Wikiccionari
ocwiktionary
https://oc.wiktionary.org/wiki/Wikiccionari:Pagina_d%27acu%C3%A8lh
MediaWiki 1.46.0-wmf.23
case-sensitive
Mèdia
Especial
Discutir
Utilizaire
Discussion Utilizaire
Wikiccionari
Discussion Wikiccionari
Fichièr
Discussion Fichièr
MediaWiki
Discussion MediaWiki
Modèl
Discussion Modèl
Ajuda
Discussion Ajuda
Categoria
Discussion Categoria
Annèxa
Discussion Annèxa
TimedText
TimedText talk
Mòdul
Mòdul Discussió
Event
Event talk
castèl
0
3119
416400
416310
2026-04-11T08:40:58Z
Jiròni
36
416400
wikitext
text/x-wiki
{{veire|castel|castèl}}
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Del latin ''castĕllum'', forma diminutiva de ''castrum''.
{{-pron-}}
{{pron|kasˈtɛl|oc}}
Lengadocian : escotar « castèl » [[Fichièr:LL-Q942602-Davidgrosclaude-castèl.wav]]
{{-sil-}}
'''cas | tèl''' (2)
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian|n|castèl|castèls|kasˈtɛl|kasˈtɛls}}
'''castèl''' {{m}} {{leng}}
[[image:Château Comtal de Carcassonne.jpg|vinheta|Lo '''Castèl''' comtal de Carcassonna.]]
[[image:Château de Rastignac.JPG|vinheta|Lo '''Castèl''' de Rastinhac (Perigòrd), modèl probable de l'Ostal Blanc (White House) de Washington als Estats Units.]]
# Edifici fortificat generalament situat sus un [[puèg]].
#*''Aquel '''castèl''' a quatre foncions :
#:''-es la residéncia del senhor,
#:''-assegura la defensa naturala o passiva,
#:''-es lo centre de la vida economica,
#:''-es lo simbòl de la vida
#::«L'arquitectura» ''(Miquèu Gonin)
# [[Fortalesa]].
# Ostal bèl senhoral: [[palais]]
#* ''Un senhor de la Vaunaja, en se retirant un ser a son '''castèl''', ausiguèt, a dis cents passes davant el, un òme que s’escanava en cantant, e en repetissent a tot moment, « La bona aventura ! ve ! la bona aventura ». '' ([[w:Joan Baptista Fabre|Joan Baptista Fabre]], ''[[w:Istòria de Joan-l’an-pres|Istòria de Joan-l’an-pres]]'', adaptacion a la grafia classica per Patric Sauzet, 1988, CRDP Montpelhièr)
{{-var-}}
*[[castèu]] ''(provençal)''
*[[castèth]] ''(gascon)''
*[[chastèl]] ''(auvernhat)''
*[[chasteu]] ''(lemosin)''
*[[chastèu]] ''(vivaroalpenc)''
{{-drv-}}
*[[castelan]]
*[[castelaniá]]
*[[castelar]]
*[[castelàs]]
*[[castelejar]]
*[[castelet]]
{{-revi-}}
{{Reviradas||
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Burg}} {{f}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}}
* {{azv1}}: {{trad|az|qala}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|gaztelu}}
* {{brv1}}: {{trad|br|kastell}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|castell}}
* {{csv1}}: {{trad|cs|hrad}}
* {{dav1}}: {{trad|da|slot}}
* {{skv1}}: {{trad|sk|hrad}}
* {{slv1}}: {{trad|sl|grad}}
* {{esv1}}: {{trad|es|castillo}}
* {{eov1}}: {{trad|eo|kastelo}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château}}
* {{frpv1}}: {{trad|frp|châtél}}
* {{elv1}}: {{trad|el|κάστρο}} {{n}}
* {{isv1}}: {{trad|is|kastali}}
* {{itv1}}: {{trad|it|castello}}
* {{ltv1}}: {{trad|lt|pilis}}
* {{nlv1}}: {{trad|nl|kasteel}}, {{trad|nl|burcht}}
* {{huv1}}: {{trad|hu|vár}}
* {{plv1}}: {{trad|pl|zamek}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|castelo}}
* {{rov1}}: {{trad|ro|castel}}
* {{ruv1}}: {{trad|ru|замок}}
* {{scnv1}}: {{trad|scn|casteddu}}
* {{svv1}}: {{trad|sv|slott}}, {{trad|sv|borg}}
* {{trv1}}: {{trad|tr|kale}}
* {{ukv1}}: {{trad|uk|замок}}
}}}}
[[Categoria:Lexic en occitan de l'arquitectura]]
[[Categoria:Lexic en occitan de l'istòria]]
bg6sh4mpvxk7xcosp14yqddyqphm2ho
fada
0
12522
416375
409960
2026-04-10T23:25:42Z
Florencedepau
2739
variantas dialectalas
416375
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
[[Imatge:SophieAndersonTakethefairfaceofWoman.jpg|220px|thumb|'''Representacion d'una fada'''. ''Pintura de Sophie Gengembre Anderson (1823-1903)'']]
{{-etim-}}
Del {{etil|la|oc}} ''fata''.
{{-pron-}}
:lengadocian {{pron|ˈfaðo̞|oc}}
:provençau {{pron|ˈfadə|oc}}
:França (Bearn) : escotar « fada » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-fada.wav]]
{{-sil-}}
'''fa | da''' (2)
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian|n|fada|fadas|ˈfaðo̞|ˈfaðo̞s}}
'''fada''' {{f}} {{auv}} {{lem}} {{leng}} {{prov}} {{viv}}
# ''(mitologia)'' Èsser [[fantastic]] representat per una [[femna]] amb de poders [[magic]]s.
#:''De la '''fada''' aquò's la demòra,''
#:''Quand de las Cevenas en fòra''
#:''çai ven trevar lo país bas,''
#:''Degús sap pas son arribada,''
#:''Coma ne'n sòrt, coma es intrada,''
#:''Se sap quand i es, adonc dau pas,''
#::(Alexandre Langlada, ''La Fada Seranela'')
{{-var-}}
*[[hada]] ''(gascon)'' (1)
*[[hata]] ''(gascon)'' (1)
{{-drv-}}
{{colomnas|nombre=3|
* [[enfadar]]
** [[enfadat]]
* [[enfadir]]
** [[enfadit]]
*[[fadar]]
** [[fadat]]
* [[fadarèla]]
* [[fadariá]]
}}
{{-revi-}}
{{(}}
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Fee}}
* {{env1}}: {{trad|en|fairy}}
* {{astv1}}: {{trad|ast|fada}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fada}}, {{trad|ca|dona d'aigua}}
* {{esv1}}: {{trad|es|hada}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fée}}
* {{elv1}}: {{trad|el|νεράιδα}}
* {{gdv1}}: {{trad|gd|bean-shìdh}}
* {{gav1}}: {{trad|ga|bean sí}}
* {{glv1}}: {{trad|gl|fada}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fata}}
* {{lldv1}}: {{trad|lld|fata}}
* {{nlv1}}: {{trad|nl|fee}}
* {{huv1}}: {{trad|hu|tündér}}
* {{fav1}}: {{trad|fa|پری}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fada}}
* {{rov1}}: {{trad|ro|zână}}
}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''fada'''
# ''femenin singular de'' [[fad]] / [[fade]] / [[fat]]
[[Categoria:Lexic en occitan de la mitologia]]
{{=ast=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|ast}} ''fata''.
{{-pron-}}
{{pron||ast}}
{{-nom-|ast}}
'''fada''' {{f}}
# [[fada#oc|Fada]].
[[Categoria:Lexic en asturian de la mitologia]]
{{=ca=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|ca}} ''fata''.
{{-pron-}}
{{pron|ˈfaðə|ca}}
Espanha (Manresa) : escotar « fada » [[Fichièr:LL-Q7026 (cat)-Unjoanqualsevol-fada.wav]]
{{-nom-|ca}}
{{Declinason|n|fada|fades|ˈfaðə|ˈfaðəs}}
'''fada''' {{f}}
# [[fada#oc|Fada]].
[[Categoria:Lexic en catalan de la mitologia]]
{{=fr=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|oc|fr|fadat}}
{{-pron-}}
: {{pron|fada|fr}}
{{-sil-}}
'''fa | da''' (2)
{{-nomadj-|oc}}
{{Declinason|adj|fada|fadade|fadas|fadade|fada|fadad(ə)|fada|fadad(ə)}}
'''fada'''
# ''(Regionalisme, Occitània)'' [[fadat|Fadat]]
{{-flex-verb-|oc}}
'''fada'''
#''Tresena persona del singular del passat simple de'' [[fader]].
{{=gl=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|gl}} ''fata''.
{{-pron-}}
{{pron||gl}}
{{-nom-|gl}}
'''fada''' {{f}}
# [[fada#oc|Fada]].
[[Categoria:Lexic en galèc de la mitologia]]
{{=pt=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|pt}} ''fata''.
{{-pron-}}
{{pron|ˈfa.ðɐ|pt}} (Portugal), {{pron|ˈfa.da|pt}}, {{pron|ˈfa.dɐ|oc}} ''(Brasil)''
Estats Units d'America : escotar « fada » [[Fichièr:LL-Q5146 (por)-Nelson Ricardo 2500-fada.wav]]
{{-nom-|pt}}
'''fada''' {{f}}
# [[fada#oc|Fada]].
[[Categoria:Lexic en portugués de la mitologia]]
[[ca:fada]]
[[chr:fada]]
[[el:fada]]
[[en:fada]]
[[eo:fada]]
[[es:fada]]
[[et:fada]]
[[fr:fada]]
[[hu:fada]]
[[io:fada]]
[[ja:fada]]
[[ko:fada]]
[[ky:fada]]
[[li:fada]]
[[mg:fada]]
[[mn:fada]]
[[pl:fada]]
[[pt:fada]]
[[ru:fada]]
[[tg:fada]]
[[tr:fada]]
[[uz:fada]]
[[zh:fada]]
2aqe3xrfv7cjqgyyc9ewki7eidwamb6
hada
0
13058
416369
357526
2026-04-10T23:02:27Z
Florencedepau
2739
precisions divèrsas
416369
wikitext
text/x-wiki
[[Imatge:Falero Luis Ricardo Lily Fairy 1888.jpg|180px|thumb|'''Representacion d'ua hada'''. ''Pintura de Luis Ricardo Falero (1851-1896)'']]
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Deu {{etil|la|oc}} ''[[fata]]''.
{{-pron-|oc}}
{{pron|ˈhaðo|oc}} / {{pron|ˈhaðə|oc}}
França (Bearn) - Gascon : escotar « hada » [[Fichièr:LL-Q35735-Davidgrosclaude-hada.wav]]
{{-sil-}}
'''ha | da''' (2)
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|hada|hadas|ˈhaðo|ˈhaðos}}
'''hada''' {{f}} {{gasc}}
# ''Mit.'' Èste fantastic representat per ua hemna dab poders magics.
{{-drv-}}
* [[haderia]]
* [[hadiu]]
* [[hadeta]]
* [[hadòta]]
{{-var-}}
*[[fada#oc|fada]] ''(auvernhat)'' ''(lemosin)'' ''(lengadocian)'' ''(provençau)'' ''(vivaroalpenc)''
*[[hata#oc|hata]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Fee}} {{f}}
* {{env1}}: {{trad|en|fairy}}
* {{astv1}}: {{trad|ast|fada}} {{f}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fada}}, {{trad|ca|dona d'aigua}}
* {{esv1}}: {{trad|es|hada}} {{f}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fée}} {{f}}
* {{elv1}}: {{trad|el|νεράιδα}} {{f}}
* {{gdv1}}: {{trad|gd|bean-shìdh}} {{f}}
{{-}}
* {{gav1}}: {{trad|ga|bean sí}} {{f}}
* {{glv1}}: {{trad|gl|fada}} {{f}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fata}} {{f}}
* {{lldv1}}: {{trad|lld|fata}} {{f}}
* {{nlv1}}: {{trad|nl|fee}}
* {{huv1}}: {{trad|hu|tündér}}
* {{fav1}}: {{trad|fa|پری}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fada}} {{f}}
* {{rov1}}: {{trad|ro|zână}} {{f}}
{{)}}
[[Categoria:Lexic en occitan de la mitologia]]
{{=es=}}
{{-etim-}}
Deu {{etil|la|es}} ''fata''.
{{-pron-}}
{{pron|ˈaða|es}}
escotar « hada » [[Fichièr:LL-Q1321 (spa)-Marreromarco-hada.wav]]
{{-nom-|es}}
{{Declinason|n|hada|hadas|ˈaða|ˈaðas}}
'''hada''' {{f}}
# [[hada#oc|Hada]].
[[Categoria:Lexic en espanhòl de la mitologia]]
[[de:hada]]
[[en:hada]]
[[eo:hada]]
[[es:hada]]
[[fi:hada]]
[[fr:hada]]
[[hu:hada]]
[[io:hada]]
[[ko:hada]]
[[ky:hada]]
[[nl:hada]]
[[no:hada]]
[[pl:hada]]
[[tr:hada]]
[[zh:hada]]
jcndvvfxsgn1cr7zucqddsjehltkaf4
forniga
0
40813
416386
302871
2026-04-11T00:26:09Z
Florencedepau
2739
tablèu declinason
416386
wikitext
text/x-wiki
[[Imatge:Meat eater ant feeding on honey02.jpg|thumb|250px|'''Forniga''']]
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|oc}} ''formīca''.
{{-pron-}}
{{pron|furˈnigo|oc}}
{{-sil-}}
'''for | ni | ga'''
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|nom|forniga|fornigas|furˈnigo}}
'''forniga''' {{f}} {{prov}}
# ''Entom.'' [[insècte#oc|Insècte]] social de la familha dels Formicidae que viu en [[comunitat]].
{{-var-}}
*[[formiga]]
*[[fermic]] ''(lemosin)''
*[[formija]] ''(vivaroaupenc)''
*[[furmit]] ''(vivaroaupenc)''
*[[fromiga]]
*[[ahromiga]] ''(gascon)''
*[[hormic]] ''(gascon)''
*[[hormiga]] ''(gascon)''
{{-drv-}}
* [[forniguier]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Ameise}} {{f}}
* {{env1}}: {{trad|en|ant}}
* {{brv1}}: {{trad|br|merien}}
* {{bgv1}}: {{trad|bg|мравка}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|formiga}} {{f}}
* {{csv1}}: {{trad|cs|mravenec}}
* {{dav1}}: {{trad|da|myre}}
* {{skv1}}: {{trad|sk|mravec}}
* {{slv1}}: {{trad|sl|mravlja}}
* {{eov1}}: {{trad|eo|formiko}}
* {{esv1}}: {{trad|es|hormiga}} {{f}}
* {{etv1}}: {{trad|et|sipelgas}}
* {{fiv1}}: {{trad|fi|muurahainen}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fourmi}} {{f}}
* {{glv1}}: {{trad|gl|formiga}} {{f}}
{{-}}
* {{elv1}}: {{trad|el|μυρμήγκι}}
* {{isv1}}: {{trad|is|maur}}
* {{itv1}}: {{trad|it|formica}} {{f}}
* {{jav1}}: {{trad|ja|蟻}}
* {{ltv1}}: {{trad|lt|skruzdėlė}}
* {{ruq}}: {{trad|ruq|furnigă}} {{f}}
* {{nlv1}}: {{trad|nl|mier}}
* {{nov1}}: {{trad|no|maur}}
* {{huv1}}: {{trad|hu|hangya}}
* {{plv1}}: {{trad|pl|mrówka}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|formiga}}
* {{rov1}}: {{trad|ro|furnică}}
* {{svv1}}: {{trad|sv|myra}}
* {{trv1}}: {{trad|tr|karınca}}
* {{ukv1}}: {{trad|uk|мураха}} {{f}}
{{)}}
[[Categoria:Insèctes en occitan]]
23zb7x5s2xkzwg9v8gj3yi4p3a8rz5k
fadas
0
42332
416376
274346
2026-04-10T23:27:11Z
Florencedepau
2739
variantas dialectalas
416376
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-pron-}}
{{pron|ˈfaðos|oc}} ''(lengadocian)'', {{pron|ˈfaðo|oc}} ''(provençau)''
{{-flex-nom-|oc}}
'''fadas''' {{f}} ''{{auv}} {{lem}} {{leng}} {{prov}} {{viv}}
# ''Plural de'' [[fada#oc|fada]].
[[el:fadas]]
[[en:fadas]]
[[eo:fadas]]
[[fr:fadas]]
[[ja:fadas]]
[[ko:fadas]]
[[li:fadas]]
[[mg:fadas]]
n1g6uepy83kswxgmuoxmxuh0i801lyi
hadas
0
42333
416370
269537
2026-04-10T23:05:11Z
Florencedepau
2739
prononciacion
416370
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-pron-}}
{{pron|ˈhaðos|oc}} / {{pron|ˈhaðəs|oc}}
{{-flex-nom-|oc}}
'''hadas''' {{f}} {{gasc}}
# ''Plurau de'' [[hada#oc|hada]].
{{=es=}}
{{-pron-}}
{{pron|ˈaðas|es}}
{{-flex-nom-|es}}
'''hadas''' {{f}}
# ''Plurau de'' [[hada#es|hada]].
[[br:hadas]]
[[en:hadas]]
[[es:hadas]]
[[id:hadas]]
[[nl:hadas]]
[[zh:hadas]]
r7ajt3mnu5bewqfrl51qxo8b8emwasq
hai
0
60931
416385
373975
2026-04-11T00:20:30Z
Florencedepau
2739
veire tanben
416385
wikitext
text/x-wiki
{{veire|haï}}
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Deu {{etil|la|oc}} ''fagus''.
{{-pron-}}
{{pron|haj|oc}}
França (Bearn) - Gascon : escotar « hai » [[Fichièr:LL-Q35735-Davidgrosclaude-hai.wav]]
{{-sil-}}
'''hai''' (1)
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=gascon|hai|hais|haj|hajs}}
'''hai''' {{m}} {{gasc}}
# Espècia d'arbe deu genre ''fagus'' de la familha ''Fagaceae'' de huelhas caducas ovaus, dab ua rusca lissa gris clar.
#* ''La seuva qu'ei constitiuida de '''hais''' e de castanhèrs.
{{-var-(gasc)}}
*[[fau]]
*[[fag]]
*[[hau]] ''(gascon)''
*[[hac]] ''(gascon)''
*[[havora]] ''(gascon)''
*[[hajòla]] ''(gascon)''
*[[faja]] ''(bas lemosin)''
*[[fajan]] ''(bas lemosin)''
*[[faiard]] ''(provençal), (naut lemosin)''
*[[faian]] ''(naut lemosin)''
*[[faiòla]] ''(vivaroalpenc)''
{{-rev-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Buche}} {{f}}
* {{env1}}: {{trad|en|beech}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|pago}}
* {{bgv1}}: {{trad|bg|бук}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|faig}} {{m}}
* {{csv1}}: {{trad|cs|buk}}
* {{dav1}}: {{trad|da|bøg}}
* {{slv1}}: {{trad|sl|bukev}}
* {{esv1}}: {{trad|es|haya}} {{m}}
* {{etv1}}: {{trad|et|pöök}}
* {{fiv1}}: {{trad|fi|pyökki}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|hêtre}} {{m}}
* {{frpv1}}: {{trad|frp|fo}} {{m}}
{{-}}
* {{gdv1}}: {{trad|gd|faidhbhile}}
* {{isv1}}: {{trad|is|beyki}}
* {{itv1}}: {{trad|it|faggio}} {{m}}
* {{nlv1}}: {{trad|nl|beuk}}
* {{nov1}}: {{trad|no|bøk}}
* {{plv1}}: {{trad|pl|buk}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|faia}} {{f}}, {{trad|pt|fago}} {{m}}
* {{rov1}}: {{trad|ro|fag}}
* {{hsbv1}}: {{trad|hsb|buk}} {{m}}
* {{scnv1}}: {{trad|scn|fagu}} {{m}}
* {{trv1}}: {{trad|tr|kayın}}
* {{ukv1}}:{{trad|uk|бук}}
{{)}}
[[Categoria:Arbres en occitan]]
{{=it=}}
{{-pron-}}
{{pron|aj|oc}}
Itàlia (Monopoli) : escotar « hai » [[Fichièr:LL-Q652 (ita)-XANA000-hai.wav]]
{{-flex-verb-|it}}
'''hai'''
#''Segonda persona del singular al present de l'indicatiu de'' [[avere#it|avere]].
sd5u624y8kp7a4078yx6g6njf2zhndq
fortificar
0
85585
416390
380307
2026-04-11T08:07:39Z
Jiròni
36
416390
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|oc|mot=fortificare}}.
{{-pron-|oc}}
: lengadocian, gascon {{pron|fuɾtifiˈka|oc}}
: provençau {{pron|fuʀtifiˈka|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ti|fi|car}}
{{-verb-|oc}}
'''fortificar'''
# Far venir [[fòrt]], mai fòrt, [[vigorós]], mai vigorós.
#* ''L’exercici '''fortifica''' lo còrs.''
# ''(figurat)'' Far [[perdurar]], [[assegurar]].
#*''Lo temps '''fortifica''' l’amistat.
# ''(militar)'' [[dotar|Dotar]] un [[castèl]], una [[plaça]], una [[vila]] de [[defensa]].
'''se fortificar'''
# Venir [[fòrt]], mai fòrt, [[vigorós]], mai vigorós.
{{-drv-}}
* [[fortificacion]]
{{-sin-}}
*[[afortir]]
*[[enfortir]]
per una vila, ...
*[[cinturar]]
*[[embarrar]] / [[embarrir]]
{{-par-}}
*[[fortificant]]
*[[fòrt]]
*[[fortificacion]]
{{-loc-}}
*[[airal fortificat]]
{{-revi-}}
{{Reviradas|Far venir mai fòrt|
* {{dev1}}: {{trad|de|stärken}}, {{trad|de|stählen}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortify}}, {{trad|en|strengthen}}
* {{euv1}}:
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortificar}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortificar}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fortifier}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortificare}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortificar}}
}}
{{Reviradas|Far persistir, assegurar|
* {{dev1}}: {{trad|de|bestärken}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortify}}, {{trad|en|strengthen}}
* {{euv1}}:
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortificar}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortificar}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fortifier}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortificare}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortificar}}
}}
{{Reviradas|Bastir de defensas|
* {{dev1}}: {{trad|de|verstärken}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortify}}
* {{euv1}}:
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortificar}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortificar}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fortifier}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortificare}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortificar}}
}}
{{=ca=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|ca|mot=fortificare}}.
{{-pron-|ca}}
: Oriental: {{pron|furtifiˈka|ca}}
:Occidental: nord-occidental {{pron|foɾtifiˈka|ca}}, valencian {{pron|foɾtifiˈkaɾ|ca}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ti|fi|car}}
{{-verb-|ca}}
'''fortificar'''
# {{trad|oc|fortificar}}
{{=es=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|es|mot=fortificare}}.
{{-pron-|es}}
: {{pron|foɾtifiˈkaɾ|es}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ti|fi|car}}
{{-verb-|es}}
'''fortificar'''
# {{trad|oc|fortificar}}
{{=pt=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|pt|mot=fortificare}}.
{{-pron-|pt}}
: Portugal {{pron|foɾtifiˈkaɾ|pt}}
: Brasil {{pron|fohtʃifiˈkaɾ|pt}}, {{pron|foɾtʃifiˈka|pt}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ti|fi|car}}
{{-verb-|pt}}
'''fortificar'''
# {{trad|oc|fortificar}}
9sdo4cima1j82bdd2jlnxo8xdwtlchs
castelar
0
92818
416401
416308
2026-04-11T08:43:05Z
Jiròni
36
416401
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
De [[castèl]] amb lo sufix «-ar».
{{-pron-}}
:verb
::{{pron|kasteˈla|oc}}
:nom
::lengadocian, gascon {{pron|kasteˈlaɾ|oc}}
::provençau {{pron|kasteˈlaʀ|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|cas|te|lar}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian, gascon|n|castelar|castelars|kasteˈlaɾ|kasteˈlaɾs}}
'''castelar''' {{m}}
# [[castèl|Castèl]] fortificat.
#*''Lo burèu, que vos i recebi encuei es ma tuta e quasi mon '''castelar'''. ''«Embolh a Malamosca»'', (Romieg Jumèu)''
# Castèl grand: [[castelàs]]
#*''Lèu lo batèu foguèt al nivèl del '''castelar''' de Sant-Sulpici. ''«Fotuda planeta !»'', (Sèrgi Viaule).''
{{-sin-}}
*[[castèl]]
*[[castelàs]]
*[[fortalesa]]
{{-var-}}
*[[casteràs]] (gascon)
{{-revi-}}
{{Reviradas|Castèl fortificat|
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Burg}}, {{trad|de|Wehrburg}}, {{trad|de|Festungsburg}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}}, {{trad|en|fortress}}, {{trad|en|stronghold}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|castell}}, {{trad|ca|castell fortificat}}
* {{esv1}}: {{trad|es|castillo fortificado}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|castello}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|castelo fortificado}}
}}}}
{{-verb-|oc}}
'''castelar'''
# Montar las defensas d'un [[castèl]].
#*''L'art d'encastelar ( o de '''castelar''', o de fortificar) va ensajar de donar l'avantatge a la defensa. ''«L'arquitectura»'', (Miquèu Gonin).''
# Anar de castèl en castèl, frequentar los castèls.
# Quilhar coma un castèl.
{{-sin-}}
*[[castelejar]]
*[[encastelar]]
*[[fortificar]]
{{-revi-}}
{{Reviradas|fortificar|
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|befestigen}}, {{trad|de|verstärken}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortify}}, {{trad|en|strengthen defenses}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortificar}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortificar}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fortifier}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortificare}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortificar}}
}}}}
rbmkj30lkutd4k7wg8c5dd8wfwyhyf6
416402
416401
2026-04-11T08:45:08Z
Jiròni
36
416402
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
De [[castèl]] amb lo sufix «-ar».
{{-pron-}}
:verb
::{{pron|kasteˈla|oc}}
:nom
::lengadocian, gascon {{pron|kasteˈlaɾ|oc}}
::provençau {{pron|kasteˈlaʀ|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|cas|te|lar}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian, gascon|n|castelar|castelars|kasteˈlaɾ|kasteˈlaɾs}}
'''castelar''' {{m}}
# [[castèl|Castèl]] fortificat.
#*''Lo burèu, que vos i recebi encuei es ma tuta e quasi mon '''castelar'''. ''«Embolh a Malamosca»'', (Romieg Jumèu)''
# Castèl grand: [[castelàs]]
#*''Lèu lo batèu foguèt al nivèl del '''castelar''' de Sant-Sulpici. ''«Fotuda planeta !»'', (Sèrgi Viaule).''
{{-sin-}}
*[[castèl]]
*[[castelàs]]
*[[fortalesa]]
{{-revi-}}
{{Reviradas|Castèl fortificat|
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Burg}}, {{trad|de|Wehrburg}}, {{trad|de|Festungsburg}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}}, {{trad|en|fortress}}, {{trad|en|stronghold}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|castell}}, {{trad|ca|castell fortificat}}
* {{esv1}}: {{trad|es|castillo fortificado}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|castello}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|castelo fortificado}}
}}}}
{{-verb-|oc}}
'''castelar'''
# Montar las defensas d'un [[castèl]].
#*''L'art d'encastelar ( o de '''castelar''', o de fortificar) va ensajar de donar l'avantatge a la defensa. ''«L'arquitectura»'', (Miquèu Gonin).''
# Anar de castèl en castèl, frequentar los castèls.
# Quilhar coma un castèl.
{{-sin-}}
*[[castelejar]]
*[[encastelar]]
*[[fortificar]]
{{-revi-}}
{{Reviradas|fortificar|
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|befestigen}}, {{trad|de|verstärken}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortify}}, {{trad|en|strengthen defenses}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortificar}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortificar}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fortifier}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortificare}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortificar}}
}}}}
saarqtbbyctp4ilhn2b60qfx9o82366
fortalessa
0
92819
416393
416338
2026-04-11T08:10:17Z
Jiròni
36
416393
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|oc}} medieval ''fortalicia''
{{-pron-}}
:lengadocian, gascon {{pron|fuɾtaˈleso̞|oc}}
:provençau {{pron|fuɾtaˈlesə|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ta|le|ssa}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian, gascon|n|fortalessa|fortalessas|fuɾtaˈleso̞|fuɾtaˈleso̞s}}
'''fortalessa''' {{f}} {{leng}} {{prov}} {{gasc}}
# Airal [[castelar|castelat]] o vila [[fortificat|fortificada]].
#*''Lo nòstre ostal amb la cort tota embarrada dins las bastissas es nòstra '''fortalessa''' e de pervesions n'i a per téner un sièti. ''«Lo libre de Catòia»'', ([[[w:Joan Bodon|Joan Bodon]])''
# [[preson|Preson]] militara.
{{-var-}}
*[[fortalesa]] (lengadocian, lemosin)
*[[hortalessa]] (gascon)
*[[fortaressa]] (lemosin)
{{-sin-}}
*[[fortalici]] / [[fortalícia]]
*[[casteràs]] (gascon)
* [[chastelassa]] (lemosin)
{{-revi-}}
{{Reviradas||
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Festung}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortress}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|gotorleku}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortalesa}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortaleza}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortezza}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortaleza}}
}}}}
s0xgh1uxkhx0q9dimbeqh7mtrbpns5y
416394
416393
2026-04-11T08:16:22Z
Jiròni
36
416394
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
Del {{etil|la|oc}} medieval ''fortalicia''
{{-pron-}}
:lengadocian, gascon {{pron|fuɾtaˈleso̞|oc}}
:provençau {{pron|fuɾtaˈlesə|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|for|ta|le|ssa}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|dialècte=lengadocian, gascon|n|fortalessa|fortalessas|fuɾtaˈleso̞|fuɾtaˈleso̞s}}
'''fortalessa''' {{f}} {{leng}} {{prov}} {{gasc}}
# Airal [[castelar|castelat]] o vila [[fortificat|fortificada]].
#*''Lo nòstre ostal amb la cort tota embarrada dins las bastissas es nòstra '''fortalessa''' e de pervesions n'i a per téner un sièti. ''«Lo libre de Catòia»'', ([[w:Joan Bodon|Joan Bodon]])''
# [[preson|Preson]] militara.
{{-var-}}
*[[fortalesa]] (lengadocian, lemosin)
*[[hortalessa]] (gascon)
*[[fortaressa]] (lemosin)
{{-sin-}}
*[[fortalici]] / [[fortalícia]]
*[[casteràs]] (gascon)
* [[chastelassa]] (lemosin)
{{-revi-}}
{{Reviradas||
{{colomnas|nombre=2|
* {{dev1}}: {{trad|de|Festung}}
* {{env1}}: {{trad|en|fortress}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|gotorleku}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|fortalesa}}
* {{esv1}}: {{trad|es|fortaleza}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
* {{itv1}}: {{trad|it|fortezza}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|fortaleza}}
}}}}
so5pwtnfxrlm9uyr6p90syo5j0gmkrz
gardian
0
92832
416354
416353
2026-04-10T12:31:51Z
Ricou31
591
416354
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|ˈgaɾðja|oc}}
:provençau {{pron|ˈgaʀdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|gardian|gardiana|gardians|gardianas|ˈgaɾðja|ˈgaɾðjano̞|ˈgaɾðjas|ˈgaɾðjano̞s}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|gardian|gardians|ˈgaɾðja|ˈgaɾðjas}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' Lo que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
pjxay9jl2t7c6jprmdfp017ssfdaz9p
416355
416354
2026-04-10T12:39:19Z
Ricou31
591
416355
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' Lo que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
51rd9xawg6056921ixejj68zrsr08oj
416358
416355
2026-04-10T14:07:16Z
Ricou31
591
416358
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-drv-}}
*[[gardianat]]
*[[gardianatge]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' Lo que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
efmgg09dlpvpwtaht1kr9va5si666bs
416360
416358
2026-04-10T14:34:17Z
Ricou31
591
416360
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-drv-}}
*[[gardianat]]
*[[gardianatge]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' Lo que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
qn4261k3kws1qsrhp3j22rwaclpmp4a
416364
416360
2026-04-10T20:13:13Z
Jiròni
36
416364
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-drv-}}
*[[gardianat]]
*[[gardianatge]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(Camarga)'' Cavalièr encargat de gardar lei [[manada]]s de [[buòu]]s o de [[chivau]]s.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
77m0bvtnoay597gewu6m3nxznl5m6rc
416365
416364
2026-04-10T20:16:13Z
Jiròni
36
416365
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-drv-}}
*[[gardianat]]
*[[gardianatge]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormís]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de taures]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(Camarga)'' Cavalièr encargat de gardar lei [[manada]]s de [[buòu]]s o de [[chivau]]s.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|gardien}} (1-2-3-4); {{trad|fr|gardian}} (5)
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
agvxd372zgoal0p4485mianzac7gpzi
416366
416365
2026-04-10T20:24:26Z
Jiròni
36
416366
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðja|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjãⁿ|oc}}
:escotar « gardian » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardian.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dian}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|dialècte=lengadocian|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaɾˈðja|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjas|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|adj|dialècte=procençau|gardian|gardiana|gardians|gardianas|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə|gaʀˈdjãⁿ|gaʀˈdjanə}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}
# Que [[gardar|garda]], que [[susvelhar|susvelha]], que [[protegir|protegís]]
{{-drv-}}
*[[gardianat]]
*[[gardianatge]]
{{-exp-}}
*[[àngel gardian]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|schützend}}, {{trad|de|wachend}}
* {{env1}}: {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guardià}}, {{trad|ca|protector}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardien}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaɾˈðja|gaɾˈðjas}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardian|gardians|gaʀˈdjãⁿ}}
'''gardian''' {{leng}}, {{prov}}; {{m}}, ''(femenin: [[gardiana]])''
[[image:Un gardien du musée dormant.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de musèu endormit]]
[[image:Petit-Rhone 20181009 046.jpg|vinheta|Un '''gardian''' de buòus.]]
# Lo que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Montèt a pè los vint estatges, a cada còp que trobava una pòrta alandada, dintrava dins los burèus desertats, coma la lòtja del portièr, al plan-pè, coma la sala dels '''gardians''', al segond. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# Lo que protegís quicòm: [[protector]]
#*''En esperar lo monde que devián menar lo còrs chas Masdelbòsc, los dos '''gardians''' de la patz se boteren davant la pòrta emb la mina de los que son prestes a morir per lor dever. ''«Vautres que m'avètz tuada»'', (Joan Ganhaire)''
# Lo qu'es encargat de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
#*''Èra pas un tablèu aital que riscava de trebolar un '''gardian''' de musèu, francament. Mai que pus un '''gardian''' de musèu d'art modèrne, qualqu'un que n'a vists d'autres, e mai de tablèus qu'an l'aire de tot çò que volètz, per èstre onèste, franc de tablèus. ''«Vida e engranatges»'', (Florian Vernet)''
# ''(especialament, justícia)'' Lo qu'es comés per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(Camarga)'' Cavalièr encargat de gardar lei [[manada]]s de [[buòu]]s o de [[chivau]]s.
#*''D'aquel moment un cavalièr espeliguèt a la cima dau puog, camisa mirgalhada, fèutre negre e bralhas de '''gardian'''. ''«Lo riu d'Adriana»'', (Jaume Landièr)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächter}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|tutore}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardià}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardián}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|gardien}} (1-2-3-4); {{trad|fr|gardian}} (5)
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiano}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardião}}
{{)}}
kbpnlvopcx3whmuiq9rszu5ozwchuga
gardiana
0
92833
416356
2026-04-10T13:11:02Z
Ricou31
591
Creacion de la pagina amb « {{=oc=}} {{-etim-}} *Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.) {{-pron-|oc}} :lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}} :provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}} :escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]] {{-sil-}} {{Sillabas|gar|dia|na}} {{-nom-|oc}} {{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}} {{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|... »
416356
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' La que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinar]]a a basa de [[carn]] de [[taur]] e de [[vin]] roge.
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardienne}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
ifro8k7mj1mtsou1gvgnujv5ucu9lss
416357
416356
2026-04-10T13:12:45Z
Ricou31
591
416357
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' La que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinar|culinària]] a basa de [[carn]] de [[taur]] e de [[vin]] roge.
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardienne}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
bot0s1k3eeww4dhvqlcz1sh1fid5vtk
416359
416357
2026-04-10T14:11:45Z
Ricou31
591
416359
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' La que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinar|culinària]], [[cibet]] a basa de [[carn]] de [[taur]] e de [[vin]] roge.
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardienne}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
n9eelr3rx8lbowiqnt98ofeoiw0hnne
416362
416359
2026-04-10T16:36:42Z
Ricou31
591
416362
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(especialament, abaliment)'' La que garda de [[caval]]s o de [[taur]]es.
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinari|culinària]], [[cibet]] a basa de [[carn]] de [[taur]] e de [[vin]] roge.
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardienne}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
5dud534cgj55cyr5m4hptn5w3vlws4d
416367
416362
2026-04-10T20:33:46Z
Jiròni
36
416367
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(Camarga)'' Cavalièra que garda lei manadas de [[buòu]]s o de [[chivau]]s.
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinari|culinària]] camarguenca, qu'es una [[adòba]] de [[buòu]] au [[vin]] roge servida amb de [[ris]].
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|guardienne}}
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
94clferapxgvkmsr0fysu5y0a2ca9y5
416368
416367
2026-04-10T20:36:38Z
Jiròni
36
416368
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del germanic ''warda'' (« vigilància »), de l’indoeuropèu ''wer-'' (sens id.)
{{-pron-|oc}}
:lengadocian {{pron|gaɾˈðjano̞|oc}}
:provençau {{pron|gaʀˈdjanə|oc}}
:escotar « gardiana » [[Fichièr:LL-Q14185 (oci)-Davidgrosclaude-gardiana.wav]]
{{-sil-}}
{{Sillabas|gar|dia|na}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|dialècte=lengadocian|gardiana|gardianas|gaɾˈðjano̞|gaɾˈðjano̞s}}
{{Declinason|n|dialècte=provençau|gardiana|gardianas|gaʀˈdjanə}}
'''gardiana''' {{leng}}, {{prov}}; {{f}}, ''(masculin: [[gardian]])''
[[image:Henriette Dibon, dite Farfantello 1925.jpg|vignette|redresse|La dicha ''Farfantella'' '''gardiana''' de taures (1925)]]
[[image:Remoulins Hôtel-restaurant du Nord Gardianne de taureau de Camargue.JPG|vinheta|Una '''gardiana''']]
# La que [[gardar|garda]], [[susvelhar|susvelha]] qualqu’un o quicòm: [[garda]].
#*''Entau, donc, aviás enquera trobat lo biais de trompar la susvelhança de ta '''gardiana''', de nòstra gardiana. ''«Lo viatge aquitan»,'' (Joan Ganhaire)''
# La que protegís quicòm: [[protectora]] / [[protectritz]]
#*''Aviá a l'encòp quicòm de menaçaire e de rediculament ufanós. Sotz lo pòrge mai, una barrèira barrava l'entrada de la cort, '''gardiana''' de l’inviolabilitat del luòc. ''«Ciutats»'' (Joan Ros)''
# La qu'es encargada de vigilar per la [[conservacion]] de quicòm.
# ''(especialament, justícia)'' La qu'es comesa per justícia per gardar de mòbles [[sasir|sasits]], de sagèls, etc.
# ''(Camarga)'' Cavalièra que garda lei manadas de [[buòu]]s o de [[chivau]]s.
# ''(Cosina)'' Especialitat [[culinari|culinària]] camarguenca, qu'es una [[adòba]] de [[buòu]] au [[vin]] roge servida amb de [[ris]].
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|Wächterin}}
* {{env1}}: {{trad|en|guard}}, {{trad|en|guardian}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|guàrdia}}, {{trad|ca|guardiana}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|guardiána}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|gardienne}} (1-2-3-4); {{trad|fr|gardiane}} (5-6)
* {{itv1}}: {{trad|it|guardiana}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|guardiana}}
{{)}}
{{-flex-adj-|oc}}
'''gardiana'''
# ''femenin singular de'' [[gardian]]
7m1za0a3c4zkq28ehfsj4bbx7vgq3t1
culinari
0
92834
416361
2026-04-10T16:36:03Z
Ricou31
591
Creacion de la pagina amb « {{=oc=}} {{-etim-}} *Del {{etil|la|oc|mot=culinarius|sens=de cosina}}, de ''[[culina]]'', «[[cosina]]» {{-pron-|oc}} : {{pron|kyliˈnaɾi|oc}} {{-sil-}} {{Sillabas|cu|li|na|ri}} {{-adj-|oc}} {{Declinason|adj|culinari|culinària|culinaris|culinàrias|culinari|culinario̞|culinaris|culinario̞s}} '''culinari''' # Qu'a un rapòrt amb la [[cosina]], amb la preparacion dels aliments. #*''La tradicion '''culinària''' del país fa que se manja de peis matin,... »
416361
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del {{etil|la|oc|mot=culinarius|sens=de cosina}}, de ''[[culina]]'', «[[cosina]]»
{{-pron-|oc}}
: {{pron|kyliˈnaɾi|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|cu|li|na|ri}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|culinari|culinària|culinaris|culinàrias|culinari|culinario̞|culinaris|culinario̞s}}
'''culinari'''
# Qu'a un rapòrt amb la [[cosina]], amb la preparacion dels aliments.
#*''La tradicion '''culinària''' del país fa que se manja de peis matin, miègjorn e ser. ''«Passejada en Escandinavia», ''(Sèrgi Viaule)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|kulinarisch}}
* {{env1}}: {{trad|en|culinary}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|sukaldaritza}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|culinari}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|culinario}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|culinaire}}
* {{itv1}}: {{trad|it|culinario}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|culinário}}
{{)}}
k480qsnjvs22eppcilcull1sfknexmd
416363
416361
2026-04-10T19:54:02Z
Ricou31
591
416363
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
*Del {{etil|la|oc|mot=culinarius|sens=de cosina}}, de ''[[culina]]'', «[[cosina]]»
{{-pron-|oc}}
: {{pron|kyliˈnaɾi|oc}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|cu|li|na|ri}}
{{-adj-|oc}}
{{Declinason|adj|culinari|culinària|culinaris|culinàrias|culinari|culinario̞|culinaris|culinario̞s}}
'''culinari'''
# Qu'a un rapòrt amb la [[cosina]], amb la preparacion dels aliments.
#*''La tradicion '''culinària''' del país fa que se manja de peis matin, miègjorn e ser. ''«Passejada en Escandinavia», ''(Sèrgi Viaule)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{dev1}}: {{trad|de|kulinarisch}}
* {{env1}}: {{trad|en|culinary}}
* {{euv1}}: {{trad|eu|sukaldaritza}}
* {{cav1}}: {{trad|ca|culinari}}
{{-}}
* {{esv1}}: {{trad|es|culinario}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|culinaire}}
* {{itv1}}: {{trad|it|culinario}}
* {{ptv1}}: {{trad|pt|culinário}}
{{)}}
{{=ca=}}
{{-etim-}}
*Del {{etil|la|ca|mot=culinarius|sens=de cosina}}, de ''[[culina]]'', «[[cosina]]»
{{-pron-|ca}}
: {{pron||ca}}
{{-sil-}}
{{Sillabas|cu|li|na|ri}}
{{-adj-|ca}}
{{Declinason|adj|culinari|culinària|culinaris|culinàries}}
'''culinari'''
# {{trad|oc|culinari}}
s8y4n4hccl1n68n0ocj4ve3uy98502x
fée
0
92835
416371
2026-04-10T23:19:14Z
Florencedepau
2739
nom comun en francés
416371
wikitext
text/x-wiki
{{veire|fee|Fee}}
{{=fr=}}
{{-etim-}}
: Deu {{etil|la|fr}} ''[[fata]]'' « Parcas », de ''[[fatum]]'', « ''[[destin]]'' », « ''[[hat]]'' ».
{{-pron-}}
{{pron|fe|fr}}
{{-nom-|fr}}
{{Declinason|n|fée|fées|fe}}
''fée''' {{m}}
# [[fada#oc|Fada]] / [[hada#oc|hada]].
{{-drv-}}
*[[conte de fées]]
*[[féerie]]
*[(férique]]
{{-ref-}}
* Article « fée » hens lo Dictionnaire de la Langue Française informatisé (TLFi) : https://www.cnrtl.fr/definition/f%C3%A9e
[[Categoria:Lexic de la mitologia en francés]]
1dzq2zw3tw46owcldiyj51hbm786vv5
416372
416371
2026-04-10T23:20:15Z
Florencedepau
2739
categoria
416372
wikitext
text/x-wiki
{{veire|fee|Fee}}
{{=fr=}}
{{-etim-}}
: Deu {{etil|la|fr}} ''[[fata]]'' « Parcas », de ''[[fatum]]'', « ''[[destin]]'' », « ''[[hat]]'' ».
{{-pron-}}
{{pron|fe|fr}}
{{-nom-|fr}}
{{Declinason|n|fée|fées|fe}}
''fée''' {{m}}
# [[fada#oc|Fada]] / [[hada#oc|hada]].
{{-drv-}}
*[[conte de fées]]
*[[féerie]]
*[(férique]]
{{-ref-}}
* Article « fée » hens lo Dictionnaire de la Langue Française informatisé (TLFi) : https://www.cnrtl.fr/definition/f%C3%A9e
[[Categoria:Lexic en francés de la mitologia]]
maagzms5ncldo49el57nb4xbayrxoo8
416377
416372
2026-04-10T23:44:40Z
Florencedepau
2739
derivats
416377
wikitext
text/x-wiki
{{veire|fee|Fee}}
{{=fr=}}
{{-etim-}}
: Deu {{etil|la|fr}} ''[[fata]]'' « Parcas », de ''[[fatum]]'', « ''[[destin]]'' », « ''[[hat]]'' ».
{{-pron-}}
{{pron|fe|fr}}
{{-nom-|fr}}
{{Declinason|n|fée|fées|fe}}
''fée''' {{m}}
# [[fada#oc|Fada]] / [[hada#oc|hada]].
{{-drv-}}
*[[avoir des doigts de fée]]
*[[conte de fées]]
*[[fée du logis]]
*[[féerie]]
*[(férique]]
{{-ref-}}
* Article « fée » hens lo Dictionnaire de la Langue Française informatisé (TLFi) : https://www.cnrtl.fr/definition/f%C3%A9e
[[Categoria:Lexic en francés de la mitologia]]
eeq56g4jqbpl1sk9urvf2639lfd3hg2
416378
416377
2026-04-10T23:45:03Z
Florencedepau
2739
416378
wikitext
text/x-wiki
{{veire|fee|Fee}}
{{=fr=}}
{{-etim-}}
: Deu {{etil|la|fr}} ''[[fata]]'' « Parcas », de ''[[fatum]]'', « ''[[destin]]'' », « ''[[hat]]'' ».
{{-pron-}}
{{pron|fe|fr}}
{{-nom-|fr}}
{{Declinason|n|fée|fées|fe}}
''fée''' {{m}}
# [[fada#oc|Fada]] / [[hada#oc|hada]].
{{-drv-}}
*[[avoir des doigts de fée]]
*[[conte de fées]]
*[[fée du logis]]
*[[féerie]]
*[[férique]]
{{-ref-}}
* Article « fée » hens lo Dictionnaire de la Langue Française informatisé (TLFi) : https://www.cnrtl.fr/definition/f%C3%A9e
[[Categoria:Lexic en francés de la mitologia]]
jxpkmnx7gscet0z0wbqrmz7d4h1qk2e
fées
0
92836
416373
2026-04-10T23:21:45Z
Florencedepau
2739
flexion nom en francés
416373
wikitext
text/x-wiki
{{=fr=}}
{{-pron-|fr}}
{{pron|fe|fr}}
{{-flex-nom-|fr}}
'''fées''' {{f}}
#''Plurau de'' [[fée#fr|fée]].
96whm9rjuk1wcwwzecy4szdmej4fufj
416374
416373
2026-04-10T23:22:26Z
Florencedepau
2739
veire tanben
416374
wikitext
text/x-wiki
{{veire|fees}}
{{=fr=}}
{{-pron-|fr}}
{{pron|fe|fr}}
{{-flex-nom-|fr}}
'''fées''' {{f}}
#''Plurau de'' [[fée#fr|fée]].
fmjzhtc1vvbhvt9ec5jay0b7dvcsmyf
hadeta
0
92837
416379
2026-04-11T00:02:20Z
Florencedepau
2739
nom comun en gascon
416379
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De ''[[hada]]'' dab lo sufixe diminutiu ''-eta''.
{{-pron-}}
{{pron|haˈðetɔ|oc}} / {{pron|haˈðetə|oc}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|hadeta|hadetas|haˈðetə|haˈðetəs}}
'''hadeta''' {{f}} {{gasc}}
# Petita [[hada#oc|hada]].
{{-var-}}
*[[fadeta#oc|fadeta]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fadette}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Simin Palay, Dictionnaire du Béarnais et du Gascon modernes, Edicions Reclams, 2020, ISBN 978-2-9091606-3-4
[[Categoria:Lexic en occitan de la mitologia]]
fn5wintn58arw2v4c4ezb75apt755eu
416380
416379
2026-04-11T00:09:10Z
Florencedepau
2739
416380
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De ''[[hada]]'' dab lo sufixe diminutiu ''-eta''.
{{-pron-}}
{{pron|haˈðetɔ|oc}} / {{pron|haˈðetə|oc}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|hadeta|hadetas|haˈðetə|haˈðetəs}}
'''hadeta''' {{f}} {{gasc}}
# Petita [[hada#oc|hada]].
{{-var-}}
*[[fadeta#oc|fadeta]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-sin-}}
^[[hadòta]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fadette}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Simin Palay, Dictionnaire du Béarnais et du Gascon modernes, Edicions Reclams, 2020, ISBN 978-2-9091606-3-4
[[Categoria:Lexic en occitan de la mitologia]]
4tm0atwlyhtmfmc2bditwglekpnpdxx
hadòta
0
92838
416381
2026-04-11T00:12:17Z
Florencedepau
2739
nom comun en gascon
416381
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De ''[[hada]]'' dab lo sufixe diminutiu ''-òta''.
{{-pron-}}
{{pron|haˈðotɔ|oc}} / {{pron|haˈðotə|oc}}
{{-nom-|oc}}
{{Declinason|n|hadòta|hadòtas|haˈðotə|haˈðotəs}}
'''hadòta''' {{f}} {{gasc}}
# Petita [[hada#oc|hada]].
{{-var-}}
*[[fadeta#oc|fadeta]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-sin-}}
^[[hadeta]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|fadette}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Simin Palay, Dictionnaire du Béarnais et du Gascon modernes, Edicions Reclams, 2020, ISBN 978-2-9091606-3-4
[[Categoria:Lexic en occitan de la mitologia]]
srusibqj44lo3guc6h3yusq3jy6ibr2
hadòtas
0
92839
416382
2026-04-11T00:13:34Z
Florencedepau
2739
flexion nom en gascon
416382
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-pron-}}
{{pron|haˈðotɔ|oc}} / {{pron|haˈðotə|oc}}
{{-flex-nom|oc}}
'''hadòtas''' {{f}} {{gasc}}
#''Plurau de [[hadòta#oc|hadòta]].
83hw95ni1ebpg3ul3bs4l4f2azm20xq
416383
416382
2026-04-11T00:13:57Z
Florencedepau
2739
416383
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-pron-}}
{{pron|haˈðotɔ|oc}} / {{pron|haˈðotə|oc}}
{{-flex-nom-|oc}}
'''hadòtas''' {{f}} {{gasc}}
#''Plurau de [[hadòta#oc|hadòta]].
e4v6w4pk90kazn49k2o1l7q7k7lu5sz
hadetas
0
92840
416384
2026-04-11T00:17:40Z
Florencedepau
2739
flexion nom en gascon
416384
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-pron-}}
{{pron|haˈðetɔ|oc}} / {{pron|haˈðetə|oc}}
{{-flex-nom-|oc}}
'''hadetas''' {{f}} {{gasc}}
#''Plurau de [[hadeta#oc|hadeta]].
18gnp5mu4wmekcnm91ejb0qhcit96c0
hortalessa
0
92841
416387
2026-04-11T08:02:50Z
Jiròni
36
Creacion de la pagina amb « {{=oc=}} {{-etim-}} {{-pron-}} {{-nom-|oc}} '''hortalessa''' {{f}} {{gasc}} # . {{-var-}} *[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)'' {{-sin-}} *[[casteràs]] ''(gascon)'' {{-revi-}} {{(}} * {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}} {{)}} {{-ref-}} »
416387
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{-pron-}}
{{-nom-|oc}}
'''hortalessa''' {{f}} {{gasc}}
# .
{{-var-}}
*[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-sin-}}
*[[casteràs]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
{{)}}
{{-ref-}}
ibp92adhdobsn45e0v7l1iqo0s5wd68
416388
416387
2026-04-11T08:04:33Z
Jiròni
36
416388
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{-pron-}}
{{-nom-|oc}}
'''hortalessa''' {{f}} {{gasc}}
# .
{{-var-}}
*[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-sin-}}
*[[casteràs]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Per Noste, Apèr de recèrca, francés/gascon, gascon/francés, Per Noste 2005.
h34nhhi181h8dnkecuy0841eqb2k4s0
416389
416388
2026-04-11T08:06:03Z
Jiròni
36
416389
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{-pron-}}
{{-nom-|oc}}
'''hortalessa''' {{f}} {{gasc}}
# Edifici fortificat o [[casteràs]] medievau.
{{-var-}}
*[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
{{-sin-}}
*[[casteràs]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Per Noste, Apèr de recèrca, francés/gascon, gascon/francés, Per Noste 2005.
a0r6zvm9xa293d7alne27i3cdamnm7e
416391
416389
2026-04-11T08:09:01Z
Jiròni
36
416391
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{-pron-}}
{{-nom-|oc}}
'''hortalessa''' {{f}} {{gasc}}
# Edifici fortificat o [[casteràs]] medievau.
{{-var-}}
*[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
*[[fortalesa]] (lengadocian, lemosin)
*[[fortaressa]] (lemosin)
{{-sin-}}
*[[casteràs]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Per Noste, Apèr de recèrca, francés/gascon, gascon/francés, Per Noste 2005.
rktvkt0iggntykpwqptwefhz993txm4
416392
416391
2026-04-11T08:09:36Z
Jiròni
36
416392
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{-pron-}}
{{-nom-|oc}}
'''hortalessa''' {{f}} {{gasc}}
# Edifici fortificat o [[casteràs]] medievau.
{{-var-(gasc)}}
*[[fortalessa]] ''(lengadocian)'' ''(provençau)''
*[[fortalesa]] (lengadocian, lemosin)
*[[fortaressa]] (lemosin)
{{-sin-}}
*[[casteràs]] ''(gascon)''
{{-revi-}}
{{(}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|forteresse}}
{{)}}
{{-ref-}}
*Per Noste, Apèr de recèrca, francés/gascon, gascon/francés, Per Noste 2005.
liz16b64c5e24dhq0vgpp70e8zepf8z
castelàs
0
92842
416395
2026-04-11T08:21:46Z
Jiròni
36
Creacion de la pagina amb « {{=oc=}} {{-etim-}} {{esbòs-etim|oc}} {{-pron-}} {{pron||oc}} {{-nom-|oc}} ''' castelàs''' {{m}} # [[fortalessa|Fortalessa]] medievala. {{-var-}} *[[casteràs]] {{-revi-}} {{(}} * {{env1}}: {{trad|en| }} * {{cav1}}: {{trad|ca|}} {{-}} * {{frv1}}: {{trad|fr|}} * {{itv1}}: {{trad|it|}} {{)}} {{-ref-}} * »
416395
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{esbòs-etim|oc}}
{{-pron-}}
{{pron||oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
20zcyuieb0keelwcyzsy724g9cosnu0
416396
416395
2026-04-11T08:22:08Z
Jiròni
36
Jiròni a desplaçat la pagina [[castrelàs]] cap a [[castelàs]] sens daissar cap de redireccion
416395
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
{{esbòs-etim|oc}}
{{-pron-}}
{{pron||oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
20zcyuieb0keelwcyzsy724g9cosnu0
416397
416396
2026-04-11T08:36:52Z
Jiròni
36
416397
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
l4io0iq39rvye5zku3b6kj2kx5dq7n3
416398
416397
2026-04-11T08:38:51Z
Jiròni
36
416398
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala.
# Castèl grand o arroïnat.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
nsc9d4i9ltxfsbjfci81aa28ifxk9kb
416399
416398
2026-04-11T08:39:48Z
Jiròni
36
416399
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala.
# Castèl grand o arroïnat.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château-fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
8lyabzzhe3ow75yyexqusn5htbpt8gn
416403
416399
2026-04-11T08:47:11Z
Jiròni
36
416403
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala, castèl grand o arroïnat.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en| }}
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château-fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
kyw2bdxy8k8grd3glj0tdwpunzfc0lx
416404
416403
2026-04-11T08:48:36Z
Jiròni
36
416404
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala, castèl grand o arroïnat.
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}} (fortified)
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château-fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
0rauzixzrqlu1yr2taf9ek59m5uyjp2
416405
416404
2026-04-11T09:24:49Z
Jiròni
36
416405
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala, castèl grand o arroïnat.
:''Lo davalèron dins un grand '''castelàs''' trist long d'escalièiras en viseta dins de cròtas que jamai se'n vesiá pas la finida, fins a un croton menut dins un recanton luònh de tot lum.''
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}} (fortified)
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château-fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
l55n48ej66x3d9ks9sugcobjhfagwsb
416406
416405
2026-04-11T09:26:09Z
Jiròni
36
416406
wikitext
text/x-wiki
{{=oc=}}
{{-etim-}}
:De [[castèl]] amb lo sufix aumentatiu -às.
{{-pron-}}
{{pron|kasteˈlas|oc}}
{{-nom-|oc}}
''' castelàs''' {{m}}
# [[fortalessa|Fortalessa]] medievala, castèl grand o arroïnat.
:''Lo davalèron dins un grand '''castelàs''' trist long d'escalièiras en viseta dins de cròtas que jamai se'n vesiá pas la finida, fins a un croton menut dins un recanton luònh de tot lum.''
:([[w:Joan Frederic Brun|Joan Frederic Brun]], ''"L'anèl de la serpnassa"'')
{{-var-}}
*[[casteràs]]
{{-revi-}}
{{(}}
* {{env1}}: {{trad|en|castle}} (fortified)
* {{cav1}}: {{trad|ca|}}
{{-}}
* {{frv1}}: {{trad|fr|château-fort}}
* {{itv1}}: {{trad|it|}}
{{)}}
{{-ref-}}
*
41mi1q331lnfsjq6zx0ec45o0vvwuew