Wikipedia nupwiki https://nup.wikipedia.org/wiki/Kpataki_Kperegi MediaWiki 1.46.0-wmf.24 first-letter Gbyagulazhi Kayin Egan Ezaloci Egan ezaloci Wikipedia Egan Wikipedia Gbofa Egan gbofa MediaWiki Egan MediaWiki Nyanga Egan nyanga Banjire Egan banjire Ekpo Egan ekpo TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Abdullatif bin Ahmed Al Othman 0 66 30384 27963 2026-04-16T07:36:24Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30384 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q4666151}} '''Abdullatif bin Ahmed Al Othman''' wochechi nan yi third [[governor]] nyan Enan [[Saudi Arabian General Investment Authority]] (SAGIA), wun yi'o. ==Katun== Al Othman go kpali nyan bachelor's degree katun Civil Engineering bo dagan makanta Legenlege [[Fahd University of Petroleum and Minerals|Fahd University of Petroleum And Minerals]] (KFUPM), Nyan dahram Eya (1979).<ref>https://www.arabnews.com/al-othman-new-sagia-chief. ''Arab News''. 19 May 2012. Retrieved 19 May 2012.</ref><ref>https://web.archive.org/web/20121006122556/http://www.sagia.gov.sa/en/SAGIA/Board-of-directors/HE-Abdullatif-A-Al-Othman/. ''SAGIA''. Archived from. http://www.sagia.gov.sa/en/SAGIA/Board-of-directors/HE-Abdullatif-A-Al-Othman/. on 6 October 2012. Retrieved 7 June 2012.</ref> Wun go kpali master's degree katun Business management dagan makanta [[MIT Sloan School of Management]] ke Egi Sloan nan Eya (1998).<ref>https://www.arabnews.com/al-othman-new-sagia-chief. ''Arab News''. 19 May 2012. Retrieved 19 May 2012.</ref><ref>https://web.archive.org/web/20121006122556/http://www.sagia.gov.sa/en/SAGIA/Board-of-directors/HE-Abdullatif-A-Al-Othman/. ''SAGIA''. Archived from. http://www.sagia.gov.sa/en/SAGIA/Board-of-directors/HE-Abdullatif-A-Al-Othman/<nowiki/>.on 6 October 2012. Retrieved 7 June 2012.</ref> == Santatun == {{Reflist}} fgitbct8mtm8pj4bgmr4y1uj15ldaw9 Abdulsalam Noman 0 67 30385 27965 2026-04-16T07:37:59Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30385 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q116680376}} '''Abdulsalam k. Noman''', Wunyi yemeni-American politician toh Soccer Coach. Wungayi yemeni-[[America]]<nowiki/>n yan manfari na Alidan [[public office damini State yan New York|Public Officer Admini State yan New York]], Wunmakeyi Ebachi yan [[United States]].<ref>Anderson, Dale. 'Arab-American sworn into office'. 'buffalo News'.</ref><ref>https://legislation.nysenate.gov/pdf/bills/2009/J3640</ref> == Santatun == {{Reflist}} p9cz0zf9dyzc524ie27ej138gf2cakv Abia State 0 70 30387 28220 2026-04-16T07:41:13Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30387 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q320852}} '''Kin Abia;''' (Igbo Oha Abia), Wun chi kin nya kudo ya kin [[Nigeria]]. Anambra wun ma zhi Eyi lazhi o ya kin [[Anambra State|Anambra]] Chi ga ma ya kin [[Enugu State|Enugu]] to Ebonyi kin Imo to Arewa ya kin Cross River to Akwa-Ibom. To kin Rivers Chi kasao ya wu lo gwalo. Kin Abia wun gbawugi nimi kin be ga o, Ga de egwa fi be kin guni nyi o nya kin [[Nigeria]] nya kasa baga wu de su byna nya wu daga Eba nana o (Acronym), Nya kin guni nana o. Abia, Bendel, Isuikwati, To afikpo ama afikpo a be wu la be kin [[Enugu State|Enugu]]. Na a la kin Ebonyi shishi na. Eya nya (1996). Ezhi na yi, Eti nya kin baga na yi unuahia wun ga ma yi Ezhi na dokun ga na o. Ezhi na Eche wo gan na ya Aba.<ref>Esochaghi, Gift; Bukola (14 May 2023). 'Aba: Once Abandoned Commercial City Undergoes Regeneration'New Telegraph' Retrieved (25 July 2023).</ref><ref>'Aba | History & Facts | Britannica' 'www.britannica.com' Retrieved (12 March 2022).</ref><ref>'History of Abia State Nigeria'. Retrieved (18 September 2021).</ref> == Santatun == {{Reflist}} 6jdm19shalpkvbjoodb3vb36sas3lz0 Abia State University 0 71 30386 26743 2026-04-16T07:39:15Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30386 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q3509319}} '''Abia State University;''' Uturu (ABSU), wunyi makaranta natula damini [[Nigeria]]'o na. Wudamimi [[University]] na State wunna mini Nigeria'o na. Agin makaranta nna gi ebo wundeba lafe ekundo yan gingin yan Admition ebo zawangizhi ade kpikpe, Toh egbazhi toh wuwa yan kpikpe yan facilities tsoba ezhini toh rural dwellers, Be bibagire yan Egi makaranta nade fahintana na wualo makaranta yan legenlege<ref>https://books.google.com/books?id=ez58Dwpa8JcC&pg=PA688. Africa World Press: 2005. 2005. [https://en.m.wikipedia.org/wiki/ISBN_(identifier) ISBN] Retrieved 27 November 2020.</ref><ref>http://abiastateuniversity.edu.ng/ ''abiastateuniversity.edu.ng''. Retrieved 24 February 2022.</ref> == Santatun == {{Reflist}} 51kss2hpt68shdp1tcxrpozj3zoo2co Asake 0 138 30375 30264 2026-04-15T15:34:39Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30375 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q112861798}} '''Ahmed Ololade,''' (Ah man'u tswafo gwegi din guba nyan Ninfu, 1995), Nan Ah kpeye be asake nan, Enikoci Ah be enikaci nyan [[Nigeria]]'u yi'o, Wun dan Egwa dan Emi eni nyan YBNL Nation and Empire Distribution bo, Sunnah stage'u "Asake" Sunna nna na man'u na yi'o. Eka (Eminwan 2022), fefe eni'u nyan kakancha Mr. Money with the vibe wun'a de lilatinya, nan la wo ke fefe nan duba ya egi [[Africa]] Apple music Store bo kanga nan. == Santatun == {{Reflist}} s51memltr0as582qub2kuzmwvx5u2i3 Ashkenazi Jews 0 139 30376 30034 2026-04-15T15:36:06Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30376 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q34069}} '''Ashkenazi Jews;''' (/ˌɑːʃkəˈnɑːzi, ˌæʃ-/ A (H) SH-kə-NAH-zee; Hebrew: יְהוּדֵי אַשְׁכְּנַז, Romanized: Yehudei Ashkenaz, Lit. 'Jews nyan Germania'; Yiddish: אַשכּנזישע ייִדן, Romanized: Ashkenazishe Yidn), Nan Ah kpeye be Ashkenazic Jews koma Ashkenazim nan, Ezhimi jew wun yi dan Roman Empire bo dagan Millennium C.E nyan chaba'o. Ezhimi gbere nan'e ta nan yi Yiddish, kaman Ah man pavo lo yilazhin toh yilozun kin [[Europe]] dagan middle Age Ebo Eza wan pa'o. == Santatun == 13r2exc4y07mdydt0pzgbm6y3ag7elf Asisat Lamina Oshoala 0 140 30377 27172 2026-04-15T15:37:20Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30377 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q17747951}} '''Asisat Lamina Oshoala Mon''' (9 October 1994 amawo), Ebgaa yan boll Chechi yan [[Nigeria]] wony na Eche Stroker ya Spanish liga Football Club [[FC Barcelona]] be yanzagizhi yan Nigeria zhi yan National Team. Iyaka yan Eyekpe yan boll chechi wunchiko yan yanzagizhi yan [[Africa]]n yan locachi wungama keyi yan boll chechi yan izhe kpata'o. Wungayi yanzagi na de alatu gao mini boll chechi yan yan zagizhi yan African mini locachi pkatao, Wungi boll yan boll Chechizhi yan [[Africa]]<nowiki/>n yan Eya nna relecord zugutsu.<ref>Klosok, Aleks (5 October 2021). Asisat Oshoala. How a grandmother's belief gave birth to an African soccer superstar. CNN. Archived from the original on 5 October 2021. Retrieved 6 November 2021.</ref><ref>Abayomi, Anita (19 July 2021). Asisat Oshoala, As long as Education is Important Sport is Also Important. theathletic.com. The Athletic. Retrieved 21 July 2021.</ref><ref>GOAL50 (2021). The best female players in the world revealed after your vote. Goal. 17 November 2021. Archived from the original on 17 November 2021. Retrieved 17 November 2021.</ref><ref>Best of Women's Football in Africa Celebrated in Egypt. Fifa. 7 January 2020. Retrieved 29 August 2021.</ref><ref>Oshoala off to China'. SuperSport. 11 February 2017. Retrieved 11 February 2017.</ref> == Santatun == {{Reflist}} 9uvea75vwv1iu3ulgp0e71t8djninkz Kaduna Golf Club 0 932 30391 26177 2026-04-16T10:28:52Z Jameel35 98 30391 wikitext text/x-wiki Enan bolu golf [[Kaduna North|Kaduna]] dagan (1921), Enan bolu golf wun yi chi Kaduna, kin Kaduna bo. Enan bolu club ga yi enan club kakancha chi kin keni no chi de eza sunsun 750, wun de golf che ba nan de epe "0.9km" Be efo korina 18 nyin, nan la wun'a zhe enan golf nan wanchin gan Kin [[Nigeria Police Force|Nigeria'o]] nan. Chairman board of Trustees nyan enan bolu golf Kaduna yi za chinwanchi Etsu Birnin Gwari Alhaji Zubairu Maigwari. == Santatun == thycqnb91gmpi6o6drgoihy0vsv0acg Assam 0 1715 30378 25639 2026-04-15T15:38:35Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30378 wikitext text/x-wiki '''Assam''' e tashi kin India, E be yikpa lo east na [[India]]. Assam e jina ebo e be zhi wuse wuse, E be guma zhi ebo e be ebo India. Kuchin Assam e Dispur, E be jina ebo e be esin: Hindu, Islam, Be Christianity. Assam e tashi India Ebo zhi ezi: Assamese, Bodo, Bengali, be ebo zhi ebo e be. == Adatu wo Assam == * '''Kuchin:''' Dispur * '''E tashi:''' East India * '''Lapa eya:''' ~35 million * '''Esin:''' Hindu, Islam, Christian * '''Ezi:''' Assamese, Bodo, Bengali * '''Owo:''' Indian Rupee (₹) == Santatun == [[Ekpo:India]] lu0i22nlnyl3j5h9g2cezg2mt7jxf7p Article One of the United States Constitution 0 1955 30374 28429 2026-04-15T15:33:10Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30374 wikitext text/x-wiki '''Article One nyan kundi''' doka kin United States la gwalagi legislative arms nyan gominati Etizogi nyan United States Congress chichi. Dan Article One bo, Congress yi gwala guba nan de House of Representative be Senate nan. 73 article One ya Congress dama gan wun wugwa kagbo toh egwa dan ya doka nan zhi goyin cha la kagbo wuncin gboka nan. Article One ga zhe ya dama nyan Eko nan zhi kagbo ga ye be toh kike nan Ebe Egwa kan ya lulo kagbo nan gangan nan. == Santatun == 9tccao8z8jyv7seoxbuy3ltf892q3q7 University of King's College 0 2203 30390 29044 2026-04-16T10:26:48Z Jameel35 98 30390 wikitext text/x-wiki '''Makanta legenlege King's College''', makanta legenlege art nan chi Halifax, Nova Scotia nan ah tu eya (1789), nan wun yi'o, makanta legenlege nan jinfo gan kin Canada'o nan, chi kezhe yi makanta legenlege nan'e ta English nan jinfo gan dan Commonwealth zhenpa [[United Kingdom]] bo. Makanta wuncin de ciwan ya Foundation Year Program (FYP), curriculum nyan undergraduate nan ah tswa ebo wiwa kpikpe nan'e be eti nan nyan payin toh gbani, mini daka wuncinko toh shaura wangi shi. == Santatun == pbnljuq97xqdhyg84ixro23io1xyz47 Nepal 0 2353 30381 30372 2026-04-15T18:37:03Z Jameel35 98 30381 wikitext text/x-wiki Nepal, Federal Democratic Republic of Nepal, yi landlocked country chi South Asia bo. Wun chi Himalayas'o, ama wun kezhe de eba zhi dan Indo-Gangetic Plain'o. Wun de gangani be Tibet Autonomous Region Of China north'o, toh India South, East toh west'o, wun chi kezhe gan Bangladesh be Siliguri Corridor'e, gani be Bhutan nyin Indian state of Sikkim. Nepal de diverse geography, ah be fertile plains,pati nyan ego zhi, ah be gutota mini pati guwo nan zhi wancin gan yizhe'o nan, ah be mount Everest, nan de highest peak level above sea level yizhe kpata'o nan. Kathmandu ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. Nepal yi multi-ethinic,multi-lingual ah be multi-cultural sovereign state,be Nepali keh ezhimi kpataki nan. pbfmun9pcjxwtx6kwe6old6p4kit0rr 30382 30381 2026-04-15T18:38:48Z Jameel35 98 30382 wikitext text/x-wiki Nepal, Federal Democratic Republic of Nepal, yi landlocked country chi South [[Asia]] bo. Wun chi Himalayas'o, ama wun kezhe de eba zhi dan Indo-Gangetic Plain'o. Wun de gangani be Tibet Autonomous Region Of China north'o, toh [[India]] South, East toh west'o, wun chi kezhe gan Bangladesh be Siliguri Corridor'e, gani be Bhutan nyin [[Indian Premier League|Indian]] state of Sikkim. Nepal de diverse geography, ah be fertile plains, pati nyan ego zhi, ah be gutota mini pati guwo nan zhi wancin gan yizhe'o nan, ah be mount Everest, nan de highest peak level above sea level yizhe kpata'o nan. Kathmandu ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. Nepal yi multi-ethinic, multi-lingual ah be multi-cultural sovereign state, be Nepali keh ezhimi kpataki nan. h8h5803g500eg65h01vpu7e77m192vd North Korea 0 2354 30379 30373 2026-04-15T18:34:02Z Jameel35 98 30379 wikitext text/x-wiki North Korea, Democratic people's Republic of Korea (DPRK), yi kin chi East Asia'o. Wunga gun ganfi nyan Korean Peninsula chi de gangani be China toh Russia north'o Yalu (Amnok) 'o ah be Tumen rivers, toh South Korea (Republic of Korea), South eba Korean Demilitarized Zone (DMZ)'o. western border nyan kin wuncin de gungun br Yellow Sea nyin, ganfin eastern border de yeji be Sea of Japan nyin. Pyongyang ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. 5c14d6rbzj1o40jvwcuek9hnq8rqb59 30380 30379 2026-04-15T18:35:14Z Jameel35 98 30380 wikitext text/x-wiki North Korea, Democratic people's Republic of Korea (DPRK), yi kin chi East Asia'o. Wunga gun ganfi nyan Korean Peninsula chi de gangani be China toh [[Russia]] north'o Yalu (Amnok) 'o ah be Tumen rivers, toh South Korea (Republic of Korea), South eba Korean Demilitarized Zone (DMZ)'o. western border nyan kin wuncin de gungun br Yellow Sea nyin, ganfin eastern border de yeji be Sea of [[Jalandhar district|Japan]] nyin. Pyongyang ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. iqevr23egvwz8390z5egjs8bx13huad Oman 0 2355 30383 2026-04-16T04:58:24Z 787IYO 59 Created page with "Oman, Sultanate of Oman,yi kin chi south-eastern Arabian Peninsula West Asia'o. Wun de gangani kin be Saudi Arabia,the United Arab Emirates ah be Yemen. Coastline nyan Oman zhe ye wu Arabian Sea Southeast be Gulf of Oman northeast'o. The exclaves of the Masha be Musandam nyin de mimagoba United Arab Emirates land border zhi'o, gancin coastal boundary nyan Musandam de emigun be strait of Hormuz be Gulf of Oman nyin. Wun de eza sunsun 5.46 million be epe kin 315,331 Km2(12..." 30383 wikitext text/x-wiki Oman, Sultanate of Oman,yi kin chi south-eastern Arabian Peninsula West Asia'o. Wun de gangani kin be Saudi Arabia,the United Arab Emirates ah be Yemen. Coastline nyan Oman zhe ye wu Arabian Sea Southeast be Gulf of Oman northeast'o. The exclaves of the Masha be Musandam nyin de mimagoba United Arab Emirates land border zhi'o, gancin coastal boundary nyan Musandam de emigun be strait of Hormuz be Gulf of Oman nyin. Wun de eza sunsun 5.46 million be epe kin 315,331 Km2(121,750 sq mi). Muscat ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. 7ti40xcgx09wmkv3lwicjnq78mf4fvd 30388 30383 2026-04-16T08:56:02Z VisionHer 943 30388 wikitext text/x-wiki Oman, Sultanate of Oman,yi kin chi south-eastern Arabian Peninsula West Asia'o. Wun de gangani kin be Saudi Arabia,the United Arab Emirates ah be Yemen. Coastline nyan Oman zhe ye wu Arabian Sea Southeast be Gulf of Oman northeast'o. The exclaves of the Masha be Musandam nyin de mimagoba United Arab Emirates land border zhi'o, gancin coastal boundary nyan Musandam de emigun be strait of Hormuz be Gulf of Oman nyin. Wun de eza sunsun 5.46 million be epe kin 315,331 Km2(121,750 sq mi). Muscat ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. == Santatun == hbx3iugbrynw1vgi35moiakiajftuxp 30389 30388 2026-04-16T10:24:47Z Jameel35 98 30389 wikitext text/x-wiki Oman, Sultanate of Oman, yi kin chi south-eastern Arabian Peninsula West Asia'o. Wun de gangani kin be [[Saudi Arabia]], the United Arab Emirates ah be [[Yelena Shubina|Yemen]]. Coastline nyan Oman zhe ye wu Arabian Sea Southeast be Gulf of Oman northeast'o. The exclaves of the Masha be Musandam nyin de mimagoba United Arab Emirates land border zhi'o, gancin coastal boundary nyan Musandam de emigun be strait of Hormuz be Gulf of Oman nyin. Wun de eza sunsun 5.46 million be epe kin 315,331 Km2 (121,750 sq mi). Muscat ga yi ezhiti toh ezhiko nan wancin gan nan. == Santatun == iv79um1q90lsr5w215hqmimkgt32cye