transponderband|}}}|'''Band:'''&nbsp;{{{transponderband}}}}}{{#if:{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|properties|P2144}}}}}|{{#if:{{{transponderband|}}}|<br />}}'''Frekvens:'''&nbsp;{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|properties|P2144}}}}}}}{{#if:{{{transponderbandbreidd|}}}|{{#if:{{{transponderband|}}}{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|property|raw|P2144}}}}}|<br />}}'''Bandbreidd:'''&nbsp;{{{transponderbandbreidd}}}}} | felt68 = Kapasitet og dekning | data68 = {{#if:{{{transponderkapasitet|}}}|'''Kapasitet:'''&nbsp;{{{transponderkapasitet}}}}}{{#if:{{{transponderdekning|}}}|{{#if:{{{transponderkapasitet|}}}|<br />}}'''Dekningsområde:'''&nbsp;{{{transponderdekning}}}}} | felt69 = Effekt og strålebreidd | data69 = {{#if:{{{twta_effekt|}}}|'''TWTA-effekt:'''&nbsp;{{{twta_effekt}}}}}{{#if:{{{eirp|}}}|{{#if:{{{twta_effekt|}}}|<br />}}'''EIRP:'''&nbsp;{{{eirp}}}}}{{#if:{{{hpbw|}}}|{{#if:{{{twta_effekt|}}}{{{eirp|}}}|<br />}}'''HPBW:'''&nbsp;{{{hpbw}}}}} | overskrift70 = {{#if:{{{instrument|{{{instrumentliste|{{Wikidata|property|raw|P1202}}}}}}}}|Instrument}} | data71 = {{{instrument|{{{instrumentliste|{{Wikidata|properties|linked|P1202}}}}}}}} | under = {{#if:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}{{{mannskapsbilete|}}}{{{program|{{Wikidata|property|raw|P361}}}}}{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}{{{program2|}}}{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}{{{fotnotar|}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|{{#if:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}|<div style="padding:0.35em 0;">[[Fil:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}{{#if:{{{emblemstorleik|}}}|{{!}}{{{emblemstorleik}}}|{{!}}frameless}}{{#if:{{{emblemskalering|}}}|{{!}}upright={{{emblemskalering}}}}}{{#if:{{{emblemalternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{emblemalternativtekst}}}}}]]{{#if:{{{emblemtekst|{{Wikidata|qualifier|P154|P2096}}}}}|<br />{{{emblemtekst|{{Wikidata|qualifier|P154|P2096}}}}}}}</div>}}{{#if:{{{mannskapsbilete|}}}|<div style="padding:0.35em 0;">[[Fil:{{{mannskapsbilete}}}{{#if:{{{mannskapsbiletstorleik|}}}|{{!}}{{{mannskapsbiletstorleik}}}|{{!}}frameless}}{{#if:{{{mannskapsbiletskalering|}}}|{{!}}upright={{{mannskapsbiletskalering}}}}}{{#if:{{{mannskapsbiletalternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{mannskapsbiletalternativtekst}}}}}]]{{#if:{{{mannskapsbilettekst|}}}|<br />{{{mannskapsbilettekst}}}}}</div>}}{{#if:{{{program|{{Wikidata|property|raw|P361}}}}}{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0;">{{#if:{{{program|{{Wikidata|properties|linked|P361}}}}}|'''{{{program|{{Wikidata|properties|linked|P361}}}}}'''<br />}}{{#if:{{{førre_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P155}}}}}|<span style="float:left; max-width:49%; text-align:left;">← {{{førre_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P155}}}}}</span>}}{{#if:{{{neste_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P156}}}}}|<span style="float:right; max-width:49%; text-align:right;">{{{neste_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P156}}}}} →</span>}}{{#if:{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}|<br style="clear:both;" />}}</div>}}{{#if:{{{program2|}}}{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0;">{{#if:{{{program2|}}}|'''{{{program2}}}'''<br />}}{{#if:{{{førre_ferd2|}}}|<span style="float:left; max-width:49%; text-align:left;">← {{{førre_ferd2}}}</span>}}{{#if:{{{neste_ferd2|}}}|<span style="float:right; max-width:49%; text-align:right;">{{{neste_ferd2}}} →</span>}}{{#if:{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}|<br style="clear:both;" />}}</div>}}{{#if:{{{fotnotar|}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0; text-align:left; font-size:90%;">{{{fotnotar|}}}{{#if:{{{fotnotar|}}}|{{#if:{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|<hr />}}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}</div>}}}} | understil = padding:0; }}<noinclude> Denne malen bør på sikt flettast med [[Mal:Infoboks romferd]]. == Bruk == Når ein parameter er utelaten, hentar malen så langt råd er ein verdi frå Wikidata-elementet til artikkelen. Ein verdi som er oppgjeven i malkallet, har alltid førerang. Ta difor berre med parameterliner som faktisk skal fyllast ut eller overstyra Wikidata; ein uttrykkeleg tom parameter slår av den direkte Wikidata-verdien for feltet. Den enklaste bruken er: <pre>{{Infoboks romferd}}</pre> Bruk berre filnamnet i <code>bilete</code>, <code>emblem</code> og <code>mannskapsbilete</code>. Når <code>bilete</code> er utelate, nyttar malen [[d:Property:P18|P18]], med [[d:Property:P2096|P2096]] som bilettekst når denne finst. Emblemet kjem på same måte frå [[d:Property:P154|P154]]. Mannskapsbiletet må fyllast ut manuelt, sidan eit ekstra P18-bilete ikkje kan identifiserast eintydig som mannskapsbilete. <code>namneliste</code>, <code>oppskytingsrakett</code>, <code>ekspedisjon</code>, <code>instrumentliste</code> og <code>referanse</code> finst som alias for høvesvis <code>andre_namn</code>, <code>bererakett</code>, <code>mannskapsekspedisjon</code>, <code>instrument</code> og <code>referansar</code>. Repeterande deloppdrag, forbiflygingar og dokkingar vert ikkje bygde automatisk inn. På Wikidata ligg slike opplysningar vanlegvis som fleire hendingar med kvalifikatorar, og den lokale Wikidata-malen kan ikkje kopla kvar hending trygt til rett mål, stad og tidspunkt. Dei må førebels skildrast i artikkelteksten. === Automatiske Wikidata-felt === {| class="wikitable" ! Del ! Wikidata-eigenskapar |- | Namn, bilete og identifikasjon | etikett og alias; [[d:Property:P18|P18]] med [[d:Property:P2096|P2096]]; [[d:Property:P31|P31]]; [[d:Property:P137|P137]]; [[d:Property:P247|P247]]; [[d:Property:P377|P377]]; [[d:Property:P856|P856]]; [[d:Property:P2047|P2047]]; og [[d:Property:P1418|P1418]] |- | Romfartøy | [[d:Property:P1876|P1876]], [[d:Property:P707|P707]], [[d:Property:P176|P176]], [[d:Property:P2067|P2067]], [[d:Property:P4519|P4519]], [[d:Property:P2043|P2043]], [[d:Property:P2049|P2049]], [[d:Property:P2048|P2048]], [[d:Property:P2386|P2386]] og [[d:Property:P2109|P2109]] |- | Ekspedisjon og personar | [[d:Property:P1269|P1269]] med [[d:Property:P580|P580]] og [[d:Property:P582|P582]]; [[d:Property:P1876|P1876]]; [[d:Property:P1132|P1132]]; [[d:Property:P1029|P1029]]; [[d:Property:P2317|P2317]]; og [[d:Property:P710|P710]] |- | Start og slutt | [[d:Property:P619|P619]], [[d:Property:P375|P375]], [[d:Property:P1427|P1427]], [[d:Property:P1079|P1079]], [[d:Property:P729|P729]], [[d:Property:P730|P730]], [[d:Property:P576|P576]], [[d:Property:P3093|P3093]] med [[d:Property:P585|P585]], [[d:Property:P621|P621]], [[d:Property:P620|P620]] og [[d:Property:P1158|P1158]] |- | Bane | [[d:Property:P397|P397]], [[d:Property:P522|P522]], [[d:Property:P2233|P2233]], [[d:Property:P1096|P1096]], [[d:Property:P2244|P2244]], [[d:Property:P2243|P2243]], [[d:Property:P2045|P2045]], [[d:Property:P2146|P2146]], [[d:Property:P2213|P2213]], [[d:Property:P2248|P2248]], [[d:Property:P2325|P2325]], [[d:Property:P2052|P2052]] og [[d:Property:P6259|P6259]] |- | Nyttelast, teleskop og samband | [[d:Property:P3437|P3437]], [[d:Property:P2386|P2386]], [[d:Property:P2151|P2151]], [[d:Property:P6790|P6790]], [[d:Property:P2046|P2046]], [[d:Property:P3738|P3738]], [[d:Property:P3737|P3737]] eller [[d:Property:P2808|P2808]], [[d:Property:P3439|P3439]], [[d:Property:P2144|P2144]] og [[d:Property:P1202|P1202]] |- | Emblem og kronologi | [[d:Property:P154|P154]] med [[d:Property:P2096|P2096]], [[d:Property:P361|P361]], [[d:Property:P155|P155]] og [[d:Property:P156|P156]] |} Fullt parameteroversyn (ikkje kopier tomme parameterliner dersom Wikidata skal brukast): <pre> {{Infoboks romferd | namn = | andre_namn = | bilete = | alternativtekst = | biletstorleik = | biletskalering = | bilettekst = | oppdragstype = | operatør = | harvardnemning = | cospar_id = | satcat = | nettstad = | lengd = | tilbakelagd_avstand = | fullførte_omlaup = | suborbital_rekkjevidd = | suborbital_apogeum = | romfartøy = | romfartøytype = | romfartøybuss = | produsent = | masse = | oppskytingsmasse = | bol_masse = | landingsmasse = | tørrmasse = | nyttelastmasse = | mål = | effekt = | romstasjon = | startdato = | sluttdato = | ekspedisjonsfartøy = | tilkomstfartøy = | avreisefartøy = | mannskapstal = | mannskap = | mannskap_ved_oppskyting = | mannskap_ved_landing = | kallesignal = | mannskapsekspedisjon = | romvandringar = | romvandringstid = | deltakartal = | deltakarar = | deltakarar_ved_oppskyting = | deltakarar_ved_landing = | oppskytingsdato = | bererakett = | oppskytingsstad = | oppskytingsentreprenør = | utplassert_frå = | utplasseringsdato = | teken_i_bruk = | avslutningstype = | erklært = | deaktivert = | øydelagd = | siste_kontakt = | berga_av = | bergingsdato = | banefallsetikett = | banefalldato = | landingsdato = | landingsstad = | banereferanse = | banetype = | banelengdegrad = | baneposisjon = | stor_halvakse = | eksentrisitet = | banehøgd = | periapsis = | apoapsis = | inklinasjon = | omlaupstid = | oppstigande_knute = | periapsisargument = | middelanomali = | middelrørsle = | gjentakingsintervall = | omlaup_per_døgn = | banefart = | epoke = | omlaupsnummer = | nyttelast = | lastmasse = | trykksett_lastmasse = | utrykksett_lastmasse = | drivstoffmasse = | gassmasse = | vassmasse = | instrumenttype = | teleskopnamn = | teleskoptype = | teleskopdiameter = | teleskopbrennvidd = | teleskopfokustilhøve = | teleskopsamleareal = | teleskopbølgjelengder = | teleskopoppløysing = | transponderband = | transponderfrekvens = | transponderbandbreidd = | transponderkapasitet = | transponderdekning = | twta_effekt = | eirp = | hpbw = | instrument = | emblem = | emblemalternativtekst = | emblemstorleik = | emblemskalering = | emblemtekst = | mannskapsbilete = | mannskapsbiletalternativtekst = | mannskapsbiletstorleik = | mannskapsbiletskalering = | mannskapsbilettekst = | program = | førre_ferd = | neste_ferd = | program2 = | førre_ferd2 = | neste_ferd2 = | fotnotar = | referansar = }} </pre> [[Kategori:Infoboksmalar|Romferd]] </noinclude> o9pdquan2pwiasjte6dq6sp8u5t8hfm 3666349 3666346 2026-08-15T08:16:28Z Njardarlogar 3022 retting 3666349 wikitext text/x-wiki {{Infoboks | malklasse = ib-spaceflight | malstil = width:23em; | tittel = {{{namn|{{#if:{{Wikidata|label}}|{{Wikidata|label}}|{{SIDENAMN}}}}}}} | overskriftstil = background-color:#ddd; color:inherit; | feltstil = padding-right:1em; vertical-align:top; | datastil = vertical-align:top; | bilete = {{#if:{{{bilete|{{Wikidata|property|raw|P18}}}}}|{{{bilete|{{Wikidata|property|raw|P18}}}}}{{#if:{{{alternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{alternativtekst}}}}}{{#if:{{{biletskalering|}}}|{{!}}upright={{{biletskalering}}}}}}} | biletstorleik = {{{biletstorleik|}}} | bilettekst = {{{bilettekst|{{Wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}} | felt1 = Andre namn | data1 = {{{andre_namn|{{{namneliste|{{Wikidata|aliases}}}}}}}} | felt2 = Oppdragstype | data2 = {{{oppdragstype|{{Wikidata|properties|linked|P31}}}}} | felt3 = Operatør | data3 = {{{operatør|{{Wikidata|properties|linked|P137}}}}} | felt4 = Harvard-nemning | data4 = {{{harvardnemning|}}} | felt5 = [[Internasjonal designator|COSPAR-ID]] | data5 = {{{cospar_id|{{Wikidata|properties|P247}}}}} | felt6 = [[Satellittkatalognummer|SATCAT-nr.]] | data6 = {{{satcat|{{Wikidata|properties|P377}}}}} | felt7 = Nettstad | data7 = {{{nettstad|{{Wikidata|properties|P856}}}}} | felt8 = Lengd | data8 = {{{lengd|{{Wikidata|properties|P2047}}}}} | felt9 = Ferdsdata | data9 = {{#if:{{{tilbakelagd_avstand|}}}|'''Tilbakelagd avstand:'''&nbsp;{{{tilbakelagd_avstand}}}}}{{#if:{{{fullførte_omlaup|{{Wikidata|properties|P1418}}}}}|{{#if:{{{tilbakelagd_avstand|}}}|<br />}}'''Fullførte omlaup:'''&nbsp;{{{fullførte_omlaup|{{Wikidata|properties|P1418}}}}}}} | felt10 = Suborbital bane | data10 = {{#if:{{{suborbital_rekkjevidd|}}}|'''Rekkjevidd:'''&nbsp;{{{suborbital_rekkjevidd}}}}}{{#if:{{{suborbital_apogeum|}}}|{{#if:{{{suborbital_rekkjevidd|}}}|<br />}}'''Apogeum:'''&nbsp;{{{suborbital_apogeum}}}}} | overskrift11 = {{#if:{{{romfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}||{{Wikidata|property|raw|P1876}}}}}}}{{{romfartøytype|}}}{{{romfartøybuss|{{Wikidata|property|raw|P707}}}}}{{{produsent|{{Wikidata|property|raw|P176}}}}}{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}{{{tørrmasse|}}}{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|property|raw|P4519}}}}}{{{mål|{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}{{Wikidata|property|raw|P2048}}{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}{{{effekt|{{Wikidata|property|raw|P2109}}}}}|Romfartøy}} | felt12 = Romfartøy | data12 = {{{romfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}||{{Wikidata|properties|linked|P1876}}}}}}} | felt13 = Type og buss | data13 = {{#if:{{{romfartøytype|}}}|'''Type:'''&nbsp;{{{romfartøytype}}}}}{{#if:{{{romfartøybuss|{{Wikidata|properties|linked|P707}}}}}|{{#if:{{{romfartøytype|}}}|<br />}}'''Buss:'''&nbsp;{{{romfartøybuss|{{Wikidata|properties|linked|P707}}}}}}} | felt14 = Produsent | data14 = {{{produsent|{{Wikidata|properties|linked|P176}}}}} | felt15 = Masse | data15 = {{#if:{{{masse|{{Wikidata|properties|P2067}}}}}|{{#if:{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}{{{tørrmasse|}}}{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|property|raw|P4519}}}}}|'''Masse:'''&nbsp;}}{{{masse|{{Wikidata|properties|P2067}}}}}}}{{#if:{{{oppskytingsmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}|<br />}}'''Oppskytingsmasse:'''&nbsp;{{{oppskytingsmasse}}}}}{{#if:{{{bol_masse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}|<br />}}'''BOL-masse:'''&nbsp;{{{bol_masse}}}}}{{#if:{{{landingsmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}|<br />}}'''Landingsmasse:'''&nbsp;{{{landingsmasse}}}}}{{#if:{{{tørrmasse|}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}|<br />}}'''Tørrmasse:'''&nbsp;{{{tørrmasse}}}}}{{#if:{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|properties|P4519}}}}}|{{#if:{{{masse|{{Wikidata|property|raw|P2067}}}}}{{{oppskytingsmasse|}}}{{{bol_masse|}}}{{{landingsmasse|}}}{{{tørrmasse|}}}|<br />}}'''Nyttelastmasse:'''&nbsp;{{{nyttelastmasse|{{Wikidata|properties|P4519}}}}}}} | felt16 = Mål | data16 = {{{mål|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}|'''Lengd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2043}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2049}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}|<br />}}'''Breidd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2049}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2048}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}|<br />}}'''Høgd:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2048}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2386}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P2043}}{{Wikidata|property|raw|P2049}}{{Wikidata|property|raw|P2048}}|<br />}}'''Diameter:'''&nbsp;{{Wikidata|properties|P2386}}}}}}} | felt17 = Effekt | data17 = {{{effekt|{{Wikidata|properties|P2109}}}}} | overskrift18 = {{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}{{{startdato|}}}{{{sluttdato|}}}{{{ekspedisjonsfartøy|}}}{{{tilkomstfartøy|}}}{{{avreisefartøy|}}}|Ekspedisjon}} | felt19 = Romstasjon | data19 = {{{romstasjon|{{Wikidata|properties|linked|P1269}}}}} | felt20 = Datoar | data20 = {{#if:{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P580}}}}}}}|'''Starta:'''&nbsp;{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P580}}}}}}}}}{{#if:{{{sluttdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P582}}}}}}}|{{#if:{{{startdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|property|raw|P580}}}}}}}|<br />}}'''Slutta:'''&nbsp;{{{sluttdato|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|P582}}}}}}}}} | felt21 = Fartøy | data21 = {{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}{{{avreisefartøy|}}}|{{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}|'''Ved tilkomst:'''&nbsp;{{{tilkomstfartøy}}}}}{{#if:{{{avreisefartøy|}}}|{{#if:{{{tilkomstfartøy|}}}|<br />}}'''Ved avreise:'''&nbsp;{{{avreisefartøy}}}}}|{{{ekspedisjonsfartøy|{{#if:{{{romstasjon|{{Wikidata|property|raw|P1269}}}}}|{{Wikidata|properties|linked|P1876}}}}}}}}} | overskrift22 = {{#if:{{{mannskapstal|{{Wikidata|property|raw|P1132}}}}}{{{mannskap|{{Wikidata|property|raw|P1029}}}}}{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}{{{mannskap_ved_landing|}}}{{{kallesignal|{{Wikidata|property|raw|P2317}}}}}{{{mannskapsekspedisjon|{{{ekspedisjon|}}}}}}{{{romvandringar|}}}{{{romvandringstid|}}}|Mannskap}} | felt23 = Mannskapstal | data23 = {{{mannskapstal|{{Wikidata|properties|P1132}}}}} | felt24 = Medlemer | data24 = {{{mannskap|{{Wikidata|properties|linked|P1029}}}}} | felt25 = Ved oppskyting/landing | data25 = {{#if:{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}|'''Oppskyting:'''&nbsp;{{{mannskap_ved_oppskyting}}}}}{{#if:{{{mannskap_ved_landing|}}}|{{#if:{{{mannskap_ved_oppskyting|}}}|<br />}}'''Landing:'''&nbsp;{{{mannskap_ved_landing}}}}} | felt26 = Kallesignal | data26 = {{{kallesignal|{{Wikidata|properties|P2317}}}}} | felt27 = Ekspedisjon | data27 = {{{mannskapsekspedisjon|{{{ekspedisjon|}}}}}} | felt28 = Romvandringar | data28 = {{#if:{{{romvandringar|}}}|'''Tal:'''&nbsp;{{{romvandringar}}}}}{{#if:{{{romvandringstid|}}}|{{#if:{{{romvandringar|}}}|<br />}}'''Samla tid:'''&nbsp;{{{romvandringstid}}}}} | overskrift29 = {{#if:{{{deltakartal|}}}{{{deltakarar|{{Wikidata|property|raw|P710}}}}}{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}{{{deltakarar_ved_landing|}}}|Deltakarar}} | felt30 = Deltakartal | data30 = {{{deltakartal|}}} | felt31 = Medlemer | data31 = {{{deltakarar|{{Wikidata|properties|linked|P710}}}}} | felt32 = Ved oppskyting/landing | data32 = {{#if:{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}|'''Oppskyting:'''&nbsp;{{{deltakarar_ved_oppskyting}}}}}{{#if:{{{deltakarar_ved_landing|}}}|{{#if:{{{deltakarar_ved_oppskyting|}}}|<br />}}'''Landing:'''&nbsp;{{{deltakarar_ved_landing}}}}} | overskrift33 = {{#if:{{{oppskytingsdato|{{Wikidata|property|raw|P619}}}}}{{{bererakett|{{{oppskytingsrakett|{{Wikidata|property|raw|P375}}}}}}}}{{{oppskytingsstad|{{Wikidata|property|raw|P1427}}}}}{{{oppskytingsentreprenør|{{Wikidata|property|raw|P1079}}}}}{{{utplassert_frå|}}}{{{utplasseringsdato|}}}{{{teken_i_bruk|{{Wikidata|property|raw|P729}}}}}|Start på ferda}} | felt34 = Oppskytingsdato | data34 = {{{oppskytingsdato|{{Wikidata|properties|P619}}}}} | felt35 = Bererakett | data35 = {{{bererakett|{{{oppskytingsrakett|{{Wikidata|properties|linked|P375}}}}}}}} | felt36 = Oppskytingsstad | data36 = {{{oppskytingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1427}}}}} | felt37 = Oppskytingsentreprenør | data37 = {{{oppskytingsentreprenør|{{Wikidata|properties|linked|P1079}}}}} | felt38 = Utplassering | data38 = {{#if:{{{utplassert_frå|}}}|'''Frå:'''&nbsp;{{{utplassert_frå}}}}}{{#if:{{{utplasseringsdato|}}}|{{#if:{{{utplassert_frå|}}}|<br />}}'''Dato:'''&nbsp;{{{utplasseringsdato}}}}} | felt39 = Teken i bruk | data39 = {{{teken_i_bruk|{{Wikidata|properties|P729}}}}} | overskrift40 = {{#if:{{{avslutningstype|}}}{{{erklært|}}}{{{deaktivert|{{Wikidata|property|raw|P730}}}}}{{{øydelagd|{{Wikidata|property|raw|P576}}}}}{{{siste_kontakt|}}}{{{berga_av|{{Wikidata|property|raw|P3093}}}}}{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}{{{banefalldato|{{Wikidata|property|raw|P621}}}}}{{{landingsdato|{{Wikidata|property|raw|P620}}}}}{{{landingsstad|{{Wikidata|property|raw|P1158}}}}}|Slutten på ferda}} | felt41 = Avslutning | data41 = {{{avslutningstype|}}} | felt42 = Statusdatoar | data42 = {{#if:{{{erklært|}}}|'''Erklært:'''&nbsp;{{{erklært}}}}}{{#if:{{{deaktivert|{{Wikidata|properties|P730}}}}}|{{#if:{{{erklært|}}}|<br />}}'''Deaktivert:'''&nbsp;{{{deaktivert|{{Wikidata|properties|P730}}}}}}}{{#if:{{{øydelagd|{{Wikidata|properties|P576}}}}}|{{#if:{{{erklært|}}}{{{deaktivert|{{Wikidata|property|raw|P730}}}}}|<br />}}'''Øydelagd:'''&nbsp;{{{øydelagd|{{Wikidata|properties|P576}}}}}}} | felt43 = Siste kontakt | data43 = {{{siste_kontakt|}}} | felt44 = Berging | data44 = {{#if:{{{berga_av|{{Wikidata|properties|linked|P3093}}}}}|'''Berga av:'''&nbsp;{{{berga_av|{{Wikidata|properties|linked|P3093}}}}}}}{{#if:{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}|{{#if:{{{berga_av|{{Wikidata|property|raw|P3093}}}}}|<br />}}'''Dato:'''&nbsp;{{{bergingsdato|{{Wikidata|qualifier|P3093|P585}}}}}}} | felt45 = {{{banefallsetikett|Banefalldato}}} | data45 = {{{banefalldato|{{Wikidata|properties|P621}}}}} | felt46 = Landing | data46 = {{#if:{{{landingsdato|{{Wikidata|properties|P620}}}}}|'''Dato:'''&nbsp;{{{landingsdato|{{Wikidata|properties|P620}}}}}}}{{#if:{{{landingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1158}}}}}|{{#if:{{{landingsdato|{{Wikidata|property|raw|P620}}}}}|<br />}}'''Stad:'''&nbsp;{{{landingsstad|{{Wikidata|properties|linked|P1158}}}}}}} | overskrift47 = {{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|property|raw|P397}}}}}{{{banetype|{{Wikidata|property|raw|P522}}}}}{{{banelengdegrad|}}}{{{baneposisjon|}}}{{{stor_halvakse|{{Wikidata|property|raw|P2233}}}}}{{{eksentrisitet|{{Wikidata|property|raw|P1096}}}}}{{{banehøgd|}}}{{{periapsis|{{Wikidata|property|raw|P2244}}}}}{{{apoapsis|{{Wikidata|property|raw|P2243}}}}}{{{inklinasjon|{{Wikidata|property|raw|P2045}}}}}{{{omlaupstid|{{Wikidata|property|raw|P2146}}}}}{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|property|raw|P2213}}}}}{{{periapsisargument|{{Wikidata|property|raw|P2248}}}}}{{{middelanomali|{{Wikidata|property|raw|P2325}}}}}{{{middelrørsle|}}}{{{gjentakingsintervall|}}}{{{omlaup_per_døgn|}}}{{{banefart|{{Wikidata|property|raw|P2052}}}}}{{{epoke|{{Wikidata|property|raw|P6259}}}}}{{{omlaupsnummer|}}}|Baneparametrar}} | felt48 = Referanse og banetype | data48 = {{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|properties|linked|P397}}}}}|'''Referanse:'''&nbsp;{{{banereferanse|{{Wikidata|properties|linked|P397}}}}}}}{{#if:{{{banetype|{{Wikidata|properties|linked|P522}}}}}|{{#if:{{{banereferanse|{{Wikidata|property|raw|P397}}}}}|<br />}}'''Type:'''&nbsp;{{{banetype|{{Wikidata|properties|linked|P522}}}}}}} | felt49 = Posisjon | data49 = {{#if:{{{banelengdegrad|}}}|'''Lengdegrad:'''&nbsp;{{{banelengdegrad}}}}}{{#if:{{{baneposisjon|}}}|{{#if:{{{banelengdegrad|}}}|<br />}}'''Baneposisjon:'''&nbsp;{{{baneposisjon}}}}} | felt50 = Baneform | data50 = {{#if:{{{stor_halvakse|{{Wikidata|properties|P2233}}}}}|'''[[Stor halvakse]]:'''&nbsp;{{{stor_halvakse|{{Wikidata|properties|P2233}}}}}}}{{#if:{{{eksentrisitet|{{Wikidata|properties|P1096}}}}}|{{#if:{{{stor_halvakse|{{Wikidata|property|raw|P2233}}}}}|<br />}}'''Eksentrisitet:'''&nbsp;{{{eksentrisitet|{{Wikidata|properties|P1096}}}}}}} | felt51 = Banehøgd | data51 = {{{banehøgd|}}} | felt52 = Apsis | data52 = {{#if:{{{periapsis|{{Wikidata|properties|P2244}}}}}|'''Periapsis:'''&nbsp;{{{periapsis|{{Wikidata|properties|P2244}}}}}}}{{#if:{{{apoapsis|{{Wikidata|properties|P2243}}}}}|{{#if:{{{periapsis|{{Wikidata|property|raw|P2244}}}}}|<br />}}'''Apoapsis:'''&nbsp;{{{apoapsis|{{Wikidata|properties|P2243}}}}}}} | felt53 = Inklinasjon og omlaupstid | data53 = {{#if:{{{inklinasjon|{{Wikidata|properties|P2045}}}}}|'''Inklinasjon:'''&nbsp;{{{inklinasjon|{{Wikidata|properties|P2045}}}}}}}{{#if:{{{omlaupstid|{{Wikidata|properties|P2146}}}}}|{{#if:{{{inklinasjon|{{Wikidata|property|raw|P2045}}}}}|<br />}}'''Omlaupstid:'''&nbsp;{{{omlaupstid|{{Wikidata|properties|P2146}}}}}}} | felt54 = Baneorientering | data54 = {{#if:{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|properties|P2213}}}}}|'''Oppstigande knute:'''&nbsp;{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|properties|P2213}}}}}}}{{#if:{{{periapsisargument|{{Wikidata|properties|P2248}}}}}|{{#if:{{{oppstigande_knute|{{Wikidata|property|raw|P2213}}}}}|<br />}}'''Periapsisargument:'''&nbsp;{{{periapsisargument|{{Wikidata|properties|P2248}}}}}}} | felt55 = Middelverdiar | data55 = {{#if:{{{middelanomali|{{Wikidata|properties|P2325}}}}}|'''Middelanomali:'''&nbsp;{{{middelanomali|{{Wikidata|properties|P2325}}}}}}}{{#if:{{{middelrørsle|}}}|{{#if:{{{middelanomali|{{Wikidata|property|raw|P2325}}}}}|<br />}}'''Middelrørsle:'''&nbsp;{{{middelrørsle}}}}} | felt56 = Omlaup | data56 = {{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}|'''Gjentakingsintervall:'''&nbsp;{{{gjentakingsintervall}}}}}{{#if:{{{omlaup_per_døgn|}}}|{{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}|<br />}}'''Per døgn:'''&nbsp;{{{omlaup_per_døgn}}}}}{{#if:{{{banefart|{{Wikidata|properties|P2052}}}}}|{{#if:{{{gjentakingsintervall|}}}{{{omlaup_per_døgn|}}}|<br />}}'''Fart:'''&nbsp;{{{banefart|{{Wikidata|properties|P2052}}}}}}} | felt57 = Epoke og omlaupsnummer | data57 = {{#if:{{{epoke|{{Wikidata|properties|P6259}}}}}|'''Epoke:'''&nbsp;{{{epoke|{{Wikidata|properties|P6259}}}}}}}{{#if:{{{omlaupsnummer|}}}|{{#if:{{{epoke|{{Wikidata|property|raw|P6259}}}}}|<br />}}'''Omlaupsnummer:'''&nbsp;{{{omlaupsnummer}}}}} | overskrift58 = {{#if:{{{nyttelast|{{Wikidata|property|raw|P3437}}}}}{{{lastmasse|}}}{{{trykksett_lastmasse|}}}{{{utrykksett_lastmasse|}}}{{{drivstoffmasse|}}}{{{gassmasse|}}}{{{vassmasse|}}}|{{#if:{{{nyttelast|{{Wikidata|property|raw|P3437}}}}}|Nyttelast|Last}}}} | felt59 = Nyttelast | data59 = {{{nyttelast|{{Wikidata|properties|linked|P3437}}}}} | felt60 = Lastmasse | data60 = {{#if:{{{lastmasse|}}}|'''Samla:'''&nbsp;{{{lastmasse}}}}}{{#if:{{{trykksett_lastmasse|}}}|{{#if:{{{lastmasse|}}}|<br />}}'''Trykksett:'''&nbsp;{{{trykksett_lastmasse}}}}}{{#if:{{{utrykksett_lastmasse|}}}|{{#if:{{{lastmasse|}}}{{{trykksett_lastmasse|}}}|<br />}}'''Ikkje trykksett:'''&nbsp;{{{utrykksett_lastmasse}}}}} | felt61 = Lasttypar | data61 = {{#if:{{{drivstoffmasse|}}}|'''Drivstoff:'''&nbsp;{{{drivstoffmasse}}}}}{{#if:{{{gassmasse|}}}|{{#if:{{{drivstoffmasse|}}}|<br />}}'''Gass:'''&nbsp;{{{gassmasse}}}}}{{#if:{{{vassmasse|}}}|{{#if:{{{drivstoffmasse|}}}{{{gassmasse|}}}|<br />}}'''Vatn:'''&nbsp;{{{vassmasse}}}}} | overskrift62 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|Hovud{{#if:{{{instrumenttype|}}}|{{{instrumenttype}}}|teleskop}}}} | felt63 = Namn og type | data63 = {{#if:{{{teleskopnamn|}}}|'''Namn:'''&nbsp;{{{teleskopnamn}}}}}{{#if:{{{teleskoptype|}}}|{{#if:{{{teleskopnamn|}}}|<br />}}'''Type:'''&nbsp;{{{teleskoptype}}}}} | felt64 = Optikk | data64 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|properties|P2386}}}}}|'''Diameter:'''&nbsp;{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|properties|P2386}}}}}}}{{#if:{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|properties|P2151}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}|<br />}}'''Brennvidd:'''&nbsp;{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|properties|P2151}}}}}}}{{#if:{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|properties|P6790}}}}}|{{#if:{{{teleskopdiameter|{{Wikidata|property|raw|P2386}}}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}|<br />}}'''Fokustilhøve:'''&nbsp;{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|properties|P6790}}}}}}}}} | felt65 = Observasjonar | data65 = {{#if:{{{instrumenttype|}}}{{{teleskopnamn|}}}{{{teleskoptype|}}}{{{teleskopdiameter|}}}{{{teleskopbrennvidd|{{Wikidata|property|raw|P2151}}}}}{{{teleskopfokustilhøve|{{Wikidata|property|raw|P6790}}}}}{{{teleskopsamleareal|}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|property|raw|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|properties|P2046}}}}}|'''Samleareal:'''&nbsp;{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|properties|P2046}}}}}}}{{#if:{{{teleskopbølgjelengder|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|{{Wikidata|properties|P3738}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|–}}{{Wikidata|properties|P3737}}}}|{{Wikidata|properties|P2808}}}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|property|raw|P2046}}}}}|<br />}}'''Bølgjelengder:'''&nbsp;{{{teleskopbølgjelengder|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|{{Wikidata|properties|P3738}}}}{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3737}}|{{#if:{{Wikidata|property|raw|P3738}}|–}}{{Wikidata|properties|P3737}}}}|{{Wikidata|properties|P2808}}}}}}}}}{{#if:{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|properties|P3439}}}}}|{{#if:{{{teleskopsamleareal|{{Wikidata|property|raw|P2046}}}}}{{{teleskopbølgjelengder|{{Wikidata|property|raw|P3738}}{{Wikidata|property|raw|P3737}}{{Wikidata|property|raw|P2808}}}}}|<br />}}'''Oppløysing:'''&nbsp;{{{teleskopoppløysing|{{Wikidata|properties|P3439}}}}}}}}} | overskrift66 = {{#if:{{{transponderband|}}}{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|property|raw|P2144}}}}}{{{transponderbandbreidd|}}}{{{transponderkapasitet|}}}{{{transponderdekning|}}}{{{twta_effekt|}}}{{{eirp|}}}{{{hpbw|}}}|Transponderar}} | felt67 = Band og frekvens | data67 = {{#if:{{{transponderband|}}}|'''Band:'''&nbsp;{{{transponderband}}}}}{{#if:{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|properties|P2144}}}}}|{{#if:{{{transponderband|}}}|<br />}}'''Frekvens:'''&nbsp;{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|properties|P2144}}}}}}}{{#if:{{{transponderbandbreidd|}}}|{{#if:{{{transponderband|}}}{{{transponderfrekvens|{{Wikidata|property|raw|P2144}}}}}|<br />}}'''Bandbreidd:'''&nbsp;{{{transponderbandbreidd}}}}} | felt68 = Kapasitet og dekning | data68 = {{#if:{{{transponderkapasitet|}}}|'''Kapasitet:'''&nbsp;{{{transponderkapasitet}}}}}{{#if:{{{transponderdekning|}}}|{{#if:{{{transponderkapasitet|}}}|<br />}}'''Dekningsområde:'''&nbsp;{{{transponderdekning}}}}} | felt69 = Effekt og strålebreidd | data69 = {{#if:{{{twta_effekt|}}}|'''TWTA-effekt:'''&nbsp;{{{twta_effekt}}}}}{{#if:{{{eirp|}}}|{{#if:{{{twta_effekt|}}}|<br />}}'''EIRP:'''&nbsp;{{{eirp}}}}}{{#if:{{{hpbw|}}}|{{#if:{{{twta_effekt|}}}{{{eirp|}}}|<br />}}'''HPBW:'''&nbsp;{{{hpbw}}}}} | overskrift70 = {{#if:{{{instrument|{{{instrumentliste|{{Wikidata|property|raw|P1202}}}}}}}}|Instrument}} | data71 = {{{instrument|{{{instrumentliste|{{Wikidata|properties|linked|P1202}}}}}}}} | under = {{#if:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}{{{mannskapsbilete|}}}{{{program|{{Wikidata|property|raw|P361}}}}}{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}{{{program2|}}}{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}{{{fotnotar|}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|{{#if:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}|<div style="padding:0.35em 0;">[[Fil:{{{emblem|{{Wikidata|property|raw|P154}}}}}{{#if:{{{emblemstorleik|}}}|{{!}}{{{emblemstorleik}}}|{{!}}frameless}}{{#if:{{{emblemskalering|}}}|{{!}}upright={{{emblemskalering}}}}}{{#if:{{{emblemalternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{emblemalternativtekst}}}}}]]{{#if:{{{emblemtekst|{{Wikidata|qualifier|P154|P2096}}}}}|<br />{{{emblemtekst|{{Wikidata|qualifier|P154|P2096}}}}}}}</div>}}{{#if:{{{mannskapsbilete|}}}|<div style="padding:0.35em 0;">[[Fil:{{{mannskapsbilete}}}{{#if:{{{mannskapsbiletstorleik|}}}|{{!}}{{{mannskapsbiletstorleik}}}|{{!}}frameless}}{{#if:{{{mannskapsbiletskalering|}}}|{{!}}upright={{{mannskapsbiletskalering}}}}}{{#if:{{{mannskapsbiletalternativtekst|}}}|{{!}}alt={{{mannskapsbiletalternativtekst}}}}}]]{{#if:{{{mannskapsbilettekst|}}}|<br />{{{mannskapsbilettekst}}}}}</div>}}{{#if:{{{program|{{Wikidata|property|raw|P361}}}}}{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0;">{{#if:{{{program|{{Wikidata|properties|linked|P361}}}}}|'''{{{program|{{Wikidata|properties|linked|P361}}}}}'''<br />}}{{#if:{{{førre_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P155}}}}}|<span style="float:left; max-width:49%; text-align:left;">← {{{førre_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P155}}}}}</span>}}{{#if:{{{neste_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P156}}}}}|<span style="float:right; max-width:49%; text-align:right;">{{{neste_ferd|{{Wikidata|properties|linked|P156}}}}} →</span>}}{{#if:{{{førre_ferd|{{Wikidata|property|raw|P155}}}}}{{{neste_ferd|{{Wikidata|property|raw|P156}}}}}|<br style="clear:both;" />}}</div>}}{{#if:{{{program2|}}}{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0;">{{#if:{{{program2|}}}|'''{{{program2}}}'''<br />}}{{#if:{{{førre_ferd2|}}}|<span style="float:left; max-width:49%; text-align:left;">← {{{førre_ferd2}}}</span>}}{{#if:{{{neste_ferd2|}}}|<span style="float:right; max-width:49%; text-align:right;">{{{neste_ferd2}}} →</span>}}{{#if:{{{førre_ferd2|}}}{{{neste_ferd2|}}}|<br style="clear:both;" />}}</div>}}{{#if:{{{fotnotar|}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|<div style="border-top:1px solid #aaa; padding:0.35em 0; text-align:left; font-size:90%;">{{{fotnotar|}}}{{#if:{{{fotnotar|}}}|{{#if:{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}|<hr />}}}}{{{referansar|{{{referanse|}}}}}}</div>}}}} | understil = padding:0; }}<noinclude> Denne malen bør på sikt flettast med [[Mal:Infoboks romferd]]. == Bruk == Når ein parameter er utelaten, hentar malen så langt råd er ein verdi frå Wikidata-elementet til artikkelen. Ein verdi som er oppgjeven i malkallet, har alltid førerang. Ta difor berre med parameterliner som faktisk skal fyllast ut eller overstyra Wikidata; ein uttrykkeleg tom parameter slår av den direkte Wikidata-verdien for feltet. Den enklaste bruken er: <pre>{{Infoboks romferd}}</pre> Bruk berre filnamnet i <code>bilete</code>, <code>emblem</code> og <code>mannskapsbilete</code>. Når <code>bilete</code> er utelate, nyttar malen [[d:Property:P18|P18]], med [[d:Property:P2096|P2096]] som bilettekst når denne finst. Emblemet kjem på same måte frå [[d:Property:P154|P154]]. Mannskapsbiletet må fyllast ut manuelt, sidan eit ekstra P18-bilete ikkje kan identifiserast eintydig som mannskapsbilete. <code>namneliste</code>, <code>oppskytingsrakett</code>, <code>ekspedisjon</code>, <code>instrumentliste</code> og <code>referanse</code> finst som alias for høvesvis <code>andre_namn</code>, <code>bererakett</code>, <code>mannskapsekspedisjon</code>, <code>instrument</code> og <code>referansar</code>. Repeterande deloppdrag, forbiflygingar og dokkingar vert ikkje bygde automatisk inn. På Wikidata ligg slike opplysningar vanlegvis som fleire hendingar med kvalifikatorar, og den lokale Wikidata-malen kan ikkje kopla kvar hending trygt til rett mål, stad og tidspunkt. Dei må førebels skildrast i artikkelteksten. === Automatiske Wikidata-felt === {| class="wikitable" ! Del ! Wikidata-eigenskapar |- | Namn, bilete og identifikasjon | etikett og alias; [[d:Property:P18|P18]] med [[d:Property:P2096|P2096]]; [[d:Property:P31|P31]]; [[d:Property:P137|P137]]; [[d:Property:P247|P247]]; [[d:Property:P377|P377]]; [[d:Property:P856|P856]]; [[d:Property:P2047|P2047]]; og [[d:Property:P1418|P1418]] |- | Romfartøy | [[d:Property:P1876|P1876]], [[d:Property:P707|P707]], [[d:Property:P176|P176]], [[d:Property:P2067|P2067]], [[d:Property:P4519|P4519]], [[d:Property:P2043|P2043]], [[d:Property:P2049|P2049]], [[d:Property:P2048|P2048]], [[d:Property:P2386|P2386]] og [[d:Property:P2109|P2109]] |- | Ekspedisjon og personar | [[d:Property:P1269|P1269]] med [[d:Property:P580|P580]] og [[d:Property:P582|P582]]; [[d:Property:P1876|P1876]]; [[d:Property:P1132|P1132]]; [[d:Property:P1029|P1029]]; [[d:Property:P2317|P2317]]; og [[d:Property:P710|P710]] |- | Start og slutt | [[d:Property:P619|P619]], [[d:Property:P375|P375]], [[d:Property:P1427|P1427]], [[d:Property:P1079|P1079]], [[d:Property:P729|P729]], [[d:Property:P730|P730]], [[d:Property:P576|P576]], [[d:Property:P3093|P3093]] med [[d:Property:P585|P585]], [[d:Property:P621|P621]], [[d:Property:P620|P620]] og [[d:Property:P1158|P1158]] |- | Bane | [[d:Property:P397|P397]], [[d:Property:P522|P522]], [[d:Property:P2233|P2233]], [[d:Property:P1096|P1096]], [[d:Property:P2244|P2244]], [[d:Property:P2243|P2243]], [[d:Property:P2045|P2045]], [[d:Property:P2146|P2146]], [[d:Property:P2213|P2213]], [[d:Property:P2248|P2248]], [[d:Property:P2325|P2325]], [[d:Property:P2052|P2052]] og [[d:Property:P6259|P6259]] |- | Nyttelast, teleskop og samband | [[d:Property:P3437|P3437]], [[d:Property:P2386|P2386]], [[d:Property:P2151|P2151]], [[d:Property:P6790|P6790]], [[d:Property:P2046|P2046]], [[d:Property:P3738|P3738]], [[d:Property:P3737|P3737]] eller [[d:Property:P2808|P2808]], [[d:Property:P3439|P3439]], [[d:Property:P2144|P2144]] og [[d:Property:P1202|P1202]] |- | Emblem og kronologi | [[d:Property:P154|P154]] med [[d:Property:P2096|P2096]], [[d:Property:P361|P361]], [[d:Property:P155|P155]] og [[d:Property:P156|P156]] |} Fullt parameteroversyn (ikkje kopier tomme parameterliner dersom Wikidata skal brukast): <pre> {{Infoboks romferd | namn = | andre_namn = | bilete = | alternativtekst = | biletstorleik = | biletskalering = | bilettekst = | oppdragstype = | operatør = | harvardnemning = | cospar_id = | satcat = | nettstad = | lengd = | tilbakelagd_avstand = | fullførte_omlaup = | suborbital_rekkjevidd = | suborbital_apogeum = | romfartøy = | romfartøytype = | romfartøybuss = | produsent = | masse = | oppskytingsmasse = | bol_masse = | landingsmasse = | tørrmasse = | nyttelastmasse = | mål = | effekt = | romstasjon = | startdato = | sluttdato = | ekspedisjonsfartøy = | tilkomstfartøy = | avreisefartøy = | mannskapstal = | mannskap = | mannskap_ved_oppskyting = | mannskap_ved_landing = | kallesignal = | mannskapsekspedisjon = | romvandringar = | romvandringstid = | deltakartal = | deltakarar = | deltakarar_ved_oppskyting = | deltakarar_ved_landing = | oppskytingsdato = | bererakett = | oppskytingsstad = | oppskytingsentreprenør = | utplassert_frå = | utplasseringsdato = | teken_i_bruk = | avslutningstype = | erklært = | deaktivert = | øydelagd = | siste_kontakt = | berga_av = | bergingsdato = | banefallsetikett = | banefalldato = | landingsdato = | landingsstad = | banereferanse = | banetype = | banelengdegrad = | baneposisjon = | stor_halvakse = | eksentrisitet = | banehøgd = | periapsis = | apoapsis = | inklinasjon = | omlaupstid = | oppstigande_knute = | periapsisargument = | middelanomali = | middelrørsle = | gjentakingsintervall = | omlaup_per_døgn = | banefart = | epoke = | omlaupsnummer = | nyttelast = | lastmasse = | trykksett_lastmasse = | utrykksett_lastmasse = | drivstoffmasse = | gassmasse = | vassmasse = | instrumenttype = | teleskopnamn = | teleskoptype = | teleskopdiameter = | teleskopbrennvidd = | teleskopfokustilhøve = | teleskopsamleareal = | teleskopbølgjelengder = | teleskopoppløysing = | transponderband = | transponderfrekvens = | transponderbandbreidd = | transponderkapasitet = | transponderdekning = | twta_effekt = | eirp = | hpbw = | instrument = | emblem = | emblemalternativtekst = | emblemstorleik = | emblemskalering = | emblemtekst = | mannskapsbilete = | mannskapsbiletalternativtekst = | mannskapsbiletstorleik = | mannskapsbiletskalering = | mannskapsbilettekst = | program = | førre_ferd = | neste_ferd = | program2 = | førre_ferd2 = | neste_ferd2 = | fotnotar = | referansar = }} </pre> [[Kategori:Infoboksmalar|Romferd]] </noinclude> 3xmz1n1swqpxtpiy7lagaknnq0y3lkm Levoča 0 432029 3666353 2026-08-15T08:50:00Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Levoca main square 03.JPG |bilettekst= Hovudtorget i Levoča |flagg = Levoca-levoca-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Levoča.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1249 | folketal = 14256 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 628 |postnummer = 540 1 |retningsnummer = +421-53 |bilnummer =…» 3666353 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Levoca main square 03.JPG |bilettekst= Hovudtorget i Levoča |flagg = Levoca-levoca-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Levoča.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1249 | folketal = 14256 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 628 |postnummer = 540 1 |retningsnummer = +421-53 |bilnummer = LE }} '''Levoča'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Lőcse'', [[rusyn]] Левоча, ''Levotsa''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Levoča okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Levoča''' || 14 366 || 14 830 || 14 256 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Levoča|Levoča]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Levoča]] [[Kategori:Kommunar i Kežmarok okres|Levoca]] p0c58qevwyf1tep9pc5ov95vr2wf4wr 3666354 3666353 2026-08-15T08:50:47Z TU-nor 12071 3666354 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Levoca main square 03.JPG |bilettekst= Hovudtorget i Levoča |flagg = Levoca-levoca-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Levoča.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1249 | folketal = 14256 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 628 |postnummer = 540 1 |retningsnummer = +421-53 |bilnummer = LE }} '''Levoča'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Lőcse'', [[rusyn]] Левоча, ''Levotsa''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Levoča okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Levoča''' || 14 366 || 14 830 || 14 256 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Levoča|Levoča]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Levoca]] [[Kategori:Kommunar i Levoča okres|Levoca]] 90b5ceisb13opky3vokkyq7271oe42t Kategori:Kommunar i Levoča okres 14 432030 3666355 2026-08-15T08:51:53Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Levoca]]» 3666355 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Levoca]] hx9hmr4mpdwbhr3gvim21gl3t9jztlu Spišské Podhradie 0 432031 3666356 2026-08-15T08:58:05Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Spisske Podhradie 1.jpg |bilettekst= Utsyn over Spišské Podhradie frå [[Spisskyborga]] |flagg = Spisske podhradie-levoca-flag.svg |symbol = Coat of arms of Spišské Podhradie.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1249 | folketal = 3791 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 448 |postnu…» 3666356 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Spisske Podhradie 1.jpg |bilettekst= Utsyn over Spišské Podhradie frå [[Spisskyborga]] |flagg = Spisske podhradie-levoca-flag.svg |symbol = Coat of arms of Spišské Podhradie.png |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1249 | folketal = 3791 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 448 |postnummer = 530 4 |retningsnummer = +421-53 |bilnummer = LE }} '''Spišské Podhradie'''{{mrk|[[tysk]] ''Kirchdrauf'', [[ungarsk]] ''Szepesváralja''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Levoča okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Spišské Podhradie''' || 3 780 || 4 078 || 3 791 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Spišské Podhradie|Spišské Podhradie]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Spisske Podhradie]] [[Kategori:Kommunar i Levoča okres|Spisske Podhradie]] fxsi4vtbpz4mcczbmoseemf9owgp16q Spišský Štvrtok 0 432032 3666357 2026-08-15T09:03:59Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Csütörtökhely - Church.jpg |bilettekst= Kyrkje i Spišský Štvrtok |flagg = Spissky stvrtok-levoca-flag.svg |symbol = Spišský Štvrtok - erb.gif |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1263 | folketal = 2578 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 546 |postnummer = 531 4 |retningsnumme…» 3666357 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Csütörtökhely - Church.jpg |bilettekst= Kyrkje i Spišský Štvrtok |flagg = Spissky stvrtok-levoca-flag.svg |symbol = Spišský Štvrtok - erb.gif |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Levoča okres|Levoča]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1263 | folketal = 2578 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 546 |postnummer = 531 4 |retningsnummer = +421-53 |bilnummer = LE }} '''Spišský Štvrtok'''{{mrk|før 1927 ''Štvrtok'', [[tysk]] ''Donnersmark'', [[ungarsk]] ''Csütörtökhely'', [[polsk]] ''Spiski Czwartek''}} er ein landsby og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Levoča okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Spišský Štvrtok || 2 273 || 2 433 || 2 578 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Spišský Štvrtok|Spišský Štvrtok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Levoča okres|Spissky Stvrtok]] jdbzlqrma21x0n66r3lgkyvhkh7v1lg Medzilaborce okres 0 432033 3666358 2026-08-15T09:21:45Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt |namn = Medzilaborce okres | andre namn = okres Medzilaborce | bilete = Od Kicery (SK) w stronę miasta Medzilaborce 03.jpg | bilettekst = Utsyn mot [[Medzilaborce]] | kart = Okres medzilaborce.png | karttekst = Distriktet Medzilaborce okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Medzilaborce]] | areal = 427,26<ref name="Areal"/> | folketal = 11056 | folketal_i_år = 2…» 3666358 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Medzilaborce okres | andre namn = okres Medzilaborce | bilete = Od Kicery (SK) w stronę miasta Medzilaborce 03.jpg | bilettekst = Utsyn mot [[Medzilaborce]] | kart = Okres medzilaborce.png | karttekst = Distriktet Medzilaborce okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Medzilaborce]] | areal = 427,26<ref name="Areal"/> | folketal = 11056 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Medzilaborce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Medzilaborce''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den austlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Medzilaborce]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 23 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Brestov nad Laborcom]] *[[Čabalovce]] *[[Čabiny]] *[[Čertižné]] *[[Habura]] *[[Kalinov]] *[[Krásny Brod]] *'''[[Medzilaborce]]''' *[[Ňagov]] *[[Oľka]] *[[Oľšinkov]] *[[Palota]] *[[Radvaň nad Laborcom]] *[[Repejov]] *[[Rokytovce]] *[[Roškovce]] *[[Sukov]] *[[Svetlice]] *[[Valentovce]] *[[Volica]] *[[Výrava]] *[[Zbojné]] *[[Zbudská Belá]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Medzilaborce]]''' || 6 741 || 6 809 || 5 965 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radvaň nad Laborcom}} || 602 || 585 || 526 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Habura}} || 497 || 471 || 467 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krásny Brod}} || 405 || 459 || 467 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ňagov}} || 431 || 436 || 390 |- ! Medzilaborce okres !style=text-align:right; | 12 668 !style=text-align:right; | 12 450 !style=text-align:right; | 11 056 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Medzilaborce]] [[Kategori:Prešov kraj|Medzilaborce]] 5e69by3se4upy317c14pao1vhtk5a0y Brukar:Ranveig/Irland 2 432034 3666359 2026-08-15T09:32:30Z Ranveig 39 Laga gjennom omsetjing av sida «[[:no:Special:Redirect/revision/25895261|Irland]]» 3666359 wikitext text/x-wiki '''Irland''', òg kalla '''Republikken Irland''', er ein stat på [[øya Irland]], utanfor den nordvestlege kysten av Europa.{{Efn|[[irsk]]: ''Éire''<ref>[https://www.logainm.ie/en/1420121 «Éire / Ireland»], ''Placenames Database of Ireland''</ref>}}{{Efn|Irsk: ''Poblacht na hÉireann''<ref>[http://www.firstdail.com/?page_id=75 «1916 Proclamation»] {{Wayback|url=http://www.firstdail.com/?page_id=75 |date=20231024114526 }}, ''Firstdail.com''</ref>. Artikkel 4 i Irlands grunnlov erklærer at navnet på staten er ''Ireland'' (''Irland''); seksjon 2 i Republic of Ireland Act 1948 erklærer at ''Republic of Ireland'' (''Republikken Irland'') er statens beskrivelse.}} Staten dekkar {{Brøk|5|6}} av øya og grensar til [[Nord-Irland]], som er ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. Irland består av 26 av dei 32 [[Grevskap i Irland|grevskapa]] på øya Irland. Det har 5,1 millionar innbyggjarar (2022). Hovudstaden og den største byen er [[Dublin]], på austsida av øya. Rundt 2,1 millionar innbyggjarar bur i storbyområdet Dublin.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2018/ Population and Migration Estimates, April 2018], ''Central Statistics Office'', 28. august 2018</ref> Republikken Irland har si einaste landgrens mot Nord-Irland, som er ein del av Storbritannia. Det er elles omringa av [[Atlanterhavet]], med [[Keltarsjøen]] i sør, [[St George's Channel]] i søraust og [[Irskesjøen]] i aust. Landet er ein einheitleg, parlamentarisk republikk.<ref>Prakke, L.; Kortmann, C.A.J.M.; Brandhof, J.C.E. van den (2004): ''Constitutional Law of 15 EU Member States'', Deventer: Kluwer, {{ISBN|9013012558}}; s. 429. Sitat: «Since 1937 Ireland has been a parliamentary republic, in which ministers appointed by the president depend on the confidence of parliament»</ref> Den lovgjevande makta, [[Oireachtas]], består av to kammar: eit underhus, [[Dáil Éireann]]; eit overhus, [[Seanad Éireann]]; og ein vald president, [[President i Irland|Uachtarán]]. Presidenten fungerer primært som seremonielt [[statsoverhovud]], men med nokre viktige fullmakter og plikter. Regjeringssjefen har tittelen [[Taoiseach]] (statsminister, bokstavleg ‘sjef’), og er vald av Dáil og utnemnd av presidenten. Vidare utnemnar taoiseachen statsrådane sine. [[Den irske fristaten]] blei oppretta med [[Dominion|dominionstatus]] i 1922, som følgje av [[den anglo-irske traktaten]]. I 1937 blei det vedteke ein ny grunnlov, der staten fekk namnet «Irland» og i praksis blei ein [[republikk]], med ein vald ikkje-utøvande president. Staten blei offisielt erklært som republikk i 1949, etter lova om republikken Irland av 1948.<ref>[https://www.rte.ie/radio1/doconone/2018/1127/1013608-republic-of-ireland-act-1948/ «Republic of Ireland Act 1948»], dokumentar fra 2013 ''RTÉ Radio 1''</ref> Irland blei medlem av [[Dei sameinte nasjonane|SN]] i 1955. Det blei medlem av Dei europeiske fellesskapa (EF), forløparen til [[Den europeiske unionen]] (EU), i 1973. Staten hadde ikkje formelle samband med Nord-Irland på det meste av 1900-talet, men i 1980- og 1990-åra samarbeidde dei britiske og irske styresmaktene med nordirske part for å løysa valden og konflikten i Nord-Irland (''[[The Troubles]]''). Etter underskrivinga av [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] (også kjend som langfredagsavtalen) i 1998 har den irske regjeringa og den nordirske regjeringa samarbeidd om ei rekkje politiske område under Nord/Sør-ministerrådet, som blei oppretta som følgje av avtalen. Irland er eit utvikla land med ein livskvalitet som er blant dei høgaste i verda; basert på metodikk og justeringar for ulikskap av [[Human Development Index|Indeks for menneskeleg utvikling]] (HDI), rangert i 2021, som den sjette høgaste i verda, bak Noreg og framfor Sverige.<ref>[https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index#/indicies/IHDI Inequality-adjusted Human Development Index]</ref>    Irland har òg eit velfungerande helsevesen, økonomisk fridom og pressefridom.<ref>[https://web.archive.org/web/20201215063955/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf Human Development Report 2020] (PDF), ''HDRO (Human Development Report Office), ''[[FNs utviklingsprogram]]''. s. 343. Arkivert fra [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf originalen] den 15. desember 2020''</ref><ref>Henry, Mark (2021): ''In Fact An Optimist's Guide to Ireland at 100''. Dublin: Gill Books. {{ISBN|978-0-7171-9039-3}}. OCLC [[oclc:1276861968|1276861968]].</ref> Irland er medlem av [[Den europeiske unionen|EU]], medlem og ein av grunnleggarane av [[Europarådet]] og medlem av [[Organisasjonen for økonomisk samarbeid og utvikling]] (OECD). Den irske regjeringa har følgt ei politikk med militær [[nøytralitet]] gjennom alliansefridom sidan før den [[andre verdskrigen]], og landet er følgjeleg ikkje medlem av [[NATO]], sjølv om det er medlem av NATO-prosjektet [[Partnarskap for fred]] og nokre aspekt av [[PESCO]]. Den irske økonomien er avansert,<ref>Brennan, Joe (22. januar 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-world-s-eighth-most-inclusive-advanced-economy-1.3364436 «Ireland is world's eighth-most 'inclusive' advanced economy»], ''The Irish Times''.</ref> og eit av dei store finansielle knutepunkta i Europa er sentrert rundt Dublin. Det rangerar blant dei ti rikaste landa i verda både med omsyn til BNP og BNI per innbyggjar.<ref>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-13/-leprechaun-economics-earn-ireland-ridicule-443-million-bill?leadSource=uverify%20wall «’Leprechaun Economics’ Earn Ireland Ridicule, $443 Million Bill»], Bloomberg L.P. 13. juli 2016.</ref><ref>Paul, Mark (13. juni 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-the-world-s-biggest-corporate-tax-haven-say-academics-1.3528401 «Ireland is the world's biggest corporate ’tax haven’, say academics»], ''The Irish Times''. Sitat: «New Gabriel Zucman study claims State shelters more multinational profits than the entire Caribbean»</ref><ref name="WorldFactbook">[https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei «Country Comparison: GDP – per capita (PPP)»], ''World Factbook''. Central Intelligence Agency. Arkivert fra [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei&regionCode=eur&rank=27#ei originalen] 19. november 2011</ref> Etter å ha slutta seg til EF vedtok regjeringa i landet ei liberal økonomisk politikk, og mellom 1995 og 2007 bidrog denne til å auka økonomisk vekst. Perioden er no ofte referert til som «[[den keltiske tigeren]]». Ei reversering i veksten følgde, med ein stor [[resesjon]], og denne blei forverra av sprenginga av ein irsk eigedomsbobla: spekulasjon knytt til ei langsiktig prisauke på eigedom tidleg i 2000-åra.<ref>[https://www.euronews.com/2023/07/06/irelands-housing-crisis-millennials-a-generation-sacrificed «Ireland's housing crisis: Millennials, a generation sacrificed»], ''Euronews'', 6. juli 2023</ref><ref>Nicoll, Ruaridh (10. mai 2009): [https://www.theguardian.com/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration «End of the Road: Ireland: As the Celtic Tiger roars its last»], ''The Guardian''. London.</ref> == Namn og symbol == [[Fil:2d_Map_of_Ireland-_first_Irish_postage_stamp.jpg|mini|Det fyrste irske frimerket med dei fleste irske symbola.]] I antikken omtala romarar øya som «Hibernia». Det irske namnet for øya Irland er ''Éire'', avleidd frå [[Ériu]], ei gudinne i [[irsk mytologi]]. Det engelske namnet er avleidd frå der irske igjen, ''Ire'' + ''land''.<ref>Wilson, James (2. september 2023): [https://www.irishcentral.com/roots/history/where-does-the-name-ireland-come-from «Where does the name Ireland come from?»], ''IrishCentral.com''</ref> Dette namnet kom i bruk i samband med at anglo-normannarane erobra Irland på slutten av 1100-talet.<ref>Room, Adrian (2006): ''Placenames of the World: Origins and Meanings of the names for 6,600 Countries, Cities, Territories, Natural Features and Historic Sites''. 2. utgave, McFarland & Company, s. 176.</ref> Staten Irland blei oppretta i 1922, og bestod då av 26 av dei 32 grevskapa i Irland. Han var kjend som [[Den irske fristaten|Den irske fristadaten]] (''Saorstát Éireann'').<ref>Coleman, Marie (2013): [https://books.google.no/books?id=BeMkAgAAQBAJ&pg=PT230&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false ''The Irish Revolution, 1916–1923'']. Routledge. {{ISBN|978-1317801467}}; s. 230.</ref> Den irske grunnlova blei vedteken i 1937, og slo fast at «namnet på staten er Éire, eller, på engelsk, Ireland». Styresmaktene i Storbritannia brukte namnet «Eire» (utan det diakritiske teiknet på fyrste bokstav) og, frå 1949 «Republikken Irland» for staten.<ref>Oliver, J.D.B. (2004): [https://books.google.no/books?id=f9FGwkXiIS0C&pg=PA181&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false «What's in a Name?»], i: Tiley, John, red.: ''Studies in the History of Tax Law''. Hart Publishing. {{ISBN|1841134732}}; s. 181–183.</ref> Det var ikkje før [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] frå 1998, då regjeringa i Dublin gav opp kravet på Nord-Irland, at den britiske regjeringa byrja å kalla staten for Irland.<ref>Oliver (2004), s. 178; Daly (2007), s. 80</ref> Republikken Irland delar mange symbol med heile øya Irland. Desse omfattar fargen grønt («den grønne øya») og blått (fargen til nasjonalhelgenen [[Saint Patrick]]), dyr som irsk ulvehund og hjort, strukturar som rundtårn og keltiske krossar, og design som keltiske knutar og spiraler. [[Shamrock]] (irsk ''seamróg'') er ein type [[Kløverslekta|kløver]], og har vore eit nasjonalt symbol for Irland sidan 1600-talet, då det blei vanleg å bera det som eit symbol på Sankt Patrick-dagen. Desse symbola blir nytta av statlege institusjonar så vel som private organ i Irland. [[Fil:Seal_of_the_President_of_Ireland.png|mini|Seglet til den irske presidenten, som inneheld ei harpe.]] Det irske flagget er ein [[trikolor]] av grønt, kvitt og oransje. Utforminga av flagget stammar frå ei kulturell og politisk rørsla frå midten på 1800-talet kalla [[Young Ireland]], men blei fyrst utbreidd under [[påskeopprøret]] i 1916. \Fargane representerer den irsk-gæliske tradisjonen (grøn) og tilhengjarane til [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] i Irland (oransje), med kvitt som representerer strevet etter fred mellom dei.<ref>[https://www.gov.ie/en/publication/adc448-the-national-flag/?referrer=http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Historical_Information/The_National_Flag/ «National Flag»], ''Taoiseach.gov.ie. Department of the Taoiseach''.</ref> Det blei teke i brukt som flagget til Den irske fristaten i 1922. I likskap med nasjonalflagget har nasjonalsangen, ''[[Amhrán na bhFiann]]'' røtene sine i påskeopprøret, då songen blei sungen av opprørarane. Sjølv om han opphavleg blei gjeven ut på engelsk i 1912,<ref name="Sherry2">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> blei songen omsett til irsk i 1923, og den irskspråklege versjonen blir oftare sungen i dag.<ref name="Sherry">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> Songen blei offisielt hymne for den irske fristaten i 1926.<ref>[https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1926-07-20/20/ «Ceisteannea—Questions. Oral answers. – Saorstát National Anthem»], ''Dáil Éireann'' (4th Dáil) – '''16'''(21). 20. juli 1926.</ref> [[Det irske riksvåpenet]], ei [[Harpe|handharpe]] i gull på mørk blå botn, blei vedteke i 1945. Harpa har vore nytta som eit symbol for Irland sidan mellomalderen, og blir òg omtalt som Brian Boru-harpa, etter den irske kongen [[Brian Boru]]. Riksvåpenet har opphav som våpenskjoldet til dei irske monarkane, og blei registrert som våpen for kongen av Irland på 1100-talet. Frå sameininga av kronene til England, Skottland og Irland i 1603, har det irske symbolet vore nytta som ein del av ei firdeling av det kongelege våpenskjoldet til Storbritannia. I dag er dei dei det personlege våpenskjoldet til presidenten av Irland medan han er i embetet og blir nytta som presidentstandard. Harpesymbolet blir mykje brukt av staten for å markera offisielle dokument, irsk mynt og på seglet til den irske presidenten. == Naturgeografi == [[Fil:Topography_Ireland.jpg|mini|Topografien til Irland]] Øya Irland har eit areal på 84 421 km². 83 % (cirka 5/6) av øya tilhøyrer republikken Irland. Øya har kyst mot Atlanterhavet i vest, mot [[North Channel]] i nordaust og mot [[Irskesjøen]] i aust. I søraust ligg [[St George's Channel|St. George's Channel]] og i sørvest ligg [[Keltarsjøen|Det keltiske havet]]. Den vestlege kysten av Irland består i stor del av klipper, bakkar og små fjell (det høgaste punktet er 1 038 meter høge [[Carrauntoohil|Carrauntuohill]]).<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>&nbsp;&nbsp; I nord og vest er det forrivne oddar og bratte klippar som stupar i havet. Utanfor kysten ligg ei rekkje øyar, nokre av dei busette eller med gamle festningar og kloster. Nokre øyar er verna som fugleservat. Bergrunnen har ein god del kalkstein og kan ha store grottesystem. Forhistoriske vulkanar har blant anna danna dei uvanlege krystallinske formasjonane på [[Giant's Causeway]] i [[Antrim]]. Øya har spor etter istid i form av blant anna [[Dal|U-dalar]], [[Jettegryte|jettegrytter]] og [[Morene|morenar]].<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> I midten av Irland er terrenget relativt flatt. Irland har ein del elver som [[Shannonelva|Shannon]], og ein del store sjøar. Kring 14 % av arealet er dyrka mark, 71 % er beite og 5 % skog. Den sentrale delen av øya består av store kalksteinssletter omringa av ein broten fjellkjede. Kysten er nokså opppriven, og har fjordar i vest.{{Sfn|Clarke|1993}} Den største byen i Irland er hovudstaden [[Dublin]] ved austkysten, med 1 045 769 innbyggjarar; [[Cork]] med 190 384 innbyggjarer ligg i den sørlege delen; [[Limerick]] med 90 757 innbyggjarar ligg vest i landet; [[Galway]] 72 729 med innbyggjarar ligg ved vestkysten, og [[Waterford]] med 49 213 ligg ved den søraustlege kysten.{{Sfn|Clarke|1993}} === Skog og myrer === [[Fil:Maam_Cross_turf-cutting_geograph-3178833-by-Ben-Brooksbank.jpg|mini|Maskinell torvskjering i [[Connemara]].]] Irland hadde tidlegare betydelege eikeskoger som er forsvunne på grunn av overbeskatting. Planting av nåletre (som ikkje finst her naturleg) og lauvtre har til dels erstatta forsvunnen skog. [[Myr|Torvmyrer]] i landet har lenge vore kjelde til brensel i til dels stor skala. I 2000-åra byrja styresmaktene å stenga myrane for uttak av brensel fordi det er truleg at myrer som blir utnytta slik gjev frå seg store mengder [[drivhusgass]]. Etter istida var store delar av Midland dekke av innsjøar som gradvis blei fylte av restar av vegetasjon som blei omdanna til torv (''peat'') i dei våte omgjevnadane. Torvlaga har vore 5 til 12 meter tjukke. <ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref> På grunn av omfattande utnytting er store delar av torvmyrene forsvunne. Irland har ikkje kol eller olje, og torv har vore brukt i staden. Tidlegare blei torv skoren for hand med spade, og toppsjiktet med levande vegetasjon blei lagt tilbake. I 1946 byrja ''Bord na Mona'' (torvutviklingsetaten) med maskinell utvinning, og områda blei etterlatne som svarte våtmarker. Dei øvste lagane blei selt gjennom hagesenter, medan djupare lag blei nytta til brensel, blant anna til produksjon av elektrisk straum. Kring 10 % av arealet til landet er torvmyrer. Berre Canada og Finland har større andel av torvmyr i landområdet sitt.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref> {{Befolkningsutvikling2|fra=1923|navn=Irland|til=2022|ref=|max=5300000|y1n=1923|y1p=3014000|y2n=1926|y2p=2971992|y3n=1936|y3p=2968420|y4n=1946|y4p=2955107|y5n=1951|y5p=2960593|y6n=1961|y6p=2818341|y7n=1971|y7p=2978248|y8n=1981|y8p=3443405|y9n=1991|y9p=3525719|y10n=2002|y10p=3917203|y11n=2011|y11p=4588252|y12n=2018|y12p=4857000|y13n=2022|y13p=5149139|fotnote=<ref>[http://www.cso.ie/px/pxeirestat/database/eirestat/eirestat.asp Det sentrale statistiske kontoret i Irland (22. oktober 2011)]</ref><ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2017/ «Population and migration estimates April 2017»]</ref> 2019<ref>{{cite web |url= https://cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2019/ |title=Populationand migration estimates April 2019|date=27. august 2019}}</ref>}} {| class="wikitable" style="text-align:center;" |+Dei største byane og urbane sentera i republikken Irland ved folkesetnad (folketelling 2022)<ref>[https://data.cso.ie/table/F1013 «Population Density and Area Size F1013»], ''Central Statistics Office (CSO)''. 29. juni 2023.</ref> | rowspan="30" |[[Fil:Dublin_city_Luftbild_(21951181938).jpg|150x150pk]]<small>Dublin</small>[[Fil:View_over_Cork_from_St._Anne's_Church,_Cork_-_panoramio_(5).jpg|150x150pk]]<small>Cork</small> !Nr, !Namn !Folkesetnad !Nr. !Namn !Folkesetnad | rowspan="21" |[[Fil:Limerick_-_Shannon_River.JPG|150x150pk]]<small>Limerick</small>[[Fil:Galway_(6254037166).jpg|150x150pk]]<small>Galway</small> |- | style="background:#f0f0f0" |1 | align="left" |'''[[Dublin]]''' |1 263 219 |11 | align="left" |'''[[Ennis]]''' |27 923 |- | style="background:#f0f0f0" |2 | align="left" |'''[[Cork]]''' |222 526 |12 | align="left" |'''[[Carlow]]''' |27 351 |- | style="background:#f0f0f0" |3 | align="left" |'''[[Limerick]]''' |102 287 |13 | align="left" |'''[[Kilkenny]]''' |27 184 |- | style="background:#f0f0f0" |4 | align="left" |'''[[Galway]]''' |85 910 |14 | align="left" |'''[[Naas]]''' |26 180 |- | style="background:#f0f0f0" |5 | align="left" |'''[[Waterford]]''' |60 079 |15 | align="left" |'''[[Tralee]]''' |26 079 |- | style="background:#f0f0f0" |6 | align="left" |'''[[Drogheda]]''' |44 135 |16 | align="left" |'''[[Newbridge (Kildare)|Newbridge]]''' |24 366 |- | style="background:#f0f0f0" |8 | align="left" |'''[[Dundalk]]''' |43 112 |17 | align="left" |'''[[Balbriggan]]''' |24 322 |- | style="background:#f0f0f0" |7 | align="left" |'''[[Swords (Dublin)|Swords]]''' i Dublin |40 776 |18 | align="left" |'''[[Portlaoise]]''' |23 494 |- | style="background:#f0f0f0" |9 | align="left" |'''[[Navan]]''' |33 886 |19 | align="left" |'''Athlone''' |22 869 |- | style="background:#f0f0f0" |10 | align="left" |'''[[Bray]]''' |33 512 |20 | align="left" |'''[[Mullingar]]''' |22 667 |} === Språk === [[Fil:Percentage_stating_they_speak_Irish_daily_outside_the_education_system_in_the_2011_census.png|mini|Andel av folkesetnaden som talar irsk dagleg (utanfor utdanningssystemet) ved folketeljinga for 2011.]] Irsk og engelsk er offisielle språk i landet.{{Sfn|Clarke|1993}} Den irske grunnloven skildrar irsk som «nasjonalspråket» og «det fyrste offisielle språket», men engelsk («det andre offisielle språket») er likevel det dominerande språket i landet. Ved folketeljinga i 2016 sa omtrent 1,75 millionar menneske (40 % av folkesetnaden) at dei var i stand til å snakka irsk, men av dei snakka berre under 74 000 det på dagleg basis.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/ep/p-cp10esil/p10esil/ilg/ «Irish Language and the Gaeltacht (within Census of Population 2016 – Profile 10 Education, Skills and the Irish Language)»]. ''Central Statistics Office''.</ref> Irsk blir tala som minoritetsspråk i eit lite tal landlege område, hovudsakleg vest og sør i landet, som saman er kjende som [[Gaeltacht]]. Bortsett frå i desse regionane er vegskilt vanlegvis tospråklege.<ref>Road Traffic (Signs) (Amendment) Regulations 1970 [http://www.irishstatutebook.ie/eli/1970/si/164/made/en/html (S.I. No. 164 of 1970). Signed on 16 July 1970]. Statutory Instrument of the Government of Ireland.</ref> Dei fleste offentlege meldingar og trykte medium er berre på engelsk. Sjølv om staten offisielt er tospråkleg, kan innbyggjarane ofte slita med å få tilgang til statlege tenester på irsk, og dei fleste offentlege publikasjonane er ikkje tilgjengelege på begge språka, sjølv om innbyggjarane har rett til å forholda seg til staten på irsk. Irskspråklege medium er blant anna TV-kanalen [[TG4]], radiostasjonen ''RTÉ Raidió na Gaeltachta'' og nettavisen ''Tuairisc.ie''. I dei irske forsvarsstyrkane er alle kommandoar for fot- og armøvingar gjevne på irsk. Som eit resultat av immigrasjon er polsk det mest tala språket i Irland etter engelsk, med irsk som det tredje mest tala.<ref>[https://www.rte.ie/news/2012/0329/315449-divorce-rate-up-150-since-2002-census/ «Irish is third most used language – Census»], ''Raidió Teilifís Éireann''. 29. mars 2012.</ref> Fleire andre sentraleuropeiske språk ([[tsjekkisk]], [[ungarsk]] og [[slovakisk]]) og [[baltiske språk]] ([[litauisk]] og [[latvisk]]) blir òg snakka på dagleg basis. Andre språk som vert snakka i Irland er blant anna [[Shel Talmy|shelta]], som blir tala av [[paveefolk]] (irske reisandefolk), og ein dialekt av [[skotsk]] blir snakka av nokre ulsterskottar i [[County Donegal|Donegal]].<ref>[https://www.ulsterscotsagency.com/what-is-ulster-scots/language/ «An introduction to the Ulster-Scots Language»], ''Ulster-Scots Agency''</ref> <nowiki> [[Kategori:Republikkar]] [[Kategori:EU-land]] [[Kategori:Øystatar]] [[Kategori:Irland]] [[Kategori:Republikken Irland]]</nowiki> nt5wema9tlutycmu6qxxsrmtvlur5cw Medzilaborce 0 432035 3666361 2026-08-15T09:38:24Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Medzilaborce main street.jpg |bilettekst= Hovudgate i Medzilaborce |flagg = Medzilaborce-medzilaborce-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Medzilaborce.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1557 | folketal = 5965 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 342 |postnummer = 680 1 |retni…» 3666361 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Medzilaborce main street.jpg |bilettekst= Hovudgate i Medzilaborce |flagg = Medzilaborce-medzilaborce-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Medzilaborce.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1557 | folketal = 5965 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 342 |postnummer = 680 1 |retningsnummer = +421-57 |bilnummer = ML }} '''Medzilaborce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Mezőlaborc'', [[rusyn]] Міджілабірцї, ''Midzjilabirtsi'', [[ukrainsk]] Міжлабірці, ''Mizjlabirtsi''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Medzilaborce okres]] og hovudsete i distriktet. Byen har eit [[Andy Warhol]]-museum.<ref name="Warhol"/> Slekta til den amerikanske kunstnaren kom frå regionen. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Medzilaborce''' || 6 741 || 6 809 || 5 965 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Medzilaborce|Medzilaborce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 15. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name="Warhol">{{Kjelde www |url=https://www.muzeumaw.sk |tittel=Andy Warhol je spät (''Andy Warhol er tilbake'') |vitja=2026-08-15 |utgjevar=Múzeum moderného umenia Andyho Warhola}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Medzilaborce]] [[Kategori:Kommunar i Medzilaborce okres|Medzilaborce]] 6o8why7nuin1c65sfzryjxex66lb1em Kategori:Kommunar i Medzilaborce okres 14 432036 3666362 2026-08-15T09:39:21Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Medzilaborce]]» 3666362 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Medzilaborce]] eso2m0l85z277lqm747jyhlam3yo11x Poprad okres 0 432037 3666363 2026-08-15T10:03:28Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt |namn = Poprad okres | andre namn = okres Poprad | bilete = Strbske pleso - panoramio - pepanos (1).jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] nord i distriktet Poprad | kart = Okres poprad.png | karttekst = Distriktet Poprad okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Poprad]] | areal = 1104,69<ref name="Areal"/> | folketal = 102744 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal…» 3666363 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Poprad okres | andre namn = okres Poprad | bilete = Strbske pleso - panoramio - pepanos (1).jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] nord i distriktet Poprad | kart = Okres poprad.png | karttekst = Distriktet Poprad okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Poprad]] | areal = 1104,69<ref name="Areal"/> | folketal = 102744 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Poprad okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Poprad''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest mot [[Žilina kraj]], i sørvest mot [[Banská Bystrica kraj]], i søraust mot [[Košice kraj]] og i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Poprad]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 29 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Batizovce]] *[[Gánovce]] *[[Gerlachov i Poprad|Gerlachov]] *[[Hôrka]] *[[Hozelec]] *[[Hranovnica]] *[[Jánovce i Poprad|Jánovce]] *[[Kravany i Poprad|Kravany]] *[[Liptovská Teplička]] *[[Lučivná]] *[[Mengusovce]] *[[Mlynica]] *[[Nová Lesná]] *'''[[Poprad]]''' *[[Spišská Teplica]] *[[Spišské Bystré]] *[[Spišský Štiavnik]] *[[Štôla]] *[[Štrba]] *[[Šuňava]] *[[Švábovce]] *'''[[Svit]]''' *[[Tatranská Javorina]] *[[Veľký Slavkov]] *[[Vernár]] *[[Vikartovce]] *[[Vydrník]] *'''[[Vysoké Tatry]]''' *[[Ždiar]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Poprad]]''' || 56 157 || 52 862 || 49 855 |- | style=text-align:left; | '''[[Svit]]''' || 7 445 || 7 608 || 7 743 |- | style=text-align:left; | '''[[Vysoké Tatry]]''' || 5 407 || 4 250 || 3 901 |- | style=text-align:left; | [[Štrba]] || 3 735 || 3 640 || 3 415 |- | style=text-align:left; | [[Hranovnica]] || 2 442 || 2 866 || 3 167 |- | style=text-align:left; | [[Spišský Štiavnik]] || 2 019 || 2 648 || 2 698 |- | style=text-align:left; | [[Spišské Bystré]] || 2 380 || 2 437 || 2 479 |- | style=text-align:left; | [[Batizovce]] || 2 028 || 2 322 || 2 457 |- | style=text-align:left; | [[Liptovská Teplička]] || 2 277 || 2 412 || 2 405 |- | style=text-align:left; | [[Spišská Teplica]] || 1 835 || 2 175 || 2 253 |- | style=text-align:left; | [[Hôrka]] || 1 416 || 1 778 || 2 108 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šuňava}} || 1 887 || 1 936 || 1 957 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vikartovce}} || 1 712 || 1 842 || 1 856 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Lesná}} || 1 435 || 1 519 || 1 657 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jánovce i Poprad|Jánovce}} || 1 116 || 1 475 || 1 647 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Švábovce}} || 994 || 1 228 || 1 589 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Slavkov}} || 1 121 || 1 237 || 1 477 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gánovce}} || 1 005 || 1 249 || 1 404 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ždiar}} || 1 319 || 1 377 || 1 374 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vydrník}} || 897 || 1 088 || 1 288 |- ! Poprad okres !style=text-align:right; | 104 348 !style=text-align:right; | 103 914 !style=text-align:right; | 102 744 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Poprad]] [[Kategori:Prešov kraj|Poprad]] g2zmco3k5jtk96p7iee0n75g2h41sor 3666364 3666363 2026-08-15T10:06:32Z TU-nor 12071 3666364 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Poprad okres | andre namn = okres Poprad | bilete = Strbske pleso - panoramio - pepanos (1).jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] nord i distriktet Poprad | kart = Okres poprad.png | karttekst = Distriktet Poprad okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Poprad]] | areal = 1104,69<ref name="Areal"/> | folketal = 102744 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Poprad okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Poprad''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest mot [[Žilina kraj]], i sørvest mot [[Banská Bystrica kraj]], i søraust mot [[Košice kraj]] og i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Poprad]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 29 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Batizovce]] *[[Gánovce]] *[[Gerlachov i Poprad|Gerlachov]] *[[Hôrka]] *[[Hozelec]] *[[Hranovnica]] *[[Jánovce i Poprad|Jánovce]] *[[Kravany i Poprad|Kravany]] *[[Liptovská Teplička]] *[[Lučivná]] *[[Mengusovce]] *[[Mlynica]] *[[Nová Lesná]] *'''[[Poprad]]''' *[[Spišská Teplica]] *[[Spišské Bystré]] *[[Spišský Štiavnik]] *[[Štôla]] *[[Štrba]] *[[Šuňava]] *[[Švábovce]] *'''[[Svit]]''' *[[Tatranská Javorina]] *[[Veľký Slavkov]] *[[Vernár]] *[[Vikartovce]] *[[Vydrník]] *'''[[Vysoké Tatry kommune|Vysoké Tatry]]''' *[[Ždiar]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Poprad]]''' || 56 157 || 52 862 || 49 855 |- | style=text-align:left; | '''[[Svit]]''' || 7 445 || 7 608 || 7 743 |- | style=text-align:left; | '''[[Vysoké Tatry kommune|Vysoké Tatry]]''' || 5 407 || 4 250 || 3 901 |- | style=text-align:left; | [[Štrba]] || 3 735 || 3 640 || 3 415 |- | style=text-align:left; | [[Hranovnica]] || 2 442 || 2 866 || 3 167 |- | style=text-align:left; | [[Spišský Štiavnik]] || 2 019 || 2 648 || 2 698 |- | style=text-align:left; | [[Spišské Bystré]] || 2 380 || 2 437 || 2 479 |- | style=text-align:left; | [[Batizovce]] || 2 028 || 2 322 || 2 457 |- | style=text-align:left; | [[Liptovská Teplička]] || 2 277 || 2 412 || 2 405 |- | style=text-align:left; | [[Spišská Teplica]] || 1 835 || 2 175 || 2 253 |- | style=text-align:left; | [[Hôrka]] || 1 416 || 1 778 || 2 108 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šuňava}} || 1 887 || 1 936 || 1 957 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vikartovce}} || 1 712 || 1 842 || 1 856 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Lesná}} || 1 435 || 1 519 || 1 657 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jánovce i Poprad|Jánovce}} || 1 116 || 1 475 || 1 647 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Švábovce}} || 994 || 1 228 || 1 589 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Slavkov}} || 1 121 || 1 237 || 1 477 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gánovce}} || 1 005 || 1 249 || 1 404 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ždiar}} || 1 319 || 1 377 || 1 374 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vydrník}} || 897 || 1 088 || 1 288 |- ! Poprad okres !style=text-align:right; | 104 348 !style=text-align:right; | 103 914 !style=text-align:right; | 102 744 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Poprad]] [[Kategori:Prešov kraj|Poprad]] 9y34pf77x1p0xme1dhri42jjqde9dw5 3666365 3666364 2026-08-15T10:08:25Z TU-nor 12071 3666365 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt |namn = Poprad okres | andre namn = okres Poprad | bilete = Strbske pleso - panoramio - pepanos (1).jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] nord i distriktet Poprad | kart = Okres poprad.png | karttekst = Distriktet Poprad okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Poprad]] | areal = 1104,69<ref name="Areal"/> | folketal = 102744 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Poprad okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Poprad''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest mot [[Žilina kraj]], i sørvest mot [[Banská Bystrica kraj]], i søraust mot [[Košice kraj]] og i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Poprad]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 29 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Batizovce]] *[[Gánovce]] *[[Gerlachov i Poprad|Gerlachov]] *[[Hôrka]] *[[Hozelec]] *[[Hranovnica]] *[[Jánovce i Poprad|Jánovce]] *[[Kravany i Poprad|Kravany]] *[[Liptovská Teplička]] *[[Lučivná]] *[[Mengusovce]] *[[Mlynica]] *[[Nová Lesná]] *'''[[Poprad]]''' *[[Spišská Teplica]] *[[Spišské Bystré]] *[[Spišský Štiavnik]] *[[Štôla]] *[[Štrba]] *[[Šuňava]] *[[Švábovce]] *'''[[Svit]]''' *[[Tatranská Javorina]] *[[Veľký Slavkov]] *[[Vernár]] *[[Vikartovce]] *[[Vydrník]] *'''[[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]]''' *[[Ždiar]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Poprad]]''' || 56 157 || 52 862 || 49 855 |- | style=text-align:left; | '''[[Svit]]''' || 7 445 || 7 608 || 7 743 |- | style=text-align:left; | '''[[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]]''' || 5 407 || 4 250 || 3 901 |- | style=text-align:left; | [[Štrba]] || 3 735 || 3 640 || 3 415 |- | style=text-align:left; | [[Hranovnica]] || 2 442 || 2 866 || 3 167 |- | style=text-align:left; | [[Spišský Štiavnik]] || 2 019 || 2 648 || 2 698 |- | style=text-align:left; | [[Spišské Bystré]] || 2 380 || 2 437 || 2 479 |- | style=text-align:left; | [[Batizovce]] || 2 028 || 2 322 || 2 457 |- | style=text-align:left; | [[Liptovská Teplička]] || 2 277 || 2 412 || 2 405 |- | style=text-align:left; | [[Spišská Teplica]] || 1 835 || 2 175 || 2 253 |- | style=text-align:left; | [[Hôrka]] || 1 416 || 1 778 || 2 108 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šuňava}} || 1 887 || 1 936 || 1 957 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vikartovce}} || 1 712 || 1 842 || 1 856 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Lesná}} || 1 435 || 1 519 || 1 657 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jánovce i Poprad|Jánovce}} || 1 116 || 1 475 || 1 647 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Švábovce}} || 994 || 1 228 || 1 589 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Slavkov}} || 1 121 || 1 237 || 1 477 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gánovce}} || 1 005 || 1 249 || 1 404 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ždiar}} || 1 319 || 1 377 || 1 374 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vydrník}} || 897 || 1 088 || 1 288 |- ! Poprad okres !style=text-align:right; | 104 348 !style=text-align:right; | 103 914 !style=text-align:right; | 102 744 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Poprad]] [[Kategori:Prešov kraj|Poprad]] mttfn72rhy1d2wj05okk4xfuwytjykv Den norske rigstidende 0 432038 3666370 2026-08-15T10:13:23Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Den norske rigstidende]] til [[Den Norske Rigstidende]]: Rett skrivemåte 3666370 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Den Norske Rigstidende]] syctjr9m57jvtelovl6xxgsbllcv589 Nordlands avis 0 432039 3666375 2026-08-15T10:15:39Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Nordlands avis]] til [[Nordlands Avis]]: Rett skrivemåte 3666375 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Nordlands Avis]] t45ef3obhqk1tw9zmjxvqfhjziah6xf Vysoké Tatry (fleirtyding) 0 432040 3666380 2026-08-15T10:19:36Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «'''Vysoké Tatry''' omdirigerer til [[Høge Tatra]] '''Vysoké Tatry''' kan elles vise til: *[[Vysoké Tatry i Poprad]], ein kommune i distriktet Poprad okres i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}}» 3666380 wikitext text/x-wiki '''Vysoké Tatry''' omdirigerer til [[Høge Tatra]] '''Vysoké Tatry''' kan elles vise til: *[[Vysoké Tatry i Poprad]], ein kommune i distriktet Poprad okres i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}} l1ew169hfnqsrevxufdrq19ob02nbnw Aalesunds avis 0 432041 3666391 2026-08-15T10:25:31Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Aalesunds avis]] til [[Aalesunds Avis]] 3666391 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Aalesunds Avis]] o333rrzr1x0iedpud8hqmjav5xp7o5x Moss tilskuer 0 432042 3666397 2026-08-15T10:35:29Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Moss tilskuer]] til [[Moss Tilskuer]] 3666397 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Moss Tilskuer]] 96rwo6jrcz3qptg43qh50dsdvptd85u Kategori:Kommunar i Poprad okres 14 432043 3666401 2026-08-15T10:36:52Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Poprad]]» 3666401 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Prešov kraj|Poprad]] 6jcmjvsllii1akymx2lgafsg7t0k4w1 Svit 0 432044 3666407 2026-08-15T10:44:29Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Svit (Slovakia).JPG |bilettekst= Utsyn over Svit |flagg = Svit-poprad-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Svit.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Poprad okres|Poprad]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1946 | folketal = 7743 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 720 |postnummer = 592 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = PP }} '''Svit'''{…» 3666407 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Svit (Slovakia).JPG |bilettekst= Utsyn over Svit |flagg = Svit-poprad-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Svit.svg |regiontype = Kraj |region = [[Prešov kraj|Prešov]] |fylketype = Okres |fylke = [[Poprad okres|Poprad]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1946 | folketal = 7743 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 720 |postnummer = 592 1 |retningsnummer = +421-52 |bilnummer = PP }} '''Svit'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Szvit''}} er ein by og ein kommune nordaust i [[Slovakia]] i regionen [[Prešov kraj]] og distriktet [[Poprad okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Svit''' || 7 445 || 7 608 || 7 743 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Svit|Svit]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 15. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Prešov kraj|Svit]] [[Kategori:Kommunar i Poprad okres|Svit]] 0pxcawtetz39oexx1brmhnmkcmd41yp Den Bergenske Merkur 0 432045 3666409 2026-08-15T10:57:58Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Den Bergenske Merkur''' var ei avis som kom ut i [[Bergen]] frå 1833 til 1839.<ref>{{Citation|title=Aviser {{!}} Bergen byleksikon|url=https://www.bergenbyarkiv.no/bergenbyleksikon/arkiv/1424461|website=www.bergenbyarkiv.no|accessdate=2026-08-15}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] Kategori:Nedleggi…» 3666409 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Den Bergenske Merkur''' var ei avis som kom ut i [[Bergen]] frå 1833 til 1839.<ref>{{Citation|title=Aviser {{!}} Bergen byleksikon|url=https://www.bergenbyarkiv.no/bergenbyleksikon/arkiv/1424461|website=www.bergenbyarkiv.no|accessdate=2026-08-15}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] [[Kategori:Nedleggingar i 1839]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] k00rww13odupu1ghexrwyiulzts0awu Tunsbergeren 0 432046 3666412 2026-08-15T11:03:44Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Tunsbergeren''' var ei avis som kom ut i [[Tønsberg]] frå 1840 til 1926.<ref>{{Cite journal|last=Moe|first=Trygve|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-09-19|title=Tunsbergeren|url=https://snl.no/Tunsbergeren|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] Kategori:Skipingar i 1840…» 3666412 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Tunsbergeren''' var ei avis som kom ut i [[Tønsberg]] frå 1840 til 1926.<ref>{{Cite journal|last=Moe|first=Trygve|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-09-19|title=Tunsbergeren|url=https://snl.no/Tunsbergeren|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1840]] [[Kategori:Nedleggingar i 1926]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] bv5hp0dyy37alioq8cdjt99szpllfgt Kristiansundsposten 0 432047 3666415 2026-08-15T11:17:06Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Kristiansundsposten''' var ei avis som kom ut i [[Kristiansund]] frå 1882 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Ottosen|first=Rune|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-27|title=Kristiansundsposten|url=https://snl.no/Kristiansundsposten|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] […» 3666415 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Kristiansundsposten''' var ei avis som kom ut i [[Kristiansund]] frå 1882 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Ottosen|first=Rune|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-27|title=Kristiansundsposten|url=https://snl.no/Kristiansundsposten|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1882]] [[Kategori:Nedleggingar i 1911]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] a3zjgsg59gpcrc1kizmxlstlw6mpvp8 3666425 3666415 2026-08-15T11:40:19Z Ranveig 39 Flikk 3666425 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Kristiansundsposten''' var ei norsk avis som kom ut i [[Kristiansund]] frå 1882 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Ottosen|first=Rune|date=2026-05-27|title=Kristiansundsposten|url=https://snl.no/Kristiansundsposten|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1882]] [[Kategori:Nedleggingar i 1911]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] t010m1fbnrmcs6d63e6g6njjrlliz4c Stavanger Adresseavis 0 432048 3666416 2026-08-15T11:21:54Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Stavanger Adresseavis''' var ei avis som kom ut i [[Stavanger]] frå 1833 til 1906.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Stavanger Adresseavis|url=https://snl.no/Stavanger_Adresseavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} Kategori:Norske aviser etter na…» 3666416 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Stavanger Adresseavis''' var ei avis som kom ut i [[Stavanger]] frå 1833 til 1906.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Stavanger Adresseavis|url=https://snl.no/Stavanger_Adresseavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] [[Kategori:Nedleggingar i 1906]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] 03abg20qnx71n26s57xn903anxqt5f7 3666417 3666416 2026-08-15T11:27:49Z Johshh 122989 3666417 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Stavanger Adresseavis''' var ei avis som kom ut i [[Stavanger]] frå 1833 til 1906.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Stavanger Adresseavis|url=https://snl.no/Stavanger_Adresseavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] [[Kategori:Nedleggingar i 1906]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] s2izbu4pe0squv87yf0xmudtb7za1tg 3666418 3666417 2026-08-15T11:28:02Z Johshh 122989 3666418 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Stavanger Adresseavis''' var ei avis som kom ut i [[Stavanger]] frå 1833 til 1906.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Stavanger Adresseavis|url=https://snl.no/Stavanger_Adresseavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] [[Kategori:Nedleggingar i 1906]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] 3qrlz08thkh0y9qqh01a2bfop31pj52 3666421 3666418 2026-08-15T11:32:26Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666421 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Stavanger Adresseavis''' var ei norsk avis som kom ut i [[Stavanger]] frå 1833 til 1906.<ref>{{Cite journal|last=Omdal|first=Sven Egil|date=2024-06-18|title=Stavanger Adresseavis|url=https://snl.no/Stavanger_Adresseavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1833]] [[Kategori:Nedleggingar i 1906]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Rogaland]] i9z35cw5lzttsxkisf2eirkatc4q5kd Indre Nordmør 0 432049 3666419 2026-08-15T11:29:27Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Indre Nordmør''' var ei avis som kom ut i [[Surnadal]] frå 1979 til 1991.<ref>{{Cite journal|last=Amoriza|first=Silje Een de|last2=Allkunne|date=2024-09-19|title=Indre Nordmør|url=https://snl.no/Indre_Nordm%C3%B8r|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] […» 3666419 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Indre Nordmør''' var ei avis som kom ut i [[Surnadal]] frå 1979 til 1991.<ref>{{Cite journal|last=Amoriza|first=Silje Een de|last2=Allkunne|date=2024-09-19|title=Indre Nordmør|url=https://snl.no/Indre_Nordm%C3%B8r|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1979]] [[Kategori:Nedleggingar i 1991]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] stam4go16k4jqxs7k13qopdcpcao250 Nordmøringen 0 432050 3666420 2026-08-15T11:32:23Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Nordmøringen''' var ei avis som kom ut i [[Sunndalsøra]] frå 1914 til 1959.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-21|title=Nordmøringen|url=https://snl.no/Nordm%C3%B8ringen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} Kategori:Norske…» 3666420 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Nordmøringen''' var ei avis som kom ut i [[Sunndalsøra]] frå 1914 til 1959.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-21|title=Nordmøringen|url=https://snl.no/Nordm%C3%B8ringen|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1914]] [[Kategori:Nedleggingar i 1959]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 45yfa84qnqw2s94n6m0id80vmirtq2w Molde Annonceblad 0 432051 3666423 2026-08-15T11:37:20Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Molde Annonceblad''' var ei avis som kom ut i [[Molde]] frå 1893 til 1928.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|date=2026-03-23|title=Molde Annonceblad|url=https://snl.no/Molde_Annonceblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] Kategori:Skipingar…» 3666423 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Molde Annonceblad''' var ei avis som kom ut i [[Molde]] frå 1893 til 1928.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|date=2026-03-23|title=Molde Annonceblad|url=https://snl.no/Molde_Annonceblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1928]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] c6064tvxqhgart3kbmveik4txg386u9 Fredrikstad dagblad 0 432052 3666427 2026-08-15T11:41:03Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Fredrikstad dagblad]] til [[Fredrikstad Dagblad]]: Rett skrivemåte 3666427 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Fredrikstad Dagblad]] alcmrnr5t3ha12uqmajon30ieug6m7w Møre Dagblad 0 432053 3666431 2026-08-15T11:43:14Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Møre Dagblad''' var ei avis som kom ut i Møre frå 1837{{Treng kjelde}} til 1955.<ref>{{Cite journal|last=Ottosen|first=Rune|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-29|title=Møre Dagblad|url=https://snl.no/M%C3%B8re_Dagblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} Kategori:Nor…» 3666431 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Møre Dagblad''' var ei avis som kom ut i Møre frå 1837{{Treng kjelde}} til 1955.<ref>{{Cite journal|last=Ottosen|first=Rune|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-29|title=Møre Dagblad|url=https://snl.no/M%C3%B8re_Dagblad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1837]] [[Kategori:Nedleggingar i 1955]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] jezcjhe5307o2ikphrsx13ejquf0bkq Sunnmøre Arbeideravis 0 432054 3666432 2026-08-15T11:47:47Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Sunnmøre Arbeideravis''' var ei avis som kom ut i [[Sunnmøre]] frå 1921 til 1985.<ref>{{Cite journal|last=Jansen|first=Trine|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Sunnmøre Arbeideravis|url=https://snl.no/Sunnm%C3%B8re_Arbeideravis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsda…» 3666432 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Sunnmøre Arbeideravis''' var ei avis som kom ut i [[Sunnmøre]] frå 1921 til 1985.<ref>{{Cite journal|last=Jansen|first=Trine|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Sunnmøre Arbeideravis|url=https://snl.no/Sunnm%C3%B8re_Arbeideravis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1921]] [[Kategori:Nedleggingar i 1985]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] izzbde2mhy63py1gvtvvqtsxlk03l8n Øyavis 0 432055 3666433 2026-08-15T11:52:35Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Øyavis''' var ei avis som kom ut i [[Romsdal]] frå 1983 til 2016.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|last2=Allkunne|date=2024-11-25|title=Øyavis|url=https://snl.no/%C3%98yavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1983]]…» 3666433 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Øyavis''' var ei avis som kom ut i [[Romsdal]] frå 1983 til 2016.<ref>{{Cite journal|last=Sande|first=Øystein|last2=Allkunne|date=2024-11-25|title=Øyavis|url=https://snl.no/%C3%98yavis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1983]] [[Kategori:Nedleggingar i 2016]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] 4iruvrxu6j6rgl6xx4n8hd4ykz220k7 Aalesunds Blad 0 432056 3666434 2026-08-15T11:54:35Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Aalesunds Blad''' var ei avis som kom ut i [[Ålesund]] frå 1871 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Kjølås|first=Harald|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Hetland|first3=Tom|last4=Allkunne|date=2024-09-10|title=Aalesunds Blad|url=https://snl.no/Aalesunds_Blad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}}…» 3666434 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Aalesunds Blad''' var ei avis som kom ut i [[Ålesund]] frå 1871 til 1911.<ref>{{Cite journal|last=Kjølås|first=Harald|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Hetland|first3=Tom|last4=Allkunne|date=2024-09-10|title=Aalesunds Blad|url=https://snl.no/Aalesunds_Blad|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Tidlegare aviser på Vestlandet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1871]] [[Kategori:Nedleggingar i 1911]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] pbn7fpjpu1hktp51ivka94jwxq6jiqs 3666435 3666434 2026-08-15T11:55:53Z Johshh 122989 Omdirigerer til [[Aalesunds blad]] 3666435 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Aalesunds blad]] 1h0c2io5z5w563swp5tn3wv282zmjob