Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.45.0-wmf.7
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Wikipedia:Portal di komunidat
4
1742
164332
163657
2025-06-27T00:52:28Z
Ginelly.Q
16092
/* Pap wiki project page with Wikipedia on Aruba info */ Reply
164332
wikitext
text/x-wiki
__NEWSECTIONLINK__
[[Category:Wikipedia]]
{{/kabes}}
== An improved dashboard for the Content Translation tool ==
<div lang="en" dir="ltr">
{{Int:hello}} Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language, {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Language and Product Localization team]] has improved the [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-edits&active-list=suggestions&from=en&to=es Content Translation dashboard] to create a consistent experience for all contributors using mobile and desktop devices. The improved translation dashboard allows all logged-in users of the tool to enjoy a consistent experience regardless of their type of device.
With a harmonized experience, logged-in desktop users now have access to the capabilities shown in the image below.
[[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Notice that in this screenshot, the new dashboard allows: Users to adjust suggestions with the "For you" and "...More" buttons to select general topics or community-created collections (like the example of Climate topic). Also, users can use translation to create new articles (as before) and expand existing articles section by section. You can see how suggestions are provided in the new dashboard in two groups ("Create new pages" and "Expand with new sections")-one for each activity.]]
[[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|In the current dashboard, you will notice that you can't adjust suggestions to select topics or community-created collections. Also, you can't expand on existing articles by translating new sections.]]
We will implement [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|this improvement]] on your wiki '''on Monday, March 17th, 2025''' and remove the current dashboard '''by May 2025'''.
Please reach out with any questions concerning the dashboard in this thread.
Thank you!
On behalf of the Language and Product Localization team.
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]]</bdi> 02:56, 13 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_CX_Unified_dashboard_announcement_list_1&oldid=28382282 -->
== Account creator rechten voor WiRs Wikipedia op Aruba project? ==
Dear admins (@[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]], @[[User:Caribiana|Caribiana]], @[[User:Kallmemel|Kallmemel]]),
For [[metawiki:Wikipedia_on_Aruba|the Wikipedia on Aruba]] project the Wikimedian in Residences [[User:Ginelly.Q|Ginelly Quandt]] and [[User:Rarends297|Ricardo Arends]] will be organising and hosting training events for interested people on Aruba to learn how Wikimedia works (e.g. this [[metawiki:Event:Workshop_upload_carnaval_images_BNA_San_Nicolaas|upcoming photo upload workshop]] on March 27).
To allow things to run smoothly, it would be great if they both could have account creator and IP address exception rights on their account, so they can run these events without technical difficulties.
Would you know how we would be able to request these for pap wiki? Thank you so much!
[[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 11:25, 14 mart 2025 (UTC)
:Dear Michelle, we can assign IP exception rights, but to my knowledge there are no local users who can assign account creator rights. If nobody objects here within a few days, then I believe you can make a request at [[m:Steward requests/Permissions#Miscellaneous requests]]. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 20:11, 16 mart 2025 (UTC)
::Hi Michelle, as per [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Account_creator#:~:text=The%20account%20creator%20permission%20is,the%20account%20creator%20flag%20enabled. Wikipedia:Account creator] it is recommended for training purposes to apply for the status of [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Event_coordinator Wikipedia:Event coordinator]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:09, 18 mart 2025 (UTC)
:::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[User:Caribiana|Caribiana]] thanks for getting back to me and your input. Could you @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] please assign IP address exception rights for their accounts, because from what I understand from Wikipedia:Event coordinator (thank you for forwarding @[[User:Caribiana|Caribiana]]!) IP address exception rights are not part of the event coordinator rights? Also, since there have been no objections in the last couple of days I have proceeded to make a request [[metawiki:Steward_requests/Miscellaneous#Event_coordinator_rights_request_on_pap.wp|here]]. Thank you again for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 13:28, 18 mart 2025 (UTC)
::::I've assigned the IP address exception rights. As can be seen on [[Special:ListGroupRights]], there is no event coordinator group and the account creator group doesn't have <code>ipblock-exempt</code> rights. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 14:48, 18 mart 2025 (UTC)
:::::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] thank you so much! Account creator rights have also been assigned, see [[metawiki:Steward_requests/Permissions/2025-03#account_creator_for_Ginelly.Q@papwiki|here]]. Thank you everyone for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 15:37, 21 mart 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Your wiki will be in read-only soon</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="server-switch"/><div class="plainlinks">
[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Read this message in another language]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]
The [[foundation:|Wikimedia Foundation]] will switch the traffic between its data centers. This will make sure that Wikipedia and the other Wikimedia wikis can stay online even after a disaster.
All traffic will switch on '''{{#time:j xg|2025-03-19|en}}'''. The switch will start at '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''.
Unfortunately, because of some limitations in [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], all editing must stop while the switch is made. We apologize for this disruption, and we are working to minimize it in the future.
A banner will be displayed on all wikis 30 minutes before this operation happens. This banner will remain visible until the end of the operation.
'''You will be able to read, but not edit, all wikis for a short period of time.'''
*You will not be able to edit for up to an hour on {{#time:l j xg Y|2025-03-19|en}}.
*If you try to edit or save during these times, you will see an error message. We hope that no edits will be lost during these minutes, but we can't guarantee it. If you see the error message, then please wait until everything is back to normal. Then you should be able to save your edit. But, we recommend that you make a copy of your changes first, just in case.
''Other effects'':
*Background jobs will be slower and some may be dropped. Red links might not be updated as quickly as normal. If you create an article that is already linked somewhere else, the link will stay red longer than usual. Some long-running scripts will have to be stopped.
* We expect the code deployments to happen as any other week. However, some case-by-case code freezes could punctually happen if the operation require them afterwards.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] will be unavailable for about 90 minutes.
This project may be postponed if necessary. You can [[wikitech:Switch_Datacenter|read the schedule at wikitech.wikimedia.org]]. Any changes will be announced in the schedule.
'''Please share this information with your community.'''</div><section end="server-switch"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 23:14, 14 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=28307742 -->
== Namespace names ==
Hi,
Currently, this Wikipedia doesn't have its own namespace names. All the namespace names are written in English: "Talk", "User", "Template", and so on.
Would you like to define your own namespace names?
You can read more about this here: [[betawiki:Translating:MediaWiki#Translating_namespace_names|:translatewiki:Translating:MediaWiki#Translating namespace names]]
Just fill this table:
{| class="wikitable"
|+Namespaces
!English namespace name
!Dutch name
!Spanish namespace name
!Papiamentu name
|-
|Media
|Media
|Medio
|Medio
|-
|Special
|Speciaal
|Especial
|Spesial
|-
|Talk
|Overleg
|Discusión
|Diskushon
|-
|User
|Gebruiker
|Usuario
|Usuario
|-
|User talk
|Overleg gebruiker
|Usuario discusión
|Diskushon usuario
|-
|''Wikipedia'' talk
|Overleg ''Wikipedia''
|''Wikipedia'' discusión
|Diskushon ''Wikipedia''
|-
|File
|Bestand
|Archivo
|Fail
|-
|File talk
|Overleg bestand
|Archivo discusión
|Diskushon fail
|-
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|-
|MediaWiki talk
|Overleg MediaWiki
|MediaWiki discusión
|Diskushon MediaWiki
|-
|Template
|Sjabloon
|Plantilla
|Malchi
|-
|Template talk
|Overleg sjabloon
|Plantilla discusión
|Diskushon malchi
|-
|Help
|Help
|Ayuda
|Yuda
|-
|Help talk
|Overleg help
|Ayuda discusión
|Diskushon yuda
|-
|Category
|Categorie
|Categoría
|Kategoria
|-
|Category talk
|Overleg categorie
|Categoría_discusión
|Diskushon kategoria
|-
|Module
|Module
|Módulo
|Module
|-
|Module talk
|Overleg module
|Módulo discusión
|Diskushon module
|}
Also, is there a difference in your language between masculine and feminine (for example, like in Spanish: Usuario / Usuaria)?
Thank you! [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 19:01, 19 mart 2025 (UTC)
:Hi @[[User:Amire80|Amire80]],
:No, gender difference.
:Thank you. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:17, 20 mart 2025 (UTC)
::Fantastic, thank you! :) [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 17:03, 21 mart 2025 (UTC)
== Pap.wiki - Wikipedia riba Aruba ==
@[[User:Ginelly.Q]], [[User:Rarends297]], mi ta contento di mira e stapnan den promocion pa atrae boluntario pa wikipedia, e particular e videonan di instruccion na Papiamento. Mi ta kere cu pap.wiki por haci bon uso di nan, pesey mi kier pidi si por upload nan tambe riba [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Aruba Wiki Commons] pa nos por haya acceso. Consehabel ta pa traha un categoria apart riba Wiki Commons relaciona cu tur e actividadnan di e proyecto WiR pa Aruba. Aunke mi sa cu Michelle sa esey, mi kier probecha pa menciona cu nos pagina principal ta na boso disposicion pa haci anuncio, pone agenda, potret etc. pa asina re-enforza e laso entre WiR y pap.wiki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:53, 3 aprel 2025 (UTC)
:Nos ta trahando riba e parti aki, e meta ta pa hasi tur informacion mas accesibel pa tur hende por mira y hasi uso di dje. Den e categoria:Wikipedia on Aruba ya caba por haya imagen pronto tur futuro video di introduccion cu nos ta produci. Nos lo tuma e pagina principal na cuenta danki. [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 12:53, 28 aprel 2025 (UTC)
@[[User:Ginelly.Q]], mi a caba di reacciona riba e pagina di discusion di Kallmemel. Mi a tuma nota di e categoria:Wikipedia on Aruba y mas categoria cu a wordo agrega riba Wiki Commons, incluso (re)clasificacion di potretnan recientemente. Esey ta facilita e trabou di e editornan. Alvast danki y mi lo keda pendiente di noticia ora e videonan wordo upload. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:45, 28 aprel 2025 (UTC)
== Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon.
Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 02:04, 4 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025: Invitation ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:UCDM 2025 general.png|180px|right]]
{{int:please-translate}}
Hello, dear Wikipedians!<br/>
[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the fifth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''14th April''' until '''16th May 2025'''. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design, and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contributions in every language!
The most active contesters will receive prizes.
If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.
<br/>
We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]])
</div>
16:11, 16 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Hide on Rosé@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 -->
== Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines ("UCoC EG") and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 00:34, 17 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Sub-referencing: User testing ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:Sub-referencing reuse visual.png|400px|right]]
<small>''Apologies for writing in English, please help us by providing a translation below''</small>
Hi I’m Johannes from [[:m:Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschland]]'s [[:m:WMDE Technical Wishes|Technical Wishes team]]. We are making great strides with the new [[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-referencing feature]] and we’d love to invite you to take part in two activities to help us move this work further:
#'''Try it out and share your feedback'''
#:[[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing# Test the prototype|Please try]] the updated ''wikitext'' feature [https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Sub-referencing on the beta wiki] and let us know what you think, either [[:m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|on our talk page]] or by [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/talktotechwish booking a call] with our UX researcher.
#'''Get a sneak peak and help shape the ''Visual Editor'' user designs'''
#:Help us test the new design prototypes by participating in user sessions – [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/gxk0taud/apply sign up here to receive an invite]. We're especially hoping to speak with people from underrepresented and diverse groups. If that's you, please consider signing up! No prior or extensive editing experience is required. User sessions will start ''May 14th''.
We plan to bring this feature to Wikimedia wikis later this year. We’ll reach out to wikis for piloting in time for deployments. Creators and maintainers of reference-related tools and templates will be contacted beforehand as well.
Thank you very much for your support and encouragement so far in helping bring this feature to life! </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]])</bdi> 15:03, 28 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=28628657 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Vote on proposed modifications to the UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter closes on 1 May 2025 at 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community in your language, as appropriate, so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- <section end="announcement-content" />
</div>
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 03:41, 29 aprel 2025 (UTC)</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! ==
''(Apologies for posting in English)''
Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them.
As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]].
After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki.
The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org.
If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]].
Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 15:07, 6 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28663781 -->
== Proposal to enable the "Contribute" entry point in Papiamento Wikipedia ==
{{Int:Hello}} Papiamento Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language. {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Wikimedia_Language_and_Product_Localization|WMF Language and Product Localization]] team proposes enabling an entry point called "Contribute" to your Wikipedia.
The [[:bn:বিশেষ:Contribute|Contribute]] entry point is based on collaborative work with other product teams in the Wikimedia Foundation on [[mediawikiwiki:Edit_Discovery|Edit discovery]], which validated the entry point as a persistent and constant path that contributors took to discover ways to contribute content in Wikipedia.
Therefore, enabling this entry point in your Wikipedia will help contributors quickly discover available tools and immediately click to start using them. This entry point is designed to be a central point for discovering contribution tools in Papiamento Wikipedia.
'''Who can access it'''
Once it is enabled in your Wikipedia, newcomers can access the entry point automatically by just logging into their account, click on the User drop-down menu and choose the "Contribute" icon, which takes you to another menu where you will find a self-guided description of what you can do to contribute content, as shown in the image below. An option to "view contributions" is also available to access the list of your contributions.
[[Fail:Mobile_Contribute_Page.png|Mobile Contribute Page]] [[Fail:Mobile_contribute_menu_(detailed).png|Mobile contribute menu (detailed)]]
For experienced contributors, the Contribute icon is not automatically shown in their User drop-down menu. They will still see the "Contributions" option unless they change it to the "Contribute" manually.
We have gotten valuable feedback that helped us improve its discoverability. Now, it is ready to be enabled in other Wikis. One major improvement was to [[phab:T369041|make the entry point optional for experienced contributors]] who still want to have the "Contributions" entry point as default.
We plan to enable it '''on mobile''' for Wikis, where the Section translation tool is enabled. In this way, we will provide a main entry point to the mobile translation dashboard, and the exposure can still be limited by targeting only the mobile platform for now. If there are no objections to having the entry point for mobile users from your community, we will enable it by 26th May 2025.
We welcome your feedback and questions in this thread on our proposal to enable it here. Suppose there are no objections, we will deploy the "Contribute" entry point in your Wikipedia.
We look forward to your response soon.
Thank you!
On behalf of the WMF Language and Product Localization team.
[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 05:00, 13 mei 2025 (UTC)
:Thanks for your notification on this proposal. Since I cannot grasp the essence the "contribution" option, can you explain more in detail what is its use/benefit? Is it just another modus for creating/expanding an article on your own platform? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:22, 24 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ping for your attention. [[Usuario:Ciell|Ciell]] ([[Diskushon usuario:Ciell|diskushon]]) 07:12, 26 mei 2025 (UTC)
::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], for asking for clarification. The contribute is a central place people can access all the available tools in your Wikipedia.
::When newcomers land on Wikipedia, there is no one place where they can see all the different ways they can contribute in Wikipedia. So, it is difficult for them to figure out the tools they can use, how they can contribute, and how to access them. The contribute menu is an official place to find all the available tools. The Contribute menu will become a central place where newcomers can find all the available contribution tools to Upload a media file, Start writing a new article, improve existing articles, or start a translation in that Wiki.
::I hope this explanation helps you. Feel free to ask me any other question. Thank you!
::[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 13:50, 26 mei 2025 (UTC)
:::Thank you for your clarification. Since this tool seems to be very handy to have available for newcomers I have no objection, once a default option is included for experienced contributors. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:04, 26 mei 2025 (UTC)
::::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]. [[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 19:20, 26 mei 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Call for Candidates for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The results of voting on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter is [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|available on Meta-wiki]].
You may now [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|submit your candidacy to serve on the U4C]] through 29 May 2025 at 12:00 UTC. Information about [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|eligibility, process, and the timeline are on Meta-wiki]]. Voting on candidates will open on 1 June 2025 and run for two weeks, closing on 15 June 2025 at 12:00 UTC.
If you have any questions, you can ask on [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|the discussion page for the election]]. -- in cooperation with the U4C, </div><section end="announcement-content" />
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|papia]])</bdi> 22:07, 15 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)''
Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too.
We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation.
You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|<span class="signature-talk">{{int:Talkpagelinktext}}</span>]]) 15:27, 22 mei 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28768453 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 Selection & Call for Questions</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]''
Dear all,
This year, the term of 2 (two) Community- and Affiliate-selected Trustees on the Wikimedia Foundation Board of Trustees will come to an end [1]. The Board invites the whole movement to participate in this year’s selection process and vote to fill those seats.
The Elections Committee will oversee this process with support from Foundation staff [2]. The Governance Committee, composed of trustees who are not candidates in the 2025 community-and-affiliate-selected trustee selection process (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina and Esra’a Al Shafei) [3], is tasked with providing Board oversight for the 2025 trustee selection process and for keeping the Board informed. More details on the roles of the Elections Committee, Board, and staff are here [4].
Here are the key planned dates:
* May 22 – June 5: Announcement (this communication) and call for questions period [6]
* June 17 – July 1, 2025: Call for candidates
* July 2025: If needed, affiliates vote to shortlist candidates if more than 10 apply [5]
* August 2025: Campaign period
* August – September 2025: Two-week community voting period
* October – November 2025: Background check of selected candidates
* Board’s Meeting in December 2025: New trustees seated
Learn more about the 2025 selection process - including the detailed timeline, the candidacy process, the campaign rules, and the voter eligibility criteria - on this Meta-wiki page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]].
'''Call for Questions'''
In each selection process, the community has the opportunity to submit questions for the Board of Trustees candidates to answer. The Election Committee selects questions from the list developed by the community for the candidates to answer. Candidates must answer all the required questions in the application in order to be eligible; otherwise their application will be disqualified. This year, the Election Committee will select 5 questions for the candidates to answer. The selected questions may be a combination of what’s been submitted from the community, if they’re alike or related. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]]
'''Election Volunteers'''
Another way to be involved with the 2025 selection process is to be an Election Volunteer. Election Volunteers are a bridge between the Elections Committee and their respective community. They help ensure their community is represented and mobilize them to vote. Learn more about the program and how to join on this Meta-wiki page [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link].]]
Thank you!
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter
[3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024
[4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles
[5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ
[6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates
Best regards,
Victoria Doronina
Board Liaison to the Elections Committee
Governance Committee<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 03:07, 28 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== Pagina Spesial missing from main menu due to update vector skins - moderator action required ==
Dear @[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]]@[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], regarding the question @Caribiana asked me last week about the Pagina Spesial missing from the main menu, it appears that there has been an update in january which caused the link to be lost entirely by now (my interpretation). The solution is that site admins need to update the MediaWiki sidebar, see [https://phabricator.wikimedia.org/T385346 here]. Hope this helps fix things! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 07:31, 28 mei 2025 (UTC)
:I've added the link to the Main Menu (by editing [[MediaWiki:Sidebar]]). [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 15:46, 28 mei 2025 (UTC)
::@[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]] Thanks for the replacement now available. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:11, 2 yüni 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Deployment of the CampaignEvents Extension</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="message"/>
Hello everyone,
''(Apologies for posting in English if English is not your first language. Please help translate to your language.)''
The Campaigns Product Team is planning a global deployment of the '''[[:mw:Help:Extension:CampaignEvents|CampaignEvents extension]]''' to all Wikipedias, including this wiki, during the '''week of June 23rd'''.
This extension is designed to help organizers plan and manage events, WikiProjects, and other on-wiki collaborations - and to make these efforts more discoverable.
The three main features of this extension are:
* '''[[:m:Event_Center/Registration|Event Registration]]''': A simple way to sign up for events on the wiki.
* '''[[:m:CampaignEvents/Collaboration_list|Collaboration List]]''': A global list of events and a local list of WikiProjects, accessible at '''[[:m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]]'''.
* '''[[:m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Invitation_list|Invitation Lists]]''': A tool to help organizers find editors who might want to join, based on their past contributions.
'''Note''': The extension comes with a new user right called '''"Event Organizer"''', which will be managed by administrators on this wiki. Organizer tools like Event Registration and Invitation Lists will only work if someone is granted this right. The Collaboration List is available to everyone immediately after deployment.
The extension is already live on several wikis, including '''Meta, Wikidata, English Wikipedia''', and more ( [[m:CampaignEvents/Deployment_status#Current_Deployment_Status_for_CampaignEvents_extension| See the full deployment list]])
If you have any questions, concerns, or feedback, please feel free to share them on the [[m:Talk:CampaignEvents| extension talkpage]]. We’d love to hear from you before the rollout.
Thank you! <section end="message"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]] ([[User talk:Udehb-WMF|papia]]) 16:47, 29 mei 2025 (UTC)</bdi>
<!-- Message sent by User:Udehb-WMF@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Udehb-WMF/sandbox/deployment_audience&oldid=28803829 -->
== Collecion de Graaff added to Wikimedia Commons ==
Dear @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], this morning I added 269 photographs from the Graaff collection to Wikimedia Commons. The photo's were made between appr. 1966 to the late 1980s, and show a wide variety of topics and locations (hotels, stores, night clubs, nature, archeology). They can be viewed [[C:Category:Collection Rinus de Graaff|here]]. Please let me know if you have any questions or remarks about the upload and if we can make any improvements. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 10:17, 30 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] Top! Ik kan al een aantal van gebruiken. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:25, 30 mei 2025 (UTC)
:Hi @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]], I already see improvements in the "Summary" section, compared to previous uploads of collections, for example the date of the work has been added. At the moment, the only detail that jumps out is the description in the "Summary" are all defined as English but some are Papiamento and others are Dutch descriptions. For example: "Noordkust Aruba 1974-01-01" and "Museo Arquelogico Aruba 1989-07-29" is defined as English. Furthermore, Great work! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:29, 30 mei 2025 (UTC)
::Hi @Caribiana and @Kallmemel, thanks for checking it out! The English description in the summary is indeed a point for improvement: I ran into a technical limitation of the upload tool I was using (OpenRefine), which did not recognise pap-aw, only papiamentu as a possible language. So I opted to add them as English captions for now and will change that later onces the tool recognises pap-aw. So that is work in progress for now.. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 12:31, 30 mei 2025 (UTC)
== Vote now in the 2025 U4C Election ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}
Eligible voters are asked to participate in the 2025 [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] election. More information–including an eligibility check, voting process information, candidate information, and a link to the vote–are available on Meta at the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2025|2025 Election information page]]. The vote closes on 17 June 2025 at [https://zonestamp.toolforge.org/1750161600 12:00 UTC].
Please vote if your account is eligible. Results will be available by 1 July 2025. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 23:01, 13 yüni 2025 (UTC) </div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28848819 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 - Call for Candidates</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>
Hello all,
The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|call for candidates for the 2025 Wikimedia Foundation Board of Trustees selection is now open]] from June 17, 2025 – July 2, 2025 at 11:59 UTC [1]. The Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's work, and each Trustee serves a three-year term [2]. This is a volunteer position.
This year, the Wikimedia community will vote in late August through September 2025 to fill two (2) seats on the Foundation Board. Could you – or someone you know – be a good fit to join the Wikimedia Foundation's Board of Trustees? [3]
Learn more about what it takes to stand for these leadership positions and how to submit your candidacy on [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidate application|this Meta-wiki page]] or encourage someone else to run in this year's election.
Best regards,
Abhishek Suryawanshi<br />
Chair of the Elections Committee
On behalf of the Elections Committee and Governance Committee
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Call_for_candidates
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Legal:Bylaws#(B)_Term.
[3] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Resources_for_candidates<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 17:44, 17 yüni 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28866958 -->
== Pap wiki project page with Wikipedia on Aruba info ==
Hi @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] (pinging @[[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]]and @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]]), I just created a project page for the Wikipedia on Aruba project with all information that would by handy for you to know. It is located at [[Wikipedia:Wikipedia riba Aruba]]. The page will be translated to Papiamento a.s.a.p. Please let me know if you have any suggestions or remarks! Best wishes, [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 09:37, 20 yüni 2025 (UTC)
:This is very helpful thank you @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] hope to Exhange thoughts and ideas agian with you on the progress of the project. Give you an update on the work me @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]] are doing. Let us know when will suit you best. Saludo [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 00:52, 27 yüni 2025 (UTC)
c5ectao7fhtw0k6w7ky3cr28cwldlya
164334
164332
2025-06-27T06:22:53Z
MichellevL (WMNL)
9619
/* Pap wiki project page with Wikipedia on Aruba info */ Reply
164334
wikitext
text/x-wiki
__NEWSECTIONLINK__
[[Category:Wikipedia]]
{{/kabes}}
== An improved dashboard for the Content Translation tool ==
<div lang="en" dir="ltr">
{{Int:hello}} Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language, {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Language and Product Localization team]] has improved the [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-edits&active-list=suggestions&from=en&to=es Content Translation dashboard] to create a consistent experience for all contributors using mobile and desktop devices. The improved translation dashboard allows all logged-in users of the tool to enjoy a consistent experience regardless of their type of device.
With a harmonized experience, logged-in desktop users now have access to the capabilities shown in the image below.
[[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Notice that in this screenshot, the new dashboard allows: Users to adjust suggestions with the "For you" and "...More" buttons to select general topics or community-created collections (like the example of Climate topic). Also, users can use translation to create new articles (as before) and expand existing articles section by section. You can see how suggestions are provided in the new dashboard in two groups ("Create new pages" and "Expand with new sections")-one for each activity.]]
[[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|In the current dashboard, you will notice that you can't adjust suggestions to select topics or community-created collections. Also, you can't expand on existing articles by translating new sections.]]
We will implement [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|this improvement]] on your wiki '''on Monday, March 17th, 2025''' and remove the current dashboard '''by May 2025'''.
Please reach out with any questions concerning the dashboard in this thread.
Thank you!
On behalf of the Language and Product Localization team.
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]]</bdi> 02:56, 13 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_CX_Unified_dashboard_announcement_list_1&oldid=28382282 -->
== Account creator rechten voor WiRs Wikipedia op Aruba project? ==
Dear admins (@[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]], @[[User:Caribiana|Caribiana]], @[[User:Kallmemel|Kallmemel]]),
For [[metawiki:Wikipedia_on_Aruba|the Wikipedia on Aruba]] project the Wikimedian in Residences [[User:Ginelly.Q|Ginelly Quandt]] and [[User:Rarends297|Ricardo Arends]] will be organising and hosting training events for interested people on Aruba to learn how Wikimedia works (e.g. this [[metawiki:Event:Workshop_upload_carnaval_images_BNA_San_Nicolaas|upcoming photo upload workshop]] on March 27).
To allow things to run smoothly, it would be great if they both could have account creator and IP address exception rights on their account, so they can run these events without technical difficulties.
Would you know how we would be able to request these for pap wiki? Thank you so much!
[[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 11:25, 14 mart 2025 (UTC)
:Dear Michelle, we can assign IP exception rights, but to my knowledge there are no local users who can assign account creator rights. If nobody objects here within a few days, then I believe you can make a request at [[m:Steward requests/Permissions#Miscellaneous requests]]. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 20:11, 16 mart 2025 (UTC)
::Hi Michelle, as per [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Account_creator#:~:text=The%20account%20creator%20permission%20is,the%20account%20creator%20flag%20enabled. Wikipedia:Account creator] it is recommended for training purposes to apply for the status of [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Event_coordinator Wikipedia:Event coordinator]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:09, 18 mart 2025 (UTC)
:::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[User:Caribiana|Caribiana]] thanks for getting back to me and your input. Could you @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] please assign IP address exception rights for their accounts, because from what I understand from Wikipedia:Event coordinator (thank you for forwarding @[[User:Caribiana|Caribiana]]!) IP address exception rights are not part of the event coordinator rights? Also, since there have been no objections in the last couple of days I have proceeded to make a request [[metawiki:Steward_requests/Miscellaneous#Event_coordinator_rights_request_on_pap.wp|here]]. Thank you again for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 13:28, 18 mart 2025 (UTC)
::::I've assigned the IP address exception rights. As can be seen on [[Special:ListGroupRights]], there is no event coordinator group and the account creator group doesn't have <code>ipblock-exempt</code> rights. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 14:48, 18 mart 2025 (UTC)
:::::Hi @[[User:Bdijkstra|Bdijkstra]] thank you so much! Account creator rights have also been assigned, see [[metawiki:Steward_requests/Permissions/2025-03#account_creator_for_Ginelly.Q@papwiki|here]]. Thank you everyone for your help! [[User:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[User talk:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 15:37, 21 mart 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Your wiki will be in read-only soon</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="server-switch"/><div class="plainlinks">
[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Read this message in another language]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]
The [[foundation:|Wikimedia Foundation]] will switch the traffic between its data centers. This will make sure that Wikipedia and the other Wikimedia wikis can stay online even after a disaster.
All traffic will switch on '''{{#time:j xg|2025-03-19|en}}'''. The switch will start at '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''.
Unfortunately, because of some limitations in [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], all editing must stop while the switch is made. We apologize for this disruption, and we are working to minimize it in the future.
A banner will be displayed on all wikis 30 minutes before this operation happens. This banner will remain visible until the end of the operation.
'''You will be able to read, but not edit, all wikis for a short period of time.'''
*You will not be able to edit for up to an hour on {{#time:l j xg Y|2025-03-19|en}}.
*If you try to edit or save during these times, you will see an error message. We hope that no edits will be lost during these minutes, but we can't guarantee it. If you see the error message, then please wait until everything is back to normal. Then you should be able to save your edit. But, we recommend that you make a copy of your changes first, just in case.
''Other effects'':
*Background jobs will be slower and some may be dropped. Red links might not be updated as quickly as normal. If you create an article that is already linked somewhere else, the link will stay red longer than usual. Some long-running scripts will have to be stopped.
* We expect the code deployments to happen as any other week. However, some case-by-case code freezes could punctually happen if the operation require them afterwards.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] will be unavailable for about 90 minutes.
This project may be postponed if necessary. You can [[wikitech:Switch_Datacenter|read the schedule at wikitech.wikimedia.org]]. Any changes will be announced in the schedule.
'''Please share this information with your community.'''</div><section end="server-switch"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 23:14, 14 mart 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=28307742 -->
== Namespace names ==
Hi,
Currently, this Wikipedia doesn't have its own namespace names. All the namespace names are written in English: "Talk", "User", "Template", and so on.
Would you like to define your own namespace names?
You can read more about this here: [[betawiki:Translating:MediaWiki#Translating_namespace_names|:translatewiki:Translating:MediaWiki#Translating namespace names]]
Just fill this table:
{| class="wikitable"
|+Namespaces
!English namespace name
!Dutch name
!Spanish namespace name
!Papiamentu name
|-
|Media
|Media
|Medio
|Medio
|-
|Special
|Speciaal
|Especial
|Spesial
|-
|Talk
|Overleg
|Discusión
|Diskushon
|-
|User
|Gebruiker
|Usuario
|Usuario
|-
|User talk
|Overleg gebruiker
|Usuario discusión
|Diskushon usuario
|-
|''Wikipedia'' talk
|Overleg ''Wikipedia''
|''Wikipedia'' discusión
|Diskushon ''Wikipedia''
|-
|File
|Bestand
|Archivo
|Fail
|-
|File talk
|Overleg bestand
|Archivo discusión
|Diskushon fail
|-
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|MediaWiki
|-
|MediaWiki talk
|Overleg MediaWiki
|MediaWiki discusión
|Diskushon MediaWiki
|-
|Template
|Sjabloon
|Plantilla
|Malchi
|-
|Template talk
|Overleg sjabloon
|Plantilla discusión
|Diskushon malchi
|-
|Help
|Help
|Ayuda
|Yuda
|-
|Help talk
|Overleg help
|Ayuda discusión
|Diskushon yuda
|-
|Category
|Categorie
|Categoría
|Kategoria
|-
|Category talk
|Overleg categorie
|Categoría_discusión
|Diskushon kategoria
|-
|Module
|Module
|Módulo
|Module
|-
|Module talk
|Overleg module
|Módulo discusión
|Diskushon module
|}
Also, is there a difference in your language between masculine and feminine (for example, like in Spanish: Usuario / Usuaria)?
Thank you! [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 19:01, 19 mart 2025 (UTC)
:Hi @[[User:Amire80|Amire80]],
:No, gender difference.
:Thank you. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:17, 20 mart 2025 (UTC)
::Fantastic, thank you! :) [[User:Amire80|Amire80]] ([[User talk:Amire80|diskushon]]) 17:03, 21 mart 2025 (UTC)
== Pap.wiki - Wikipedia riba Aruba ==
@[[User:Ginelly.Q]], [[User:Rarends297]], mi ta contento di mira e stapnan den promocion pa atrae boluntario pa wikipedia, e particular e videonan di instruccion na Papiamento. Mi ta kere cu pap.wiki por haci bon uso di nan, pesey mi kier pidi si por upload nan tambe riba [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Aruba Wiki Commons] pa nos por haya acceso. Consehabel ta pa traha un categoria apart riba Wiki Commons relaciona cu tur e actividadnan di e proyecto WiR pa Aruba. Aunke mi sa cu Michelle sa esey, mi kier probecha pa menciona cu nos pagina principal ta na boso disposicion pa haci anuncio, pone agenda, potret etc. pa asina re-enforza e laso entre WiR y pap.wiki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:53, 3 aprel 2025 (UTC)
:Nos ta trahando riba e parti aki, e meta ta pa hasi tur informacion mas accesibel pa tur hende por mira y hasi uso di dje. Den e categoria:Wikipedia on Aruba ya caba por haya imagen pronto tur futuro video di introduccion cu nos ta produci. Nos lo tuma e pagina principal na cuenta danki. [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 12:53, 28 aprel 2025 (UTC)
@[[User:Ginelly.Q]], mi a caba di reacciona riba e pagina di discusion di Kallmemel. Mi a tuma nota di e categoria:Wikipedia on Aruba y mas categoria cu a wordo agrega riba Wiki Commons, incluso (re)clasificacion di potretnan recientemente. Esey ta facilita e trabou di e editornan. Alvast danki y mi lo keda pendiente di noticia ora e videonan wordo upload. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:45, 28 aprel 2025 (UTC)
== Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon.
Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 02:04, 4 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025: Invitation ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:UCDM 2025 general.png|180px|right]]
{{int:please-translate}}
Hello, dear Wikipedians!<br/>
[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the fifth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''14th April''' until '''16th May 2025'''. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design, and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contributions in every language!
The most active contesters will receive prizes.
If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.
<br/>
We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]])
</div>
16:11, 16 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Hide on Rosé@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 -->
== Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines ("UCoC EG") and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 00:34, 17 aprel 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 -->
== Sub-referencing: User testing ==
<div lang="en" dir="ltr">
[[File:Sub-referencing reuse visual.png|400px|right]]
<small>''Apologies for writing in English, please help us by providing a translation below''</small>
Hi I’m Johannes from [[:m:Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschland]]'s [[:m:WMDE Technical Wishes|Technical Wishes team]]. We are making great strides with the new [[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-referencing feature]] and we’d love to invite you to take part in two activities to help us move this work further:
#'''Try it out and share your feedback'''
#:[[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing# Test the prototype|Please try]] the updated ''wikitext'' feature [https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Sub-referencing on the beta wiki] and let us know what you think, either [[:m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|on our talk page]] or by [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/talktotechwish booking a call] with our UX researcher.
#'''Get a sneak peak and help shape the ''Visual Editor'' user designs'''
#:Help us test the new design prototypes by participating in user sessions – [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/gxk0taud/apply sign up here to receive an invite]. We're especially hoping to speak with people from underrepresented and diverse groups. If that's you, please consider signing up! No prior or extensive editing experience is required. User sessions will start ''May 14th''.
We plan to bring this feature to Wikimedia wikis later this year. We’ll reach out to wikis for piloting in time for deployments. Creators and maintainers of reference-related tools and templates will be contacted beforehand as well.
Thank you very much for your support and encouragement so far in helping bring this feature to life! </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]])</bdi> 15:03, 28 aprel 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=28628657 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Vote on proposed modifications to the UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter closes on 1 May 2025 at 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].
Please share this message with members of your community in your language, as appropriate, so they can participate as well.
In cooperation with the U4C -- <section end="announcement-content" />
</div>
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 03:41, 29 aprel 2025 (UTC)</div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! ==
''(Apologies for posting in English)''
Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them.
As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]].
After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki.
The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org.
If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]].
Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 15:07, 6 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28663781 -->
== Proposal to enable the "Contribute" entry point in Papiamento Wikipedia ==
{{Int:Hello}} Papiamento Wikipedians,
Apologies as this message is not in your language. {{Int:please-translate}}.
The [[mediawikiwiki:Wikimedia_Language_and_Product_Localization|WMF Language and Product Localization]] team proposes enabling an entry point called "Contribute" to your Wikipedia.
The [[:bn:বিশেষ:Contribute|Contribute]] entry point is based on collaborative work with other product teams in the Wikimedia Foundation on [[mediawikiwiki:Edit_Discovery|Edit discovery]], which validated the entry point as a persistent and constant path that contributors took to discover ways to contribute content in Wikipedia.
Therefore, enabling this entry point in your Wikipedia will help contributors quickly discover available tools and immediately click to start using them. This entry point is designed to be a central point for discovering contribution tools in Papiamento Wikipedia.
'''Who can access it'''
Once it is enabled in your Wikipedia, newcomers can access the entry point automatically by just logging into their account, click on the User drop-down menu and choose the "Contribute" icon, which takes you to another menu where you will find a self-guided description of what you can do to contribute content, as shown in the image below. An option to "view contributions" is also available to access the list of your contributions.
[[Fail:Mobile_Contribute_Page.png|Mobile Contribute Page]] [[Fail:Mobile_contribute_menu_(detailed).png|Mobile contribute menu (detailed)]]
For experienced contributors, the Contribute icon is not automatically shown in their User drop-down menu. They will still see the "Contributions" option unless they change it to the "Contribute" manually.
We have gotten valuable feedback that helped us improve its discoverability. Now, it is ready to be enabled in other Wikis. One major improvement was to [[phab:T369041|make the entry point optional for experienced contributors]] who still want to have the "Contributions" entry point as default.
We plan to enable it '''on mobile''' for Wikis, where the Section translation tool is enabled. In this way, we will provide a main entry point to the mobile translation dashboard, and the exposure can still be limited by targeting only the mobile platform for now. If there are no objections to having the entry point for mobile users from your community, we will enable it by 26th May 2025.
We welcome your feedback and questions in this thread on our proposal to enable it here. Suppose there are no objections, we will deploy the "Contribute" entry point in your Wikipedia.
We look forward to your response soon.
Thank you!
On behalf of the WMF Language and Product Localization team.
[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 05:00, 13 mei 2025 (UTC)
:Thanks for your notification on this proposal. Since I cannot grasp the essence the "contribution" option, can you explain more in detail what is its use/benefit? Is it just another modus for creating/expanding an article on your own platform? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:22, 24 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ping for your attention. [[Usuario:Ciell|Ciell]] ([[Diskushon usuario:Ciell|diskushon]]) 07:12, 26 mei 2025 (UTC)
::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], for asking for clarification. The contribute is a central place people can access all the available tools in your Wikipedia.
::When newcomers land on Wikipedia, there is no one place where they can see all the different ways they can contribute in Wikipedia. So, it is difficult for them to figure out the tools they can use, how they can contribute, and how to access them. The contribute menu is an official place to find all the available tools. The Contribute menu will become a central place where newcomers can find all the available contribution tools to Upload a media file, Start writing a new article, improve existing articles, or start a translation in that Wiki.
::I hope this explanation helps you. Feel free to ask me any other question. Thank you!
::[[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 13:50, 26 mei 2025 (UTC)
:::Thank you for your clarification. Since this tool seems to be very handy to have available for newcomers I have no objection, once a default option is included for experienced contributors. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:04, 26 mei 2025 (UTC)
::::Thank you @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]. [[Usuario:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskushon usuario:UOzurumba (WMF)|diskushon]]) 19:20, 26 mei 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr">Call for Candidates for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
The results of voting on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter is [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|available on Meta-wiki]].
You may now [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|submit your candidacy to serve on the U4C]] through 29 May 2025 at 12:00 UTC. Information about [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|eligibility, process, and the timeline are on Meta-wiki]]. Voting on candidates will open on 1 June 2025 and run for two weeks, closing on 15 June 2025 at 12:00 UTC.
If you have any questions, you can ask on [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|the discussion page for the election]]. -- in cooperation with the U4C, </div><section end="announcement-content" />
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|papia]])</bdi> 22:07, 15 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)''
Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too.
We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation.
You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|<span class="signature-talk">{{int:Talkpagelinktext}}</span>]]) 15:27, 22 mei 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Sannita (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28768453 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 Selection & Call for Questions</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]''
Dear all,
This year, the term of 2 (two) Community- and Affiliate-selected Trustees on the Wikimedia Foundation Board of Trustees will come to an end [1]. The Board invites the whole movement to participate in this year’s selection process and vote to fill those seats.
The Elections Committee will oversee this process with support from Foundation staff [2]. The Governance Committee, composed of trustees who are not candidates in the 2025 community-and-affiliate-selected trustee selection process (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina and Esra’a Al Shafei) [3], is tasked with providing Board oversight for the 2025 trustee selection process and for keeping the Board informed. More details on the roles of the Elections Committee, Board, and staff are here [4].
Here are the key planned dates:
* May 22 – June 5: Announcement (this communication) and call for questions period [6]
* June 17 – July 1, 2025: Call for candidates
* July 2025: If needed, affiliates vote to shortlist candidates if more than 10 apply [5]
* August 2025: Campaign period
* August – September 2025: Two-week community voting period
* October – November 2025: Background check of selected candidates
* Board’s Meeting in December 2025: New trustees seated
Learn more about the 2025 selection process - including the detailed timeline, the candidacy process, the campaign rules, and the voter eligibility criteria - on this Meta-wiki page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]].
'''Call for Questions'''
In each selection process, the community has the opportunity to submit questions for the Board of Trustees candidates to answer. The Election Committee selects questions from the list developed by the community for the candidates to answer. Candidates must answer all the required questions in the application in order to be eligible; otherwise their application will be disqualified. This year, the Election Committee will select 5 questions for the candidates to answer. The selected questions may be a combination of what’s been submitted from the community, if they’re alike or related. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]]
'''Election Volunteers'''
Another way to be involved with the 2025 selection process is to be an Election Volunteer. Election Volunteers are a bridge between the Elections Committee and their respective community. They help ensure their community is represented and mobilize them to vote. Learn more about the program and how to join on this Meta-wiki page [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link].]]
Thank you!
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter
[3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024
[4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles
[5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ
[6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates
Best regards,
Victoria Doronina
Board Liaison to the Elections Committee
Governance Committee<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 03:07, 28 mei 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 -->
== Pagina Spesial missing from main menu due to update vector skins - moderator action required ==
Dear @[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]]@[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], regarding the question @Caribiana asked me last week about the Pagina Spesial missing from the main menu, it appears that there has been an update in january which caused the link to be lost entirely by now (my interpretation). The solution is that site admins need to update the MediaWiki sidebar, see [https://phabricator.wikimedia.org/T385346 here]. Hope this helps fix things! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 07:31, 28 mei 2025 (UTC)
:I've added the link to the Main Menu (by editing [[MediaWiki:Sidebar]]). [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 15:46, 28 mei 2025 (UTC)
::@[[Usuario:Bdijkstra|Bdijkstra]] Thanks for the replacement now available. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:11, 2 yüni 2025 (UTC)
== <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Deployment of the CampaignEvents Extension</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="message"/>
Hello everyone,
''(Apologies for posting in English if English is not your first language. Please help translate to your language.)''
The Campaigns Product Team is planning a global deployment of the '''[[:mw:Help:Extension:CampaignEvents|CampaignEvents extension]]''' to all Wikipedias, including this wiki, during the '''week of June 23rd'''.
This extension is designed to help organizers plan and manage events, WikiProjects, and other on-wiki collaborations - and to make these efforts more discoverable.
The three main features of this extension are:
* '''[[:m:Event_Center/Registration|Event Registration]]''': A simple way to sign up for events on the wiki.
* '''[[:m:CampaignEvents/Collaboration_list|Collaboration List]]''': A global list of events and a local list of WikiProjects, accessible at '''[[:m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]]'''.
* '''[[:m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Invitation_list|Invitation Lists]]''': A tool to help organizers find editors who might want to join, based on their past contributions.
'''Note''': The extension comes with a new user right called '''"Event Organizer"''', which will be managed by administrators on this wiki. Organizer tools like Event Registration and Invitation Lists will only work if someone is granted this right. The Collaboration List is available to everyone immediately after deployment.
The extension is already live on several wikis, including '''Meta, Wikidata, English Wikipedia''', and more ( [[m:CampaignEvents/Deployment_status#Current_Deployment_Status_for_CampaignEvents_extension| See the full deployment list]])
If you have any questions, concerns, or feedback, please feel free to share them on the [[m:Talk:CampaignEvents| extension talkpage]]. We’d love to hear from you before the rollout.
Thank you! <section end="message"/>
</div>
<bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]] ([[User talk:Udehb-WMF|papia]]) 16:47, 29 mei 2025 (UTC)</bdi>
<!-- Message sent by User:Udehb-WMF@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Udehb-WMF/sandbox/deployment_audience&oldid=28803829 -->
== Collecion de Graaff added to Wikimedia Commons ==
Dear @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], this morning I added 269 photographs from the Graaff collection to Wikimedia Commons. The photo's were made between appr. 1966 to the late 1980s, and show a wide variety of topics and locations (hotels, stores, night clubs, nature, archeology). They can be viewed [[C:Category:Collection Rinus de Graaff|here]]. Please let me know if you have any questions or remarks about the upload and if we can make any improvements. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 10:17, 30 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] Top! Ik kan al een aantal van gebruiken. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 10:25, 30 mei 2025 (UTC)
:Hi @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]], I already see improvements in the "Summary" section, compared to previous uploads of collections, for example the date of the work has been added. At the moment, the only detail that jumps out is the description in the "Summary" are all defined as English but some are Papiamento and others are Dutch descriptions. For example: "Noordkust Aruba 1974-01-01" and "Museo Arquelogico Aruba 1989-07-29" is defined as English. Furthermore, Great work! [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:29, 30 mei 2025 (UTC)
::Hi @Caribiana and @Kallmemel, thanks for checking it out! The English description in the summary is indeed a point for improvement: I ran into a technical limitation of the upload tool I was using (OpenRefine), which did not recognise pap-aw, only papiamentu as a possible language. So I opted to add them as English captions for now and will change that later onces the tool recognises pap-aw. So that is work in progress for now.. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 12:31, 30 mei 2025 (UTC)
== Vote now in the 2025 U4C Election ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}
Eligible voters are asked to participate in the 2025 [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] election. More information–including an eligibility check, voting process information, candidate information, and a link to the vote–are available on Meta at the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2025|2025 Election information page]]. The vote closes on 17 June 2025 at [https://zonestamp.toolforge.org/1750161600 12:00 UTC].
Please vote if your account is eligible. Results will be available by 1 July 2025. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 23:01, 13 yüni 2025 (UTC) </div>
<!-- Message sent by User:Keegan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28848819 -->
== <span lang="en" dir="ltr">Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 - Call for Candidates</span> ==
<div lang="en" dir="ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>
Hello all,
The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|call for candidates for the 2025 Wikimedia Foundation Board of Trustees selection is now open]] from June 17, 2025 – July 2, 2025 at 11:59 UTC [1]. The Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's work, and each Trustee serves a three-year term [2]. This is a volunteer position.
This year, the Wikimedia community will vote in late August through September 2025 to fill two (2) seats on the Foundation Board. Could you – or someone you know – be a good fit to join the Wikimedia Foundation's Board of Trustees? [3]
Learn more about what it takes to stand for these leadership positions and how to submit your candidacy on [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidate application|this Meta-wiki page]] or encourage someone else to run in this year's election.
Best regards,
Abhishek Suryawanshi<br />
Chair of the Elections Committee
On behalf of the Elections Committee and Governance Committee
[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Call_for_candidates
[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Legal:Bylaws#(B)_Term.
[3] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Resources_for_candidates<section end="announcement-content" />
</div>
[[Usuario:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskushon usuario:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 17:44, 17 yüni 2025 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28866958 -->
== Pap wiki project page with Wikipedia on Aruba info ==
Hi @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] (pinging @[[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]]and @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]]), I just created a project page for the Wikipedia on Aruba project with all information that would by handy for you to know. It is located at [[Wikipedia:Wikipedia riba Aruba]]. The page will be translated to Papiamento a.s.a.p. Please let me know if you have any suggestions or remarks! Best wishes, [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 09:37, 20 yüni 2025 (UTC)
:This is very helpful thank you @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]]@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] hope to Exhange thoughts and ideas agian with you on the progress of the project. Give you an update on the work me @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]] are doing. Let us know when will suit you best. Saludo [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 00:52, 27 yüni 2025 (UTC)
::Hi @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]], @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] @[[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] @[[Usuario:Rarends297|Rarends297]] update: the project page has been translated to Papiamento last week, please feel free to make improvements if needed! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 06:22, 27 yüni 2025 (UTC)
7n5jbh3f7p2eljkjlzuyumq26461ncb
Himno di Boneiru
0
1984
164260
96474
2025-06-26T13:56:16Z
Caribiana
8320
navegacion agrega
164260
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
E '''Himno di [[Boneiru]]''' ta e [[himno nashonal]] di [[Boneiru]], yamá ''Tera di Solo y suave biento'', ku inisialmente tabata karga e nòmber 'himno boneriano'.<ref>H. Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, Elsevier, 1969, pag. 581</ref> E himno ta símbolo di pueblo [[Boneiru|boneriano]], huntu ku su [[bandera di Boneiru|bandera]] i [[Eskudo di Boneiru|eskudo]]. E komposishon ta data di 1937 di e músiko J.B.A. (Tony) Palm i e letra ofisial na [[Papiamentu]] ta skirbí pa [[Hubert Booi|Hubert (Lio) Booi]] (1919-2014).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642726:mpeg21:a0197 Bonaire's wapen, vlag en hymne], Amigoe, 5 september 1988. Rekuperá 14 ougustus 2021</ref> Entre 1964 i 2000 e himno tabata wòrdu uzá komo himno nashonal di [[Antias Hulandes]].
Desde 15 di dezèmber 1981 ''Tera di Solo i suave Bientu'' ta ofisialmente e himno di Boneiru despues ku tantu su teksto komo melodia a keda ankrá den lei, den e ordenansa insular fechá 11 di dezèmber 1981, no. 2.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR813 Eilandsverordening van de 11e december 1981, no. 2 tot het vaststellen van het volkslied van het eilandgebied Bonaire]</ref>
== Letra ==
[[File:Teradisoloisuavebiento.ogg|thumb|Tera di Solo i suave Bientu]][[File:Tera di Solo y suave biento (Instrumental).ogg|thumb|Tera di Solo i suave Bientu (instrumental)]]
Tera di solo i suave bientu<br>
Patria orguyoso salí fo’i laman<br>
Pueblo humilde sèmper kontentu<br>
Di un kondukta tur parti gabá
Pues laga nos trata tur dia<br>
Pa sèmper nos Boneiru ta mentá<br>
Pa nos kanta den bon harmonia:<br>
Dushi Boneiru nos tera stimá
Laga nos tur komo Boneriano<br>
Uni nos kanto, i alsa nos voz<br>
Nos ku ta yiu di un pueblo sano<br>
Semper kontentu sperando den Dios
Ningun poder no por kita es afekto<br>
Ku nos ta sinti pa e isla di nos<br>
Maske chikitu ku su defekto<br>
Nos ta stimele ariba tur kos
{{Navegashon simbolo nashonal di Boneiru}}
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* Video [https://www.youtube.com/watch?v=mhN1-xxm5yk&ab_channel=TheMarches09 Himno di Boneiru, toka pa e banda ''Guardianan di Republika di Fransia''], Youtube.com, TheMarches09, 2017
}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Himno Nashonal]]
ekhbr08z755hkj1z7o7fvauu9pep9yv
Izaline Calister
0
2737
164314
149091
2025-06-26T19:49:53Z
Caribiana
8320
164314
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox musico| variante = c
| luga nacemento = {{CUW}}
| ofishi = kantante, kompositor
}}
'''Izaline Francisca Juanita Calister''' (☆ [[Kòrsou]], [[9 di mart]] [[1969]] na ) ta un kantante i kompositor di kantika. El a biba na [[Kòrsou]] te edat di 18 aña. Awendia e ta biba na [[Groningen]] ([[Hulanda]]). Su músika ta kontené un meskla di elementonan karibense i [[Jazz|djès]]. E ta kanta na [[Papiamentu]].
Durante di su hubentut, Izaline Calister a kanta den e kornan Perlitas i Grupo Forsa. Na 1995 e tabata kantante di Deco Deco, un banda lokal na Kòrsou. Di e ora ei el a hasi paseo ku varios banda. Na aña 1998 el a funda ''The Izaline Calister Band''. Su promé álbum, ''Soño di un muhé'' (2000), tabata hopi popular na Kòrsou. Despues na aña 2001 el a bai ku e título di 'Reina di Tumba', komo e di dos ganadó femenino den historia di e [[Festival di Tumba di Kòrsou]], despues di [[Elia Isenia]]. Su tumba tabata titulá: “[https://www.youtube.com/watch?v=lL4s59sk5V0 Much'i Otrobanda]”.
Despues di nominashon na dos okashon Calister a risibí na 2009 un "Edison" den kategoria músika mundial. Edison ta un premio musikal prestigioso di [[Hulanda]].
Na 2018, riba [[Dia di Rey]], el a wòrdu kondekorá komo "Kabayero" (ridder) den [[Orden di Oranje-Nassau]].
== Album ==
* 2000: ''Soño di un muhé''
* 2002: ''Mariposa''
* 2004: ''Krioyo''
* 2006: ''Kanta Hélele''
* 2009: ''Speransa''
* 2011: ''Di fiesta''
* 2012: ''Kandela''
* 2016: ''Rayo di Lus''
==Linknan eksterno==
* [http://www.izalinecalister.com] - Portal ofisial di e artista
==Referensia==
* Paard van Troje, [http://www.paard.nl/event/IZALINE-CALISTER biografia]
{{DEFAULTSORT:Calister, Izaline}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Kòrsou]]
l9gxm5j20mzxjy1n4ydint0xsik8wl7
Interlingua
0
3148
164333
160134
2025-06-27T06:10:29Z
Jon Gua
14585
164333
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox idioma
|variante = c
|nomber nativo = ''Interlingua''
|imagen = Flag of Interlingua.svg
|creado = International Auxiliary Language Association (IALA)
|aña = 1951
|usuario_total = 2000 (2022)<ref>[https://observers.france24.com/en/europe/20221229-discover-interlingua-the-language-you-might-be-able-to-speak-without-even-studying-it Interlingua: The 'new' language you might be able to speak without even studying it]</ref>
|famia = [[Idioma artifisial|Idiomanan artifisial]]
*[[Idioma ousiliar internashonal|Idiomanan ousiliar]]
}}
'''Interlingua''' ta un [[idioma ousiliar internashonal]] ku despues di 15 aña di estudio lingwístiko a keda inventá pa e International Auxiliary Language Association (IALA) rònt 1951. E ta basá riba e siguiente idiomanan: [[ingles]], [[frances|franses]], [[spaño|spañó]], [[portugues]] i [[italiano]].
== Historia ==
E heredero merikano Alice Vanderbilt Morris i su esposo Dave Hennen Morris a fundá IALA na 1924 ku e meta di avansá e estudio di idiomanan ousiliar internashonal na un manera sientífiko. E asosiashon a risibí sosten di diferente organisashon i akadémiko, inkluyendo Edward Sapir, William Edward Collinson i [[Otto Jespersen]].
IALA a enfoká riba tareanan manera identifiká organisashonnan ku metanan similar rònt mundu, konstruí un biblioteka di buki relashoná ku idiomanan i kompará idiomanan ousiliar internashonal eksistente, por ehèmpel [[Esperanto]], [[Ido]] i [[Interlingue]]. Nan a hasi estudio paralelo i a organisá konferensianan pa diskutí e karakterístikanan i metanan di e idiomanan aki. Na 1931, IALA a haña sosten di lingwistanan na e di dos Kongreso Internashonal Interlingwístiko, i lingwistanan adishonal a uni den kongreso despues.
Na prinsipio IALA tabatin komo meta pa identifiká e mihó idioma ousiliar eksistente pa komunikashon internashonal. Sinembargo, despues di un dékada di investigashon, nan a konkluí ku niun di e idiomanan ousiliar eksistente tabata adekuá. Na 1937, IALA a disidí di krea un idioma nobo, ku a bira konosí komo Interlingua. E asosiashon a hasi enkuestanan i a desaroyá modelo pa e idioma, kombinando elementonan di enfokenan naturalista i sistemátiko. E último vokabulario i gramátika di interlingua a wòrdu publiká na 1951, siguí pa un manual introdusiendo esaki na 1954.
Interlingua a haña aplikashonnan práktiko den publikashonnan sientífiko i kongreso internashonal, partikularmente riba e tereno médiko. E Organisashon Internashonal di Normalisashon a adoptá Interlingua pa su dikshonarionan na 1967. IALA a sera na 1953, i su ròl den e promoshon di Interlingua a ser asumí pa Science Service i despues pa e Instituto Interlingua. Interes den Interlingua a ekspandé mundialmente, ku konferensia, publikashon i programanan di instrukshon di idioma establesé na vários pais.
Den e último añanan Interlingua a eksperensiá un resurekshon, atrayendo interes di e komunidat sientífiko i di e públiko en general. E ta ser usa pa siña, biaha, publiká online i komuniká via bareranan di idioma. E Sindicato Mundial pro Interlingua i e organisashonnan nashonal ta sigui promové i sostené Interlingua via publikashonnan periódiko, buki i rekursonan online. Internet a hunga un papel importante den e popularidat nobo di Interlingua, ku a kondusí na un oumento supstansial den e kantidat di papiadó.
== Gramàtika ==
{{See also|Articulo principal: [[Gramàtika di Interlingua]]}}
Interlingua a desaroyá pa skonde kualke karakterístika gramatikal ku ta ousente den kualke idioma di kontrol primario. P'esei, interlingua no tin un konkordansia sustantivo–athetivo pa sekso, kaso òf kantidat (kfr. spaño i portugues ''gatas negras'' òf italiano ''gatte nere'', 'gatas negras'), pasobra e ta ousente na ingles, i no tin tempu verbal progresivo (''I am reading'' na ingles), pasobra nan ta ousente na franses. Na kontraste, interlingua ta distinguí sustantivo singular for di plural pasobra tur idioma di kontrol ta hasié. Ku konsiderashon di e idiomanan di kontrol sekundario, Interlingua tin artíkulonan, kontrariamente na ruso.
E artíkulo definí ta invariabel pa ''le'', manera den spaño ("el"). E supstansianan no tin un género gramatikal. E plural ta formá dor di agregá -''s'', òf -''es'' despues di un konsonante final. E pronombernan personal ta tuma un forma pa e suheto i otro pa e opheto direkto i refleksivo. Den di tres persona, e refleksivo ta semper se. Mayoria atverbio ta derivá regularmente for di athetivo agregando -mente òf -amente despues di a -c. Un atverbio por wòrdu formá for di kualke athetivo di e manera aki.
Verbonan ta tuma e mesun forma pa tur hende (io vive, tu vive, illa vive, 'mi ta biba', 'bo ta biba', 'e ta biba'). E indikativo (pare, aparecé, aparecer) ta meskos ku e imperativo (pare! aparece!'), i no tin suphuntivo. Tres verbo komun ta tuma forma kòrtiku den tempu presente: ta pa 'es', 'ha' e 'va'. Tin algun forma verbal iregular disponibel, pero nan ta wòrdu apenas usá.
Tin kuater tempu simpel (presente, pasado, futuro i kondishoná), tres tempu kompuesto (pasado, futuro i kondishoná) i e bos pasivo. E strukturanan kompuesto ta usa un ouxiliar mas e infinitivo òf e partisipio pasá (por ehèmpel, Il ha arrivate, 'El a yega'). Tempunan simpel i kompuesto por ser kombiná den diferente manera pa ekspresá tempunan mas kompliká (por ehèmpel, ''nos haberea morite'', 'Nos lo a muri').
E orden di palabra ta suheto-verbo-opheto, eksepto ku un pronomber di opheto direkto of pronomber refleksivo ta bin promé ku e verbo (io les vide, 'los Veo'). E athetivo por ta promé òf despues di e sustantivo ku ta kambia, pero mayoria bia nan ta sigui. E posishon di e atverbionan ta fleksibel, maske restringí pa sentido komun.
E gramátika di interlingua a ser deskribí komo similar na esun di e idiomanan romanse, pero simplifiká, prinsipalmente bou di influensia di ingles. Un artíkulo di 1991 a argumentá ku gramátika di interlingua tabata similar na gramátika simpel di haponés i partikularmente di chines.
F.P. Gopsill a skirbi ku interlingua no tin iregularidat, maske e gramátika de interlingua di Gode ta sugeri ku interlingua tin un kantidat chikitu di iregularidat.
== Literatura ==
{{See also|Articulo principal: [[Literatura den Interlingua]]}}
E literatura den interlingua ta un kolekshon kresente di obra skirbí den e idioma ousiliar internashonal ei. E ta inkluí poesia, relato, artíkulo i tradukshon di klasiko, ku autornan di diferente pais ku ta kontribuí na su desaroyo. Gruponan manera Union Mundial pro Interlingua ta promove publicashon i difusion di e tekstonan aki, i ta sostene un komunidat global di lektor i eskritor.
=== Obranan (selektá) ===
* Breinstrup, Thomas (2013) ''Mysterios in Mexico - un novella criminal''
* Costalago, Vicente (2020) ''Le dece-duo travalios de Heracles''
* Costalago, Vicente (2022) ''Juliade''
* Costalago, Vicente (2022) ''Poemas''
* Hak, Esbern (1996) ''Paletta: dece-duo novellas original''
* Scriptor, Marcus (2015) ''Le polyglotto involuntari e altere contos''
* Soreto, Carlos (2020) ''Anthologia Litterari''
* Costalago, Vicente (2023) ''Kilglan''
== Ehèmpel di teksto den Interlingua ==
:''Lingua natural e musical de parolas international e un grammatica minimal. Comprensibile facilemente per personas intelligente. Le medio de communication adequate pro le solution del confusion de Babylon.''
== ''[[Pater Noster]]'' den Interlingua ==
:''Nostre Patre, qui es in le celos, que tu nomine sia sanctificate; que tu regno veni; que tu voluntate sia facite super le terra como etiam in le celo.''
:''Da nos hodie nostre pan quotidian, e pardona a nos nostre debitas como nos pardona a nostre debitores, e non duce nos in tentation, sed libera nos del mal.''
== Interlingua den Wikipedia ==
Interlingua tin tambe [[:ia:Frontispicio|su propio Wikipedia]].
{{Lenganan ousiliar internashonal}}
{{Appendix}}
[[Category:Interlingua]]
6d1lynhwm0wyqwqxiyro5b2z8tqwqs9
Brian D
0
3807
164318
147101
2025-06-26T20:16:49Z
Caribiana
8320
infobox agrega
164318
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox artista|variante = c
|nomber completo = Brian Dwayne Alexander Dekkers
|alias = Brian D
| ofishi = kantante
| residencia = {{NLD}}
}}
'''Brian Dwayne Alexander Dekkers''', mas konosi komo '''Brian D''', ta un kantante di [[Kòrsou]] i awor ta biba na [[Leiden]], [[Hulanda]].
Ku 14 aña Brian i algun amigu a lanta un banda nobo yama “Big Star”, ku kual e tabatin su promé hit: “Destino tabata ke”.
== Discografia ==
=== kantikanan ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|-
! rowspan="3"| aÑa
! rowspan="2"| Kantika
|-
|
| align="left"| "[[Pa mi di malu]]" <small>(featuring MC Chris)</small>
|-
| rowspan="3"| 2009
| align="left"| "Chill Ku Bo Bida (Gospel)"
| align="left"|
| align="left" rowspan="2"| ''Chill Ku Bo Bida (Gospel)''
|-
| rowspan="3"| 2008
| align="left"| "Ta Bo" <small>(featuring MC Chris)</small>
|-
| rowspan="3"| 2010
| align="left"| "[[Bo luga den Shelu]]"
|-
| rowspan="4"| 2008
| align="left"| "Ik zal je missen"
|-
| rowspan="3"| 2008
| align="left"| "Vrijdag "
|-
| align="left"| "Rin Tin Tin" <small>(featuring GIO (Gibi i orkesta)</small>
|-
| align="left"| "Ora bo tin'e "
|-
|}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Dekkers, Brian}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
dtw77ysvth77nuq1bhpy6hthikhcl8c
1986
0
4286
164254
139143
2025-06-26T13:38:02Z
Caribiana
8320
164254
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1986''' ta un aña komun kuminsando riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
* [[1 di yanüari|1]] - [[Aruba]] a bandoná e konstelashon di [[Antias Hulandes]] i ta bira [[Status aparte di Aruba|pais outónomo]] den [[Reino Hulandes]]
* [[1 di yanüari|1]] - [[Henny Eman]] a bira e promé premier di pais [[Aruba]] i [[Felipe Tromp]] a bira e promé [[gobernador di Aruba]].
* [[1 di yanüari|1]] - Na [[Aruba]] a wòrdu introdusí un moneda propio, e [[Florin Arubiano|florin arubiano]]; su valor ta pareu na e [[Florin Antiano|florin antiano]].
* [[13 di yanüari|13]] - [[John Merryweather]] ta huramentá komo e [[lista di minister plenipotenciario di Aruba|promé minister plenipotensiario di Aruba]] na Hulanda.
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
* [[26 di yüni|26]] - [[Konseho Insular]] di [[Boneiru]] ta aprobá unánimamente e [[Eskudo di Boneiru|eskudo ofisial di e isla]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641797:mpeg21:a0127 Onthulling Bonaire wapen], Amigoe (1 di sèptèmber 1986)</ref>
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
* [[16 di ougùstùs|16]] - [[Aruba]] a separá for di ''Korps Politie van de Nederlandse Antillen'' i a sigui komo [[Cuerpo Policial Arubano|Kuerpo Polisial Arubano]] (''Korps Politie Aruba'', KPA).
[[File:Boeing 767-204(ER), Air Aruba JP6178433.jpg|thumb|150px|Avion Boeing 767 di Air Aruba]]
'''Sèptèmber'''
* [[24 di sèptèmber|24]] - Na [[Aruba]] ta funda [[Air Aruba]].
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
* [[28 di mart|28]] - [[Lady Gaga]], kantante, kantoutor i aktris [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]].
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
* [[21 di òktober|21]] - [[Natalee Holloway]], studiante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] ku dia [[30 di mei (fecha)|30 di mei]] [[2005]] a disparsé durante su fakansi na [[Aruba]], kousando un sensacion den media na Merka i internashonalmente.
* [[26 di òktober|26]] - [[Fresku|Roy Reymound]], rapper i aktor hulandes-kurasoleño bou nòmber di Fresku.
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
* [[26 di novèmber|26]] - [[Betico Croes]] (48), polítiko [[aruba|arubiano]].
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Category:Aña]]
t8363hpl4phmq8nhl5cx075abbe5ej9
164255
164254
2025-06-26T13:39:15Z
Caribiana
8320
164255
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1986''' ta un aña komun kuminsando riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
* [[1 di yanüari|1]] - [[Aruba]] a bandoná e konstelashon di [[Antias Hulandes]] i ta bira [[Status aparte di Aruba|pais outónomo]] den [[Reino Hulandes]]
* [[1 di yanüari|1]] - [[Henny Eman]] a bira e promé premier di pais [[Aruba]] i [[Felipe Tromp]] a bira e promé [[gobernador di Aruba]].
* [[1 di yanüari|1]] - Na [[Aruba]] a wòrdu introdusí un moneda propio, e [[Florin Arubiano|florin arubiano]]; su valor ta pareu na e [[Florin Antiano|florin antiano]].
* [[13 di yanüari|13]] - [[John Merryweather]] ta huramentá komo e [[lista di minister plenipotenciario di Aruba|promé minister plenipotensiario di Aruba]] na Hulanda.
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
* [[26 di yüni|26]] - [[Konseho Insular]] di [[Boneiru]] ta aprobá unánimamente e [[Eskudo di Boneiru|eskudo ofisial di e isla]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641797:mpeg21:a0127 Onthulling Bonaire wapen], Amigoe (1 di sèptèmber 1986)</ref>
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
* [[16 di ougùstùs|16]] - [[Aruba]] a separá for di ''Korps Politie van de Nederlandse Antillen'' i a sigui komo [[Cuerpo Policial Arubano|Kuerpo Polisial Arubano]] (''Korps Politie Aruba'', KPA).
[[File:Boeing 767-204(ER), Air Aruba JP6178433.jpg|thumb|150px|Avion Boeing 767 di Air Aruba]]
'''Sèptèmber'''
* [[24 di sèptèmber|24]] - Na [[Aruba]] ta funda [[Air Aruba]].
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
* [[28 di mart|28]] - [[Lady Gaga]], kantante, kantoutor i aktris [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]].
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
* [[21 di òktober|21]] - [[Natalee Holloway]], studiante [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] ku dia [[30 di mei (fecha)|30 di mei]] [[2005]] a disparsé durante su fakansi na [[Aruba]], kousando un sensacion den media na Merka i internashonalmente.
* [[26 di òktober|26]] - [[Fresku|Roy Reymound]], rapper i aktor hulandes-kurasoleño bou nòmber di Fresku.
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
* [[26 di novèmber|26]] - [[Betico Croes]] (48), polítiko [[aruba|arubiano]].
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Category:Aña]]
g8xvjfm04e6hspqoio9g9zsxqw3q0ex
Emina Jahović
0
5164
164309
151305
2025-06-26T19:23:22Z
Caribiana
8320
164309
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox artista|variante = c
|aña activo = 2000 -
|ofishi = aktris, kantante-kompositor
|genero = [[pop]]
|obra =
}}
'''Emina Jahović Sandal''' (nasé '''Emina Jahović''') (Novi Pazar, [[Serbia]], [[15 di yanüari]] [[1982]]) miho conoci como '''Emina''', ta un aktris, modelo, kantante-kompositor i bailarin servio.<ref>https://web.archive.org/web/20131202225626/http://www.posta.com.tr/magazin/HaberDetay/Emina--Turk--oluyor-.htm?ArticleID=149464</ref><ref>https://web.archive.org/web/20100306013337/http://www.kara.com.mk/models.html</ref><ref>http://vogue.com.tr/bugun-ne-giydim/1-aralik-2010-emina-sandal-1</ref><ref>http://www.balkanmedia.com/emina-jahovic-sandal-otkriva-za-turski-vogue-sta-voli-da-oblaci-foto-cl6749.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131203041323/http://www.story.rs/vesti/svet-poznatih/12451-emina-jahovic-u-turskom-magazinu-vogue.html</ref><ref>http://magazin.haberturk.com/herkes-bunu-konusuyor/haber/810921-kulis-hatirasi</ref><ref>http://www.scandal.rs/150983/</ref><ref>http://www.scandal.rs/emina-jahovic-i-adriana-lima-na-modnoj-reviji-u-turskoj/</ref><ref>http://www.telegraf.rs/jetset/483962-antalija-adrijana-lima-i-emina-jahovic-zvezde-modne-revije</ref> Jahović ta considera e "Pop princeza"<ref>https://web.archive.org/web/20131203053409/http://www.story.rs/profili/emina-jahovi%C4%87-%E2%80%93-sandal/biografija/2006/352-pop-princeza-iz-prestonice-dzinsa</ref> ([[Papiamentu]]: ''Prinsesa di pop'') i "Srpska diva" (''Diva di Serbia'')<ref>http://www.scandal.rs/srpska-diva-ocarala-tursku-emina-jahovic-gostovala-na-cnn-u/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20121213100803/http://www.wired.com/beyond_the_beyond/2012/11/musica-globalista-emina-i-da-mogu</ref>. Aktualmente e ta residensiá na [[Istanbul]], [[Turkia]], unda el a kasa na 2008 ku e kantante turko [[Mustafa Sandal]].<ref>http://www.hurriyet.com.tr/magazin/haber/8077774.asp</ref><ref>http://www.ex-yupress.com/nin/nin151.html</ref><ref>http://arsiv.sabah.com.tr/2008/01/23/gny/haber,A3A5C9BD84164EE2B5CE18C9A988615D.html</ref><ref>http://www.radikal.com.tr/Radikal.aspx?aType=RadikalDetayV3&ArticleID=1057666&CategoryID=138</ref> Jahović i Sandal tin dos yui, Yaman (2008) i Yavuz (2012).<ref>http://www.milliyet.com.tr/2008/01/15/cafe/caf05.html</ref><ref>http://blog.milliyet.com.tr/yavuz-sandal/Blog/?BlogNo=352029</ref><ref>http://www.aksam.com.tr/guncel/yamanin-kardesi-yavuz/haber-102281</ref><ref>https://web.archive.org/web/20150221033338/http://www.milliyet.com.tr/yaman--bestelerimin-ilham-kaynagi-olacak/cafe/haberdetay/08.01.2009/1044318/default.htm</ref>
== Biografia ==
Emina Jahović a nase dia 15 di yanüari 1982 na Novi Pazar i ta e promé yu di mayornan servio-bosniano.<ref>http://www.sabah.com.tr/Gunaydin/Magazin/2009/10/22/genetik_olarak_guzeliz_sebzeleri_yuze_sureriz</ref> El a siña toka piano tempu ku e tawatin 7 aña, el a skirbi su promé [[balada]] di piano fo'i 13 aña y a cuminsa kanta fo'i 15 aña. Jahović a bishita Mokranjac Music School, un scol priva di musika. Su rumannan ta Sabina i Mirsad (1976).<ref>http://arsiv.ntvmsnbc.com/news/65807.asp</ref><ref>http://hurarsiv.hurriyet.com.tr/goster/ShowNew.aspx?id=161784</ref><ref>http://www.svet.rs/najnovije-vesti/razveli-se-mirsad-turkdzan-i-dina-dzankovic</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131203060157/http://aksam.medyator.com/2010/09/25/haber/984/cumartesi/haber.html</ref>
El a bay Braća Karić University na [[Belgrado]] pa studia management, pero a laga e skol i a kuminsa kanta kantika di pop na [[Belgrado]]. Djey el a hasi un deal cu City Records, un seyo di Pink Media Group, desde su kreashon den 2002.
Durante su tempo masha trempan den City Records, el a traha como compositor/songwriter pa artista di e seyo di compañero i el a capta e atencion di Dino Merlin, kende a reconoce su habilidad di canta.<ref>http://www.hellomagazin.rs/emina-jahovic-nastupila-u-beogradu-foto/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20130603024823/http://zena.blic.rs/PULS_poznatih/9186/Emina_Jahovic_Uzivam_kada_me_sin_budi_i_uspavljuje</ref>
Su album a debut, ''Osmi dan'', cu a wordo lansa na 2002. Ademas el a risibi komentario positivo i acu alkansa number uno na [[Bosnia Herzogovina]], [[Macedonia]], [[Montenegro]] i [[Slovenia]]. Y el a top na e lista di MTV Adria TOP 20 chart. Su promé single ko-eskrito i ko-produsi ku Atelje Trag. "Da l' ona zna" i "Još ti se nadam" skirbi ku Jahović, a bira number-one his internashonal, top e na paisnan balkan, asina manera e listanan di eksito na otro pais. Den 2004 el a embarka su prome headlining tour, ''The World Tour with Hari Mata Hari''. Den e kuater trimester di aña, el a lansa su di dos studio album ''Exhale'' i "Vila". Emina Jahović a wordu inspira door musika di pop rock manera Zdravko Čolić, artista manera di pop music como Dino Merlin. El a deklara ku moda ta un fuente di inspirashon pa su komposishonnan y aktuashon. Na aña 2007, Emina Jahović a kuminsá su mes marka di paña i a promové varios marka manera Kara, Fabrika i Fundación Prinsesa Katherine.<ref>https://web.archive.org/web/20131203020040/http://www.lifelineaid.org/PRESS_YU/press280.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20101125041142/http://www.royalfamily.org/events/2010/februar/14/photo_story.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131202224315/http://www.royalfamily.org/statements/state-det/state-2117.html</ref><ref>http://www.rts.rs/page/magazine/sr/story/471/Svet+poznatih/210751/Emina+Jahovi%C4%87+u+kampanji+protiv+raka+dojke</ref><ref>https://web.archive.org/web/20120104122206/http://www.royalfamily.org/events/2011/decembar/11/photo_story.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20101125040117/http://www.royalfamily.org/press/press-det/stampa-2197.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20130603024758/http://zena.blic.rs/PULS_poznatih/1423/Emina_Jahovic_Jesam_i_bicu_jedina_zena_u_Mustafinom_zivotu</ref><ref>https://web.archive.org/web/20120421095715/http://www.lifelineaid.org/gallery_eng.htm</ref><ref>https://web.archive.org/web/20091029152117/http://www.royalfamily.org/events/2009/oktobar/7/photo_story.htm</ref>
== Diskografia<ref>http://www.multimediarec.rs/artist.php?artist=EMINA+JAHOVI%C6</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131104095249/http://www.rts.rs/page/rts/sr/pesma+evrovizije/pesma+evrovizije+2010/story/771/Vesti/542091/Emina+Jahovi%C4%87.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131104170822/http://seyhanmuzik.com/urun-detay.php?urun_id=28778</ref> ==
=== Albumnan ===
*''Osmi dan'' (City Records 2002)<ref>https://web.archive.org/web/20131203001927/http://www.cityrecords.rs/index.php?option=com_djcatalog2&view=item&id=277:emina&cid=1:cd-izdanja&Itemid=2</ref>
*''Radije ranije'' (City Records 2005)<ref>https://web.archive.org/web/20131203001801/http://www.cityrecords.rs/index.php?option=com_djcatalog2&view=item&id=502:radije-ranije&cid=1:cd-izdanja&Itemid=2</ref>
*''Exhale'' (Multimedia Records 2008)<ref>http://www.multimediarec.rs/release.php?relID=13466</ref>
*''Vila'' (PGP RTS 2009)<ref>http://www.rts.rs/page/rts/sr/pgp/story/1211/Izdanja/516811/Emina+Jahovi%C4%87.html</ref>
==== Compilation ====
*''BH Eurosong'' (Muzička produkcija javnog servisa BH 2002)
*''Super hitovi Vol.13'' (City Records 2003)<ref>http://www.worldcat.org/title/super-hitovi-vol13/oclc/781201838&referer=brief_results</ref>
*''Vanilla'' (City Records 2005)
*''Gordost i predrasude'' (City Records 2006)
*''Singles & Duets'' (2008)
*''Miligram'' (Miligram Music 2009)
*''Karizma'' (Seyhan Müzik 2009)<ref>http://www.dr.com.tr/Muzik/Karizma/Mustafa-Sandal/Albumler/Turkce-Pop-Rock/Pop-Turkce/urunno=0000000304159#</ref>
*''Ornament'' (City Records 2010)
*''Platinum Collection 19 hitova'' (Mascom EC 2011)<ref>https://archive.is/20130216150330/http://music.ovi.com/in/en/pc/Product/Sa%C5%A1a-Kova%C4%8Devi%C4%87/Jos-ti-se-nadam/35779441</ref>
*''Proje'' (Seyhan Müzik 2012)<ref>https://web.archive.org/web/20131203054541/http://seyhanmuzik.com/urun-detay.php?urun_id=28300</ref>
*''Hitovi leta 2012'' (City Records 2012)<ref>https://itunes.apple.com/us/album/hitovi-leta-2012/id562806364</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131202225607/http://www.cityrecords.rs/index.php?option=com_content&view=article&id=121:letnji-hitovi-u-prodaji&catid=35:novosti-a-dogaaji&Itemid=27</ref>
*''Organik'' (Poll Production 2012)<ref>https://web.archive.org/web/20160305081218/https://www.ttnetmuzik.com.tr/album/Organik/266331</ref><ref>http://www.dr.com.tr/Muzik/Organik/Mustafa-Sandal/Yerli-Albumler/Turkce-Pop/urunno=0000000402720</ref>
*''Best of 2012/13 CD 1'' (City Records 2013)<ref>https://web.archive.org/web/20131202222436/http://www.cityrecords.rs/index.php?option=com_djcatalog2&view=item&id=905:the-best-of-2012-2013&cid=1:cd-izdanja&Itemid=2</ref><ref>https://archive.wikiwix.com/cache/19981130000000/http://www.ebay.co.uk/itm/SUPER-HITOVI-2-CD-S-BEST-2012-13-ACA-LUKAS-EMINA-JAHOVIC-JELENA-KARLEUSA-/251220491696?pt=B%C3%BCcher_Unterhaltung_Music_CDs&hash=item3a7de87db0</ref>
*''Super hitovi CD 2'' (City Records 2013)
==== Singles ====
*"Tačka" (2002)
*"Osmi dan" (2002)
*"U, la-la" feat. KC (2002)
*"Uzalud se budim" (2003)
*"Radije, ranije" (2004)
*"Tvoja greška" (2005)
*"Emina" feat. Knez (2005)
*"Da l' ona zna" (2006)
*"Nije vise tvoja stvar" (2006)
*"Pola ostrog noza" (2006)
*"Cool žena" (2007)
*"La gitana" feat. Flamingosi (2007)
*"Exhale" (2008)
*"Push It" feat. Cory Gunz (2008)
*"Još ti se nadam" feat. Saša Kovačević (2008)
*"Pile moje" (2009)
*"Ne zaboravi" feat. İzel (2009)
*"Med" feat. Dino Merlin (2009)
*"Nemilo" feat. Miligram (2009)
*"Ti kvariigro" (2010)
*"Gospodine" feat. Nataša Bekvalac (2011)
*"Posle mene" (2011)
*"Beograd priča" feat. Dženan Lončarević (2012)
*"Broken" feat. Erdem Kınay (2012)
*"Çek Gönder" feat. Mustafa Sandal (2012)
*"I da mogu" (2012)
*"Kimse Yok Mu?" (2012)
*"Nedostaješ" (2013)
*"Yakışmaz" (2013)
*"Žena zmaj" (2013)
*"U senkama isti" (2013)
== Pelicula ==
{| class="wikitable sortable"
|-
! paisnan
! aña
! título
! como
! class="unsortable" | kico ta
|-
! colspan="4"| trabou den television
|-
| Turkia
| 2010-2011
| ''Lale Devri''
| Lale Taşkıran Ilgaz
| Personahe principal (Show TV, FOX)<ref>https://web.archive.org/web/20130215113526/http://www.showtv.com.tr/dizi/lale-devri/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20130218210313/http://www.fox.com.tr/laledevri/</ref><ref>http://www.culturaldiplomacy.org/academy/content/pdf/participant-papers/eu/Djordje-Tomic-The-1001-Episodes-A-Diplomatic-Perspective-to-Turkish-TV-Series-in-the-Western-Balkans.pdf</ref><ref>http://blog.milliyet.com.tr/--lale-devri---uretkenlikte-sinir-tanimiyor-/Blog/?BlogNo=354650</ref><ref>https://web.archive.org/web/20140722052109/http://www.story.rs/foto/licnosti/14901-polje-lala-na-televiziji-pink.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20130703182718/http://www.milli.az/news/interest/27560.html</ref><ref>https://web.archive.org/web/20131203032904/http://www.story.rs/vesti/svet-poznatih/10098-serija-polje-lala-sa-eminom-jahovic-od-jeseni-na-nasoj-televizij.html</ref>
|-
| Albania
| 2011-2012
| ''Lale (Periudha e tulipanëve)''
| Lale Tashkëran Ilgaz
| Personahe principal (KTV)<ref>https://web.archive.org/web/20130306015409/http://telekomanda.com/seriale/seriale-turke/lale-devri/</ref>
|-
| Bosnia Herzogovina
| 2011-2012
| ''Polje lala''
| Lala Taškran Ilgaž †
| Personahe principal (Pink BH)
|-
| Bulgaria
| 2011-2012
| ''Сезонът на лалето''
| Лале Ташкъран Ългаз
| Personahe principal
|-
| Czechia
| 2011-2012
| ''Čas tulipánů''
| Lale Taškiranová Ilgazová
| Personahe principal (TV Barrandov)<ref>http://www.barrandov.tv/67341-cas-tulipanu</ref>
|-
| Kosovo
| 2011-2012
| ''Lale Devri''
| Lale Tashkëran Ilgaz
| Personahe principal (Kohavision)
|-
| Macedonia
| 2011-2012
| ''Лале''
| Лале Таксиран Илгаз
| Personahe principal (Kanal 5)<ref>http://kanal5.com.mk/%28S%28x2pw2445lbr2mnz1uvtemi45%29%29/default.aspx?mId=102&egId=19&eventId=79075</ref>
|-
| Montenegro
| 2011-2012
| ''Поље лала''
| Лала Ташкиран Иглаз †
| Personahe principal (Pink M)
|-
| Romania
| 2011-2012
| ''Lale - Asculta-ti inima!''
| Lale Tașkiran Ilgaz
| Personahe principal (Antena 1)<ref>http://a1.ro/tv/tv-1/superproductia-lale-asculta-ti-inima-ia-startul-astazi-la-antena-1.html</ref>
|-
| Serbia
| 2011-2012
| ''Поље лала''
| Лала Ташкиран Иглаз †
| Personahe principal (RTV Pink)<ref>https://web.archive.org/web/20131202225635/http://rtvpink.com/tvprogram/?category=2&View=168</ref>
|-
| Slovakia
| 2011-2012
| ''Láska v Istanbule''
| Lále Taškiranová Ilgazová
| Personahe principal (JOJ Plus)<ref>https://web.archive.org/web/20131203013248/http://plus.joj.sk/laska-v-istanbule/laska-v-istanbule-postavy/lale-taskiranova.html</ref>
|-
| Slovenia
| 2011-2012
| ''Doba tulipanov''
| Lala Taškran Ilgaž †
| Personahe principal (Pink SI)
|-
| Gresia
| 2012
| ''Λάλε, Έρωτας στην Κωνσταντινούπολη''
| Λάλε Τασκιράν Ιλγκάζ
| Personahe principal (Alpha TV)<ref>https://web.archive.org/web/20130116040845/http://www.alphatv.gr/Microsites/Lale/Lale.aspx</ref>
|-
| Iran
| 2012
| ''Omre Gole Laleh'' (''عمر گل لاله'')
| Laleh Tashkyran Aylgas
| Personahe principal (GEM TV)<ref>https://web.archive.org/web/20130604045936/http://www.gemonline.tv/en/programs/201/1632/The-Tulip-Age-Episode2</ref>
|-
| Kazachstan
| 2012
| ''Пора тюльпанов''
| Лале Ташкыран Илгаз
| Personahe principal (El-Arna)<ref>https://web.archive.org/web/20121105091332/http://www.elarna.kz/rus/serials/724.html</ref>
|-
| Turkia
| 2012
| ''Turkcell Akıllı Telefon Hareketi''
| Focal character<ref>http://www.wired.com/beyond_the_beyond/2012/09/musica-globalista-mustafa-sandal-turkcell-akilli-telefon-reklam-filmi-yeni-2012-emina-sandal/</ref>
| Comercial
|-
| Turkia
| 2013
| ''Maxi'yi Alan Yaşadı''
| Personahe principal<ref>https://web.archive.org/web/20130715033701/http://www.campaigntr.com/2013/02/15/34359/maxiyi-alan-yasadi-dertlerini-de-bosadi/</ref>
| Comercial
|-
| Serbia
| 2013
| ''The Voice Srbija''
| Mes como hues
| Show (RTV Pink)<ref>https://web.archive.org/web/20140106215529/http://inserbia.info/news/2013/06/world-famous-show-the-voice-is-coming-to-serbia/</ref><ref>http://www.hellomagazin.rs/emina-jahovic-u-ziriju-muzickog-rijalitija-the-voice/</ref><ref>http://tracara.com/emina-jahovic-the-voice-ima-prvog-clana-zirija/</ref><ref>http://www.svet.rs/najnovije-vesti/ekskluzivno-emina-jahovic-je-clan-zirija-rijalitija-voice</ref>
|}
== Referencia ==
{{Reflist}}
== Linknan eksterno ==
*[https://web.archive.org/web/20110128145709/http://eminaweb.com/ Site ofisial]
*[http://twitter.com/yaemina Twitter]
{{DEFAULTSORT:Jahović, Emina}}
[[Category:Kantante]]
[[Category:Hende]]
shaypo4g7tnwmfk9l4a8eryk7m897ne
O Canada
0
5826
164298
90287
2025-06-26T17:45:58Z
Caribiana
8320
164298
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''O Canada''' ([[frances|franses]]: Ô Canada) ta e [[Himno nashonal|himno]] di [[Canada]]. E komposishon original den idioma franses a wòrdu skirbi na 1880 pa [[Adolphe-Basile Routhier]] (letra) i [[Calixa Lavallée]] (melodia). Vershon di e himno den idioma [[ingles]], ku ta esun mas konosí awendia, a wòrdu komponé despues, den 1908, pa [[Robert Stanley Weir]].
Origen i desaroyo
Originalmente a duna enkargo pa ''O Canada'' komo un himno patriótiko pa selebra "Dia di Juan Bautista (''Saint-Jean-Baptiste Day''), e fiesta nashonal di e fomunidat franses-kanadiense, ku a tuma luga na Quebec, dia [[24 di yüni]] [[1880]]. E letra franses di Adolphe-Basile Routhier a inkluí un tono patriótiko ku fuerte referensia religioso, mientras e kompositor Calixa Lavallée, un músiko di famia franses, a komponé e melodia original.
Na 1908, e abogado i poeta Robert Stanley Weir a skirbi un vershon den [[ingles]], ku mas despues a hana varios adaptashon antes di bira e forma aktual. E letra di Weir ta mas neutral i no ta sigui fielmente e contenido di e vershon franses.
Popularidat di e himno ''O Canada'' a krese durante e prome mitar di [[siglo 20|siglo binti]] i a bira parti di ceremonia nashonal, skol, i evento deportivo. Na 1980 – exactamente 100 aña despues di su komponensia – ''O Canada'' a wordu deklará himno nashonal ofisial di Canada via un aktu parlamentario. E desishon aki a konfirma su rol komo simbolo ofisial di unidat nacional.
Idiomanan ofisial
Canada ta un pais ku dos idioma ofisial: franses i ingles. Pa esey, ''O Canada'' tin dos vershon ofisial di e letra – e franses original i e ingles adapta – ku ta uzá segun e situashon of komunidat. Vershon bilingual ta uzá regularmente den okashonnan ofisial nashonal.
[[File:United States Navy Band - O Canada.ogg|thumb|300px]]
[[Category:Canada]]
0cavk2ak6sxskin5w5mpkjzcqmdbbxn
164299
164298
2025-06-26T17:55:30Z
Caribiana
8320
ampliashon
164299
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''O Canada''' ([[frances|franses]]: Ô Canada) ta e [[Himno nashonal|himno]] di [[Canada]]. E komposishon original den idioma franses a wòrdu skirbi na 1880 pa Adolphe-Basile Routhier (letra) i Calixa Lavallée (melodia). Vershon di e himno den idioma [[ingles]], ku ta esun mas konosí awendia, a wòrdu komponé despues, den 1908, pa Robert Stanley Weir.
Canada ta un pais ku dos [[idioma ofisial]]: franses i ingles. Pesey, ''O Canada'' tin dos vershon ofisial di e letra – e franses original i e ingles adaptá – ku ta usa segun e situashon of komunidat. Vershon bilingual ta usa regularmente na okashonnan ofisial nashonal.
== Origen i desaroyo ==
Originalmente a duna enkargo pa krea ''O Canada'' komo un himno patriótiko pa selebra "Dia di Juan Bautista (''Saint-Jean-Baptiste Day''), e fiesta nashonal di e komunidat franses-kanadiense, ku a tuma luga na [[Quebec]], dia [[24 di yüni]] [[1880]]. E letra franses di Adolphe-Basile Routhier a inkluí un tono patriótiko ku fuerte referensia religioso, mientras e kompositor Calixa Lavallée, un músiko di origen franses, a komponé e melodia original.
Na 1908, e abogado i poeta Robert Stanley Weir a skirbi un vershon na [[ingles]], ku mas despues a haña varios adaptashon antes di bira e forma aktual. E letra di Weir ta mas neutral i no ta sigui fielmente e contenido di e vershon franses.
Popularidat di e himno ''O Canada'' a krese durante e promé mita di [[siglo 20|siglo binti]] i a bira parti di seremonia nashonal, di skol i eventonan deportivo. Na 1980 – exactamente 100 aña despues di ku el a wòrdu komponé – ''O Canada'' a wòrdu deklará himno nashonal ofisial di Canada via un desishon di parlamento, konfirmando su ròl komo simbolo ofisial di unidat nashonal.
[[File:United States Navy Band - O Canada.ogg|thumb|300px]]
[[Category:Canada]]
36a8trn5jar9qn0ff82a2fejimnudri
164300
164299
2025-06-26T17:57:59Z
Caribiana
8320
/* Origen i desaroyo */
164300
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''O Canada''' ([[frances|franses]]: Ô Canada) ta e [[Himno nashonal|himno]] di [[Canada]]. E komposishon original den idioma franses a wòrdu skirbi na 1880 pa Adolphe-Basile Routhier (letra) i Calixa Lavallée (melodia). Vershon di e himno den idioma [[ingles]], ku ta esun mas konosí awendia, a wòrdu komponé despues, den 1908, pa Robert Stanley Weir.
Canada ta un pais ku dos [[idioma ofisial]]: franses i ingles. Pesey, ''O Canada'' tin dos vershon ofisial di e letra – e franses original i e ingles adaptá – ku ta usa segun e situashon of komunidat. Vershon bilingual ta usa regularmente na okashonnan ofisial nashonal.
== Origen i desaroyo ==
Originalmente a duna enkargo pa krea ''O Canada'' komo un himno patriótiko pa selebra "Fiesta di San Juan" (''Saint-Jean-Baptiste Day''), e fiesta nashonal di e komunidat franses-kanadiense, ku a tuma lugá na [[Quebec]], dia [[24 di yüni]] [[1880]]. E letra franses di Adolphe-Basile Routhier a inkluí un tono patriótiko ku fuerte referensia religioso, mientras e kompositor Calixa Lavallée, un músiko di origen franses, a komponé e melodia original.
Na 1908, e abogado i poeta Robert Stanley Weir a skirbi un vershon na [[ingles]], ku mas despues a haña varios adaptashon antes di bira e forma aktual. E letra di Weir ta mas neutral i no ta sigui fielmente e contenido di e vershon franses.
Popularidat di e himno ''O Canada'' a krese durante e promé mita di [[siglo 20|siglo binti]] i a bira parti di seremonia nashonal, di skol i eventonan deportivo. Na 1980 – exactamente 100 aña despues di ku el a wòrdu komponé – ''O Canada'' a wòrdu deklará himno nashonal ofisial di Canada via un desishon di parlamento, konfirmando su ròl komo simbolo ofisial di unidat nashonal.
[[File:United States Navy Band - O Canada.ogg|thumb|300px]]
[[Category:Canada]]
cygj622tk4t7fwxsbzzk531gwcadla3
164301
164300
2025-06-26T17:58:45Z
Caribiana
8320
/* Origen i desaroyo */
164301
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''O Canada''' ([[frances|franses]]: Ô Canada) ta e [[Himno nashonal|himno]] di [[Canada]]. E komposishon original den idioma franses a wòrdu skirbi na 1880 pa Adolphe-Basile Routhier (letra) i Calixa Lavallée (melodia). Vershon di e himno den idioma [[ingles]], ku ta esun mas konosí awendia, a wòrdu komponé despues, den 1908, pa Robert Stanley Weir.
Canada ta un pais ku dos [[idioma ofisial]]: franses i ingles. Pesey, ''O Canada'' tin dos vershon ofisial di e letra – e franses original i e ingles adaptá – ku ta usa segun e situashon of komunidat. Vershon bilingual ta usa regularmente na okashonnan ofisial nashonal.
== Origen i desaroyo ==
Originalmente a duna enkargo pa krea ''O Canada'' komo un himno patriótiko pa selebra fiesta di San Juan (''Saint-Jean-Baptiste Day''), e fiesta nashonal di e komunidat franses-kanadiense, ku a tuma lugá na [[Quebec]], dia [[24 di yüni]] [[1880]]. E letra franses di Adolphe-Basile Routhier a inkluí un tono patriótiko ku fuerte referensia religioso, mientras e kompositor Calixa Lavallée, un músiko di origen franses, a komponé e melodia original.
Na 1908, e abogado i poeta Robert Stanley Weir a skirbi un vershon na [[ingles]], ku mas despues a haña varios adaptashon antes di bira e forma aktual. E letra di Weir ta mas neutral i no ta sigui fielmente e contenido di e vershon franses.
Popularidat di e himno ''O Canada'' a krese durante e promé mita di [[siglo 20|siglo binti]] i a bira parti di seremonia nashonal, di skol i eventonan deportivo. Na 1980 – exactamente 100 aña despues di ku el a wòrdu komponé – ''O Canada'' a wòrdu deklará himno nashonal ofisial di Canada via un desishon di parlamento, konfirmando su ròl komo simbolo ofisial di unidat nashonal.
[[File:United States Navy Band - O Canada.ogg|thumb|300px]]
[[Category:Canada]]
h97kx46f3asp7ulbwsimw5mwdqv9f4v
Alfabet Gotico
0
6165
164278
162271
2025-06-26T15:47:53Z
Caribiana
8320
ampliashon
164278
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Alfabet Gotico''' tabata e sistema di skirbi e idioma [[Gotico (lenga)|Gotico]], un lenga Germanico oriental cu awor ta extinto. E alfabet aki tabata un adaptacion particular di e alfabet [[Latin]], modifica specificamente pa loke [[Linguistica|linguista]] y obispo Wulfila (tambe conoci como Ulfilas) a desaroya den siglo IV, ora el a traduci e [[beibel|Biblia]] na idioma Gotico.
== Origen y desaroyo ==
E alfabet Gotico a nace rond di aña 350, ora cu Wulfila a crea un sistema di skritura pa e pueblonan Gotico. Wulfila a combina elementonan for di:
* [[Alfabet latin|alfabet Latin]] (pa gran parti di e letternan),
* [[Álfabèt griego|alfabet Griego]] (pa algun caracter specifico), y
* probablemente tambe simbolonan Runico di e Goticonan mes.
E obhetivo tabata pa duna e comunidad Gotico un manera pa lesa y skirbi den nan propio lenga, principalmente pa rasonnan religioso, manera lectura di e Biblia.[[File:Gothic alphabet.png|thumb|E Letternan Gotico y su transliteracion]]
== Letter ==
E alfabet Gotico tabatin 27 letter. Aki bou bo por haya algun caracteristica principal:
* Hopi letter ta similar na letter Latin of Griego.
* Tin letter cu tabata specificamente diseña pa representa zonidonan di e lenga Gotico cu no tabatin ekivalente na Latin.
* E skritura tabata regular, di man derecha pa man robes (manera na Latin).
* E alfabet tambe a sirbi pa indica numeronan, manera den e sistema Griego y Romano.
== Uzo ==
E alfabet Gotico a wordo uza casi exclusivamente pa metanan religioso. E textonan mas conoci den alfabet Gotico ta e fragmentonan di e traduccion di e Biblia, conoci como Codex Argenteus ("Biblia di plata"), cu a sobrebibi te awendia.
== Desaparicion ==
Cu e desaparicion gradual di e comunidadnan Gotico na [[Oropa|Europa]], y cu nan integracion den otro culturanan linguistico, e uzo di e alfabet Gotico a desaparece. Desde masomenos siglo IX p’adilanti, e alfabet no tabata mas den uzo practico.
== Importancia ==
Aunke e alfabet Gotico no ta den uzo den ningun comunidad moderno, su importancia historico ta grandi. E ta e testimonio di un esfuerso linguistiko y misionario den e tempo di e [[Imperio romano|Imperio Romano]]. E ta duna nos comprension di un lenga Germanico cu ta diferencia for di otro variantenan cu a sobrebibi, manera [[Aleman]] y [[Hulandes]]. Ademas e ta sirbi como un fuente valioso pa linguista cu ta studia desaroyo di lenga Germanico.
[[Kategoria:Skritura]]
nyz6ewago0x6bobs49u2ezlp4t79nan
Basshunter
0
7174
164311
152412
2025-06-26T19:39:43Z
Caribiana
8320
164311
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox artista|variante = c
|nomber completo = Jonas Erik Altberg
|alias = Basshunter
|aña activo =
|ofishi = kantante, produuktor musikal
|genero =
|obra =
|pais = {{SWE}}
|residencia = [[Dubai]]
}}
'''Jonas Erik Altberg''', mihó konosí bou di e nòmber artístiko '''Basshunter''', (☆ [[22 di desèmber]] [[1984]] na Halmstad, [[Suesia]]) ta un [[canta|kantante]], produktor musikal i [[DJ]] [[Suesia|sueko]]. E ta konosí pa su hitnan "Vi sitter i Ventrilo och spelar DotA", "Boten Anna", "Now You're Gone" i "All I Ever Wanted".
Na 2008 Basshunter a gana e Premio "European Border Breakers Award" (EBBA), kual ta wordo otorga anualmente na dies artista oropeo mas prometedor ku a debuta eksitosamente pafor di nan propio pais e ultimo aña.
== Diskografia ==
=== Album ===
* ''The Bassmachine'' (2004)
* ''LOL <(^^,)>'' (2006)
* ''Now You're Gone – The Album'' (2008)
* ''Bass Generation'' (2009)
* ''Calling Time'' (2013)
=== Kompilashon ===
* ''The Old Shit'' (2006)
* ''The Early Bedroom Sessions'' (2012)
=== Single ===
* "The Big Show" (2004)
* "Welcome to Rainbow" (2006)
* "Boten Anna" (2006)
* "Vi sitter i Ventrilo och spelar DotA" (2006)
* "Jingle Bells" (2006)
* "Vifta med händerna" (2006)
* "Now You're Gone" (2007)
* "Please Don't Go" (2008)
* "All I Ever Wanted" (2008)
* "Angel in the Night" (2008)
* "Russia Privjet (Hardlanger Remix)" (2008)
* "I Miss You" (2008)
* "Walk on Water" (2009)
* "Al final" (2009)
* "Every Morning" (2009)
* "I Promised Myself" (2009)
* "Saturday" (2010)
* "Fest i hela huset" (2011)
* "Northern Light" (2012)
* "Dream on the Dancefloor" (2012)
* "Crash & Burn" (2013)
* "Calling Time" (2013)
* "Elinor" (2013)
* "Masterpiece" (2018)
* "Home" (2019)
* "Angels Ain't Listening" (2020)
* "Life Speaks to Me" (2021)
* "End the Lies" <small>(& Alien Cut)</small> (2022)
* "Ingen kan slå (Boten Anna)" <small>(Victor Leksell)</small> (2023)
== Link eksterno ==
* [https://basshunter.se Wepsait ofisial]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Suecia]]
5ic9v022syqb6xfyanys0iwzoq4lfhy
164313
164311
2025-06-26T19:45:50Z
Caribiana
8320
164313
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox artista|variante = c
|nomber completo = Jonas Erik Altberg
|alias = Basshunter
|aña activo =
|ofishi = kantante, produktor musikal
|genero =
|obra =
|pais = {{SWE}}
|residencia = [[Dubai]]
}}
'''Jonas Erik Altberg''', mihó konosí bou di e nòmber artístiko '''Basshunter''', (☆ [[22 di desèmber]] [[1984]] na Halmstad, [[Suesia]]) ta un [[canta|kantante]], produktor musikal i [[DJ]] [[Suesia|sueko]]. E ta konosí pa su hitnan "Vi sitter i Ventrilo och spelar DotA", "Boten Anna", "Now You're Gone" i "All I Ever Wanted".
Na 2008 Basshunter a gana e Premio "European Border Breakers Award" (EBBA), kual ta wordo otorga anualmente na dies artista oropeo mas prometedor ku a debuta eksitosamente pafor di nan propio pais e ultimo aña.
== Diskografia ==
=== Album ===
* ''The Bassmachine'' (2004)
* ''LOL <(^^,)>'' (2006)
* ''Now You're Gone – The Album'' (2008)
* ''Bass Generation'' (2009)
* ''Calling Time'' (2013)
=== Kompilashon ===
* ''The Old Shit'' (2006)
* ''The Early Bedroom Sessions'' (2012)
=== Single ===
* "The Big Show" (2004)
* "Welcome to Rainbow" (2006)
* "Boten Anna" (2006)
* "Vi sitter i Ventrilo och spelar DotA" (2006)
* "Jingle Bells" (2006)
* "Vifta med händerna" (2006)
* "Now You're Gone" (2007)
* "Please Don't Go" (2008)
* "All I Ever Wanted" (2008)
* "Angel in the Night" (2008)
* "Russia Privjet (Hardlanger Remix)" (2008)
* "I Miss You" (2008)
* "Walk on Water" (2009)
* "Al final" (2009)
* "Every Morning" (2009)
* "I Promised Myself" (2009)
* "Saturday" (2010)
* "Fest i hela huset" (2011)
* "Northern Light" (2012)
* "Dream on the Dancefloor" (2012)
* "Crash & Burn" (2013)
* "Calling Time" (2013)
* "Elinor" (2013)
* "Masterpiece" (2018)
* "Home" (2019)
* "Angels Ain't Listening" (2020)
* "Life Speaks to Me" (2021)
* "End the Lies" <small>(& Alien Cut)</small> (2022)
* "Ingen kan slå (Boten Anna)" <small>(Victor Leksell)</small> (2023)
== Link eksterno ==
* [https://basshunter.se Wepsait ofisial]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Suecia]]
jc6ieuqptptibu491kurgy4gj7rlyef
Lista di presidente di Parlamento di Aruba
0
7296
164303
154786
2025-06-26T18:41:01Z
Caribiana
8320
164303
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Balki politica Aruba}}
Lista di '''presidente di [[Parlamento di Aruba]]''' desde [[Status aparte di Aruba|prome di januari 1986]].
{| class="wikitable" style="text-align:left" width="95%"
|-
! colspan=2|N.º
! colspan=2 |Presidente
! colspan=2|Período
! Partido
! Remarke
|-
! style="background:#71B7FF"|
! 1
| || [[John Booi]]<br><small>(1932-2016)</small>
| 1 di januari 1986
| 28 di februari 1986
| [[Accion Democratico Nacional|ADN]] ||
|-
! style="background:#71B7FF"|
! 2
| || [[Pedro Bislip]]<br><small>(1937-2007)</small>
| 28 di februari 1986
| 11 di juli 1987
| ADN ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 3
| ||[[Hector Gonzalez (politiko)|Hector Gonzalez]] <br><small>(1935-2000)</small>
| 20 di augustus 1987
| februari 1989
| [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 4
| ||[[Felix Flanegien]] <br><small>(1944-2018)</small>
| februari 1989
| augustus 1994
| [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 5
| ||[[Marco Christiaans]]
| 30 di augustus 1994
| januari 1998
| AVP ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 6
| [[File:Booshi Wever 2 December 11, 2007.jpg|100px]] ||[[Booshi Wever]] <br><small>(1954)</small>
| januari 1998
| juni 1998
| MEP ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 7
| ||[[Pedro Edwin Croes|Eddy Croes]]<br><small></small>
| juni 1998
| februari 2001
| AVP || nombra minister
|-
! style="background:#00CC00"|
! (5)
| ||Marco Christiaans
| februari 2001
| oktober 2001
| AVP ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 8
| ||[[Frido Croes]] <br><small>(1957-2020)</small>
| oktober 2001
| 1 di mei 2004
| MEP || nombra minister
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 9
| || Marlon Werleman <br><small></small>
| mei 2004
| oktober 2005
| MEP ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 10
| || [[Rudy Croes]] <br><small>(1942-2021)</small>
| oktober 2005
| 8 di november 2005
| MEP || nombra minister
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 11
| ||[[Mervin Wyatt-Ras]] <br><small>(1961)</small>
| november 2005
| oktober 2009
| MEP ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 12
| ||[[Andy Lee]]<br><small>(1965)</small>
| oktober 2009
| juni 2010
| AVP || nombra ministro plenipotenciario <br /> na [[Washington D.C.]]
|-
! style="background:#00CC00"|
! 13
| ||[[Paul Croes]] <br><small>(1976)</small>
| juni 2010
| oktober 2013
| AVP ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 14
| ||[[Marisol Lopez-Tromp]] <br><small>(1969)</small>
| oktober 2013 || juni 2016 || AVP ||
|-
! style= |
! (14)
| ||Marisol Lopez-Tromp <br><small>(1969)</small>
| juni 2016 || september 2016 || || independiente
|-
! style="background:#00CC00"|
! (11)
| ||Mervin Wyatt-Ras <br><small>(1961)</small>
| september 2016
| oktober 2017
| AVP ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 15
| || [[Guillfred Besaril]] <br><small>(1974)</small>
| oktober 2017
| 17 di november 2017
| MEP || nombra ministro plenipotenciario<br />na [[Den Haag]]
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 16
| [[File:Ady Thijsen.jpeg|100px]] ||[[Ady Thijsen|Juan Thijsen]] <br><small>(1958)</small>
| 17 november 2017
| 7 di juli 2021
| MEP ||
|-
! style="background:#ffec36;"|
! 17
| [[File:Edgard Vrolijk.jpeg|100px]] ||[[Edgard Vrolijk]] <br><small>(1977)</small>
| 8 di juli 2021
| 9 di september 2024
| MEP ||
|-
! style="background:#808080"|
! 18
| || [[Raymond Kamperveen]] <br><small>(1975)</small>
| 10 di september 2024
| 8 di januari 2025
| [[RAIZ]] ||
|-
! style="background:#FF00FF"|
! 19
| [[File:Gerlien Croes.jpeg|100px]] ||[[Gerlien Croes]] <br><small>(1987)</small>
| 8 di januari 2025
| 27 di maart 2025
| [[FUTURO]] ||
|-
! style="background:#00CC00"|
! 20
| ||[[Marlon Sneek]] <br><small>(1972)</small>
| 27 di maart 2025
| presente
| AVP ||
|}
== Mira tambe ==
* [[Parlamento di Aruba]]
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20170401233041/https://www.parlamento.aw/internet/oud-voorzitters_3134/ Website oficial di Parlamento di Aruba]
[[Category: Polítika na Aruba]]
n19swg0o8n6wni4kdo28bwfgfk0nqzx
Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes
0
7297
164306
141732
2025-06-26T19:02:21Z
Caribiana
8320
164306
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Lista di '''presidente di Parlamento di [[Antias Hulandes]]''' (5 di april 1938 - 10 di october 2010).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642104:mpeg21:pdf|taal=nl "Staten-editie", Voorzitters en griffiers], [[Amigoe]], 8 april 1988</ref> Desde 1938 te cu 1940 [[Gobernador]] tabata nombra e presidente di Parlamento; desde 1941 miembronan di parlamento mes ta elegi anualmente un presidente.<ref>[https://web.archive.org/web/20200215001759/http://www.parlamento.cw/papiamentu/historia_3254/item/john-horris-sprockel_632.html John Horris Sprockel (1892-1970)], Parlamento di [[Kòrsou]]</ref>
{| class="sortable wikitable"
|-
|-
! N.º
! colspan=2 style="width: 11em" | Presidente !! style="width: 7em" | Di: !!style="width: 7em" | Te: !! Partido !! Remarke
|-
! 1
| [[File:John Horris Sprockel (1945).tiff|100px]]
|[[John Sprockel|J.H. Sprockel]] <br><small>(1892-1970)</small> || 5 april 1938 || 1945 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Katóliko di Pueblo|CKP]]||
|-
! 2
|
|[[Adolphe Desertine|A.W.J.M. Desertine]] <br><small>(1892-1958)</small>|| 1945 || 1947|| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] CKP||
|-
! 3
|
|[[Elias Römer|E.A. Römer]]<br><small>(1890-1957)</small>|| 1947 || 1949 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] CKP||
|-
! 4
| [[File:Juancho Irausquin (1954).jpg|100px]]
|[[Juancho Yrausquin|J.E. Irausquin]] <br><small>(1903-1962)</small> || 1949 || 1950 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido Patriotico di Arubano|PPA]] ||
|-
! 5
| [[File:William Rufus Plantz (1950).jpg|100px]]
|[[William Rufus Plantz|W.R. Plantz]] <br><small>(1895-1984)</small> || 1950 || 1951 || || representante Islariba
|-
! 6
| [[File:Isaac Celestino Debrot (1950).jpg|100px]]
|[[Izaak C. Debrot|I.C. Debrot]] <br><small>(1911-2006)</small>||1951 || 1952
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Katóliko di Pueblo|KVP]] ||
|-
! 7
|
|[[Philip Cohen Henriquez|Ph. Cohen Henriquez]] || 1952 || 1953|| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]] ||
|-
! 8
|
|[[Charles Ernest Wilfred Voges|Ch.E.W. Voges]] <br><small>(1908-1973)</small> || 1954 || 1954 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || representante Islariba
|-
! (4)
| [[File:Juancho Irausquin (1954).jpg|100px]]
|[[Juancho Irausquin|J.E. Irausquin]] <br><small>(1903-1962)</small>|| 1954 ||1956 ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] PPA ||
|-
! 9
|[[File:Ronchi Isa (1972).jpg|100px]]
|[[Ronchi Isa|R.J. Isa]] <br><small>(1917-2005)</small>|| 1956 ||1959 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Democratische Partij (Curaçao)|DP]] ||
|-
! 10
|[[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|[[Onofre Bikker|J.A.O. Bikker]] <br><small>(1925)</small> ||1959 || 1966 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP||
|-
! 11
|
|[[Otto Beaujon|O.R.A. Beaujon]]<br><small>(1915-1984)</small>|| 1966 || 1968 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP||
|-
! 12
|
|[[Toon Abraham|L.A. Abraham]] || 1968 || 1969 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[Democratische Partij Bonaire|PDB]] ||
|-
! 13
|
|[[Celsio Cathalina|C.E. Cathalina]] ||1969 || 1971 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! 14
|
|[[Wijkie Maduro|F.L. Maduro]] || 1971 || 1973 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido Revolucionario Obrero|PRO]] ||
|-
! 15
|
|[[Ricardo ElHage|R. ElHage]] ||1973 || 1975 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Sociaaldemocratische Partij (Curaçao)|PSD]] ||
|-
! 16
|
|[[Frans Figaroa|F.D. Figaroa]] <br><small>(1927-1993)</small>|| 1975 || 1976 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ||
|-
! 17
|
|[[Amos Nita|A. Nita]] <br><small>(1921-1995)</small> ||1976 || 1977 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Frente Obrero|FOL]] ||
|-
! (10)
|[[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|Onofre Bikker|J.A.O. Bikker <br><small>(1925)</small>||1977 || 1979 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! (16)
|
| Frans Figaroa|F.D. Figaroa <br><small>(1927-1993)</small> || 1979 || 30 november 1979 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] MEP|| nombra gezaghebber di Aruba
|-
! 18
|[[File:Aankomst Arubaanse delegatie op Schiphol Betico Croes (kop), Bestanddeelnr 929-3341.jpg|100px]]
|[[Betico Croes|G.F. Croes]] <br><small>(1938-1986)</small>|| 1979 || 1980 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] MEP ||
|-
! 19
|
|[[Pedro Bislip|P. Bislip]]<br><small>(1937-2007)</small> ||1980 || 1982|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Accion Democratico Nacional|ADN]] ||
|-
! 20
|
|[[Roy Markes|R.A.E. Markes]] || 1982 || 1982 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido MAN|MAN]] ||
|-
! 21
|
|[[Roberto Lopez Henriquez|R. Lopez Henriquez]] || 1 yanüari 1983 || 1983||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] ||
|-
! (20)
|
|Roy Markes|R.A.E. Markes|| 1984 || 1985 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] MAN || ultimo presidente den struktura di seis isla; [[Aruba]] ta sali entrante prome di yanüari 1986
|-
! (10)
| [[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|J.A.O. Bikker <br><small>(1925)</small>||1986 || 1988?? || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! 22
|
|[[Papy Jesurun|E.A.V. Jesurun]] <br><small>(1930)</small> || 1988 || 1988 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || nombra ministro plenipotenciario na Den Haag, presidencia mas kòrtiko<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642152:mpeg21:a0118 Slechts 2 vergaderingen voorgezeten: Papy Jesurun vestigt een "politiek record"], Amigoe, 3 yuni 1988</ref>
|-
! 23
|
|[[Betto Thomas|H. Thomas]] || 1988 || 1990 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP ||
|-
! 24
|
|[[Rufus McWilliam|R.F. McWilliam]] || 1990 || 1993 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || nombra presidente interino como parlamentario cu mas tanto aña den parlamento
|-
! 25
|
|[[Dudley Lucia|D.A.S. Lucia]] || 1993 || 1994 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] FOL||
|-
! 26
|[[File:Lucille George-Wout-crop.jpg|100px]]
|[[Lucille George-Wout|L.A. George-Wout]] <br><small>(1950)</small> || 1994 || 1998 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Alternativa Real|PAR]] || prome hende muhe den funkshon di presidente
|-
! 27
|
|[[Errol Cova|E.A. Cova]] || 1998 || 1999 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Laboral Krusada Popular|PLKP]] ||
|-
! 28
|
| ? || 1999 || 2001 || ||
|-
! (25)
|
|D.A.S. Lucia || 2001 || 2005 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] FOL ||
|-
! 29
|
|R.J. Francisca || 2007 || 2007 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] MAN ||
|-
! 30
|
|[[Pedro Atacho|P.J. Atacho]] <br><small>(1960)</small> || 2007 || 10 oktober 2010 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] PAR||
|-
|}
== Lista di fuente ==
{{Reflist}}
[[Category: Polítika|Antias Hulandes, Parlamento]]
[[Category:Antias Hulandes]]
fcypeyg8mwrcqmqvwhq6b65a4b1cnsc
164308
164306
2025-06-26T19:17:26Z
Caribiana
8320
coreccion
164308
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Lista di '''presidente di Parlamento di [[Antias Hulandes]]''' (5 di april 1938 - 10 di october 2010).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642104:mpeg21:pdf|taal=nl "Staten-editie", Voorzitters en griffiers], [[Amigoe]], 8 april 1988</ref> Desde 1938 te cu 1940 [[Gobernador]] tabata nombra e presidente di Parlamento; desde 1941 miembronan di parlamento mes ta elegi anualmente un presidente.<ref>[https://web.archive.org/web/20200215001759/http://www.parlamento.cw/papiamentu/historia_3254/item/john-horris-sprockel_632.html John Horris Sprockel (1892-1970)], Parlamento di [[Kòrsou]]</ref>
{| class="sortable wikitable"
|-
|-
! N.º
! colspan=2 style="width: 11em" | Presidente !! style="width: 7em" | Di: !!style="width: 7em" | Te: !! Partido !! Remarke
|-
! 1
| [[File:John Horris Sprockel (1945).tiff|100px]]
|[[John Sprockel|J.H. Sprockel]] <br><small>(1892-1970)</small> || 5 april 1938 || 1945 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Katóliko di Pueblo|CKP]]||
|-
! 2
|
|[[Adolphe Desertine|A.W.J.M. Desertine]] <br><small>(1892-1958)</small>|| 1945 || 1947|| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] CKP||
|-
! 3
|
|[[Elias Römer|E.A. Römer]]<br><small>(1890-1957)</small>|| 1947 || 1949 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] CKP||
|-
! 4
| [[File:Juancho Irausquin (1954).jpg|100px]]
|[[Juancho Yrausquin|J.E. Irausquin]] <br><small>(1903-1962)</small> || 1949 || 1950 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido Patriotico di Arubano|PPA]] ||
|-
! 5
| [[File:William Rufus Plantz (1950).jpg|100px]]
|[[William Rufus Plantz|W.R. Plantz]] <br><small>(1895-1984)</small> || 1950 || 1951 || || representante Islariba
|-
! 6
| [[File:Isaac Celestino Debrot (1950).jpg|100px]]
|[[Izaak C. Debrot|I.C. Debrot]] <br><small>(1911-2006)</small>||1951 || 1952
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Katóliko di Pueblo|KVP]] ||
|-
! 7
|
|[[Philip Cohen Henriquez|Ph. Cohen Henriquez]] || 1952 || 1953|| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Nashonal di Pueblo|NVP]] ||
|-
! 8
|
|[[Charles Ernest Wilfred Voges|Ch.E.W. Voges]] <br><small>(1908-1973)</small> || 1954 || 1954 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || representante Islariba
|-
! (4)
| [[File:Juancho Irausquin (1954).jpg|100px]]
|[[Juancho Irausquin|J.E. Irausquin]] <br><small>(1903-1962)</small>|| 1954 ||1956 ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] PPA ||
|-
! 9
|[[File:Ronchi Isa (1972).jpg|100px]]
|[[Ronchi Isa|R.J. Isa]] <br><small>(1917-2005)</small>|| 1956 ||1959 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Democratische Partij (Curaçao)|DP]] ||
|-
! 10
|[[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|[[Onofre Bikker|J.A.O. Bikker]] <br><small>(1925)</small> ||1959 || 1966 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP||
|-
! 11
|
|[[Otto Beaujon|O.R.A. Beaujon]]<br><small>(1915-1984)</small>|| 1966 || 1968 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP||
|-
! 12
|
|[[Toon Abraham|L.A. Abraham]] || 1968 || 1969 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[Democratische Partij Bonaire|PDB]] ||
|-
! 13
|
|[[Celsio Cathalina|C.E. Cathalina]] ||1969 || 1971 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! 14
|
|[[Wijkie Maduro|F.L. Maduro]] || 1971 || 1973 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido Revolucionario Obrero|PRO]] ||
|-
! 15
|
|[[Ricardo ElHage|R. ElHage]] ||1973 || 1975 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Sociaaldemocratische Partij (Curaçao)|PSD]] ||
|-
! 16
|
|[[Frans Figaroa|F.D. Figaroa]] <br><small>(1927-1993)</small>|| 1975 || 1976 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ||
|-
! 17
|
|[[Amos Nita|A. Nita]] <br><small>(1921-1995)</small> ||1976 || 1977 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Frente Obrero|FOL]] ||
|-
! (10)
|[[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|Onofre Bikker|J.A.O. Bikker <br><small>(1925)</small>||1977 || 1979 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! (16)
|
| Frans Figaroa|F.D. Figaroa <br><small>(1927-1993)</small> || 1979 || 30 november 1979 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] MEP|| nombra gezaghebber di Aruba
|-
! 18
|[[File:Aankomst Arubaanse delegatie op Schiphol Betico Croes (kop), Bestanddeelnr 929-3341.jpg|100px]]
|[[Betico Croes|G.F. Croes]] <br><small>(1938-1986)</small>|| 1979 || 1980 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] MEP ||
|-
! 19
|
|[[Pedro Bislip|P. Bislip]]<br><small>(1937-2007)</small> ||1980 || 1982|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] MEP ||
|-
! 20
|
|[[Roy Markes|R.A.E. Markes]] || 1982 || 1982 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido MAN|MAN]] ||
|-
! 21
|
|[[Roberto Lopez Henriquez|R. Lopez Henriquez]] || 1 yanüari 1983 || 1983||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] ||
|-
! (20)
|
|Roy Markes|R.A.E. Markes|| 1984 || 1985 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] MAN || ultimo presidente den struktura di seis isla; [[Aruba]] ta sali entrante prome di yanüari 1986
|-
! (10)
| [[File:Portret van Dhr. J.A.O. Bikker van de Democratische Partij van de Nederlandse An, Bestanddeelnr 931-3172.jpg|100px]]
|J.A.O. Bikker <br><small>(1925)</small>||1986 || 1988?? || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] DP ||
|-
! 22
|
|[[Papy Jesurun|E.A.V. Jesurun]] <br><small>(1930)</small> || 1988 || 1988 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || nombra ministro plenipotenciario na Den Haag, presidencia mas kòrtiko<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642152:mpeg21:a0118 Slechts 2 vergaderingen voorgezeten: Papy Jesurun vestigt een "politiek record"], Amigoe, 3 yuni 1988</ref>
|-
! 23
|
|[[Betto Thomas|H. Thomas]] || 1988 || 1990 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP ||
|-
! 24
|
|[[Rufus McWilliam|R.F. McWilliam]] || 1990 || 1993 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] NVP || nombra presidente interino como parlamentario cu mas tanto aña den parlamento
|-
! 25
|
|[[Dudley Lucia|D.A.S. Lucia]] || 1993 || 1994 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] FOL||
|-
! 26
|[[File:Lucille George-Wout-crop.jpg|100px]]
|[[Lucille George-Wout|L.A. George-Wout]] <br><small>(1950)</small> || 1994 || 1998 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Alternativa Real|PAR]] || prome hende muhe den funkshon di presidente
|-
! 27
|
|[[Errol Cova|E.A. Cova]] || 1998 || 1999 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[Partido Laboral Krusada Popular|PLKP]] ||
|-
! 28
|
| ? || 1999 || 2001 || ||
|-
! (25)
|
|D.A.S. Lucia || 2001 || 2005 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] FOL ||
|-
! 29
|
|R.J. Francisca || 2007 || 2007 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] MAN ||
|-
! 30
|
|[[Pedro Atacho|P.J. Atacho]] <br><small>(1960)</small> || 2007 || 10 oktober 2010 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] PAR||
|-
|}
== Lista di fuente ==
{{Reflist}}
[[Category: Polítika|Antias Hulandes, Parlamento]]
[[Category:Antias Hulandes]]
4feyiq9kp2nr5qp0o7gdmuxeaqf68yu
Diskushon usuario:Caribiana
3
7325
164248
164231
2025-06-26T13:11:58Z
Caribiana
8320
/* Un papiamento, un articulo */ Reply
164248
wikitext
text/x-wiki
==Welkom==
Dag Caribiana, sorry dat ik in het Nederlands schrijf. Ik zag zojuist dat jij de Papiamentse Wikipedia nieuw leven hebt ingeblazen met een paar mooie en uitgebreide artikelen. Daar wil ik je even voor bedanken: ga zo door! [[User:Steinbach|Steinbach]] ([[User talk:Steinbach|talk]]) 20:24, 11 aprel 2020 (UTC)
::Hoi Steinbach, bedankt voor jouw reactie. Sedert 2018 schrijf ik "Caribische" artikelen voor de Nederlandstalige Wikipedia en volg ik op de voet de gebeurtenissen in het Caribisch deel van het Koninkrijk. Dat maakt het makkelijker om af en toe een artikel te vertalen/schrijven voor de Papiamentstalige wikipedia. Helaas ervaar ik dat als eenling de motivatie op den duur afneemt. Bedankt voor jouw woorden van aanmoediging, ik probeer het nog vol te houden!!. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:59, 11 aprel 2020 (UTC)
:::Hoi Caribiana, ik ken het gevoel. Ik ben al meer dan 15 jaar bij de Limburgse Wikipedia actief en ik heb daar vaak ook helemaal alleen gewerkt. Je moet maar denken: wat zou je zelf liever vinden? Een helemaal lege Papiamentse Wikipedia? Of eentje die wel klein is maar toch goed onderhouden wordt en gestadig groeit? Ook de kleine Wikipedia's worden heus wel gelezen, en een levende website is reclame voor de taal! [[User:Steinbach|Steinbach]] ([[User talk:Steinbach|talk]]) 20:13, 23 aprel 2020 (UTC)
::Het is en blijft vrijwilligerswerk. Dus draag ik mijn steentje bij. Hopelijk volgen anderen. Ik heb net even naar de Limburgse wikipedia gekeken; petje af, Limburgs ziet er een stuk moeilijker uit dan het Papiaments. mvg [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:27, 23 aprel 2020 (UTC)
== ip-wijziging ==
Klopt [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Ortografia_di_Papiamento&type=revision&diff=74419&oldid=74103 dit] wat het ip hier doet? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 22:56, 28 novèmber 2020 (UTC)
:Dit is vandalisme. Wijzigingen moeten teruggedraaid worden.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 23:03, 28 novèmber 2020 (UTC)
::done, dank je. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 23:14, 28 novèmber 2020 (UTC)
== Vertaling infobox en andere kaders ==
Hi Caribiana,
Ik moet dit eigenlijk in het Papiaments schrijven, maar daarin kan ik me denk ik nog niet subtiel genoeg uiten, mijn excuses.
Hoewel ik nog wat moeite met de taal heb vind ik het leuk om te helpen met de techniek, die is voor mij geen probleem. Ik zit met de naam van een paar sjablonen. In de Nederlandstalige Wikipedia noemen we omkaderde stukken een box, en daarom heb ik de Zusterprojectbox (dat is waar {{tl|Commonscat}} op gebaseerd is) nu {{tl|Proyekto hermana box}} genoemd, maar de naam zit me toch niet helemaal lekker. Is "Kaha proyekto hermana" beter, of "Box proyekto hermana"? Of is het zo goed? Ik vraag het omdat ik nog niet zo goed ben met de taal.
Een andere vraag: Ik mis het sjabloon "appendix" (bij de buren: [[nl:Sjabloon:Appendix]]) maar ik ben huiverig het toe te voegen. Ik wil niet per se alles uit Nederland overnemen, om juist een eigen identiteit voor deze Wikipedia te zien ontstaan, maar aan de andere kant: het is toch wel erg makkelijk. Ik ben benieuwd hoe u dit ziet.
Met vriendelijke groet, (jij zeggen mag)
<br>--[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 13:09, 2 febrüari 2021 (UTC)
:Hoi Frank, bedankt voor je inzet en tijd om mee te helpen/mee te denken. Er wordt door Wiki Goes Caribbean groep momenteel gewerkt aan het verbeteren van de Papiamentse wikipedia en het aantrekken van vrijwilligers. Aankomende zaterdag a.s. (14.00-16.00 u) is de groep weer online samen, en wordt er verslag gedaan van de stand van zaken. Mocht je interesse hebben dan kan je inschrijven via https://www.wikimedia.nl/activiteit/wiki-goes-caribbean-schrijfmiddag-p3njqb. Nu de vragen: ik geef de voorkeur aan de volgende benaming "Box proyekto ruman". Box is ook in het papiaments overgenomen maar niet de spaanse "hermana". Ik heb vorig jaar voor de groep een lijst opgesteld van de gebreken die ik bij het schrijven tegenkwam; daar heb ik ook "appendix" genoemd. Later ontdekte ik de Engelse "reflist", maar ik vind dit minder fraai en handig. Als je zaterdag erbij bent kan deze vraag ook gesteld worden. Wat mij betreft gewoon doen, de gemeenschap is heel klein en de meeste bijdragen zijn vertalingen afkomstig van schrijvers uit andere wikipedias. vriendelijke groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:57, 2 febrüari 2021 (UTC)
:: Ik zal er Box proyekto ruman van maken. Weer wat geleerd vandaag. En ik zal ook de appendix ergens binnenkort eens overnemen. Het gezin heeft een drukke zaterdag, dus ik ga even kijken of de bijeenkomst lukt, bedankt voor de uitnodiging in ieder geval. [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 22:54, 2 febrüari 2021 (UTC)
::: Tin {{tl|Appendix}} i {{tl|References}} tambe awor. Dokumentashon ta falta ainda, mes mi a tradusí djei na balor di mi fèrmohen.<ref>example.org</ref> Ta kisas bon om het nog even te checken. Mi a inksribí pa (zeg ik dat zo goed?) djásabra! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 16:42, 3 febrüari 2021 (UTC)
{{Appendix}}
:Hopi bon, bo papiamentu ta bayando hopi bon! Mijn gevoel zegt wel dat de tekst "fuente, nota i referensha" moet luiden en niet meervoud. Zelf heb ik nooit grammatica gehad, maar tekst is makkelijk op elk moment te wijzigen. Ik heb de Appendix template uitgeprobeerd in het artikel [[Herman van Bergen]] maar wist niet hoe "lista di fuente" te integreren in de box. Wil je hiernaar kijken? Fijn dat je zaterdag meedoet! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 19:54, 3 febrüari 2021 (UTC)
:: Ik zal er meteen enkelvoud van maken. Ik denk dat het artikel over Herman van Bergen nu ongeveer is zoals je bedoelt. Toevallig trouwens, ik heb de naaldenkathedraal bezocht afgelopen voorjaar, leuk nu dit artikel tegen te komen. Als je references én handmatige aanvullingen gebruikt, dan is de constructie met <code>2=</code> nodig. Ik zal te gelegener tijd wat documentatie overnemen van de Nederlandse wiki, het werkt hier precies zoals daar, als het goed is. --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 22:30, 3 febrüari 2021 (UTC)
:::Perfect! Ik gebruik code 2 ook op de NL wiki, dus het zal wel lukken. Mooie toeval van de kathedraal. Een bezoek staat nog op mijn lijstje. Dit artikel heb ik vertaald van de NL wiki, hetgeen nog ontbreekt is de vermelding (sjabloon:vermelding anderstalige wiki ontbreekt in PAP wiki). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 22:59, 3 febrüari 2021 (UTC)
::::Dat sjabloon miste ik eigenlijk ook. Ik heb een simpele versie van {{tl|Tradukshon for di otro Wikipedia}} gemaakt, ik moet daar nog een klein beetje aan de techniek schaven. --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 23:47, 3 febrüari 2021 (UTC)
== Nuweg? ==
[[User talk:Samuel Rosinda|Dit]] lijkt me niet de bedoeling van een overlegpagina denk ik? Kan het naar de hoofdnaamruimte, of moet het weg? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 20:27, 4 febrüari 2021 (UTC)
::Wat is de vraag? (mogelijk is dit bericht niet voor mij bedoeld) [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:33, 4 febrüari 2021 (UTC)
== Welkomstsjabloon ==
Hi Cariniana,
Ik heb [[Template:Welcome|hier]] een aanzetje gemaakt voor een welkomstsjabloon: zou jij hem misschien willen vertalen? Komende week krijgen de studenten van de universiteit hun tweede les in Wikipedia, en het zou leuk zijn om ze dan al welkom te hebben geheten. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 15:18, 7 febrüari 2021 (UTC)
::Kijk [[Template:Welcome|hier]] naar de vertaling. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 21:04, 7 febrüari 2021 (UTC)
== Coor title dms ==
Na luga di shablon <code>Coor title dms</code> mi ha disidi di kopia e shablon {{tl|Coord}} for di enwiki. E ta brinda posibilidatnan komparabel. Ku e shablon {{tl|WikidataCoord}} no tin nodi di yeda e kordinado, djis e shablon ta sufisiente. Klaru, si e kordinadonan ta importá den wikidata. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 11:19, 9 febrüari 2021 (UTC)
::Masha danki [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:42, 9 febrüari 2021 (UTC)
== Infobox nobo, por ehèmpel bij [[Joe Biden]], [[Kamala Harris]] (dignatario) i [[Jandino Asporaat]] (persona) ==
Komo palabrá resien mi ha traha un nobo infobox pa persona ({{tl|Infobox persona}}). Esaki por remplasá e {{tl|Infobox person}}. Eseinan no ta na uza muchu. Pa hende ku funshon i gobièrnu mi ha trahe e predefinishon {{tl|Infobox dignatario}}. Mi ta kere ku e {{tl|Infobox artista}} ta na turno lo siguiente.
Ainda yen di kamponan no ta presente, i tin imperfekshonnan chiki ku mi no ta komprondé 100%. Als er verzoekjes zijn voor bepaalde velden, laat het maar horen. Si bo tin sugerensha òf petishonan pa komplementashon, mi ta skucha esei ku plaser. <small>Klopt de taal een beetje? Ik hoop het.</small>--[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 00:03, 11 febrüari 2021 (UTC)
:Danki pa e informashon, Frank! Als ik het goed begrijp wordt nu bij ({{tl|Infobox persona}}) en {{tl|Infobox dignatario}} de gegevens automatisch uit Wikidata getrokken (punt dat Ciell maakte tijdens de laatste zoom-vergadering). Zo ja, dan zou dit ook toegepast kunnen worden op andere veel gebruikte infoboxen zoals Infopais, Infosiudat, Infoidioma. In het algemeen vind ik het ontwerp van de infobox minder strak en gestyleerd dan dat van de Engelse en Nederlandse wikipedia. De meeste infoboxen zijn te breed ten opzichte van de tekst aan de linkerkant en maken de pagina layout minder fraai. groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 23:26, 11 febrüari 2021 (UTC)
== Tradukshon-template [[Mode Gakuen Cocoon Tower]] ==
Mi tabata mira bo edit di página [[Mode Gakuen Cocoon Tower]], i m'a nota ku e template Tradukshon tin parámetro fout/lubidá. Mi a koregí esei, pero mi no ta tur kombensí ku e Wikipedia hulandes ta bo fuente di tradukshon. Ta p'esei e mensahe aki. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 10:14, 17 febrüari 2021 (UTC)
:Mi a usa e version na ingles. Mi lo koregi esei. Danki! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 10:53, 17 febrüari 2021 (UTC)
== hallo==
Hey Caribiana, cu mil amor mi ta purba contribui ora tempo ta permiti. Danki pa bo contribucionan tambe. Despues cu ayera ma edit e pida di gobierno den e articulo principal di Aruba e parti di Pais Aruba a eigenlijk bira overbodig pa e momento, pero min corda kita e link mas. Pronto mi lo tin un texto mas elobaro caminda “Pais Aruba” por wordo incorpora den e alinea atrobe.
Orañostad - 27 februari 2021
:Orañostad, bon dia y danki pa informa mi. Dentro di e proyecto [[:nl:Wikipedia:Wikiproject/Wiki goes Caribbean]], cu participante tanto di Hulanda, Aruba, Corsou y Boneiro, tin un initiativa andando pa cu pap.wiki cu ta ensera no solamente pa expande e candidat di articulo pero tambe pa hisa e calidad di e articulonan y su imagen encyclopedico en general. Nos ta mehorando e tools pa e editornan y ta dunando mas atencion na algun reglanan basico di wikipedia, manera un bon uzo di e idioma Papiamento/u, neutralidad di e textonan y mencion di fuentenan. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 09:27, 27 febrüari 2021 (UTC)
== Fout den Wikipedia:Artíkulonan importante? ==
Un hende mi a mustra riba ku mi a kometé un taalfoutje den e introdukshon di e página [[Wikipedia:Artíkulonan importante]], pero mi no sa eksaktamente kiko ta e falta. Bo por a les'é i korigí mi ora ta nesesario? Masha danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 21:43, 27 febrüari 2021 (UTC)
:Fabor wak e teksto nobo, unabes ku mi a kuminsa mi a mira mas kos pa drecha. Algun palabra mi a rei komo mi no ta sigur loke kier bisa. Si e no ta bon, duna mi e teksto na hulandes i mi lo tradusi esaki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 22:39, 27 febrüari 2021 (UTC)
:: Presis manera mi ta men. Danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 00:15, 28 febrüari 2021 (UTC)
== Reglanan ==
Mi ta pidi mi despensa pa e mas bien largu retardo. Lo bo chèk [[User:Frank Geerlings/sandbox/Kriterionan]]? Manera custumber korrekshonnan tabata wèlkom riba tereno di tono, uso di lenga i kontenido. Sinti bo liber pa kambia kosnan si tin nodi. Masha danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 17:21, 16 mei 2021 (UTC)
::Frank, mi a hasi algun kambio tekstual i di ortografia. Mira si esaki ta duna mas klaridad na e lesadó. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:03, 16 mei 2021 (UTC)
::: Danki pa e korekshon i restrukturashon. Awor e teksto splika e puntonan mas mihó. Mi lo publiká esei den portal di komunidat i tambe riba un página e so. Saludo, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 22:55, 16 mei 2021 (UTC)
:Mi ta mira ku tur e kambionan ku mi a hasi den bo sandbox a bai perdi. Aki un biaha mas e teksto:
== Rekisitonan ku tur artíkulo mester ta kumpli kune==
E kriterionan no ta e úniko base pa determiná si un artikulo ta adekuá i kla pa publiká.
E prinsipio di sano huisio ta konta i lo guia nos.
Tur artíkulo den e ensiklopedia mester:
* Tin ''un base''; esei ta deskribí un tópiko spesífiko. Un artíkulo den [[Wikipedia]] no ta un storia, argumento, alabansa òf propaganda komersial, sino ta deskribí e tópiko den un manera neutral i konkreto. Si tin mas ku un solo posishon establesí, ta splika konsiso kiko ta esei i kua gruponan ta ligá na kua respektivo deklarashonnan ètsétera.
* Tin un ''introdukshon'' ku ta menshoná breve e tema i ta formula konsiso e pakiko e tópiko ta ensiklopédiko. E promé frase ta kontené e '''titulo di artikel''' ku lèter diki.
* Ta un ''distribushon lógiko den suptemanan''. Den kaso di un artikulo biografiko e órden kronológiko ta bisto, por ehempel.
* Ta identifiká ''artikulo tradusí'' for di un Wikipedia di otro idioma. E shablon {{tl|Tradukshon for di otro Wikipedia}} ta rekerí esaki.
* Artikulonan ta basá riba ''fuente existente'' i ta menshoná esei. Un fuente no mester ta ''online'', tambe e por un buki òf dokumento skirbí. Menshoná e URL den kaso e fuente ta disponibel online. Ta obligatorio pa tin un mínimo di un (1) fuente, pero nos ta preferá ku tur deklarashon ta karga un fuente.
* Tin ''suptemanan stándart'' manera "Linknan eksterno", "Mira tambe", i otro. Usa nan kaminda ta posibel.
* Tin un ''mínimo di algun frase''. Un solo frase no ta sufisiente òf adekuá.
Artikulonan ki tin hopi eror, òf ki ta wordu skirbi den idioma kompletamente robes (ingles, hulandes, òf un tradukshon inlegibel òf inkomprensibel òf ta traha mediante un kòmpiuter) nos lo mester kita.
Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:28, 16 mei 2021 (UTC)
== Your feedback is needed - Improving the Content Translation tool ==
Hello Friend,
Apologies as this message is not in your native language.
The WMF language team is reaching out to you based on your position as an '''admin''' in the Papiamento Wikipedia. In particular, we want to learn about your experience, the issues you encounter with [https://pap.wikipedia.org/wiki/Special:RecentChanges?hidebots=1&hidecategorization=1&hideWikibase=1&hidelog=1&tagfilter=contenttranslation&limit=500&days=30&urlversion=2 articles created with Content translation].
We appreciate the great work you are doing in Papiamento Wikipedia to ensure standard and quality articles are not compromised. However, it is a big task to encounter content that is not standard daily, and a difficult decision to delete them because they fall below standard.
'''Our observations'''
We noticed that articles created with the Content Translation tool in your wiki are deleted more frequently than in other Wikipedias. We say this because, from our statistics, 117 articles were added to Papiamento Wikipedia in 2020. Out of the above figure, only 1 of them were translated using the Content Translation tool; 2 of the articles added with Content translation were deleted. Therefore, the deletion rate and the tool's low usage signals a problem or deficiencies peculiar to your Wikipedia. The Content Translation tool can increase content creation in your Wikipedia and is an excellent way to efficiently introduce newcomers to adding content and expand on existing ones.
'''Our request'''
So, we want you to participate in a survey. The survey will give us insight into how we can improve the tool to get quality articles and reduce the number of deletion, hence making your work easier.
Please follow this link to the Survey:
[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSerq6hRwdB6jCK_CYVqRp_P07zpAqtMDtyDFJ14SwnCHJ89qA/viewform?usp=sf_link '''Take the Survey''']<br>
To know how the information collected from the survey will be used, please [[foundation:Content_Translation_Feedback_for_Wikipedia_Admins_Privacy_Statement|read the Privacy Statement]].
If you are not comfortable with taking the survey, that is fine. You can still provide us with feedback in this thread or via [mailto:uozurumba@wikimedia.org email] on the following questions:
* What makes the articles created with content translation fall below standard in your Wikipedia?
* What are the common mistakes that editors that use content translation make?
* How do you think we can improve the Content Translation tool that will help you with your work or make your task easier and reduce deletion of articles in Papiamento Wikipedia?
So please, feel free to give us feedback in any way that is most convenient for you.
Thank you so much, as we look forward to your response.
[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[User talk:UOzurumba (WMF)|talk]]) 11:55, 21 yüni 2021 (UTC) On behalf of the WMF language team.
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_16&oldid=21623117 -->
== '''Reminder''': Your feedback is needed - Improving the Content Translation tool ==
Hello Friend!
The WMF Language team earlier reached out to you to participate in a survey to give us insight into improving the [[mw:Content_translation|Content Translation tool]] to make your work as an '''admin''' easier. Towards improving the quality of content in your Wikipedia and avoiding the case of content deletion.
Again, we are reaching out to you as a reminder to <u>[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSerq6hRwdB6jCK_CYVqRp_P07zpAqtMDtyDFJ14SwnCHJ89qA/viewform?usp=sf_link '''Take the Survey''']</u> as the '''survey will close on 9th July 2021 (23:59 UTC)'''. The survey will only take you between 10 to 15 minutes. Please [[foundation:Content_Translation_Feedback_for_Wikipedia_Admins_Privacy_Statement|read the Privacy Statement]] to know how the information collected from the survey will be used.
If you already took the survey- thank you! '''You don't need to retake it'''.
Thank you, as we look forward to your response.
[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] 19:17, 6 yüli 2021 (UTC) On behalf of the WMF Language team.
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_11&oldid=21702258 -->
== #WPWP ==
Leuk om te zien dat je meedoet!
Als je #WPWP en ook #WPWPWGC in je bewerkingssamenvatting gebruikt (mag samen in dezelfde samenvatting) bij het toevoegen van afbeeldingen uit de Nederlandse Cariben (in welke taalversie dan ook!), doe je mee aan de internationale èn aan de speciale WGC wedstrijd. :) [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 10:20, 15 yüli 2021 (UTC)
== Cedrick Ridderplaat ==
Beste Caribiana,
Via dit bericht wil ik je aandacht vestigen op een probleem op de Papiamentse Wikipedia. Er zijn twee 'artikelen' te vinden over Cedrick Ridderplaat. Het betreft de volgende links: [[Cedrick Riderplaat]] en [[Cedric Ridderplaat (Ced Ride)]]. Het laatste artikel, daarvan is zelfs de naam verkeerd geschreven. Waarom schrijf ik jou hierover aan. Wel, jij hebt het artikel in juni genomineerd voor verwijdering - wat nog niet is gebeurd overigens. Het bevreemdt mij dat de artikeltitel 'Cedrick Ridderplaat' is en niet het pseudoniem waaronder deze beste man bekend was. Ced Ride is overleden op 14 juli 2021. Op de Nederlandstalige Wikipedia heb ik reeds een artikel geschreven over Ced Ride, check: [[nl:Ced Ride|Ced Ride]]. Graag wil ik dit artikel nog verder uitbreiden maar eventuele andere bronnen over Ced Ride zijn beschikbaar in het Papiaments en die taal ben ik verre van machtig. Ik wil je dus vragen, indien jij daar tijd voor hebt en welwillend bent, om het artikel over Ced Ride te schrijven en eventuele informatie met betrekking tot Ride te delen met mij, zodat ik het Nederlandstalige artikel kan uitbreiden; dat mag jij uiteraard ook doen, aangezien je goed Nederlands spreekt. Ik hoop graag van je te horen. [[User:Wobuzowatsj|Wobuzowatsj]] ([[User talk:Wobuzowatsj|diskushon]]) 10:51, 16 yüli 2021 (UTC)
:Hi Wobuzowatsj, bedankt voor de mooie bijdrage over Ced Ride. Ik ben op de hoogte van de doublure op de pap.wiki en had beide al genomineerd voor verwijdering. Inmiddels heb ik veel materiaal over Ced Ride verzameld, zowel van Delpher.nl als uit Papiamentse kranten. Hiervan heb ik een gedeelte verwerkt in jouw artikel op nl.wiki. Het bijwerken op de pap.wiki staat in de planning voor wanneer ik meer tijdruimte heb. Vriendelijke groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:13, 16 yüli 2021 (UTC)
== Eman ==
Ik heb vandaag op Commons een categorie met afbeeldingen van [[Henny "Shon A" Eman]] aangemaakt. Daarna kwam ik erachter dat er op deze Wikipedia in het Papiaments ook een artikel over hem bestaat wat voor een belangrijk deel door jou geschreven is. Ik heb daar een afbeelding bij gezet (voor de lezer wel zo leuk) maar het zou mooi zijn als jij nog een onderschrift kan regelen want daar waag ik mij maar niet aan. - [[User:Robotje|Robotje]] ([[User talk:Robotje|diskushon]]) 18:18, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
:Heel hartelijk dank, Robotje. Dit past mooi in de actie #WPWP #WPWPWGC.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:10, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
::Jij bedankt voor het onderschrift. Op de Friese Wikipedia riep ik in het verleden in soortgelijke gevallen ook nog wel eens de hulp in van de daar actieve gebruikers. Recentelijk ben ik op en-wiki, Wikidata en op Commons gefocust op Surinaamse en Antilliaanse politiek & politici in de vorige eeuw. Ik neem daarom aan dat we de komende tijd elkaar daar nog wel vaker kunnen helpen bij dergelijke onderwerpen. - [[User:Robotje|Robotje]] ([[User talk:Robotje|diskushon]]) 23:17, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
:Vast wel! Er valt nog veel te schrijven over de politiek in de Caraiben. Met de dit jaar gehouden verkiezingen op Curacao en Aruba heb ik daarop ingezoomd. Mocht je kunnen helpen dan zie ik graag meer logo's van politieke partijen op Commons. Enkele van mijn bijdragen werden verwijderd, maar andere weer niet. Tot een volgende keer en succes, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:12, 4 ougùstùs 2021 (UTC)
== Translation request ==
Hello.
Can you translate and upload the articles [[:en:Flag of Azerbaijan]] and [[:en:Coat of arms of Azerbaijan]] in Papiamentu? They should not be long.
Yours sincerely, [[User:Multituberculata|Multituberculata]] ([[User talk:Multituberculata|diskushon]]) 14:42, 4 ougùstùs 2021 (UTC)
== Wikipedia:Páginanan pa sea kitá ==
Hi Caribiana,
Ik heb zelf gisteren gezocht naar een goede bron voor de artikelen over deze twee onderwerpen, maar vind maar weinig. Ken jij ze misschien, of is dit gewoon een gevalletje zelfpromotie? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 08:40, 7 ougùstùs 2021 (UTC)
:Hi Ciell, weer een tijdje geleden. Ik ben inmiddels terug in NL. Ik vrees dat jouw vermoeden niet ver van de werkelijkheid ligt. Ik begon met verbeteren maar zag gauw dat ik dat moest laten zitten. Ik vond wel een eigen website, maar nauwelijks secundaire bronnen. Naast bronnen is het nog de vraag of de onderwerpen [[:nl:Wikipedia:Relevantie|EN]] zijn. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:36, 7 ougùstùs 2021 (UTC)
== Mail? ==
Hi Caribiana,
Even checken: doet je mail het nog? Ik had jullie een mailtje gestuurd over het bevestigen van de admin-rechten, maar heb van jou nog geen reactie en zie je stem ook nog niet terug in [[Wikipedia:Portal di komunidat|Portal di komunidat]], dus ik kom even navragen of mijn mails wel aankomen....? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 16:31, 10 ougùstùs 2021 (UTC)
: Hi Ciell! Jawel, maar ik wilde niet haantje de voorste zijn. Jammer dat er geen andere reacties zijn uit de gemeenschap. Ik heb net gereageerd. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 17:52, 10 ougùstùs 2021 (UTC)
::Dank je! [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 10:23, 12 ougùstùs 2021 (UTC)
== #WPWPWGC ==
Bon dia Caribiana,
Masha danki pa tur e portrètnan ku Bo(snan) a añadí na e Wikipedia na Papiamentu.
Lo mi ke ofresé Bo, tambe na nòmber di WMN, un bale di bol.com òf Amazon, segun bo preferensia.
Pabien!! :)
Saludo kordial,
[[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 20:20, 13 sèptèmber 2021 (UTC)
:@Ciell i WMN, masha danki pa e gesto di apresio. Un bale ta semper bonbini! Laga mi sa kiko pa hasi pa usa esaki. Saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:52, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
::Haha, Ik ga even terug naar het Nederlands ;-). Mag WMNL de waardebon opsturen naar het bij hun bekende mailadres? En wil je dan graag een bol.com of een Amazon waardebon? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 21:12, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
:::Si, no ta problema pa mail esaki. Mi lo prefera bol.com. Danki di antemano. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:17, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
::::Perfect! Ik heb het doorgestuurd aan kantoor, en verwacht dat je in de loop van volgende week een mailtje met je prijs ontvangt. Nogmaals bedankt en gefeliciteerd! [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 18:23, 16 sèptèmber 2021 (UTC)
== Flower of the month ==
[[File:Bignonia corymbosa 3.jpg|thumb|<center>Bignonia corymbosa</center>]]
Hi Caribiana
For your huge efforts on Papiamentu Wikipedia I want to award you with the [[:als:Wikipedia:Blueme vum Monet|Flower of the month]].
Best regards, --[[User:Holder|Holder]] ([[User talk:Holder|diskushon]]) 06:17, 1 novèmber 2021 (UTC)
Hi Holder,
Thank you so much for the gesture of appreciation. It made my day! The challenges of having and maintaining the Papiamento wikipedia with its small speakers population and two official orthographies are enormous. However, the support from Wikipedia, especially the Dutch wikipedia platform, has been very important to its existence. I wish you good luck with your work towards regional and minority languages on Wikipedia!
Best regards, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:41, 1 novèmber 2021 (UTC)
== {{tl|Citeer web}} ==
Hi Caribiana,
Manera bo a pidi mi a transponé e shablon {{tl|Citeer web}}. Posiblemente tin mester di adaptashon chikí, laga mi si esei ta e kaso. Mi ta spera ku esaki ta hasi mas fásil e tradusí for di artíkulo hulandes. Siguente asuntu dje lista ta e AutoWikiBrowser. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 12:16, 10 desèmber 2021 (UTC)
: Hi Frank, danki pa bo adaptashon ku bo a traha asina rapido. Mi ta bai experimentá kune awor i lo laga bo sa si akaso mester di kambio. Mi ta bin bek tambe riba e infobox shablonnan asina mi ta kla pa inventarisa loke mi kier komo prioridat. Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:04, 12 desèmber 2021 (UTC)
Hi Frank,
Por fin mi a test e shablon i e ta funkshoná. Wak'e [[Thessaly_Zimmerman|aki]]. Solamente mester tradusi e teksto "geraadpleegd op" i tambe anadi na e shablon e parameter "taal=". Danki pa bo yudanza te awor. Felis Pasku! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:06, 22 desèmber 2021 (UTC)
{{ping|Frank Geerlings}} Danki pa e kambio hasi. E ta funshoná. Solamente mi tin duda si e palabra "konsultá" (=geraadpleegd) ta mas apropiá ku rekuperá (=retrieved). Mi ta asumi ku esaki por wordu adapta asina un eksperto di Papiamentu por indika nos loke loke ta mas miho. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:38, 29 desèmber 2021 (UTC)
:Awor mi ta mira "konsultá riba=geraadpleegd op" ta literalmente tradusi di hulandes. Na Papiamentu ta bisa "konsultá dia ... / nase dia .. /fayese dia .... etc. Bo por drecha esaki?
:: Despensa, mi a koregí e siman pasá sin ku mi a mèldu. Uso robes di e palabra 'riba' ta un fout ki mi ta kometé tin be, mi lo mas atento "riba" dje. :) [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 12:02, 11 yanüari 2022 (UTC)
== How we will see unregistered users ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin=content/>
Hi!
You get this message because you are an admin on a Wikimedia wiki.
When someone edits a Wikimedia wiki without being logged in today, we show their IP address. As you may already know, we will not be able to do this in the future. This is a decision by the Wikimedia Foundation Legal department, because norms and regulations for privacy online have changed.
Instead of the IP we will show a masked identity. You as an admin '''will still be able to access the IP'''. There will also be a new user right for those who need to see the full IPs of unregistered users to fight vandalism, harassment and spam without being admins. Patrollers will also see part of the IP even without this user right. We are also working on [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Improving tools|better tools]] to help.
If you have not seen it before, you can [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|read more on Meta]]. If you want to make sure you don’t miss technical changes on the Wikimedia wikis, you can [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|subscribe]] to [[m:Tech/News|the weekly technical newsletter]].
We have [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation#IP Masking Implementation Approaches (FAQ)|two suggested ways]] this identity could work. '''We would appreciate your feedback''' on which way you think would work best for you and your wiki, now and in the future. You can [[m:Talk:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|let us know on the talk page]]. You can write in your language. The suggestions were posted in October and we will decide after 17 January.
Thank you.
/[[m:User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]<section end=content/>
</div>
18:18, 4 yanüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/Admins2022(6)&oldid=22532666 -->
== [[Vicente Costalago]] ==
I suspect this article is either spam or userpage content, could you please verify? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 18:40, 8 yanüari 2022 (UTC)
:In my perception this is a case of spam. The subject article exists only on minority language wikipedia platforms and most of them were initiated by the same author. Not encyclopedic to warrant an article on its own and no secundary sources could be found online. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:54, 8 yanüari 2022 (UTC)
::Thanks! And if you look at the [[Special:Contributions/Caro_de_Segeda|other contributions]] from this user? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 09:51, 9 yanüari 2022 (UTC)
: I have looked at all contributions. As confirmed by the article history of these contributions I have made corrections and additions in several cases, with the exception of the cases where I deemed the article not warranted/acceptable to be/remain on pap.wiki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:37, 9 yanüari 2022 (UTC)
== Revision ==
Hi! Sorry to bother. I would like to ask you whether you could please revise the article [[Lingua Franca Nova]] as I have just a basic knowledge of Papiamento and I wouldn't like to leave any wrong sentence. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 20:53, 17 mart 2022 (UTC)
:{{ping|1=Caro de Segeda}} I have made some revisions of your recent addition to the abovementioned article. However, as I am not a linguist my translation, especially on the active and passive participles, may not be entirely accurate. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 04:06, 18 mart 2022 (UTC)
:: Thank you so much for your help. I was trying to find a grammar of Papiamento and I could only find [https://papiamento.aw/pages/wp-content/uploads/2018/06/p.aw_PDF_regla_Gramatica.pdf this] document. Do you now about a better one by any chance? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:28, 18 mart 2022 (UTC)
== [[:Category:Deleteme]] ==
Hi, could you please look at the deletion requests? I am concerned that one of the articles is borderline spam. '''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 00:30, 15 òktober 2022 (UTC)
:Hi Rshen7754, can you be more specific as to your concern and what action should be taken? There are presently 4 requests for deletion.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:39, 15 òktober 2022 (UTC)
::I am concerned that [https://pap.wikipedia.org/wiki/Radiofruz] is promotional since it directly references the URL. --'''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 00:12, 24 òktober 2022 (UTC)
== Revision ==
Hi, sorry to bother, could you please revise the following short articles?
* [[L. L. Zamenhof]]
* [[Otto Jespersen]]
* [[Louis Couturat]]
* [[Alexander Gode]]
I just want to make sure that they have no errors. Thank you in advance and sorry for the inconveniences caused. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 08:33, 8 mei 2023 (UTC)
:Hi Caro de Segeda!
I have completed the revision of [[L. L. Zamenhof]]. For the other three articles there are some hurdles to be taken before I can start revising. One article lacks references, minimal one reference is required to remain on the platform. Also, I am unable to grasp what is being said/meant in several sentences making it difficult to correct properly. It would be of assistance if you can indicate whether the article was translated from another Wikipedia platform. In that case, you can use our template for translations, for an example [[Herman van Bergen|click here]]. If it is not an translation from Wikipedia you can send me the original language text if it is in English, Dutch or Spanish. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:41, 11 mei 2023 (UTC)
:Hi! All the articles have been translated from the English or Spanish Wikipedia.
:* [[:es:Otto Jespersen]]
:* [[:en:Louis Couturat]]
:* [[:en:Alexander Gode]]
:If there are sentences you don't understand please let me know and I will point them out at their article in English.
:Thank you so much for your help and sorry for the inconveniences caused. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 06:19, 13 mei 2023 (UTC)
Hi Caro de Segeda, I will look at these articles and if need be come back to you. Should you meantine require help for adding the translation template to your articles I would be most willing to assist. I would also like to mention the following. I noticed you have been adding categories to the category tree. Two years ago there was a general cleanup of the tree due to the countless unuseful categories for a small platform like the Papiamento/u wikipedia. The directive was introduced that new categories are added only when there are two or more existing articles that fall within the new category. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 15:16, 13 mei 2023 (UTC)
:Oh, sorry, I didn't realised that about the categories.
:Which one is the translation template? Please let me know and I will try to add it myself. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:24, 13 mei 2023 (UTC)
:: The template translation from another Wikipedia is a box with the heading "referensia", that is placed at the bottom of an article. It looks like this:
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma= |oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
At indioma you add the original language, e.g. spanish=es, english=en. Under oldid you fill out numbers generated in the URL of the original article. For this you go the article history and click the most recent "previous". In the url will appear the oldid number; copy this. Titulo= the name of the original article. See the following articles on how to use it: [[Winston Churchill]], [[Herman van Bergen]]. Good luck. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:20, 13 mei 2023 (UTC)
:Thank you for the explanation. It is already done. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 17:38, 13 mei 2023 (UTC)
== Categories ==
There are two categories that are the same
* [[:Category:Idioma]]
* [[:Category:Lenganan]]
I suggest keeping one and deleting the other. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 10:08, 5 yüni 2023 (UTC)
== Sócrates òf Sókrates ==
Pordoná bo pa molestia bo, mi tabata ke puntra bo kon e nòmber "Socrates" lo a ser skirbí: Socrates, Sokrates, Sócrates òf Sokrates? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:46, 10 yüni 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda, en general e regla ta cu por "papiamentisa" un nomber propio stranhero ora ya tin un version existente y conoci den Papiamento/u. Solamente mester tene cuenta pa mantene uniformidad di ortografia dentro di e articulo concerni. Banda di esey semper tin e opcion di uza e ortografia original di un nomber propio. Mi intento pa busca "Socrates" na Papiamento/u no a duna ningun resultado, excepto cu tin un caya na Boneiro cu yama "Kaya Socrates". Mi conseho ta pa uza e ortografia original, esta Socrates, irespecto si e ortografia ta den Papiamento of Papiamentu (e texto aki ta skirbi den Papiamento). Masha danki pa bo contribucionnan tocante filosofia. Nos tin un lista di articulonan desea, incluso tocante e tema aki. Fabor wak [[Wikipedia:Artíkulonan importante|aki]]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:05, 10 yüni 2023 (UTC)
::Danki pa bo kontesta i pa e lista. Mi ta bai purba di hasi e artíkulonan ku ta einan. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 05:53, 11 yüni 2023 (UTC)
::Bo sa si ta e nòmber di e arkipelago [https://en.wikipedia.org/wiki/Las_Aves_Archipelago aki] na papiamento? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:06, 11 yüni 2023 (UTC)
:::Na e [[islanan ABC]] ta referi na e [[archipielago]] aki simplemente como "Las Aves" (nomber propio) of islanan Las Aves. No tin un tradukshon na Papiamento/u. Mescos ta conta tambe pa [https://es.wikipedia.org/wiki/Archipi%C3%A9lago_Los_Roques "Los Roques"].[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 15:33, 11 yüni 2023 (UTC)
::::Danki pa bo kontesta. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:40, 11 yüni 2023 (UTC)
== Epoca of edat? ==
Kon e diferente stadia di historia ta wòrdu yamá den papiamentu? ''Epoca'' (manera ta aparece den e articulo [[Historia|aki]]) of edad? E Époka mediano òf edat media? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:33, 13 yüni 2023 (UTC)
:Francamente bisa mi no conoce e diferente estado di historia na Papiamento. Loke sa tende mas tanto den comunicacion oral ta ''Edat Medio'' (variante|c) of ''Edad Medio'' (variante|a) pa Middle Ages na ingles. Tambe: un persona di ''edad mediano'' ta un persona cu tin 50 aňa of mas. Mi lo purba investiga e estadonan di historia, pero pa awor lo tin cu scoge pa un traduccion sin sa realmente si e ta corecto.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:55, 13 yüni 2023 (UTC)
::Danki pa bo kontesta. Mi ta bai usa e palabra "edat" en bes di "époka". [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:07, 13 yüni 2023 (UTC)
:::Hola, mi a purba di tradusí mayoria di e artíkulo tokante [[Martin Heidegger]] pa tin un artíkulo mas largu tokante un filósofo. Bo por revis'é por fabor pasobra mi nivel di papiamentu no ta bon. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:30, 13 yüni 2023 (UTC)
== Translation request ==
Hello.
Can you create the article [[:en:Laacher See]], which is the third most powerful volcano in Europe after Campi Flegrei and Santorini, in Papiamentu Wikipedia?
Yours sincerely, [[User:Multituberculata|Multituberculata]] ([[User talk:Multituberculata|diskushon]]) 17:01, 13 yüni 2023 (UTC)
== Articulonan prominente ==
Hola, mi tabata ke puntra bo si e Wikipedia aki tin artíkulonan prominente. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:06, 15 yüni 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda: Nos plataforma no tin un rubrica di "Artikulonan prominente", pero mi no sa si ta esey realmente tabata bo pregunta. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:49, 15 yüni 2023 (UTC)
::Si, esei tabata mi pregunta. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:03, 15 yüni 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e promé tres partinan di e artíkulo [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|aki]]? Nan ta: Ortografia i pronunsiashon, Frasenan i Sustantivonan. Mi a purba di usa e ortografia di Kòrsou. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 09:43, 18 yüni 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Sustantivonan aki] di e artíkulo, por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 06:42, 21 yüni 2023 (UTC)
:@[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]], ya mi a repasa e artikulo te e rubrika 'Komplementonan'. Mi a nota den bo artikulonan ku hopi biaha palabranan ku ta repeti ta wordu skirbi na diferente manera. Fabor bo mes revisa e artikulo prome riba uniformidat di ortografia. Pa e terminologia di gramatika wak e prome sekshon di e buki di oro di papiamento. Laga mi sa ora bo a kaba e artikulo kompleto i a revisa esaki. Mi lo e ora ei repasa e artikulo kompleto.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:40, 21 yüni 2023 (UTC)
::Mi a revisá e artíkulo i a purba di kambia tur kos pa e ortografia di Kòrsou. Por fabor, tene na kuenta ku mi nivel di papiamentu no ta hopi halto i, aunke mi ta hasiendo tur loke ta posibel, ta posibel ku mi tin eror. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 08:32, 22 yüni 2023 (UTC)
:::Bo por pone bou di e artikulo for di kua idioma e ta tradusi? Esei lo yuda mi ku e revishon.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:39, 23 yüni 2023 (UTC)
::::Mi a tradusí for di [https://elefen.org/vici/gramatica/en/xef aki]. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 12:07, 24 yüni 2023 (UTC)
:::::Hola, bo por bisa mi te unda e teksto [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|aki]] ta wòrdu revisá? [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 05:48, 4 yüli 2023 (UTC)
::::::Hola Caro de Segeda, mi a revisa e artikulo te e rubrika "Frase nominal". Mi rekomendashon ta pa bo studia promé e korekshonnan ku mi a hasi i kaba e artikulo kompleto. Despues bo por check den teksto usando ''Control-F'' si tin ripitishon di palabra similar na esunnan koregi. P.e. check tur "wordo" ku mester bira "wòrdu"; "mayusculo" mester bira "lèter kapital" etc. Pues kopiando mi korekshonnan bo mes por koregi i revisa mayoria di e teksto sin ku bo mester ta un experto den papiamentu. Usa dikshonario pa bo tradukshon. Lesa e promé sekshon di e "Buki di Oro" pa palabra tekniko. Tur e praktikanan aki lo yuda eleva bo konosementu di e idioma. Tanten mi lo wanta ku revisa. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 01:32, 6 yüli 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Athetivonan aki] di e artíkulo, por fabor? Mi ta kere ku e sekshon kompletu tin tur e palabranan usando e mesun ortografia. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:23, 14 ougùstùs 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda: Mi a kaba di revisá e sekshon "Athetivonan" den e artikulo LFN. Mi a nota ku tabatin menos eror ortográfiko. Danki pa a kontrolá esei di antemano. Pa loke ta trata e tekstonan na LFN naturalmente mi no por husga si nan ta korekto. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:08, 17 ougùstùs 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Determinantenan aki] di e artíkulo, por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 10:45, 18 sèptèmber 2023 (UTC)
::Mi a kaba di revisá e sekshon ku bo a pidi. Danki pa a hasi e korekshon ménos trabahoso pa mi.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:33, 20 sèptèmber 2023 (UTC)
== Revishon "Glosa"==
Hola, bo por revisá e teksto [https://pap.wikipedia.org/wiki/User:Caro_de_Segeda#Glosa aki], por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 12:32, 10 novèmber 2023 (UTC)
:Halo, Caro! Mi tabata pa bai revisa e teksto di bo artikulo "Glosa". Si acaso e teksto riba bo pagina personal (referensia duna ariba) ta destina pa e artikulo, fabor pone esaki den e artikulo prome i mi lo revisa e artikulo kompleto. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:40, 10 novèmber 2023 (UTC)
::Mi a añadí esaki [[Glosa#Introdukshon|aki]]. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 22:03, 13 novèmber 2023 (UTC)
:Mi a kaba di revisa henter e artikulo [[Glosa]]. Permiti mi duna algun feedback. E komienso di e artikulo tabata ekselente (den Papiamentu). Pabien ku e progreso aki. E rubrika "Introdukshon" sinembargo no tabata den ortografia di Papiamentu sino Papiamento (uniformidat ta regla). Despues den e rubrika "Historia" mi ta enkontra hopi repetishon di e kontenido den e partinan anterior. Esaki ta hasi un artikulo bira laf i hasta e lesado no lo kier sigui lesa. Trata di evita esaki ya ku bo a hasi hopi trabou di tradukshon kaba. E artikulo ta falta referensia, usa e esunnan den wiki na ingles. Minimalmente un referensia ta e regla; den artikulo mas komplika i akademiko (manera esaki) ta bon pa menshona mas tantu referensia pa e lesado ku kier sa mas. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:22, 16 novèmber 2023 (UTC)
== Rubrica:Dia den historia ==
E lunanan di februari y maart ta cla, si Caribiana kier añadi of drecha algo por usa e paginanan ki pa hasi esey: [[Wikipedia:Dia den historia/febrüari]] y [[Wikipedia:Dia den historia/maart]]. Mi lo sigui cu e sgiuente lunanan. Si tin algo, por fabor laga sa. Buenos? Laters. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:21, 7 febrüari 2024 (UTC)
:Kallmemel, danki pa e entusiasmo cu bo a mustra dor di traha di biaha riba mi sugerencia. Mi a nota cu bo a hinca hopi tempo den esaki tambe. Danki pa esey. Mi mes a pensa cu e lo tabata mas simpel pa implementa, djies uzando un link cu e pagina di fecha original (a lo estilo di e template "databox"). Prome di sigui mi lo kier sa si "mutaties" mester tuma lugar un caminda so of dos? (tanto den e pagina di fecha original como den esun di Dia den historia). Si ta dos caminda kiko ta e posibilidad pa evita esey? Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 17:03, 7 febrüari 2024 (UTC)
::Oh no! Un caminda so. E pagina original di fecha ta esun cu unda <u>tur</u> informacion ta wordo acumula na un lugar y ta wordo usa como referencia. Esun di Dia den historia ta pa ''curate'' (organisa o maneha) kico bo lo kier pa aparece ariba e pagina principal. Si Caribiana a wak cu mi a agrega mas cu loke tin ariba e pagina original di fecha, manera imagen, ta paso mi ta haya cu sino e rubrica lo mustra basta bashi y pa asina e sinti mas ''afgewerkt''. Como extra, si e agregacionnan aki ta di relevancia nan por wordo agrega na e pagina original di fecha. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 17:35, 7 febrüari 2024 (UTC)
:::Danki pa e splicacion aki. Mi ta contento cu ta un caminda so. Danki pa e "features" adicional cu bo a agrega na Dia den historia. Mi lo bay studia e dos pagina cu ta cla i si mi tin pregunta mi lo bin bek cerca bo. Bon nochi! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:34, 7 febrüari 2024 (UTC)
== Hòfi Mango ==
Hi Caribiana, ik heb een paar foto's toegevoegd aan [[Hòfi Mango]]. Wil jij de bijschriften vertalen? Groet uit zonnig Curaçao! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:43, 23 febrüari 2024 (UTC)
:Op mijn [[:nl:Gebruiker:Kattiel/Hòfi Mango|NL kladpagina]] zijn de foto's kleiner afgebeeld. Dat lukt me hier niet. Wil jij de tekst even controleren? De machinevertaling was nogal slecht, ik heb hem zo goed mogelijk aangepast. Binnenkort vul ik hem nog aan. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:49, 23 febrüari 2024 (UTC)
::Hoi Kattiel, fantastisch dat je foto's hebt toegevoegd. Ik heb het onderschrift vertaald en wil ook het lemma zelf vertalen voor plaatsing op nl.wiki. Er zijn nog meerdere lemma's van Curacao waarop foto's ontbreken. Mocht je er zin in hebben en je komt ze tegen, graag foto's van Banco di Caribe, Orco Bank, Biblioteka Nashonal Korsou, Boekhandel Salas, gebouw en/of naambord van Sentral Sindikal di Korsou (SSK-AVVC) - NAAM (Stichting Nationaal Archeologisch en Antropologisch Memoriebeheer) - United Telecommunications Services (UTS) en Aqualectra, J.A.J. Sprock NV en/of ponche crema, naambord Kaminda Girigorio A. ''Nai'' Curie, Radulphus College, Roi Rincon, Plasa Felix Chacuto en/of buste Felix Chakuto te Otrabanda, Stadion dr. Antoine Maduro, Stadion Rignaal (Jean) Francisca, gebouw of logo Telecuracao, kranten Vigilante, Amigoe en Antilliaans Dagblad, Radio Curom en Radio Hoyer. Geniet van zonnig Curacao en tot maandag! Overigens ik kon geen toegang krijgen tot je kladblok. groeten [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:31, 23 febrüari 2024 (UTC)
:::Zojuist gepubliceerd op NL WP, zie [[:nl:Hòfi Mango]]. Groet en tot maandag! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:01, 24 febrüari 2024 (UTC)
::::Ik zie bij je wensenlijstje een logo en een aantal kranten staan. Foto's van logo's mogen niet zonder toestemming op WP ivm auteursrecht. Wat betreft de kranten, bedoel je een foto van de papieren krant of van het gebouw? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:05, 24 febrüari 2024 (UTC)
:::::Bedankt voor het kijken naar het wensenlijstje. Het is niet de bedoeling om auteursrechten te schenden. Het gaat mij voornamelijk om de (kantoor)gebouwen; bv een foto van de voorgevel, al dan niet voorzien van de naam van de organisatie. Radio Curom was gevestigd in het monumentaal pand, Roodeweg 64, Otrabanda. Voor wat betreft de kranten een foto van een papieren krant of lokale kranten in een kiosk/verkooppunt danwel het kantoorgebouw van de krant. Alvast bedankt voor de te nemen moeite. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:39, 24 febrüari 2024 (UTC)
::Hoi Kattiel, geniet van zonnig Curacao! Fantastisch dat je foto's heb toegevoegd. Ik heb het onderschrift vertaald en wil ook het lemma zelf vertalen voor plaatsing op nl.wiki. Ik heb nog meerdere lemma's waarop foto's ontbreken.Mocht je je camara bij de hand hebben en je komt ze tegen, graag foto's van Banco di Caribe, Orco Bank, Radio Curom, Rudy Plaate, Biblioteka Nashonal Korsou, Boekhandel Salas, gebouw Sentral Sindikal di Korsou (SSK-AVVC), gebouw of naambord NAAM - United Telecommunications Services (UTS) en Aqualectra, J.A.J. Sprock NV en/of ponche crema, naambord Kaminda Girigorio A. ''Nai'' Curie, Radulfus College [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:11, 24 febrüari 2024 (UTC)
:::Hm, een beetje dubbelop ;-) Heb je mijn vraag over de kranten gezien? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:35, 24 febrüari 2024 (UTC)
== Foto's ==
Hi Caribiana, Vandaag heb ik o.a. foto's gemaakt van een krantendisplay in Zuikertuintje en van de MCB. Het lukte me via Wikidata wel om de foto van de [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] en de krantenfoto bij [[Antilliaans Dagblad]] te plaatsen, niet bij [[Vigilante]]. Het eenvoudigst (voor mij) is als je de komende tijd [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListFiles/Kattiel&ilshowall=1 mijn uploads] in de gaten houdt. Zoals je waarschijnlijk hebt gezien, heb ik je verlanglijstje doorgestuurd aan iemand die via Ellen Spijkstra liet weten wel voor de Papiamentstalige WP foto's te willen maken. Ik laat je zijn reactie weten. Groet, [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 00:26, 29 febrüari 2024 (UTC)
:Hi Kattiel, bedankt voor de laatste foto uploads. Ik heb meteen alles doorlopen tot 2019. Kon verschillende foto's van landhuizen gebruiken. Ook de kranten. Ik ben je zeer erkentelijk en ook voor het inschakelen van een assistent. De aanwezigheid van foto's zijn voor mij vaak juist hetgeen mij over de streep trekt om over het onderwerp te schrijven. Is de foto van MCB het hoofdkantoor van MCB, zo ja welke straat? Die zou ik kunnen plaatsen bij [[Premio MCB]] (jaarlijkse prijs) of de nog aan te maken Kopa MCB (voetbaltournooi). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:27, 29 febrüari 2024 (UTC)
::Volgens de website is het MCB-hoofdkantoor op Plasa Jo-Jo Correa, de foto is van het kantoor op de Cas Coraweg. Ik zal uitkijken naar het hoofdkantoor. Een vraag aan jou: Elodie Heloise zou heel graag haar bio op de Papiamentstalige WP hebben. Ik heb daarvoor wat gelobbied tijdens de schrijfbijeenkomst op de UoC, maar niemand heeft toegehapt. Ik begreep dat de vertaaltool de tekst geeft in Papiamento. Als ik die gebruik, kun jij hem dan bewerken naar Papiamentu, of is dat een te grote omweg? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 13:14, 29 febrüari 2024 (UTC)
:::::Het vertalen van het lemma van Elodie Heloise wil ik wel heel graag voor mijn rekening nemen. Ik zal hierop de wikipedia vertaaltool uitproberen. Dit doe ik liever zelf omdat ik toch de oorspronkelijk tekst moet raadplegen voor de essentie van wat er gezegd wordt. Heb wel een paar dagen tijd nodig vanwege andere commitments. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:27, 29 febrüari 2024 (UTC)
::::::Super, Dankjewel! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 13:38, 29 febrüari 2024 (UTC)
:::::::Ik wil nog foto's maken van de landhuizen Hato, Habaai, San Juan, Daniel, Santa Cruz en Rooi Catootje. Heb jij nog andere wensen? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 14:33, 29 febrüari 2024 (UTC)
::::::::Hi Kattiel, ik kan nu niets bedenken. Ik zou zeggen Landhuis Ascension en Landhuis Zuurzak, maar misschien bestaan ze niet meer. Ook de Nationale Bibliotheek aan de Fokkerweg, Roi Rincon, gebouw Sentro multifunshonal Pedro Celestino (Shon Pe) Hooi te Barber. Ter info: [[Elodie Heloise]]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:31, 1 mart 2024 (UTC)
:::::::::[[:nl:Landhuis Ascencion]] is er al. Van Zeelandia heb ik eergisteren [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Landhuis_Zeelandia een foto] gemaakt. Van Zuurzak zijn alleen wat oude [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Landhuis_Zuurzak foto's], ik zal kijken of ik het vinden kan. De rest zet ik op mijn lijstje. Veel dank voor de vertaling van Elodie Heloise, ik zie haar waarschijnlijk vanavond, ze zal blij zijn! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:07, 1 mart 2024 (UTC)
::::::::::Laat weten wat Elodie ervan vindt. Als alle foto's niet lukken geen probleem. Ben al blij met wat lukt. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:15, 1 mart 2024 (UTC)
:::::::::::Vanmorgen regende het, een goed moment om wat foto's te maken. De bib en de boekhandel op de Fokkerweg konden we niet vinden, bij de Banco di Caribe werd ik direct door een bewaker in de kraag gevat: ik moet schriftelijk toestemming vragen aan de marketingafdeling voor ik een foto mag maken. Gelukkig lukte landhuis Hato wel, al versperde een bord Verboden Toegang de weg naar de voorkant en zit de achterkant verstopt achter veel struiken. We hebben besloten er niet meer speciaal op uit te gaan om te fotograferen. Hopelijk heeft onze "assistent" meer succes. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:04, 4 mart 2024 (UTC)
::::::::::::Dat klinkt allemaal erg avontuurlijk. Jammer van het weer. Mogelijk zijn de bieb en boekhandel verhuisd. Ik wacht af wat wel lukt. Fijne avond. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:16, 4 mart 2024 (UTC)
:::::::::::::Toch vandaag de MCB in Punda gevonden. Ik zag dat er op Commons erg veel foto's in de categorieën "Buildings in Curaçao" en "Buildings in Willemstad" staan, waardoor niets terug te vinden is. Ben eraan begonnen dat op te schonen, door bijvoorbeeld veel foto's naar de categorie "Handelskade" te verplaatsen. Maar wellicht kun jij sommige foto's van je verlanglijstje daar wel in vinden. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 02:38, 7 mart 2024 (UTC)
:hoi Kattiel, ik ben weer door de foto's op Wiki Commons gegaan. Ik zie dat sommige nu beter geidentificeerd zijn. Dat helpt met het gebruik. Groet [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:18, 7 mart 2024 (UTC)
== [[en:Public holidays in Aruba]] ==
Hi, Caribiana. Vandaag heb ik de Engelse Wikipedia-pagina bewerkt om feestdagen in Aruba. Kunt u het alsjeblieft controleren, de ontbrekende namen in Papiamento toevoegen. Bedankt. [[User:NoychoH|NoychoH]] ([[User talk:NoychoH|diskushon]]) 20:03, 13 aprel 2024 (UTC)
:Hi NoychH, I have reviewed the article [[:en:Public holidays in Aruba]] and made as needed corrections and additions. Please note that the Papiamento names are now written in the official Aruban orthography (not the Curacaoan orthography). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:54, 14 aprel 2024 (UTC)
== Poetry in Papiamento ==
Hi, I would like to ask you whether there are any books of poetry written in Papiamento? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 08:37, 20 yüni 2024 (UTC)
:Hi John Gua, there are definitely poetry books in Papiamento, both in the orthography of Aruba as well as that of Curacao/Bonaire. Here are a few names of known poets whose works can be found in books and anthologies: Pierre Lauffer, Joseph Sickman Corsen, Elis Juliana, Frank Martinus Arion, Henry Habibe, Federico Oduber, Luis Daal, Guillermo Rosario, Frida Winklaar Domacasse, Rudy Domacasse, Lucille Berry-Haseth, Olga Orman, Philomena Wong, Nydia Ecury. Several of them have articles on wikipedia (English, Dutch or Papiamento), where you may find the titles of the publications. I hope this is helpful to you.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:48, 22 yüni 2024 (UTC)
::It is very helpful, thank you so much for your help. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 15:54, 22 yüni 2024 (UTC)
:::Hola, mi a kuminsá traha e artíkulonan tokante e diferente poeta ku a skirbi na Papiamentu. Mi a haña informashon tokante [[Federico Oduber]], pero mi nivel di hulandes ta hopi básiko. Bo por komplementá e artíkulo ku e informashon [https://www.dbnl.org/tekst/claa003nave01_01/claa003nave01_01_0006.php aki]? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 10 yüli 2024 (UTC)
::::Bon dia, Jon Gua! mi tin bon notisia pa bo. Desde algun siman por tradusi di kualkier idioma pa papiamentu via google: https://translate.google.com/?hl=nl&sl=en&tl=pap&op=translate. Ora bo ta kla ku e artikulo di Federico Oduber mi lo hasi e kambionan ku ta nesesario. Eksito ku e tradukshon!!08:17, 10 yüli 2024 (UTC) [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:17, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::Bai, danki hopi. Esaki lo yuda mi hopi! [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 08:20, 10 yüli 2024 (UTC)
::::::Mi a traha e artíkulonan tokante e diferente autornan ku bo a konta mi. Mi no por a haña nada mas. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 09:30, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::::Fantastiko, bo ta dunando un aporte importante na e plataforma aki. Recien papiamentu a wordu rekonosi ofisialmente komo idioma regional i di minoria na Oropa. Pa mas inspirashon wak e siguiente artikulonan: [[lista di papiamentista]], [[lista di Antianista]], [[lista di outor di Karibe Hulandes]], [[literatura di Karibe Hulandes]] i [[literatura hubenil di Karibe Hulandes]]. Varios artikulo ku ta falta riba e listanan aki tin artikulo eksistente riba otro wikipedianan. Aki google translate sigur lo por ta masha util. Un biaha mas danki pa bo tempo i esfuerzo. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:30, 10 yüli 2024 (UTC)
::::::::Danki pa e linknan. Mi ta bai krea artíkulonan poko poko. Sinembargo, mi ke terminá [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|e artíkulo aki]], ya ku e ta kasi terminá i ta largu. Pero despues di esei lo mi sigui traha riba e listanan ei. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 10:33, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::::::Hola, mi ta tradusí e artíkulo tokante e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|gramátika]]. Mi ke puntra bo si bo por revisá te na e parti relashoná ku e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova#Verbonan|verbonan]] (pues te na e parti "''Eras es umana, pardonas es divin.'' – Errá ta humano, pordoná ta divino."), mientras mi ta sigui tradusí e resto den Word, pa sigurá ku e artíkulo ta korekto. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 09:57, 11 yüli 2024 (UTC)
::::::::::Mi a haña e artíkulo [https://www.dbnl.org/tekst/_wat001196801_01/_wat001196801_01_0004.php aki] tokante literatura di Papiamentu. E por ta interesante. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:28, 12 yüli 2024 (UTC)
== Homer in Papiamentu ==
Hola, mi ta lamentá di molestá bo, pero mi ke puntra bo kon bo ta tradusí e nòmber di e poeta griego [[:en:Homer]] na Papiamentu? Homero? Homero? Omer? Omero? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 8 yüli 2024 (UTC)
:Hola Jon Gua, realmente mi no sa kiko ta usual den e caso aki. Ami lo uza "Homero" o "Homerus" (na hulandes). Tin biaha ora mi no sa mi ta consulta e database digital di obranan na Papiamento: www.coleccion.aw. Si mi por permiti mi mes duna bo inspiracion, lo siguiente. E islanan ABC tin vinculo cu Spana como su colonia di 1499 te 1633. E islanan di gigantes, despues islanan inutiles a forma parti di Nueva Andalucia. Personahenan importante tabata Juan de Ampies, Alonso de Ojeda y Amerigo Vespucci, pero tambe Juan de la Cosa, Lazaro Bejarano, Francisco Montesinos y Juan de Castellanos, cu a dedica 21 couplet na e islanan ABC den su obra "Elegias de Varones Ilustres de Indias". Mayoria di e temanan di e epoca Spano no tin articulo ainda riba wikipedia na papiamento. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:28, 8 yüli 2024 (UTC)
::Danki pa e artíkulonan proponé i pa e link. Mi ta purba di krea nan poko poko. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 18:03, 8 yüli 2024 (UTC)
:::Tur e artíkulonan ta traha ademas di Lázaro Bejarano i Francisco Montesinos, ku no tin nada riba Wikipedia. Mi ta komplementá e artíkulo tokante e [[Kolonisashon spaño di Antia Hulandes]]. Si bo sa un otro artikulo ku falta, laga mi sa. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 9 yüli 2024 (UTC)
::::Danki Jon Gua pa tur e artikulonan produsi ku tantu rapides. Mi a apresia esei hopi. Kizas por skirbi ainda tokante e wikilinks kora den e artikulonan, por ehempel Tierra Firme. Mi kier kambia e nomber di [[Kolonisashon spaño di Antia Hulandes]] pa Kolonisashon spaño di Karibe Hulandes komo esey lo identifika mihor e teritorio pa e lektor. Mi ta lamenta ku riba wikipedia en general tin asina poko skirbi tokante e epoka kolonial spaño den Amerika.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 07:40, 9 yüli 2024 (UTC)
:::::Mi ta kreando artíkulonan for di e wikilinks. Mi a haña tambe [[Gramàtika di Lingua Franca Nova]], ku no ta terminá, p'esei lo mi purba agregá e informashon ku falta. E ta un di e artikulonan mas grandi di e wiki, pa kual lo ta bon pa tin e kompleto. Ademas, lo mi kuminsá krea mas artíkulo tokante historia spaño di e Amérika, ya ku bo a bisa ku no tin asina tantu informashon. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:45, 9 yüli 2024 (UTC)
::::::Danki pa bo coperashon. Mi a mira cu riba wikipedia na ingles tin artikulo di Antonio de Montesinos i Bartolome de las Casas, tambe "encomienda". Mi ta trahando riba e artikulo di Lazaro Bejarano. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:39, 9 yüli 2024 (UTC)
== Gramàtika di Lingua Franca Nova ==
Alo Caribiana,
Mi a kaba di tradusí e artíkulo riba e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova]] i mi a stòp di editá esaki. Lo no tin mas edishon na mi nòmber pues mi ke puntra bo si bo por fabor revisá henter e artíkulo pa nos por sigurá ku e ta korekto. --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 14:50, 15 yüli 2024 (UTC)
:@[[User:Jon Gua|Jon Gua]], bon dia! Mi a kuminsa pasa dor di e artikulo aki i a keda na e rubrika di Aposishon. Komo e artikulo ta basta largu mi lo hasi e revisionnan pida pida. Esei lo tuma mas tempu ku normal. Mi lo avisa ora mi ta kla. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:51, 16 yüli 2024 (UTC)
::No tin problema. Manera bo a bisa, pida pida. Masha danki pa boso yudansa. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 10:27, 16 yüli 2024 (UTC)
== Cucui ==
Hola, mi a traha un artíkulo tokante [[Cucui]]. Komo ku e ta un bebida di Aruba, por ta mihó pa tin e artíkulo skirbí den ortografia arubano, pero mi no sa kon pa hasié. Kiko bo ta pensa? Nos ta laga esaki manera e ta awor òf kisas ku e ortografia di Aruba? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 06:21, 17 yüli 2024 (UTC)
:Bon dia! Danki pa ta asina productivo. Mi mes ta prefera pa skirbi articulonan tocante Aruba den ortografia di Aruba, i di otro islanan den nan propio ortografia. Hopi biaha ta alumno/studiante cu ta consulta wikipedia pa nan tareanan. Bo lo por skohe e ora ey pa skirbi tocante Corsou, Boneiro, Sint Maarten etc.; e islanan aki actualmente ta falta colaborador cu ta concentra riba nan. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:08, 17 yüli 2024 (UTC)
::E problema ta ku mi no sa kon pa skirbi den ortografia Arubano. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 14:11, 17 yüli 2024 (UTC)
:::Hola Jon Gua! Dal bai i skirbi loke bo ta domina, pero preferibelmente mantene un ortografia denter di un tema, por ehempel tur artikulo di pais of siudat ta den ortografia di Korsou. Mi kier tambe informa bo ku mi a nota den bo artikulonan (spesialmente esunnan saka for di wikipedia na ingles) e informashon no tur ora ta aktualisa/korekto mas. Mi mes ta prefera usa idioma hulandes (mas up to date) of spano (mas fasil pa tradusi-idioma mas serka di papiamentu ku ingles). Usualmente mi ta analisa diferente vershon di idioma di antemano prome mi disidi kual mi lo usa. Tambe den referensianan usa di otro idioma mester tradusi e teksto unda esaki ta nesesario i aktualisa e fecha di akseso (mira komo ehempel bo artikulo [[Aeropuerto Juancho E. Irausquin]].[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:48, 17 yüli 2024 (UTC)
::::Si mi tradusí for di e artíkulo hulandes sigur lo mi mester usa un traduktor outomátiko, esei lo ta bon? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:30, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::Bo a purba google translate kaba? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:32, 17 yüli 2024 (UTC)
::::::Si, por ehèmpel pa [[Cucui]] i [[Pastechi]]. Bo ta kere ku nan ta ok? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:38, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::::Si bo bai den historial di e artikulo i klik riba previo unda mi nomber ta para, bo lo mira tur e kambionan ku mi a hasi. Ta bon pa analisa esakinan pa bo mes mehora bo dominio di papiamentu. Den e kaso di [[cucui]] i [[pastechi]] tabatin fayonan den e kontenido no tantu den tradukshon o ortografia. Loke tabata falta tambe ta duna e referensianan tambe atenshon.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:48, 17 yüli 2024 (UTC)
::::::::I kon e revishon di e artíkulo tokante [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|gramátika]] ta bai? E tin hopi eror? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 23:06, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::::::Bo ta hasiendo hopi progreso pa loke ta trata gramatika i ortografia.<big>👍</big> Si bo ta interesa den mas detaye bo por check den e historial loke ta e kosnan ku mi a koregi te awor. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:07, 18 yüli 2024 (UTC)
== Buongiorno da [[Campora San Giovanni]] ==
Un cordiale buongiorno carissima, spero che vada tutto bene da te, ti scrivo in italiano perché ho visto che lo capisci abbastanza bene. Ti vorrei chiedere se potresti migliorare la pagina in papiamento di Campora, ed eventualmente se hai piacere di collaborare con me per scambi di traduzioni e idee. intanto di sentirci presto ti auguro una serena giornata. ciao carissima! [[User:Luigi Salvatore Vadacchino|Luigi Salvatore Vadacchino]] ([[User talk:Luigi Salvatore Vadacchino|diskushon]]) 06:10, 9 novèmber 2024 (UTC)
:Buongiorno anche per te! Grazie per il tuo interesse verso la piattaforma Wikipedia in Papiamento. Questa piattaforma è curata da un piccolo team di volontari con un focus su temi internazionali e argomenti locali della sua propria area linguistica. Molti articoli esistenti sono punti di partenza che devono ancora essere ampliati. Adesso ho fatto lo stesso per Campora San Giovanni. Se vuoi migliorare, integrare o scrivere tu stesso qualcosa su Wikipedia Papiamento, puoi utilizzare Google Translate. Saluti [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:26, 9 novèmber 2024 (UTC)
== Mantencion di rubrica ==
Bon aña, @[[User:Caribiana|Caribiana]]! Mi tin un pregunta tocante e rubrica ''Dia den Historia''. Kiko Caribiana su opinion ta tocante e rubrica? Con nos por mehora e mantencion? Of si, algo otro mester bin na su luga? Mi no ta haya cu e rubrica ta na su optimal, pero mi mes tin dificultad di mantene. E ora ey, prome cu mi haci cualkier accion mi di lami puntra pa mi haya un bista mas cla tocante e rubrica. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:47, 1 yanüari 2025 (UTC)
:Mi mihor deseonan pa 2025! Na prome luga mi tin cu admiti cu mi ta gusta e rubrica aki. Kisas su contenido of presentacion no ta lo mihor, pero den un forma conciso e ta ofrece informacion na e publico lesado. Regularmente mi ta añadi/update informacion na e fechanan. Kiko bo kier meen exactamente cu mantencion? Mi ta willing pa duna un man, pero mehoracionnan cu ta depende di factibilidad tecnico mi no lo por yuda cune. Bo pregunta bo lo por "leg voor" tambe na e otro moderador. E ta parcemi un wikipediano experencia. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:50, 2 yanüari 2025 (UTC)
::Oki! E problema no ta tecnico. Djis, mi tin dificultad, mas bien, cu e contenido cu ta aperece riba pagina principal mes. E motivacion no ta bin mi asina facil cu e rubrica aki, vooral cu e tin di haber cu fecha y dia, of cua hecho ta di importancia of relevante pa e pagina principal: Ken a muri ken a nace? of informacion internacional? mi non sa kico ta relevante. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:05, 3 yanüari 2025 (UTC)
== Thank you for being a medical contributors! ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
{| style="background-color: #fdffe7; border: 1px solid #fceb92;"
|rowspan="2" style="vertical-align: middle; padding: 5px;" | [[File:Wiki Project Med Foundation logo.svg|130px]]
|style="font-size: x-large; padding: 3px 3px 0 3px; height: 1.5em;" |'''The 2024 Cure Award'''
|-
| style="vertical-align: middle; padding: 3px;" |In 2024 you '''[[mdwiki:WikiProjectMed:WikiProject_Medicine/Stats/Top_medical_editors_2024_(all)|were one of the top medical editors in your language]]'''. Thank you from [[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med]] for helping bring free, complete, accurate, up-to-date health information to the public. We really appreciate you and the vital work you do!
Wiki Project Med Foundation is a [[meta:Wikimedia_thematic_organizations|thematic organization]] whose mission is to improve our health content. '''[[meta:Wiki_Project_Med#People_interested|Consider joining for 2025]]''', there are no associated costs.
Additionally one of our primary efforts revolves around translating health content. We invite you to '''[https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/index.php try our new workflow]''' if you have not already. Our dashboard automatically [https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/leaderboard.php collects statistics] of your efforts and we are working on [https://mdwiki.toolforge.org/fixwikirefs.php tools to automatically improve formating].
|}
Thanks again :-) -- [[mdwiki:User:Doc_James|<span style="color:#0000f1">'''Doc James'''</span>]] along with the rest of the team at '''[[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med Foundation]]''' 06:23, 26 yanüari 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Doc James@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Top_Other_Language_Editors_2024&oldid=28172893 -->
== Yuda ==
Alo, mi ta diskulpa di molestiá bo ku esaki pero mi ke puntra bo si bo por fabor revisá [[Ronald Clark|e artíkulo aki]] ya ku aparentemente e no ta korekto. Mi a tradusí esaki for di [https://simple.wikipedia.org/wiki/Ronald_Clark esaki]. Masha danki [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 05:04, 29 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] Halo, mi a revisá e artikulo i a enkontra eror di ortografia i sintáksis i falta di wikilinks. Ademas e teksto tabata hopi repetitivo (hopi bes e kaso ora usa tekstonan ingles) i ainda por wordo minimalisá mas na loke ta relevante so. Pues mi ta rekomendá pa (1) semper hasi uso di un disionario despues di e tradukshon digital outomatisá, (2) simplifiká e frasenan (spesialmente esunnan largu) pa duna mas klaridat i (3) check pa wikilinks eksistente. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:05, 29 mei 2025 (UTC)
::Danki pa bo yudansa. Mi kier a puntra bo si mi kontribushonnan ta mas dañino ku útil i si bo ta preferá pa mi no skirbi nada (mi no ta bai sinti mi malu òf rabiá si bo ta pensa asina). Por fabor sea honesto i laga mi sa pasobra mi no ke ta un molèster i hasi mas daño ku bon na e proyekto aki ya ku boso ta djis dos hende trahando aki. [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 14:09, 29 mei 2025 (UTC)
:::@[[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]], e ta difisil pa duna un kontesta riba bo pregunta. Tur kontribuidó ta bon bini riba e plataforma. Loke ta dañino ta ora e kontenido di un of mas artikulo tin un nivel mucho abou, komo esei ta refleha riba henter e plataforma. Nos di nos banda kier duna yudansa pero por solamente te un sierto grado i pa un sierto tempo, pasobra e kapasidat pa duna yudansa ta limita (manera bo mes a remarka). E limitashon aki no ta solamente hende pero tambe konosementu di tur tema pa por duna yudansa.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:00, 29 mei 2025 (UTC)
::::Diskulpa pa molestiá bo atrobe pero por fabor bo por hasi meskos ku [[Literatura extremeño|e artíkulo aki]]? Mi no ta bai krea esnan nobo pa un tempu pasobra klaramente Kallmemel ta djis agregá un plantilla <nowiki>{{Mal traduccion}}</nowiki> na kada artíkulo nobo ku mi krea. [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 18:48, 29 mei 2025 (UTC)
== Yuda:Tradukshon ==
Hi Caribiana, mi a haci un comienso cu e pagina di [[Yuda:Tradukshon]]. Si falta cambio den cualkier forma, por laga sa. Mi ta sigur cu e por wordo mehora. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:57, 3 yüni 2025 (UTC)
:Hi Kallmemel, sigur un bon initiativa di bo parti pa bin cu e pagina aki. A base di mi experencianan mi mes a pone algun pensamento general riba [[Usuario:Caribiana]] siman pasa. Check esey si por tin algo util. Mi ta di tur manera di acuerdo cu bo texto, y hasta no ta kere cu mi por a bis'e mihor. Pa awor mi por a pensa solamente riba (1) kiko pa haci ora di traduci palabranan tecnico (vaktermen) di cual no por haya un traduccion ningun caminda. Ki tips tin pa esaki? (2) Nombernan geografico y palabranan deriva (p.e. adhetivo). Traduci of no? Algun ta den uzo den Papiamento y nan traduccion ta conoci! Pero hopi ta nobo, vooral ora editornan di tur skina na mundo kier skirbi riba nan pueblo, region, cultura etc. Nos mester introduci un regla pa esaki?? Mi ta menciona esaki pasobra mi ta pega cu e articulo [[Literatura extremeño]]. Mester Papiamentisa esaki, p.e. "Literatura ekstremeño" como e ta skirbi den variante c of mihor "Literatura di Extremadura"? Mas aleu mi a check [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Instruction_videos_Papiamento_WoA Wiki Commons] unda awor tin e videonan di instruccion cu nos por uza, sinembargo esun di e tayer di traduccion no ta riba dje ainda. Si tin un potret di dje cu kizas por uza: [[File:WoA Ban Wiki Workshop, 5-2025 03.jpg|thumb|100px]]. Mi lo bolbe lesa e texto y si mi cay riba algo bo lo tende di mi. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:31, 3 yüni 2025 (UTC)
::@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], bon dia! Mi a mira cu e pagina ta expandiendo hopi bon. Loke mi ta kere por wordo anadi ainda ta pa bisa algo tocante e copiamento di referencia for di un otro idioma. Mester splica cu mester check y adapta e referencianan como cada idioma ta diferente. Danki pa tur bo esfuersonan! [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 09:14, 5 yüni 2025 (UTC)
== Un papiamento, un articulo ==
Bon Dia Caribiana! Ma ripara cu tin mas cu un articulo di papiamento, menos esun principal aki di [[Papiamentu|papiamento]], tin 3 otro: [[Papiamento na Aruba]], [[Papiamentu na Kórsou]], y [[Papiamentu na Boneiru]]. Tin un motibo pa mantene e otro tres articulonan aki? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:53, 24 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi! Bon observacion. Mi tambe a mira nan. For di e punto di bista di un idioma cu dos ortografia, mi ta haya cu e tres articulo aki no ta na nan luga y por hasta confundi e lector. Nan por contene si algun informacion cu por ta util pa traslada pa e articulo [[Papiamentu]]. Kiko bo ta opina? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:13, 24 yüni 2025 (UTC)
::Mi tambe ta di acuerdo cu si tin informacion cu por wordo transmiti pa e articulo principal, mi lo haci esaki y asina elimina e otro articulonan pa no tin confusion. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 15:38, 24 yüni 2025 (UTC)
:::Di acuerdo y danki! Si bo mester di ayudo laga mi sa. En todo caso mi lo repasa e articulo despues cu bo caba. Awor mi lo cambia e linknan di e articulonan cu lo wordo elimina.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:42, 24 yüni 2025 (UTC)
::::Een vraagje. Caribiana a yeg'i mira un referencia cu ta referi na e [[Papiamentu na Boneiru]] komo ''Papiamen''? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:57, 26 yüni 2025 (UTC)
:::::Bon tardi, Kallmemel! Si, si mi no ta hera ta riba e platforma aki mes mi a mire. Prome cu esey mi nunca a mire; ni ora mi a biba na Boneiro of den fuentenan confiabel. Bonerianonan sa tin costumber pa guli parti di algun palabra, pero esey kizas ta solamente den idioma oral. Asina leu cu mi sa Boneiro no tin su mesun ortografia pero esun cu el a hereda di tempo di Antias di cinco.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:11, 26 yüni 2025 (UTC)
fa5ztuqw3uxgncgiyl06w0lanvplqgb
164250
164248
2025-06-26T13:24:17Z
Kallmemel
14000
/* Un papiamento, un articulo */ Reply
164250
wikitext
text/x-wiki
==Welkom==
Dag Caribiana, sorry dat ik in het Nederlands schrijf. Ik zag zojuist dat jij de Papiamentse Wikipedia nieuw leven hebt ingeblazen met een paar mooie en uitgebreide artikelen. Daar wil ik je even voor bedanken: ga zo door! [[User:Steinbach|Steinbach]] ([[User talk:Steinbach|talk]]) 20:24, 11 aprel 2020 (UTC)
::Hoi Steinbach, bedankt voor jouw reactie. Sedert 2018 schrijf ik "Caribische" artikelen voor de Nederlandstalige Wikipedia en volg ik op de voet de gebeurtenissen in het Caribisch deel van het Koninkrijk. Dat maakt het makkelijker om af en toe een artikel te vertalen/schrijven voor de Papiamentstalige wikipedia. Helaas ervaar ik dat als eenling de motivatie op den duur afneemt. Bedankt voor jouw woorden van aanmoediging, ik probeer het nog vol te houden!!. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:59, 11 aprel 2020 (UTC)
:::Hoi Caribiana, ik ken het gevoel. Ik ben al meer dan 15 jaar bij de Limburgse Wikipedia actief en ik heb daar vaak ook helemaal alleen gewerkt. Je moet maar denken: wat zou je zelf liever vinden? Een helemaal lege Papiamentse Wikipedia? Of eentje die wel klein is maar toch goed onderhouden wordt en gestadig groeit? Ook de kleine Wikipedia's worden heus wel gelezen, en een levende website is reclame voor de taal! [[User:Steinbach|Steinbach]] ([[User talk:Steinbach|talk]]) 20:13, 23 aprel 2020 (UTC)
::Het is en blijft vrijwilligerswerk. Dus draag ik mijn steentje bij. Hopelijk volgen anderen. Ik heb net even naar de Limburgse wikipedia gekeken; petje af, Limburgs ziet er een stuk moeilijker uit dan het Papiaments. mvg [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:27, 23 aprel 2020 (UTC)
== ip-wijziging ==
Klopt [https://pap.wikipedia.org/w/index.php?title=Ortografia_di_Papiamento&type=revision&diff=74419&oldid=74103 dit] wat het ip hier doet? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 22:56, 28 novèmber 2020 (UTC)
:Dit is vandalisme. Wijzigingen moeten teruggedraaid worden.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 23:03, 28 novèmber 2020 (UTC)
::done, dank je. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 23:14, 28 novèmber 2020 (UTC)
== Vertaling infobox en andere kaders ==
Hi Caribiana,
Ik moet dit eigenlijk in het Papiaments schrijven, maar daarin kan ik me denk ik nog niet subtiel genoeg uiten, mijn excuses.
Hoewel ik nog wat moeite met de taal heb vind ik het leuk om te helpen met de techniek, die is voor mij geen probleem. Ik zit met de naam van een paar sjablonen. In de Nederlandstalige Wikipedia noemen we omkaderde stukken een box, en daarom heb ik de Zusterprojectbox (dat is waar {{tl|Commonscat}} op gebaseerd is) nu {{tl|Proyekto hermana box}} genoemd, maar de naam zit me toch niet helemaal lekker. Is "Kaha proyekto hermana" beter, of "Box proyekto hermana"? Of is het zo goed? Ik vraag het omdat ik nog niet zo goed ben met de taal.
Een andere vraag: Ik mis het sjabloon "appendix" (bij de buren: [[nl:Sjabloon:Appendix]]) maar ik ben huiverig het toe te voegen. Ik wil niet per se alles uit Nederland overnemen, om juist een eigen identiteit voor deze Wikipedia te zien ontstaan, maar aan de andere kant: het is toch wel erg makkelijk. Ik ben benieuwd hoe u dit ziet.
Met vriendelijke groet, (jij zeggen mag)
<br>--[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 13:09, 2 febrüari 2021 (UTC)
:Hoi Frank, bedankt voor je inzet en tijd om mee te helpen/mee te denken. Er wordt door Wiki Goes Caribbean groep momenteel gewerkt aan het verbeteren van de Papiamentse wikipedia en het aantrekken van vrijwilligers. Aankomende zaterdag a.s. (14.00-16.00 u) is de groep weer online samen, en wordt er verslag gedaan van de stand van zaken. Mocht je interesse hebben dan kan je inschrijven via https://www.wikimedia.nl/activiteit/wiki-goes-caribbean-schrijfmiddag-p3njqb. Nu de vragen: ik geef de voorkeur aan de volgende benaming "Box proyekto ruman". Box is ook in het papiaments overgenomen maar niet de spaanse "hermana". Ik heb vorig jaar voor de groep een lijst opgesteld van de gebreken die ik bij het schrijven tegenkwam; daar heb ik ook "appendix" genoemd. Later ontdekte ik de Engelse "reflist", maar ik vind dit minder fraai en handig. Als je zaterdag erbij bent kan deze vraag ook gesteld worden. Wat mij betreft gewoon doen, de gemeenschap is heel klein en de meeste bijdragen zijn vertalingen afkomstig van schrijvers uit andere wikipedias. vriendelijke groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:57, 2 febrüari 2021 (UTC)
:: Ik zal er Box proyekto ruman van maken. Weer wat geleerd vandaag. En ik zal ook de appendix ergens binnenkort eens overnemen. Het gezin heeft een drukke zaterdag, dus ik ga even kijken of de bijeenkomst lukt, bedankt voor de uitnodiging in ieder geval. [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 22:54, 2 febrüari 2021 (UTC)
::: Tin {{tl|Appendix}} i {{tl|References}} tambe awor. Dokumentashon ta falta ainda, mes mi a tradusí djei na balor di mi fèrmohen.<ref>example.org</ref> Ta kisas bon om het nog even te checken. Mi a inksribí pa (zeg ik dat zo goed?) djásabra! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 16:42, 3 febrüari 2021 (UTC)
{{Appendix}}
:Hopi bon, bo papiamentu ta bayando hopi bon! Mijn gevoel zegt wel dat de tekst "fuente, nota i referensha" moet luiden en niet meervoud. Zelf heb ik nooit grammatica gehad, maar tekst is makkelijk op elk moment te wijzigen. Ik heb de Appendix template uitgeprobeerd in het artikel [[Herman van Bergen]] maar wist niet hoe "lista di fuente" te integreren in de box. Wil je hiernaar kijken? Fijn dat je zaterdag meedoet! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 19:54, 3 febrüari 2021 (UTC)
:: Ik zal er meteen enkelvoud van maken. Ik denk dat het artikel over Herman van Bergen nu ongeveer is zoals je bedoelt. Toevallig trouwens, ik heb de naaldenkathedraal bezocht afgelopen voorjaar, leuk nu dit artikel tegen te komen. Als je references én handmatige aanvullingen gebruikt, dan is de constructie met <code>2=</code> nodig. Ik zal te gelegener tijd wat documentatie overnemen van de Nederlandse wiki, het werkt hier precies zoals daar, als het goed is. --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 22:30, 3 febrüari 2021 (UTC)
:::Perfect! Ik gebruik code 2 ook op de NL wiki, dus het zal wel lukken. Mooie toeval van de kathedraal. Een bezoek staat nog op mijn lijstje. Dit artikel heb ik vertaald van de NL wiki, hetgeen nog ontbreekt is de vermelding (sjabloon:vermelding anderstalige wiki ontbreekt in PAP wiki). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 22:59, 3 febrüari 2021 (UTC)
::::Dat sjabloon miste ik eigenlijk ook. Ik heb een simpele versie van {{tl|Tradukshon for di otro Wikipedia}} gemaakt, ik moet daar nog een klein beetje aan de techniek schaven. --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 23:47, 3 febrüari 2021 (UTC)
== Nuweg? ==
[[User talk:Samuel Rosinda|Dit]] lijkt me niet de bedoeling van een overlegpagina denk ik? Kan het naar de hoofdnaamruimte, of moet het weg? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 20:27, 4 febrüari 2021 (UTC)
::Wat is de vraag? (mogelijk is dit bericht niet voor mij bedoeld) [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:33, 4 febrüari 2021 (UTC)
== Welkomstsjabloon ==
Hi Cariniana,
Ik heb [[Template:Welcome|hier]] een aanzetje gemaakt voor een welkomstsjabloon: zou jij hem misschien willen vertalen? Komende week krijgen de studenten van de universiteit hun tweede les in Wikipedia, en het zou leuk zijn om ze dan al welkom te hebben geheten. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|talk]]) 15:18, 7 febrüari 2021 (UTC)
::Kijk [[Template:Welcome|hier]] naar de vertaling. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 21:04, 7 febrüari 2021 (UTC)
== Coor title dms ==
Na luga di shablon <code>Coor title dms</code> mi ha disidi di kopia e shablon {{tl|Coord}} for di enwiki. E ta brinda posibilidatnan komparabel. Ku e shablon {{tl|WikidataCoord}} no tin nodi di yeda e kordinado, djis e shablon ta sufisiente. Klaru, si e kordinadonan ta importá den wikidata. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 11:19, 9 febrüari 2021 (UTC)
::Masha danki [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 20:42, 9 febrüari 2021 (UTC)
== Infobox nobo, por ehèmpel bij [[Joe Biden]], [[Kamala Harris]] (dignatario) i [[Jandino Asporaat]] (persona) ==
Komo palabrá resien mi ha traha un nobo infobox pa persona ({{tl|Infobox persona}}). Esaki por remplasá e {{tl|Infobox person}}. Eseinan no ta na uza muchu. Pa hende ku funshon i gobièrnu mi ha trahe e predefinishon {{tl|Infobox dignatario}}. Mi ta kere ku e {{tl|Infobox artista}} ta na turno lo siguiente.
Ainda yen di kamponan no ta presente, i tin imperfekshonnan chiki ku mi no ta komprondé 100%. Als er verzoekjes zijn voor bepaalde velden, laat het maar horen. Si bo tin sugerensha òf petishonan pa komplementashon, mi ta skucha esei ku plaser. <small>Klopt de taal een beetje? Ik hoop het.</small>--[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 00:03, 11 febrüari 2021 (UTC)
:Danki pa e informashon, Frank! Als ik het goed begrijp wordt nu bij ({{tl|Infobox persona}}) en {{tl|Infobox dignatario}} de gegevens automatisch uit Wikidata getrokken (punt dat Ciell maakte tijdens de laatste zoom-vergadering). Zo ja, dan zou dit ook toegepast kunnen worden op andere veel gebruikte infoboxen zoals Infopais, Infosiudat, Infoidioma. In het algemeen vind ik het ontwerp van de infobox minder strak en gestyleerd dan dat van de Engelse en Nederlandse wikipedia. De meeste infoboxen zijn te breed ten opzichte van de tekst aan de linkerkant en maken de pagina layout minder fraai. groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 23:26, 11 febrüari 2021 (UTC)
== Tradukshon-template [[Mode Gakuen Cocoon Tower]] ==
Mi tabata mira bo edit di página [[Mode Gakuen Cocoon Tower]], i m'a nota ku e template Tradukshon tin parámetro fout/lubidá. Mi a koregí esei, pero mi no ta tur kombensí ku e Wikipedia hulandes ta bo fuente di tradukshon. Ta p'esei e mensahe aki. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 10:14, 17 febrüari 2021 (UTC)
:Mi a usa e version na ingles. Mi lo koregi esei. Danki! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 10:53, 17 febrüari 2021 (UTC)
== hallo==
Hey Caribiana, cu mil amor mi ta purba contribui ora tempo ta permiti. Danki pa bo contribucionan tambe. Despues cu ayera ma edit e pida di gobierno den e articulo principal di Aruba e parti di Pais Aruba a eigenlijk bira overbodig pa e momento, pero min corda kita e link mas. Pronto mi lo tin un texto mas elobaro caminda “Pais Aruba” por wordo incorpora den e alinea atrobe.
Orañostad - 27 februari 2021
:Orañostad, bon dia y danki pa informa mi. Dentro di e proyecto [[:nl:Wikipedia:Wikiproject/Wiki goes Caribbean]], cu participante tanto di Hulanda, Aruba, Corsou y Boneiro, tin un initiativa andando pa cu pap.wiki cu ta ensera no solamente pa expande e candidat di articulo pero tambe pa hisa e calidad di e articulonan y su imagen encyclopedico en general. Nos ta mehorando e tools pa e editornan y ta dunando mas atencion na algun reglanan basico di wikipedia, manera un bon uzo di e idioma Papiamento/u, neutralidad di e textonan y mencion di fuentenan. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 09:27, 27 febrüari 2021 (UTC)
== Fout den Wikipedia:Artíkulonan importante? ==
Un hende mi a mustra riba ku mi a kometé un taalfoutje den e introdukshon di e página [[Wikipedia:Artíkulonan importante]], pero mi no sa eksaktamente kiko ta e falta. Bo por a les'é i korigí mi ora ta nesesario? Masha danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 21:43, 27 febrüari 2021 (UTC)
:Fabor wak e teksto nobo, unabes ku mi a kuminsa mi a mira mas kos pa drecha. Algun palabra mi a rei komo mi no ta sigur loke kier bisa. Si e no ta bon, duna mi e teksto na hulandes i mi lo tradusi esaki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|talk]]) 22:39, 27 febrüari 2021 (UTC)
:: Presis manera mi ta men. Danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|talk]]) 00:15, 28 febrüari 2021 (UTC)
== Reglanan ==
Mi ta pidi mi despensa pa e mas bien largu retardo. Lo bo chèk [[User:Frank Geerlings/sandbox/Kriterionan]]? Manera custumber korrekshonnan tabata wèlkom riba tereno di tono, uso di lenga i kontenido. Sinti bo liber pa kambia kosnan si tin nodi. Masha danki! --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 17:21, 16 mei 2021 (UTC)
::Frank, mi a hasi algun kambio tekstual i di ortografia. Mira si esaki ta duna mas klaridad na e lesadó. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:03, 16 mei 2021 (UTC)
::: Danki pa e korekshon i restrukturashon. Awor e teksto splika e puntonan mas mihó. Mi lo publiká esei den portal di komunidat i tambe riba un página e so. Saludo, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 22:55, 16 mei 2021 (UTC)
:Mi ta mira ku tur e kambionan ku mi a hasi den bo sandbox a bai perdi. Aki un biaha mas e teksto:
== Rekisitonan ku tur artíkulo mester ta kumpli kune==
E kriterionan no ta e úniko base pa determiná si un artikulo ta adekuá i kla pa publiká.
E prinsipio di sano huisio ta konta i lo guia nos.
Tur artíkulo den e ensiklopedia mester:
* Tin ''un base''; esei ta deskribí un tópiko spesífiko. Un artíkulo den [[Wikipedia]] no ta un storia, argumento, alabansa òf propaganda komersial, sino ta deskribí e tópiko den un manera neutral i konkreto. Si tin mas ku un solo posishon establesí, ta splika konsiso kiko ta esei i kua gruponan ta ligá na kua respektivo deklarashonnan ètsétera.
* Tin un ''introdukshon'' ku ta menshoná breve e tema i ta formula konsiso e pakiko e tópiko ta ensiklopédiko. E promé frase ta kontené e '''titulo di artikel''' ku lèter diki.
* Ta un ''distribushon lógiko den suptemanan''. Den kaso di un artikulo biografiko e órden kronológiko ta bisto, por ehempel.
* Ta identifiká ''artikulo tradusí'' for di un Wikipedia di otro idioma. E shablon {{tl|Tradukshon for di otro Wikipedia}} ta rekerí esaki.
* Artikulonan ta basá riba ''fuente existente'' i ta menshoná esei. Un fuente no mester ta ''online'', tambe e por un buki òf dokumento skirbí. Menshoná e URL den kaso e fuente ta disponibel online. Ta obligatorio pa tin un mínimo di un (1) fuente, pero nos ta preferá ku tur deklarashon ta karga un fuente.
* Tin ''suptemanan stándart'' manera "Linknan eksterno", "Mira tambe", i otro. Usa nan kaminda ta posibel.
* Tin un ''mínimo di algun frase''. Un solo frase no ta sufisiente òf adekuá.
Artikulonan ki tin hopi eror, òf ki ta wordu skirbi den idioma kompletamente robes (ingles, hulandes, òf un tradukshon inlegibel òf inkomprensibel òf ta traha mediante un kòmpiuter) nos lo mester kita.
Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:28, 16 mei 2021 (UTC)
== Your feedback is needed - Improving the Content Translation tool ==
Hello Friend,
Apologies as this message is not in your native language.
The WMF language team is reaching out to you based on your position as an '''admin''' in the Papiamento Wikipedia. In particular, we want to learn about your experience, the issues you encounter with [https://pap.wikipedia.org/wiki/Special:RecentChanges?hidebots=1&hidecategorization=1&hideWikibase=1&hidelog=1&tagfilter=contenttranslation&limit=500&days=30&urlversion=2 articles created with Content translation].
We appreciate the great work you are doing in Papiamento Wikipedia to ensure standard and quality articles are not compromised. However, it is a big task to encounter content that is not standard daily, and a difficult decision to delete them because they fall below standard.
'''Our observations'''
We noticed that articles created with the Content Translation tool in your wiki are deleted more frequently than in other Wikipedias. We say this because, from our statistics, 117 articles were added to Papiamento Wikipedia in 2020. Out of the above figure, only 1 of them were translated using the Content Translation tool; 2 of the articles added with Content translation were deleted. Therefore, the deletion rate and the tool's low usage signals a problem or deficiencies peculiar to your Wikipedia. The Content Translation tool can increase content creation in your Wikipedia and is an excellent way to efficiently introduce newcomers to adding content and expand on existing ones.
'''Our request'''
So, we want you to participate in a survey. The survey will give us insight into how we can improve the tool to get quality articles and reduce the number of deletion, hence making your work easier.
Please follow this link to the Survey:
[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSerq6hRwdB6jCK_CYVqRp_P07zpAqtMDtyDFJ14SwnCHJ89qA/viewform?usp=sf_link '''Take the Survey''']<br>
To know how the information collected from the survey will be used, please [[foundation:Content_Translation_Feedback_for_Wikipedia_Admins_Privacy_Statement|read the Privacy Statement]].
If you are not comfortable with taking the survey, that is fine. You can still provide us with feedback in this thread or via [mailto:uozurumba@wikimedia.org email] on the following questions:
* What makes the articles created with content translation fall below standard in your Wikipedia?
* What are the common mistakes that editors that use content translation make?
* How do you think we can improve the Content Translation tool that will help you with your work or make your task easier and reduce deletion of articles in Papiamento Wikipedia?
So please, feel free to give us feedback in any way that is most convenient for you.
Thank you so much, as we look forward to your response.
[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[User talk:UOzurumba (WMF)|talk]]) 11:55, 21 yüni 2021 (UTC) On behalf of the WMF language team.
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_16&oldid=21623117 -->
== '''Reminder''': Your feedback is needed - Improving the Content Translation tool ==
Hello Friend!
The WMF Language team earlier reached out to you to participate in a survey to give us insight into improving the [[mw:Content_translation|Content Translation tool]] to make your work as an '''admin''' easier. Towards improving the quality of content in your Wikipedia and avoiding the case of content deletion.
Again, we are reaching out to you as a reminder to <u>[https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSerq6hRwdB6jCK_CYVqRp_P07zpAqtMDtyDFJ14SwnCHJ89qA/viewform?usp=sf_link '''Take the Survey''']</u> as the '''survey will close on 9th July 2021 (23:59 UTC)'''. The survey will only take you between 10 to 15 minutes. Please [[foundation:Content_Translation_Feedback_for_Wikipedia_Admins_Privacy_Statement|read the Privacy Statement]] to know how the information collected from the survey will be used.
If you already took the survey- thank you! '''You don't need to retake it'''.
Thank you, as we look forward to your response.
[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] 19:17, 6 yüli 2021 (UTC) On behalf of the WMF Language team.
<!-- Message sent by User:UOzurumba (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_11&oldid=21702258 -->
== #WPWP ==
Leuk om te zien dat je meedoet!
Als je #WPWP en ook #WPWPWGC in je bewerkingssamenvatting gebruikt (mag samen in dezelfde samenvatting) bij het toevoegen van afbeeldingen uit de Nederlandse Cariben (in welke taalversie dan ook!), doe je mee aan de internationale èn aan de speciale WGC wedstrijd. :) [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 10:20, 15 yüli 2021 (UTC)
== Cedrick Ridderplaat ==
Beste Caribiana,
Via dit bericht wil ik je aandacht vestigen op een probleem op de Papiamentse Wikipedia. Er zijn twee 'artikelen' te vinden over Cedrick Ridderplaat. Het betreft de volgende links: [[Cedrick Riderplaat]] en [[Cedric Ridderplaat (Ced Ride)]]. Het laatste artikel, daarvan is zelfs de naam verkeerd geschreven. Waarom schrijf ik jou hierover aan. Wel, jij hebt het artikel in juni genomineerd voor verwijdering - wat nog niet is gebeurd overigens. Het bevreemdt mij dat de artikeltitel 'Cedrick Ridderplaat' is en niet het pseudoniem waaronder deze beste man bekend was. Ced Ride is overleden op 14 juli 2021. Op de Nederlandstalige Wikipedia heb ik reeds een artikel geschreven over Ced Ride, check: [[nl:Ced Ride|Ced Ride]]. Graag wil ik dit artikel nog verder uitbreiden maar eventuele andere bronnen over Ced Ride zijn beschikbaar in het Papiaments en die taal ben ik verre van machtig. Ik wil je dus vragen, indien jij daar tijd voor hebt en welwillend bent, om het artikel over Ced Ride te schrijven en eventuele informatie met betrekking tot Ride te delen met mij, zodat ik het Nederlandstalige artikel kan uitbreiden; dat mag jij uiteraard ook doen, aangezien je goed Nederlands spreekt. Ik hoop graag van je te horen. [[User:Wobuzowatsj|Wobuzowatsj]] ([[User talk:Wobuzowatsj|diskushon]]) 10:51, 16 yüli 2021 (UTC)
:Hi Wobuzowatsj, bedankt voor de mooie bijdrage over Ced Ride. Ik ben op de hoogte van de doublure op de pap.wiki en had beide al genomineerd voor verwijdering. Inmiddels heb ik veel materiaal over Ced Ride verzameld, zowel van Delpher.nl als uit Papiamentse kranten. Hiervan heb ik een gedeelte verwerkt in jouw artikel op nl.wiki. Het bijwerken op de pap.wiki staat in de planning voor wanneer ik meer tijdruimte heb. Vriendelijke groet, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:13, 16 yüli 2021 (UTC)
== Eman ==
Ik heb vandaag op Commons een categorie met afbeeldingen van [[Henny "Shon A" Eman]] aangemaakt. Daarna kwam ik erachter dat er op deze Wikipedia in het Papiaments ook een artikel over hem bestaat wat voor een belangrijk deel door jou geschreven is. Ik heb daar een afbeelding bij gezet (voor de lezer wel zo leuk) maar het zou mooi zijn als jij nog een onderschrift kan regelen want daar waag ik mij maar niet aan. - [[User:Robotje|Robotje]] ([[User talk:Robotje|diskushon]]) 18:18, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
:Heel hartelijk dank, Robotje. Dit past mooi in de actie #WPWP #WPWPWGC.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:10, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
::Jij bedankt voor het onderschrift. Op de Friese Wikipedia riep ik in het verleden in soortgelijke gevallen ook nog wel eens de hulp in van de daar actieve gebruikers. Recentelijk ben ik op en-wiki, Wikidata en op Commons gefocust op Surinaamse en Antilliaanse politiek & politici in de vorige eeuw. Ik neem daarom aan dat we de komende tijd elkaar daar nog wel vaker kunnen helpen bij dergelijke onderwerpen. - [[User:Robotje|Robotje]] ([[User talk:Robotje|diskushon]]) 23:17, 3 ougùstùs 2021 (UTC)
:Vast wel! Er valt nog veel te schrijven over de politiek in de Caraiben. Met de dit jaar gehouden verkiezingen op Curacao en Aruba heb ik daarop ingezoomd. Mocht je kunnen helpen dan zie ik graag meer logo's van politieke partijen op Commons. Enkele van mijn bijdragen werden verwijderd, maar andere weer niet. Tot een volgende keer en succes, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:12, 4 ougùstùs 2021 (UTC)
== Translation request ==
Hello.
Can you translate and upload the articles [[:en:Flag of Azerbaijan]] and [[:en:Coat of arms of Azerbaijan]] in Papiamentu? They should not be long.
Yours sincerely, [[User:Multituberculata|Multituberculata]] ([[User talk:Multituberculata|diskushon]]) 14:42, 4 ougùstùs 2021 (UTC)
== Wikipedia:Páginanan pa sea kitá ==
Hi Caribiana,
Ik heb zelf gisteren gezocht naar een goede bron voor de artikelen over deze twee onderwerpen, maar vind maar weinig. Ken jij ze misschien, of is dit gewoon een gevalletje zelfpromotie? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 08:40, 7 ougùstùs 2021 (UTC)
:Hi Ciell, weer een tijdje geleden. Ik ben inmiddels terug in NL. Ik vrees dat jouw vermoeden niet ver van de werkelijkheid ligt. Ik begon met verbeteren maar zag gauw dat ik dat moest laten zitten. Ik vond wel een eigen website, maar nauwelijks secundaire bronnen. Naast bronnen is het nog de vraag of de onderwerpen [[:nl:Wikipedia:Relevantie|EN]] zijn. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:36, 7 ougùstùs 2021 (UTC)
== Mail? ==
Hi Caribiana,
Even checken: doet je mail het nog? Ik had jullie een mailtje gestuurd over het bevestigen van de admin-rechten, maar heb van jou nog geen reactie en zie je stem ook nog niet terug in [[Wikipedia:Portal di komunidat|Portal di komunidat]], dus ik kom even navragen of mijn mails wel aankomen....? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 16:31, 10 ougùstùs 2021 (UTC)
: Hi Ciell! Jawel, maar ik wilde niet haantje de voorste zijn. Jammer dat er geen andere reacties zijn uit de gemeenschap. Ik heb net gereageerd. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 17:52, 10 ougùstùs 2021 (UTC)
::Dank je! [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 10:23, 12 ougùstùs 2021 (UTC)
== #WPWPWGC ==
Bon dia Caribiana,
Masha danki pa tur e portrètnan ku Bo(snan) a añadí na e Wikipedia na Papiamentu.
Lo mi ke ofresé Bo, tambe na nòmber di WMN, un bale di bol.com òf Amazon, segun bo preferensia.
Pabien!! :)
Saludo kordial,
[[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 20:20, 13 sèptèmber 2021 (UTC)
:@Ciell i WMN, masha danki pa e gesto di apresio. Un bale ta semper bonbini! Laga mi sa kiko pa hasi pa usa esaki. Saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:52, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
::Haha, Ik ga even terug naar het Nederlands ;-). Mag WMNL de waardebon opsturen naar het bij hun bekende mailadres? En wil je dan graag een bol.com of een Amazon waardebon? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 21:12, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
:::Si, no ta problema pa mail esaki. Mi lo prefera bol.com. Danki di antemano. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:17, 14 sèptèmber 2021 (UTC)
::::Perfect! Ik heb het doorgestuurd aan kantoor, en verwacht dat je in de loop van volgende week een mailtje met je prijs ontvangt. Nogmaals bedankt en gefeliciteerd! [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 18:23, 16 sèptèmber 2021 (UTC)
== Flower of the month ==
[[File:Bignonia corymbosa 3.jpg|thumb|<center>Bignonia corymbosa</center>]]
Hi Caribiana
For your huge efforts on Papiamentu Wikipedia I want to award you with the [[:als:Wikipedia:Blueme vum Monet|Flower of the month]].
Best regards, --[[User:Holder|Holder]] ([[User talk:Holder|diskushon]]) 06:17, 1 novèmber 2021 (UTC)
Hi Holder,
Thank you so much for the gesture of appreciation. It made my day! The challenges of having and maintaining the Papiamento wikipedia with its small speakers population and two official orthographies are enormous. However, the support from Wikipedia, especially the Dutch wikipedia platform, has been very important to its existence. I wish you good luck with your work towards regional and minority languages on Wikipedia!
Best regards, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:41, 1 novèmber 2021 (UTC)
== {{tl|Citeer web}} ==
Hi Caribiana,
Manera bo a pidi mi a transponé e shablon {{tl|Citeer web}}. Posiblemente tin mester di adaptashon chikí, laga mi si esei ta e kaso. Mi ta spera ku esaki ta hasi mas fásil e tradusí for di artíkulo hulandes. Siguente asuntu dje lista ta e AutoWikiBrowser. Groetjes, --[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 12:16, 10 desèmber 2021 (UTC)
: Hi Frank, danki pa bo adaptashon ku bo a traha asina rapido. Mi ta bai experimentá kune awor i lo laga bo sa si akaso mester di kambio. Mi ta bin bek tambe riba e infobox shablonnan asina mi ta kla pa inventarisa loke mi kier komo prioridat. Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:04, 12 desèmber 2021 (UTC)
Hi Frank,
Por fin mi a test e shablon i e ta funkshoná. Wak'e [[Thessaly_Zimmerman|aki]]. Solamente mester tradusi e teksto "geraadpleegd op" i tambe anadi na e shablon e parameter "taal=". Danki pa bo yudanza te awor. Felis Pasku! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:06, 22 desèmber 2021 (UTC)
{{ping|Frank Geerlings}} Danki pa e kambio hasi. E ta funshoná. Solamente mi tin duda si e palabra "konsultá" (=geraadpleegd) ta mas apropiá ku rekuperá (=retrieved). Mi ta asumi ku esaki por wordu adapta asina un eksperto di Papiamentu por indika nos loke loke ta mas miho. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:38, 29 desèmber 2021 (UTC)
:Awor mi ta mira "konsultá riba=geraadpleegd op" ta literalmente tradusi di hulandes. Na Papiamentu ta bisa "konsultá dia ... / nase dia .. /fayese dia .... etc. Bo por drecha esaki?
:: Despensa, mi a koregí e siman pasá sin ku mi a mèldu. Uso robes di e palabra 'riba' ta un fout ki mi ta kometé tin be, mi lo mas atento "riba" dje. :) [[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 12:02, 11 yanüari 2022 (UTC)
== How we will see unregistered users ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin=content/>
Hi!
You get this message because you are an admin on a Wikimedia wiki.
When someone edits a Wikimedia wiki without being logged in today, we show their IP address. As you may already know, we will not be able to do this in the future. This is a decision by the Wikimedia Foundation Legal department, because norms and regulations for privacy online have changed.
Instead of the IP we will show a masked identity. You as an admin '''will still be able to access the IP'''. There will also be a new user right for those who need to see the full IPs of unregistered users to fight vandalism, harassment and spam without being admins. Patrollers will also see part of the IP even without this user right. We are also working on [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation/Improving tools|better tools]] to help.
If you have not seen it before, you can [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|read more on Meta]]. If you want to make sure you don’t miss technical changes on the Wikimedia wikis, you can [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|subscribe]] to [[m:Tech/News|the weekly technical newsletter]].
We have [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation#IP Masking Implementation Approaches (FAQ)|two suggested ways]] this identity could work. '''We would appreciate your feedback''' on which way you think would work best for you and your wiki, now and in the future. You can [[m:Talk:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|let us know on the talk page]]. You can write in your language. The suggestions were posted in October and we will decide after 17 January.
Thank you.
/[[m:User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]<section end=content/>
</div>
18:18, 4 yanüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johan (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/Admins2022(6)&oldid=22532666 -->
== [[Vicente Costalago]] ==
I suspect this article is either spam or userpage content, could you please verify? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 18:40, 8 yanüari 2022 (UTC)
:In my perception this is a case of spam. The subject article exists only on minority language wikipedia platforms and most of them were initiated by the same author. Not encyclopedic to warrant an article on its own and no secundary sources could be found online. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:54, 8 yanüari 2022 (UTC)
::Thanks! And if you look at the [[Special:Contributions/Caro_de_Segeda|other contributions]] from this user? [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 09:51, 9 yanüari 2022 (UTC)
: I have looked at all contributions. As confirmed by the article history of these contributions I have made corrections and additions in several cases, with the exception of the cases where I deemed the article not warranted/acceptable to be/remain on pap.wiki. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:37, 9 yanüari 2022 (UTC)
== Revision ==
Hi! Sorry to bother. I would like to ask you whether you could please revise the article [[Lingua Franca Nova]] as I have just a basic knowledge of Papiamento and I wouldn't like to leave any wrong sentence. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 20:53, 17 mart 2022 (UTC)
:{{ping|1=Caro de Segeda}} I have made some revisions of your recent addition to the abovementioned article. However, as I am not a linguist my translation, especially on the active and passive participles, may not be entirely accurate. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 04:06, 18 mart 2022 (UTC)
:: Thank you so much for your help. I was trying to find a grammar of Papiamento and I could only find [https://papiamento.aw/pages/wp-content/uploads/2018/06/p.aw_PDF_regla_Gramatica.pdf this] document. Do you now about a better one by any chance? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:28, 18 mart 2022 (UTC)
== [[:Category:Deleteme]] ==
Hi, could you please look at the deletion requests? I am concerned that one of the articles is borderline spam. '''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 00:30, 15 òktober 2022 (UTC)
:Hi Rshen7754, can you be more specific as to your concern and what action should be taken? There are presently 4 requests for deletion.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:39, 15 òktober 2022 (UTC)
::I am concerned that [https://pap.wikipedia.org/wiki/Radiofruz] is promotional since it directly references the URL. --'''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 00:12, 24 òktober 2022 (UTC)
== Revision ==
Hi, sorry to bother, could you please revise the following short articles?
* [[L. L. Zamenhof]]
* [[Otto Jespersen]]
* [[Louis Couturat]]
* [[Alexander Gode]]
I just want to make sure that they have no errors. Thank you in advance and sorry for the inconveniences caused. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 08:33, 8 mei 2023 (UTC)
:Hi Caro de Segeda!
I have completed the revision of [[L. L. Zamenhof]]. For the other three articles there are some hurdles to be taken before I can start revising. One article lacks references, minimal one reference is required to remain on the platform. Also, I am unable to grasp what is being said/meant in several sentences making it difficult to correct properly. It would be of assistance if you can indicate whether the article was translated from another Wikipedia platform. In that case, you can use our template for translations, for an example [[Herman van Bergen|click here]]. If it is not an translation from Wikipedia you can send me the original language text if it is in English, Dutch or Spanish. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:41, 11 mei 2023 (UTC)
:Hi! All the articles have been translated from the English or Spanish Wikipedia.
:* [[:es:Otto Jespersen]]
:* [[:en:Louis Couturat]]
:* [[:en:Alexander Gode]]
:If there are sentences you don't understand please let me know and I will point them out at their article in English.
:Thank you so much for your help and sorry for the inconveniences caused. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 06:19, 13 mei 2023 (UTC)
Hi Caro de Segeda, I will look at these articles and if need be come back to you. Should you meantine require help for adding the translation template to your articles I would be most willing to assist. I would also like to mention the following. I noticed you have been adding categories to the category tree. Two years ago there was a general cleanup of the tree due to the countless unuseful categories for a small platform like the Papiamento/u wikipedia. The directive was introduced that new categories are added only when there are two or more existing articles that fall within the new category. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 15:16, 13 mei 2023 (UTC)
:Oh, sorry, I didn't realised that about the categories.
:Which one is the translation template? Please let me know and I will try to add it myself. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:24, 13 mei 2023 (UTC)
:: The template translation from another Wikipedia is a box with the heading "referensia", that is placed at the bottom of an article. It looks like this:
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma= |oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
At indioma you add the original language, e.g. spanish=es, english=en. Under oldid you fill out numbers generated in the URL of the original article. For this you go the article history and click the most recent "previous". In the url will appear the oldid number; copy this. Titulo= the name of the original article. See the following articles on how to use it: [[Winston Churchill]], [[Herman van Bergen]]. Good luck. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:20, 13 mei 2023 (UTC)
:Thank you for the explanation. It is already done. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 17:38, 13 mei 2023 (UTC)
== Categories ==
There are two categories that are the same
* [[:Category:Idioma]]
* [[:Category:Lenganan]]
I suggest keeping one and deleting the other. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 10:08, 5 yüni 2023 (UTC)
== Sócrates òf Sókrates ==
Pordoná bo pa molestia bo, mi tabata ke puntra bo kon e nòmber "Socrates" lo a ser skirbí: Socrates, Sokrates, Sócrates òf Sokrates? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:46, 10 yüni 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda, en general e regla ta cu por "papiamentisa" un nomber propio stranhero ora ya tin un version existente y conoci den Papiamento/u. Solamente mester tene cuenta pa mantene uniformidad di ortografia dentro di e articulo concerni. Banda di esey semper tin e opcion di uza e ortografia original di un nomber propio. Mi intento pa busca "Socrates" na Papiamento/u no a duna ningun resultado, excepto cu tin un caya na Boneiro cu yama "Kaya Socrates". Mi conseho ta pa uza e ortografia original, esta Socrates, irespecto si e ortografia ta den Papiamento of Papiamentu (e texto aki ta skirbi den Papiamento). Masha danki pa bo contribucionnan tocante filosofia. Nos tin un lista di articulonan desea, incluso tocante e tema aki. Fabor wak [[Wikipedia:Artíkulonan importante|aki]]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:05, 10 yüni 2023 (UTC)
::Danki pa bo kontesta i pa e lista. Mi ta bai purba di hasi e artíkulonan ku ta einan. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 05:53, 11 yüni 2023 (UTC)
::Bo sa si ta e nòmber di e arkipelago [https://en.wikipedia.org/wiki/Las_Aves_Archipelago aki] na papiamento? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:06, 11 yüni 2023 (UTC)
:::Na e [[islanan ABC]] ta referi na e [[archipielago]] aki simplemente como "Las Aves" (nomber propio) of islanan Las Aves. No tin un tradukshon na Papiamento/u. Mescos ta conta tambe pa [https://es.wikipedia.org/wiki/Archipi%C3%A9lago_Los_Roques "Los Roques"].[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 15:33, 11 yüni 2023 (UTC)
::::Danki pa bo kontesta. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:40, 11 yüni 2023 (UTC)
== Epoca of edat? ==
Kon e diferente stadia di historia ta wòrdu yamá den papiamentu? ''Epoca'' (manera ta aparece den e articulo [[Historia|aki]]) of edad? E Époka mediano òf edat media? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:33, 13 yüni 2023 (UTC)
:Francamente bisa mi no conoce e diferente estado di historia na Papiamento. Loke sa tende mas tanto den comunicacion oral ta ''Edat Medio'' (variante|c) of ''Edad Medio'' (variante|a) pa Middle Ages na ingles. Tambe: un persona di ''edad mediano'' ta un persona cu tin 50 aňa of mas. Mi lo purba investiga e estadonan di historia, pero pa awor lo tin cu scoge pa un traduccion sin sa realmente si e ta corecto.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:55, 13 yüni 2023 (UTC)
::Danki pa bo kontesta. Mi ta bai usa e palabra "edat" en bes di "époka". [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:07, 13 yüni 2023 (UTC)
:::Hola, mi a purba di tradusí mayoria di e artíkulo tokante [[Martin Heidegger]] pa tin un artíkulo mas largu tokante un filósofo. Bo por revis'é por fabor pasobra mi nivel di papiamentu no ta bon. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:30, 13 yüni 2023 (UTC)
== Translation request ==
Hello.
Can you create the article [[:en:Laacher See]], which is the third most powerful volcano in Europe after Campi Flegrei and Santorini, in Papiamentu Wikipedia?
Yours sincerely, [[User:Multituberculata|Multituberculata]] ([[User talk:Multituberculata|diskushon]]) 17:01, 13 yüni 2023 (UTC)
== Articulonan prominente ==
Hola, mi tabata ke puntra bo si e Wikipedia aki tin artíkulonan prominente. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:06, 15 yüni 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda: Nos plataforma no tin un rubrica di "Artikulonan prominente", pero mi no sa si ta esey realmente tabata bo pregunta. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:49, 15 yüni 2023 (UTC)
::Si, esei tabata mi pregunta. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 15:03, 15 yüni 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e promé tres partinan di e artíkulo [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|aki]]? Nan ta: Ortografia i pronunsiashon, Frasenan i Sustantivonan. Mi a purba di usa e ortografia di Kòrsou. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 09:43, 18 yüni 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Sustantivonan aki] di e artíkulo, por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 06:42, 21 yüni 2023 (UTC)
:@[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]], ya mi a repasa e artikulo te e rubrika 'Komplementonan'. Mi a nota den bo artikulonan ku hopi biaha palabranan ku ta repeti ta wordu skirbi na diferente manera. Fabor bo mes revisa e artikulo prome riba uniformidat di ortografia. Pa e terminologia di gramatika wak e prome sekshon di e buki di oro di papiamento. Laga mi sa ora bo a kaba e artikulo kompleto i a revisa esaki. Mi lo e ora ei repasa e artikulo kompleto.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:40, 21 yüni 2023 (UTC)
::Mi a revisá e artíkulo i a purba di kambia tur kos pa e ortografia di Kòrsou. Por fabor, tene na kuenta ku mi nivel di papiamentu no ta hopi halto i, aunke mi ta hasiendo tur loke ta posibel, ta posibel ku mi tin eror. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 08:32, 22 yüni 2023 (UTC)
:::Bo por pone bou di e artikulo for di kua idioma e ta tradusi? Esei lo yuda mi ku e revishon.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:39, 23 yüni 2023 (UTC)
::::Mi a tradusí for di [https://elefen.org/vici/gramatica/en/xef aki]. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 12:07, 24 yüni 2023 (UTC)
:::::Hola, bo por bisa mi te unda e teksto [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|aki]] ta wòrdu revisá? [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 05:48, 4 yüli 2023 (UTC)
::::::Hola Caro de Segeda, mi a revisa e artikulo te e rubrika "Frase nominal". Mi rekomendashon ta pa bo studia promé e korekshonnan ku mi a hasi i kaba e artikulo kompleto. Despues bo por check den teksto usando ''Control-F'' si tin ripitishon di palabra similar na esunnan koregi. P.e. check tur "wordo" ku mester bira "wòrdu"; "mayusculo" mester bira "lèter kapital" etc. Pues kopiando mi korekshonnan bo mes por koregi i revisa mayoria di e teksto sin ku bo mester ta un experto den papiamentu. Usa dikshonario pa bo tradukshon. Lesa e promé sekshon di e "Buki di Oro" pa palabra tekniko. Tur e praktikanan aki lo yuda eleva bo konosementu di e idioma. Tanten mi lo wanta ku revisa. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 01:32, 6 yüli 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Athetivonan aki] di e artíkulo, por fabor? Mi ta kere ku e sekshon kompletu tin tur e palabranan usando e mesun ortografia. --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 07:23, 14 ougùstùs 2023 (UTC)
:@Caro de Segeda: Mi a kaba di revisá e sekshon "Athetivonan" den e artikulo LFN. Mi a nota ku tabatin menos eror ortográfiko. Danki pa a kontrolá esei di antemano. Pa loke ta trata e tekstonan na LFN naturalmente mi no por husga si nan ta korekto. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:08, 17 ougùstùs 2023 (UTC)
== Revishon ==
Hola, bo por revisá e parti [https://pap.wikipedia.org/wiki/Gram%C3%A0tika_di_Lingua_Franca_Nova#Determinantenan aki] di e artíkulo, por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 10:45, 18 sèptèmber 2023 (UTC)
::Mi a kaba di revisá e sekshon ku bo a pidi. Danki pa a hasi e korekshon ménos trabahoso pa mi.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:33, 20 sèptèmber 2023 (UTC)
== Revishon "Glosa"==
Hola, bo por revisá e teksto [https://pap.wikipedia.org/wiki/User:Caro_de_Segeda#Glosa aki], por fabor? --[[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 12:32, 10 novèmber 2023 (UTC)
:Halo, Caro! Mi tabata pa bai revisa e teksto di bo artikulo "Glosa". Si acaso e teksto riba bo pagina personal (referensia duna ariba) ta destina pa e artikulo, fabor pone esaki den e artikulo prome i mi lo revisa e artikulo kompleto. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:40, 10 novèmber 2023 (UTC)
::Mi a añadí esaki [[Glosa#Introdukshon|aki]]. [[User:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[User talk:Caro de Segeda|diskushon]]) 22:03, 13 novèmber 2023 (UTC)
:Mi a kaba di revisa henter e artikulo [[Glosa]]. Permiti mi duna algun feedback. E komienso di e artikulo tabata ekselente (den Papiamentu). Pabien ku e progreso aki. E rubrika "Introdukshon" sinembargo no tabata den ortografia di Papiamentu sino Papiamento (uniformidat ta regla). Despues den e rubrika "Historia" mi ta enkontra hopi repetishon di e kontenido den e partinan anterior. Esaki ta hasi un artikulo bira laf i hasta e lesado no lo kier sigui lesa. Trata di evita esaki ya ku bo a hasi hopi trabou di tradukshon kaba. E artikulo ta falta referensia, usa e esunnan den wiki na ingles. Minimalmente un referensia ta e regla; den artikulo mas komplika i akademiko (manera esaki) ta bon pa menshona mas tantu referensia pa e lesado ku kier sa mas. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:22, 16 novèmber 2023 (UTC)
== Rubrica:Dia den historia ==
E lunanan di februari y maart ta cla, si Caribiana kier añadi of drecha algo por usa e paginanan ki pa hasi esey: [[Wikipedia:Dia den historia/febrüari]] y [[Wikipedia:Dia den historia/maart]]. Mi lo sigui cu e sgiuente lunanan. Si tin algo, por fabor laga sa. Buenos? Laters. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:21, 7 febrüari 2024 (UTC)
:Kallmemel, danki pa e entusiasmo cu bo a mustra dor di traha di biaha riba mi sugerencia. Mi a nota cu bo a hinca hopi tempo den esaki tambe. Danki pa esey. Mi mes a pensa cu e lo tabata mas simpel pa implementa, djies uzando un link cu e pagina di fecha original (a lo estilo di e template "databox"). Prome di sigui mi lo kier sa si "mutaties" mester tuma lugar un caminda so of dos? (tanto den e pagina di fecha original como den esun di Dia den historia). Si ta dos caminda kiko ta e posibilidad pa evita esey? Salu2 [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 17:03, 7 febrüari 2024 (UTC)
::Oh no! Un caminda so. E pagina original di fecha ta esun cu unda <u>tur</u> informacion ta wordo acumula na un lugar y ta wordo usa como referencia. Esun di Dia den historia ta pa ''curate'' (organisa o maneha) kico bo lo kier pa aparece ariba e pagina principal. Si Caribiana a wak cu mi a agrega mas cu loke tin ariba e pagina original di fecha, manera imagen, ta paso mi ta haya cu sino e rubrica lo mustra basta bashi y pa asina e sinti mas ''afgewerkt''. Como extra, si e agregacionnan aki ta di relevancia nan por wordo agrega na e pagina original di fecha. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 17:35, 7 febrüari 2024 (UTC)
:::Danki pa e splicacion aki. Mi ta contento cu ta un caminda so. Danki pa e "features" adicional cu bo a agrega na Dia den historia. Mi lo bay studia e dos pagina cu ta cla i si mi tin pregunta mi lo bin bek cerca bo. Bon nochi! [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:34, 7 febrüari 2024 (UTC)
== Hòfi Mango ==
Hi Caribiana, ik heb een paar foto's toegevoegd aan [[Hòfi Mango]]. Wil jij de bijschriften vertalen? Groet uit zonnig Curaçao! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:43, 23 febrüari 2024 (UTC)
:Op mijn [[:nl:Gebruiker:Kattiel/Hòfi Mango|NL kladpagina]] zijn de foto's kleiner afgebeeld. Dat lukt me hier niet. Wil jij de tekst even controleren? De machinevertaling was nogal slecht, ik heb hem zo goed mogelijk aangepast. Binnenkort vul ik hem nog aan. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:49, 23 febrüari 2024 (UTC)
::Hoi Kattiel, fantastisch dat je foto's hebt toegevoegd. Ik heb het onderschrift vertaald en wil ook het lemma zelf vertalen voor plaatsing op nl.wiki. Er zijn nog meerdere lemma's van Curacao waarop foto's ontbreken. Mocht je er zin in hebben en je komt ze tegen, graag foto's van Banco di Caribe, Orco Bank, Biblioteka Nashonal Korsou, Boekhandel Salas, gebouw en/of naambord van Sentral Sindikal di Korsou (SSK-AVVC) - NAAM (Stichting Nationaal Archeologisch en Antropologisch Memoriebeheer) - United Telecommunications Services (UTS) en Aqualectra, J.A.J. Sprock NV en/of ponche crema, naambord Kaminda Girigorio A. ''Nai'' Curie, Radulphus College, Roi Rincon, Plasa Felix Chacuto en/of buste Felix Chakuto te Otrabanda, Stadion dr. Antoine Maduro, Stadion Rignaal (Jean) Francisca, gebouw of logo Telecuracao, kranten Vigilante, Amigoe en Antilliaans Dagblad, Radio Curom en Radio Hoyer. Geniet van zonnig Curacao en tot maandag! Overigens ik kon geen toegang krijgen tot je kladblok. groeten [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:31, 23 febrüari 2024 (UTC)
:::Zojuist gepubliceerd op NL WP, zie [[:nl:Hòfi Mango]]. Groet en tot maandag! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 21:01, 24 febrüari 2024 (UTC)
::::Ik zie bij je wensenlijstje een logo en een aantal kranten staan. Foto's van logo's mogen niet zonder toestemming op WP ivm auteursrecht. Wat betreft de kranten, bedoel je een foto van de papieren krant of van het gebouw? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:05, 24 febrüari 2024 (UTC)
:::::Bedankt voor het kijken naar het wensenlijstje. Het is niet de bedoeling om auteursrechten te schenden. Het gaat mij voornamelijk om de (kantoor)gebouwen; bv een foto van de voorgevel, al dan niet voorzien van de naam van de organisatie. Radio Curom was gevestigd in het monumentaal pand, Roodeweg 64, Otrabanda. Voor wat betreft de kranten een foto van een papieren krant of lokale kranten in een kiosk/verkooppunt danwel het kantoorgebouw van de krant. Alvast bedankt voor de te nemen moeite. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:39, 24 febrüari 2024 (UTC)
::Hoi Kattiel, geniet van zonnig Curacao! Fantastisch dat je foto's heb toegevoegd. Ik heb het onderschrift vertaald en wil ook het lemma zelf vertalen voor plaatsing op nl.wiki. Ik heb nog meerdere lemma's waarop foto's ontbreken.Mocht je je camara bij de hand hebben en je komt ze tegen, graag foto's van Banco di Caribe, Orco Bank, Radio Curom, Rudy Plaate, Biblioteka Nashonal Korsou, Boekhandel Salas, gebouw Sentral Sindikal di Korsou (SSK-AVVC), gebouw of naambord NAAM - United Telecommunications Services (UTS) en Aqualectra, J.A.J. Sprock NV en/of ponche crema, naambord Kaminda Girigorio A. ''Nai'' Curie, Radulfus College [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:11, 24 febrüari 2024 (UTC)
:::Hm, een beetje dubbelop ;-) Heb je mijn vraag over de kranten gezien? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:35, 24 febrüari 2024 (UTC)
== Foto's ==
Hi Caribiana, Vandaag heb ik o.a. foto's gemaakt van een krantendisplay in Zuikertuintje en van de MCB. Het lukte me via Wikidata wel om de foto van de [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] en de krantenfoto bij [[Antilliaans Dagblad]] te plaatsen, niet bij [[Vigilante]]. Het eenvoudigst (voor mij) is als je de komende tijd [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListFiles/Kattiel&ilshowall=1 mijn uploads] in de gaten houdt. Zoals je waarschijnlijk hebt gezien, heb ik je verlanglijstje doorgestuurd aan iemand die via Ellen Spijkstra liet weten wel voor de Papiamentstalige WP foto's te willen maken. Ik laat je zijn reactie weten. Groet, [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 00:26, 29 febrüari 2024 (UTC)
:Hi Kattiel, bedankt voor de laatste foto uploads. Ik heb meteen alles doorlopen tot 2019. Kon verschillende foto's van landhuizen gebruiken. Ook de kranten. Ik ben je zeer erkentelijk en ook voor het inschakelen van een assistent. De aanwezigheid van foto's zijn voor mij vaak juist hetgeen mij over de streep trekt om over het onderwerp te schrijven. Is de foto van MCB het hoofdkantoor van MCB, zo ja welke straat? Die zou ik kunnen plaatsen bij [[Premio MCB]] (jaarlijkse prijs) of de nog aan te maken Kopa MCB (voetbaltournooi). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:27, 29 febrüari 2024 (UTC)
::Volgens de website is het MCB-hoofdkantoor op Plasa Jo-Jo Correa, de foto is van het kantoor op de Cas Coraweg. Ik zal uitkijken naar het hoofdkantoor. Een vraag aan jou: Elodie Heloise zou heel graag haar bio op de Papiamentstalige WP hebben. Ik heb daarvoor wat gelobbied tijdens de schrijfbijeenkomst op de UoC, maar niemand heeft toegehapt. Ik begreep dat de vertaaltool de tekst geeft in Papiamento. Als ik die gebruik, kun jij hem dan bewerken naar Papiamentu, of is dat een te grote omweg? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 13:14, 29 febrüari 2024 (UTC)
:::::Het vertalen van het lemma van Elodie Heloise wil ik wel heel graag voor mijn rekening nemen. Ik zal hierop de wikipedia vertaaltool uitproberen. Dit doe ik liever zelf omdat ik toch de oorspronkelijk tekst moet raadplegen voor de essentie van wat er gezegd wordt. Heb wel een paar dagen tijd nodig vanwege andere commitments. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:27, 29 febrüari 2024 (UTC)
::::::Super, Dankjewel! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 13:38, 29 febrüari 2024 (UTC)
:::::::Ik wil nog foto's maken van de landhuizen Hato, Habaai, San Juan, Daniel, Santa Cruz en Rooi Catootje. Heb jij nog andere wensen? [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 14:33, 29 febrüari 2024 (UTC)
::::::::Hi Kattiel, ik kan nu niets bedenken. Ik zou zeggen Landhuis Ascension en Landhuis Zuurzak, maar misschien bestaan ze niet meer. Ook de Nationale Bibliotheek aan de Fokkerweg, Roi Rincon, gebouw Sentro multifunshonal Pedro Celestino (Shon Pe) Hooi te Barber. Ter info: [[Elodie Heloise]]. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:31, 1 mart 2024 (UTC)
:::::::::[[:nl:Landhuis Ascencion]] is er al. Van Zeelandia heb ik eergisteren [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Landhuis_Zeelandia een foto] gemaakt. Van Zuurzak zijn alleen wat oude [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Landhuis_Zuurzak foto's], ik zal kijken of ik het vinden kan. De rest zet ik op mijn lijstje. Veel dank voor de vertaling van Elodie Heloise, ik zie haar waarschijnlijk vanavond, ze zal blij zijn! [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:07, 1 mart 2024 (UTC)
::::::::::Laat weten wat Elodie ervan vindt. Als alle foto's niet lukken geen probleem. Ben al blij met wat lukt. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:15, 1 mart 2024 (UTC)
:::::::::::Vanmorgen regende het, een goed moment om wat foto's te maken. De bib en de boekhandel op de Fokkerweg konden we niet vinden, bij de Banco di Caribe werd ik direct door een bewaker in de kraag gevat: ik moet schriftelijk toestemming vragen aan de marketingafdeling voor ik een foto mag maken. Gelukkig lukte landhuis Hato wel, al versperde een bord Verboden Toegang de weg naar de voorkant en zit de achterkant verstopt achter veel struiken. We hebben besloten er niet meer speciaal op uit te gaan om te fotograferen. Hopelijk heeft onze "assistent" meer succes. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 22:04, 4 mart 2024 (UTC)
::::::::::::Dat klinkt allemaal erg avontuurlijk. Jammer van het weer. Mogelijk zijn de bieb en boekhandel verhuisd. Ik wacht af wat wel lukt. Fijne avond. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:16, 4 mart 2024 (UTC)
:::::::::::::Toch vandaag de MCB in Punda gevonden. Ik zag dat er op Commons erg veel foto's in de categorieën "Buildings in Curaçao" en "Buildings in Willemstad" staan, waardoor niets terug te vinden is. Ben eraan begonnen dat op te schonen, door bijvoorbeeld veel foto's naar de categorie "Handelskade" te verplaatsen. Maar wellicht kun jij sommige foto's van je verlanglijstje daar wel in vinden. [[User:Kattiel|Kattiel]] ([[User talk:Kattiel|diskushon]]) 02:38, 7 mart 2024 (UTC)
:hoi Kattiel, ik ben weer door de foto's op Wiki Commons gegaan. Ik zie dat sommige nu beter geidentificeerd zijn. Dat helpt met het gebruik. Groet [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:18, 7 mart 2024 (UTC)
== [[en:Public holidays in Aruba]] ==
Hi, Caribiana. Vandaag heb ik de Engelse Wikipedia-pagina bewerkt om feestdagen in Aruba. Kunt u het alsjeblieft controleren, de ontbrekende namen in Papiamento toevoegen. Bedankt. [[User:NoychoH|NoychoH]] ([[User talk:NoychoH|diskushon]]) 20:03, 13 aprel 2024 (UTC)
:Hi NoychH, I have reviewed the article [[:en:Public holidays in Aruba]] and made as needed corrections and additions. Please note that the Papiamento names are now written in the official Aruban orthography (not the Curacaoan orthography). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:54, 14 aprel 2024 (UTC)
== Poetry in Papiamento ==
Hi, I would like to ask you whether there are any books of poetry written in Papiamento? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 08:37, 20 yüni 2024 (UTC)
:Hi John Gua, there are definitely poetry books in Papiamento, both in the orthography of Aruba as well as that of Curacao/Bonaire. Here are a few names of known poets whose works can be found in books and anthologies: Pierre Lauffer, Joseph Sickman Corsen, Elis Juliana, Frank Martinus Arion, Henry Habibe, Federico Oduber, Luis Daal, Guillermo Rosario, Frida Winklaar Domacasse, Rudy Domacasse, Lucille Berry-Haseth, Olga Orman, Philomena Wong, Nydia Ecury. Several of them have articles on wikipedia (English, Dutch or Papiamento), where you may find the titles of the publications. I hope this is helpful to you.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:48, 22 yüni 2024 (UTC)
::It is very helpful, thank you so much for your help. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 15:54, 22 yüni 2024 (UTC)
:::Hola, mi a kuminsá traha e artíkulonan tokante e diferente poeta ku a skirbi na Papiamentu. Mi a haña informashon tokante [[Federico Oduber]], pero mi nivel di hulandes ta hopi básiko. Bo por komplementá e artíkulo ku e informashon [https://www.dbnl.org/tekst/claa003nave01_01/claa003nave01_01_0006.php aki]? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 10 yüli 2024 (UTC)
::::Bon dia, Jon Gua! mi tin bon notisia pa bo. Desde algun siman por tradusi di kualkier idioma pa papiamentu via google: https://translate.google.com/?hl=nl&sl=en&tl=pap&op=translate. Ora bo ta kla ku e artikulo di Federico Oduber mi lo hasi e kambionan ku ta nesesario. Eksito ku e tradukshon!!08:17, 10 yüli 2024 (UTC) [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:17, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::Bai, danki hopi. Esaki lo yuda mi hopi! [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 08:20, 10 yüli 2024 (UTC)
::::::Mi a traha e artíkulonan tokante e diferente autornan ku bo a konta mi. Mi no por a haña nada mas. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 09:30, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::::Fantastiko, bo ta dunando un aporte importante na e plataforma aki. Recien papiamentu a wordu rekonosi ofisialmente komo idioma regional i di minoria na Oropa. Pa mas inspirashon wak e siguiente artikulonan: [[lista di papiamentista]], [[lista di Antianista]], [[lista di outor di Karibe Hulandes]], [[literatura di Karibe Hulandes]] i [[literatura hubenil di Karibe Hulandes]]. Varios artikulo ku ta falta riba e listanan aki tin artikulo eksistente riba otro wikipedianan. Aki google translate sigur lo por ta masha util. Un biaha mas danki pa bo tempo i esfuerzo. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:30, 10 yüli 2024 (UTC)
::::::::Danki pa e linknan. Mi ta bai krea artíkulonan poko poko. Sinembargo, mi ke terminá [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|e artíkulo aki]], ya ku e ta kasi terminá i ta largu. Pero despues di esei lo mi sigui traha riba e listanan ei. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 10:33, 10 yüli 2024 (UTC)
:::::::::Hola, mi ta tradusí e artíkulo tokante e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|gramátika]]. Mi ke puntra bo si bo por revisá te na e parti relashoná ku e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova#Verbonan|verbonan]] (pues te na e parti "''Eras es umana, pardonas es divin.'' – Errá ta humano, pordoná ta divino."), mientras mi ta sigui tradusí e resto den Word, pa sigurá ku e artíkulo ta korekto. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 09:57, 11 yüli 2024 (UTC)
::::::::::Mi a haña e artíkulo [https://www.dbnl.org/tekst/_wat001196801_01/_wat001196801_01_0004.php aki] tokante literatura di Papiamentu. E por ta interesante. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:28, 12 yüli 2024 (UTC)
== Homer in Papiamentu ==
Hola, mi ta lamentá di molestá bo, pero mi ke puntra bo kon bo ta tradusí e nòmber di e poeta griego [[:en:Homer]] na Papiamentu? Homero? Homero? Omer? Omero? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 8 yüli 2024 (UTC)
:Hola Jon Gua, realmente mi no sa kiko ta usual den e caso aki. Ami lo uza "Homero" o "Homerus" (na hulandes). Tin biaha ora mi no sa mi ta consulta e database digital di obranan na Papiamento: www.coleccion.aw. Si mi por permiti mi mes duna bo inspiracion, lo siguiente. E islanan ABC tin vinculo cu Spana como su colonia di 1499 te 1633. E islanan di gigantes, despues islanan inutiles a forma parti di Nueva Andalucia. Personahenan importante tabata Juan de Ampies, Alonso de Ojeda y Amerigo Vespucci, pero tambe Juan de la Cosa, Lazaro Bejarano, Francisco Montesinos y Juan de Castellanos, cu a dedica 21 couplet na e islanan ABC den su obra "Elegias de Varones Ilustres de Indias". Mayoria di e temanan di e epoca Spano no tin articulo ainda riba wikipedia na papiamento. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:28, 8 yüli 2024 (UTC)
::Danki pa e artíkulonan proponé i pa e link. Mi ta purba di krea nan poko poko. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 18:03, 8 yüli 2024 (UTC)
:::Tur e artíkulonan ta traha ademas di Lázaro Bejarano i Francisco Montesinos, ku no tin nada riba Wikipedia. Mi ta komplementá e artíkulo tokante e [[Kolonisashon spaño di Antia Hulandes]]. Si bo sa un otro artikulo ku falta, laga mi sa. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:18, 9 yüli 2024 (UTC)
::::Danki Jon Gua pa tur e artikulonan produsi ku tantu rapides. Mi a apresia esei hopi. Kizas por skirbi ainda tokante e wikilinks kora den e artikulonan, por ehempel Tierra Firme. Mi kier kambia e nomber di [[Kolonisashon spaño di Antia Hulandes]] pa Kolonisashon spaño di Karibe Hulandes komo esey lo identifika mihor e teritorio pa e lektor. Mi ta lamenta ku riba wikipedia en general tin asina poko skirbi tokante e epoka kolonial spaño den Amerika.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 07:40, 9 yüli 2024 (UTC)
:::::Mi ta kreando artíkulonan for di e wikilinks. Mi a haña tambe [[Gramàtika di Lingua Franca Nova]], ku no ta terminá, p'esei lo mi purba agregá e informashon ku falta. E ta un di e artikulonan mas grandi di e wiki, pa kual lo ta bon pa tin e kompleto. Ademas, lo mi kuminsá krea mas artíkulo tokante historia spaño di e Amérika, ya ku bo a bisa ku no tin asina tantu informashon. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:45, 9 yüli 2024 (UTC)
::::::Danki pa bo coperashon. Mi a mira cu riba wikipedia na ingles tin artikulo di Antonio de Montesinos i Bartolome de las Casas, tambe "encomienda". Mi ta trahando riba e artikulo di Lazaro Bejarano. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:39, 9 yüli 2024 (UTC)
== Gramàtika di Lingua Franca Nova ==
Alo Caribiana,
Mi a kaba di tradusí e artíkulo riba e [[Gramàtika di Lingua Franca Nova]] i mi a stòp di editá esaki. Lo no tin mas edishon na mi nòmber pues mi ke puntra bo si bo por fabor revisá henter e artíkulo pa nos por sigurá ku e ta korekto. --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 14:50, 15 yüli 2024 (UTC)
:@[[User:Jon Gua|Jon Gua]], bon dia! Mi a kuminsa pasa dor di e artikulo aki i a keda na e rubrika di Aposishon. Komo e artikulo ta basta largu mi lo hasi e revisionnan pida pida. Esei lo tuma mas tempu ku normal. Mi lo avisa ora mi ta kla. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:51, 16 yüli 2024 (UTC)
::No tin problema. Manera bo a bisa, pida pida. Masha danki pa boso yudansa. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 10:27, 16 yüli 2024 (UTC)
== Cucui ==
Hola, mi a traha un artíkulo tokante [[Cucui]]. Komo ku e ta un bebida di Aruba, por ta mihó pa tin e artíkulo skirbí den ortografia arubano, pero mi no sa kon pa hasié. Kiko bo ta pensa? Nos ta laga esaki manera e ta awor òf kisas ku e ortografia di Aruba? --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 06:21, 17 yüli 2024 (UTC)
:Bon dia! Danki pa ta asina productivo. Mi mes ta prefera pa skirbi articulonan tocante Aruba den ortografia di Aruba, i di otro islanan den nan propio ortografia. Hopi biaha ta alumno/studiante cu ta consulta wikipedia pa nan tareanan. Bo lo por skohe e ora ey pa skirbi tocante Corsou, Boneiro, Sint Maarten etc.; e islanan aki actualmente ta falta colaborador cu ta concentra riba nan. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:08, 17 yüli 2024 (UTC)
::E problema ta ku mi no sa kon pa skirbi den ortografia Arubano. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 14:11, 17 yüli 2024 (UTC)
:::Hola Jon Gua! Dal bai i skirbi loke bo ta domina, pero preferibelmente mantene un ortografia denter di un tema, por ehempel tur artikulo di pais of siudat ta den ortografia di Korsou. Mi kier tambe informa bo ku mi a nota den bo artikulonan (spesialmente esunnan saka for di wikipedia na ingles) e informashon no tur ora ta aktualisa/korekto mas. Mi mes ta prefera usa idioma hulandes (mas up to date) of spano (mas fasil pa tradusi-idioma mas serka di papiamentu ku ingles). Usualmente mi ta analisa diferente vershon di idioma di antemano prome mi disidi kual mi lo usa. Tambe den referensianan usa di otro idioma mester tradusi e teksto unda esaki ta nesesario i aktualisa e fecha di akseso (mira komo ehempel bo artikulo [[Aeropuerto Juancho E. Irausquin]].[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:48, 17 yüli 2024 (UTC)
::::Si mi tradusí for di e artíkulo hulandes sigur lo mi mester usa un traduktor outomátiko, esei lo ta bon? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:30, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::Bo a purba google translate kaba? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:32, 17 yüli 2024 (UTC)
::::::Si, por ehèmpel pa [[Cucui]] i [[Pastechi]]. Bo ta kere ku nan ta ok? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 22:38, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::::Si bo bai den historial di e artikulo i klik riba previo unda mi nomber ta para, bo lo mira tur e kambionan ku mi a hasi. Ta bon pa analisa esakinan pa bo mes mehora bo dominio di papiamentu. Den e kaso di [[cucui]] i [[pastechi]] tabatin fayonan den e kontenido no tantu den tradukshon o ortografia. Loke tabata falta tambe ta duna e referensianan tambe atenshon.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:48, 17 yüli 2024 (UTC)
::::::::I kon e revishon di e artíkulo tokante [[Gramàtika di Lingua Franca Nova|gramátika]] ta bai? E tin hopi eror? [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 23:06, 17 yüli 2024 (UTC)
:::::::::Bo ta hasiendo hopi progreso pa loke ta trata gramatika i ortografia.<big>👍</big> Si bo ta interesa den mas detaye bo por check den e historial loke ta e kosnan ku mi a koregi te awor. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:07, 18 yüli 2024 (UTC)
== Buongiorno da [[Campora San Giovanni]] ==
Un cordiale buongiorno carissima, spero che vada tutto bene da te, ti scrivo in italiano perché ho visto che lo capisci abbastanza bene. Ti vorrei chiedere se potresti migliorare la pagina in papiamento di Campora, ed eventualmente se hai piacere di collaborare con me per scambi di traduzioni e idee. intanto di sentirci presto ti auguro una serena giornata. ciao carissima! [[User:Luigi Salvatore Vadacchino|Luigi Salvatore Vadacchino]] ([[User talk:Luigi Salvatore Vadacchino|diskushon]]) 06:10, 9 novèmber 2024 (UTC)
:Buongiorno anche per te! Grazie per il tuo interesse verso la piattaforma Wikipedia in Papiamento. Questa piattaforma è curata da un piccolo team di volontari con un focus su temi internazionali e argomenti locali della sua propria area linguistica. Molti articoli esistenti sono punti di partenza che devono ancora essere ampliati. Adesso ho fatto lo stesso per Campora San Giovanni. Se vuoi migliorare, integrare o scrivere tu stesso qualcosa su Wikipedia Papiamento, puoi utilizzare Google Translate. Saluti [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 08:26, 9 novèmber 2024 (UTC)
== Mantencion di rubrica ==
Bon aña, @[[User:Caribiana|Caribiana]]! Mi tin un pregunta tocante e rubrica ''Dia den Historia''. Kiko Caribiana su opinion ta tocante e rubrica? Con nos por mehora e mantencion? Of si, algo otro mester bin na su luga? Mi no ta haya cu e rubrica ta na su optimal, pero mi mes tin dificultad di mantene. E ora ey, prome cu mi haci cualkier accion mi di lami puntra pa mi haya un bista mas cla tocante e rubrica. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:47, 1 yanüari 2025 (UTC)
:Mi mihor deseonan pa 2025! Na prome luga mi tin cu admiti cu mi ta gusta e rubrica aki. Kisas su contenido of presentacion no ta lo mihor, pero den un forma conciso e ta ofrece informacion na e publico lesado. Regularmente mi ta añadi/update informacion na e fechanan. Kiko bo kier meen exactamente cu mantencion? Mi ta willing pa duna un man, pero mehoracionnan cu ta depende di factibilidad tecnico mi no lo por yuda cune. Bo pregunta bo lo por "leg voor" tambe na e otro moderador. E ta parcemi un wikipediano experencia. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:50, 2 yanüari 2025 (UTC)
::Oki! E problema no ta tecnico. Djis, mi tin dificultad, mas bien, cu e contenido cu ta aperece riba pagina principal mes. E motivacion no ta bin mi asina facil cu e rubrica aki, vooral cu e tin di haber cu fecha y dia, of cua hecho ta di importancia of relevante pa e pagina principal: Ken a muri ken a nace? of informacion internacional? mi non sa kico ta relevante. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:05, 3 yanüari 2025 (UTC)
== Thank you for being a medical contributors! ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
{| style="background-color: #fdffe7; border: 1px solid #fceb92;"
|rowspan="2" style="vertical-align: middle; padding: 5px;" | [[File:Wiki Project Med Foundation logo.svg|130px]]
|style="font-size: x-large; padding: 3px 3px 0 3px; height: 1.5em;" |'''The 2024 Cure Award'''
|-
| style="vertical-align: middle; padding: 3px;" |In 2024 you '''[[mdwiki:WikiProjectMed:WikiProject_Medicine/Stats/Top_medical_editors_2024_(all)|were one of the top medical editors in your language]]'''. Thank you from [[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med]] for helping bring free, complete, accurate, up-to-date health information to the public. We really appreciate you and the vital work you do!
Wiki Project Med Foundation is a [[meta:Wikimedia_thematic_organizations|thematic organization]] whose mission is to improve our health content. '''[[meta:Wiki_Project_Med#People_interested|Consider joining for 2025]]''', there are no associated costs.
Additionally one of our primary efforts revolves around translating health content. We invite you to '''[https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/index.php try our new workflow]''' if you have not already. Our dashboard automatically [https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/leaderboard.php collects statistics] of your efforts and we are working on [https://mdwiki.toolforge.org/fixwikirefs.php tools to automatically improve formating].
|}
Thanks again :-) -- [[mdwiki:User:Doc_James|<span style="color:#0000f1">'''Doc James'''</span>]] along with the rest of the team at '''[[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med Foundation]]''' 06:23, 26 yanüari 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Doc James@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Top_Other_Language_Editors_2024&oldid=28172893 -->
== Yuda ==
Alo, mi ta diskulpa di molestiá bo ku esaki pero mi ke puntra bo si bo por fabor revisá [[Ronald Clark|e artíkulo aki]] ya ku aparentemente e no ta korekto. Mi a tradusí esaki for di [https://simple.wikipedia.org/wiki/Ronald_Clark esaki]. Masha danki [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 05:04, 29 mei 2025 (UTC)
:@[[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] Halo, mi a revisá e artikulo i a enkontra eror di ortografia i sintáksis i falta di wikilinks. Ademas e teksto tabata hopi repetitivo (hopi bes e kaso ora usa tekstonan ingles) i ainda por wordo minimalisá mas na loke ta relevante so. Pues mi ta rekomendá pa (1) semper hasi uso di un disionario despues di e tradukshon digital outomatisá, (2) simplifiká e frasenan (spesialmente esunnan largu) pa duna mas klaridat i (3) check pa wikilinks eksistente. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:05, 29 mei 2025 (UTC)
::Danki pa bo yudansa. Mi kier a puntra bo si mi kontribushonnan ta mas dañino ku útil i si bo ta preferá pa mi no skirbi nada (mi no ta bai sinti mi malu òf rabiá si bo ta pensa asina). Por fabor sea honesto i laga mi sa pasobra mi no ke ta un molèster i hasi mas daño ku bon na e proyekto aki ya ku boso ta djis dos hende trahando aki. [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 14:09, 29 mei 2025 (UTC)
:::@[[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]], e ta difisil pa duna un kontesta riba bo pregunta. Tur kontribuidó ta bon bini riba e plataforma. Loke ta dañino ta ora e kontenido di un of mas artikulo tin un nivel mucho abou, komo esei ta refleha riba henter e plataforma. Nos di nos banda kier duna yudansa pero por solamente te un sierto grado i pa un sierto tempo, pasobra e kapasidat pa duna yudansa ta limita (manera bo mes a remarka). E limitashon aki no ta solamente hende pero tambe konosementu di tur tema pa por duna yudansa.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:00, 29 mei 2025 (UTC)
::::Diskulpa pa molestiá bo atrobe pero por fabor bo por hasi meskos ku [[Literatura extremeño|e artíkulo aki]]? Mi no ta bai krea esnan nobo pa un tempu pasobra klaramente Kallmemel ta djis agregá un plantilla <nowiki>{{Mal traduccion}}</nowiki> na kada artíkulo nobo ku mi krea. [[Usuario:Jon Gua|Jon Gua]] ([[Diskushon usuario:Jon Gua|diskushon]]) 18:48, 29 mei 2025 (UTC)
== Yuda:Tradukshon ==
Hi Caribiana, mi a haci un comienso cu e pagina di [[Yuda:Tradukshon]]. Si falta cambio den cualkier forma, por laga sa. Mi ta sigur cu e por wordo mehora. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:57, 3 yüni 2025 (UTC)
:Hi Kallmemel, sigur un bon initiativa di bo parti pa bin cu e pagina aki. A base di mi experencianan mi mes a pone algun pensamento general riba [[Usuario:Caribiana]] siman pasa. Check esey si por tin algo util. Mi ta di tur manera di acuerdo cu bo texto, y hasta no ta kere cu mi por a bis'e mihor. Pa awor mi por a pensa solamente riba (1) kiko pa haci ora di traduci palabranan tecnico (vaktermen) di cual no por haya un traduccion ningun caminda. Ki tips tin pa esaki? (2) Nombernan geografico y palabranan deriva (p.e. adhetivo). Traduci of no? Algun ta den uzo den Papiamento y nan traduccion ta conoci! Pero hopi ta nobo, vooral ora editornan di tur skina na mundo kier skirbi riba nan pueblo, region, cultura etc. Nos mester introduci un regla pa esaki?? Mi ta menciona esaki pasobra mi ta pega cu e articulo [[Literatura extremeño]]. Mester Papiamentisa esaki, p.e. "Literatura ekstremeño" como e ta skirbi den variante c of mihor "Literatura di Extremadura"? Mas aleu mi a check [https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Instruction_videos_Papiamento_WoA Wiki Commons] unda awor tin e videonan di instruccion cu nos por uza, sinembargo esun di e tayer di traduccion no ta riba dje ainda. Si tin un potret di dje cu kizas por uza: [[File:WoA Ban Wiki Workshop, 5-2025 03.jpg|thumb|100px]]. Mi lo bolbe lesa e texto y si mi cay riba algo bo lo tende di mi. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:31, 3 yüni 2025 (UTC)
::@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], bon dia! Mi a mira cu e pagina ta expandiendo hopi bon. Loke mi ta kere por wordo anadi ainda ta pa bisa algo tocante e copiamento di referencia for di un otro idioma. Mester splica cu mester check y adapta e referencianan como cada idioma ta diferente. Danki pa tur bo esfuersonan! [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 09:14, 5 yüni 2025 (UTC)
== Un papiamento, un articulo ==
Bon Dia Caribiana! Ma ripara cu tin mas cu un articulo di papiamento, menos esun principal aki di [[Papiamentu|papiamento]], tin 3 otro: [[Papiamento na Aruba]], [[Papiamentu na Kórsou]], y [[Papiamentu na Boneiru]]. Tin un motibo pa mantene e otro tres articulonan aki? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:53, 24 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi! Bon observacion. Mi tambe a mira nan. For di e punto di bista di un idioma cu dos ortografia, mi ta haya cu e tres articulo aki no ta na nan luga y por hasta confundi e lector. Nan por contene si algun informacion cu por ta util pa traslada pa e articulo [[Papiamentu]]. Kiko bo ta opina? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:13, 24 yüni 2025 (UTC)
::Mi tambe ta di acuerdo cu si tin informacion cu por wordo transmiti pa e articulo principal, mi lo haci esaki y asina elimina e otro articulonan pa no tin confusion. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 15:38, 24 yüni 2025 (UTC)
:::Di acuerdo y danki! Si bo mester di ayudo laga mi sa. En todo caso mi lo repasa e articulo despues cu bo caba. Awor mi lo cambia e linknan di e articulonan cu lo wordo elimina.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 15:42, 24 yüni 2025 (UTC)
::::Een vraagje. Caribiana a yeg'i mira un referencia cu ta referi na e [[Papiamentu na Boneiru]] komo ''Papiamen''? [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:57, 26 yüni 2025 (UTC)
:::::Bon tardi, Kallmemel! Si, si mi no ta hera ta riba e platforma aki mes mi a mire. Prome cu esey mi nunca a mire; ni ora mi a biba na Boneiro of den fuentenan confiabel. Bonerianonan sa tin costumber pa guli parti di algun palabra, pero esey kizas ta solamente den idioma oral. Asina leu cu mi sa Boneiro no tin su mesun ortografia pero esun cu el a hereda di tempo di Antias di cinco.[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:11, 26 yüni 2025 (UTC)
::::::Mi tambe ta ki riba ta prome biaha, pero e no a strañami ora ma mir'e, pues ma kere sigur mi lo a haya un referencia tocante dje. Mi t'ey mencion'e asina mes, y wak si mientras tanto mi haya un referencia. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:24, 26 yüni 2025 (UTC)
b5eq13og2kuvvq2hbztphv0znoupye1
Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok
2
7580
164232
164230
2025-06-26T12:12:29Z
Caribiana
8320
164232
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa traha un diseño, kual a produsí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu ku ta wòrdu usá pa traha [[trankera]] karakterístiko na Boneiru.<ref>Ontwerp van wapen Bonaire in gang. "Amigoe". Curaçao, 17-03-1984, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009</ref>
E komishon den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes a adapta e diseño final pa kumpli ku e provishonnan heráldiko i pa haya aprobashon di e Konseho Supremo di Noblesa.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, kende e tempu ei tabata traha na Antia Hulandes i tabata un eksperto riba tereno di heraldia, a yuda pa adaptá e eskudo na e eksigensianan.<ref>Beslissing nu aan het BC Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1984, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013</ref> E diseño final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
Dia [[26 di yüni]] di e mesun aña, e diseño aki a keda adoptá ofisialmente den un desishon unánime di Konseho Insular di Boneiru.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penultimo hurisdikshon antiano pa aprobá un eskudo propio, despues ku a hasi tal na 1955 na [[Aruba]], 1964 na [[Kòrsou]] i Antias Hulandes i 1985 na [[Saba]].<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Algun aña despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes. Dia [[20 di sèptèmber]] [[2010]], e Dekreto Real no. 10.002198 a rekonosé e eskudo aki komo e eskudo ofisial di Boneiru den su ròl nobo komo órgano públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
01li0u3mr5rbr50ahiblbv9leehvwr4
164233
164232
2025-06-26T12:19:14Z
Caribiana
8320
/* Historia */
164233
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E deseo pa símbulonan ofisial manera bandera, himno i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa esakinan den e Konseho Insular.[4] Un komishon di ekspertonan lokal, bou di liderato di Frans Booi, a wordu nombra na 1983 pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (ku Boneiru ta konosí pa dje), un strea di sinku punta (referensia na e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi largu (símbolo di trankera tradishonal).[5]
E komishon den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes a adapta e diseño final pa kumpli ku e provishonnan heráldiko i pa haya aprobashon di e Konseho Supremo di Noblesa.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, kende e tempu ei tabata traha na Antia Hulandes i tabata un eksperto riba tereno di heraldia, a yuda pa adaptá e eskudo na e eksigensianan.<ref>Beslissing nu aan het BC Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1984, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013</ref> E diseño final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
Dia [[26 di yüni]] di e mesun aña, e diseño aki a keda adoptá ofisialmente den un desishon unánime di Konseho Insular di Boneiru.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penultimo hurisdikshon antiano pa aprobá un eskudo propio, despues ku a hasi tal na 1955 na [[Aruba]], 1964 na [[Kòrsou]] i Antias Hulandes i 1985 na [[Saba]].<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Algun aña despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes. Dia [[20 di sèptèmber]] [[2010]], e Dekreto Real no. 10.002198 a rekonosé e eskudo aki komo e eskudo ofisial di Boneiru den su ròl nobo komo órgano públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
15ry9dwvf4vka1iqdjvnwkgnww19l0k
164234
164233
2025-06-26T12:23:37Z
Caribiana
8320
/* Historia */
164234
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Dia [[26 di yüni]] di e mesun aña, e diseño aki a keda adoptá ofisialmente den un desishon unánime di Konseho Insular di Boneiru.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penultimo hurisdikshon antiano pa aprobá un eskudo propio, despues ku a hasi tal na 1955 na [[Aruba]], 1964 na [[Kòrsou]] i Antias Hulandes i 1985 na [[Saba]].<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Algun aña despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes. Dia [[20 di sèptèmber]] [[2010]], e Dekreto Real no. 10.002198 a rekonosé e eskudo aki komo e eskudo ofisial di Boneiru den su ròl nobo komo órgano públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
tuslys7i5b78yc5mhd38pd15trckcge
164235
164234
2025-06-26T12:25:47Z
Caribiana
8320
/* Historia */
164235
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[kompas]] pretu.
Dia [[26 di yüni]] di e mesun aña, e diseño aki a keda adoptá ofisialmente den un desishon unánime di Konseho Insular di Boneiru.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penultimo hurisdikshon antiano pa aprobá un eskudo propio, despues ku a hasi tal na 1955 na [[Aruba]], 1964 na [[Kòrsou]] i Antias Hulandes i 1985 na [[Saba]].<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Algun aña despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes. Dia [[20 di sèptèmber]] [[2010]], e Dekreto Real no. 10.002198 a rekonosé e eskudo aki komo e eskudo ofisial di Boneiru den su ròl nobo komo órgano públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1"/>
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
qfa7jnay86deexlepfab8nezt5o48am
164237
164235
2025-06-26T12:26:38Z
Caribiana
8320
164237
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[kompas]] pretu.
Dia [[26 di yüni]] di e mesun aña, e diseño aki a keda adoptá ofisialmente den un desishon unánime di Konseho Insular di Boneiru.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penultimo hurisdikshon antiano pa aprobá un eskudo propio, despues ku a hasi tal na 1955 na [[Aruba]], 1964 na [[Kòrsou]] i Antias Hulandes i 1985 na [[Saba]].<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Algun aña despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes. Dia [[20 di sèptèmber]] [[2010]], e Dekreto Real no. 10.002198 a rekonosé e eskudo aki komo e eskudo ofisial di Boneiru den su ròl nobo komo órgano públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
pnihjd38o10hns6y1gcnxpbrtyo9k40
164238
164237
2025-06-26T12:33:25Z
Caribiana
8320
164238
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. E ta simbolisá e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundu mas grandi.
* Un ''wiel di barku'' na koló oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'', ku ta destaká den un fondo neutral. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guia, lus i speransa. E koló kòrá ta asosiá ku energia, korashi i pasion.
E tres símbolo ta wòrdu uni den un eskudo di forma sensio, ku riba dje poni un korona. E korona ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
q09pcayziqbmhro8xihc0gaas6tu5uq
164240
164238
2025-06-26T12:39:39Z
Caribiana
8320
164240
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
* Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
ms7gqislb8ncfhwegp2ijb2337eos37
164241
164240
2025-06-26T12:40:25Z
Caribiana
8320
164241
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
otbk8ytnizqrz863fz07bfwp1wb0cq0
164242
164241
2025-06-26T12:44:07Z
Caribiana
8320
164242
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
769tzvbmt4b24g52grutx3e7kucako6
164258
164242
2025-06-26T13:46:36Z
Caribiana
8320
164258
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Navegacion
| naam = Navegashon simbolo nashonal di Boneiru
| titel = Símbolo nashonal di [[Boneiru]]
| afb_rechts = [[Image:Flag of Bonaire.svg|35px|link=Afrika]]
| inhoud = [[Himno di Boneiru]] · [[Bandera di Boneiru]] · [[Eskudo di Boneiru]]
}}<noinclude>[[Category:Wikipedia templates navegacion]]</noinclude>
-------------
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
qrys4oru2i6bwfcxq1r5kxlb6dur374
164357
164258
2025-06-27T11:19:35Z
Caribiana
8320
164357
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e categorisacion di intencion, decision y accionnan den esnan cu ta corecto, òf corecto, y esnan cu ta incorecto, òf robes.[1] Moralidad por ta un set di norma of principio deriva for di un codigo di conducta for di un [[filosofia]], [[religion]] òf [[kultura|cultura]] partikular, òf e por deriva for di un norma cu ta wordo comprende como universal.[2] Moralidad tambe por ta specificamente sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera étika deontológiko i konsekuensialismo. Un ehèmpel di filosofia étiko normativo ta e Regla di Oro, ku ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”[3][4]
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e., oposicion na loke ta bon òf korecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini varios biaha como un inconciencia di, indiferencia pa cu, of incredulidad den cualke set partikular di norma of principio moral.[5][6][7]
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
9mvhp7c9t42o2u0as4hz7ko8et4lkhz
164358
164357
2025-06-27T11:25:11Z
Caribiana
8320
164358
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e categorisacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta un set di norma of principio deriva for di un codigo di conducta for di un [[filosofia]], [[religion]] òf [[kultura|cultura]] partikular, òf e por deriva for di un norma cu ta wordo comprende como universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Moralidad tambe por ta specificamente sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera étika deontológiko i konsekuensialismo. Un ehèmpel di filosofia étiko normativo ta e Regla di Oro, ku ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”[3][4]
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e., oposicion na loke ta bon òf korecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini varios biaha como un inconciencia di, indiferencia pa cu, of incredulidad den cualke set partikular di norma of principio moral.[5][6][7]
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
r01mashgfjgxici1o3lstbwh4q9s946
164359
164358
2025-06-27T11:25:59Z
Caribiana
8320
164359
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e categorisacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta un set di norma of principio deriva for di un codigo di conducta for di un [[filosofia]], [[religion]] òf [[kultura|cultura]] specifico, of e por deriva for di un norma cu ta wordo comprende como universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Moralidad tambe por ta specificamente sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera étika deontológiko i konsekuensialismo. Un ehèmpel di filosofia étiko normativo ta e Regla di Oro, ku ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”[3][4]
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e., oposicion na loke ta bon òf korecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini varios biaha como un inconciencia di, indiferencia pa cu, of incredulidad den cualke set partikular di norma of principio moral.[5][6][7]
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
a1ripis78lu7x511sr5m2x242s8a68d
164362
164359
2025-06-27T11:36:20Z
Caribiana
8320
164362
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e categorisacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta un set di norma of principio deriva for di un codigo di conducta for di un [[filosofia]], [[religion]] òf [[kultura|cultura]] specifico, of for di un norma cu ta wordo considera como universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico y consecuencialismo. Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
6c03k8kv0ux8fbth4s7kui92salg92t
164364
164362
2025-06-27T11:52:23Z
Caribiana
8320
164364
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e categorisacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta un set di norma of principio deriva for di un codigo di conducta for di un [[filosofia]], [[religion]] òf [[kultura|cultura]] specifico, of for di un norma cu ta wordo considera como universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico y consecuencialismo. Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Moralidad of maneranan ta e division di accionnan of comportacion, denter di un sociedad, den dos tipo di regla di conducta. Di un banda, tin e accionnan cu ta wordo mira como corecto of deseabel, y di otro banda, tin e tabunan: accionnan cu no ta corecto of deseabel.
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
6t735w2g3tr8tuzq21t8pfrlofy9dul
164365
164364
2025-06-27T11:58:01Z
Caribiana
8320
164365
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Corsou y Sint Maarten]] - [[welga general di Aruba di 1977]] - [[SVGA]] - [[hefe di estado]] - [[nepotismo]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] - [[KNSM]] - [[Operashon Nueland]]
------------------
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’) ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|relgioso]] òf [[kultura|cultura]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan mas concreto di tumamento di decision moral manera etica deontologico y consecuencialismo. Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un hende mester trata otronan manera e lo ke pa otronan trata su mes.”<ref name = "Flew">{{Cite encyclopedia |title=golden rule|editor =[[Antony Flew]] | encyclopedia=A Dictionary of Philosophy | publisher = [[Pan Books]] in association with [[Macmillan Publishers|The MacMillan Press]] | year = 1979 | location = London | page = 134 | isbn = 978-0333262047|quote=The maxim 'Treat others how you wish to be treated'. Various expressions of this fundamental moral rule are to be found in tenets of most religions and creeds through the ages, testifying to its universal applicability. }}</ref><ref>[[Walter Terence Stace]] argued that the Golden Rule is much more than simply an [[ethical code]]. He posits that it "express[es] the essence of a universal morality." The rationale for this distinction occupies much of his book ''The Concept of Morals'' (1937). {{cite book | last = Stace | first = Walter T. | title = The Concept of Morals | url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305 | publisher = The MacMillan Company; reprinted by Peter Smith Publisher Inc, January 1990 | year= 1937 | location = New York | page = [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.213305/page/n152 136] | isbn = 978-0-8446-2990-2}}</ref>
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = 127–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Moralidad of maneranan ta e division di accionnan of comportacion, denter di un sociedad, den dos tipo di regla di conducta. Di un banda, tin e accionnan cu ta wordo mira como corecto of deseabel, y di otro banda, tin e tabunan: accionnan cu no ta corecto of deseabel.
Ehempel: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
----
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>Bonaire wil vlag, volkslied en wapen. "Amigoe". Curaçao, 12-09-1981, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen. "Amigoe". Curaçao, 10-06-1986, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 26-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaires wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
Riba [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na okashon di selebrashon di [[Dia di Boneiru]], a develá e eskudo di Boneiru ofisialmente den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber di Boneiru, [[George Soliana]], a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano, ku e boneriano mesora rekonosibel den kada símbolo. ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembronan di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Boneiru]]
---
final ta inkorporá e identidat náutiko, históriko i komunitario básiko di Boneiru. Esaki a resultá den e eskudo ku e korona di oro riba e eskudo blou i plata ku e stürwiel di oro, e strea kòrá i e renchi di kompas pretu.
E komishon a traha e diseño final den konsultashon ku ekspertonan heráldiko Hulandes, pa aseptashon oficial segun normanan heráldiko. Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.[6][7] E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plá ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un kompas pretu.
Na 1981, e Partido Demokrátiko Boneriano (PDB) a pidi atenshon pa adopshon di símbolonan identitario manera bandera, himno i eskudo, i e deseo pa esakinan a bolbe aktivo den diskurso públiko.[4] Den 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wordu nombra pa traha un diseño, kual a producí tres proposishon: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku islanan di Antia Hulandes), i un kadushi
== Deskripshon ==
E eskudo ta konsistí di un blou fondo riba kua ta pone tres simbolo:
* Un '''kompas''' ku su punta den direkshon nort, ku ta referí na orientashon i guia.
* Un '''wiel di barku''', simbolo di e importansia marítimo i historia nautiko di Boneiru.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku por wòrdu interpretá komo simbolo di speransa, union òf direkshon.
E eskudo ta kora riba un '''korona''', indikando e status ofisial di e simbolo komo parte di un entidat den Reino Hulandes.
E ta konsistí di un eskudo blou, riba kua ta pone un korona. Riba e eskudo por haña un kompas, wiel di barku i un strea kòrá di seis punta. E decreto real di 20 di september 2010, no. 10.002198 a otorgá e armanan aki na Boneiru komo órgano públiko di Hulanda.
== Eskudo di Boneiru ==
E '''eskudo di Boneiru''' a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di e [[Antias Hulandes]] ainda. E eskudo a sigui sirbi komo símbolo ofisial di e isla despues di e disolushon di e Antias Hulandes den 2010 i e transishon di Boneiru na un [[munisipio spesial]] di [[Reino Hulandes]].<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', Rijksoverheid.nl. Konsultá dia 6 yüni 2025.</ref>
== Deskripshon i diseño ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua ta pone tres simbolo den manera simplifiká pero ku gran signifikado:
* Un '''kompas''', ku su punta principal dirigí na nort, ta representá orientashon, stabilidat i e rumbo sigur ku Boneiru ta sigui. El simbolisa e aspirashon pa progresa i e konekshon ku un mundo mas grandi.
* Un '''wiel di barku''' ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di carga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un '''strea kòrá di seis punta''', ku ta destaká den un fondo neutro. E seis punta por referí na e seis distrito tradishonal di Boneiru, mientras e strea mes ta simbolisá guiansa, luz i speransa. E koló kòrá ta asosia ku energia, korashi i pasion.
E tres simbolo ta wordu uni den un eskudo di forma senkillo, ku riba dje ta pone un '''korona'''. E korona ta indiká ku Boneiru ta un parte dignifiká di Reino Hulandes, ku su propio identidad i simbolo ofisial.
== Historia i diseñadó ==
E eskudo a wordu diseñá den 1986 pa enkapsulá e identidad náutiko, histórico i komunidat-basa di Boneiru. E diseño orijinal a wòrdu proponé pa un grupo di eksperto lokal ku konsultashon di heráldiko Hulandes. A base di esei, e Konseho Insular di Boneiru a adopta ofisialmente e eskudo den un desishon formal. Años despues, e mesun eskudo a wòrdu rekonosé den un konteksto konstitushonal diferente despues di e desintegrashon di Antia Hulandes.
== Status legal ==
Na [[20 di september]] [[2010]], e '''Decreto Real no. 10.002198''' a otorgá e eskudo aktuál na Boneiru, ku a keda rekonosí komo e armanan ofisial di e isla den su status di orgáno públiko di Hulanda.<ref name="rijksoverheid1" />
{{Appendix}}
----------
tin su propio eskudo. E eskudo di Boneiru ta den uso for di 26 di desèmber 1986. Ku Lei di 17 di mei 2010 (Stb. 345), teritorio insular di Boneiru a bira un órgano públiko denter di Reino Hulandes. Riba 20 di yüli konseho ehekutivo di e teritorio insular a pidi pèrmit pa usa e eskudo di e teritorio insular komo eskudo di e munisipio spesial di Boneiru. E escudo aki a wordo estableci pa medio di Decreto Insular di 26 di juni 1986, no. 9 (A.B. 1986, no. 13) i ta wòrdu deskribí aden di e siguiente manera: un eskudo den azur: 1. riba kua un stürwiel di oro; 2. riba kua un eskudo di kurason di plata, un strea di 6 punta di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable; 3. kubri ku un korona di oro di sinku blachi. Den su conseho di 31 di augustus 2010, e Conseho por a bay di acuerdo cu e escudo aki. Sinembargo el a conseha pa mantene e usual blason heraldico y pa laga afo e cantidad di punto (6) di e strea, pasobra esaki ta un strea usual. Pa e mesun motibo, e ocho rayonan di e stuur tampoco ta wordo menciona. Pa medio di Decreto Real di 20 di september 2010, no. 10.002198, a konfirmá e siguiente eskudo pa e órgano públiko nobo di Boneiru: den azur un stürwiel di oro; den un eskudo di kurason di plata un strea di gules, enserá pa un renchi di kompas di sable. E escudo cubri cu un corona di oro di cinco blachi.
------------
'''Shon Arei''' ta un di e figuranan mítiko den e kuentunan tradishonal di \[\[Kompa Nanzi]], e araña sabí ku ta un personaje folklóriko popular na [Curaçao]] i e islanan \[\[ABC (islanan)|ABC]]. Shon Arei ta representá e figura di un shon autoritativo i ta sirbi regularmente komo kontrapunto pa e astusia i sabiduría di Kompa Nanzi.<ref name="maduro">Hilda Maduro, ''Kompa Nanzi: kuentanan folklóriko di Kòrsou'', Fundashon Publikashon, Kòrsou, 1992.</ref>
== Origen i karakter ==
Shon Arei ta basá riba e tipo di plantashiun kolonial ku tabatin na Kòrsou durante e periodo di e \[\[époka kolonial]]. E ta simbolisá poder, autokrasia i struktura rigido di e sistema di klas sosial. Den e kuentunan, Shon Arei ta regularmente e patrón òf doño di trabou di Kompa Nanzi, i su karakter ta pone énfasis riba e kontraste entre autoridat i astusia popular.<ref name="hartog">Johan Hartog, ''Het Nederlandse koloniale verleden'', Zutphen: Walburg Pers, 2002.</ref>
== Papel den e kuentunan ==
Den hopi kuentunan di Kompa Nanzi, Shon Arei ta e figura ku ta pone e desafiunan, ku Nanzi ta logra eskapá òf resolvé pa medio di sabiduría, truko òf engaño. E interakshon entre nan dos ta reflehá lucha di hendenan komun kontra opresión òf sistema rígido, i ta sirbi komo un fuente di enseñansa moral.
== Signifikado kultural ==
Shon Arei, huntu ku \[\[Shi Maria]] i Kompa Nanzi, ta forma parti di un sistema di kuentunan oral ku ta kontribuí na identidad kultural di e islanan ABC. E kuentunan aki, ku nan origen den tradishon Afrikano, a yuda pa preservá historia di pueblo i pasá balornan den generashon.<ref name="sintjago">Lucille Berry-Haseth Sint Jago, ''Nos dushi papiamentu: un inventario di kuentanan y historia di pueblo'', Fundashon pa Planifikashon di Idioma, 2003.</ref><ref name="duin">Liesbeth van der Duin, “Kompa Nanzi: Spider Tales from Curaçao.” Den: ''The Oral Tradition in the Caribbean'', Leiden: KITLV, 2005.</ref>
\== Referensianan ==
{{reflist}}
---
'''Shi Maria''' ta un figura prominente den kuentanan di Kompa Nanzi, parti di e tradishon folklóriko di e islanan ABC. E ta konosí como e esposa di Nanzi i madre di nan nueve yu, regularmente rekonosí den historia “Shi Maria” òf “Ma Coco”. E kuentanan ta reflehá e dinamika famial komún i e uso di astusia den kultura lokal.
== Orígen y Papel ==
E kuentanan di Kompa Nanzi, ku su mujer Shi Maria, tin su orígen na tradishon afro-karibense, basá riba historia Anansi di e Ashanti for di Ghana.<ref>Pinto, Nilda (1952). ''Cuentanan di Nanzi''. Curaçao: De Curaçaosche Drukkerij.</ref><ref>Price, Richard (ed.) (1991). ''The Birth of African-American Culture: An Anthropological Perspective''. Boston: Beacon Press.</ref> Den e versionnan antiano, Nanzi ta un spin sabí i engañoso, ku su mujer ta un partner esencial na e historia. Den un kuenta famos—“Kompa Nanzi i e persona di teer”—Shi Maria usa astusia pa liberá su marido di un trampa mortal, usando un kantiko hungroso pa mobilisá e rey pa perdonamentu.<ref name="Pinto2005">Pinto, Nilda (2005). ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam''. Zita Jesus-Leito (transl.). Aruba: Charuba.</ref>
== Representashon kulturel ==
Shi Maria tabata inkluí den narrashonnan deskubrí pa Nilda Pinto den su buki ''Cuentanan di Nanzi'' (1952), mas tarde publiká tambe na edishon bisesual bilingüe ''Kon Nanzi a nèk Shon Arei / Hoe Nanzi de koning beetnam'' (2005).<ref name="Pinto2005"/> Den esakinan narrashon, dodatk ta presente — por ejemplo pa e historia “Nanzi i Koma Corona” ku a wordo adaptá pa reflehá situashon moderno.<ref>Ministerio di Kultura, Aruba (2020). ''Nanzi i Koma Corona''. Aruba: Departamento di Cultura.</ref>
== Importansia folklóriko ==
Shi Maria ta un simbolo di solidaridat famial i poder femenino den e kuentanan di Kompa Nanzi. Su papel ta evidenshá e valor lokal pa astusia, lealtad i empoderamentu di falta di justisia. E figura di Shi Maria drecha e dialogo intergerashonal i reflehá e kultura di resistensia i esperansa di e komunidat afro-karibense.<ref>Hoetink, H. (1972). ''Caribbean Folklore and Cultural Identity''. The Hague: Martinus Nijhoff.</ref>
== Referensia ==
<references />
[[Kategoria:Folklor di Kòrsou]]
[[Kategoria:Kuenta tradishonal ABC]]
[[Kategoria:Personahenan folklóriko]]
--------
{{Variante|c}}
{{Infobox politico| variante = c
| nomber = Michèle Russel-Capriles
| imagen = Michèle Russel-Capriles.jpg
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[29 di òktober]] [[1968]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual= Gobernador interino di Korsou
| desde = [[1 di yüni]] [[2019]]
| antecesor = [[Nolda Römer-Kenepa]]
| sucesor =
| partido =
| ofishi = polítiko, artista visual
| mama = Diane Henriquez
| tata = Lio Capriles
| casa = Russel
| temporada1 = 1994-1998
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Kòrsou]]
| website =
}}
'''Michèle Russel-Capriles''' (☆ [[29 di òktober]] [[1968]] na [[Kòrsou]]) ta un polítiko, dirigente i artista visual di [[Kòrsou]]. E ta gobernador interino di Kòrsou for di 1 di yüni 2019.
== Bida i karera ==
Russel-Capriles ta un yu muhé di Diane Henriquez i [[Lio Capriles]]<ref>{{Citeer web|url=https://curacao.nu/michele-russel-capriles-voorgedragen-voor-plaatsvervangend-gouverneur/|titel=Michèle Russel-Capriles voorgedragen voor plaatsvervangend gouverneur|werk=Curaçao Nu|datum=15 mei 2019|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref> i nieta di [[May Henriquez]]. Na 1990, el a optené un [[lisensiatura|bachelor]] den relashonnan internashonal na Universidat di Pennsylvania, spesialisá den asuntunan di refugiado, i a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]].
Na 1993, e tabata kofundadó di [[Partido Alternativa Real|Partido Antiá Restrukturá]], ku a boga pa preservashon i restrukturashon di [[Antias Hulandes]]. Di 1994 pa 1998, e tabata miembro di parlamento i a enfoká riba bienestar di hubentut, derechonan di hende muhé i polítika hudisial.<ref name="CM">{{Citeer web|url=https://caribbeanmuseums.com/dutch-speakers-biographies/|titel=Dutch Speakers’ Biographies - Michèle Russel-Capriles|werk=caribbeanmuseums.com|bezochtdatum=23 september 2023}}</ref>
Despues di a bandoná polítika, ela bira enbolbí den arte, kultura, historia i kuido di salú. Ela sirbi den e hunta di direktiva di vários organisashon sin fin di lucro i korporativo, ta presidente di e Museo Históriko Kultural Hudiu i tesorero di Landhuis Bloemhof. Ela organisá hopi eksposishon históriko i di arte den tur dos museo. Pa dies sinku aña e tabata miembro di e direktiva di Antia Hulandes i departamentu di Aruba di e Fondo Kultural, e último shete añanan komo presidente.[2][3]
For di promé di yüni 2019, Michèle Russel-Capriles ta gobernador interino di Kòrsou. E ta susedé Nolda Römer-Kenepa den e posishon aki.[4][5]
Ekshibishonnan individual
Russel-Capriles a partisipá den hopi eksposishon di grupo na kas i den eksterior. Ademas, e tabatin e siguiente eksposishonnan individual.
2016 - Serio?, kolahenan i imágennan di medionan miksto den Landhuis Bloemhof. Durante e exposicion aki ela crea dos obra di arte conhunto hunto cu boluntarionan: Wall of Memory y Standing Tall. Esakinan a keda atras den e hardin di Bloemhof.[6]
2019-2020 - Ban Serio, arte di ensamblahe na Landhuis Bloemhof.[7] E eksposishon a wòrdu ekstendé ku e proyekto Circle of Life den kolaborashon ku e Ronald McDonald House lokal, den kua a krea un obra di arte komun grandi for di desperdisio médiko.
Pu
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Russel-Capriles, Michèle}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| nomber = Lio Capriles
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Lionel Isaac Haim Capriles
| alias = ''Paps''
| fecha nacemento = [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[4 di yanüari]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
| alma mater =
| conoci pa = [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB)
| distincion = [[Krus di Mérito Kòrsou]]
| casa = Judith Capriles
| tata = Isaac Haim (Sha) Capriles
| mama = Hilda Capriles-Pinedo
| yui = Lionel (Chicu) Capriles;<br>Michèle Russel-Capriles
}}
'''Lionel Isaac Haim (Lio) Capriles''' (☆ 30 di ougùstùs [[1933]] – † [[4 di yanüari]] [[2017]] na [[Kòrsou]]), tambe kariñoso konosí komo “Paps”, tabata un bankero i figura markante di [[Kòrsou]]. Pa añanan largu el a liderá komo CEO e institushon finansiero di mas grandi den [[Karibe Hulandes]], [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel’s Bank]] (MCB).<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/15031-paps-capriles-overleden|titel=Paps Capriles overleden|datum= |bezochtdatum=2025-06-22}}</ref>
== Biografia ==
Lionel Capriles a nase den ougùstùs 1933. Su famia, tata, welo i bisawelo, tabata relashoná ku banko MCB ku a wòrdu fundá na 1916.[2]
Na 1954, el a cuminsa su karera na CMB na edat di 21 ana.<ref>Jarige 'Paps' 35 jaar bij Maduro. "Amigoe". Curaçao, 30-08-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642976:mpeg21:p003</ref> El a sirbi komo President-Director di MCB i na edat di 70 a retirá. Despues di su retiro, el a sigui pa sinku aña mas komo presidente di e Konseho di Supervisión.[3] Su yu homber, Lionel “Chicu” Capriles II, a sigui su pasonan i bira CEO di MCB na 2004.[2]
Su sobrenòmber “Paps” a surgi pasobra durante evento públiko e tabata saluda hopi hende ku e palabranan “bon dia Paps”, un manera kordial pa saluda mes ora e no tabata rekorda tur su nòmber.[2]
Bou di su liderato, na 2016 MCB a selebrá su 100 añanan di existensia, ku un rekonosimentu di e Kámara di Komersio.[5]
E tabata kasa ku Judith. Nan tin dos yiu: Lionel “Chicu” Capriles II i Michèle Russel‑Capriles, i seis nietonan.[2][6]
Lionel “Paps” Capriles a fayesé den desèmber 2016 na edat di 83, despues di un enfermedat ku no tabata prolongá.[1][2]
== Inbolbimentu síviko i sosial ==
Capriles tabata un figura importante den komunidat di Kòrsou. El a sirbi komo:
* Presidente di Kámara di Komersio di Kòrsou
* Presidente di Stichting Maatschappij en Politie
* Presidente di Sociaal Vangnet Reda Sosial
* Presidente di e mesa directiva di Sonesta/Rif Resort
* Presidente di e mesa directiva di World Trade Center Kòrsou[2]
* PResidente di Lions Club korsou
* Consul di Hapon?
Den 2009, el a organisá un seminario importante tokante pobresa, pa promové dialogo i akshon den komunidat.[4]
== Legado i bida personal ==
Capriles tabata conoci pa su integridat i su entrega na komunidat di Kòrsou. Su lema preferí tabata: “Behold the turtle; he makes progress only when he sticks his neck out.”—un refleho di su filosofia di bida, ku sin riska no tin progreso.[2][6]
== Distinshon ==
* {{JPN}}: Officer of the Order of the Rising Sun (1982)
* {{VEN}}: Gran Cordón den Orden de Francisco de Miranda (1994)
* {{CUW}}: [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Capriles, Lio}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
-------------
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
-------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
--------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
-----------------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Nepotismo''' ([[latin]]: ‘nepos’, nietu; desendiente; primo) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan altu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon.
nl.wiki:Nepotismo (< latin ‘nepos’, nietu; desendiente; primu) ta den un sentido mas amplio e faboresé, dor di outoridatnan òf kompanianan, di miembronan di famia òf amigunan, dor di nombra nan na posishonnan haltu òf dor di duna nan asignashonnan. Nepotismo tambe por tuma e forma di patronahe. Nepotismo òf kronismo ta un forma di korupshon. Den un sentido mas smal, e ta trata di faboresé parientenan, komo un forma di faboritismo. Un proverbio hulandes ku originalmente ta relashoná ku esaki ta bisa: “E bloed kruipt woer ‘t neet kin goon”, kier men ku nepotismo ta tuma lugá skondí (kruip of kröp) en bes di abiertamente (drechi). Sanger ta wòrdu usá einan komo un término bieu pa parentesko.
Efektonan
Ta probabel ku kasi ningun organisashon ta liber di nepotismo. Ta tipikamente humano pa (kier) duna un bentaha òf nombramentu na un persona di mesun pensamentu, òf por lo ménos un hende ku un konosé. Esaki lo ta apliká mas fuerte si ta nesesario di koperashon a largu plaso. I niun hende lo ke nombra un hende boluntariamente òf otorgá un trabou si e ta odia e otro persona ei.
Sinembargo, nepotismo por bira indeseabel ora e tuma proporshonnan muchu grandi, ku otro palabra: ora un hende laga e laso di famia òf amistat pisa mas pisá ku e rekisitonan di kompetensia di e nombramentu òf asignashon. Esaki ta reflehá ora un hende ta wòrdu nombrá na un puesto òf risibí un nombramentu òf supsidio miéntras ku e no ta kumpli ku e rekisitonan, ta relativamente yòn òf sin eksperensia, òf ora e nombramentu aki ta na kosto di (inkluso) kandidatonan mihó kalifiká. Kualke krítika ta wòrdu ignorá òf ta kondusí na un kontesta fuerte di e organisashon.
Nepotismo por ta un forma di patronahe, kaminda e patron ta yuda e kliente den su karera. E servisio por ta resiproko tambe riba un base informal di ‘quid pro quo’: si bo laba mi lomba, lo mi laba esun di bo. Al fin i al kabo, un bono ta wòrdu kreá a base di kua e benefisiario por spera ku e benefisiario hasi algu a kambio. Por ehèmpel, A, kende su kompania di bion dòler ta un kliente di un firma di kontabilidat, por pone preshon riba e firma ei pa nombra B komo partner. E ora ei A lo spera ku B no ta hasi muchu alboroto tokante firmamentu di kuenta anual, asta si nan por ta dudoso.
Nepotismo eventualmente por kondusí na un redukshon di kalidat, pasobra e personanan nombrá no tin òf no tin sufisiente e kalidatnan rekerí pa e funshon. E efectonan negativo di esaki por wordo absorba te cierto grado door di empleadonan experencia, pero esaki tambe tin su limitenan y ta depende tambe di e boluntad di e personanan ey pa haci trabou pa cual nan no ta haya credito. E ta kondusí tambe na peliger moral, ora e persona sa ku tin un patron ku lo proteh’é di krítika di otronan. Hende sa ku nan por keda sinta di tur manera, loke na su turno por ta un insentivo pa sigui polítikanan mas riesgoso. E por kita tambe e insentivo pa hasi e trabou bon na promé lugá.
Finalmente, nepotismo por kondusí na pèrdida di konfiansa bou di e públiko òf empleadonan di un kompania, loke por kondusí na intrankilidat. Al fin i al kabo, esnan mihó kalifiká no ta mira nan esfuersonan rekompensá, de echo, otronan ta kaba ta mustra nan plumanan. Pa un empresa e por kondusí na un redukshon den e boluntat pa hasi un esfuerso i un èksodo di mihó trahadó i kliente, pa paisnan na un boluntat redusí pa obedesé gobièrnu òf paga belasting, i emigrashon di trahadónan kualifiká en partikular. A largu plaso, nepotismo por destruí un organisashon òf pais.
==Formanan di nepotismo==
En prinsipio, nepotismo por hunga un ròl den kualke bentaha, pero normalmente e ta konserní e siguiente situashonnan:
* Sita
* Suseshonnan
* Premionan di supsidio;
* Fiansa
* Promoshonnan (dentro di kompanianan i organisashonnan)
* Otorgashon di pedido, konseshon, pèrmit i kontrakt;
* Sera wowo pa erornan di un hende, soportá largu den sanshonnan atministrativo i penal;
* Sosten públiko òf sekreto durante elekshon.
Ta difísil pa imaginá nepotismo den posishonnan elekto, pero e por sosodé einan tambe (hopi bia indirektamente). Al fin i al kabo, elekshonnan por wòrdu manipulá dor di, por ehèmpel, indusí kandidatonan kontrali pa retirá, ekspresá públikamente sosten na un kandidato partikular, duna sosten finansiero na e kandidato òf influensiá medionan di komunikashon di manera ku nan ta ekspresá solamente puntonan di bista positivo tokante e kandidato. Den sierto paisnan, fraude di votashon direkto òf intimidashon di votadónan tambe ta posibel.
Nepotismo tambe ta posibel denter di organisashonnan privá. Por ehèmpel, un direktor (senior) por ke otorgá e nombramentu òf kontrato na un miembro di famia òf amigu, òf por wòrdu poné bou di preshon di pafó. E preshon ei hopi bia ta bini di un hende ku un medio di poder i por, por ehèmpel
-------------------------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
{{Databox}}
Un '''estado di derecho''' ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Rechtsstaat (aleman: [ˈʁɛçt͡sˌʃtaːt] ⓘ; lit. “estado di lei”; “estado hurídiko”) ta un doktrina den pensamentu hurídiko continental di Europa, cu a origina den hurisprudencia Aleman. E por wòrdu tradusí na ingles komo “estado di lei”, alternativamente “estado hurídiko”, estado di lei, “estado di hustisia”, òf “estado basá riba hustisia i integridat”. E ta nifica cu tur hende ta someti na ley, specialmente gobiernonan.
Un Rechtsstaat ta un estado konstitushonal den kua e ehersisio di poder gubernamental ta limitá pa lei.[1] E ta estrechamente relashoná ku “konstitushonalismo” ku hopi bia ta mará na e konsepto Anglo-Merikano di estado di derecho, pero ta diferensiá di dje den enfatisá tambe loke ta hustu (p.e., un konsepto di korekto moral basá riba étika, rashonalidat, lei, lei natural, religion, òf igualdat). Pues e ta lo kontrario di Obrigkeitsstaat (aleman: [ˈoːbʁɪçkaɪ̯t͡sʃtaːt] ⓘ) òf Nichtrechtsstaat (un estado basá riba e uso arbitrario di poder),[2] i di Unrechtsstaat (un no-Rechtsstaat ku e kapasidat pa bira unu despues di un periodo di desaroyo históriko).[3]
Den un Rechtsstaat, e poder di estado ta limitá pa asina protehá siudadanonan di e ehersisio arbitrario di outoridat. E siudadanonan ta kompartí libertatnan sivil basá legalmente i por usa e kortenan. Den pensamentu hurídiko kontinental di Europa, e Rechtsstaat ta wòrdu kontrastá ku tantu e estado polisial komo e État légal.[4]
{{Appendix}}
--------------------------------------
'''Polítika''' ta e manera cu e conflictonan di interes di grupo y individuonan ta wordo expresa den un sociedad - generalmente a base di negociacionnan - na e varios nivel administrativo y sosial. Unda e liña di division ta core entre lo politico y lo etico y social ta un pregunta tocante cua tin hopi diferencia di opinion. Mayoria di erudito ta reconoce cu mester tin cierto potencial pa e uso di poder òf violensia pa un asuntu por wòrdu konsiderá polítiko — disidí un konflikto polítiko por lo general ta enserá un kambio di poder di un grupo òf persona pa otro.
Un otro definicion ta cu politica ta inclui e sèt di aktividanan relaciona cu tumamento di desicion di grupo of otro formanan di relacionnan di poder entre individuo, manera e distribucion di recursonan of status social.
Un hende ku ta ocupa un funcion of posicion den [[Polítika|politica]] ta wordo yama un politico.
Politisacion ta komvertí un tema esencial; no-politico den un asunto politico pa asina provoca un discusion politico tocante di dje.
[[Category:Polítika]]
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
3m0uzar93ww5hdlmce7q86ha21es3ty
Vale Croes
0
7861
164316
154140
2025-06-26T20:00:39Z
Caribiana
8320
164316
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Croes]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}{{Infobox musico
| variante = a
| ofishi = cantante, comediante
| casa = Lourdes Correia de Andrade
| aña activo = 1973-2011
}}
'''Rudolfo Valentino “Vale” Croes''' (☆ [[5 di novèmber|5 di november]] [[1951]] - † [[6 di aprel|6 di april]] [[2015]] na [[Aruba]]), tabata un cantante y comediante [[Aruba|Arubiano]].
== Biografia ==
Vale Croes a nace y lanta den bario di [[Pos Chikito]], den un famia cu 12 yiu. Cu shete aña el a cuminsa canta den coro di Misa Sagrado Curazon na [[Savaneta]] bou direccion di Carmen de Kort.
El a gradua como carpinte na scol tecnico Martin Luther Kingschool Aruba na 1966. Despues di gradua, el a traha na entre otro Bosch Plastics, Parsons' Corporation y [[Lago Oil & Transport Company|Refineria Lago]]. Na 1972, a specialisa su mes na [[Hulanda]] den traha cu [[fibreglass]]. Entre aña 1980 y 2011 e tawata empleado di gobierno di Aruba.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Vale_Croes Vale Croes], Theaterencyclopedie.nl. Recupera 6 april 2021</ref>
Vale Croes tabata casa cu Lourdes Correia de Andrade. El a fayece dia 6 di april 2015 na Aruba.
== Carera artistico ==
Croes su carera artistico a cuminsa como cantante hoben den e grupo ranchero, 'Mariachi Perla di Aruba' y despues, entre 1973 y 1980, den e banda 'Sensacion del Caribe'<ref name=":0">{{citeer web|url=https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/balans-arubaans-letterkundig-leven-24/|titel=Balans: Arubaans letterkundig leven (24)|auteur=[[Wim Rutgers]]|werk=Caraïbisch Uitzicht|datum=2016|bezochtdatum=2024-05-01}}</ref>. E tabata popular den gruponan di [[Carnaval]] tambe, pa motibo di su chasconan y bon humor. Croes su lema tabata basa riba palabranan di Ito Tromp (presentado di radio): ''Cana busca alegria, pasobra tristesa ta bin di mes''<ref>[https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-9789990469578 BaluArte: documentacion di nos pilarnan cultural], januari 2020, Departamento di Cultura Aruba</ref>. El a bira 'Prins Coriente' na 1974, huntu ku Robbie Jansen como 'Pancho Lenga', y na 1979 el a keda elegi 'Prins di Prinsnan' di Carnaval.<ref name=":0" />
Su prome show di comedia el a realisá na 1973 na Connie Francis Club, despues di cual a sigui su prome show di comedia na [[Cas di Cultura]] na 1981, esaki sinembargo cu poco exito. Despues di un show na [[Kòrsou|Corsou]], su popularidad a crece. Den e periodo entre 1981 y 1996 ticketnan pa su 15 te 20 show pa aña, tabata bende mane pan cayente, tanto na Aruba, Corsou y [[Boneiru|Boneiro]]<ref name=":0" />.
Na 1994 Vale Croes a organisá un homenahe na e cultura Arubano bou di e titulo ''Homenahe na nos [[kultura|cultura]], [[folklor|folklore]] y costumber''. A sigui un pausa largo te fin di 2006, ora el a haci un come-back presentando e show ''Pita bo auto prome bo yega cas'', un DVD ku broma, cantica y baile di Juan Gabriel. Despues di varios presentacion a sigui su despedida artistico cu e show ''Bahando cu penshon'' na Renaissance Convention Center na september 2011.<ref name=":0" />
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Audiovisual
* [https://www.youtube.com/watch?v=1RGhv8mMxMk&t=7s&ab_channel=Theaterencyclopedie Youtubecanal Theaterencyclopedie - Vale Croes, Bahando cu penshon (2011)]
}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Vale}}
[[Category:Arte na Aruba]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
8pok0gd11knni48p22q95ibnv51tvjp
Escudo di Aruba
0
7908
164256
164184
2025-06-26T13:41:56Z
Caribiana
8320
/* Mira tambe */
164256
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
E '''Escudo di Aruba''' ta e escudo oficial di [[Aruba]]. E escudo a keda estableci pa decreto insular di 15 di november [[1955]] y ta legalmente reconoci como un di e simbolonan nacional Arubano.<ref name="simbolo"/>
== Historia ==
[[Kolegio Ehekutivo|Colegio ehecutivo]] di Aruba ([[hulandes]]: ''bestuurscollege'') ta anuncia den corant di 27 di maart 1953 un concurso pa yega na un escudo pa teritorio insular di Aruba. E Colegio tabata kier mira un expresion di e autonomia di e isla, despues di e decentralisacion politico di [[Antias Hulandes]] conforme e "Eilandenregeling Nederlandse Antillen" (ERNA) na 1954. Di e seis islanan Antiano Aruba tabata esun prome pa uza un escudo. Ni Antias Hulandes mes tabatin escudo.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000045667:mpeg21:a0042 Wapen van Aruba], Algemeen Handelsblad (29 november 1955). Recupera 18 maart 2021</ref> Di e binti concursante ta elegi e diseño di W.J.D. Posthumus, diseñador y experto heraldico di ‘Atelier voor Heraldische Kunsten” di [[Amsterdam]], Hulanda.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:110585761:mpeg21:a0207 Wapen voor Aruba], De Telegraaf (15 juli 1953). Recupera 18 maart 2021</ref> Pa refleha e identidad Arubano mihor gobierno di Aruba a trece dos cambio den e diseño original.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644459:mpeg21:a0198 Het Arubaanse wapen], [[Amigoe]] (15 maart 1991). Recupera 18 maart 2021</ref> Na 1991 a fiha e reglanan di e diseño y uzo di e escudo den ley.<ref>[https://www.overheid.aw/actueel/afkondigingsbladen_46859/item/ab1991no101_54998.html Landsverordening vlag, wapen, en volkslied (AB1991 no. 101)]</ref>
== Descripcion ==
E escudo ta consisti di siete elementonan principal.<ref name="simbolo">[https://web.archive.org/web/20210415180407/https://www.gobierno.aw/informacion-tocante-servicio/cultura-deporte-y-tempo-liber-sub-topics_47819/item/simbolo-nacional_41785.html Simbolo Nacional], Gobierno di Aruba. Recupera 18 maart 2021</ref>
# Riba e escudo ta sinta e leon cora cu ta simbolisa forsa y generosidad. E leon ta simbolisa alabes e laso cu [[Reino Hulandes]].
# E ramanan di laurel parti abou di e escudo t’e simbolo di paz y amistad.
# Un cruz blanco mey-mey di e escudo ta dividi esaki den cuater compartimento. E cruz, desde siglo diesun e simbolo di [[Kristianismo|cristianismo]], ta representa devocion y fe.
# E prome compartimento robes ariba ta mustra e mata di [[aloe vera|aloë]] (''aloë vera'') contra un fondo blauw. E mata di aloë ta simbolisa e industria di aloë, e prome fuente di ingreso di Aruba.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM210304/offline/download.pdf Nos escudo ta un di Aruba su prome simbolonan nacional], Awemainta (4 maart 2021). Recupera 18 maart 2021</ref>
# E di dos compartimento drechi ariba ta ilustra e sero di [[Hooiberg]]. Esaki ta simbolisa e isla cu ta halsa for di lama. E color berde t’e color di e alegria cu ta wordo sinti desde Aruba su autodeterminacion y e liñanan manera ola ta simbolisa e lama.
# E di tres compartimento robes abou ta mustra dunamento di man na color cora contra un fondo color oro. E dunamento di man aki ta simbolisa e lasonan di amistad entre e pueblo Arubano y otro nacion, riba tereno [[Politica di Aruba|politico]], [[Economia di Aruba|economico]] y [[Kultura|cultural]]. E color cora ta nifica nos caracter generoso, nos simplesa y balor di trabou pa reforsa e lasonan aki.
# E di cuater compartimento drechi abou ta mustra un wiel contra un fondo color cora. E wiel ta simbolisa un timon cu ta duna guia na nos industria, cu t’e fuente di bida mas importante di e isla.
== Mira tambe ==
* [[Eskudo di Boneiru|Escudo di Boneiro]]
* [[Eskudo di Kòrsou|Escudo di Corsou]]
{{Template:Navegacion simbolo nacional Aruba}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid=57585535|titulo=Wapen van Aruba)}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
0w4ns4y8xova5cxj9kfkl6ac4xt7tuk
Ced Ride
0
8079
164315
159614
2025-06-26T19:57:39Z
Caribiana
8320
infobox agrega
164315
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox musico| variante = c
| nomber = Cedric Ridderplaat
| alias = Cedride
| fecha nacemento =
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
|mayornan = Lourdes Ridderplaat<br>Pascual Ridderplaat
|casa =
|yui =
| aña activo =
| genero = [[balada]]
| ofishi = kantante, kompositor, pintor
| instrumento =
| bos =
| cantica =
}}
'''Ced Ride''', nòmber artístiko di '''Cedric Ridderplaat''' (☆ [[14 di yüli]] [[1944]] na [[Willemstad]] - † [[14 di yüli]] [[2021]] na [[Otrobanda]]), tabata un [[canta|kantante]], [[Músika|músiko]], kompositor, areglista, poeta, outor i pintor di [[Kòrsou]].<ref>{{en}} [https://web.archive.org/web/20210717162414/https://art.centralbank.cw/our-collection/ced-ride/bio Bio], Art Gallery, Centrale Bank van Curaçao en Sint Maarten. Rekuperá 16 yüli 2021.</ref><ref name="CN">{{nl}}[[Dick Drayer]], [https://curacao.nu/curacaose-zanger-ced-ride-overleden/ Curaçaose zanger Ced Ride overleden], Curacao.nu. Rekuperá 16 yüli 2021.</ref> Ced Ride tabata mas tantu konosí komo intérprete di e [[balada]] [[Kòrsou|kurasoleño]]. E tabata kanta na idioma [[Papiamentu]] i a kosechá fama na e [[islanan ABC]].
== Bida ==
Ced Ride a nasé den e bario di Cartagena, [[Otrobanda]] i tabata e di kuater yu di un famia di 9 yu di Lourdes i Pascual Ridderplaat.<ref>Ced Ride Blogs</ref> Na edat di diesun aña e ta kuminsa kanta den kor di misa bou guia di Richard Simon.<ref name="Ced">{{nl}} [https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645026:mpeg21:a0196 Ced Ride een gedreven musicus], Amigoe, 24 aprel 1993. Rekuperá 16 yüli 2021.</ref> Den dekada sesenta di [[siglo 20|siglo binti]] e tabata kantante di e bandanan Sonora Antilliana i [[Estrellas del Caribe]]. Numbernan mas konosí di Ced Ride tabata entre otro: ''Mi Pais'', ''Doktor'', ''Buchi Fil'', ''Kupido'', ''Mi'n Ke Bo Mas'', ''Mama e flor di mas bunita'' (ku Boy Thodé) i ''Huntu'' (ku George Willems). Na 1973 el a partisipa na e Festival de la Voz y la Cancion na [[Puerto Rico]], unda el a sali ganadó den categoria 'voz' ku e kansion ''Let the music play''.<ref>{{citeer web|titel=Ced-Ride beste zanger op het Festival de la Voz y Canción|werk=[[Amigoe]]|via=Delpher.nl|datum=1973-11-05|bezochtdatum=2024-04-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461544:mpeg21:p003}}</ref> El tabata partisipa komo tumbero den e [[Festival di Tumba di Kòrsou|Festival di Tumba]] i tambe tabata fungi komo maestro di seremonia di e festival na varios okashon durante e añanan setenta.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640437:mpeg21:a0175 Tumba-festival 1971-1981], Amigoe (20 februari 1981). Rekuperá 6 november 2021.</ref> Dia 23 di oktober 2018 Ced Ride a duna un konsierto na okashon di su 60 aniversario komo kantante.<ref>{{en}} [https://curacao-art.com/news/ced-ride-strictly-personal/ Ced Ride, Strictly Personal], Curacao Art, 25 yüni 2019. Rekuperá 27 yüli 2021.</ref>
Ced Ride tabata kompone su mesun piesanan. E piesanan tabatin un elemento personal den tur genero di musika. E tabata perkura pa sigui pusha e idioma Papiamentu den su arte, den su [[músika]]. Su kansion ‘Navidad sin Padre’ (1965), dediká na su tata defuntu i ku a bira un kantika klásiko pa [[Pasco|Pasku]], a dun'e fama. Ku su musika e tabata enrikece kultura door di stimula su pueblo i eduka tur generashon riba historia. Entre otro den e piesa ''Buchi Fil'', basa riba e poesia "Balada di Buchi Fil" van [[Pierre Lauffer]], e ta konta di [[sklabitut]].<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639751:mpeg21:a0121 Riba ala di shinishi], Amigoe, 7 mart 1980. Rekuperá 27 di yüli 2021.</ref>
Den su pinturanan Ced Ride a mustra su predilekshon pa e isla di Kòrsou. For di 28 te ku 30 di yüni 2013 el a partisipá, komo un di e 35 artista, na e rekort pa pinta un pintura di mas ku dos kilometer largu ku a tuma lugá na Willemstad. E parti di Ced Ride tabata relashoná prinsipalmente ku [[Abolishon di sklabitut den Reino Hulandes|abolishon di sklabitut]].<ref>{{en}}[https://curacao-art.com/events/curacao-longest-painting/ The Longest Painting 2013], Curaçao Art. Konsultá 26 di aprel 2024. [https://web.archive.org/web/20210715031829/https://curacao-art.com/events/curacao-longest-painting/ Archivá] 15 di yüli 2021.</ref> For di 12 pa 25 di òktober 2018 un seri di pintura di akril a keda presentá den e eksposishon di ''Estríktamente Personal'' den museo [[Lanthùis Bloemhof]]. Den dje, Ced Ride a purba di graba e konsiensia di e eksistensia humano den universo i e diferente nivelnan di consiensia.
Despues di bira malo i interna pa algun dia den kuido intensivo na [[Curaçao Medical Center]] (CMC), el a fayesé dia di su kumpleaño, [[14 di yüli]] [[2021]], alkansando e edat di 77 aña.
== Honor ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] - Promé ganadó di Premio Tambu di Oro (1969) ku e komposishon "Navidad sin Padre"<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463326:mpeg21:a0120 Voor de eerste maal], Amigoe, 8 yüli 1969. Rekuperá 16 yüli 2021.</ref>
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1959–1986).svg|20px|border]] - Di dos lugar riba e "Festival Voz di Oro Antilliano" (1973) ku e numero ''If we only have love''.
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] - [[Premio Cola Debrot]] (1999)
* [[File:Flag of Cuba.svg|20px|border]] - Premio José María Heredia (2004), e máksimo distinshon kultural di Santiago de Cuba pa su méritonan komo artista, protektor di kultura antiano i idioma papiamentu, i pa su kontakto kultural ku [[Cuba]].<ref>{{Citeer web |url=https://www.academia.edu/16256541/Ced_Ride_m%C3%BAsico_del_Caribe_por_Jos%C3%A9_Millet |titel=LA PASIÓN POR EL CARIBE DE CEDRIDE |achternaam=Millet |voornaam=José |datum=2009-08-26 |bezochtdatum=2023-08-31 |werk=Facsimile van BOLETIN DIGITAL DIARIO DE LA CASA DEL CARIBE # 230 |uitgever=Casa del Caribe |taal=es |formaat=pdf|archiefurl=https://web.archive.org/web/20221113184758/https://www.academia.edu/16256541/Ced_Ride_m%C3%BAsico_del_Caribe_por_Jos%C3%A9_Millet|archiefdatum=2022-11-13}}</ref>
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] - [[Tapushi Literario|Tapushi di Oro]] (2004), otorgá durante e final di e competensia [[Arte di Palabra]]
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] – [[Krus di Mérito Kòrsou]] (2021)<ref>{{nl}}[https://knipselkrant-curacao.com/media/paradise-fm/paradisefm-ced-ride-77-overleden/ ParadiseFM {{!}} Ced Ride (77) overleden], Knipselkrant, 14 yüli 2021. Rekuperá 16 yüli 2021.</ref>
== Diskografia ==
=== LP's ===
* ''Den Dje - Right In It'' (1978)
* ''Traces'' (1983)
* ''Ava & Gabriel'' (1990)
* ''Ta Yu Kòrsou mi ta'' (1998)
* ''Maestro Amor'' (2008)
* ''Biña Mas Bieu Mas Bon''
=== CD's ===
* ''Poeta Kanta''
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59517017|titulo=Ced Ride}}
{{References}}
;Link eksterno
* [https://www.discogs.com/artist/2063749-Ced-Ride Ced Ride], Discogs.com
* [https://www.muziekweb.nl/Muziekweb/Cat/SingleSearch/Search?q=ced+ride&catalogue= Ced Ride], Muziekweb.nl
* [https://www.youtube.com/watch?v=NrNIMu3uzHg&t=147s&ab_channel=aworsino Butchi Fil - Ced Ride (Pierre A. Lauffer (1920-1981) riba Youtube], 2010
}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Pseudónimo]]
[[Category:Ganador premio Cola Debrot]]
[[Category:Kondekorado Krus di Mérito Kòrsou]]
9fzbwdgea0yeic6xmxhc7tyzvatnkar
Boy Dap
0
8221
164317
159608
2025-06-26T20:12:10Z
Caribiana
8320
infobox agrega
164317
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox musico| variante = a
| nomber completo = Anselmus Theodoor Dap
| alias = Tata di Tumba
| fecha nacemento = [[25 di òktober]] [[1933]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2 di novèmber]] [[2021]]
| luga fayecimento = {{CUW}}
|mayornan =
|casa =
|yui =
| aña activo =
| genero = [[tumba]]
| ofishi = kantante, kompositor, músiko, tumbero
| instrumento = bos
| bos =
| cantica = Bashé (1971)
| lenga materno = Papiamentu
}}
'''Anselmus Theodoor (Boy) Dap''' (☆ [[25 di òktober]] [[1933]] na [[Otrobanda]] - † [[2 di novèmber]] [[2021]] na Kòrsou) tabata un músiko, kantante i kompositor [[Kòrsou|kurasoleño]]. E tabata konosí komo ''Tata di Tumba'', un título di honor pa logra gana e [[Festival di Tumba di Kòrsou]] na no mas ku dies okashon.<ref>[[Dick Drayer]], [https://curacao.nu/boy-dap-vader-van-de-tumba-overleden/ ''Boy Dap vader van de tumba overleden''], Curacao.nu (2 november 2021). Rekuperá 3 november 2021.</ref> El a bai den historia komo un artista legendario ku a popularisá e ritmo di [[tumba]].
== Bida ==
Boy Dap a nase i lanta na [[Otrobanda]] den un famia musikal. Su mama Carmen Rosalina tabata [[Canta|kanta]] i toka [[tambú]] i su tata Johannes Dap, nasé na [[Sürnam]], tabata un konosido músiko ku tabata toka saksofon, drùms, klarinèt, piano i flùit. E tabata praktiká na kas ku su grupo musikal, Bright Star Band. Na e edat di shete aña Boy ta kuminsá kanta den koro di [[Katedral di Pietermaai|misa di Pietermaai]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640531:mpeg21:a0156 Boy Dap: "Tata di Tumba di Karnaval"], Amigoe (9 februari 1983).</ref> Na 1949 e ta debutá na Hòfi Marchena kantando e bolero, ''It wouldn’t happen again'' na [[spaño]] ku e konhunto ‘Estrellas Curazao’.<ref name="Ñapa">Witteveen, Ieteke, ''De Taal van de tumba. Zingen over de eigen cultuur.'' Amigoe (20 febrüari 1998).</ref> Poko despues e ta saka un kansion na [[papiamentu]] ku ritmo di [[merengue]], titulá ''Teine tur Coloresh'' of mihó konosí komo ''Palufriu'', den kual e ta kanta di un bendedó di palufriu [[Portugal|portugues]]. Na final di dékada sinkuenta di [[siglo 20|siglo binti]] Boy Dap i e konhunto [[Estrellas del Caribe]] ta hasi furor ku e [[tumba]] ''Sota di bulpees''.<ref name="Ñapa"/> Ku e kansion akí e ta reintrodusí e pregon den tumba, esta e diálogo entre e kantor i e koro, manera sa ta komun na [[Afrika]] i den [[tambú]]. Despues di [[Trinta di Mei]] e ta lansa e tumba ''Huma'' ku un letra yen di sátira i humor. E susesonan akí tambe ta duna empuhe na buska e identidat krioyo den músika. Komo miembro di Asosiashon di Músiko Dap a boga ku éksito pa tumba bira e ritmo nashonal di [[Carnaval|Karnaval]].<ref name="Ñapa"/>
Dap tabata un intérprete di práktikamente tur género di músika, ounke e tabata mas konosí komo tumbero. Su promé hit grandi tabata e tumba "E Djaka" ku a graba huntu ku e konhunto Lluvia Musikal.<ref>[https://bnkcuracao.com/audio/back-in-time-with-boy-dap/ Back in time with Boy Dap], Bnkcuracao.com.</ref> Na [[Festival di Tumba di Kòrsou]] e ta partisipá 22 biaha. E ta sali ganadó di e promé festival na 1971 ku e komposishon ''Bashé''. Aki ta kuminsá su trayektoria di éksito den e festival di tumba logrando koroná "Rei di Tumba" nuebe biaha mas. Su tumbanan ganadó ta: ''Dal'e Kos'' (1973), ''Mandé'' (1974), ''Sigi Awor'' (1979), ''Tur hende kompañé'' (1981); ''Un biaha mas'' (1983), ''Despensa e ta bini'' (1985), ''Waya pasa bai'' (1989), ''Bolt'e blachi'' (1992) i ''Klab'é'' (1997). Na aña 1988, 1990 i 1995 e ta titulá promé finalista. Den su promé komposishonnan di tumba ainda tabatin influensia musikal di [[calypso|kalipso]], un ritmo karibense masha popular den e époka promé ku tumba. Na e [[islanan ABC]] su tumbanan na papiamentu ta bira masha popular i konosí. Na 1989, den e promé festival di tumba di [[Islanan ABC]] na Aruba, e ta keda elegí e promé "Rei di Tumba di Antias i Aruba" ku su tumba ''Waya pasa bai''.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642541:mpeg21:a0092 Een uitgelaten Mansur Ballpark], Amigoe (25 yanüari 1989). Rekuperá 7 november 2021.</ref>
Anselmus (Boy) Dap a fayesé na edat di 88 aña. Dia 14 di novèmber el a wòrdu derá na santana di Bethania na [[Brievengat]]. Un akto ku tabata presidí pa un programa konmemorativo ku rekorido di e ruta di Karnaval.<ref>[[Dick Drayer]], [https://curacao.nu/boy-dap-wordt-zondag-14-november-muzikaal-herdacht-langs-de-carnavalsroute-en-op-het-brionplein/ ''Boy Dap wordt zondag 14 november muzikaal herdacht langs de carnavalsroute en op het Brionplein''], Curacao.nu (9 november 2021). Rekuperá 11 november 2021.</ref>
Na Bonam, bario kaminda diferente kaya a haña nòmber di artista lokal, el a wòrdu honrá ku ''Kaya Anselmo T. (Boy) Dap''.
== Diskografia ==
=== Album ===
* ''Ban Karnaval ku Boy Dap'' (1981)
* ''E Barbaronan di Ritmo'' (1983)
* ''Ayera y Awe'' (1986)
* ''Gibi y Explosivos'' (1991)
* ''Waya Waya''
* ''Hopi Swerte''
* ''Boy Dap y su Explosion Latina'' (I)
* ''En Vivo kajente kajente den Karnaval 82''
* ''Boy Dap y su Explosion Latina'' (II)
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [https://www.youtube.com/watch?v=EAuY-L7XmCA&ab_channel=JaviAtekos Boy Dap - Bashé], Youtube.com Yavi Ate kos (2012)
* [https://www.discogs.com/artist/1476071-Boy-Dap?page=1 Boy Dap], Discogs
* [https://www.facebook.com/festivalditumba/ Festival di Tumba - Facebook]
* [https://www.instagram.com/festivalditumba/ Festival di Tumba - Instagram]
}}
{{DEFAULTSORT:Dap, Boy}}
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Kantante]]
ooyrmywc1rliydmlf8j0z0epjcw2ozj
26 di yüni
0
8586
164253
138876
2025-06-26T13:34:38Z
Caribiana
8320
wikilink
164253
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Balki calendario mensual sin siman|6}}
'''26 di yüni''' ta e di 177 [[dia]] di aña (178 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 188 dia pa e aña terminá.
[[File:Bonaire wapen.svg|thumb|100px|Eskudo di Boneiru]]
== A sosodé ==
* [[1986]] - [[Konseho Insular]] di [[Boneiru]] a aprobá unánimamente e [[eskudo di Boneiru|eskudo ofisial]] di e isla.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641797:mpeg21:a0127 Onthulling Bonaire wapen], Amigoe (1 di sèptèmber 1986)</ref>
== A nase ==
* [[2005]] - [[Prinsesa Alexia]]
== A fayesé ==
* [[2017]] - [[Iyo Pimentel]] (84), tenista internashonalista [[Kòrsou|kurasoleño]]-[[Venezuela|venezolano]].
== A selebrá/konmemorá ==
* {{MDG}} - Dia di Independensia
* Dia Internashonal di Droga i Trafikashon Ilisito
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüni]]
sjnb4wni0rwktzwe46xl12r60ot1ofu
Usuario:Caribiana/Sandbox/Politico - Aruba
2
8964
164302
161919
2025-06-26T18:21:15Z
Caribiana
8320
164302
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
*Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek
*Nieuw: [[Virgilio Kock]] - [[Rene Herde]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Virgilio Kock
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]
| titulo = ing.
| ofishi = ingeniero, arkitecto
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Virgilio Kock''' (☆ 1939 - † [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]) tabata un arkitekto renombrá y polítiko Arubiano.
== Biografia ==
* tata di [[Monica Kock]].
Durante su carrera, el a pone su 'stempel' riba varios proyekto importante na Aruba, incluyendo e Kapel Emanuel na San Nicolas, Aeropuerto di Aruba y nos Hospital nobo di Aruba. ([NoticiaCla][1])
Na aña 1967, el a bira miembro di Eilandsraad di Aruba pa e Partido Patriotico Arubano (PPA). Na 1970, el a asumi e posicion di Diputado di Teritorio Insular di Aruba encarga cu e.o. D.O.W., cual posicion el a occupa te na aña 1975. Na 1975, el a bira miembro di Staten di Antiyas Neerlandes, y durante e periodo di 1977 pa 1979, el tabata tambe Lijsttrekker y Presidente di PPA. ([NoticiaCla][1], [arenapoliti.co][2], [arenapoliti.co][3])
El a ocupa tambe e posicion di director di D.O.W./Obras Publico pa varios aña y tabata Comissario di Banco Central di Antiyas Neerlandes y presidente di Volkskredietbank. ([arenapoliti.co][2])
Virgilio Kock a fayece dia 8 di maart 2016 na edad di ... ([arenapoliti.co][2])
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Kock, Virgilio}}
[[:Kategoria:Politico di Aruba]]
[[:Kategoria:Hende]]
[1]: https://www.noticiacla.com/news/5284?utm_source=chatgpt.com "Nisbet: PPA di luto cu fayecimento ex-presidente Virgilio Kock!\""
[2]: https://arenapoliti.co/arena-resp/historia-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
[3]: https://arenapoliti.co/arena-resp/estadistica-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Rene Herdé
| nomber completo = Gervais Rene Herdé
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo = drs.
| casa = Lucy Peterson
| temporada1 = 2009 - 2017
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Gervais Rene (Baba) Herde''' (☆ [[16 di sèptèmber|16 di september]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. Desde ... di mei 2025 e ta Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. Entre 2013 y 2017 e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] i lider di fraccion pa AVP.
== Bida y carera ==
For di edad hoben Rene Herde tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupialen. E tabata canta y toca baho y como aspirant senior a keda eligi den directiva di Trupialen na 1965.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1965-09-27/page/n3/mode/1up?q=rene+herde+trupial Miembronan nobo di directiva pa Trupialen], Diario Arubano (27 di september 1965) </ref> E tabata alumno di [[Colegio Arubano]] y a continua su estudionan superior na Hulanda, specialisando den enseñansa.
Herde a cuminsa su trayectorio profesional den servicio di gobierno, entre otro na departamento di Enseñansa y como director di Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE).<ref>{{citeer web|titel=Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-27|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007}}</ref> Mas despues el a dirigi e proyecto SHA.
Despues di a afilia na partido AVP el a debuta como candidato riba lista na aña 2005 y a ricibi 139 voto. Den eleccion 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual, despues retirando como politico activo. E tabata miembro di [[parlamento di Aruba]] di 2009 pa 2017, durante cual termino el a fungi tambe lider di fraccion, vicepresidente di parlamento y presidente di e comision di parlamento pa Asuntonan di Reino y Relacionnan Exterior.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Herde tabata activo tambe den varios funcion clave den seno di partido AVP, entre otro e tabata vocero di gabinete Henny Eman<ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>, presidente di FESCA y miembro di directiva di Fundacion Mito Croes. Na maart 2025, [[gabinete AVP-FUTURO]] a anunsia cu Herdé a wordo postula como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
Rene Herde ta casa cu hurista Lucy Peterson.
{{Appendix}}
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Rene Herde ta ex-alumno di [[Colegio Arubano]]. Desde 1958 e tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupial. E tabata canta y toca baho. El a continua su estudio na Hulanda - wat, waar, wanneer ??
Desde cu el a drenta politica el a ocupa varios funcion clave, entre otro e tabata vocero di Gabinete Henny Eman1 of 2?
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
* 1984: werkzaam bij departement onderwijszaken
* De van start gegane reorganisatie van het administratieve overheids apparaat is om het vertrouwen van het volk in dit apparaat — dat de laatste jaren verloren is gegaan — te Zo verklaarde gisteren minister president mr Henny Eman. De reorganisatie wordt uitgevoerd door het nieuwe Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE), dat onder leiding staat van drs Rene Herde. De premier uitte de vreugde van de regering dat drs Herde—die door een speciale commissie uit 12 sollicitanten voor deze functie aanbevolen werd — de uitdaging aanvaardde dit zware en moeilijke werk te doen.<ref>Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid. "Amigoe". Curaçao, 27-01-1988, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007</ref>
* vocero di gobierno durante gabinete [[Henny Eman]] I y II: Zoals het eerste kabinet- Eman heeft ook deze ministersploeg twee persoonlijke woordvoerders' of'een perschef en assistent', die politiek dichter tegen de regering staan: René Herdé <ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>
* 1991: miembro di directiva di FESCA
* Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico.<ref>[https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com. Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di pueblo], 24ora.com (?)</ref>
* 2006 - director di SHA
* statenlid en fractieleider 2009–2017: Rene Herde
* 2014/2016 - lider di fraccion di AVP
* Rene Herde blijft aan als vice-voorzitter van de Staten en voorzitter van de Staten Commissie voor Koninkrijks Aangelegenheden en Buitenlandse Betrekkingen. Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter.
Si acaso acepta e candidatura di Rene Herde pa e funcion, e tambe ta un politico retira. E tabata riba lista di AVP na aña 2005 y a haya 139 voto. Den eleccion na aña 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion na aña 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual.
Rene Herde ta casa cu Lucy Peterson y hunto nan tin ... yiu.
{{Appendix}}
**Drs. Gervais Rene “Baba” Herde** (naci ca. 1951) ta un politico Arubiano, ex Parlamentario y nombra Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. E ta miembro di **Partido di Pueblo Arubano (AVP)** y tin un trayectoria largo den administracion publico y politica na Aruba.
### 🧑🎓 Edukashon & Karera Tempran
Herde a gradua cu un PhD y tin un background den enseñansa. El a ocupa diferente funcion den seno di gobierno di Aruba, entre otro como vocero di gabinete di ex Prome Minister Henny Eman. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Karera polítiko
Como miembro di AVP, Herde a fungi como miembro di parlamento na Staten di Aruba, unda tambe e tabata lider di partido. E tabata konosí pa su envolvimentu den partido i a keda aktivo asta den su retiro, partisipando den aktividatnan di partido i reunionnan interno.
### 🇳🇱 Minister Plenipotensiario
Na maart 2025, Herde a wordo postula pa AVP como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda, remplasando Desiree Croes. Su nombramentu tabata suheto na aprobashon di partner di koalishon FUTURO i finalisashon di e prosedura di screening. Dia 15 di aprel 2025, a informá ku Herde a pasa tur screening positivamente. ([Ainda FUTURO no a disidí si Rene “Baba” Herde lo ta e kandidato pa bira ...](https://24ora.com/ainda-futuro-no-a-dicidi-si-rene-baba-herde-lo-ta-e-candidato-pa-bira-minister-na-hulanda/?utm_source=tcom), [tm_source=ttcom), Rene signade. a pasa su screening positivamente](https://www.eanews.com/contrario-na-de-meza-rene-herde-si-a-pasa-su-screening-positivamente/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Envolvimento den AVP
Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico. E ta enfatisa e importancia di AVP como un partido inclusivo cu ta ofrece espacio pa opinion y antecedentenan diverso. ([Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di ...](https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com))
[[:Category:Politico di Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
’’’Pedro Bislip’’’ (☆[[Aruba]], [[1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[]] [[]]) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo gezaghebber di Aruba.
Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP.
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid.
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Lili Beke-Martinez
| nomber completo =
| fecha nacemento = 1969
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]]
| titulo = mr.
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.
Curaçao Chronicle
Karrera Médiko
Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.
Karrera Polítiko
Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.
Bida Personal
Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Marlon Sneek
| nomber completo = Alfred Marlon Sneek
| fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]]
| desde = 27 di maart 2025
| antecesor = [[Gerlien Croes]]
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo =
| temporada1 = 2025 - presente
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 2013 - 2021
| funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| website =
}}
'''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion.
== Bida ==
Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente.
El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto
E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa.
Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]].
entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña.
Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento.
Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento.
Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento.
2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref>
2021: nr. 10 cu 336 voto
Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.
Bon Dia Aruba
Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis.
Bon Dia Aruba
+1
Bon Dia Aruba
+1
Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano.
ArenaPoliti
Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.
* Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref>
Member of parliament at Land Aruba
Parlementslid at Parliament of Aruba
Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba
Studied Electrical engineering at UNA Curacao
Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A
From Oranjestad, Aruba
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}}
[[:Category:Politico di Aruba]]
[[:Category:Hende]]
24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - 234 voto
Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa.
Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento.
-----
Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura
Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte
Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor
Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers.
Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario
Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto.
Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP)
Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario.
Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1937]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| ofishi =
| temporada1 =
| funcion1 =
| website =
}}
'''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]].
== Biografia ==
Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN).
historiadiaruba.aw
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite.
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987.
diario.aw
Wikipedia
Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him.
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.
Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.
Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.
While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.
{{Appendix}}
--------------------
'''Adriaan Franciscus Dussenbroek'''
Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref>
Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965?
• Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd)
• Was werkzaam als arts van het Savanetakamp
• Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA?
• Zijn partij UNA behaalde 3 zetels
• Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven.
• In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep:
Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz
---------------------
== resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 ==
Ayera mainta durante un se- sion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parla- mentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Elec- toral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e can- didatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba.
Durante e sesion publico Con- seho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido..
Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi.
Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto.
Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto.
Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido
Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels.
Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels.
E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento.
Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento.
Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento.
Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento.
Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento.
Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien-
to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee
Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento.
Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref>
----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = FUTURO
| abr = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]]
| funda = 2024
| fundado = [[Gerlien Croes]]
| activo = {{ABW}}
| nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]]
| asiento1 = 3
| asiento total1 = 21
| eleccion1 = 6 di december 2024
| sede =
| color = {{legend|#FF00FF|biña cla}}
| posicion =
| ideologia =
}}
'''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba.
== Historia ==
Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido.
Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Polítika na Aruba]]
Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref>
Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva.
FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero.
Mision
Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad.
Vision
Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano.
E lista pa eleccion 2024
E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di;
Gerlien Croes, hurista y politico activo
Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo
Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social
Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado
Muzaninn Wever, hurista legislativo
Gregory Ras, ingeniero y empresario
Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur
Rondell Heyliger, entrepreneur
Della Lopez, docente y sindicalista
Omar Quandus, inspector di welder industrial
{{Appendix}}
Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
'''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA.
Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal.
Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad.
Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP.
-----------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
}}
Partidonan nobo na Aruba:
* 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo)
* 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes
E lista di FUTURO ta como lo siguiente:
1. Gerlien Croes
2. Geoffrey Wever
3. Gino Goeloe
4. Rudlyn Lindor
5. Munzanin Wever
6. Gregory Ras
7. Jeremy Erasmus
8. Rondel Heyliger
9. Della Lopez
10. Omar Quandus
* 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma
* 2023 - Otmar Oduber - PAIS
* 2023 - Figaroa -
Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di:
1. Ursell Arends.
2. Raymicheline “Misha” Raymond.
3. Randall Leong.
4. Raymond Kamperveen.
5. Carlos Guiamo.
6. Twyma van der Biezen.
7. Aron Verschuur.
8. Luigi Rasmijn.
9. Marisabelle Croes-Arends.
10. Anouk Balentina.
11. Kinsasha van der Bliek. ??
Lista di PPA
1. Otmar Oduber
2. Eduard Pieterzs
3. Lissette Winklaar-Franken
4. Rudy Richardson
5. Rigoberto Sint Jago
6. Marc Lindero Fowler
7. Ainsley Leonard Kelly
8. Gabriela Gonzales O. Calderon
9. Ilidio Dumfries
10. Arthur Paneflek
11. Charles Bennett
12. Edgard Suñe Leon
13. Kevin Ka Ghie Yee
14. Shanwar Briezen
15. Wilson Tavarez Portez
16. Jacqueline Woodley
E lista ta consisti pa:
1. Marisol Tromp;
2. Aquannette Gunn;
3. Gilmar Werleman;
4. Armand Kelly;
5. dokter Michel Mungra;
6. Jamal Khan
6. Arthur La Moria.
E lista di MEP ta como lo siguiente:
1. Evelyn Wever-Croes
2. Dangui Oduber
3. Xiomara Maduro
4. Endy Croes
5. Rocco Tjon
6. Hendrik Tevreden
7. Edgard Vrolijk
8. Shailiny Tromp-Lee
9. Setty Christiaans-Yarzagaray
10. Alvin Molina
11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw
12. Rodymar Geerman
13. Marco Berlis
14. Aldrin Lampe
15. Natalie Geerman
16. Ricky Hoek
17. Shannon Henriquez
18. Erwin (Wino) Lopez
19. Erich Genser
20. Michella Steenvoorde-Lacle
21. Nathaly Arends
22. Shirley Rafini
23. Stephany Croes
24. Jaime Winterdaal
25. Nolan Thomas
26. Chito Geerman
27. Jeffrey Schuilenburg
28. Rene Kock
29. Marceylaine Paskel
E lista ta como lo siguiente:
1. Wendrick Cicilia
2. Mike de Meza
3. Arthur Dowers
4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger
5. Mervin Wyatt-Ras
6. Jennifer Arends–Reyes
7. Clifford Heyliger
8. Sonaly Acosta --> nieuw
9. Carlos Bermudez
10. Marlon Sneek
11. Otani Thomasia
12. John Hart
13. Dennerick Kelly
14. Jamila de Mey
15. Junior Croes
16. Chris James
17. Conny Connor
18. Maria vd biezen
19. Gillian Lopez
20. Diana Bikker
21. Clyde Burke
22. Jennifer Franken
23. Madeleine Kelly
24. Adeline Oliviera
25. Astrid Vries
26. Ferdinand Franca
27. Norman Roos
28. Zuleika Wever
29. Mike Eman
--------------
== MIA ==
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Movemento Indigena Arubano
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = Hellen Croes
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref>
Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa.
Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS.
{{Appendix}}
-------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Lucha pa Reforma
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]]
| presidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2023
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo = desde 2023
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion = centro-derecha
| ideologia = cristian-democrata
| meta =
| lema =
| color =
| abr = LPR
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
'''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba
Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref>
Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho.
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Richard Arends
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website =
}}
'''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP.
== Bida y carera ==
Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber.
El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.??
Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo.
Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu.
NOTES
Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan
[[Category:Polítiko Arubano]] [
[[Category:Minister Arubano]]
Importante save komo Richard Arends (polítiko)
Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal.
Arends a studia lei?? i ??
2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes
Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba”
Arends, hefe di bureau Mike de Meza
El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo
e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha.
Presidente Compania Arubano di Petroleo
Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1]
Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021
A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016?
2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??)
Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo
KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Nilo Swaen
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte
| temporada4 = 2013-2017
| funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada5 = 2017-2021
| funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor
| temporada6 =
| funcion6 =
| firma =
| website =
}}
'''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20..
Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref>
Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}}
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Minister di Aruba]]
[[Category:Hende]]
--------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Dominico Tromp
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]]
| luga fayecimento = [[Malmok]]
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA)
| religion =
| titulo =
| ofichi = docente, politico
| temporada1 =
| funcion1 = miembro
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA.
== Biografia ==
Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref>
Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa.
El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School.
=== Teatro ===
Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
=== Politica ===
Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]].
Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref>
Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977.
Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/>
* 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER
* hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref>
* 1964/65? - gedeputeerde
* na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente??
* 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref>
* lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977
* lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref>
* opnieuw ER lid vanad 1975
=== Otro ===
Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka.
E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/>
{{Appendix}}
Mascaruba:
Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur.
Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural.
Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.:
‘Veneno Sabroso’ na 1961;
‘E anochi di 16 di januari’ na 1962;
‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963;
‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963;
‘Suerte di Pushi Preto na 1964;
‘Vengansa di un Chines na 1965;
Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’.
Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’.
Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi.
{{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>.
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen.
De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp.
Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref>
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Apolonio Werleman
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]?
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
| website =
}}
'''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano.
Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref>
Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba.
------------------
'''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]].
== Biografia ==
Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II".
Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref>
Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher.
{{Stub}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Booi, John}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
--------
''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano.
Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref>
Di hoben el a interesa den politica
E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion.
A funda PDP
Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico.
E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta.
-----------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004.
For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]].
== Resultado electoral ==
=== Parlamento di Antias Hulandes ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento <br/> pa Aruba
!+/-
!Posición
!Gobierno
|-
|1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º ||
|-
|1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º ||
|-
|1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º ||
|-
|1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º ||
|-
|1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|}
=== Conseho Insular di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1951
|4.510
|35,32
| 8/21
|
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1955
|2.533
|17,57
|3/21
|{{decrease}}5
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1959
|4.899
|28,31
|6/21
|{{increase}}3
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1963
|5.668
|29,32
|6/21
|{{steady}}
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|}
=== Parlamento di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1985 ||11.480
|31,33
|7/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1989 ||12.668
|35,16
|8/21
|{{increase}}1
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1993 ||15.621
|39,18
|9/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1994 ||17.963
|45,40
|10/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|1997 ||19.476
|43,53
|10/21
|{{steady}}
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|2001
|12.749
|26,58
|6/21
|{{decrease}}4
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2005 ||16.725 ||32,59
|8/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2009 ||26.476
|48,03
|12/21
|{{increase}}4
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2013 ||33.103
|57,28
|13/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2017 ||23.376
|39,86
|9/21
|{{decrease}}4
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2021 ||18.335
|31,26
|7/21
|{{decrease}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|}
{{Appendix}}
----------------------------
== Caso Avestruz ==
E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref>
----------
'''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA ..............
Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe.
* onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen
* zoon van Inovia Alders-Croes
* 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen
* 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref>
* 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba.
* 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA
* 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro)
* 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana)
{{Appendix}}
Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref>
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di ..............
== Biografia ==
Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref>
Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref>
* fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP
* miembro di Conseho Insular
* miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]]
* miembro di [[Parlamento di Aruba]]
* prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion
* diputado di Aruba
* minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo
* [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]]
* minister di Trafico y Comunicacion di Antias
* minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]]
* na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref>
* na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda.
* na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw.
Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle.
'''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus.
== Loopbaan ==
Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB).
Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing.
In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba.
Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
--------------
== Ady Thijsen==
{{Infobox person
| name = Ady Thijsen
| image =
| caption =
| term = 2022-2025
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor = Eddy Paris
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021.
is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021.
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid.
== Bida ==
Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref>
=== MEP ===
El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP.
* 2005 - nr.10 - 818 stemmen
* 2009 - nr. 7 - 414 stemmen
* 2013 - nr. 5 - 475 stemmen
* 2017 - nr.13 - 511 stemmen
* 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt)
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu.
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
* Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
* Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
* Delegatieleider bij IPKO
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
----
== Paul Croes ==
uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref>
{{Appendix}}
----------------------
Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter.
Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
-------
Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.”
---------------
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref>
Personalia:
Fecha di nacimento: 8 november 1958
Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto
Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino
Estudio y experiencia
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA.
Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda.
Motivacion
mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan.
Logronan
Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda.
---
RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref>
De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats.
Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar.
Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen.
-------------------------
== Eddy Briesen==
{{Infobox person
| name = Eddy Briesen
| image =
| caption =
| term =
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation =
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-briesen/</ref>
{{Appendix}}
-------------
* [[Evelyn Wever-Croes]]
* [[Marisol Lopez Tromp]]
==NOTES==
E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel.
E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora.
Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla.
Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras!
E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial!
Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante.
Eleccion 2001 – 1493 voto
Eleccion 2005 – 1403 voto
Eleccion 2009 – 2072 voto
Eleccion 2013 – 3932 voto
Eleccion 2017 – 2785 voto
Eleccion 2021 – 1614 voto
Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram.
E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber.
Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021.
E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto!
Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe.
Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce!
--------
E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida!
Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki.
E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico.
E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas.
E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras.
E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico.
Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon.
Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%!
TOCANTE PARTIDO MEP
Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento.
----------
Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion.
Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay.
Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto.
Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo.
E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas!
TOCANTE PARTIDO AVP
J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel.
{{Appendix}}
Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente:
Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP,
Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba.
CANTIDAD DI VOTO 2017
Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 :
RAIZ – Ursell Arends 1493
MEP Evelyn 3503
MEP Xiomara 2696
MEP Dangui 2399
POR Marisol 497
RED Ricardo Croes 3359
------
2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes.
-------
{{Variante|c}}
{{Infobox person
| name = Daniel Leo
| image =
| caption =
| term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = polítiko
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber.
== Bida ==
Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y
Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular.
Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].
* co-fundador di MEP
* miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975
* diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985
* miembro di Parlamento di Antiyas 19??
* Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989
* su susesor tabata Eddy Briesen.
{{Appendix}}
‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un
dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos.
E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños.
Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel
a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura.
Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Alvin Molina
| image =
| caption =
| term = miembro di Parlamento di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = político
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?.
== Bida ==
Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref>
NOTES
Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref>
Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug.
E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo.
E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia.
{{Appendix}}
----------
{{Infobox person
| name = Jennifer Arends-Reyes
| image =
| caption =
| term = 2013-presente
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| successor =
| birth_date = {{date and age|1983|04|21}}
| occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]]
| party = Partido Arubano di Pueblo (AVP)
}}
'''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]].
Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano.
Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref>
Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
--------
Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??.
Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel.
stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen.
Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme.
Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa
pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes.
Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente
di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di
su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref>
Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref>
For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa.
E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte.
Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013.
Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe.
Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante.
----------------
E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno.
== Partidonan ==
=== Ku representashon den Parlamento ===
Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano.
===Representa===
{| class="sortable wikitable"
!rowspan=2 align="center"|Logo
!rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]]
!rowspan=2 align="left"|Abreviashon
!rowspan=2 align="center"|Funda
!rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit
!rowspan=2|[[Lider di partido]]
!rowspan=2|[[Asientonan]]
|-
|[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Partido di Pueblo Arubano]]
|AVP
|align="right"|1942
|Groep Eman
|[[Mike Eman]]
|align="right"|9
|-
|
|[[Movimiento Electoral di Pueblo]]
|MEP
|align="right"|1971
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting)
|[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]]
|align="right"|9
|-
|[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/>
|POR
|align="right"|2016
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]]
|[[Otmar Oduber]]
|align="right"|2
|-
|[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[RED Democratico]]
|RED
|align="right"|2003
|
|[[Ricardo Croes]]
|align="right"|1
|}
=== Sin representashon den Parlamento ===
-------------
'''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman.
El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber.
Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber!
mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica.
Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever.
---
Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref>
Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989.
El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama.
Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP.
Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento.
Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador.
Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester.
Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal.
Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ.
Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II.
{{Appendix}}
----------------------------------
== MAS ==
'''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij.
De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref>
De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp.
<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref>
MAS – E vision pa un Arubano soberano
E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.”
Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.”
Creando lidernan pa Aruba
Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica.
“Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.”
Preparando fuerte pa campaña
Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.”
Confiansa di pueblo
Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.”
E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.”
{{Appendix}}
<nowiki>
[[Category:Aruba]]
</nowiki>
* Holmo Henriquez
ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid.
Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon.
Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref>
Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro.
------------------------
==Lopez-Tromp==
Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref>
Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes.
{{Appendix}}
--------------
'''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano.
Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974
Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924.
El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University.
Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion.
Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei.
Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria.
El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di
opyz0b697sw2c4j1hz4xp35qkqfe49w
164304
164302
2025-06-26T18:54:43Z
Caribiana
8320
164304
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
*Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek
*Nieuw: [[Virgilio Kock]] - [[Rene Herde]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Virgilio Kock
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]
| titulo = ing.
| ofishi = ingeniero, arkitecto
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Virgilio Kock''' (☆ 1939 - † [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]) tabata un arkitekto renombrá y polítiko Arubiano.
== Biografia ==
* tata di [[Monica Kock]].
Durante su carrera, el a pone su 'stempel' riba varios proyekto importante na Aruba, incluyendo e Kapel Emanuel na San Nicolas, Aeropuerto di Aruba y nos Hospital nobo di Aruba. ([NoticiaCla][1])
Na aña 1967, el a bira miembro di Eilandsraad di Aruba pa e Partido Patriotico Arubano (PPA). Na 1970, el a asumi e posicion di Diputado di Teritorio Insular di Aruba encarga cu e.o. D.O.W., cual posicion el a occupa te na aña 1975. Na 1975, el a bira miembro di Staten di Antiyas Neerlandes, y durante e periodo di 1977 pa 1979, el tabata tambe Lijsttrekker y Presidente di PPA. ([NoticiaCla][1], [arenapoliti.co][2], [arenapoliti.co][3])
El a ocupa tambe e posicion di director di D.O.W./Obras Publico pa varios aña y tabata Comissario di Banco Central di Antiyas Neerlandes y presidente di Volkskredietbank. ([arenapoliti.co][2])
Virgilio Kock a fayece dia 8 di maart 2016 na edad di ... ([arenapoliti.co][2])
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Kock, Virgilio}}
[[:Kategoria:Politico di Aruba]]
[[:Kategoria:Hende]]
[1]: https://www.noticiacla.com/news/5284?utm_source=chatgpt.com "Nisbet: PPA di luto cu fayecimento ex-presidente Virgilio Kock!\""
[2]: https://arenapoliti.co/arena-resp/historia-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
[3]: https://arenapoliti.co/arena-resp/estadistica-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Rene Herdé
| nomber completo = Gervais Rene Herdé
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo = drs.
| casa = Lucy Peterson
| temporada1 = 2009 - 2017
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Gervais Rene (Baba) Herde''' (☆ [[16 di sèptèmber|16 di september]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. Desde ... di mei 2025 e ta Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. Entre 2013 y 2017 e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] i lider di fraccion pa AVP.
== Bida y carera ==
For di edad hoben Rene Herde tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupialen. E tabata canta y toca baho y como aspirant senior a keda eligi den directiva di Trupialen na 1965.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1965-09-27/page/n3/mode/1up?q=rene+herde+trupial Miembronan nobo di directiva pa Trupialen], Diario Arubano (27 di september 1965) </ref> E tabata alumno di [[Colegio Arubano]] y a continua su estudionan superior na Hulanda, specialisando den enseñansa.
Herde a cuminsa su trayectorio profesional den servicio di gobierno, entre otro na departamento di Enseñansa y como director di Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE).<ref>{{citeer web|titel=Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-27|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007}}</ref> Mas despues el a dirigi e proyecto SHA.
Despues di a afilia na partido AVP el a debuta como candidato riba lista na aña 2005 y a ricibi 139 voto. Den eleccion 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual, despues retirando como politico activo. E tabata miembro di [[parlamento di Aruba]] di 2009 pa 2017, durante cual termino el a fungi tambe lider di fraccion, vicepresidente di parlamento y presidente di e comision di parlamento pa Asuntonan di Reino y Relacionnan Exterior.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Herde tabata activo tambe den varios funcion clave den seno di partido AVP, entre otro e tabata vocero di gabinete Henny Eman<ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>, presidente di FESCA y miembro di directiva di Fundacion Mito Croes. Na maart 2025, [[gabinete AVP-FUTURO]] a anunsia cu Herdé a wordo postula como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
Rene Herde ta casa cu hurista Lucy Peterson.
{{Appendix}}
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Rene Herde ta ex-alumno di [[Colegio Arubano]]. Desde 1958 e tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupial. E tabata canta y toca baho. El a continua su estudio na Hulanda - wat, waar, wanneer ??
Desde cu el a drenta politica el a ocupa varios funcion clave, entre otro e tabata vocero di Gabinete Henny Eman1 of 2?
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
* 1984: werkzaam bij departement onderwijszaken
* De van start gegane reorganisatie van het administratieve overheids apparaat is om het vertrouwen van het volk in dit apparaat — dat de laatste jaren verloren is gegaan — te Zo verklaarde gisteren minister president mr Henny Eman. De reorganisatie wordt uitgevoerd door het nieuwe Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE), dat onder leiding staat van drs Rene Herde. De premier uitte de vreugde van de regering dat drs Herde—die door een speciale commissie uit 12 sollicitanten voor deze functie aanbevolen werd — de uitdaging aanvaardde dit zware en moeilijke werk te doen.<ref>Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid. "Amigoe". Curaçao, 27-01-1988, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007</ref>
* vocero di gobierno durante gabinete [[Henny Eman]] I y II: Zoals het eerste kabinet- Eman heeft ook deze ministersploeg twee persoonlijke woordvoerders' of'een perschef en assistent', die politiek dichter tegen de regering staan: René Herdé <ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>
* 1991: miembro di directiva di FESCA
* Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico.<ref>[https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com. Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di pueblo], 24ora.com (?)</ref>
* 2006 - director di SHA
* statenlid en fractieleider 2009–2017: Rene Herde
* 2014/2016 - lider di fraccion di AVP
* Rene Herde blijft aan als vice-voorzitter van de Staten en voorzitter van de Staten Commissie voor Koninkrijks Aangelegenheden en Buitenlandse Betrekkingen. Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter.
Si acaso acepta e candidatura di Rene Herde pa e funcion, e tambe ta un politico retira. E tabata riba lista di AVP na aña 2005 y a haya 139 voto. Den eleccion na aña 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion na aña 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual.
Rene Herde ta casa cu Lucy Peterson y hunto nan tin ... yiu.
{{Appendix}}
**Drs. Gervais Rene “Baba” Herde** (naci ca. 1951) ta un politico Arubiano, ex Parlamentario y nombra Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. E ta miembro di **Partido di Pueblo Arubano (AVP)** y tin un trayectoria largo den administracion publico y politica na Aruba.
### 🧑🎓 Edukashon & Karera Tempran
Herde a gradua cu un PhD y tin un background den enseñansa. El a ocupa diferente funcion den seno di gobierno di Aruba, entre otro como vocero di gabinete di ex Prome Minister Henny Eman. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Karera polítiko
Como miembro di AVP, Herde a fungi como miembro di parlamento na Staten di Aruba, unda tambe e tabata lider di partido. E tabata konosí pa su envolvimentu den partido i a keda aktivo asta den su retiro, partisipando den aktividatnan di partido i reunionnan interno.
### 🇳🇱 Minister Plenipotensiario
Na maart 2025, Herde a wordo postula pa AVP como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda, remplasando Desiree Croes. Su nombramentu tabata suheto na aprobashon di partner di koalishon FUTURO i finalisashon di e prosedura di screening. Dia 15 di aprel 2025, a informá ku Herde a pasa tur screening positivamente. ([Ainda FUTURO no a disidí si Rene “Baba” Herde lo ta e kandidato pa bira ...](https://24ora.com/ainda-futuro-no-a-dicidi-si-rene-baba-herde-lo-ta-e-candidato-pa-bira-minister-na-hulanda/?utm_source=tcom), [tm_source=ttcom), Rene signade. a pasa su screening positivamente](https://www.eanews.com/contrario-na-de-meza-rene-herde-si-a-pasa-su-screening-positivamente/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Envolvimento den AVP
Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico. E ta enfatisa e importancia di AVP como un partido inclusivo cu ta ofrece espacio pa opinion y antecedentenan diverso. ([Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di ...](https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com))
[[:Category:Politico di Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
’’’Pedro Bislip’’’ (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]][[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo gezaghebber di Aruba.
---
Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status.
In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation.
Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent.
In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions.
-----
Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP.
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid.
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Lili Beke-Martinez
| nomber completo =
| fecha nacemento = 1969
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]]
| titulo = mr.
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.
Curaçao Chronicle
Karrera Médiko
Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.
Karrera Polítiko
Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.
Bida Personal
Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Marlon Sneek
| nomber completo = Alfred Marlon Sneek
| fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]]
| desde = 27 di maart 2025
| antecesor = [[Gerlien Croes]]
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo =
| temporada1 = 2025 - presente
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 2013 - 2021
| funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| website =
}}
'''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion.
== Bida ==
Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente.
El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto
E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa.
Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]].
entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña.
Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento.
Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento.
Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento.
2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref>
2021: nr. 10 cu 336 voto
Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.
Bon Dia Aruba
Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis.
Bon Dia Aruba
+1
Bon Dia Aruba
+1
Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano.
ArenaPoliti
Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.
* Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref>
Member of parliament at Land Aruba
Parlementslid at Parliament of Aruba
Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba
Studied Electrical engineering at UNA Curacao
Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A
From Oranjestad, Aruba
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}}
[[:Category:Politico di Aruba]]
[[:Category:Hende]]
24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - 234 voto
Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa.
Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento.
-----
Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura
Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte
Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor
Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers.
Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario
Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto.
Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP)
Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario.
Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1937]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| ofishi =
| temporada1 =
| funcion1 =
| website =
}}
'''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]].
== Biografia ==
Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN).
historiadiaruba.aw
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite.
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987.
diario.aw
Wikipedia
Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him.
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.
Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.
Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.
While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.
{{Appendix}}
--------------------
'''Adriaan Franciscus Dussenbroek'''
Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref>
Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965?
• Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd)
• Was werkzaam als arts van het Savanetakamp
• Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA?
• Zijn partij UNA behaalde 3 zetels
• Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven.
• In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep:
Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz
---------------------
== resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 ==
Ayera mainta durante un se- sion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parla- mentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Elec- toral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e can- didatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba.
Durante e sesion publico Con- seho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido..
Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi.
Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto.
Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto.
Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido
Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels.
Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels.
E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento.
Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento.
Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento.
Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento.
Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento.
Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien-
to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee
Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento.
Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref>
----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = FUTURO
| abr = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]]
| funda = 2024
| fundado = [[Gerlien Croes]]
| activo = {{ABW}}
| nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]]
| asiento1 = 3
| asiento total1 = 21
| eleccion1 = 6 di december 2024
| sede =
| color = {{legend|#FF00FF|biña cla}}
| posicion =
| ideologia =
}}
'''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba.
== Historia ==
Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido.
Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Polítika na Aruba]]
Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref>
Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva.
FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero.
Mision
Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad.
Vision
Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano.
E lista pa eleccion 2024
E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di;
Gerlien Croes, hurista y politico activo
Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo
Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social
Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado
Muzaninn Wever, hurista legislativo
Gregory Ras, ingeniero y empresario
Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur
Rondell Heyliger, entrepreneur
Della Lopez, docente y sindicalista
Omar Quandus, inspector di welder industrial
{{Appendix}}
Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
'''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA.
Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal.
Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad.
Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP.
-----------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
}}
Partidonan nobo na Aruba:
* 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo)
* 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes
E lista di FUTURO ta como lo siguiente:
1. Gerlien Croes
2. Geoffrey Wever
3. Gino Goeloe
4. Rudlyn Lindor
5. Munzanin Wever
6. Gregory Ras
7. Jeremy Erasmus
8. Rondel Heyliger
9. Della Lopez
10. Omar Quandus
* 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma
* 2023 - Otmar Oduber - PAIS
* 2023 - Figaroa -
Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di:
1. Ursell Arends.
2. Raymicheline “Misha” Raymond.
3. Randall Leong.
4. Raymond Kamperveen.
5. Carlos Guiamo.
6. Twyma van der Biezen.
7. Aron Verschuur.
8. Luigi Rasmijn.
9. Marisabelle Croes-Arends.
10. Anouk Balentina.
11. Kinsasha van der Bliek. ??
Lista di PPA
1. Otmar Oduber
2. Eduard Pieterzs
3. Lissette Winklaar-Franken
4. Rudy Richardson
5. Rigoberto Sint Jago
6. Marc Lindero Fowler
7. Ainsley Leonard Kelly
8. Gabriela Gonzales O. Calderon
9. Ilidio Dumfries
10. Arthur Paneflek
11. Charles Bennett
12. Edgard Suñe Leon
13. Kevin Ka Ghie Yee
14. Shanwar Briezen
15. Wilson Tavarez Portez
16. Jacqueline Woodley
E lista ta consisti pa:
1. Marisol Tromp;
2. Aquannette Gunn;
3. Gilmar Werleman;
4. Armand Kelly;
5. dokter Michel Mungra;
6. Jamal Khan
6. Arthur La Moria.
E lista di MEP ta como lo siguiente:
1. Evelyn Wever-Croes
2. Dangui Oduber
3. Xiomara Maduro
4. Endy Croes
5. Rocco Tjon
6. Hendrik Tevreden
7. Edgard Vrolijk
8. Shailiny Tromp-Lee
9. Setty Christiaans-Yarzagaray
10. Alvin Molina
11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw
12. Rodymar Geerman
13. Marco Berlis
14. Aldrin Lampe
15. Natalie Geerman
16. Ricky Hoek
17. Shannon Henriquez
18. Erwin (Wino) Lopez
19. Erich Genser
20. Michella Steenvoorde-Lacle
21. Nathaly Arends
22. Shirley Rafini
23. Stephany Croes
24. Jaime Winterdaal
25. Nolan Thomas
26. Chito Geerman
27. Jeffrey Schuilenburg
28. Rene Kock
29. Marceylaine Paskel
E lista ta como lo siguiente:
1. Wendrick Cicilia
2. Mike de Meza
3. Arthur Dowers
4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger
5. Mervin Wyatt-Ras
6. Jennifer Arends–Reyes
7. Clifford Heyliger
8. Sonaly Acosta --> nieuw
9. Carlos Bermudez
10. Marlon Sneek
11. Otani Thomasia
12. John Hart
13. Dennerick Kelly
14. Jamila de Mey
15. Junior Croes
16. Chris James
17. Conny Connor
18. Maria vd biezen
19. Gillian Lopez
20. Diana Bikker
21. Clyde Burke
22. Jennifer Franken
23. Madeleine Kelly
24. Adeline Oliviera
25. Astrid Vries
26. Ferdinand Franca
27. Norman Roos
28. Zuleika Wever
29. Mike Eman
--------------
== MIA ==
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Movemento Indigena Arubano
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = Hellen Croes
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref>
Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa.
Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS.
{{Appendix}}
-------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Lucha pa Reforma
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]]
| presidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2023
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo = desde 2023
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion = centro-derecha
| ideologia = cristian-democrata
| meta =
| lema =
| color =
| abr = LPR
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
'''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba
Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref>
Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho.
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Richard Arends
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website =
}}
'''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP.
== Bida y carera ==
Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber.
El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.??
Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo.
Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu.
NOTES
Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan
[[Category:Polítiko Arubano]] [
[[Category:Minister Arubano]]
Importante save komo Richard Arends (polítiko)
Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal.
Arends a studia lei?? i ??
2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes
Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba”
Arends, hefe di bureau Mike de Meza
El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo
e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha.
Presidente Compania Arubano di Petroleo
Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1]
Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021
A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016?
2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??)
Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo
KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Nilo Swaen
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte
| temporada4 = 2013-2017
| funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada5 = 2017-2021
| funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor
| temporada6 =
| funcion6 =
| firma =
| website =
}}
'''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20..
Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref>
Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}}
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Minister di Aruba]]
[[Category:Hende]]
--------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Dominico Tromp
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]]
| luga fayecimento = [[Malmok]]
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA)
| religion =
| titulo =
| ofichi = docente, politico
| temporada1 =
| funcion1 = miembro
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA.
== Biografia ==
Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref>
Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa.
El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School.
=== Teatro ===
Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
=== Politica ===
Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]].
Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref>
Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977.
Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/>
* 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER
* hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref>
* 1964/65? - gedeputeerde
* na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente??
* 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref>
* lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977
* lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref>
* opnieuw ER lid vanad 1975
=== Otro ===
Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka.
E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/>
{{Appendix}}
Mascaruba:
Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur.
Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural.
Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.:
‘Veneno Sabroso’ na 1961;
‘E anochi di 16 di januari’ na 1962;
‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963;
‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963;
‘Suerte di Pushi Preto na 1964;
‘Vengansa di un Chines na 1965;
Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’.
Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’.
Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi.
{{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>.
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen.
De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp.
Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref>
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Apolonio Werleman
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]?
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
| website =
}}
'''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano.
Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref>
Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba.
------------------
'''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]].
== Biografia ==
Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II".
Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref>
Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher.
{{Stub}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Booi, John}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
--------
''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano.
Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref>
Di hoben el a interesa den politica
E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion.
A funda PDP
Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico.
E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta.
-----------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004.
For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]].
== Resultado electoral ==
=== Parlamento di Antias Hulandes ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento <br/> pa Aruba
!+/-
!Posición
!Gobierno
|-
|1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º ||
|-
|1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º ||
|-
|1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º ||
|-
|1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º ||
|-
|1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|}
=== Conseho Insular di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1951
|4.510
|35,32
| 8/21
|
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1955
|2.533
|17,57
|3/21
|{{decrease}}5
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1959
|4.899
|28,31
|6/21
|{{increase}}3
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1963
|5.668
|29,32
|6/21
|{{steady}}
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|}
=== Parlamento di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1985 ||11.480
|31,33
|7/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1989 ||12.668
|35,16
|8/21
|{{increase}}1
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1993 ||15.621
|39,18
|9/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1994 ||17.963
|45,40
|10/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|1997 ||19.476
|43,53
|10/21
|{{steady}}
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|2001
|12.749
|26,58
|6/21
|{{decrease}}4
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2005 ||16.725 ||32,59
|8/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2009 ||26.476
|48,03
|12/21
|{{increase}}4
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2013 ||33.103
|57,28
|13/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2017 ||23.376
|39,86
|9/21
|{{decrease}}4
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2021 ||18.335
|31,26
|7/21
|{{decrease}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|}
{{Appendix}}
----------------------------
== Caso Avestruz ==
E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref>
----------
'''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA ..............
Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe.
* onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen
* zoon van Inovia Alders-Croes
* 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen
* 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref>
* 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba.
* 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA
* 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro)
* 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana)
{{Appendix}}
Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref>
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di ..............
== Biografia ==
Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref>
Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref>
* fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP
* miembro di Conseho Insular
* miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]]
* miembro di [[Parlamento di Aruba]]
* prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion
* diputado di Aruba
* minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo
* [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]]
* minister di Trafico y Comunicacion di Antias
* minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]]
* na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref>
* na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda.
* na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw.
Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle.
'''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus.
== Loopbaan ==
Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB).
Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing.
In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba.
Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
--------------
== Ady Thijsen==
{{Infobox person
| name = Ady Thijsen
| image =
| caption =
| term = 2022-2025
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor = Eddy Paris
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021.
is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021.
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid.
== Bida ==
Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref>
=== MEP ===
El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP.
* 2005 - nr.10 - 818 stemmen
* 2009 - nr. 7 - 414 stemmen
* 2013 - nr. 5 - 475 stemmen
* 2017 - nr.13 - 511 stemmen
* 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt)
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu.
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
* Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
* Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
* Delegatieleider bij IPKO
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
----
== Paul Croes ==
uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref>
{{Appendix}}
----------------------
Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter.
Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
-------
Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.”
---------------
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref>
Personalia:
Fecha di nacimento: 8 november 1958
Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto
Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino
Estudio y experiencia
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA.
Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda.
Motivacion
mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan.
Logronan
Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda.
---
RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref>
De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats.
Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar.
Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen.
-------------------------
== Eddy Briesen==
{{Infobox person
| name = Eddy Briesen
| image =
| caption =
| term =
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation =
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-briesen/</ref>
{{Appendix}}
-------------
* [[Evelyn Wever-Croes]]
* [[Marisol Lopez Tromp]]
==NOTES==
E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel.
E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora.
Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla.
Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras!
E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial!
Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante.
Eleccion 2001 – 1493 voto
Eleccion 2005 – 1403 voto
Eleccion 2009 – 2072 voto
Eleccion 2013 – 3932 voto
Eleccion 2017 – 2785 voto
Eleccion 2021 – 1614 voto
Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram.
E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber.
Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021.
E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto!
Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe.
Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce!
--------
E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida!
Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki.
E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico.
E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas.
E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras.
E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico.
Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon.
Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%!
TOCANTE PARTIDO MEP
Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento.
----------
Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion.
Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay.
Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto.
Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo.
E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas!
TOCANTE PARTIDO AVP
J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel.
{{Appendix}}
Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente:
Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP,
Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba.
CANTIDAD DI VOTO 2017
Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 :
RAIZ – Ursell Arends 1493
MEP Evelyn 3503
MEP Xiomara 2696
MEP Dangui 2399
POR Marisol 497
RED Ricardo Croes 3359
------
2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes.
-------
{{Variante|c}}
{{Infobox person
| name = Daniel Leo
| image =
| caption =
| term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = polítiko
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber.
== Bida ==
Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y
Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular.
Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].
* co-fundador di MEP
* miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975
* diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985
* miembro di Parlamento di Antiyas 19??
* Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989
* su susesor tabata Eddy Briesen.
{{Appendix}}
‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un
dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos.
E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños.
Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel
a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura.
Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Alvin Molina
| image =
| caption =
| term = miembro di Parlamento di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = político
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?.
== Bida ==
Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref>
NOTES
Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref>
Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug.
E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo.
E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia.
{{Appendix}}
----------
{{Infobox person
| name = Jennifer Arends-Reyes
| image =
| caption =
| term = 2013-presente
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| successor =
| birth_date = {{date and age|1983|04|21}}
| occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]]
| party = Partido Arubano di Pueblo (AVP)
}}
'''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]].
Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano.
Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref>
Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
--------
Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??.
Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel.
stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen.
Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme.
Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa
pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes.
Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente
di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di
su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref>
Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref>
For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa.
E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte.
Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013.
Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe.
Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante.
----------------
E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno.
== Partidonan ==
=== Ku representashon den Parlamento ===
Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano.
===Representa===
{| class="sortable wikitable"
!rowspan=2 align="center"|Logo
!rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]]
!rowspan=2 align="left"|Abreviashon
!rowspan=2 align="center"|Funda
!rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit
!rowspan=2|[[Lider di partido]]
!rowspan=2|[[Asientonan]]
|-
|[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Partido di Pueblo Arubano]]
|AVP
|align="right"|1942
|Groep Eman
|[[Mike Eman]]
|align="right"|9
|-
|
|[[Movimiento Electoral di Pueblo]]
|MEP
|align="right"|1971
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting)
|[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]]
|align="right"|9
|-
|[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/>
|POR
|align="right"|2016
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]]
|[[Otmar Oduber]]
|align="right"|2
|-
|[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[RED Democratico]]
|RED
|align="right"|2003
|
|[[Ricardo Croes]]
|align="right"|1
|}
=== Sin representashon den Parlamento ===
-------------
'''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman.
El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber.
Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber!
mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica.
Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever.
---
Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref>
Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989.
El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama.
Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP.
Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento.
Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador.
Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester.
Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal.
Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ.
Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II.
{{Appendix}}
----------------------------------
== MAS ==
'''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij.
De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref>
De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp.
<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref>
MAS – E vision pa un Arubano soberano
E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.”
Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.”
Creando lidernan pa Aruba
Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica.
“Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.”
Preparando fuerte pa campaña
Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.”
Confiansa di pueblo
Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.”
E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.”
{{Appendix}}
<nowiki>
[[Category:Aruba]]
</nowiki>
* Holmo Henriquez
ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid.
Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon.
Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref>
Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro.
------------------------
==Lopez-Tromp==
Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref>
Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes.
{{Appendix}}
--------------
'''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano.
Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974
Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924.
El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University.
Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion.
Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei.
Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria.
El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di
8u2jruyrgr6iis1irc044uyc0dt47rf
164305
164304
2025-06-26T18:59:25Z
Caribiana
8320
164305
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
*Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek
*Nieuw: [[Virgilio Kock]] - [[Rene Herde]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Virgilio Kock
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]
| titulo = ing.
| ofishi = ingeniero, arkitecto
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Virgilio Kock''' (☆ 1939 - † [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]) tabata un arkitekto renombrá y polítiko Arubiano.
== Biografia ==
* tata di [[Monica Kock]].
Durante su carrera, el a pone su 'stempel' riba varios proyekto importante na Aruba, incluyendo e Kapel Emanuel na San Nicolas, Aeropuerto di Aruba y nos Hospital nobo di Aruba. ([NoticiaCla][1])
Na aña 1967, el a bira miembro di Eilandsraad di Aruba pa e Partido Patriotico Arubano (PPA). Na 1970, el a asumi e posicion di Diputado di Teritorio Insular di Aruba encarga cu e.o. D.O.W., cual posicion el a occupa te na aña 1975. Na 1975, el a bira miembro di Staten di Antiyas Neerlandes, y durante e periodo di 1977 pa 1979, el tabata tambe Lijsttrekker y Presidente di PPA. ([NoticiaCla][1], [arenapoliti.co][2], [arenapoliti.co][3])
El a ocupa tambe e posicion di director di D.O.W./Obras Publico pa varios aña y tabata Comissario di Banco Central di Antiyas Neerlandes y presidente di Volkskredietbank. ([arenapoliti.co][2])
Virgilio Kock a fayece dia 8 di maart 2016 na edad di ... ([arenapoliti.co][2])
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Kock, Virgilio}}
[[:Kategoria:Politico di Aruba]]
[[:Kategoria:Hende]]
[1]: https://www.noticiacla.com/news/5284?utm_source=chatgpt.com "Nisbet: PPA di luto cu fayecimento ex-presidente Virgilio Kock!\""
[2]: https://arenapoliti.co/arena-resp/historia-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
[3]: https://arenapoliti.co/arena-resp/estadistica-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Rene Herdé
| nomber completo = Gervais Rene Herdé
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo = drs.
| casa = Lucy Peterson
| temporada1 = 2009 - 2017
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Gervais Rene (Baba) Herde''' (☆ [[16 di sèptèmber|16 di september]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. Desde ... di mei 2025 e ta Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. Entre 2013 y 2017 e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] i lider di fraccion pa AVP.
== Bida y carera ==
For di edad hoben Rene Herde tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupialen. E tabata canta y toca baho y como aspirant senior a keda eligi den directiva di Trupialen na 1965.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1965-09-27/page/n3/mode/1up?q=rene+herde+trupial Miembronan nobo di directiva pa Trupialen], Diario Arubano (27 di september 1965) </ref> E tabata alumno di [[Colegio Arubano]] y a continua su estudionan superior na Hulanda, specialisando den enseñansa.
Herde a cuminsa su trayectorio profesional den servicio di gobierno, entre otro na departamento di Enseñansa y como director di Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE).<ref>{{citeer web|titel=Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-27|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007}}</ref> Mas despues el a dirigi e proyecto SHA.
Despues di a afilia na partido AVP el a debuta como candidato riba lista na aña 2005 y a ricibi 139 voto. Den eleccion 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual, despues retirando como politico activo. E tabata miembro di [[parlamento di Aruba]] di 2009 pa 2017, durante cual termino el a fungi tambe lider di fraccion, vicepresidente di parlamento y presidente di e comision di parlamento pa Asuntonan di Reino y Relacionnan Exterior.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Herde tabata activo tambe den varios funcion clave den seno di partido AVP, entre otro e tabata vocero di gabinete Henny Eman<ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>, presidente di FESCA y miembro di directiva di Fundacion Mito Croes. Na maart 2025, [[gabinete AVP-FUTURO]] a anunsia cu Herdé a wordo postula como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
Rene Herde ta casa cu hurista Lucy Peterson.
{{Appendix}}
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Rene Herde ta ex-alumno di [[Colegio Arubano]]. Desde 1958 e tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupial. E tabata canta y toca baho. El a continua su estudio na Hulanda - wat, waar, wanneer ??
Desde cu el a drenta politica el a ocupa varios funcion clave, entre otro e tabata vocero di Gabinete Henny Eman1 of 2?
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
* 1984: werkzaam bij departement onderwijszaken
* De van start gegane reorganisatie van het administratieve overheids apparaat is om het vertrouwen van het volk in dit apparaat — dat de laatste jaren verloren is gegaan — te Zo verklaarde gisteren minister president mr Henny Eman. De reorganisatie wordt uitgevoerd door het nieuwe Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE), dat onder leiding staat van drs Rene Herde. De premier uitte de vreugde van de regering dat drs Herde—die door een speciale commissie uit 12 sollicitanten voor deze functie aanbevolen werd — de uitdaging aanvaardde dit zware en moeilijke werk te doen.<ref>Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid. "Amigoe". Curaçao, 27-01-1988, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007</ref>
* vocero di gobierno durante gabinete [[Henny Eman]] I y II: Zoals het eerste kabinet- Eman heeft ook deze ministersploeg twee persoonlijke woordvoerders' of'een perschef en assistent', die politiek dichter tegen de regering staan: René Herdé <ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>
* 1991: miembro di directiva di FESCA
* Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico.<ref>[https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com. Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di pueblo], 24ora.com (?)</ref>
* 2006 - director di SHA
* statenlid en fractieleider 2009–2017: Rene Herde
* 2014/2016 - lider di fraccion di AVP
* Rene Herde blijft aan als vice-voorzitter van de Staten en voorzitter van de Staten Commissie voor Koninkrijks Aangelegenheden en Buitenlandse Betrekkingen. Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter.
Si acaso acepta e candidatura di Rene Herde pa e funcion, e tambe ta un politico retira. E tabata riba lista di AVP na aña 2005 y a haya 139 voto. Den eleccion na aña 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion na aña 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual.
Rene Herde ta casa cu Lucy Peterson y hunto nan tin ... yiu.
{{Appendix}}
**Drs. Gervais Rene “Baba” Herde** (naci ca. 1951) ta un politico Arubiano, ex Parlamentario y nombra Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. E ta miembro di **Partido di Pueblo Arubano (AVP)** y tin un trayectoria largo den administracion publico y politica na Aruba.
### 🧑🎓 Edukashon & Karera Tempran
Herde a gradua cu un PhD y tin un background den enseñansa. El a ocupa diferente funcion den seno di gobierno di Aruba, entre otro como vocero di gabinete di ex Prome Minister Henny Eman. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Karera polítiko
Como miembro di AVP, Herde a fungi como miembro di parlamento na Staten di Aruba, unda tambe e tabata lider di partido. E tabata konosí pa su envolvimentu den partido i a keda aktivo asta den su retiro, partisipando den aktividatnan di partido i reunionnan interno.
### 🇳🇱 Minister Plenipotensiario
Na maart 2025, Herde a wordo postula pa AVP como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda, remplasando Desiree Croes. Su nombramentu tabata suheto na aprobashon di partner di koalishon FUTURO i finalisashon di e prosedura di screening. Dia 15 di aprel 2025, a informá ku Herde a pasa tur screening positivamente. ([Ainda FUTURO no a disidí si Rene “Baba” Herde lo ta e kandidato pa bira ...](https://24ora.com/ainda-futuro-no-a-dicidi-si-rene-baba-herde-lo-ta-e-candidato-pa-bira-minister-na-hulanda/?utm_source=tcom), [tm_source=ttcom), Rene signade. a pasa su screening positivamente](https://www.eanews.com/contrario-na-de-meza-rene-herde-si-a-pasa-su-screening-positivamente/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Envolvimento den AVP
Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico. E ta enfatisa e importancia di AVP como un partido inclusivo cu ta ofrece espacio pa opinion y antecedentenan diverso. ([Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di ...](https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com))
[[:Category:Politico di Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
’’’Pedro Bislip’’’ (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo gezaghebber di Aruba.
---
Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status.
In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation.
Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent.
In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions.
-----
Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP.
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid.
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Lili Beke-Martinez
| nomber completo =
| fecha nacemento = 1969
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]]
| titulo = mr.
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.
Curaçao Chronicle
Karrera Médiko
Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.
Karrera Polítiko
Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.
Bida Personal
Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Marlon Sneek
| nomber completo = Alfred Marlon Sneek
| fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]]
| desde = 27 di maart 2025
| antecesor = [[Gerlien Croes]]
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo =
| temporada1 = 2025 - presente
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 2013 - 2021
| funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| website =
}}
'''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion.
== Bida ==
Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente.
El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto
E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa.
Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]].
entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña.
Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento.
Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento.
Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento.
2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref>
2021: nr. 10 cu 336 voto
Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.
Bon Dia Aruba
Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis.
Bon Dia Aruba
+1
Bon Dia Aruba
+1
Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano.
ArenaPoliti
Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.
* Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref>
Member of parliament at Land Aruba
Parlementslid at Parliament of Aruba
Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba
Studied Electrical engineering at UNA Curacao
Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A
From Oranjestad, Aruba
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}}
[[:Category:Politico di Aruba]]
[[:Category:Hende]]
24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - 234 voto
Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa.
Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento.
-----
Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura
Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte
Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor
Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers.
Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario
Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto.
Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP)
Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario.
Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1937]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| ofishi =
| temporada1 =
| funcion1 =
| website =
}}
'''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]].
== Biografia ==
Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN).
historiadiaruba.aw
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite.
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987.
diario.aw
Wikipedia
Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him.
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.
Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.
Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.
While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.
{{Appendix}}
--------------------
'''Adriaan Franciscus Dussenbroek'''
Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref>
Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965?
• Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd)
• Was werkzaam als arts van het Savanetakamp
• Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA?
• Zijn partij UNA behaalde 3 zetels
• Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven.
• In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep:
Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz
---------------------
== resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 ==
Ayera mainta durante un se- sion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parla- mentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Elec- toral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e can- didatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba.
Durante e sesion publico Con- seho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido..
Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi.
Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto.
Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto.
Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido
Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels.
Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels.
E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento.
Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento.
Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento.
Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento.
Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento.
Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien-
to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee
Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento.
Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref>
----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = FUTURO
| abr = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]]
| funda = 2024
| fundado = [[Gerlien Croes]]
| activo = {{ABW}}
| nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]]
| asiento1 = 3
| asiento total1 = 21
| eleccion1 = 6 di december 2024
| sede =
| color = {{legend|#FF00FF|biña cla}}
| posicion =
| ideologia =
}}
'''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba.
== Historia ==
Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido.
Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Polítika na Aruba]]
Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref>
Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva.
FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero.
Mision
Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad.
Vision
Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano.
E lista pa eleccion 2024
E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di;
Gerlien Croes, hurista y politico activo
Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo
Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social
Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado
Muzaninn Wever, hurista legislativo
Gregory Ras, ingeniero y empresario
Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur
Rondell Heyliger, entrepreneur
Della Lopez, docente y sindicalista
Omar Quandus, inspector di welder industrial
{{Appendix}}
Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
'''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA.
Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal.
Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad.
Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP.
-----------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
}}
Partidonan nobo na Aruba:
* 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo)
* 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes
E lista di FUTURO ta como lo siguiente:
1. Gerlien Croes
2. Geoffrey Wever
3. Gino Goeloe
4. Rudlyn Lindor
5. Munzanin Wever
6. Gregory Ras
7. Jeremy Erasmus
8. Rondel Heyliger
9. Della Lopez
10. Omar Quandus
* 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma
* 2023 - Otmar Oduber - PAIS
* 2023 - Figaroa -
Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di:
1. Ursell Arends.
2. Raymicheline “Misha” Raymond.
3. Randall Leong.
4. Raymond Kamperveen.
5. Carlos Guiamo.
6. Twyma van der Biezen.
7. Aron Verschuur.
8. Luigi Rasmijn.
9. Marisabelle Croes-Arends.
10. Anouk Balentina.
11. Kinsasha van der Bliek. ??
Lista di PPA
1. Otmar Oduber
2. Eduard Pieterzs
3. Lissette Winklaar-Franken
4. Rudy Richardson
5. Rigoberto Sint Jago
6. Marc Lindero Fowler
7. Ainsley Leonard Kelly
8. Gabriela Gonzales O. Calderon
9. Ilidio Dumfries
10. Arthur Paneflek
11. Charles Bennett
12. Edgard Suñe Leon
13. Kevin Ka Ghie Yee
14. Shanwar Briezen
15. Wilson Tavarez Portez
16. Jacqueline Woodley
E lista ta consisti pa:
1. Marisol Tromp;
2. Aquannette Gunn;
3. Gilmar Werleman;
4. Armand Kelly;
5. dokter Michel Mungra;
6. Jamal Khan
6. Arthur La Moria.
E lista di MEP ta como lo siguiente:
1. Evelyn Wever-Croes
2. Dangui Oduber
3. Xiomara Maduro
4. Endy Croes
5. Rocco Tjon
6. Hendrik Tevreden
7. Edgard Vrolijk
8. Shailiny Tromp-Lee
9. Setty Christiaans-Yarzagaray
10. Alvin Molina
11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw
12. Rodymar Geerman
13. Marco Berlis
14. Aldrin Lampe
15. Natalie Geerman
16. Ricky Hoek
17. Shannon Henriquez
18. Erwin (Wino) Lopez
19. Erich Genser
20. Michella Steenvoorde-Lacle
21. Nathaly Arends
22. Shirley Rafini
23. Stephany Croes
24. Jaime Winterdaal
25. Nolan Thomas
26. Chito Geerman
27. Jeffrey Schuilenburg
28. Rene Kock
29. Marceylaine Paskel
E lista ta como lo siguiente:
1. Wendrick Cicilia
2. Mike de Meza
3. Arthur Dowers
4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger
5. Mervin Wyatt-Ras
6. Jennifer Arends–Reyes
7. Clifford Heyliger
8. Sonaly Acosta --> nieuw
9. Carlos Bermudez
10. Marlon Sneek
11. Otani Thomasia
12. John Hart
13. Dennerick Kelly
14. Jamila de Mey
15. Junior Croes
16. Chris James
17. Conny Connor
18. Maria vd biezen
19. Gillian Lopez
20. Diana Bikker
21. Clyde Burke
22. Jennifer Franken
23. Madeleine Kelly
24. Adeline Oliviera
25. Astrid Vries
26. Ferdinand Franca
27. Norman Roos
28. Zuleika Wever
29. Mike Eman
--------------
== MIA ==
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Movemento Indigena Arubano
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = Hellen Croes
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref>
Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa.
Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS.
{{Appendix}}
-------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Lucha pa Reforma
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]]
| presidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2023
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo = desde 2023
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion = centro-derecha
| ideologia = cristian-democrata
| meta =
| lema =
| color =
| abr = LPR
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
'''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba
Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref>
Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho.
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Richard Arends
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website =
}}
'''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP.
== Bida y carera ==
Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber.
El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.??
Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo.
Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu.
NOTES
Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan
[[Category:Polítiko Arubano]] [
[[Category:Minister Arubano]]
Importante save komo Richard Arends (polítiko)
Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal.
Arends a studia lei?? i ??
2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes
Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba”
Arends, hefe di bureau Mike de Meza
El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo
e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha.
Presidente Compania Arubano di Petroleo
Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1]
Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021
A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016?
2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??)
Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo
KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Nilo Swaen
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte
| temporada4 = 2013-2017
| funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada5 = 2017-2021
| funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor
| temporada6 =
| funcion6 =
| firma =
| website =
}}
'''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20..
Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref>
Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}}
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Minister di Aruba]]
[[Category:Hende]]
--------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Dominico Tromp
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]]
| luga fayecimento = [[Malmok]]
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA)
| religion =
| titulo =
| ofichi = docente, politico
| temporada1 =
| funcion1 = miembro
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA.
== Biografia ==
Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref>
Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa.
El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School.
=== Teatro ===
Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
=== Politica ===
Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]].
Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref>
Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977.
Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/>
* 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER
* hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref>
* 1964/65? - gedeputeerde
* na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente??
* 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref>
* lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977
* lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref>
* opnieuw ER lid vanad 1975
=== Otro ===
Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka.
E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/>
{{Appendix}}
Mascaruba:
Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur.
Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural.
Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.:
‘Veneno Sabroso’ na 1961;
‘E anochi di 16 di januari’ na 1962;
‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963;
‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963;
‘Suerte di Pushi Preto na 1964;
‘Vengansa di un Chines na 1965;
Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’.
Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’.
Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi.
{{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>.
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen.
De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp.
Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref>
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Apolonio Werleman
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]?
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
| website =
}}
'''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano.
Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref>
Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba.
------------------
'''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]].
== Biografia ==
Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II".
Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref>
Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher.
{{Stub}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Booi, John}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
--------
''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano.
Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref>
Di hoben el a interesa den politica
E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion.
A funda PDP
Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico.
E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta.
-----------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004.
For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]].
== Resultado electoral ==
=== Parlamento di Antias Hulandes ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento <br/> pa Aruba
!+/-
!Posición
!Gobierno
|-
|1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º ||
|-
|1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º ||
|-
|1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º ||
|-
|1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º ||
|-
|1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|}
=== Conseho Insular di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1951
|4.510
|35,32
| 8/21
|
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1955
|2.533
|17,57
|3/21
|{{decrease}}5
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1959
|4.899
|28,31
|6/21
|{{increase}}3
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1963
|5.668
|29,32
|6/21
|{{steady}}
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|}
=== Parlamento di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1985 ||11.480
|31,33
|7/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1989 ||12.668
|35,16
|8/21
|{{increase}}1
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1993 ||15.621
|39,18
|9/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1994 ||17.963
|45,40
|10/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|1997 ||19.476
|43,53
|10/21
|{{steady}}
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|2001
|12.749
|26,58
|6/21
|{{decrease}}4
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2005 ||16.725 ||32,59
|8/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2009 ||26.476
|48,03
|12/21
|{{increase}}4
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2013 ||33.103
|57,28
|13/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2017 ||23.376
|39,86
|9/21
|{{decrease}}4
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2021 ||18.335
|31,26
|7/21
|{{decrease}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|}
{{Appendix}}
----------------------------
== Caso Avestruz ==
E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref>
----------
'''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA ..............
Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe.
* onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen
* zoon van Inovia Alders-Croes
* 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen
* 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref>
* 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba.
* 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA
* 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro)
* 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana)
{{Appendix}}
Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref>
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di ..............
== Biografia ==
Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref>
Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref>
* fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP
* miembro di Conseho Insular
* miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]]
* miembro di [[Parlamento di Aruba]]
* prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion
* diputado di Aruba
* minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo
* [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]]
* minister di Trafico y Comunicacion di Antias
* minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]]
* na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref>
* na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda.
* na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw.
Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle.
'''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus.
== Loopbaan ==
Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB).
Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing.
In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba.
Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
--------------
== Ady Thijsen==
{{Infobox person
| name = Ady Thijsen
| image =
| caption =
| term = 2022-2025
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor = Eddy Paris
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021.
is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021.
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid.
== Bida ==
Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref>
=== MEP ===
El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP.
* 2005 - nr.10 - 818 stemmen
* 2009 - nr. 7 - 414 stemmen
* 2013 - nr. 5 - 475 stemmen
* 2017 - nr.13 - 511 stemmen
* 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt)
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu.
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
* Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
* Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
* Delegatieleider bij IPKO
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
----
== Paul Croes ==
uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref>
{{Appendix}}
----------------------
Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter.
Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
-------
Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.”
---------------
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref>
Personalia:
Fecha di nacimento: 8 november 1958
Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto
Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino
Estudio y experiencia
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA.
Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda.
Motivacion
mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan.
Logronan
Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda.
---
RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref>
De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats.
Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar.
Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen.
-------------------------
== Eddy Briesen==
{{Infobox person
| name = Eddy Briesen
| image =
| caption =
| term =
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation =
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-briesen/</ref>
{{Appendix}}
-------------
* [[Evelyn Wever-Croes]]
* [[Marisol Lopez Tromp]]
==NOTES==
E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel.
E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora.
Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla.
Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras!
E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial!
Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante.
Eleccion 2001 – 1493 voto
Eleccion 2005 – 1403 voto
Eleccion 2009 – 2072 voto
Eleccion 2013 – 3932 voto
Eleccion 2017 – 2785 voto
Eleccion 2021 – 1614 voto
Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram.
E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber.
Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021.
E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto!
Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe.
Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce!
--------
E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida!
Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki.
E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico.
E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas.
E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras.
E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico.
Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon.
Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%!
TOCANTE PARTIDO MEP
Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento.
----------
Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion.
Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay.
Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto.
Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo.
E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas!
TOCANTE PARTIDO AVP
J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel.
{{Appendix}}
Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente:
Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP,
Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba.
CANTIDAD DI VOTO 2017
Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 :
RAIZ – Ursell Arends 1493
MEP Evelyn 3503
MEP Xiomara 2696
MEP Dangui 2399
POR Marisol 497
RED Ricardo Croes 3359
------
2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes.
-------
{{Variante|c}}
{{Infobox person
| name = Daniel Leo
| image =
| caption =
| term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = polítiko
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber.
== Bida ==
Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y
Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular.
Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].
* co-fundador di MEP
* miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975
* diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985
* miembro di Parlamento di Antiyas 19??
* Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989
* su susesor tabata Eddy Briesen.
{{Appendix}}
‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un
dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos.
E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños.
Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel
a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura.
Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Alvin Molina
| image =
| caption =
| term = miembro di Parlamento di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = político
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?.
== Bida ==
Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref>
NOTES
Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref>
Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug.
E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo.
E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia.
{{Appendix}}
----------
{{Infobox person
| name = Jennifer Arends-Reyes
| image =
| caption =
| term = 2013-presente
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| successor =
| birth_date = {{date and age|1983|04|21}}
| occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]]
| party = Partido Arubano di Pueblo (AVP)
}}
'''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]].
Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano.
Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref>
Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
--------
Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??.
Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel.
stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen.
Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme.
Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa
pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes.
Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente
di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di
su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref>
Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref>
For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa.
E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte.
Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013.
Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe.
Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante.
----------------
E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno.
== Partidonan ==
=== Ku representashon den Parlamento ===
Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano.
===Representa===
{| class="sortable wikitable"
!rowspan=2 align="center"|Logo
!rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]]
!rowspan=2 align="left"|Abreviashon
!rowspan=2 align="center"|Funda
!rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit
!rowspan=2|[[Lider di partido]]
!rowspan=2|[[Asientonan]]
|-
|[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Partido di Pueblo Arubano]]
|AVP
|align="right"|1942
|Groep Eman
|[[Mike Eman]]
|align="right"|9
|-
|
|[[Movimiento Electoral di Pueblo]]
|MEP
|align="right"|1971
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting)
|[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]]
|align="right"|9
|-
|[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/>
|POR
|align="right"|2016
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]]
|[[Otmar Oduber]]
|align="right"|2
|-
|[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[RED Democratico]]
|RED
|align="right"|2003
|
|[[Ricardo Croes]]
|align="right"|1
|}
=== Sin representashon den Parlamento ===
-------------
'''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman.
El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber.
Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber!
mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica.
Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever.
---
Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref>
Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989.
El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama.
Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP.
Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento.
Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador.
Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester.
Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal.
Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ.
Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II.
{{Appendix}}
----------------------------------
== MAS ==
'''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij.
De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref>
De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp.
<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref>
MAS – E vision pa un Arubano soberano
E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.”
Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.”
Creando lidernan pa Aruba
Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica.
“Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.”
Preparando fuerte pa campaña
Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.”
Confiansa di pueblo
Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.”
E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.”
{{Appendix}}
<nowiki>
[[Category:Aruba]]
</nowiki>
* Holmo Henriquez
ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid.
Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon.
Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref>
Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro.
------------------------
==Lopez-Tromp==
Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref>
Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes.
{{Appendix}}
--------------
'''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano.
Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974
Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924.
El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University.
Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion.
Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei.
Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria.
El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di
8injvzuhin3qz2wdeuy98830t3dn24l
164307
164305
2025-06-26T19:09:03Z
Caribiana
8320
164307
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
*Aanvullen: Ady Thijsen stub - Roland Laclé stub - Evelyn Wever-Croes - John Booi stub - Domi Tromp falta politiek
*Nieuw: [[Virgilio Kock]] - [[Rene Herde]] - [[Lily Beke]] - [[Coby Alders]] - [[Eddy Briesen]] - [[Nilo Swaen]] - [[Lindoro Kwartsz]] - [[Adriaan Dussenbroek]] - [[Daniel Leo]] - [[Alvin Molina]] - [[Lista di partido politico na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Virgilio Kock
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Partido Patriotico Arubano|PPA]]
| titulo = ing.
| ofishi = ingeniero, arkitecto
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Virgilio Kock''' (☆ 1939 - † [[8 di mart|8 di maart]] [[2016]]) tabata un arkitekto renombrá y polítiko Arubiano.
== Biografia ==
* tata di [[Monica Kock]].
Durante su carrera, el a pone su 'stempel' riba varios proyekto importante na Aruba, incluyendo e Kapel Emanuel na San Nicolas, Aeropuerto di Aruba y nos Hospital nobo di Aruba. ([NoticiaCla][1])
Na aña 1967, el a bira miembro di Eilandsraad di Aruba pa e Partido Patriotico Arubano (PPA). Na 1970, el a asumi e posicion di Diputado di Teritorio Insular di Aruba encarga cu e.o. D.O.W., cual posicion el a occupa te na aña 1975. Na 1975, el a bira miembro di Staten di Antiyas Neerlandes, y durante e periodo di 1977 pa 1979, el tabata tambe Lijsttrekker y Presidente di PPA. ([NoticiaCla][1], [arenapoliti.co][2], [arenapoliti.co][3])
El a ocupa tambe e posicion di director di D.O.W./Obras Publico pa varios aña y tabata Comissario di Banco Central di Antiyas Neerlandes y presidente di Volkskredietbank. ([arenapoliti.co][2])
Virgilio Kock a fayece dia 8 di maart 2016 na edad di ... ([arenapoliti.co][2])
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Kock, Virgilio}}
[[:Kategoria:Politico di Aruba]]
[[:Kategoria:Hende]]
[1]: https://www.noticiacla.com/news/5284?utm_source=chatgpt.com "Nisbet: PPA di luto cu fayecimento ex-presidente Virgilio Kock!\""
[2]: https://arenapoliti.co/arena-resp/historia-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
[3]: https://arenapoliti.co/arena-resp/estadistica-resp/11-comunicado/2938-benny-nisbet-ppa-ppa-ta-di-luto-cu-fayecimento-di-nos-x-presidente-sr-ing-virgilio-kock?utm_source=chatgpt.com "Benny Nisbet (PPA): “PPA ta di luto cu fayecimento di nos x presidente ..."
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Rene Herdé
| nomber completo = Gervais Rene Herdé
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo = drs.
| casa = Lucy Peterson
| temporada1 = 2009 - 2017
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Gervais Rene (Baba) Herde''' (☆ [[16 di sèptèmber|16 di september]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. Desde ... di mei 2025 e ta Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. Entre 2013 y 2017 e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] i lider di fraccion pa AVP.
== Bida y carera ==
For di edad hoben Rene Herde tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupialen. E tabata canta y toca baho y como aspirant senior a keda eligi den directiva di Trupialen na 1965.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1965-09-27/page/n3/mode/1up?q=rene+herde+trupial Miembronan nobo di directiva pa Trupialen], Diario Arubano (27 di september 1965) </ref> E tabata alumno di [[Colegio Arubano]] y a continua su estudionan superior na Hulanda, specialisando den enseñansa.
Herde a cuminsa su trayectorio profesional den servicio di gobierno, entre otro na departamento di Enseñansa y como director di Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE).<ref>{{citeer web|titel=Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-27|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007}}</ref> Mas despues el a dirigi e proyecto SHA.
Despues di a afilia na partido AVP el a debuta como candidato riba lista na aña 2005 y a ricibi 139 voto. Den eleccion 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual, despues retirando como politico activo. E tabata miembro di [[parlamento di Aruba]] di 2009 pa 2017, durante cual termino el a fungi tambe lider di fraccion, vicepresidente di parlamento y presidente di e comision di parlamento pa Asuntonan di Reino y Relacionnan Exterior.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Herde tabata activo tambe den varios funcion clave den seno di partido AVP, entre otro e tabata vocero di gabinete Henny Eman<ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>, presidente di FESCA y miembro di directiva di Fundacion Mito Croes. Na maart 2025, [[gabinete AVP-FUTURO]] a anunsia cu Herdé a wordo postula como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
Rene Herde ta casa cu hurista Lucy Peterson.
{{Appendix}}
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
Rene Herde ta ex-alumno di [[Colegio Arubano]]. Desde 1958 e tabata activo den e grupo cultural hubenil Trupial. E tabata canta y toca baho. El a continua su estudio na Hulanda - wat, waar, wanneer ??
Desde cu el a drenta politica el a ocupa varios funcion clave, entre otro e tabata vocero di Gabinete Henny Eman1 of 2?
Rene Herde ta bon studia y ta un experto den enseñansa. El a ocupa varios funcion clave den gobierno y den gobernacion, manera vocero di Gabinete Henny Eman y despues como parlamentario di AVP. E tabata lider di fraccion den Parlamento di Aruba.<ref>[https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/ Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira Minister Plenipotenciario], 24ora.com (21 di maart 2025)</ref>
* 1984: werkzaam bij departement onderwijszaken
* De van start gegane reorganisatie van het administratieve overheids apparaat is om het vertrouwen van het volk in dit apparaat — dat de laatste jaren verloren is gegaan — te Zo verklaarde gisteren minister president mr Henny Eman. De reorganisatie wordt uitgevoerd door het nieuwe Bureau Organisatie en Efficiëntie (BOE), dat onder leiding staat van drs Rene Herde. De premier uitte de vreugde van de regering dat drs Herde—die door een speciale commissie uit 12 sollicitanten voor deze functie aanbevolen werd — de uitdaging aanvaardde dit zware en moeilijke werk te doen.<ref>Eman: coördinatie tussen ministers nodig BOE tekent voor reorganisatie overheid. "Amigoe". Curaçao, 27-01-1988, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642049:mpeg21:p007</ref>
* vocero di gobierno durante gabinete [[Henny Eman]] I y II: Zoals het eerste kabinet- Eman heeft ook deze ministersploeg twee persoonlijke woordvoerders' of'een perschef en assistent', die politiek dichter tegen de regering staan: René Herdé <ref>Regering zoekt chef voor BuVo. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1995, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 26-03-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644748:mpeg21:p005</ref>
* 1991: miembro di directiva di FESCA
* Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico.<ref>[https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com. Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di pueblo], 24ora.com (?)</ref>
* 2006 - director di SHA
* statenlid en fractieleider 2009–2017: Rene Herde
* 2014/2016 - lider di fraccion di AVP
* Rene Herde blijft aan als vice-voorzitter van de Staten en voorzitter van de Staten Commissie voor Koninkrijks Aangelegenheden en Buitenlandse Betrekkingen. Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter.
Si acaso acepta e candidatura di Rene Herde pa e funcion, e tambe ta un politico retira. E tabata riba lista di AVP na aña 2005 y a haya 139 voto. Den eleccion na aña 2009 el a crece yega 313 voto, den eleccion na aña 2013 el a haya 298 voto, mientras cu den eleccion di aña 2017 (nr. 27 riba lista) el a baha te na 115 voto individual.
Rene Herde ta casa cu Lucy Peterson y hunto nan tin ... yiu.
{{Appendix}}
**Drs. Gervais Rene “Baba” Herde** (naci ca. 1951) ta un politico Arubiano, ex Parlamentario y nombra Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda. E ta miembro di **Partido di Pueblo Arubano (AVP)** y tin un trayectoria largo den administracion publico y politica na Aruba.
### 🧑🎓 Edukashon & Karera Tempran
Herde a gradua cu un PhD y tin un background den enseñansa. El a ocupa diferente funcion den seno di gobierno di Aruba, entre otro como vocero di gabinete di ex Prome Minister Henny Eman. ([Pendiente aprobacion di FUTURO: Rene Herde ta candidato pa bira ...](https://24ora.com/pendiente-aprobacion-di-futuro-rene-herde-ta-candidato-pa-bira-minister-plenipotenciario/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Karera polítiko
Como miembro di AVP, Herde a fungi como miembro di parlamento na Staten di Aruba, unda tambe e tabata lider di partido. E tabata konosí pa su envolvimentu den partido i a keda aktivo asta den su retiro, partisipando den aktividatnan di partido i reunionnan interno.
### 🇳🇱 Minister Plenipotensiario
Na maart 2025, Herde a wordo postula pa AVP como candidato pa e puesto di Minister Plenipotenciario di Aruba na Hulanda, remplasando Desiree Croes. Su nombramentu tabata suheto na aprobashon di partner di koalishon FUTURO i finalisashon di e prosedura di screening. Dia 15 di aprel 2025, a informá ku Herde a pasa tur screening positivamente. ([Ainda FUTURO no a disidí si Rene “Baba” Herde lo ta e kandidato pa bira ...](https://24ora.com/ainda-futuro-no-a-dicidi-si-rene-baba-herde-lo-ta-e-candidato-pa-bira-minister-na-hulanda/?utm_source=tcom), [tm_source=ttcom), Rene signade. a pasa su screening positivamente](https://www.eanews.com/contrario-na-de-meza-rene-herde-si-a-pasa-su-screening-positivamente/?utm_source=chatgpt.com))
### 🏛 Envolvimento den AVP
Herde ta activo den seno di **Fundacion Mito Croes**, un fundacion afilia na AVP cu ta comprometi cu educacion politico y dialogo publico. E ta enfatisa e importancia di AVP como un partido inclusivo cu ta ofrece espacio pa opinion y antecedentenan diverso. ([Rene Herdé (Fundacion Mito Croes): AVP ta un berdadero partido di ...](https://24ora.com/rene-herde-fundacion-mito-croes-avp-ta-un-berdadero-partido-di-pueblo/?utm_source=chatgpt.com))
[[:Category:Politico di Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1 november]] [[1937]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento = [[18 di yüni]] [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] ( -1985)<br>[[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
’’’Pedro Bislip’’’ (☆[[Aruba]], [[1 di novèmber|1 november]] [[1937]] na [[Aruba]] - † [[18 di yüni]] [[2007]] na [[Aruba]]?) tabata un politico Arubano. Hij gaat de geschiedenis in als de laatste gezaghebber van Aruba. E lo pasa pa historia como e ultimo [[Lista di Gezaghebber di Aruba|gezaghebber di Aruba]].
* [[Lista di presidente di Parlamento di Antias Hulandes|presidente di parlamento di Antias Hulandes]] (1980-19820
* [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento di Aruba]] (1986-1987)
* Diputado
* Miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]] pa MEP
* miembro di [[Parlamento di Aruba]] pa ADN
---
Pedro Bislip was a foundational figure in Aruban politics, best known as the last gezaghebber (lieutenant governor) of Aruba before the island achieved its autonomous Status Aparte on January 1, 1986. He served in this capacity from February 1, 1983 until Aruba transitioned to its new political status.
In the midst of this historic change, Bislip helped shape Aruba's new parliamentary democracy. He co-founded the political party Accion Democratico Nacional (ADN) on April 21, 1985, aiming to foster democratic reform and modernization during the island’s political reformation.
Following the establishment of Aruba’s autonomous government, Bislip was elected as President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986 to July 11, 1987. His leadership during this early post-autonomy period was marked by efforts to stabilize legislative functions and set a democratic precedent.
In addition to these key roles, Bislip also held seats in both the Parliament of Aruba and the Parliament of the Netherlands Antilles. He was awarded the royal decoration Ridder in de Orde van Oranje Nassau for his public service contributions.
-----
Ivm benoeming tot gezaghebber ontslag genomen van de actieve politiek ingaande 1 februari 1983 en als lid van de MEP.
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460709:mpeg21:pdf PEDRO BISLIP Werd op Aruba geboren één november 1937. Nadat hij in 1956 zijn studie aan het Dominicuscollege met succes beëindigde ging hij financiën studeren. In 1957 trad hij dienst van het Eilandgebied en is werkzaam op het kantoor van de Eilandsontvanger.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643387:mpeg21:pdf Amigoe, “Pedro Bislip gaat dinsdag met vakantie”, 5 september 1985 ORANJESTAD—Voor gezaghebber Pedro Bislip is het maandag zijn laatste werkdag als gezaghebber van Aruba. Dinsdag gaat hij met vakantie en in aansluiting daarop keert hij 31 december 1985 niet meer terug als gezaghebber van Aruba, aangezien Aruba per 1 januari een eigen gouverneur krijgt, waarvoor zoals bekend de heer Felipe B. Tromp werd voorgedragen. Verwacht wordt dat tezijner tijd in een bijzondere zitting van deEilandsraad afscheid van gezaghebber Bislip wordt genomen. Gezaghebber Bislip zal de geschiedenis ingaan als de laatste gezaghebber van Aruba. Hierdoor wordt een periode van 137 jaar gezaghebberschap op Aruba afgesloten. Voor 1848 droegen de bestuurders van Aruba de titel van commandeur. Doch toen bij KoninklijkBesluit van 27 januari 1848 nummer 51 het nieuwe regeringsreglement voor Curagao en onderhorigheden werd afgekondigd,vervielde titel commandeur en kregen de bestuurders van Aruba de titel van gezaghebber.De toenmalige commandeur Jacobus Jarman Junior werd toen de eerste gezaghebber van Aruba. Verwacht wordt dat in de eerste tijd de heer Cay Marquez als waarnemend gezaghebber zal gaan optreden. Aangezien de heer Marquez infeite een politieke figuur is, moet niet uitgesloten worden geacht dat de regering een tijdelijke gezaghebber voor Aruba zal benoemen mede met het oog op de te houden verkiezingen. Voor deze waarneming worden de namen gehoord van Frans Wernet en Urbano Maduro, beide personen die in het verleden reeds geruime tijd als waarnemend gezaghebber van Aruba fungeerden.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643406:mpeg21:pdf Amigoe, “Bislip dient ontslag in als gezaghebber” 3 oktober 1985 ORANJESTAD— Gezaghebber Pedro Bislip — die sinds begon vorige maand met vakantie is — heeft vanmorgen telegrafisch bij de Koninkrijksregering zijn ontslag ingediend— ingaande vandaag — als gezaghebber vanAruba.De heerBislip, die desgevraagd de Amigoe een en ander bevestigde, zou ook de gouverneur en de minister-president op dehoogte stellen. De heerBislip heeft ditbesluit genomen aan de vooravond van het indienen van de politieke lijsten voor de verkiezingen, om een eindete maken aan alle"roddelpraatjes", die de laatste dagen de ronde doen en waarin de heer Bislip verweten wordt dat hij als gezaghebber— met vakantie of niet— zich actief met de politiek gaat bemoeien. Zoals bekend heeft de heer Bislip kortgeleden bekend gemaakt dat hij actief de politiek ingaat en zich actief achter de nieuwe politieke partij ADN heeft geschaard. "Ze zijn nog al bang dat ik kandidaat ben bij de verkiezingen",aldus Pedro Bislip in een kort commentaar. "Daarom worden al die roddelpraatjes de wereld ingeholpen". Uit goede bron verneemt de Amigoe dat de heer Bislip— die algemeen gezien werd als een sterke lijsttrekker voor de ADN — geen lijsttrekker wordt doch op nummer drie zal komen van de ADN- lijst. Een van de punten van kritiek van de laatste dagen betrof het afscheid van waarnemend commissaris Walter Kramers waarbij de heer Bislip niet als gezaghebber, maarals particulier persoon aanwezig was omdat hij al die jaren metKramers heeft gewerkt. Op verzoek van waarnemend gezaghebber Frans Wernet sprak de heer Bislip toen ook enige woorden van afscheid.
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Lili Beke-Martinez
| nomber completo =
| fecha nacemento = 1969
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Organisacion Liberal Arubano|OLA]]
| titulo = mr.
| temporada1 =
| funcion1 =
| temporada2 =
| funcion2 =
| website =
}}
'''Lilia Genara Beke-Martinez''', nasci na 1969, ta un médico distingui di Aruba y ex-polítika, conosi pa su kontribushon den salú públiko y servicio públiko na Aruba.
Curaçao Chronicle
Karrera Médiko
Dr. Beke a kuminsá su karrera médiko na 1979 como un médico general. Después di dos aña di trabou den un hospital, e a stablesé su propio práctica privá, Huisartsenpraktijk Beke-Martinez N.V., na 2002, localisá na L.G. Smith Blvd. 160, Suite 104-110, Oranjestad West, Aruba. Su manera di traha ku kompasión y su dedicashon a yuda hende a gana su un reputashon como un dókter humano y enfoká riba pasiente, apreseá tanto pa lokalnan komo turista.
Karrera Polítiko
Beke a sirbi como Ministro di Salú Públiko di Aruba for di 1994 te 1998. Después, e a tuma e posishon di Ministro di Asunto Ekónomiko for di 1998 te 2001. Na 1997, e a bira un Miembro di Parlamento y más dilanti a sirbi como Presidente di Parlamento di Aruba kuminsando na 2013.
Bida Personal
Dr. Beke ta mama di un yiu y a sigui su práctica médiko den anjanan resiente, mantené su kompromiso pa duna kuido di salú aksesibel y ku kompasión.
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Marlon Sneek
| nomber completo = Alfred Marlon Sneek
| fecha nacemento = [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]]
| luga nacemento = [[Aruba]]
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]]
| desde = 27 di maart 2025
| antecesor = [[Gerlien Croes]]
| sucesor =
| partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]
| titulo =
| temporada1 = 2025 - presente
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 2013 - 2021
| funcion2 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| website =
}}
'''Alfred Marlon Sneek''' (☆ [[31 di òktober|31 di october]] [[1972]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E ta presidente y miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde 27 di maart 2025. Entre 2013 y 2021 el a sirbi como miembro di parlamento y lider di fraccion.
== Bida ==
Marlon Sneek ta procedente di y ta biba den e bario di [[Dakota (Aruba)|Dakota]] . El a studia na Instituto Pedagogico Arubano (IPA)<ref>https://issuu.com/boletinextra/docs/diasabra_12_november_2011 Porco sushi ta busca muraya limpi pa frega na dje], Solo di Pueblo (12 di november 2011)</ref> y a sigui un carera den ensenansa como docente.
El a drenta arena politico na aña 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida el a saca no menos cu 256 voto personal. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras den eleccion 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - nr. 10 - 234 voto
E ta docente cu a dedica hopi ana na ensenansa.
Entre 2016 y 2021 e tabata lider di fraccion di AVP den parlamento, como sucesor di [[René Herdé]].
entre januari y maart 2025.'''Bold text'''di Dakota y riba lista di partido AVP ta bek den parlamento. Esaki ta sosode despues di un ausencia di cuater aña.
Den e eleccion di aña 2021, AVP no a haya suficiente asiento cu e por a drenta parlamento y el a bay practica su profesion bek maestro, te cu diamars ora cu a informe cu e mester retira pa bay ocupa un puesto den parlamento.
Sneek pa hopi aña, desde eleccion di 2009, a bin ta aparece riba lista politico y varios biaha a ocupa un puesto den parlamento.
Awo tur cos ta indica cu despues di su huramentacion, e ta candidato pa bira Presidente di Parlamento.
2024: nr. 10 op AVP lijst, behaalde 234 stemmen.<ref>[https://er.aw/wp-content/uploads/2025/01/Besluit-van-het-Hoofdstembureau-tot-vaststelling-van-de-uitslag-der-verkiezing-van-de-leden-van-de-Staten.pdf Vaststelling van de uitslag van de verkiezing van de leden van de Staten], [[Conseho Electoral di Aruba]], 2024</ref>
2021: nr. 10 cu 336 voto
Marlon Sneek ta un polítiko prominente di Aruba, afiliá ku Partido di Pueblo Arubano (AVP). E a sirbi como líder di frakshon parlamentario di AVP, representando e partido den Parlamento di Aruba.
Bon Dia Aruba
Den su rol parlamentario, Sneek a expresa preocupacion tokante gastunan gubernamental durante periodonan di reto económico. Por ehempel, e a kritika aprobacion di fondonan pa renobacion di Arubahuis y gasto pa dekoracion di Pasco, enfatizando e necesidad pa maneha plaka públiko di un manera responsable den tiempo di crisis.
Bon Dia Aruba
+1
Bon Dia Aruba
+1
Ademas, Sneek a enfatisa e importancia di gobernacion sensato y a yama atencion na e necesidad pa priorisa gastunan cu ta benefisia henter pueblo Arubano.
ArenaPoliti
Sinembargo, mi disculpa, pero e informacion tokante e fecha di nacimiento, formacion akademico y experiencia laboral anterior di Marlon Sneek no ta disponible den e fuentenan cu mi tin acceso na nan.
* Sneek was sinds 2013 plaatsvervangend fractievoorzitter en Herde was sinds 2009 fractievoorzitter. Hij werd in 2016 gekozen tot fractievoorzitter, als opvolger van Herde.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/7597 Marlon Sneek nieuwe fractievoorzitter AVP], NoticiaCla (3 november 2016)</ref>
Member of parliament at Land Aruba
Parlementslid at Parliament of Aruba
Went to Ir. Cesar Terzano M.T.S. Aruba
Studied Electrical engineering at UNA Curacao
Studied Maestro di scol at Instituto Pedagogico Arubano I.P.A
From Oranjestad, Aruba
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sneek, Marlon}}
[[:Category:Politico di Aruba]]
[[:Category:Hende]]
24ora.com: Sneek a drenta arena politico na ana 2005 ora el a subi lista di partido AVP. Den su prome salida, el a saca no menos cu 256 voto. Den eleccion na 2009 el a bay dilanti y a haya 304 voto. Hasta den eleccion di 2013 el a sigui crece y yega 441 voto, mientras cu den eleccion di 2017 el a baha den voto y a keda cu 351 voto riba su nomber.
* eleccion 2021 - 336 voto
* eleccion 2024 - 234 voto
Sneek ta procedente y ta biba den Dakota y ta un docente, cu a dedica hopi ana den ensenansa.
Desde 2017 e ta ocupa e funcion di lider di fraccion den AVP den parlamento.
-----
Mr.Mike Eman: Minister President, Asuntonan General, Naturalesa y Cultura
Mr.Gerlien Croes, Vice Minister Presidente, Ensenanza, Hubentud, Innovacion, Relacionnan di Reino y Deporte
Mr. Wendrick Cicilia. Minister di Turismo , Transporte(AAA & APA) y Labor
Minister di Energia, Infrastructura, Telecomunicacion. Por lo pronto Arthur Dowers.
Mr. Geoffrey Wever. Minister di Finanzias, Economia y Sector Primario
Drs Mervin Wyatt-Ras. Minister di Asuntonan Social y Salud Publico, Cuido di Adulto Mayor y Cuido di Adicto.
Mr.Drs. Arthur Dowers. Minister di Husticia, Integracion, y Transporte Publico(DTP)
Drs. Rene "Baba" Herde. Minister Plenipotencario.
Huramentacion di e Gabinete nobo lo tuma luga Diabierne di 28 di Maart.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico| variante = a
| nomber = Pedro Bislip
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[1937]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[2007]]
| luga fayecimento =
| pais = {{ABW}}
| partido = [[Accion Democratico Nacional|ADN]]
| titulo =
| ofishi =
| temporada1 =
| funcion1 =
| website =
}}
'''Pedro Bislip''' (☆ [[1937]] na [[Aruba]] - † [[2007]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]].
== Biografia ==
Pedro Bislip is a notable Aruban politician recognized for his significant contributions to the island's political landscape. He served as the Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from 1982 until his resignation in 1983 to pursue a political career with the newly formed party, Accion Democratico Nacional (ADN).
historiadiaruba.aw
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
In April 1985, Bislip co-founded ADN alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established as a "cunucu party" by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who criticized the MEP's internal democratic practices and favoritism toward the party elite.
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Wikipedia
+5
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, which granted the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba. He held this position from February 28, 1986, until July 11, 1987.
diario.aw
Wikipedia
Bislip continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections. He served as the party's sole representative until the 1993 elections, after which Charro Kelly succeeded him.
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Wikipedia
+2
Throughout his career, Pedro Bislip played a pivotal role in shaping Aruba's political framework during a transformative period in the island's history.
Pedro Bislip was an influential Aruban politician who played a significant role in the island's political development during the 1980s and early 1990s. Born in 1937, Bislip's early life, including details about his education and family background, is not extensively documented in publicly available sources.
Professionally, Bislip's career was marked by his tenure as Gezaghebber (Lieutenant Governor) of Aruba from February 1, 1983, to October 3, 1985. He resigned from this position to co-found the political party Accion Democratico Nacional (ADN) in April 1985, alongside John Booi and Charro Kelly. The party was established by former members of the Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) who sought to address concerns about internal democratic practices within the MEP.
Following Aruba's attainment of Status Aparte in 1986, granting the island separate status within the Kingdom of the Netherlands, Bislip became the second President of the Parliament of Aruba, serving from February 28, 1986, to July 11, 1987. He continued his political career with ADN, securing a seat in the Aruban Parliament during the 1989 elections and serving as the party's sole representative until the 1993 elections.
While specific information about Bislip's education and family life is limited, his contributions to Aruba's political landscape are well recognized. He passed away in 2007, leaving behind a legacy of political service during a transformative period in Aruba's history.
{{Appendix}}
--------------------
'''Adriaan Franciscus Dussenbroek'''
Adriaan Franciscus (Nederland 19 juni 1893 - Utrecht 22 juni 1965). Werkte na medische studie te Amsterdam 37 jaar als huisarts op Aruba, waar hij zich op sociaal en politiek terrein bewoog. Mede-oprichter van de [[Union Nacional Arubano]] waarvoor hij enige tijd zitting had in de Staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20170819231827/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Adriaan Dussenbroek], Encyclopedie van Curacao</ref>
Franciscus Dussenbroek (Nederland, 24 juni 1893-nederland, 1965?
• Hij vestigde zich in april 1928 op Aruba (in 1953 nog ongehuwd)
• Was werkzaam als arts van het Savanetakamp
• Bij eerste statenverkiezingen op 17 maart 1949 werd hij gekozen tot statenlid (samen met Felipe Tromp en Mario Arends van de UNA). Ook fractieleider van de UNA?
• Zijn partij UNA behaalde 3 zetels
• Na val van het CAB da Costa Gomez werd hij in juni 1949 benoemd tot kabinetsformateur. Hij slaagt niet in zijn opdracht en heeft gouverneur Peters de opdracht teruggegeven.
• In jnuari 1950 legt hij functie van voorzitter UNA neer
NOTES
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211854:mpeg21:pdf Amigoe|18 maart 1949 |titel= Rechts blok in de Staten krijgt sleutelpositie Dr. Dussenbroek, nr. 2, lijst Una, voorzitter van de UNA. Geboren 24 Juni 1893 in Nederland. Studeerde aan de universiteiten te Utrecht en Amsterdam. Studeerde in 1923 af als medisch arts. Kwam in 1928 op Aruba aan, al waar hij altijd gebleven is. Dr. Dussenbroek heeft een respectabele staat van dienst op Aruba achter zich. Hier volgt een kleine greep:
Lid van de Raad van Politie 1930—1945, gewezen voorzitter Aruba Voetbalbond; voorzitter R.K. Zeemanshuis; oprichter R.K. Militair Tehuis; kapitein v.d. Schutterij 1940—1946; corresponderend lid Gezondheidscommissie 1928—1936; initiatiefnemer comité 40 Regeringsjubileum; ridder in de Orde van Oranje Nassau enz. Enz
---------------------
== resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024 ==
Ayera mainta durante un se- sion publico en bibo Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parla- mentario cu a tuma luga dia 6 di december ultimo. Presidente di Conseho Elec- toral, Sr. Rossi Marchena, a oficialmente confirma e resultadonan preliminario alabes a indica ken ta e can- didatonan scogi, pa cada partido, pa drenta Parla- mento di Aruba.
Durante e sesion publico Con- seho Electoral a confirma pa cada lista di partido politico e total di voto pa cada candidato riba e lista di partido politico, e total di tur e votonan pa cu e candidatonan riba e lista, cu ta ser yama stemcijfer, lo con- firma tambe e kiesdeler cual ta e total di voto valido dividi door di 21, total di asientonan den parlamento, cuanto asiento cada partido a saca, e reparticion di e restzetels na e partidonan cu a saca un of mas asiento, tambe kico e lijstkiesdeler pa cada partido politico, esaki ta e stemcijfer, cual ta e total di voto ricibi, dividi door di e total asiento ricibi pa cada partido..
Marchena a indica cu e cantidad di voto total pa cada candidato cu Hoofdstembureau a publica caba ta ser confirma door di Conseho Electoral como e can- tidad total cu cada candidato a ricibi.
Manera ta conoci caba, me- diante e resultado prelimi- nar, Marchena a confirma e total di voto cu cada partido a ricibi; partido MAS a haya total 1,727 voto; partido PPA a haya total 3,538 voto; partido RAIZ a haya total 2,324 voto; partido HTC a haya total 505 voto; partido CURPA a haya total 423 voto; partido Futuro a haya total 7,351 voto; partido LPR a haya total 1,349 voto; partido RED a haya total 635 voto; partido Accion21 a haya total 2,203 voto; partido MEP a haya total 17,560 voto; y partido AVP a haya total 17,872 voto.
Esaki ta nifica cu e total di vo- tonan valido tabata 55,496 y e total aki dividi door di 21, e can- tidad di asiento den parlamento e kiesdeler ta bira 2,642 voto.
Marchena a sigui splica cu ora reparti esaki ta nifica cu partido PPA a saca un asiento, partido
Futuro a saca dos asiento, par- tido MEP a saca seis asiento y partido AVP a saca seis asiento . El a indica cu mirando cu tin 21 asiento, mester reparti e seis asientonan cu a keda, cual ta restzetels.
Esaki a ser reparti como lo siguiente; partido AVP a haya e prome restzetel, partido MEP a haya e di dos restze- tel, partido Futuro a haya e di tres restezetel, AVP a haya e di cuater,MEP a haya e di cinco restzetel y partido AVP a haya e ultimo asiento. Esey ta nifica cu Futuro a haya un restzetel, MEP a haya dos restzetels y AVP a haya tres restzetels.
E resultado oficial di eleccion parlamentario 2024 pa loke ta trata asientonan ta partido PPA cu un asiento, partido Futuro cu tres asiento, partido MEP cu ocho asiento y partido AVP cu nuebe asiento.
Marchena a informa tambe kico ta e bira e lijstkiesdeler, e total di voto di cada partido dividi door di e total asiento cu e partido a saca. E lijstkiesdeler ta yuda de- termina ken ta e candidatonan cu ta drenta parlamento.
Ley ta stipula cu e candidatonan cu ta drenta parlamento ta ser scogi segun e number cu nan tin riba lista. E candidatonan cu tin e numbernan mas halto riba lista ta esunnan cu ta drenta Parlamento di Aruba. Pero si e partido ta desea, a traves di un acuerdo, e partido mes por scoge, si nan ta desea di haci esaki, ken ta representa e par- tido den parlamento.
Den caso cu tin un candidato cu un number mas abou riba e lista, si e candidato aki su total di voto surpasa e lijstkiesdeler e tin e derecho riba un asiento den parlamento.
Marchena a informa ken ta e candidatonan pa cada partido cu lo drenta parlamento. Pa partido PPA, cu a saca un to- tal di 3,538 voto y un asiento, Otmar Oduber ta e candidato scogi pa parlamento.
Pa partido Futuro, cu a saca total 7,351 voto y tres asien- to, e lijstkiesdeler ta 2450.33. Candidatonan riba e lista aki cu ta ser scogi ta Gerlien Croes, Geoffrey Wever y Gino Goeloe. PapartidoMEP,cuasacatotal 17,560 voto y a haya ocho asien-
to, e lijstkiesdeler ta bira 2195. E candidatonan cu ta ser scogi ta Evelyn Wever-Croes, Dan- gui Oduber, Xiomara Maduro, Endy Croes, Rocco Tjon, Hen- drickTevreden,EdgardVrolijk y Shailiny Tromp-Lee
Partido AVP, cu a saca total 17,872 y haya nuebe asiento e lijstkiesdeler ta bira 1985.77. E candidatonan scogi ta Wendrick Cicilia, Mike de Meza, Arthur Dowers, Stephanie Sievinger, Mervin Wyatt-Ras, Jennifer Arends-Reyes, Clifford Hey- liger, Sonaly Fernandez-Acos- ta y Mike Eman. Den e caso specifico aki, candidato Mike Eman ta number 29, pero su total di voto a surpasa e lijst- kiesdeler y pues tin derecho riba un asiento den parlamento.
Den caso cu e algun di e can- didatonan menciona, cu a haya asiento den parlamento, asumi responsabilidad como minister despues cu concretisa forma- cion di gobierno, e asientonan di parlamento cu tabata destina pa e candidatonan aki ta bay e ora pa e siguiente candidatonan riba e lista, segun e volgorde di e number di e candidato riba e lista manera cu ley ta stipula.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf Conseho Electoral di Aruba a presenta e resultadonan oficial di eleccion parlamentario 2024], BDA 12 di december 2024</ref>
----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = FUTURO
| abr = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]<br>[[Geoffrey Wever]]
| funda = 2024
| fundado = [[Gerlien Croes]]
| activo = {{ABW}}
| nomber asiento1 = Asiento den <br/>[[Parlamento di Aruba|parlamento]]
| asiento1 = 3
| asiento total1 = 21
| eleccion1 = 6 di december 2024
| sede =
| color = {{legend|#FF00FF|biña cla}}
| posicion =
| ideologia =
}}
'''FUTURO''' ta un partido politico Arubano, funda na 2024 pa [[Gerlien Croes]] cu sosten di algun disidente di [[Partido di Pueblo Arubano|partido AVP]].<ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref> Na december 2024, den su prome salida electoral, e partido a obtene riba di 7300 voto, birando e di tres partido mas grandi na Aruba.
== Historia ==
Futuro a wordo lansa oficialmente dia 15 di september 2024 na Casibari door di [[Gerlien Croes]], politico y parlamentario, kende na mei 2023 a bandona AVP despues di algun incidente interno.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/30038-gerlien-croes-lanceert-futuro |titel=Gerlien Croes lanceert Futuro|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2024-09-16|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref> E enfoke di e partido ta pa promove transparencia, desaroyo sostenible<ref>Dalshasy Jimenez, [https://www.noticiaimpacto.com/futuro-nuevo-partido-politico-presenta-su-lista-de-candidatos-con-enfoque-en-profesionalismo-y-compromiso/ FUTURO, nuevo partido político, presenta su lista de candidatos con enfoque en profesionalismo y compromiso], noticiaimpacto.com (18 di october 2024)</ref> y pa stimula comunidad Arubano pa ta mas activo y participativo den creacion di maneho.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ Na Colegio EPI: Partido FUTURO a gana eleccion cu nuebe asiento], 24ora.com (2 di december 2024)</ref> Croes hunto cu [[Geoffrey Wever]] ta comparti e liderazgo di e partido.
Cu un lista di 10 candidato, encabesa pa Gerlien Croes, e partido a debuta den [[Eleccion Parlamento Aruba 2024|eleccion parlamentario]] dia 6 di december 2024. E ta obtene tres asiento den parlamento di Aruba, birando e di tres partido mas grandi despues di AVP y [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Cu e posicion aki e partido lo tin un rol determinante den formacion di un gabinete nobo.<ref>{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2547387-avp-wint-nek-aan-nekrace-op-aruba-nieuwe-partij-futuro-bepaalt-formatie|titel=AVP wint nek-aan-nek race op Aruba, nieuwe partij Futuro bepaalt formatie|werk=NOS Nieuws|datum=2024-12-07|bezochtdatum=2024-12-07}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Polítika na Aruba]]
Cu e proposito pa sirbi comunidad. Nan a uni pa stimula desaroyo positivo, traha hunto pa un futuro di oportunidad y pa realisa bienestar pa tur. Desapunta pa e maneho anticua y intransparente, Gerlien Croes, acompaña y sosteni door di otronan cu e mesun pensamento, a tuma un paso grandi pa lanta FUTURO.<ref>[https://24ora.com/na-colegio-epi-partido-futuro-a-gana-eleccion-cu-nuebe-asiento/ NA COLEGIO EPI: PARTIDO FUTURO A GANA ELECCION CU NUEBE ASIENTO], 24ora.com (2 di december 2024)</ref>
Su temanan principal ta: miho maneho y transparente y siguridad di existencia. FUTURO ta enfoca riba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva.
FUTURO ta enfoca ariba stimula nos comunidad pa tin mas participacion activo den creacion di maneho. Den e pensamento aki tin un balansa di cooperacion entre e individuo, organisacionnan den comunidad, gobierno y sector priva. Cu e fundeshi di un pensamento racional combina cu e realidadnan cu nos pais ta enfrenta, nos tin un responsabilidad personal y colectivo como bon ser humano pa construi un comunidad decente, feliz y prospero.
Mision
Fortica e individuo pa medio di liderazgo solido cu ta proteha e bienestar general di e pueblo. Formenta un cultura di cooperacion. Stimula desaroyo cu solucionnan innovativo y promove inclusividad.
Vision
Un Aruba unda oportunidad igual y solidaridad ta forma e base di e comunidad, cu un futuro prospero y feliz pa tur cuidadano.
E lista pa eleccion 2024
E ekipo di FUTURO ta consisti, ademas di;
Gerlien Croes, hurista y politico activo
Geoffrey Wever, fiscalista y minister activo
Gino Goeloe, enfermero y personahe conoci den sector di salubridad y social
Ruthlyn Lindor, criminologo y docente di prome drado
Muzaninn Wever, hurista legislativo
Gregory Ras, ingeniero y empresario
Jeremy Erasmus, specialista den negoshi y mercadeo y entrepreneur
Rondell Heyliger, entrepreneur
Della Lopez, docente y sindicalista
Omar Quandus, inspector di welder industrial
{{Appendix}}
Loke a hala hopi atencion for di algun dia caba, pero cu a keda confirma diadomingo anochi, ta e caranan cu a asocia publicamente cu e partido y Gerlien, Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO' ex miembro di partido AVP Muzanine Wever, yiu di palanca y miembro di partido berde Chris Dammers esta Khamila Dammers, y ex minister pa AVP Angel Bermudez cu a aparece riba e video di introduction. Ademas por a nota varios persona cu tabata cu e partido berde y tambe geel, cu tambe a ‘bula cura’ y a uni cu Gerlien den su hornada nobo. E mencion di e caranan aki ta importante pasobra nan ta(bata) palanca fuerte di e partido berde, sigur un Alice van Romondt cu tabata secretario di conseho di minister pa gabinete Henny Eman den pasado. Y Wever tabata riba e ultimo lista di e partido berde. Esaki ta nifica cu un grupo basta interesante a ‘separa’ di e partido berde. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/32273 Gerlien Croes a lansa su propio partido 'FUTURO'], NoticiaCla (15 di september 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------
'''Porfirio (Fichi) Croes''' a nace dia 21 di oktober 1919 y a fayece dia 23 di Augustus 2001 y tabata inicialmente candidato ariba lista di AVP. Na aña 1949, despues di un descordia den AVP, hunto cu Juancho Irausquin a funda partido PPA.
Na aña 1955 den eleccion di Eilandsraad Fichi a wordo escohi pa bira Diputado pa PPA y tabata encarga cu e cartera di Asuntonan Social y Labor, Vivienda y Asuntonan Personal.
Dia 25 di Mei 1959 Fichi cu su mes un partido PDC (Partido Democratico Cristian) a logra 1 asiento den eleccion di Eilandsraad y a bira miembro di Eilandsraad.
Den Fichi su ultimo añanan di su carera politico tabata hopi liga cu partido MEP.
-----------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Futuro
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Gerlien Croes]]
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
}}
Partidonan nobo na Aruba:
* 2024- hellen Croes - Movemento Indigena Arubano (MIA) (zie SolodiPueblo)
* 2024 - Gerlien Croes - Transparencia Union Respet (FUTURO) - Gerlien Croes
E lista di FUTURO ta como lo siguiente:
1. Gerlien Croes
2. Geoffrey Wever
3. Gino Goeloe
4. Rudlyn Lindor
5. Munzanin Wever
6. Gregory Ras
7. Jeremy Erasmus
8. Rondel Heyliger
9. Della Lopez
10. Omar Quandus
* 2023 - Rycond do Nacimiento - Lucha pa Reforma
* 2023 - Otmar Oduber - PAIS
* 2023 - Figaroa -
Eleccion 2024: lista di RAIZ ta consisti di:
1. Ursell Arends.
2. Raymicheline “Misha” Raymond.
3. Randall Leong.
4. Raymond Kamperveen.
5. Carlos Guiamo.
6. Twyma van der Biezen.
7. Aron Verschuur.
8. Luigi Rasmijn.
9. Marisabelle Croes-Arends.
10. Anouk Balentina.
11. Kinsasha van der Bliek. ??
Lista di PPA
1. Otmar Oduber
2. Eduard Pieterzs
3. Lissette Winklaar-Franken
4. Rudy Richardson
5. Rigoberto Sint Jago
6. Marc Lindero Fowler
7. Ainsley Leonard Kelly
8. Gabriela Gonzales O. Calderon
9. Ilidio Dumfries
10. Arthur Paneflek
11. Charles Bennett
12. Edgard Suñe Leon
13. Kevin Ka Ghie Yee
14. Shanwar Briezen
15. Wilson Tavarez Portez
16. Jacqueline Woodley
E lista ta consisti pa:
1. Marisol Tromp;
2. Aquannette Gunn;
3. Gilmar Werleman;
4. Armand Kelly;
5. dokter Michel Mungra;
6. Jamal Khan
6. Arthur La Moria.
E lista di MEP ta como lo siguiente:
1. Evelyn Wever-Croes
2. Dangui Oduber
3. Xiomara Maduro
4. Endy Croes
5. Rocco Tjon
6. Hendrik Tevreden
7. Edgard Vrolijk
8. Shailiny Tromp-Lee
9. Setty Christiaans-Yarzagaray
10. Alvin Molina
11. Sharissa Arends-Tromp -->nieuw
12. Rodymar Geerman
13. Marco Berlis
14. Aldrin Lampe
15. Natalie Geerman
16. Ricky Hoek
17. Shannon Henriquez
18. Erwin (Wino) Lopez
19. Erich Genser
20. Michella Steenvoorde-Lacle
21. Nathaly Arends
22. Shirley Rafini
23. Stephany Croes
24. Jaime Winterdaal
25. Nolan Thomas
26. Chito Geerman
27. Jeffrey Schuilenburg
28. Rene Kock
29. Marceylaine Paskel
E lista ta como lo siguiente:
1. Wendrick Cicilia
2. Mike de Meza
3. Arthur Dowers
4. Stephanie Sevinger --> nieuw, dochter Benny Sevinger
5. Mervin Wyatt-Ras
6. Jennifer Arends–Reyes
7. Clifford Heyliger
8. Sonaly Acosta --> nieuw
9. Carlos Bermudez
10. Marlon Sneek
11. Otani Thomasia
12. John Hart
13. Dennerick Kelly
14. Jamila de Mey
15. Junior Croes
16. Chris James
17. Conny Connor
18. Maria vd biezen
19. Gillian Lopez
20. Diana Bikker
21. Clyde Burke
22. Jennifer Franken
23. Madeleine Kelly
24. Adeline Oliviera
25. Astrid Vries
26. Ferdinand Franca
27. Norman Roos
28. Zuleika Wever
29. Mike Eman
--------------
== MIA ==
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Movemento Indigena Arubano
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = Hellen Croes
| presidente partido =
| vice-preseidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2024
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo =
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion =
| ideologia =
| meta =
| lema =
| color =
| abr =
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
Lider di MIA ta mr. drs. Helena Croes (Hellen). Nos meta ta pa proteha e derecho di tur Indigena Arubano. Nos definicion di ken ta cay bou indigena Arubano ta lo siguiente: tur persona cu por demostra cu e tin un ancestro f/m naci na Aruba den siglo 18 y/of siglo 19. MIA ta para pa proteccion di nos tera, nos identidad y nos derecho di autodeterminacion. Na December 2022 conseho di Partido a formula y firma un declaracion den nomber di pueblo Indigena di Aruba y a wordo entrega na VNO. Na 31 di januari 2023 lider di MIA cu algun miembro di conseho a bolbe entrega e declaracion cu exigencia pero e biaha aki personalmente na secretario di Estado van Huffelen den presencia di rey Willem Alexander. Nos a haya contesta di gabinete di rey riba nos declaracion titula “Declaracion di Pueblo Indigena Arubano”. Rey a laba man, el a basa su mes riba responsabilidad ministerial. Pe motibo aki nos a lanta MIA. Den nos declaracion nos ta basa nos mes riba tratadonan internacional relaciona cu derechonan di pueblonan indigena. Un di e tratadonan aki ta: United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. Pueblo autoctono Arubano ta di rasa indjan Caquetio. E colonistanan mayoria di origen Hulandes cu a yega akinan den siglo 18 den transcurso di añanan a mescla cu e miembronan di e pueblo Caquetio existente akinan. Resultado di e prome censo realisa na 1715 a indica cu tabata biba 393 indjan Caquetio na Aruba. Na 1754 gobernante y colonistanan a haya permiso di WIC pa habita Aruba. Nos ta descendiente di e Caquetionan y e prome Europeonan cu a yega e tempo ey. Den 1827 e asina yama indjannan salbahe(Guajira) a wordo registra; nan tambe a mescla cu e indigenanan di Aruba.<ref>[https://solodipueblo.com/partido-movemento-indigena-arubano-mia-tambe-ta-cla-pa-eleccion/ Partido Movemento Indigena Arubano (MIA) tambe ta cla pa eleccion], SolodiPueblo (13 di september 2024)</ref>
Nos historia sociocultural t’e punto di salida p’e declaracion di Movemento Indigena Arubano. Hulandesnan di WIC a colonisa Aruba sin consentimento di e habitantenan Indjan cu tabata biba trankil den tur libertad. Nan a wordo obliga pa traha sin pago; coba pos, traha trankera, limpia rooinan y core trei cabrito. Den 1795 Indjannan a lanta contra tanto abuso y a nenga di sigui traha p’e Hulandesnan. Rebelion indigena a sigui tuma luga te na 1827 ainda. Y Iglesia catolico a hunga un rol importante den e represion di pueblo indigena Arubano. A tene e pueblo abou a base di religion y a spanta pueblo cu dios y fierno. Na aña 1824 a descubri oro y atrobe pueblo no a haya ningun beneficio. Pueblo indigena mes no tabata mag di coba oro. Hulandesnan tabata impone castigo di zweep si nan gara un indigena ta coba oro. Hopi di nos a yega di tende storianan di nos grandinan tocante benanan scondi den mondi. P’esey un di nos exigencianan den nos declaracion ta pa debolbe nos e balor actual di e oro cu a wordo saca te na 1916 fei Aruba. Paso tur cos a tuma luga sin consentimento di e pueblo original. Pueblo indigena mes no tabatin mucho di bisa. Hulanda a uza e mesun base canonico cu a wordo uza den tur colonia; Doctrina di Descubrimento. Esaki tin su origen den leynan canonico Papal di 1493 cu ta bisa cu tur pais cu wordo descubri unda hende no ta profesa e fe catolico, no tin alma y por wordo subyuga y colonisa.
Nos di movemento Indigena Arubano a pone 15 exigencia dirigi na Estado Hulandes y na Rey. Exigencianan ta entre otro: stop di duna paspoort via Aruba; stop permiso di estadia y trabou; derecho riba tur tereno publico cu no ta duna ainda den erfpacht; pago na nos tribu di 1,180 ton di oro na e balor actual; bin cu un BIVA pa tur hotel/Airbnb, Belasting Inheems Volk van Aruba, y un stop permanente pa duna permiso pa traha hotel, condominio, Airbnb paso Aruba ta di NOS.
{{Appendix}}
-------------
{{Infobox partido politico
| variante = a
| nomber = Lucha pa Reforma
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| lider partido = [[Ryçond Santos do Nascimento]]
| presidente partido =
| lider fraccion =
| nomber funcion1 = <!-- nomber funcion 1 te cu 8-->
| funcion1 = <!-- funcion 1 te cu 8 -->
<!-- Seccion di asiento -->
| asiento = <!-- number -->
| nomber asiento =
| asiento total = <!-- number -->
| eleccion =
| asiento1 = <!-- asiento 1 te cu 10 -->
| nomber asiento1 = <!-- nomber asiento 1 te cu 10 -->
| asiento total1 = <!-- asiento total 1 te cu 10 -->
| eleccion1 = <!-- eleccion 1 te cu 10-->
<!-- Seccion di historia -->
| funda = 2023
| exnomber =
<!-- Seccion di informacion basico -->
| activo = desde 2023
| sede =
| publicacion =
| miembro =
| posicion = centro-derecha
| ideologia = cristian-democrata
| meta =
| lema =
| color =
| abr = LPR
| hubenil =
| coalicion =
| website =
| bandera =
| leyenda =
}}
'''Lucha pa Reforma''' (LPR) ta un partido politico na Aruba
Segun Do Nascimento, su partido ta uno Centro derecha Cristian Democrata. Riba un documento adhunto por mira cu e tin por lo menos 8 punto di enfoke, y unda cu e ta splica mas di e partido. Entre otro e ta splica cu un centro derechista ta balansa un economia fuerte cu responsabilidad social, combinando un postura conservative riba asuntonan social cu un compromiso cu e bienestar social-democratico. E ideologia aki ta crea un Sociedad mas husto caminda prosperidad economico y husticia social ta bay man den man. Segun Do Nascimento, Lucha pa Reforma ta un movimento pa cambia Aruba profundamente basa riba e principio Cristian Democrata pa haci Aruba prospero di berdad. <ref>https://www.noticiacla.com/news/32394 Do Nascimento: Partido LPR ta cla pa bay eleccion na December!], NoticiaCla (30 di september 2024)</ref>
Puntonan di enfoke di e partido ta e marco moral y etico, balornan di famia y comunidad, economia di mercado cu aspecto social fuerte, husticia social y solidaridad, identidad cultural y nacional, cuido di medioambiente, subsidiaridad y democracia y estado di derecho.
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Richard Arends
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deport| website =
}}
'''Richard Arthur Arends''' (Curaçao, May 13, 1963)check 1978?? ta un politico Arubiano. E tabata Minister di Asuntonan Economico den e di dos gabinete Mike Eman. Entre 2017 y 2021 e tabata miembro di Staten di Aruba den nomber di AVP.
== Bida y carera ==
Arends a nace riba Cur? y ta yiu di Marie-France Paris y Simon Arends, ex director di banco y un di e conseheronan mas importante di Otmar Oduber.
El a bay Colegio Arubano y a studia ley na Universidad di Leiden y economis na universidad di Amsterdam.??
Na momento cu Otmar Oduber a bay na final di 2016, Mike de Meza a cambia di cartera y Arends a bira Minister di Asuntonan Economico y Comunicacion per 1 januari 2017 pa e 9 lunanan cu a resta di gabinete Eman II. Arends a acepta e puesto ministerial aki bou di e condicion cu e ta cumpli cu esaki como minister specialista y no como politico activo.
Richard Arends ta casa cu Arleen Oduber y hunto nan tin tres yiu.
NOTES
Fuentenan, anotashonnan i/òf referensianan
[[Category:Polítiko Arubano]] [
[[Category:Minister Arubano]]
Importante save komo Richard Arends (polítiko)
Balkenende a lanta den e pueblo di Biezelinge den e provinsia di Zeeland. El a termina su estudio secundario na Liceo Cristian pa Zeeland na Goes y a obtene su master den Historia y Derecho Hulandes na Vrije Universiteit Amsterdam. Na 1984, Balkenende a trasladá pa e Instituto Sientífiko di CDA kaminda el a bira miembro di personal.
Arends a studia lei?? i ??
2008: Presidente/director FESCA = Fundacion Estudionan Social-Cristian Aruba, e bureau cientifico di AVP, awor Fundacion Mito Croes
Spirito tata di varios plan y proyecto di AVP, manera Plan Aruba Ariba y hunto cu CDA raporta “desaroyo economico di Aruba”
Arends, hefe di bureau Mike de Meza
El a lidera e negociacionnan cu CITGO riba reapertura di e refineria di petroleo
e compania estatal RdA unda Richard Arends ta of tabata traha.
Presidente Compania Arubano di Petroleo
Dia 30 di novèmber 2016, Arends a huramentá komo minister.[1]
Parlamentario den nomber di AVP 2017-2021
A huramentá komo Minister di Asuntunan Ekonómiko i Komunikashon dia 29 di novèmber 2016?
2009-2016: consehero di MinPres y hefe di staf di Mike de Meza (Energia??)
Na 2021, el a anunsiá ku e lo retirá temporalmente for di polítika aktivo
KRALENDIJK – Richard Arends a keda nombrá komo e mediadó nobo pa disputanan laboral na Boneiru, Saba, i Sint Eustatius, segun Ministerio di Asuntunan Sosial i Empleo (SZW). E lo kuminsá dia 1 di yüli 2024, despues di Anselmo Pontilius, kende a okupá e posishon for di 2014.<ref>[https://bes-reporter.com/richard-arends-appointed-labor-disputes-mediator/ Richard Arends appointed labor disputes mediator], BES Reporter (29 di mei 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Nilo Swaen
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual = consehero di minister di Finansa
| desde = 2017
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = 1993-1994
| funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada2 = 1994-1997
| funcion2 = minister di Transporte y Comunicacion
| temporada3 = 2000-2001
| funcion3 = minister di Transporte y Comunicacion y Deporte
| temporada4 = 2013-2017
| funcion4 = miembro di [[Parlamento di Aruba]]
| temporada5 = 2017-2021
| funcion5 = minister di Asuntonan Social y Labor
| temporada6 =
| funcion6 =
| firma =
| website =
}}
'''Nilo Swaen''' (☆ [[22 di mart|22 di maart]] [[1962]]<ref name="SVb">[https://www.svbaruba.org/wp-content/uploads/jr/2018/SVb%20jaarverslag%202018.pdf Jaarverslag 2018], SVb Aruba, pag. 28</ref> na [[Aruba]]) ta un eks-politico [[Aruba]]no. E tabata Minister di Finansa y Asunto Economico di 20.. pa 20..
Oranjestad – Diaranson dia 21 di augustus sr. Nilo Swaen a cumpli 35 aniversario den servicio di Gobierno di Aruba. Nilo a sirbi Aruba como empleado publico na Departamento di Economia, como Parlamentario, como Minister di Finansa y Asunto Economico, y actualmente sr. Swaen ta fungi como consehero principal di Minister di Finansa y di Gabinete Wever-Croes. Minister Maduro ta gradici sr. Nilo Swaen pa su amor y su dedicacion na e desaroyo di Aruba durante su 35 añanan di servicio. Pa e ocasion festivo y como muestra di aprecio, Minster Maduro a regala Nilo un cuadra di e artista local sra. Yahaira Maduro cu ta hiba e nomber ‘tesoro,’ ya cu esnan cu ta traha di cerca cu Nilo, ta considera sr. Nilo Swaen un tesoro nacional di nos Pais pa e manera profesional, sereno y cu amor pa Aruba cu Nilo ta haci su trabounan na bienestar di Aruba. Masha pabien Nilo y danki pa stima y kere den Aruba.<ref>https://arubanative.com/2024/08/25/minister-maduro-ta-finansa-ta-felicita-sr-nilo-swaen-cu-su-35-aniversario-trahando-na-bienestar-di-aruba/ Minister Maduro di Finansa ta felecita sr. Nilo Swaen cu su 35 aniversario trahando na bienestar di Aruba], Arubanative.com (25 di augustus 2024)</ref>
Desde augustus 2018 e tabata miembro di Raad van Toekzicht en Advies di SVb Aruba.<ref name="SVb"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Swaen, Nilo}}
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Minister di Aruba]]
[[Category:Hende]]
--------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Dominico Tromp
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]]
| luga nacemento =
| fecha fayecimento = [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]]
| luga fayecimento = [[Malmok]]
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA)
| religion =
| titulo =
| ofichi = docente, politico
| temporada1 =
| funcion1 = miembro
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
}}
'''Dominico (Domi) Tromp''' (☆ [[9 di desèmber|9 di december]] [[1935]] na [[Aruba]] - † [[19 di desèmber|19 di december]] [[2023]] na [[Malmok]]) tabata un educador, actor y politico Arubano. E tabata 30 aña activo den politica y un miembro prominente di partido PPA.
== Biografia ==
Dominico Tromp, a nace na Aruba riba dia 9 di December 1935 den bario di Montaña y ta yiu di † Ignacio Tromp y † Maria Tromp-Semeleer. Domi ta casa cu Yvonne Tromp-Frans y ta tata di dos yiu muhe, Drs. Marisol Tromp y Drs. Lelicia Tromp, welo di dos nieta, Dominique Lopez y Marie Louise Lopez.<ref name="Memoriam">https://24ora.com/in-memoriam-di-dominico-domi-tromp/ N MEMORIAM DI DOMINICO ‘DOMI’ TROMP], 24ora.com (27 di december 2023)</ref>
Domi Tromp a nace dia 9 di december 1935 den bario di ....? El a bay studia na [[Hulanda]] ora e tabatin 15 aña na Kweekschool na Baarle-Nassau.<ref name="24ora"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y el a cuminsa duna les na entre otro scol na Santa Cruz, Paradera, Savaneta, Oranjestad y Noord. El a traha na Departamento di Enseñansa, seccion di inspeccion di ensenansa.
El a sigui enseñansa te cu e di tres klas di H.B.S. na Aruba y despues a bay sigui Kweekschool na Baarle-Nassau na Hulanda, na unda el a gradua como maestro di school na 1955. Na 1959 el a obtene su Diploma di Hoofdakte na Aruba. Durante 10 aña largo el a duna les na Enseñansa Basico y despues desde 1967 el a traha na Departamento di Enseñansa.<ref name="Memoriam"/> Cu 19 aña e tabata maestro di scol y a duna les na entre otro scol di Santa Cruz, Sint Jan School, Paradera, Pastoor Kranwinkel, Savaneta, Heilighart School, San Nicolaas, Graf von Zinzendorf School, Oranjestad, Dominicus College y Noord na Sint Aloysius School.
=== Teatro ===
Tromp tabata fundado, [[presidente]] y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba.<ref>Rutgers, Wim, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-toneelgeschiedenis-van-aruba-15/ Honderd jaar Arubaans toneel (15)], Caraibisch uitzicht (23 di januari 2021)</ref> El a actua den varios obra, entre otro ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Vengansa di un Chines'' (1965), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
=== Politica ===
Como hoben e ta drenta politica na comienso di decada 1960. Comiensa di decada 1960 Tromp ta drenta politica como hoben politico den AVP. Desde 1964? e tabata miembro di [[Konseho Insular|conseho insular di Aruba]].
Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Na 1965 e ta separa di AVP y ta wordo elegi como di cinco diputado (sin partido) den Colegio Ehecutivo di Aruba.<ref>D. Tromp is gedeputeerde. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 23-08-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462397:mpeg21:p006</ref>
Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref name="24ora">[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Despues el a bira Diputado di Domeinbeheer, Landbouw Veeteelt en Visserij. Den politica el a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad) y tabata lider di Partido PPA den PPA su añanan di gloria. E tabata lider di partido PPA di 1975 te 1977. Como lider di PPA el a encabesa su lista pa e eleccion di conseho insular di Aruba na 1975 y e eleccion na [[parlamento di Antias Hulandes]] na 1977.
Pa casi 9 aña E tabata Miembro di Parlamento di Aruba. For di 1955 – 1975 PPA tabata e partido politico mas grandi di Aruba. For di 1951 te cu 1986 PPA tabata den Eilandsraad di Aruba. Di 1965 pa 1967 El a ocupa e puesto di Diputado di Enseñansa y Diputado di Domeinbeheer, Landbouw, Veeteelt en Visserrij. Di 1975 pa 1977 Dominico Tromp tabata Lider di PPA. Dia 5 di maart 1971, Domi a presta huramento como Miembro di Staten.<ref name="Memoriam"/> Den Politica tambe El’a sirbi su pueblo como miembro di Conseho Insular (Eilandsraad). E tabata lider di Partico PPA den PPA su añanan di gloria. Ademas Domi a representa Aruba, su isla natal diferente biaha den exterior den comisionnan di Gobierno y Parlamento. El a keda como 30 aña activo den politica.<ref name="Memoriam"/>
* 1963 - lid van AVP - bij verkiezingen 29 april 1963 gekozen in ER
* hij werd in september 1965 gedeputeerde. Daarvoor werkte hij op de Antoniusschool te Savaneta.<ref>OP VALREEP ZITTINGSPERIODE Gedeputeerden op Aruba bevorderd Blijft I.S. de Cuba wnd gezaghebber?. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-06-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463554:mpeg21:p001</ref>
* 1964/65? - gedeputeerde
* na 196? ela bandona AVP birando miembro ER independiente??
* 1967 - lid PPA - bij verkiezingen 26 mei 1967 nr. 22 op lijst en gekozen met 553 voorkeursstemmen in ER<ref>Met voorkeurstemmen Domi Tromp toch in raad op Aruba Ged. Falconi nu er buiten. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-05-1967, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 22-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463526:mpeg21:p001</ref>
* lijsttrekker PPA - eilandraadverkiezingen 1975 y statenverkiezingen 1977
* lid staten v.d. NA ( 1973 tot 1977?) - gekozen met 1023 stemmen op 3 augustus 1973<ref>De acht nieuwe staten leden van Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 06-08-1973, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461314:mpeg21:p009</ref>
* opnieuw ER lid vanad 1975
=== Otro ===
Tromp tabata socialmente activo riba diferente tereno. E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka y presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. El a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref> Na 1986 el a wordo condecora Cabayero (Officier} den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref name="24ora"/> E tabata
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Riba tereno social-cultural E tabata activo como presidente di e organisacion ‘Centro Apostolico Arubano’ y pa 10 aña largo a ocupa e puesto di presidente di e grupo teatral ‘Mascaruba’, di cual E ta co-fundador y actor di grupo teatral Mascaruba tambe. Alabes E tabata pa algun aña, presidente di ‘Stichting Teatro Arubano’. Domi tabata presidente di Stichting Ser’i Noka.
E tabata miembro di e Comision di Becas y Comisario di ‘Volkscredietbank’. Domi tabata presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Domi Tromp a yuda socialmente pa 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School, Colegio Laura Wernet y pa mas otro scolnan. Pa su aporte dedica na nos comunidad, La Reina Beatrix a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="Memoriam"/>
{{Appendix}}
Mascaruba:
Domi Tromp hunto cu 7 otro persona a funda e grupo di teatro MASCARUBA riba 10 di april 1961. Esaki tabata un deseo di Cultureel Centrum Aruba (CCA) su presidente Jean Beaujon. Aki Mascaruba a ser lanta fo’i e actornan di teatro parokial y teatro amateur.
Den e prome añanan di su fundacion, Domi tabata hopi activo. Durante 5 aña Domi a fungi como presidente di Mascaruba, como tal el a duna direccion na e grupo teatral y a conseha tocante obranan pa presenta.<ref name="Memoriam"/> Domi Tromp hunto cu Oslin Boekhoudt d.f.m. a traha hunto pa alcansa cu Mascaruba por a haya uzo di Ser’i Noka na Santa Cruz, unda cu na 1962 a presenta den aire liber e bunita obra yama ‘Maria di Ser’i Noka’. E obra aki tabata un exito rotundo. Tambe Domi a logra pa funda un otro fundacion na 1963 cu e meta pa desaroya Ser’i Noka (Stichting Ser’i Noka) mas, e.o. riba tereno cultural.
Domi a bira hopi conoci como actor. El a actua den shete obra grandi, e.o.:
‘Veneno Sabroso’ na 1961;
‘E anochi di 16 di januari’ na 1962;
‘PPGGG’ (Puito, Polechi, Gaito, Galiña, Gai) na 1963;
‘Maria di Ser’i Noka’ na 1963;
‘Suerte di Pushi Preto na 1964;
‘Vengansa di un Chines na 1965;
Na 1966 Domi a dirigi e obra ‘Caminda di Santa Cruz’.
Y asina tin mas otro obranan den cual el a actua tambe manera e.o. ‘E burachenan’, ‘Keintura di Amor’, ‘Otro gai ta canta’ y ‘No core rond sunu’.
Den añanan cu Domi no a actua, e tabata forma parti di Team di Produccion. Na su encargo tabata tur propaganda pa e obra, traha tickets y benta di esakinan. Pa varios obra Domi a laga traha ‘Jingle’ y/of un cantica pa duna propaganda pa e obra cu un touch extra. Tambe Domi tabata percura pa laga traha un poster pa e obra. Domi su trabou como e persona di propaganda tabata grandi.
{{DEFAULTSORT:Tromp, Domi}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, miembro di Mascaruba y tin biaha su Tromp tabata fundado, presidente y actor di grupo teatral [[Mascaruba]], funda na 1961 di un fusion entre gruponan teatral di parokia, en particular Centro Apostolico Arubano, di cua e tabata miembro y Grupo Artistico di Santa Cruz.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 377.</ref> Den decada 60 y 70 di [[siglo 20]] bida teatral tabata florece na Aruba. El a actua entre otro den e obranan ''Maria di Ser’i Noka'' (1963), ''Suert'i Pushi Pretu'' (1964), ''Tiro riba Tiro'' (1984) y ''Ken ta keda cu Mama?'' (1993). Huntu cu e otro miembronan di Mascaruba e tabata traduci obranan teatral di fama mundial, contribuyendo asina na desaroyo di e idioma Papiamento como idioma literario teatral.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644480:mpeg21:p018|titel=Opgericht met doel propageren Papiamento: Mascaruba bestaat 30 jaar|werk=[[Amigoe]]|datum=1991-04-13|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref> Pa e tumba di [[Padu Lampe]] den ''Suert'i Pushi Pretu'' el a compone e letra.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469974:mpeg21:p006|titel=„Suert'i Pushi Pretu" in première op 12 juni|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-06-04-|bezochtdatum=2023-12-20}}</ref>
E tabata presidente di Fundacion Teatro Arubano. Alabes tabata presidente di Stichting Ser’i Noka. Cu tanto aporte asina na comunidad, La Reina a nombr’e como Officier in de Orde van Oranje Nassau na 1986.<ref name="24ora"/> E tabata tambe presidente di Stichting Capilla Cristo Sufriente na Madiki. Ta bon pa menciona cu Domi Tromp a milita durante 10 aña activo como hoben den AVP tempo di Shon A Eman. Domi Tromp socialmente a yuda 10 aña como Sinterklaas di Sint Jan School y mas scolnan.<ref>[https://24ora.com/ex-diputado-domi-tromp-a-fayece/ Ex-diputado Domi Tromp a fayece], 24ora.com (20 di december 2023)</ref>.
Na 1964 Tromp ta casa cu Yvonne Frans, actriz y miembro di Mascaruba. Hunto nan a haya dos yiu muhe y dos nieta. Su yiu [[Marisol Lopez Tromp|Marisol Tromp]] ta politico y actualmente parlamentario y lider di partido MAS. Domi Tromp a fayece dia 19 di december 2023 na su cas na Malmok na edad di 88 aña.
Gisteravond heeft een voltallige Partijraad van de Partido Patriot ico Arubano statenlid Bomi Tromp aangewezen als de lijstaanvoerder voor de komende statenverkiezingen.
De verkiezing geschiedde bij Reclamatie. ' Nadat partijvoorzitter Leo Chance de partij verslag had uitgebracht van Jtiii besprekingen met de Partijraadleden over het lijsttrekkerschap, noemde hij als 'Mogelijke kandidaten voor het lijsttrekkerschap Max Croes, Guillermo Trinidad, Virgilio Koek, Faustina Frank en Domi «romp.
Bij de verkiezingen van 1975 wist Domi Tromp als nummer een op de lijst 1318 stemmen te behalen, terwijl Guillermo Trinidad als nummer vier 1492 stemmen behaalde. Domi Tromp die vroeger AVP is geweest, is later PPA ge- Worden, voor welke partij hij net gedeputeerdeschap heeft bekleed. Daarna is hij lange tijd eilandsraadslid geweest en laatstelijk ook statenlid voorde PPA.<ref>Domi Tromp no.één van PPA. "Amigoe". Curaçao, 22-03-1977, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639106:mpeg21:p001</ref>
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox politico
| variante = a
| nomber = Apolonio Werleman
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| districto electoral =
| region =
| pais = {{ABW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 =
| funcion1 = miembro di [[Conseho Insular di Aruba]]?
| temporada2 =
| funcion2 =
| temporada3 =
| funcion3 =
| website =
}}
'''Apolonio (Poy) Werleman''' (☆ ? na [[Aruba]] - † ? na ?) tabata un politico Arubiano.
Apolonio Werleman, miho conoci como Poy dfm, sigur ta un persona cu a nifica hopi no solamente pa partido MEP sino tambe pa e bario di Santa Cruz y Aruba en general. Pa loke ta partido MEP, Poy dfm a wordo pidi dor di Nos Libertador Betico Croes pa bira miembro di Staten Insular. Tambe Poy dfm a sirbi como consehero di ex lider di partido señor Nelson Orlando Oduber, na unda e tabata controla e presupuestonan y traha synopsis di e contractnan grandi cu hotel y inversionistanan.<ref>https://solodipueblo.com/den-un-sala-completamente-yen-lider-di-partido-evelyn-wever-croes-a-entrega-reconocemento-na-famia-di-apolonio-werleman-poy/ ], SolodiPueblo (26 di september 2024)</ref>
Pa e bario di Santa Cruz, Poy tambe a dedica hopi di su tempo y sabiduria. E tabata cofundador di e prome kleuterschool, basisischool y middelbare school na St Cruz, y tambe cofundador di Avond Havo Aruba.
------------------
'''Andreas Joannes (John) Booi''' (☆ [[4 di novèmber|4 di november]] [[1932]] na [[Aruba]] - † [[25 di yanüari|25 di januari]] [[2016]] na [[Aruba]]) tabata un ambtenaar halto di Aruba y a fungi como secretario di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|Teritorio Insular di Aruba]] di 1965 te 1985. Como susesor di L.C.M. Kerstens e tabata e prome Arubano nombra den e funcion aki. Booi tabata co-fundado di partido [[Accion Democratico Nacional|ADN]] y na 1986 e [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|prome presidente]] di [[Parlamento di Aruba]].
== Biografia ==
Booi tabata un di e ocho yiu di Carmen Fortunata Hieroms y Andreas Joannes Booi Sr., procedente di [[Boneiru|Boneiro]]<ref>[https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j John Booi secretario interino di Aruba], Observador, 16 april 1964. [https://web.archive.org/web/20230819165829/https://ufdc.ufl.edu/AA00011435/00105/6j Gearchiveerd] dia 19 di augustus 2023.</ref> El a gradua pa MULO-B na Dominicus College, [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y HBS na [[Radulphus college]] na [[Curaçao]]. Na 1953 el a drenta den servicio di gobierno y cincu ana despues a bai Hulanda pa studia y traha na munisipio di Elst (provincia Gelderland). Na 1963 el a regresa Aruba despues di completa su estudio di "gemeente-administratie I en II".
Booi tabatin un limitacion visual<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643028:mpeg21:a0075|titel=FAVI stelt vooroordelen over werken gehandicapten aan de kaak|werk=[[Amigoe]]|datum=10 oktober 1984|bezochtdatum=25 maart 2020}}</ref> y tabata vice presidente di Fundacion Arubano di esnan Visualmente Incapacita (FAVI). Na 1980 el a wordo condecora como Oficial (officier) den [[Orden di Oranje-Nassau]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639904:mpeg21:a0020|titel=Lintjesregen op Antillen|werk=Amigoe|datum=1980-04-29|bezochtdatum=2023-06-16}}</ref>
Booi tabata casa cu Bernadina (Diet) Staring. Hunto nan tabatin un yiu muher.
{{Stub}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Booi, John}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Politico di Aruba]]
--------
''Leonardo Figaroa''' ta un hoben politico Arubiano.
Leonardo Figaroa ta naci na Aruba dia 16 di maart 2001. Su nomber di cariño ta “Lion”. E ta soltero y ta den su di tres aña di estudio academico di ley na Universidad di Aruba. Si tur cos ta bon, e lo termina su estudio na juli 2025. El a caba HAVO na Colegio Arubano na aña 2020 y desde e mesun aña ey a drenta Universidad di Aruba.<ref>https://24ora.com/leonardo-figaroa-y-partido-direccion-politiea-no-lo-participa-den-proximo-eleccion/ LEONARDO FIGAROA Y PARTIDO DIRECCION POLITIEA NO LO PARTICIPA DEN PROXIMO ELECCION], 24ora.com (26 di september 2024)</ref>
Di hoben el a interesa den politica
E tabata presidente di Hubentud Activo y Consciente (HAC) di AVP na aña 2018. Entre aña 2019 pa 2020 el a fungi tambe como vice-presidente di Parlamento Hubenil di Aruba. Den eleccion na juni 2021 el a subi lista di Partido Accion 21 como candidato # 14, e ultimo riba e lista y a logra 190 voto individual. E di tres candidato cu mas voto riba e lista. Pero un diferencia di opinion a pone tuma retiro di e partido despues di eleccion.
A funda PDP
Sinembargo, e no a keda man crusa y na aña 2023 el a funda Partido Direccion Politiea (PDP). E principio di PDP ta pa crea un sociedad cu ta inclui tur ciudadano na un manera husto y net pa nan por funciona como co-ciudadano den nos pais riba un manera cu ta celebra nan identidad propio pero cu bista riba locual ta responsabilidad y deber di nos tur. E compromiso aki ta extende den tur faceta di bida na Aruba, for di e leynan di enseñansa y laboral te na proteccion di medio ambiente y finansas publico.
E vision y ideologia di PDP ta social-liberal progresivo. Nan punto di salida ta cu e ser humano mester haya e espacio pa progresa. E tarea di gobierno ta pa percura cu e prosperidad cu ta genera, ta invertie bek den e ciudadano. Nan mision ta pa crea un sociedad unda cada ciudadano ta haya miho oportunidad laboral, prosperidad economico y stabilidad financiero y mobilidad social, den balansa cu e consecuencianan ecologico. Ta importante cu cada ciudadano ta haya e oportunidad pa alcansa su meta.
-----------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Partido di Pueblo Arubano''' of '''Arubaanse Volkspartij''' (AVP) ta un [[partido polítiko|partido politico]] na Aruba. E partido a sali for di e 'grupo-Eman' cu tabata activo na 1942 bou di [[Jan Hendrik (Shon Henny) Eman]] (1887-1957).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470074:mpeg21:a0100|titel=Kortgeding D.G c.s. tegen Pedro Giel|werk=[[Amigoe]]|datum=1971-01-30|bezochtdatum=2023-08-06}}</ref> Ta uza e nomber ''Arubaanse Volkspartij'' desde 1946. E partido tin un signatura cristiandemocrata i ta un entidad legal desde 2004.
For di aña 2001 e partido ta wordo lidera pa [[Mike Eman]] como susesor di Tico Croes, kende a retira despues di resultadonan electoral negativo. Croes tabata antes minister di Finansa i previamente tambe minister di Turismo y Asuntonan Economico. Ex-lider di partido [[Henny Eman]] tabata di [[1986]] te [[1989]] y di [[1994]] te [[2001]] prome minister di [[Aruba]].
== Resultado electoral ==
=== Parlamento di Antias Hulandes ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento <br/> pa Aruba
!+/-
!Posición
!Gobierno
|-
|1949 ||6.257 || ||5/8 || || 1º ||
|-
|1950 ||4.554 || || 4/8 ||{{decrease}}1 ||1º ||
|-
|1954 || 3.822 || |||2/8 ||{{decrease}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1958 ||4.505 || ||2/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1962 ||6.289 || ||3/8 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1966 ||6.984 || ||3/8 ||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1969 ||9.114 || ||4/8<ref>Lista di combinacion cu UNA-PIA-PRO</ref> ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1973 ||1.778 || ||0/8 ||{{decrease}}3 ||3º ||
|-
|1977 || 1000 || ||0/8 ||{{steady}} ||4º ||
|-
|1979 ||7.796 || ||2/8 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1982 ||10.319 || ||2/8 |||{{steady}} ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|}
=== Conseho Insular di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1951
|4.510
|35,32
| 8/21
|
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1955
|2.533
|17,57
|3/21
|{{decrease}}5
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1959
|4.899
|28,31
|6/21
|{{increase}}3
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1963
|5.668
|29,32
|6/21
|{{steady}}
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1967 ||8.413 ||36,81 ||8/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1971 ||3.413 ||14,49 ||3/21 ||{{decrease}}5 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1975 ||1.777 ||5,65 ||1/21 ||{{decrease}}2 ||3º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1979 ||6.063 ||18,50 || 4/21 ||{{increase}}3 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposicion
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1983 ||8.103 ||22,57 ||5/21 ||{{increase}}1 ||2º ||style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1985 ||11.480 ||31,33 ||7/21 ||{{increase}}2 ||2º ||style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|}
=== Parlamento di Aruba ===
{| class="wikitable"
|+
!Aña
!Voto
!%
!Asiento
!+/-
!Posicion
!Gobierno
|-
|1985 ||11.480
|31,33
|7/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|1989 ||12.668
|35,16
|8/21
|{{increase}}1
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1993 ||15.621
|39,18
|9/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|1994 ||17.963
|45,40
|10/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalicion
|-
|1997 ||19.476
|43,53
|10/21
|{{steady}}
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Coalición
|-
|2001
|12.749
|26,58
|6/21
|{{decrease}}4
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2005 ||16.725 ||32,59
|8/21
|{{increase}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2009 ||26.476
|48,03
|12/21
|{{increase}}4
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2013 ||33.103
|57,28
|13/21
|{{increase}}1
|1º
|style="background-color:#CCFFCC"| Mayoría absoluta
|-
|2017 ||23.376
|39,86
|9/21
|{{decrease}}4
|1º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|-
|2021 ||18.335
|31,26
|7/21
|{{decrease}}2
|2º
|style="background-color:#FFA9A9"| Oposición
|}
{{Appendix}}
----------------------------
== Caso Avestruz ==
E caso Avestruz ta relaciona cu supuesto bendemento of corupcion cu otorgamento di tereno di gobierno, falsificacion di documento y labamentu di placa den e periodo 2009-2017. Den e caso aki Benny Sevinger lo a regla tereno den tempo record pa empresarionan amigo.<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2019/10/02/opnieuw-een-voormalige-minister-uit-kabinet-eman-in-onderzoek-voor-corruptie/|titel=Opnieuw een voormalige minister uit kabinet-Eman in onderzoek voor corruptie|werk=NTR Caribbean|datum=2019-10-02|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Dia 26 di mei 2021 e ta wordo aresta, pero kedando sospechoso principal a ser laga liber despues di wordo re-elegi cu voto preferencial como miembro di parlamento.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/media/radio-dolfijn-fm/dolfijnfm-oud-minister-aruba-gearresteerd-op-verdenking-van-corruptie/|werk=Dolfijn FM|titel=Oud-minister Aruba gearresteerd op verdenking van corruptie|datum=2021-05-26|bezochtdatum=2022-11-11}}</ref> Na november 2022 Ministerio Publico a pidi un castigo di prizon di 5 aña, un boet, expropiacion di ganashi y p'e wordo saca for di e passief kiesrecht pa un periodo di 10 aña.<ref>{{nl}}[https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger], Telegraaf (11 di november 2022)</ref> Na april 2023 Sevinger ta wordo sentencia di un ana di prizon y 5 ana prohibicion pa ocupa un funcion publico pa motivo di soborno y fraude.<ref>{{citeer web|url=https://www.rd.nl/artikel/1016729-oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=[[Reformatorisch Dagblad]]|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Den mesun caso seis empresario ta haya sentencia y cinco ta exoneracion. In dezelfde zaak werden ook zes ondernemers veroordeeld en vijf vrijgesproken.<ref>{{citeer web|url=https://www.nd.nl/varia/varia/1171305/oud-minister-aruba-benny-sevinger-veroordeeld-tot-1-jaar-cel|titel=Oud-minister Aruba Benny Sevinger veroordeeld tot 1 jaar cel|werk=Nederlands Dagblad|datum=2023-04-15|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref> Voor de andere aanklachten werd Sevinger vrijgesproken. Eerder had het OM tegen hem een gevangenisstraf van vijf jaar, een geldboete, ontneming van zijn verkregen voordeel en ontzetting uit het passief kiesrecht voor 10 jaar geëist.<ref>{{citeer web|url=https://www.telegraaf.nl/nieuws/600315706/om-aruba-eist-5-jaar-tegen-oud-minister-benny-sevinger|titel=OM Aruba eist 5 jaar tegen oud-minister Benny Sevinger|werk=[[De Telegraaf]]|datum=2022-11-11|bezochtdatum=2023-04-17}}</ref>
----------
'''Jacobo Antonino Constantino (Coby) Alders''' (☆ [[2 di sèptèmber|2 di september]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[14 di mart|14 di mart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un politico [[Aruba]]no di partido PPA. E tabata diputado di Aruba, director di Kabinet GevMin NA ..............
Alders tabata casa y ta tata di un yiu muhe.
* onderwijzer van beroep en woonde in San Nicolas en had 7 broers/zusters = 4 broers / 3 zussen
* zoon van Inovia Alders-Croes
* 1967 - gekozen in eilandsraad met 194 stemmen
* 1970/71-1972: Gedeputeerde van Onderwijs<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461464:mpeg21:a0005|titel=Gedeputeerde Alders heeft er genoeg van|werk=[[Amigoe]]|datum=1972-11-30|bezochtdatum=2023}}</ref>
* 1973: Oud-gedeputeerde Coby Alders heeft zijn werkzaamheden bij de RVD op Aruba hervat als hoofd RVD op Aruba.
* 1974: eilandsraadlid voor PPA en campagneleider voor PPA
* 1976: benoemd to plv. GevMIn (naas Eldred Maduro)
* 1994: stationmanager di e emisora 1270am (antes Radio Antillana)
{{Appendix}}
Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Antonino Constantino Alders a bay sosega diamars anochi na edad di 83 aña, despues di a sufri un stroke. Sr Alders tabatin hopi funcion den su bida, manera diputado, docente, director di Gabinete di Minister Plenipotenciario na Den Haag, Chief of staf di ministerio di Watty Vos (dfm), y tambe stationmanager di e emisora 1270am. E ta laga atras su yiu Diandra Alders, nieta Angolina Alders, y su ex casa Ellen Henriquez. <ref>[https://www.noticiacla.com/news/27716 Conocido ciudadano Jacobo ‘Coby’ Alders a bay sosega], NoticiaCla (15 di maart 2023)</ref>
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Roland Hyacintho Laclé''' (☆ [[17 di òktober|17 di oktober]] [[1939]] na [[Aruba]] - † [[12 di òktober|12 di oktober]] [[1997]] na Aruba) tabata un politico [[Aruba]]no di partido MEP. E tabata minister di ..............
== Biografia ==
Roland Laclé a nace dia 17 di oktober 1939 como yu mayor di Mario Hyacinto Laclé y Winny Josefa Laclé-Romero. Ela atende St. Dominicus College y na ana 1956 ta obtene su Mulo-diploma. Despues di sigui UTS na Aruba, ela continua cu su estudio na HTS na Breda, Hulanda. Na ana 1963 e ta gradua den werktuigbouwkunde. E ta regresa Aruba y ta cuminsa su carera como maestro di scol na John F. Kennedy School. E ta traslada pa WEB unda ela traha di 1967 te 1973.<ref name="BDA">''Biografia cortico di ing. Roland H. Lacle'', Bon Dia Aruba, 12 februari 2003</ref>
Na ana 1967 Lacle ta drenta arena pollitco debutando riba e lista di UNA/PIA?Pro y despues na 1969 riba e lista di AVP/Combinacion. Na momento cu Betico Croes a dicidi di forma su propio partido Lacle ta uni su mes y ta bira co-fundador di MEP. Ela ocupa diferente puesto den partido, entre otro di presidente. Lacle a aparece 10 biaha riba lista di MEP, un cantidat cu a wordo surpasa dor di un solo ppersona, esta Nelson Oduber. Huntu cu Betico e tabata un gran luchador pa [[status aparte]].<ref name="Amigoe">''Roland Laclé geridderd'', Amigoe, 24 mei 1994</ref>
* fundado di partido PIA huntu cu Max Croes y despues a join Betico Croes pa funda MEP
* miembro di Conseho Insular
* miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes]]
* miembro di [[Parlamento di Aruba]]
* prome cu ela bira malo (atake di curason)e tabata lider di fraccion pa MEP den oposicion
* diputado di Aruba
* minister plenipotenciario interino di Antias y representante di Antas den Mercado Comun Europeo
* [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba]]
* minister di Trafico y Comunicacion di Antias
* minister di Finansa, despues di fayecimiento di [[Guillermo Trinidad]]
* na oktober 1993 Lacle ta sufri un derame cerebral, cu ta pone retira for di politica desdues di 27 ana representante interes di pueblo activo den politica.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645095:mpeg21:a0120|titel=Roland Lacle verdwijnt van politieke scherm|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-01-19|bezochtdatum=2023-02-25</ref>
* na januari 1994 ta anuncia su retiro di politica pa motivo di su salud. Lacle lo muda pa Hulanda.
* na 1994 minister Ernst Hisrsh Ballin na nomber di La Reina a bin Aruba pa condecora Roland Lacle como ridder inde Orde van de Nederlandse Leeuw.
Despues di cuater ana di malesa Lacle ta fayece dia 12 di oktober 1997. E tabata casa cu Jeannette Lacle y huntu nan tabatin dos yiu homber y dos yiu muhe.<ref name="BDA"/> Na su memoria gobierno di Aruba ta duna na anan .... e caya for di Hospitaalstraat bayendo nord (via de sero blanco?) te na e crusada di Jaburibari e nomber di Caya Ing. Roland H. Lacle.
'''Roland Hyacinth Laclé''' ([[Aruba]], [[17 oktober]] [[1939]] – aldaar, [[12 oktober]] [[1997]]) was een Arubaans politicus.
== Loopbaan ==
Na zijn studie tot ingenieur in Breda was Laclé werkzaam op Aruba in het onderwijs en later bij de Water- en Energiebedrijf (WEB).
Laclé begon zijn politieke loopbaan in 1967, toen hij zich aansloot bij UNA-P.P., de combinatie van drie kleine politieke partijen op Aruba – [[Union Nacional Arubana]] (UNA), [[Partido Independiente Arubano]] (PIA) en PRO, die in 1969 samen met de [[Arubaanse Volkspartij]] (AVP) deelnam aan de [[Staten van Aruba|Staten]]verkiezing.
In 1971 was hij een van de medeoprichters van de [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Als lid van de MEP bekleedde Laclé tot aan zijn overlijden in 1997 verschillende politieke functies, zoals wethouder (diputado), parlementariër van zowel de [[Nederlandse Antillen]] als Aruba, minister van Verkeer en Communicatie van de Nederlandse Antillen, minister van Financiën van Aruba en gevolmachtigde minister van Aruba.
Laclé ontving in 1994 de onderscheiding van ridder in de [[Orde van de Nederlandse Leeuw]], die hem vanwege zijn gezondheidstoestand aan huis werd uitgereikt door [[Ernst Hirsch Ballin|minister Hirsch Ballin]].<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
--------------
== Ady Thijsen==
{{Infobox person
| name = Ady Thijsen
| image =
| caption =
| term = 2022-2025
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor = Eddy Paris
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation = [[Minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' ((☆ [[8 november]] [[1958]] na [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Desde 1 di januari 2022 e ta [[minister plenipotenciario]] interino di Aruba na [[Hulanda]] y representante fiho di Aruba pa asuntonan Europeo na [[Brusela]]. Prome cu esey e tabata miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021 y a fungi como [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]] di 27 di oktober 2017 te 8 di juli 2021.
is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. E tabata presidente di [[Parlamento di Aruba]] di 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 y miembro di [[Parlamento di Aruba]] di 2005 pa 2021.
'''Juan Edberto (Ady) Thijsen''' (Aruba, [[8 november]] [[1958]]) is een [[Aruba]]ans politicus namens de MEP. Sedert 1 januari 2022 is hij plaatsvervangend [[Gevolmachtigd minister van Aruba|Gevolmachtigde minister van Aruba]] in Den Haag en tevens permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor [[Europese Unie|EU-aangelegenheden]]. Hij was van 27 oktober 2017 tot 8 juli 2021 [[Lijst van voorzitters van de Staten van Aruba|voorzitter]] van de [[Staten van Aruba]] en van 2005 tot 2021 statenlid.
== Bida ==
Thijsen begon op 18-jarige leeftijd te werken in de hotel en casinosector op Aruba, waar hij onder meer night auditor en croupier was. Hij vertrok voor naar Nederland na het behalen van zijn VWO-diploma. In 1997 behaalde hij zijn meester-diploma aan de [[Universiteit Tilburg]]. Tijdens zijn studietijd was hij voorzitter van "Asociacion Nos Baranca" (ANB), een Arubaanse welzijnsorganisatie in de regio Tilburg en "Aruba Cupula Nacional Arubano" (CUNA), de koepelorganisatie in Nederland.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644087:mpeg21:a0103|titel=San Juanfeest ook in Nederland gevierd|datum=03-07-1991|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644341:mpeg21:a0096|titel=FORSA/A en CUNA niet van zins samen te werken|datum=25-02-1992|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref>
=== MEP ===
El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
In 2005 stapte Thijsen in de politiek bij de partij MEP.
* 2005 - nr.10 - 818 stemmen
* 2009 - nr. 7 - 414 stemmen
* 2013 - nr. 5 - 475 stemmen
* 2017 - nr.13 - 511 stemmen
* 2021 - nr.13 - 183 stemmen (Na de affaire quorum bereikte hij een politiek dieptepunt)
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
Thijsen ta casa cu Yshel Rasmijn y tin cuater yiu.
Na zijn benoeming tot permanente vertegenwoordiger van Aruba in Brussel voor Eu-aangelegenheden per 1 januari 2022 neemt hij op 30 november 2021 ontslag als statenlid.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=02-11-2021|bezochtdatum=01-12-2021}}</ref> Hiermee neemt hij een stap terug uit politiek.
* Hij trad per 1 december 2021 af als statenlid en werd opgevolgd door Ricky Hoek.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
* Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
* Delegatieleider bij IPKO
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Thijsen, Juan}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
----
== Paul Croes ==
uitspraak cassatiezaak - 7 februari 2023<ref>[https://www.bijzonderstrafrecht.nl/home/advies-ag-aan-hoge-raad-veroordeling-van-voormalig-arubaanse-minister-wegens-onder-meer-ambtelijke-corruptie-kan-in-stand-blijven Advies AG aan Hoge Raad: veroordeling van voormalig Arubaans minister], 13 december 2022</ref>
{{Appendix}}
----------------------
Ady Thijsen tin 61 ana, ta casa y tin 4 yiu y 2 nieto. El a studia ley y ta un abogado di profesion, specialist den leynan laboral y derecho constitutional. El a drenta arena politico na ana 2005 ora a subi lista di MEP. Den su prome salida el a logra 818 vota personal, esun mas hopi te dia di awe. Den eleccion na ana 2009 el a cay den voto y a yega na 414 voto. Den eleccion di 2013 el a crece y jega 475 voto mientras cu den e ultimo eleccion na 2017 el a bolbe crece y a yega 511 voto riba su number. Desde 2017 a ta ocupando e puesto di presidente di parlamento di Aruba.
fractievoorzitter van de MEP en van lid van de [[Staten van Aruba]] bij de partij MEP en was goed voor 818 stemmen bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2005]]. Hij werd gekozen tot statenlid en aangewezen als MEP-fractievoorzitter.
Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
-------
Ady Thijsen lo no ta miembro di Parlamento mas, mientras cu awe tardi Ricky Hoek lo huramenta como su reemplasante. Un proceso cu den ultimo oranan di dialuna a bay den‘high gear” ya cu Parlamento no tin mucho tempo mas pa haci mucho cos adicional, mientras cu Thijsen tin cu bula bay Brussel e siman aki mes, si no ta awe mes.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211201/offline/download.pdf Ady Thijsen caminda pa Brussel y pa su despedida di politica], Awemainta: 1 december 2021.</ref>
E salida di Ady for di Parlamento en realidad ta su despedida for di politica algo cu tabata pa bira un realidad despues di eleccion di juni di e aña aki, caminda cu resultado di eleccion caminda partido MEP a logra 9 asiento, a bin duna Thijsen un tiki espacio pa negocia un salida “honroso.”
---------------
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady)<ref>https://www.mep.aw/ady-thijsen|titel=Ady Thijsen candidato #13|werk=mep.aw|datum=2021|bezochtdatum=28 juli 2021}}</ref>
Personalia:
Fecha di nacimento: 8 november 1958
Estado Civil: casa cu Yshel Rasmijn y tin cuatro yiu y 2 nieto
Area di interes: Economia, Agricultura Cria y Pesca, Labor, Husticia, Transporte y Asuntonan di Reino
Estudio y experiencia
mr. Juan Edberto Thijsen (Ady) a cuminsa traha cu edad hoben di 18 aña y a traha den laundry, como hardinero, como night auditor y tambe den Casino como Crapdealer. Juan Ady Thijsen a termina Mavo, Havo y VWO. mr. Juan Ady Thijsen a obtene su titulo den ley como meester in de rechten na aña 1997, na Universiteit di Tilburg na Tilburg, Hulanda. Di profesion Juan Ady Thijsen ta abogado specialisa den leynan laboral y derechonan constitucional. Juan Ady Thijsen a traha inicialmente cerca diferente abogado manera John van der Kuip, Max Croes, Harold Falconi y despues Juan Ady Thijsen tabata tin su propio bufete. Tambe Juan Ady Thijsen tabata pa hopi aña abogado pa FTA.
Juan Ady Thijsen a drenta politica na 2005 y a drenta Parlamento tambe unda partido MEP a apunta Juan Ady Thijsen como lider di Fraccion. En total Juan Ady Thijsen a funciona 16 aña mas como Parlamentario pa MEP y Juan Ady Thijsen tabata entre otro presidente di Comision Fiho pa Asuntonan Laboral y tambe Juan Ady Thijsen ta miembro di diferente comision permanente di Parlamento cual esun mas importante ta e comision di asuntonan di reino IPKO. Actualmente Juan Ady Thijsen ta Presidente di Parlamento di Aruba y ta encabesa entre otro e Comision di Independisacion di Parlamento y e ta miembro di e Comision Versterking Democratisch Bestel.
Den su tempo liber Juan Ady Thijsen tabata presidente di Fundacion Dera Gai y tambe a funciona pa 10 aña como presidente di e ekipo di futbol RCA. Na Hulanda Juan Ady Thijsen tabata presidente di e organisacion di Arubianonan na Tilburg, Nos Baranca y Juan Ady Thijsen tabata cofundador y presidente di Cuna, e organisacion pa Arubianonan di ful Hulanda.
Motivacion
mr. Juan Ady Thijsen semper tabata tin e sentimiento pa principionan social democrata manera solidarismo, union y salvaguardia interes di esnan mas vulnerable den nos comunidad. P’esey mes ta logico cu Juan Ady Thijsen a drenta politica den MEP ya cu MEP ta un partido social democrata cu ta lucha pa bienestar di henter nos comunidad, specialmente pa esnan mas vulnerable. Juan Ady Thijsen a drenta politica pa como politico contribui na bienestar di nos pueblo y un mihor futuro pa nos yiunan.
Logronan
Logronan den politica ta hopi, pero esun cu mas ta resalta ta Juan Ady Thijsen su contribucion den cuida y salvaguardia nos autonomia. Asina Juan Ady Thijsen tabata presente varios biaha den Tweede Kamer na Hulanda entre otro luchando pa introduci un Geschillenregeling den Reino Hulandes. E lucha aki a cuminsa cu e amendement Thijsen/Wever y e ta andando ainda.
Tambe Juan Ady Thijsen hunto cu Rocco Tjon a traha e nota: ‘Aruba Terug op de Rails van Deugdelijk Bestuur en Deugdelijkheid van Financieel Beheer’ unda a ser poni bon cla con Hulanda a faya den controla e mal gobernacion di AVP den cuadra di e supervision financiero. Tambe Juan Ady Thijsen a para duro na fabor di e Sociaal Crisisplan na momento cu Hulanda no tabata kier pa Aruba introduci e Sociaal Crisisplan. Por ser bisa cu durante e proceso di ayudo Hulandes pa Aruba, bou un metemento despropocional di parti di Hulanda, Juan Ady Thijsen a sa di logra pone presion pa e proceso no afecta e autonomia di Aruba. Actualmente e conceptonan di Rijkswet ta den proceso ainda.
---
RANJESTAD – Voormalig Statenvoorzitter Juan ‘Ady’ Thijsen (MEP) wordt per 1 januari de vertegenwoordiger voor Aruba bij de Europese Unie. Hij volgt Eddy Paris op, die deze functie de afgelopen jaren bekleedde.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2021/11/ady-thijsen-naar-europa/|titel=Ady Thijsen naar Europa|werk=Aruba.nu|datum=2 november 2021|bezochtdatum= november 2021}}</ref>
De regering bevestigde de benoeming, nadat de naam vorige week uitlekte. Volgens minister-president Evelyn Wever-Croes is de benoemingsprocedure nog niet afgerond en was daarom een officiële bekendmaking nog niet op zijn plaats.
Ze verklaarde dat Thijsen met twintig jaar ervaring in de politiek voldoende bagage heeft om de functie op een goede manier vorm te geven. Hoewel de benoeming van Paris van rechtswege eindigde bij het aantreden van Kabinet Wever-Croes II, is hem gevraagd aan te blijven tot het einde van het jaar.
Thijsen heeft momenteel zitting in het Parlement. Ricky Hoek is de persoon die als eerste in aanmerking komt om hem te vervangen.
-------------------------
== Eddy Briesen==
{{Infobox person
| name = Eddy Briesen
| image =
| caption =
| term =
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| birth_date = {{Birth date and age|1958|11|08}}
| birth_place = Aruba
| occupation =
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP)
| website = https://www.arubahuis.nl/
}}
'''Edison (Eddy) Briesen''' ((☆ [[1 juni]] [[1951]] na [[Aruba]]) ta un ex-politico [[Aruba|Arubiano]] di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].<ref>https://24ora.com/gabinete-wever-croes-ii-a-fix-eddie-briesen/</ref>
{{Appendix}}
-------------
* [[Evelyn Wever-Croes]]
* [[Marisol Lopez Tromp]]
==NOTES==
E resultado di votonan individual a demostra e caranan di e berdadero ganadonan y perdedonan di eleccion 2021.<ref>[https://24ora.com/ricardo-croes-red-a-gana-camindi-cas/ Ricardo Croes (RED) a gana camind'i cas], 24ora.com (29 juni 2021) </ref> Mientras cu Evelyn Wever y Marisol Lopez a resulta e ganadonan absoluto di eleccion, di otro banda '''Ricardo Croes''' y '''Benny Sevinger''' a resulta e perdedonan di mas grandi. Ricardo Croes ta bay den historia pa drenta Parlamento cu MAS voto cu tur otro parlamentario y sali bek den un periodo sin voto, ni sikiera pa asiento. Un berdadero prueba cu di berdad, politica por ta cruel.
E politico perdedo di eleccion, ta esun cu a bay mas atras den voto. E premio aki, aunke ta di consuelo, a bay pa Ricardo Croes. Un sub’i baha den voto durante un solo periodo, ta prueba cu si no cumpli cu votadonan, cu ta castiga bo mesora.
Ricardo Sindulfo Croes a inicia su carera politico den Partido RED na aña 2013 y a logra 420 voto. El a sorprende tur hende den eleccion 2017, pasobra no solamente a haci’e lider di partido, pero su campaña a yude yega te na 3359 voto cu a haci’e di 3 votegetter na Aruba, despues di Mike Eman y Evelyn Wever-Croes. Su votonan tabata mas tur minister y parlamentario. Ricardo Croes ta conoci pa su anhelo pa legalisa uzo di marihuana medicinal y recreacional riba nos isla.
Den eleccion 2021, e politico rastaman a baha di 3359 voto pa 1184 voto, cu ta representa un caida di 2175 voto! E no a haya voto ni pa saca su mes den parlamento, pa ilustra con atras el a bay. Probablemte su forma “unico” di comporta den parlamento, su posicion di a para band’i corupcion den Serlimar bou presion di POR y su actitud anti-prensa awe a percura pa su retiro di politica. El a drenta den un draaideur, mes lihe cu a drenta a sali bek tambe, hunto cu Rudy Lampe cu tambe a bay drasticamente atras!
E di dos cu a bay hopi atras ta Benny Sevinger, parlamentario di AVP, actualmente un sospechoso di husticia. El a baha di 2785 voto individual pa 1614 voto, cu ta representa un caida di 1171 voto. Aunke e politico ta insisti riba su inocencia, ta parce awo cu votadonan no a aprecia cu el a sigui riba lista. Kisas tabata miho pa el a caba di regla su asunto penal pafo di politica. Di otro banda, el a resulta e unico politico cu no ta den top 5 pero cu toch a saca su mes cu votonan preferencial!
Oslin Benito Sevinger, miho conoci como Benny, di 56 aña di edad, un karateka, a subi lista di partido AVP den eleccion di aña 2001. Prome cu esey e tabata traha como consehero di Minister Watty Vos (q.e.p.d.) y ora cu e ultimo aki a fayece na 2001, a dicidi di pone Sevinger riba lista, den representacion di “e hendenan di Watty”. Su carera tabata semper impresionante.
Eleccion 2001 – 1493 voto
Eleccion 2005 – 1403 voto
Eleccion 2009 – 2072 voto
Eleccion 2013 – 3932 voto
Eleccion 2017 – 2785 voto
Eleccion 2021 – 1614 voto
Benny Sevinger ta casa di Claudia y tin dos yiu, Stephany y Bryan. Bou su maneho a desaroya diferente proyecto historico pa nos pais, manera ta renobacion di aeropuerto, hospital, Green Corridor, ringweg 3 esta Watty Vos Boulevard y tambe e proyecto di renobacion y embeyecimento di centro di Oranjestad, cu a inclui adkisicion di un tram.
E di tres cu a cay hopi ta lider di AVP, mr. Mike Eman, cu a mira su votonan baha su dilanti. Pa 5 eleccion consecutivo Michiel Godfried Eman a lidera Partido di Pueblo Arubano (AVP) y a bira vote getter di e eleccionnan 2005- 2009- 2013 y 2017. Mike Eman a haya 6.188 voto na 2005, 8.068 na 2009. Remarcabel tabata e resultado siendo un Prome Minister den gobierno el a crece den voto na 2013 cu no menos cu 8.222 voto cu a representa 14% di e electorado (valido). Na aña 2017, Eman ta bira vote getter atrobe cu 7.822 voto riba su nomber. Na 2021 Eman a ricibi un total 6.668 voto, pues un caida di 1.154 voto riba su nomber.
Algun factor aki ta hunga un rol, pero e hecho cu Mike Eman a tuma un decision emocional y mucho abrupto pa tuma retiro y no drenta parlamento na 2017 a hinc’e den e posicion aki awo. Ora pueblo tabatin mas mester di dje, e tabata ausente. Como vote-getter no tin un excuus pa no a drenta parlamento y representa bo votadonan. Di otro banda, henter e campaña aki no a sintie su mes y no tabata alcansa ningun climax politico manera a custuma di dje. Di otro banda Eman a hay’e ta guia un team demotiva y sin e energia y dinamismo di semper pa supera y crece. A pesar di su caida, el a keda na di dos vote-getter di Aruba, cu un realidad cu AVP, cu tabata depende 33.5% di dje den eleccion 2017, awor ta mas dependiente di Eman, pasobra su votonan ta representa 36.4% den eleccion 2021.
E di cuater cu mas a cay den voto ta minister demisionario mr. Xiomara Jeanira Maduro, naci dia 24 di december 1974. El a participa den eleccion Parlamentario pa prome bes na aña 2009 y a haya 260 voto individual. E tempo ey el a asumi e puesto di parlamentario pa fraccion di MEP. Su popularidad a crece casi 10 biaha mas hopi den eleccion 2013, logrando no menos di 2445 voto riba su nomber y a sigui den funcion di parlamentario. Den eleccion na september 2017, e candidata # 2 riba lista di MEP a haya 2696 voto. Dia 17 di november el a huramenta como Minister di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura den Gabinete Wever-Croes, forma pa e coalicion di MEP(9), POR (2) y RED (1). Pero siman pasa den eleccion, el a para mira su votonan bin abou den gran forma, for di 2696 pa 1883, cu ta traduci den un caida di 813 voto!
Tradicionalmente ministernan di finansa no sa bay dilanti den eleccion, pero tanto atras tampoco! E mandatario, cu a core un campaña grandi cu hopi propaganda, cu borchi tur rond di nos isla, no a logra convence ni su votadonan existente pa e por a mantene su votonan, t’e pa e por a crece mas. Kisas su forma di lidera, sin dialogo y sin participacion, a haci cu sindicatonan mes no tabata reuni cu me mas, sino directamente cu minister presidente. Tur hende sa cu ta Nilo Swaen ta maneha e ministerio y cu e ultimo palabra tabata di Evelyn Wever. Su falta di dominio di e materia a resalta y su votadonan a castig’e den eleccion. De facto, e ta #2 riba lista pero cu e resultado aki e ta #4 den voto, despues di Evelyn Wever, Dangui Oduber y Glenbert Croes. Probablemente den siguiente eleccion lo bah’e di puesto riba lista tambe.
Pueblo votado a sali rabia e eleccion aki y a castiga ambos partido grandi y tradicional. Den esaki AVP, siendo den oposicion y cu tradicionalmente lo mester a crece, a haya e sla di mas duro. Pero votadonan no a limita e castigo na AVP y MEP so pasobra POR y RED tambe a pasa pa buki di historia den e eleccion aki. E mensahe: Pueblo no ta acept e mesun cos mas. Pa e partidonan grandi: Sea ta reforma of ta disparce!
--------
E votadonan di MEP a manda un mensahe cla pa e partido, e lista ta zwak, e candidatonan no a traha suficiente of no a convence e votadonan, pero si ta kere den e lider!<ref>[https://24ora.com/evelyn-wever-croes-y-endy-croes-so-a-bay-dilanti-den-mep/ Evelyn Wever-Croes y Endy Croes so a bay dilanti den MEP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Evelyn Wever a bay hopi dilanti, mas di 110% den un eleccion, cu ta un logro grandi pa un partido na mando y den pandemia! Ta obvio cu comunidad a aprecia su trabou den e pandemia y e forma con el a dirigi e pais. No solamente e lider, sino e unico otro candidato cu a crece ta Endy Croes, aunke ta cu 156 voto. Pero por lo menos el a crece, pasobra e demas a competi cu otro den caida!
Den e lucha ey, Xiomara Maduro ta na cabes, como esun cu mas a cay den voto. Probablemente comunidad a ripara cu, de facto, ta Evelyn Wever tabata maneha finansa di nos pais. Na caminda e sindicatonan no tabata sinta mas cu Maduro sino tabata bay direct na Wever. Ta acus’e di ta chat na celular henter reunion y no ta domina e materia di finansa publico den ningun sentido. Pueblo no a vota pa Nilo Swaen, cu ta esun cu tabata “get the job done”, pues a castiga Maduro pa esaki.
E di dos cu a perde mas voto ta Glenbert Croes, cu tampoco no tabata mucho visibel den e ultimo cuater añanan. E hecho cu e no tabatin un bon relacionista publico, a pone cu e tiki cu el a traha, tabata keda scondi pa publico.
E di tres gran perdedo a resulta dr. Arthur Vallejo. El a hiba un bon campaña na 2017 y a priminti di adapta e maneho di gobierno pa cu dokternan cu a studia den e region. Gobierno a bin te bay y nada di e areglo pa e hobennan cu a studia medicina na Colombia, Costa Rica, Cuba, etc. Tambe a tene cuenta cu el a bay traha den su praktijk tur e tempo y tabata ausente di politica. Awo den eleccion el a aparece atrobe pero no a convence su votadonan mas.
E di cuater candidato cu a bay mas atras den MEP tabata Dangui Oduber, a pesar di a core un campaña miyonario cu hopi propaganda, borchi, pechi, bril y hasta un revista moderno cu a parti di cas pa cas. E ta un di e ministernan cu a emplea mas hende ultimo, specialmente na DVG, pero toch no a yud’e den voto. E mes a pensa cu e lo saca mas voto cu e lider mes, pero na su luga el a bay atras.
E siguientenan cu a cay den MEP ta Ady Thijsen y Rocco Tjon. Net e dosnan cu a purba changa Hulanda den un ley cu awe a hinca Aruba den un RFT en bes di CFT. Riba dje Thijsen a opta pa bay Hulanda algun dia prome cu eleccion lagando campaña atras. Tjon, separa di a perde tur e polisnan cu e no por a yuda debi cu e no a haya e cartera di husticia, ta bin acerca cu e declaracion di Paola Goede net den siman di eleccion a caba di kibra e politico.
Pa loke ta trata Endy Croes, e hecho di tabata den prensa regularmente obviamente a yud’e. Su pasado, kita for di trabao na Lotto pa Deporte pa mal maneho y di a enrikece su mes y su famia, no tabatin efecto mas riba dje. Kisas door cu a haci Lotto “Endy-proof”, a pone cu e no por a yega na e cah’i placa di Lotto. Con cu bo bir’e, t’e so a crece den voto despues di Evelyn Wever-Croes, pues algo el a haci bon.
Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes, como lider den eleccion na aña 2013 a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den eleccion di siman pasa, Evelyn Wever-Croes a alcansa 7518 voto individual, un aumento di mas cu 110%!
TOCANTE PARTIDO MEP
Gilberto F. “Betico” Croes a funda Movimiento Electoral di Pueblo (M.E.P) dia 9 di Februari 1971. Nan ideologia ta social democrata. Lidernan desde su fundacion tabata Gilberto F. “Betico” Croes, Nelson Oduber y Evelyne Wever-Croes. A participa 17 biaha den eleccion. Record maximo di voto: 25,172 (2001) y record minimo di voto: 8095 (1973). Den e eleccion na September 2017, Partido MEP a logra 22,061, bon pa 9 asiento den Parlamento. Den eleccion di siman pasa, partido MEP a logra 20.700 voto cu ta bon pa 7 asiento mas 2 restzetel pa yega 9 asiento.
----------
Mescos cu den MEP, den partido AVP tambe ta dos candidato so a bay dilanti.<ref>[https://24ora.com/gerlien-croes-y-robert-candelaria-so-a-saca-cara-den-avp/ Gerlien Croes y Robert Candelario so a saca cara den AVP], 24ora.com (29 juni 2021)</ref> Tur lo demas, cu tabata riba lista caba, a haya un “onvoldoende” for di pueblo votado. E dosnan cu a “bay over” ta Gerlien Croes cu a crece cu 937 voto y Robert Candelaria cu a bay dilanti cu 340 voto. Tur otro, incluyendo e lider, a bay atras den voto, como un forma di protesta pa e forma di hiba oposicion.
Esun cu a bay mas atras, pa motibonan obvio, ta Benny Sevinger. El a bay atras cu 1171 voto, mientras cu su tras ta sigui Mike Eman cu a cay cu 1154 voto, despues Mike de Meza, Arthur Dowers, Eduard Vos y Melvin Tromp, den e lista di esunnan cu mas a cay.
Den partido AVP, esun cu a haya menos voto tabata Abigael Arends, candidata # 27 cu no a logra mas cu 37 voto individual. Un persona conoci riba red social pero cu no a logra convence publico pa vota p’e. Esaki kisas un les pa lidernan, cu famoso no necesariamente ta traduci den voto.
Cu e realidad aki awo riba mesa, directiva di partido tin un trabou pisa pa haci, den cuadro di rehubenece y cambia e partido. Cu den oposicion, memey di pandemia y gobierno no popular, ainda no por crece…e ora e problema ta den partido mes! Pueblo ta spera un oposicion mas pisa contra gobierno, si ta cu lo bay den oposicion awo.
E lista tabatin basta cara nobo, pero e caranan no ta halado di voto. A haci algun eror atrobe, tipo Michael Lampe na 2017. A duna algun hende number halto, siendo cu kisas nan por ta hopi sabi, pero no ta hala voto aden pa partido. Di otro banda, un hoben manera Wendrick Cicilia, a pone te number 18 y a haya 482 voto! Pa hoben cu e ta, el a haya hopi mas voto cu Rycond Santos do Nascimento, Selene Kock, Clifford Heyliger, Marlon Sneek, Sharon Erasmus, Melvin Tromp, Carlos Bermudez, Desiree Croes y mas!
TOCANTE PARTIDO AVP
J.H.A. “Henny” Eman a funda “Arubaanse Volks Partij” (AVP) na aña 1942. Ideologia di AVP ta regional, democrata Cristian & conservatismo. Lidernan desde fundacion tabata J.H.A. “Henny” Eman (welo), Cornelis A. “Shon A” Eman, Dominico Guzman Croes, Rudy Frank, Chibi Croes, J.H.A. “Henny” Eman, Robertico “Tico” Croes y M.G. “Mike” Eman. Na tur a participa den 28 eleccion. Record maximo di voto: 33,103 (2013) y Record minimo di voto: 1209 (1977). Den eleccion na September 2017 e partido a logra 23,376, manteniendo su mes como e partido mas grandi di Aruba, pero bayendo atras di 13 pa 9 asiento. Pero e tendencia di caida a sigui y den eleccion siman pasa a logra 18.335 voto, un caida di 5.041 voto, bon pa solamente 6 asiento y 1 restzetel.
{{Appendix}}
Diabierna pueblo di Aruba a bay urna electoral pa asina eligi nan candidatonan cu lo representa nan den proximo parlamento Un total di 12 partido a participa na eleccion 2021. Nan ta como lo siguiente:
Accion 21, PPA, MAS, UPP, MEP, HTC, POR, PP, CURPA, RAIZ, RED, AVP,
Di e 12 partidonan aki, solamente AVP, MEP, POR y RED tabata tin asiento den parlamento di Aruba.
CANTIDAD DI VOTO 2017
Cantidad di voto cu a sobresali na 2017 :
RAIZ – Ursell Arends 1493
MEP Evelyn 3503
MEP Xiomara 2696
MEP Dangui 2399
POR Marisol 497
RED Ricardo Croes 3359
------
2021: 33.4% di e votadonan no a vota pa un di e partidonan grandi, por deduci cu tin un movemento di reformacion ta lantando cabes.
-------
{{Variante|c}}
{{Infobox person
| name = Daniel Leo
| image =
| caption =
| term = februari 1989-juli 1989: minister di Asuntonan Economico y Turismo di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = polítiko
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Daniel Ignacio Leo''' ((☆ [[11 di yüli|11 di juli]] [[1938]] na [[Aruba]] - f. [[18 di yüli|18 di juli]] [[1989]] na [[Venezuela]]) tabata un politico [[Aruba]]no. E tabata na momento di su fayecemiento minister Asuntonan Economico y Turismo di Aruba den e prome Gabinete Oduber.
== Bida ==
Despues di a completa su estudio na Dominicuscollege na Oranjestad Leo a traha durante dies ana den administracion di [[Horacio Oduber Hospital|San Pedro Hospital]]. Na 1969 e ta drenta den servicio di gobierno di Aruba, prome brevemente na Dienst Openbare Werken i despues na Arbeidszaken y
Leo ta cuminsa na 1967? su carera politico riba lista di AVP. E ta miembro di Conseho Insular.
Na 1971 e ta co-fundador di [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].
* co-fundador di MEP
* miembro di Conseho Insular di Aruba 1971-1973, 1975
* diputado di Teritorio Insular di Aruba, elegi 1975-1979, 1979-1983, 1983-1985
* miembro di Parlamento di Antiyas 19??
* Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber febr 1989-juli 1989
* su susesor tabata Eddy Briesen.
{{Appendix}}
‘Un gobernante ehemplar, un politico integro y leal, un luchador incansabel’, ta caracteristicanan di un gran yiu di tera, esta Daniel Ignacio Leo, awe den feliz memoria. Tabata un
dia manera awe 18 di juli, 33 aña pasa cu Aruba a wordo sacudi ora cu e noticia a yega for di Venezuela cu co-fundador di MEP y gran baluarte y politico Arubano, Daniel Leo a bay laga nos.
E fayecimento repentino aki a sosode un siman despues cu el a sufri un derame celebral, net riba e fecha di su cumpleaños.
Daniel Leo a nace dia 11 di juli 1938. Na bida e tabata diputado di Teritorio Insular di Aruba, miembro di Parlamento di Antiyas y miembro di Conseho Insular di Aruba. Na momento cu Daniel
a fayece e tabata ocupa e funcion di Ministro di Asuntonan Economico y Turismo den e prome Gabinete Oduber. Como gobernante Daniel a traha incansablemente riba tereno di turismo, agricultura, cria y pesca. Danki na su vision y determinacion e mercado di turismo for di Latino America a habri exitosamente. Diferente compania di aviacion a cuminsa bula pa Aruba y el a ricibi diferente premio internacional riba tereno di turismo. Bao di su maneho varios oficina di turismo a wordo habri, e.o. na Miami y Bogota. Tambe mester recorda su gran esfuerso pa laga coba damnan rond Aruba y stimula asina e sector di agricultura.
Como muestra di aprecio y reconocimento pa tur loke el a haci pa nos pais, Gabinete Oduber a duna e plaza den centro di Oranjestad e nomber di Plaza Daniel Leo, caminda un y tur por admira tambe su busto.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Alvin Molina
| image =
| caption =
| term = miembro di Parlamento di Aruba
| monarch =
| predecessor =
| birth_date =
| occupation = político
| party = [[Movimiento Electoral di Pueblo]]
}}
'''Alvin Molina''' (* [[1976]] na [[San Nicolas]] ta un politico [[Aruba]]no di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. E ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] desde [[17 di sèptèmber|17 di september]] 2021?.
== Bida ==
Alvin Molina a nace i lanta na San Nicolas. Despues di gradua di VWO na [[Colegio Arubano]] ela bay studia na [[Hulanda]] na "Nederlandse Politie Academie" na Apeldoorn. Na su regreso e ta ingresa den [[Cuerpo Policial Arubano]], unda durante 19 ana ela a eherce diferente funcion entre otro projectleider na Recherche Samenwerkingsteam (RST), teamchef di e prome team di aresto di Aruba, hefe di districto San Nicolas y hefe na districto Oranjestad.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/alvin-molina-a-subi-listi-mep/|titel=Alvin Molina |werk= |datum=16 april 2021|bezochtdatum=1 juli 2021}}</ref>
NOTES
Alvin Molina ta naci na Aruba y tin 47 aña di edad. El a studia na Colegio Arubano VWO, a sigui pa su estudio na Nederlandse Politie Academie na Appeldoorn y a regresa Aruba pa bira inspector di polis. Entretanto el a cumpli 20 aña como polis, semper den un posicion di maneho y strategia. Awor el a drenta arena politico y ta cla pa sirbi su pueblo atrobe, pero e biaha aki como parlamentario.<ref>https://24ora.com/polis-na-alvin-molina-dicidi-si-ta-para-cu-nos-of-contra-nos/ Polis na Alvin Molina: dicidi si ta para cu nos of contra nos!], 24ora.com, 22 di januari 2023.</ref>
Den su prome salida, Alvin Molina a haya # 10 riba e lista di partido MEP. A participa den eleccion na juni 2021 y a logra no menos di 257 voto riba su nomber. Durante su campaña electoral, a dedica hopi atencion for di unda e mes ta bin, esta San Nicolas. Cu salida di Chris Romero for di lista, a bin espacio pa un politico nobo cu e conviccion pa trece cambio y di ta un bos pa e barionan pariba di brug.
E semper a gusta e idea di sirbi su comunidad. El a hacie como polis y ora cu a resta tempo, el a hasta funda Kiwanis Club of San Nicolas, cu el a presidi te cu algun tempo pasa y cu awendia ainda ta un miembro activo.
E echo cu Gabinete Wever-Croes a combina husticia y asuntonan social, ta haci e trabou poco mas facil p’e. Pasobra e ta domina ambos materia manera den su plant’i man y lo sa di tin un bista skerpi riba ambos maneho. Molina ta sinti cu mas tanto logra den arena social, menos trabou lo tin pa husticia.
{{Appendix}}
----------
{{Infobox person
| name = Jennifer Arends-Reyes
| image =
| caption =
| term = 2013-presente
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor =
| successor =
| birth_date = {{date and age|1983|04|21}}
| occupation = Miembro di Parlamento di [[Aruba]]
| party = Partido Arubano di Pueblo (AVP)
}}
'''Jennifer Justine Arends-Reyes''' ([[Aruba]], [[21 di aprel|21 di april]] [[1983]]) ta un politico [[Aruba]]no. Desde oktober 2013 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]] na nomber di [[Arubaanse Volkspartij|AVP]].
Jennifer Arends is dochter van de Arubaanse onderwijzeres Ustica Quant en José Reyes, ondernemer afkomstig uit [[Colombia]].<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref><ref name="Jennifer">{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref> Na haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]] vertrok zij in 2001 naar Nederland. Zij voltooide een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding in [[Tilburg]] en was na terugkeer op Aruba werkzaam als docent Engels aan het Colegio Arubano.
Arends-Reyes zette haar eerste stappen in de politiek in 2013. In de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen van dat jaar]] stond zij twintigste op de AVP-lijst en behaalde 604 voorkeursstemmen. Zij werd statenlid. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|statenverkiezingen in 2017]] wist zij haar statenzetel te behouden. In de AVP-fractie heeft zij de portefeuilles toerisme en onderwijs.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=22 mei 2021}}</ref>
Arends-Reyes is gehuwd en moeder van een dochter.<ref name="Jennifer"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Arends-Reyes, Jennifer}}
<nowiki>
[[:Categorie:Arubaans politicus]]
</nowiki>
--------
Jennifer Arends is dochter van Ustica Quant en Fernando Reyes en groeide op in [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>{{citeer nieuwes|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640864:mpeg21:a0042|titel=Geboortebericht|werk=[[Amigoe]]|datum=22 april 1983|bezochtdatum=15 mei 2021}}</ref> In 2001 voltooide zij haar middelbare schoolopleiding aan het [[Colegio Arubano]]. Hierna ging zij studeren vervolgde een HBO-opleiding aan de Fontys Lerarenopleiding Tilburg en ging werken als docent engels aan het [[Colegio Arubano]].......??.
Eind oktober 2013 werd zij geïnstalleerd als lid van de [[Staten van Aruba]]. Zij heeft daar de portefeuille toerisme en onderwijs. Bij de [[statenverkiezingen Aruba 2013|verkiezingen voor de Staten in 2013]] stond Arends-Reyes twintigste op de lijst van de AVP. Ze haalde 604 voorkeursstemmen. Bij de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen in 2017]] behield ze haar statenzetel.
stond Arends-Reyes tiende op de lijst van de AVP. Ze haalde 588 voorkeursstemmen.
Als statenlid richt zij haar aandacht op de dossiers onderwijs en toerisme.
Jennifer ta cla pa un biaha mas asumi su responsabilidad cu un determinacion firme pa sigui traha pa
pais Aruba. Jennifer Arends - Reyes ta yiu muher di e maestra Ustica Quant y e comerciante Jose Reyes.
Mama di Charlotte Arends y casa di Ricky Arends. Jennifer mes a sigui e pasonan di su mama y ta docente
di profesion den e materia di Ingles na Colegio Arubano, pesey Enseñansa y hubentud ta hopi serca di
su curason y por bisa cu e ta carga e amor pa Enseñansa den su material genetico. For di 2013 Jennifer ta miembro di Parlamento y candidata riba e lista di e Partido di Pueblo Arubano, AVP. Als statenlid actief op de dossiers onderwijs en toerisme. Turismo ta un otro area cu Jennifer tin hopi pasion y afinidad pe, despues cu ela ser eligi como Presidente di comision di Turismo di Parlamento, durante Gabinete Mike Eman 2.<ref>{{citeer web|url=https://www.awemainta.com/newspapers/AM210419/offline/download.pdf|taal=pap|titel=“Abo lo ‘determina’ e rumbo di pais Aruba marcando bo voto cu ‘firmesa’”|werk=AweMainta|datum=19 april 2021|bezochtdatum=1 mei 2021}}</ref>
Jennifer Arends-Reyes ta un nomber cu a bin ta hala hopi atencion ysimpatisante for di su entrada na 2013 riba elista di AVP. Sigur den su prome salida a haci un diferencia grandi den politica enfocando riba area di Educacion y Turismo.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM210512/offline/download.pdf|titel=Jennifer Arends-Reyes e candidata perfecto pa Enseñansa y Turismo|taal=pap|werk=Awemainta|datum=12 mei 2021|bezochtdatum=1 juni 2021</ref>
For di su entrada na 2013 riba e puesto #20 ricibiendo mas di 600 voto riba su nomber, tabata un señal cla pa Jennifer y Aruba cu su carera politico tin un proposito y esey el a bin ta haci cu determinaciony firmesa.
E motibo principal cu Jennifer a drenta politica ta pa haci un diferencia trahando p’e bienestar di Aruba. Pa Jennifer number riba lista nunca tabata un obstaculo den su caminda pa logra gana curason y sosten di su pueblo. E ta un persona luchador y fuerte.
Na 2013 el a ocupa e puesto #20 y na 2017 el a subi na puesto #10 manteniendo asina su votadornan cu a kere semper den dje y den su trabao cu el a bin ta desplega desde 2013.
Semper enfocando sumes riba e meta cu a drenta cun’e den politica, semper constructivo, cu energia positivo y activo den organisacion di su partido tambe.
Pa cu eleccion venidero Jennifer kier a recorda tur hende cu #11 T’esun! Jennifer ta duna respet y oido na tur su votadornan cu ta crece cada dia y ta kere den su potencial. Jennifer tin e experiencia y tur e calidadnan pa continua cu sutrabaonan necesario pa enfoca riba Enseñansa, formacion di nos hobennan y tin un pasion grandi pa Turismo, cual ta nos pilar economico di mas importante.
----------------
E '''lista di partidonan politiko na Aruba''' ta duna un bista total di partidonan politiko na pais Aruba i su predesesor te ku 1986, esta teritorio insular di Aruba. Aruba konose un sistema di multiple partido, kual normalmente ta rekeri dos of mas partido politiko pa forma un gobierno.
== Partidonan ==
=== Ku representashon den Parlamento ===
Na ultimo eleccion dia 22 di september 2017 un kantidad di nuebe partido politiko a partisipa. E resultado di elekshon a saca cuater partido ku un of mas asiento den parlamento di Aruba. E sinko otro partido no tin representashon den parlamento arubano.
===Representa===
{| class="sortable wikitable"
!rowspan=2 align="center"|Logo
!rowspan=2 align="left"|[[Partido politiko]]
!rowspan=2 align="left"|Abreviashon
!rowspan=2 align="center"|Funda
!rowspan=2 align="right"|Voortgekomen<br/>uit
!rowspan=2|[[Lider di partido]]
!rowspan=2|[[Asientonan]]
|-
|[[File:AVP Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Partido di Pueblo Arubano]]
|AVP
|align="right"|1942
|Groep Eman
|[[Mike Eman]]
|align="right"|9
|-
|
|[[Movimiento Electoral di Pueblo]]
|MEP
|align="right"|1971
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en [[Union Nacional Arubano|UNA]] (voortzetting)
|[[Evelyn Wever-Croes|Evelyna Wever-Croes]]
|align="right"|9
|-
|[[File:POR Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[Pueblo Orguyoso y Respeta]]<br/>
|POR
|align="right"|2016
|[[Arubaanse Volkspartij|AVP]] (afsplitsing) en fusie [[Partido Democracia Real]]
|[[Otmar Oduber]]
|align="right"|2
|-
|[[File:RED Aruba logo 2017.jpg|50x50px]]
|[[RED Democratico]]
|RED
|align="right"|2003
|
|[[Ricardo Croes]]
|align="right"|1
|}
=== Sin representashon den Parlamento ===
-------------
'''Evelyna Christina “Evelyn” Wever-Croes''', un hurista y fiscalista, naci dia 5 di december 1966, riba dia 17 di november 2017 a asumi e puesto di Minister Presidente di nos pais. El a bira e prome hende muhe pa encabesa gobernacion di pais Aruba, despues di Henny Eman, Nel Oduber y Mike Eman.
El a participa den eleccion pa prome bes pa Partido Movimiento Electoral di Pueblo (MEP) na aña 2009 riba number 3 di e lista y a logra 1621 voto. Na aña 2011 el a asumi liderazgo di e partido cu su mesun omo a funda na 1971 y a bira e prome lider femenino di e partido, despues di defunto Betico Croes y Nel Oduber.
Como lider den eleccion na aña 2013 el a logra 3396 voto individual, mientras den e ultimo eleccion na September 2017, aunke e partido a bay dilanti cu 2 asiento, toch e votonan individual no a aumenta tanto, pero tabata bon pa 3503 voto riba nomber di Evelyn Wever, cu ta representa un aumento di 3.15%. Den e ultimo eleccion, Evelyn Wever-Croes a kibra su mesun record di voto, ora el a redobla su votonan personal y a yega 7518 voto riba su nomber!
mr. Evelyn Wever-Croes a studia ley na Universidad di Antias na aña 1985. Despues el a sigui pa Leiden, Hulanda, unda el a studia ley fiscal (Belastingrecht) te cu aña 1989. El a traha como Inspector di Impuesto di Aruba entre 1989 y 2003, trahando bou Gobierno di AVP y MEP. Ora di nombra director nobo, a scoge un otro persona riba dje, cu consecuencia cu Wever-Croes a opta pa sigui su carera profesional como Abogado y alabes Fiscalista na e oficina di abogadonan Croes, Wever & Tchong desde aña 2003 pa 2010, ora cu el a dedica completamente na politica.
Evelyn Wever-Croes ta casa cu Kenneth Wever desde aña 1991 y ta mama di Claudine Wever, Christine Wever y Kevin Wever y ta wela di Trystan Wever.
---
Evelyn ta yiu di Mechy y Dick. Mechy a traha den enseñansa. Ultimo añanan Mechy ta dedica na musica y e Coro Crystal, cu por cierto ta cuminsa bek despues di a tuma un pausa. Dick ta abogado pa casi 55 aña, na e momento aki e abogado cu mas aña di experiencia na Aruba.<ref>[https://24ora.com/cera-conoci-un-poco-mas-di-cerca-cu-evelyn-wever-croes/ CERA CONOCI UN POCO MAS DI CERCA CU EVELYN WEVER-CROES], 24ora.com (20 september 2021)</ref>
Evelyn a cuminsa studia medicina na Costa Rica despues cu el a caba su VWO na Colegio Arubano cu 17 aña. Pero lihe el a realisa cu su pasion no ta den medicina sino riba e area legal y asina a cambia di estudio, siguiendo pasonan di su tata y a specialisa den ley fiscal (belasting). Evelyn a obtene su titulo di “Meester in het Fiscaal Recht” na edad di apenas 22 aña na Rijksuniversiteit Leiden y a bolbe Aruba mesora pa cuminsa cu su carera profesional na aña 1989.
El a traha 13 aña na Departamento di Impuesto, 9 aña como hefe di e departamento. Na aña 2003 Evelyn a haci e cambio pa sector priva y a traha 7 aña como consehero di belasting y como abogado. Su experticio riba tereno di belasting semper el a traspasa pa otro y a duna varios curso riba e tereno aki, siguiendo pasonan di su mama.
Na aña 2009, riba invitacion di lider di MEP di e tempo ey, Nel Oduber y riba insistencia di su omo Rudy Croes, Evelyn a subi lista di MEP y a wordo scogi cu voto preferencial den Parlamento di Aruba. Na aña 2011, durante un Congreso di Partido, a eligi Evelyn como Lider di MEP c’un gran mayoria di voto. Asina Evelyn a bira e di tres lider di partido MEP despues di fundador Betico Croes, den feliz memoria, y Nel Oduber. E prome lider femenino di partido MEP.
Despues di eleccion 2013, Evelyn a keda eligi un biaha mas cu voto preferencial den Parlamento. Asina a completa un trayectorio di 8 aña den Parlamento.
Den eleccion 2017 partido MEP a crece na 9 asiento pero no a sali e partido mas grandi. Sinembargo e partido mas grandi no kier a forma un coalicion. E ora, a bay over na nombra Evelyn fomo formador.
Dia 17 november 2017 Evelyn a huramenta como e prome Minister presidente femenino di Aruba y a ocupa e funcion ey te cu awe. El a enfrenta hopi reto y sin duda esun mas grandi tabata e crisis di Covid-19. Evelyn a demostra liderazgo firme combina cu empatia, husto e liderazgo cu Aruba tin mester.
Dia 30 di maart 2021, el a baha gobierno despues cu e partner den coalicion, POR, a hay’e involucra den un investigacion penal.
Eleccion dia 25 di juni 2021 a duna e resultado desea pa Evelyn: victoria pa su partido MEP. No solamente el a haci di MEP e partido mas grandi bek, sino el a bira e votegetter di pais Aruba cu 7.518 voto. Un biaha mas ta nombra Evelyn como formador y despues di un proceso di formacion extenso, den cual a reuni cu 115 stakeholder, a forma un coalicion cu partido RAIZ.
Awe nos ta bay mira su huramentacion como Minister President den Gabinete Wever-Croes II.
{{Appendix}}
----------------------------------
== MAS ==
'''Movimiento Arubano Soberano''' (''Nederlands'': Arubaanse Souvereine Beweging), kortweg MAS, is een [[Aruba]]anse politieke partij.
De partij werd opgericht op 17 september 2015 door Holmo Henriquez, ondernemer, die tevens partijleider werd. De partij is voorstander dat de burger meer macht toekomt, ongeacht wie het land bestuurt.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref> Zij debuteerde in de [[Statenverkiezingen Aruba 2017|verkiezingen van 2017]]. Bij de voorverkiezing haalde de partij de vereiste drempel van 551 steunverklaringen; dit aantal werd echter bij de stemming bijna gehalveerd tot 287 stemmen. Met deze uitslag bleef de partij buiten het parlement en gaf Henriquez te kennen af te willen zien van de politiek. Op 21 april 2021 werd hij als politiek leider opgevolgd door [[Marisol Lopez-Tromp]], voormalig minister namens de [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]].<ref>{{cite web|url=https://nederlands.24ora.com/2021/04/22/marisol-lopez-tromp-lijsttrekker-mas/|titel=Marisol Lopez-Tromp lijsttrekker MAS|werk=24ora.com|datum=22 april 2021|bezochtdatum=22 april 2021}}</ref>
De partij is sedert april 2021 in handen van Marisol Lopez-Tromp.
<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/movimiento-arubano-soberanomas/|taal=pap|titel=Movimiento Arubano Soberano MAS|datum=29 april 2017|bezochtdatum=23 april 2021}}</ref>
MAS – E vision pa un Arubano soberano
E partido aki a wordo riba 17 di september 2015 y formalisa december aña pasa. Lider di partido MAS, Holmo Henriquez: “Nos vision ta pa un Arubano soberano. Den e sentido cu cada ciudadano mester ta independiente di e gobierno cu ta sinta, no ta importa cua e ta.” E ta sigui bisa cu ta e gobernacionnan di pasado a contribui pa haci nos pueblo dependiente di e gobierno cu ta sinta. “Y ta p’esey awe no tin un oportunidad igual pa nos co ciudadanonan. Nos a lanta e partido aki pa pone e poder soberano bek den man di e pueblo.”
Sr. Henriquez ta haya cu ta e pueblo cu tin e poder den e pais cu ta determina ta ken of cua partido lo bay goberna. Pues pa e motibo aki e ta bisa cu mester cumpli cu e deseo di pueblo. “Aña aden y aña afo, eleccion ta bin y eleccion ta bay, anto bo ta haya e mesun dos sistema di partido cu a goberna. Nan a campaña un cos y goberna totalmente diferente. Semper pueblo a wordo gaña cu e tipo di gobernacion cu nan a campaña cu ne. Nos partido no ta bay haci promesanan falso pero mas cumpli cu nos palabra pa sirbi e miho interes di e pueblo Arubano.”
Creando lidernan pa Aruba
Partido MAS ta trahando riba yega na 29 candidato. Sr. Henriquez ta conta nos cu den nan structura nan tin espacio pa te hasta esnan cu ta studiantenan na universidad cu por subi un lista politico. Cu nan por forma parti di un lista politico pa gara e experiencia den politica.
“Nos partido ta structura di tal forma cu ta crea lidernan pa nos pais den futuro. No ta cuestion cu solamente un persona ta bira lider pa 30 aña of e mesun famia ta keda den poder. Nos a conoce e efecto di esaki pa 31 aña di status aparte.” E ta sigui elabora: “Akinan nos tin cu crea lidernan pa nos pais y mester di bin cambionan den gobernacion pa cu nan maneho y no keda dependiente di un gobierno. Esaki ta pa siña nos pueblo pa e tin un opinion mas obhetivo en bes di uno manipula door di e partidonan tradicional cu a crece basa riba fanatismo.”
Preparando fuerte pa campaña
Sr. Henriquez ta bisa cu nan ta bay ta habriendo nan prome cas di partido na Playa hopi pronto y un otro na San Nicolas tambe. E ta splica nos cu nan lo tene pueblo pendiente di esey. “Ta bay tin actividadnan di cual lo ta informativo tambe pa e ora pueblo por conoce cada un di e candidatonan. Pa tambe dialoga cu nan riba e puntonan cu pueblo ta haya importante pa nos pone mas atencion riba dje. Y pa por trece e mehoracion pa e interes di e pueblo y no solamente tende algo y lubida riba dje despues.”
Confiansa di pueblo
Sr. Henriquez ta splica cu e ta haya cu nos partidonan tradicional na Aruba a haci un bon trabao den gana y kibra e confiansa di pueblo. “P’esey awendia bo ta haya cu hende no tin interes den drenta politica pa lucha pa nan pueblo y di dos bo ta haya cu e pueblo ta remarca cu tur partido of politico ta mesun cos. Ta nos politiconan mes a crea un mal nomber pa politica.”
E ta conclui cu politica no ta pa sirbi e politico pero mas bien pa sirbi e pueblo. “Door cu nan a crea e mal nomber pa politica, esey ta e desafio cu tur partido y politico nobo ta enfrenta. Pasobra bo tin cu bay gana e confiansa di pueblo bek. Un confiansa cu e partidonan existente a kibra pa decadanan caba. E manera cu nos tin cu haci e ta pa informa y ta sincero cu e pueblo. E sinceridad y honestidad di e politico mester refleha pasobra sino bo no ta gana confiansa di ningun hende.”
{{Appendix}}
<nowiki>
[[Category:Aruba]]
</nowiki>
* Holmo Henriquez
ORANJESTAD — Met ingang van gisteren werd de heer Holmo Henriquez door het bestuurscollege van de telefoondienst overgeplaatst naar de Arubaanse voorlichtingsdienst. De heer Holmo Henriquez was de afgelopen vier jaren als boekhouder werkzaam bij de telefoondienst en trad tijdens het verlof van de heer C. Wever als administrateur van deze dienst OP. De heer Holmo Henriquez behoorde tot kort voor de eilandsraadverkiezingen tot de jongeren in do PPA, die verandering' van het beleid wensten. Hij ging naar de AVP over omdat volgens hem de leider van de PPA zich niet aan zijn beloften zou hebben gehouden.<ref>{{citeer web |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463798:mpeg21:pdf|titel=Holmo Henriquez naar AVD|werk=[[Amigoe]]|datum=12 december 1967|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref> Voor de verkiezingen van 1967 brank hij met de PPA. Bij statenverkiezingen in 1969 nr. 14 op de AVP-combinatielijst. In 1973 AVP-kandidaat en bestuurslid.
Holmo Henriquez cu antes tabata liga cu MEP, pero despues a lanta su propio partido, a indica na fuentenan cercano, cu e ta cla pa bay eleccion di 25 di Juni 2021. Su idealnan pa traha pa progreso di Aruba keto bay ta den su curazon.
Pero un desaroyo nobo a presenta e siman aki, ora cu aparentemente ex-Ministro Drs. Marisol Lopez-Tromp a acerca Partido MAS y despues di negociacionnan, Partijraad a duna OK pa nan haci Marisol bira nan lider pa Eleccion 2021.<ref>{{citeer web|url=https://diario.aw/2021/04/marisol-lopez-tromp-a-bira-lider-di-partido-mas/|titel= |werk=Diario.com|datum=23 april 2021|bezochtdatum=24 april 2021}}</ref>
Holmo Henriquez a funda Movimiento Arubano Soberano (MAS) dia 17 di semptember 2015 y formalisa na december 2016. Lider desde su fundacion ta Holmo Henriquez. Nan a participa un solo biaha na eleccion, na september 2017 y a logra 287 voto. E cantidad di votonan ey ta practicamente mitad di e cantidad na a haya como firma di sosten, cu tabata 551 firma. Ideologia di partido MAS ta kibrando barera y creando futuro.
------------------------
==Lopez-Tromp==
Lopez-Tromp ta huramenta dia 28 di januari 2020 como minister di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente despues di e retiro di [[Otmar Oduber]] dia 12 di december 2019. Despues di cuater luna den funcion partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido pa mas tarda dia 8 di juni, alegando falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci un intento di mediacion, pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Dia 31 di juli Parlamento di Aruba ta convoca un reunion riba peticion di e dos parlamentario di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y POR ta bay di acuerdo cu un intento nobo di mediacion por medio di minister-presidente [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Cu e retiro di [[Otmar Oduber]] como ministro dia 12 di december 2019, Lopez-Tromp ta keda apunta como su sucesor den Gabinete Wever-Croes y ta huramenta dia 28 di januari 2020. Apenas cuater luna despues partido POR ta exigi su retiro foi gabinete y foi partido no mas tarda cu 8 di juni pa motivo di falta di confiansa den su funcionamento.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/19526 Partido POR ta exigi retiro di su mesun minister Lopez Tromp], NoticiaCla, 5 juni 2020</ref> Despues cu Lopez a nenga pa retira y a continua como minister sin partido ta haci intento pa intermedia pero sin resultado. A raiz di un situacion ku a escala ministerraad di Aruba ta dicidi di kita su cartera entrante 25 di juli 2020.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], Gabinete Wever-Croes, 26 juli 2020</ref> Parlamento di Aruba ta convoca un reunion dia 31 di juli riba peticion di e dos parlamentarionan di POR y e lidernan de fraccion di MEP y RED pa debati un mocion di desconfiansa. E reunion aki ta keda suspendi despues cu Lopez y partido POR ta bay di acuerdo pa un intento nobo di mediacion via minister-presidente Evelyn Wever-Croes.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen Regering Aruba probeert scherven te lijmen], Antilliaans Dagblad, 2 augustus 2020</ref>
Nadat zij geen reden zag om op te stappen en aanbleef als partijloze bewindsvrouw werd [[conflictbemiddeling|mediation]] ondernomen zonder enig resultaat. Hierop besloot de Arubaanse [[ministerraad]] haar ingaande 25 juli haar portefeuilles te ontnemen en haar als minister zonder portefeuille specifieke taken toe te wijzen.<ref>{{Citeer web|url=https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/|werk=Kabinet Wever-Croes|titel=Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat|datum=26 juli 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref> Op verzoek van twee POR-parlementariërs en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en [[RED Democratico|RED]] vond op 31 juli een [[Staten van Aruba|statenvergadering]] plaats om te debatteren over een motie van wantrouwen. De vergadering werd tussentijds geschorst nadat Lopez en POR instemden met een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president [[Evelyn Wever-Croes]].<ref>{{Citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/22017-regering-aruba-probeert-scherven-te-lijmen|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Regering Aruba probeert scherven te lijmen|datum=2 augustus 2020|bezochtdatum=3 augustus 2020}}</ref>
Lopez-Tromp zag geen reden om op te stappen en bleef aan als partijloze bewindsvrouw. Nadat een hierna ondernomen bemiddelingspoging tussen partijen op niets was uitgelopen besloot de [[ministerraad]] op vrijdag 26? juli haar haar portefeuilles te ontnemen. Op verzoek van twee POR-parlementariers en de fractieleiders van de regeringspartijen MEP en RED kwam op 31 juli de staten bijeen om te debatteren over het opzeggen van het vertrouwen / een motie van wantrouwen. Nadat Lopez het woord had gevoerd in de eerste ronde werd de vergadering op verzoek van de POR geschorst teneinde ruimte te bieden voor een nieuwe bemiddelingspoging door de minister-president Evelyn Wever-Croes.
{{Appendix}}
--------------
'''Apolonio (Pooy) Werleman''' (☆ [[18 di aprel|18 di april]] [[1924]] na [[Aruba]] - † ?? ) tabata un politico Arubano.
Condecorado mas halto na Santa Cruz.'Amistad, mei 1974
Apolonio (Pooy) WERLEMAN, a nace na Aruba, 18 di april 1924.
El a atende Maria School di Santa Cruz, despues a haya su MULO Diploma na St. Dominicus College di Oranjestad. El tin diploma di LO Engels, y Diploma como Traductor Juramentá pa Hulandes-Ingles, v.v. Tambe el a obtene tres certificado den Accounting for di La Salle Extension University.
Pooy a drenta politica na 1949 na cual anja pa promer bez el tabata ariba lista di UNA pa eleccion di Staten. Na Juni 1951 el a cuminza funciona como Miembro di Eilandsraad, di Aruba pa UNA. Desde fundacion di MEP, e ta representante di MEP den Eilandsraad, hasta la fecha sin interrupcion.
Pooy tabata miembro di Staten pa UNA for di December 1954 te September 1958 y despues for di September 1958 te September 1962, y pa ultimo bez for di September 1966 te Juli 1968, en total 9 anja y mei.
Durante firmamento di Statuut na Ridderzaal na Den Haag ariba 15 december 1954, Pooy tabata un representante di Antillas hunto cu Sres. Dr. Da Costa Gomez, Juan Enrique Irausquin y C. A. (Shon A) Eman tur di feliz memoria.
El ta miembro di Colegio di Colectant di Santa Cruz desde 1950, y ta un Fundador y miembro di Parochieraad di Sta. Cruz. Tambe el ta miembro di
8cvvr7kndgbfvk4zrrffapbfd6zw121
Philomena Wong
0
9287
164345
151753
2025-06-27T09:24:49Z
Caribiana
8320
wikilink
164345
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{infobox persona
| infobox_tipo = escritor
| fecha nacemento = [[22 di desèmber|22 di december]] 1941
| luga nacemento = [[Paradera]]
| fecha fayecimento = [[7 di mart|7 di maart]] [[2023]]
| luga fayecimento = [[Aruba]]
| ofishi = maestro, poeta, escritor, traductor y declamador
| distincion = Premio di Oro Aruba <small>(1986)</small>
}}
'''Philomena (Philo) Wong''' (☆ [[22 di desèmber|22 di december]] [[1941]] na [[Paradera]] – † [[7 di mart|7 di maart]] [[2023]] na [[Aruba]]) tabata un maestro, [[Poesia|poeta]], escritor y declamador [[Aruba|Arubiano]]. E tabata skirbi na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida ==
Philomena Wong a nace dia 22 di december 1941 na Paradera, Aruba, como yiu di un mama Arubiano y un tata di descendencia [[China|Chines]]. Hunto cu su rumannan el a lanta na [[San Nicolas]] unda su famia tabatin un supermercado dilanti di "Nicolaas Store". Despues di caba scol secundario na Filomena College el a bay studia pa maestro na [[Arnhem]] ([[Hulanda]]). El a cuminsa su carera den enseñansa na 1964. Durante 15 aña el a traha como maestro y despues como e prome cabesante Arubiano di Theresiaschool, un scol basico na San Nicolas. Na 1979 el a bay traha na [[Fundacion Arubano pa esnan Visualmente Incapacita|FAVI]] como maestro ambulante di mucha visualmente incapacita. Wong tabata activo den YMCA y tabata lider di scouting pa mucha muhe desde 1964. E mesun aña ey, na 1964, el a funda Kindervakantiewerk Aruba y tabata su presidente di 1964 te 1970.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462962:mpeg21:a0102|titel=Kindervakantiewerk houdt twee kampen|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-07-13|bezochtdatum=2023-03-14}}</ref> E fundacion tabatin como meta pa organisa campamento pa mucha muher hoben menos privilegia.<ref>[https://ufdcimages.uflib.ufl.edu/CA/03/40/00/01/00679/CA03400001_00679.pdf Dedicacion na Kindervahantiewerk ta haci 53 Mucha Muher Hoben Feliz], Aruba Esso News, 20 augustus 1965</ref>
Den decada nobenta Wong tabata activo den [[Polítika|politica]], prome como miembro di directiva di FESCA y despues, pa e eleccion di 1993 como candidato nr. 23 riba lista di AVP, logrando 141 voto personal.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644607:mpeg21:a0312|titel=AVP lijst|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-11-01|bezochtdatum=2023-03-16}}</ref> Despues di tabata malo pa algun tempo Philomena Wong a fayece dia 7 di maart 2023 na edad di 81 aña.
== Carera literario ==
Philomena Wong a cuminsa skirbi su prome poemanan durante su estudio na Hulanda. E tabata skirbi na Papiamento, idioma cu e tabata domina bon, como su [[Lenga materno|idioma materno]].<ref>{{citeer web|url=https://www.eanews.com/philomena-wong-un-baluarte-di-nos-literatura-pa-semper-den-nos-curason/|titel=Philomena Wong, un baluarte di nos literatura, pa semper den nos curason|werk=eanews|datum=2023-03-10|bezochtdatum=2023-03-16}}</ref> Na 1970 el a haci su debut den "Watapana", un revista cultural Antiano. Philomena ta pertenece na e generacion di poeta rond e revista aki. El a publica despues tambe den e antologianan "Di Nos" di [[Pierre Lauffer]] na 1971, "Cosecha Arubiano" na 1983 y “Isla di mi” di Frank Williams na 2000 y den e revista "Skol i Komunidat" na 1985 y 1986.
Na 1984 el a publica su prome coleccion di 14 poema ''"Mi" ta biba den mi pensamento'' cu tin como tema central e derecho di e individuo riba su propio existencia y balor. Den un di e poemanan e ta desbarata e [[moral dobel]] den cual su persona como hende muhe tin cu biba.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643077:mpeg21:a0071|titel=Nieuwe gedichtenbundel op de markt|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-08-27|bezochtdatum=2023-03-14}}</ref><ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/philomena-wong/ Philomena Wong], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]] (23 di februari 2018)</ref> E buki cu a sali bou su propio maneho tabata un exito, logrando den poco tempo bende 700 ehemplar riba un poblacion di 60.000 hende.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.dbnl.org/tekst/rutg014bond01_01/rutg014bond01_01.pdf|titel=Bon dia! Met wie schrijf ik?|auteur=[[Wim Rutgers]]|datum=1988|bezochtdatum=2023-04-15}}</ref> Na 1986 el a publica su [[poema épiko|poema epico]] titula ''Na caminda pa independencia'', cu ta expresa su sentimentonan mixto tocante e lucha pa [[Status aparte di Aruba|Aruba su status aparte]] dentro di [[Reino Hulandes]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641832:mpeg21:a0072|titel=Philomena Wong:Politieke processen poetisch verwoord|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-10-13|bezochtdatum=2023-03-14}}</ref>. Acompaña pa musica y arte di movemento el a declama e poema aki pa prome biaha na 1986 riba [[Dia di Himno y Bandera]]. E poema ta expone brevemente e "literatura indianista", na momento di trata e historia pre-colombiano di Aruba. Wong tabata mira e obra como uno educativo, cu lo por uza como punto di salida pa discusion na scol, por ehempel durante e lesnan di ciencia social. Na 1988 Wong a publica su poema ''Abrenuncia'' na un forma unico: riba un mosaico diseña pa Johnny Fingal den un tirada di 250 ehemplar. E poema aki ta yen di ironia y ta trata e reaccion di hende, ora nan mira nan mes den spiel den baño. Na 1992 ta sali ''Di ta .. pa .. tabata'', un coleccion di poema cu ta oscila entre e presente (''ta'') y e pasado (''tabata''), for di su prome poema tocante e bunita 'mainta' te 'morto' y 'luto' na final. E ta un obra tristo, den cual 'bira bieu' y 'muri' ta para central pa un realidad sin scapatorio. Na 1993 el a publica ''Crusando Frontera / Crossing borders'', cu ta un coleccion di poema cu a sali den su prome y su di tres coleccion cu nan traduccion na [[ingles]].
Cu su don pa declama Wong tabata presenta su propio obranan na manifestacionnan cultural-literario na Aruba, [[Kòrsou|Corsou]] y Hulanda. Como invitado di e organisacion Women’s International Writers el a declama na 1993 na e conocido mercado di buki internacional na [[Alemania]], Frankfurter Buchmesse.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645239:mpeg21:a0102|titel=Arubaanse Philomena Wong naar Frankfurter Buchmesse|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-09-09|bezochtdatum=2023-03-14}}</ref> Un di su poemanan mas conoci ta ''Placa Mancha'', inspira riba e problematica nacional y internacional di logra placa na un manera ilegal.<ref>''Jubi Naar'', Problema cu ta soluciona despues cu baca hoga, Diario, 22 di augustus 2002</ref> E poema ritmico aki, cu ta ilustra e vigor di idioma Papiamento cu e ripiticion di e palabranan ''"placa placa, placa"'', el a presenta na Plaza Betico pa e pareha real hulandes, [[Rey Willem-Alexander|principe Willem-Alexander]] y [[Reina Máxima|princesa Maxima]], na 2002.<ref>''Floor Huygen'', Echo van Placa Mancha klinkt tot in Manchebo, [[Amigoe]], 28 augustus 2002</ref> Wong tambe tabata presenta cuentanan cortico ku e mes a skirbi, pero no a yega na publica.<ref>{{nl}}''Arubaanse dichteres: Philomena Wong wil mensen bereiken met haar poëzie'', [[Amigoe]], 15 mei 1993</ref>
Wong a publica storia di mucha den e corant "Bon Dia Muchanan". El a traduci dos buki di mucha di [[Jacques Thönissen]] di Hulandes pa Papiamento: na 2005 ''E aventuranan di Cado Cododo'' (''De avonturen van Cado Cododo''), sigui na 2008 pa ''Spoki, bandido y buscadonan di oro'' (''Spoken schurken en goudzoekers'').<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2005-11-04/page/n25/mode/1up?q=philomena+wong|titel=Awe autor di buki 'Cado Cododo' ta na BNA|werk=Bondia Aruba|datum=2005-11-04|bezochtdatum=2023-03-14}}</ref>
Na 1986 el a ricibi e "Premio di Oro Aruba" pa su logronan riba tereno di [[literatura]] y su aporte na Papiamento.
== Obra ==
* 1983 - ''"Mi" ta biba den mi pensamento'' (poesia)
* 1986 - ''Na caminda pa independencia''
* 1992 - ''Di ta….pa….tabata''
* 1993 - ''Crusando Frontera / Crossing borders'', Charuba
== Mira tambe ==
* [[Lista di outor di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Wong, Philomena}}
[[Category:Eskritor]]
[[Category:Poeta]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Aruba]]
habz66wff0lzvemyrolfw5ctydw3xur
Joshua Bassett
0
9304
164310
119425
2025-06-26T19:29:26Z
Caribiana
8320
infobox agrega
164310
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox artista|variante = c
|aña activo = 2017 -
|ofishi = aktor, kantante
|pais = {{USA}}
|genero = [[pop]]
|obra =
}}
'''Joshua Taylor Bassett''' (☆ [[22 di desèmber]] [[2000]] na [[California]]) ta un aktor i kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]].<ref>[https://web.archive.org/web/20230409022459/https://pianity.com/joshua-bassett Joshua Bassett]</ref><ref>[https://www.allmusic.com/artist/joshua-bassett-mn0003887900/biography Biography]</ref><ref>[https://rateyourmusic.com/artist/joshua-bassett Joshua Bassett]</ref>
==Sinematografia==
* 2017: ''Lethal Weapon'' (seri di televishon)
* 2018: ''Game Shakers''
* 2018: ''Dirty John'' (seri di televishon)
* 2018: ''Stuck in the Middle'' (seri di televishon)
* 2019: ''Grey's Anatomy''
* 2019–2023: ''High School Musical: The Musical: The Series''
* 2021: ''Limbo''
* 2021: ''A Night With Joshua Bassett''
* 2022: ''Better Nate Than Ever''
* 2022: ''Night at the Museum: Kahmunrah Rises Again''
==Diskografia==
* ''Joshua Bassett'' (2021)
* ''Crisis / Secret / Set Me Free'' (2021)
* ''Sad Songs in a Hotel Room'' (2022)
* ''Different'' (2022)
==Link eksterno==
* [https://www.joshuatbassett.com Wèpsait ofisial]
* [https://www.imdb.com/name/nm7481311/ Joshua Bassett - IMDb]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Bassett, Joshua}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Aktor]]
[[Category:Estadonan Uni di Merka]]
65zrmypvfznpmlw7ge1jgrkg0vn0fro
Dia di Boneiru
0
9655
164252
138278
2025-06-26T13:33:10Z
Caribiana
8320
wikilink
164252
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|C}}
{{infobox dia di fiesta
| variante = c
| celebra_na = {{BON}}
| fecha = [[6 di sèptèmber]]
| inicio = [[1985]]
| conmemora = Tera di Solo i Suave Bientu, bandera di Boneiru
}}
[[File:Bonaire wapen.svg|thumb|[[Eskudo di Boneiru]]]]
'''Dia di Boneiru''', tambe konosí komo '''Dia di Himno i Bandera''', ta wòrdu selebra anualmente riba dia [[6 di sèptèmber]] na [[Boneiru]]. Riba e dia aki na [[1499]] e isla a wòrdu deskubrí pa [[Alonso de Ojeda]] i [[Amerigo Vespucci]].<ref>{{nl}}[https://www.beleven.org/feest/bonairedag Dag van de Vlag (Bonaire)], Wereldfeesten Almanak</ref> Dia di Boneiru ta un dia liber ofisial i ta wòrdu konsiderá komo dia nashonal [[Boneiru|boneriano]].
== Historia ==
Ofisialmente a kuminsa selebra Dia di Boneiru riba 6 di sèptèmber na aña 1985. Promé ku esei tabata selebra Dia di Himno i Bandera riba [[15 di desèmber]], ku tabata un dia liber pa selebra Dia di Reino ([[hulandes]]: ''Statuutdag'' of ''Koninkrijksdag'').<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643389:mpeg21:a0117|titel=Bonaire viert voor eerst Bonairedag|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-09-07|bezochtdatum=2023-08-24}}</ref><ref>{{nl}}{{citeer web||url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643403:mpeg21:a0118|titel=Coordinator Bonairedag tevreden resultaat|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-09-30|bezochtdatum=2023-08-24}}</ref> Desde 1985 e dia liber a wòrdu muda di 15 di desèmber pa 6 di septèmber. Na e selebrashon na aña 1986 a develá ofisialmente e [[eskudo di Boneiru]].<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641791:mpeg21:a0114 Raad keurt wapen goed], [[Amigoe]] (25 di ougùstùs 1986)</ref>
== Selebrashon ==
E programa di selebrashon ta konsistí di aktonan ofisial na Passangrahan ku kantamentu di [[Himno di Boneiru|himno]] i hisamentu di bandera, siguí pa un desfile.<ref>[https://bonaire.nu/2022/08/30/olb-geeft-informatie-over-viering-dia-di-boneiru/ OLB geeft informatie over viering Dia di Boneiru], Bonaire.nu (30 di ougùstùs 2022)</ref> Anualmente ta duna e selebrashon un tema i ta rekonosé algun hende komo "siudadano di honor" pa nan trabou eksepshonal pa komunidat boneriano.<ref>[https://web.archive.org/web/20230824164332/https://bonairegov.com/pa/habitante/dia-di-boneiru-2023 Dia di Boneiru 2023], Gobièrnu di Boneiru</ref> Durante kurso di e dia ta organisá aktividatnan musikal, kultural i deportivo na Plasa Wilhelmina i den sentronan di bario.
Tambe na Hulanda kontinental (Oropa) Dia di Boneiru ta wòrdu selebra ku aktividat i eventonan den siudatnan manera [[Tilburg]] i [[Rotterdam]].
== Mira tambe ==
* [[Dianan di Fiesta i di Konmemorashon]]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
d9owqf5sm6eywvb4nid5xcgqq0a6uli
Dave Benton
0
9747
164312
121941
2025-06-26T19:45:20Z
Caribiana
8320
infobox agrega
164312
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
|nomber completo = Efren Eugene Benita
|alias = Dave Benton
|aña activo = 1970 -
|ofishi = musico, cantante
|genero = [[pop]]
|obra =
|pais =
|nacionalidad = hulandes
|residencia = {{EST}}
|distincion = Festival di Canto Eurovision (2001)
}}
'''Dave Benton''', nomber artistico di '''Efren Eugene Benita''' (☆ [[31 di yanüari|31 di januari]] [[1951]] na [[Aruba]]), ta un cantante [[Aruba|Arubiano]]-[[Estonia]]no. E tabata ganado di e Festival di Canto Eurovision 2001 y hunto cu Tanel Padar a representa [[Estonia]]. Na 2001 e tabata e prome cantante di color y esun mas bieu pa gana e festival.<ref>O'Connor, John Kennedy. The Eurovision Song Contest - The Official Celebration. Carlton Books, 2015, [[International Standard Book Number|ISBN]] 978-1-78097-638-9, pag. 32-33</ref>
== Bida ==
Efren Benita a nace na Aruba como yiu di Juancho Benita y Petronilia Benita-Croes. E tin seis ruman. Den decada 1970 el a participa como cantante na Festival di Tumba, Festival Voz di Oro y OTI Festival Aruba. E tabata compone su propio canticanan y tambe pa otro cantante. Rond 1979 e ta bandona Aruba pa explora un carera musical na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]]. Aki e tabata presenta den shownan na hotel grandi y tabata traha como baterista y corista pa The Drifters, Tom Jones, Billy Ocean, José Feliciano y The Platters. Despues di a gana e OTI Festival di [[Antias Hulandes]] na 1981 el a representa e islanan na [[Festival OTI]] na [[Ciudad di Mexico]] cu su composicion ''Vaya un amigo'', terminando riba posicion 20. E ta wordo premia como Cantante di Aña 1982 dor di e revista Arubano "Amistad".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640482:mpeg21:a0086|titel=Betico Croes weer beste politicus voor Amistad|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-01-14|bezochtdatum=2023-10-05}}</ref> Den decada 1970 y 1980 Benita a graba tres album, di cua dos na [[Papiamentu|Papiamento]]. Su shownan en duo cu Sharon Rose tabata gosa di hopi popularidad.
Desde 1985 e tabata residencia na [[Hulanda]], for di unda el a continua su carera musical trahando den diferente pais [[oropa|Europeo]]. Na 1988 e ta participa na e concurso hulandes, Vara Songfestival y ta logra pa pasa pa e final como un di e seis finalista.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010962819:mpeg21:a0125|titel=Rotterdamse Efren Benita in landelijkse finale van songfestival|werk=Het Vrije Volk|datum=1988-05-16|bezochtdatum=2023-10-05}}</ref> Den añanan nobenta el a canta den un musical aleman "City Light", cual a estrena na 1994 na [[Berlin]]. Den e musical el a presenta pa prome bes bou di e nomber artistico, Dave Benton, un nomber cu su producer a inventa. Mas despues el a remplasa Engelbert Humperdinck seis biaha durante su tour na [[Australia]].
Benton a muda na 1997 pa Estonia, pais natal di su esposa cu el a conoce na 1996 abordo di un crucero. Den e region nort di Europa, specialmente den e estadonan [[Laman Baltiko|Baltico]]: Estonia, [[Letonia]] i [[Lituania]] el a consecha exito como cantante y musico. Tambe el a produci varios album y a duna presentacionnan cu su banda La'ment. Den e Festival di Canto di Eurovision 2001 na [[Kopenhagen|Copenhagen]] el a representa Estonia hunto cu e cantante rock Tanel Padar y e boyband 2XL, saliendo ganador cu e cantica ''Everybody''. E tabata e prome y te 2023 e unico biaha cu Estonia a gana e festival aki.
Dave Benton ta residencia na Estonia; e ta casa y ta tata di tres yiu muhe. Su yiu muhe Sissi Nylia Benita tambe ta cantante, conoci como Guerilla. Na 2018 el a sali na di dos luga den e programa di television "Estonia ta busca superstrea" y na 2021 na di dos luga den e Festival di Canto di Estonia.
== Discografia (seleccion) ==
=== Album ===
* 2001: ''From Monday to Sunday''
* 2001: ''Love & Music through the years''
* 2005: '' Humanity through harmony''
* 2006: ''Generations''
* 2013: ''Christmas with Love''
=== Single ===
* 1981: ''Soy Aruba''
* 2001: ''Everybody'', cu Tanel Padar
* 2001: '' Más que un millón''
== Link externo ==
* [http://www.imdb.com/name/nm1908696/ Pagina di Dave Benton riba IMDb]
* [https://www.discogs.com/it/artist/834602 Profiel di Dave Benton riba Discogs]
* [http://es.youtube.com/watch?v=UzyhbJy2JpI/ Vídeo di e presentacion di Tanel Padar y Dave Benton den e Festival di Eurovisión 2001 cu e tema ''Everybody'']
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64535440|titulo=Dave Benton}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Benton, Dave}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Estonia]]
[[Category:Pseudónimo]]
jbade1jdli0davgrd07i2aabmpu99rc
Usuario:Kallmemel/sandbox
2
9924
164246
164226
2025-06-26T13:09:08Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164246
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
Un ''sosiolekt'' distinto ta wòrdu papiá pa hudiunan sefardí na Kòrsou, diferensiá prinsipalmente den vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
r9tm2efmzmpr4mf0fmg1omo59eknext
164247
164246
2025-06-26T13:11:55Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164247
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
Un ''sosiolekt'' distinto ta wòrdu papiá pa hudiunan sefardí na Kòrsou, diferensiá prinsipalmente den vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
79g00yob5hpxnoc9e24lnvdf5yo2wa9
164263
164247
2025-06-26T14:25:48Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164263
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
Un ''sosiolekt'' distinto ta wòrdu papiá pa hudiunan sefardí na Kòrsou, diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0cd8uq703inozx8nd5in06bvx5vh701
164264
164263
2025-06-26T14:27:14Z
Kallmemel
14000
164264
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
Un ''sosiolekt'' distinto ta wòrdu papiá pa hudiunan sefardí na Kòrsou, diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
8i86ohmnf9itocn1hwy0ew5zz2mpl88
164266
164264
2025-06-26T14:33:55Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164266
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
Un ''sosiolekt'' distinto ta wòrdu papiá pa hudiunan sefardí na Kòrsou, diferensiá prinsipalmente den su vokabulario ta e [[Zjudeo-papiamentu]].<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ajwwpvbe944lvm5jc74et3ogk4xxid6
164267
164266
2025-06-26T14:36:02Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164267
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]'' <br/ >
''Articulo principal'': ''[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Aruba]]'', ''[[Ortografia di papiamentu|Ortografia di Boneiru i Kòrsou]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
5cra9i7831uwbqy58wn4mqgeb0gxd1l
164268
164267
2025-06-26T14:48:12Z
Kallmemel
14000
/* Gramatika, ortografia i vokalnan */
164268
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Sistema di eskritura i ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Kòrsou i Boneiru ta usa un sistema di skibimentu fonétiko. Aruba tin un sistema históriko-[[etimologia|etimologico]] influencia pa Spañó.
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
lx09kht3oemqwyexsrwew10kuudjfd8
164269
164268
2025-06-26T14:51:05Z
Kallmemel
14000
/* Gramatika, ortografia i vokalnan */
164269
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Gramatika, ortografia i vokalnan ==
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
6d9eik4ub5012zs9av6fm8e2h0nj76o
164270
164269
2025-06-26T14:52:32Z
Kallmemel
14000
/* Gramatika, ortografia i vokalnan */
164270
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
jo62tpdowiywwmbqpp1d1wzgw07oiar
164271
164270
2025-06-26T14:52:51Z
Kallmemel
14000
/* Gramatika */
164271
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0ly3lcei6aa3p6g8i6o8zdz0ufwaxit
164272
164271
2025-06-26T14:53:12Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164272
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
6smc9pkhayydi05cl8uyr99hrad1sbi
164273
164272
2025-06-26T14:53:38Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164273
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
5g6resj14sc26c1j3yy6uvsrgrwfkzc
164274
164273
2025-06-26T15:22:17Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164274
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di komunikashon imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
2j4f3njgngpjylk6bwwmgrm56pqy8h2
164275
164274
2025-06-26T15:22:55Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164275
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di komunikashon imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
4uy1793en0ggnflghbbp0thsp1ofkwv
164276
164275
2025-06-26T15:23:58Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164276
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
52sdv2kttg1jrx83mnt2jrflzauq7wt
164277
164276
2025-06-26T15:24:27Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164277
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
gazkr3mjsjvrudcfgln2k5dfa2y4cxi
164279
164277
2025-06-26T15:58:13Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164279
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ezh7paxwmdiajwlfp8ze4h23mxh6rfu
164280
164279
2025-06-26T16:14:55Z
Kallmemel
14000
/* Regulashon */
164280
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema di ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
o6t0wvm3vzt64zo1ctobocndbfnv94g
164281
164280
2025-06-26T16:15:59Z
Kallmemel
14000
/* Ortografia */
164281
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramatika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema di ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
00m2etbstdtovwuapm0p6e3c0pcow9j
164282
164281
2025-06-26T16:18:41Z
Kallmemel
14000
/* Gramatika */
164282
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema di ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
pocpicj13njjr23kuhhg0168h1s87u2
164283
164282
2025-06-26T16:19:37Z
Kallmemel
14000
/* Regulashon */
164283
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
3ay7za0x1p9rrzbrw9w09w1wig0vnaf
164284
164283
2025-06-26T16:19:50Z
Kallmemel
14000
/* Regulashon */
164284
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
02wypytu8k76w77qbl885lkn8650xc6
164285
164284
2025-06-26T16:20:08Z
Kallmemel
14000
/* Regulashon */
164285
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimologiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimologiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
12n0rjepjsi5xpmbqooik7153x39uk1
164286
164285
2025-06-26T16:21:09Z
Kallmemel
14000
164286
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
l5uvlzt9h8upra9kiazm28lk0oayh6o
164287
164286
2025-06-26T16:24:14Z
Kallmemel
14000
/* Status sosiolingwístiko */
164287
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
0vrm0amznan02ydw5aiq75jc2uhhfcz
164288
164287
2025-06-26T16:24:29Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164288
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ls9h95nbtzoan5bbw1tir7oxa5xbqre
164289
164288
2025-06-26T16:24:49Z
Kallmemel
14000
/* Dialèkt i variedat */
164289
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
1p8hzrh50a8x3vjxfxvundxd5qavn5s
164290
164289
2025-06-26T16:27:33Z
Kallmemel
14000
/* Regulashon */
164290
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Literatura ==
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
8ttbmcw0it88sag9gnxwmv88w23mypy
164291
164290
2025-06-26T16:41:53Z
Kallmemel
14000
/* Literatura */
164291
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
=== Medio i edukashon ===
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
gw0ayqe1i25ky7qn05rm2osj3ztj37s
164292
164291
2025-06-26T16:43:45Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164292
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
[[File:Niewindt.jpg|thumb|left|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá]]
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
ixvbnhryegsuovaoyya5vfi74jolgsb
164293
164292
2025-06-26T16:44:18Z
Kallmemel
14000
/* Historia */
164293
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
qn7xl03a2ndqmvbp4k0w11yc0vggdmv
164294
164293
2025-06-26T16:53:54Z
Kallmemel
14000
/* Medio i edukashon */
164294
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
deqfwezln5k2j2n9uvhn134cwz86o0s
164295
164294
2025-06-26T16:54:27Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164295
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
Ta papia Papiamentu ademas na e islanan ku anteriormente tabata forma parti di Antia hulandes esta: [[Saba]], [[Sint Maarten]] i [[Sint Eustatius|Sint-Eustatius]]. Nativo di islanan ABC ku ta biba den eksterior i tin ora nan desendientenan primeramente na [[Hulanda]], tambe ta papia Papiamentu. Tin tambe papiadónan di Papiamentu na [[Venezuela]], [[Suriname|Sürnam]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]], [[Cuba]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]] i otro paisnan kaminda yiunan di tera a bai residí.
Nos por referí na ambos manera di skirbi tambe: ''Papiamento/u'' pasobra kasi tu palabra ku o -final ta keda pronunsiá ku u- final na ámbos isla.
Papiamentu su pronunsiashon i melodia ta varia di isla pa isla, tin bes hasta bario pa bario i tin papiamentu di ántes i papiamentu modèrno. E vokabulario en general ta igual na tur tres isla pero tin variashon entre palabranan usá na kada isla.
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
pfxw8bolxyxdxcnrarhjjgec65fp3sm
164346
164295
2025-06-27T09:28:03Z
Kallmemel
14000
/* Literatura */
164346
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
|'''Lenga'''
|'''Papiá na Aruba'''
'''(den %), aña 2000'''
|'''Papiá na Bonaire, (den %), aña 2013'''
|'''Papiá na Kòrsou, (den %), aña 2011'''
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|100%
|100%
|100%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
3tk5zly7h49bxyhzx32bnhgbspg5ndg
164348
164346
2025-06-27T09:38:19Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164348
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
{| class="wikitable"
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}%
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}%
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
82s89wzi32qee44saeuob6x267wkul5
164351
164348
2025-06-27T09:53:56Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164351
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro/deskonosí
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}%
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}%
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}%
|}
''Tabèl 1. Lenganan papiá na islanan ABC''
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
plkrj8h9gw71ssb2c7dfp1r5h8jzbke
164352
164351
2025-06-27T09:56:32Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164352
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
7kp7lx6yx4a2r84okvc85lzvs0rmaiq
164353
164352
2025-06-27T09:56:44Z
Kallmemel
14000
/* Uso aktual */
164353
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''s'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
d2ezhj4c8ex9xvrld8z8j6yd8pwr3ej
164355
164353
2025-06-27T10:07:26Z
Kallmemel
14000
/* Polítika lingwístiko i regulashon */
164355
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
5vp1f6p5235i9l6qlrbgajircjdyojt
164356
164355
2025-06-27T10:52:59Z
Kallmemel
14000
164356
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di e esnan sklabisá i liberá.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
hzdzo9mzxlblgv1skqy1yqnyv98lsfh
164360
164356
2025-06-27T11:31:45Z
Kallmemel
14000
164360
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di e esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais").<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
drv41if8mkoyj57nkbbqs28x1507gaf
164361
164360
2025-06-27T11:34:53Z
Kallmemel
14000
164361
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di e esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
acrvyjdipracqyq31zfdmhk1im8aw8v
164363
164361
2025-06-27T11:37:55Z
Kallmemel
14000
164363
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
'''Papiamentu''' (na [[Aruba]]: '''Papiamento''', i [[Boneiru]]: '''Papiamen''') ta un idioma krioyo (afro)portugues.<ref>[https://glottolog.org/resource/languoid/id/papi1253 Spoken L1 Language: Papiamento], glottolog.org</ref> E ta e [[lenga materno]] i esun mas papiá pa setenta porshento di e poblashon di Aruba, Boneiru i [[Kòrsou]]. E ta ser papiá tambe den komunidatnan di diáspora, manera [[Sint Maarten]], [[Hulanda]], [[Bélgika]], i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name=":1">{{citeer web |url=https://apics-online.info/surveys/47 |titel=Survey chapter: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref><ref name=":0">{{citeer web |url=https://apics-online.info/contributions/47 |titel=Structure dataset 47: Papiamentu |werk=The Atlas of Pidgin and Creole Language Structures Online |bezochtdatum=2025-06-25}}</ref> Papiamentu ta funshoná komo e idioma nashonal, un ròl sentral den e identidat kultural di e islanan i ta kontribuí na e unifikashon di e diferente grupo di poblashon.<ref name="Taal">{{citeer web|url=https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2025/03/25/taal-brug-of-barriere-2/|auteur=Juana Kibbelaar|titel=Taal:Burg of Barrière (2)|werk=dossierkoninkrijksrelaties.nl|datum=2025-03-25|bezochtdatum=2025-03-25}}</ref>
E idioma a establesé su mes komo un medio di komunikashon na Kòrsou den e di dos mitar di siglo diesshete, i pa kuminsamentu di siglo diesocho el a bira e idioma dominante i materno bou di esnan sklabisá i liberá. E konklushon aki ta wòrdu sostené pa relatonan históriko. Por ehèmpel, e saserdote aleman Pader Alexius Schabel a señalá den su diario di biahe na 1704 ku e "esklabonan di Kòrsou tabata papia spañó kibra". Na aña 1732, Pader Caysedo a opservá ku, banda di spañó, portugues i hulandes, e hendenan di Kòrsou tambe tabata papia "''el idioma del país''" ("e idioma di e pais"). Un deklarashon hurídiko for di 1737 ta referí na e uso di e "''creolse taal''" ("idioma krioyo") dor di afro-kurasoleñonan.<ref>{{Citeer journal |achternaam=Jacobs |voornaam=Bart |titel=The discovery, nature and implications of a Papiamentu text fragment from 1783 |url=https://hdl.handle.net/1887/43140 |journal=Journal of Pidgin and Creole Languages |volume=30 |issue=1 |pagina's=44-62 |bezochtdatum=2025-06-27 |taal=nl |medeauteurs=Marijke J. van der Wal |jaar=2015}}</ref>
Banda di e [[Arawak (lenga)|lenganan Arawak]] ku restunan di e habitantenan original di [[islanan ABC]] tabata papia, papiamentu su vokabulario ta influenshá pa e idiomanan [[ingles]], [[hulandes]] i [[spaño]]. Ta skirbi e nòmber di e lenga diferente na [[Aruba]]''',''' esta ''Papiamento'' i diferente na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]''',''' esta ''Papiamentu.'' E lucha pa un [[ortografia|ortografía]] uniforme na islanan di [[Antias Hulandes]] di antaño a dura largu i a resultá finalmente den dos entidat polítiko i dos diferente [[ortografia|ortografía]].
Na 2003 Papiamentu a keda rekonosí komo [[idioma ofisial]] na Aruba banda di Hulandes i na 2007 na [[Antias Hulandes]] banda di Hulandes i Ingles. Na 2022 Gobièrnu hulandes ta propone pa rekonosé Papiamentu na Boneiru komo idioma di minoria na [[Oropa]] i pa laga esaki resorta bou di e "Charter oropeo pa idiomanan regional i di minoria".<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/nederland-wil-het-papiaments-op-bonaire-erkennen-als-minderheidstaal-in-europa/|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-12|titel=Nederland wil het Papiaments op Bonaire erkennen als minderheidstaal in Europa|bezochtdatum=2022-04-13}}</ref>
Internashonalmente papiamento tin rekonosimentu linguístiko i ta klasifiká bou di kódigo ''ISO 639-1: pap''. Ethnologue ta nombra papiamento komo idioma makro ku variashon den ortografia i uso. E ta rekonosí pa Glottolog, [[UNESCO]], i ekspertonan linguístiko komo un idioma krioyo stabil ku un bida aktivo.
Riba e islanan ABC, Papiamentu tabata parti di e movementu mas grandi di [[emansipashon]]. Rekonosementu komo idioma ofisial, oumento di status, standardisashon, mas publikashon i introdukshon di Papiamentu den enseñansa awe ta ser konsiderá logronan importante den e lucha pa rekonosementu i desaroyo di e idioma.<ref name="Taal"/>
== Historia ==
Segun historia, e vokabulario básiko i e karakterístika gramatikal ta similar ku esun di e lenga di [[Kabu Verdi|Kabo Bèrdè]] ku a surgi ku un fundeshi básiko ku ta di Portugues i otro influensia ku a pasa despues ([[siglo 17]] i [[siglo 18|18]] respektivamente).
E nòmber di e idioma mes ta bin di ''papear'', un palabra usá den Portugues i Spañó kolonial: e ta kompará ku ''[[Papiá Kristang]],'' basá riba e Portugues krioyo di [[Malasia]] i [[Singapura]], i e krioyo di Kabo Bèrdè ''papiâ'' òf den Karibe ([[Puerto Rico]], [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]], [[Cuba]]) "papiar"- papia ekstensivamente (pero tambe den e término Portugues kiermen "kome").
[[Spaña]] a klama e dominio riba e islanan den [[siglo 15]], pero nan no a hasi hopi uso di dje. Na 1634, [[West Indische Compagnie]] (WIC) a tuma e islanan den su poder, deportando e Arawaknan ku a keda i e poblashon Spañó pa nan respektivo kontinente. E islanan a bira sentro di trato di [[Sklabitut|katibu]] entre [[Afrika]] i [[Laman Karibe|Karibe]].
E historia di e orígen di Papiamentu te ainda no ta konosí. Probablemente Papiamentu a nase for di Português òf for di Spañó. Un resúmen di e debate tokante Papiamentu ta di haña den un buki di Jacobs (2009a). [[File:Letter from Anna Charje in the name of Jantje Boufet (1783).jpg|thumb|260px|Karta di 1783 ku e promé teksto konosí na Papiamentu]]
E promé evidensia di e uso generalisá di e Papiamento di Aruba por wòrdu hañá den un dokumento ofisial di Kòrsou den siglo 18. Den [[siglo 19]], e mayoria di e materialnan tabata skirbí na Papiamento inkluyendo buki di skol, materialnan di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]] i e himnarionan. E promé kòrant na Papiamentu publiká na aña [[1871]] tabatin komo título "Civilisado". "Civilizador" ta un palabra Spañó i Portugues, pero e por a wòrdu komprondé ya ku ta un kustumber ku den papiamentu e "r" na final di e palabra tradusí ta kai afó.[[File:Bonaire Papiamentu 03.jpg|thumb|260px|Algun orígen di palabranan na Papiamentu]]
=== Teoría di e desaroyo lokal ===
Tin diferente teoría tokante e desaroyo lokal. Den un sierto teoría ta proponé ku Papiamento a desaroya den Caribe for di un pidgin Portugues-Afrikano, e tabata wòrdu usá pa komuniká ku e katibunan di Afrika i katibu Portugues ku despues Hulandes i Spaño (tambe Arawak) a influensiá.
E poblashon Hudiu-Portugues di islanan ABC a krese konsiderablemente despues di 1654, ora e Portuguesnan a rekuperá e teritorio Hulandes den nort-ost [[Brasil]], kousando ku e mayoria di e papiadónan Portugues di e tera mester a huí di e persekushon religioso.
E ròl presis di Hudiu Sefardi den kuminsamento di e desaroyo no ta konosí, pero loke si ta definitivo ta ku e ta hunga un ròl prominente den e desaroyo di Papiamentu.
Hopi di e promé residentenan di Kòrsou tabata Hudiu Sefardí òf di [[Portugal]], [[Spaña]] òf Brasil. P'esei por asumí ku e Hudiu-Spañó a wòrdu tresé pa Kòrsou, kaminda gradualmente a plama pa otro partinan di e komunidat. Komo e komunidat Hudiu a bira importante den merkadeo i komersio, nan tabata papia na Papiamento ku un poko di influensha di Ladino. Mientras varios nashon tabata bas di e isla, Papiamentu a bira e idioma mas papiá di tur dia.
== Status sosiolingwístiko ==
=== Idioma ofisial i minoritario ===
* {{ABW|bandera}} - Papiamento (ku e ortografia Arubano) a bira un idioma ofisial dia [[21 di mei]] [[2003]]<ref>[https://www.gobierno.aw/papiamento-22-ana-como-idioma-oficial-nos-identidad-nos-orguyo Papiamento 22 aña como idioma oficial – Nos identidad, nos orguyo], gobièrnu di Aruba (21 di mei 2025)</ref>, huntu ku [[hulandes]]. E ta usá den komunikashon di gobièrnu, borchinan públiko, enseñansa i medionan di komunikashon. E ortografia “papiamento” ta preferí na Aruba, ku mas influensia di idioma spañó.
* {{CUW|bandera}} - Papiamentu a risibí status ofisial na 2007. E ta usá den atministrashon públiko, sistema di hustisia, skolnan, medio i kultura. Na Kòrsou ta usa e forma “papiamentu”, ku un sistema ortográfiko [[Fonétika|fonétiko]].
* {{BON|bandera}} - Ounke hulandes ta e idioma ofisial di Boneiru komo munisipio spesial di Hulanda, papiamentu ta hopi papiá i usá den komunidat i gobièrnu. E no tin un status ofisial eksplísito na nivel nashonal, pero ta un idioma rekonosé i praktiká den bida públiko. Papiamentu ta wòrdu tratá komo un idioma ko-ofisial na práktika.
* {{NLD|bandera}} Den e parti [[Oropa|oropeo]] di Hulanda papiamentu ta rekonosé bou di Karta Oropeo pa Idiomanan Regional i Minoritario for di 2024. Esaki ta duna e idioma protekshon i stimulashon, spesífikamente den [[Karibe Hulandes]].<ref>[https://www.coe.int/en/web/european-charter-regional-or-minority-languages/-/netherlands-ecrml-protection-extended-to-the-papiamento/u-language-in-the-european-part-of-the-kingdom Netherlands: ECRML protection extended to the Papiamento/u language in the European part of the Kingdom], coe.int (2 di yüli 2024)</ref>
=== Polítika lingwístiko i regulashon ===
Esfuersonan pa standarisá papiamentu a resultá den dos sistema ortografiko. Un sistema di ortografia fonémiko a keda desaroyá na 1976 dor di un komishon nombrá pa Konseho insular di Kòrsou i ofisialmente adoptá dor di gobièrnu di Antia Hulandes pa uso na Kòrsou i Boneiru na 2008. Den e mesun aña, Aruba a desaroyá un sistema di ortografia etimológiko separá, tambe pa medio di un komishon apuntá. E sistema etimológiko ta presentá retonan pa siñadónan, manera e konosementu nesesario di etimologia spañó pa distinguí ortografia (p.e., ''sin'' versus ''cinco''), miéntras ku e sistema fonémiko ta usa e lèter ''<nowiki><s></nowiki>'' den ambos kaso (''sin'', ''sinku'').<ref name=":1" />
Ku e meta pa promove papiamentu a lanta varios organisashon. Pa fasilita kolaborashon entre e organisashonnan aki a funda e ''Plataforma Union di Papiamentu'' na 2012. Miembronan di e plataforma ta:
* Fundashon Splika - Hulanda
* Fundashon Lanta Papiamento - Aruba
* Akademia Papiamentu - Boneiru
* Fundashon Dushi Papiamentu - Boneiru
* Instituto Alsa Papiamentu - Kòrsou
== Dialèkt i variedat ==
Ounke hopi be papiadónan ta afirmá ku tin diferensianan signifikante entre e variedatnan papiá na Aruba i Kòrsou, estudionan lingwístiko a haña solamente variashon menor. Pretenshonan similar ta wòrdu hasí dor di papiadónan urbano na Kòrsou pa loke ta trata formanan di papia den kampo. Sinembargo, no tin evidensia ku e diferensianan aki ta stroba komprendemente mutuo.<ref name=":0" />
Un punto notabel divergente ta den e konvenshonnan ortográfiko. Aruba ta usa un sistema di [[Ortografia di Papiamento|ortografia etimológiko]], miéntras ku Kòrsou i Boneiru a adoptá un [[Ortografia di papiamentu|sistema fonémiko]] desaroyá pa lingwista Raul Römer. E distinshon aki ta resultá den diferensianan visual konsiderabel entre tekstonan skirbí di e islanan, loke por duna e impreshon inkomprensibel apesar ku e idioma papiá ta mutuamente komprendibel.<ref name=":0" />
[[Zjudeo-papiamentu]] ta e ''sosiolekt'' distinto papiá pa e hudiunan sefardí na Kòrsou, i ta diferensiá prinsipalmente den su vokabulario.<ref>{{Citeer boek|auteur=May Henriquez|auteurlink=May Henriquez|titel=Ta asina? o ta asana?: abla, uzu i kustumber sefardí|jaar=1988}}</ref>
== Ortografia ==
Tin algun variashon entre e papiamentu di [[Islanan ABC]]. Mayoria di diferensianan ta lèksikal. Un distinshon fonológiko komun ta wòrdu hañá den e [[Vocal|vokal]] final. Papiament<u>o</u> ta usa ''-o'', miéntras ku papiamentu hopi bes ta usa ''-u'', manera den ''sinko'' i ''sinku''.<ref name=":1" />
== Vokabulario ==
Desde 2009, ta konta mas o ménos 18.000 palabra ku un ortografia ofisial na Kòrsou.
== Gramátika ==
''Articulo principal'': ''[[Gramatica di Papiamento|Gramatika di papiamentu]]''
Parti distintivo di e sistema di Kòrsou<ref>''Ortografia di papiamentu, di dos edishon.'' Korsou: Sekshon Informativo di Schooladviesdienst, 1983</ref>:
* E zonido /k/ semper ta indiká pa e lèter '''k'''. (Na Aruba /k/ por habitá '''c''' òf '''k''' .)
* Aksènt agudo ta indiká [[silaba|sílaba]] ku tin strès impronostikabel.
* E sistema di Kòrsou tin e lèternan '''è''', '''ò''', '''ù''', '''ü'''.
* E sistema di Kòrsou no tin '''x'''.
Papiamentu tin e siguiente nuebe [[vocal|vokal]].<ref>Philippe Maurer. Die Verschriftung des Papiamentu, den ''Zum Stand der Kodifizierung romanischer Kleinsprachen.'' Gunter Narr Verlag, 1990</ref> E sistema di Kòrsou tin un signo ortográfiko pa kada vokal. E sistema di Aruba ku seis signo tin mas ambigwedat.
{| class=wikitable
! [[Alfabèt Fonétiko Internashonal|A.F.I.]] || Ortografia di Boneiru/Kòrsou || Ortografia di Aruba
|-
| a || a den '''kana''' || a den '''cana'''
|-
| e || e den '''sker, nechi''' || e den '''sker''' (= ingles ''to rip'')
|-
| ɛ || è den '''skèr, nèchi''' || e den '''sker''' (= ingles ''scissors'')
|-
| i || i den '''chikí''' || i den '''chikitin'''
|-
| o || o den '''bonchi, doló''' || o den '''dolor'''
|-
| ɔ || ò den '''bònchi, dòler''' || o den '''dollar'''
|-
| u || u den '''kunuku''' || u den '''cunucu'''
|-
| ø || ù den '''brùg''' || u den '''brug'''
|-
| y || ü den '''hür''' || uu den '''huur'''
|}
== Medio i edukashon ==
Papiamentu ta wòrdu usá den medionan di medionan imprimí, transmishon di television i radio, diskuro polítiko, i komunikashon diario. Tambe e ta forma parti di e kuríkulo den enseñansa básiko i sekundario.<ref name=":1" />
=== Literatura ===
[[File:Niewindt.jpg|197px|right|thumb|Buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá.]]
E literatura Papiamentu ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan na Papiamentu i [[Papiamento na Aruba|Papiamento]].
E buki mas bieu na Papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824. Traduktor ta [[Martinus Niewindt]].<ref>[https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Severing, Ronald & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref>
E promé buki di poesia original na papiamentu tabata ''Patria'' (1944) òf [[Pierre Lauffer]], kende tambe a editá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971).
== Uso aktual ==
En general e polítika linguístiko den Karibe Hulandes ta stimulá bilingüismo of trilingüismo, ku hulandés, inglés i papiamentu komo idioma di uso diario.
Den senso di 2000 i 2001, un logra konta un total di 106.054 hende na Kòrsou, 59.984 hende na Aruba, i 8059 hende na Boneiru ku a bisa ku papiamentu ta nan idioma di papiá na kas. Kasi tur hende ku ta biba na e [[islanan ABC]] y ku a nase na e [[islanan ABC]] por papia papiamentu. Ademas hopi imigrante for di e islanan ABC ta bai biba na [[Hulanda]]; ku nan no sa papia papiamentu na kas.
Aki un bista di e kantidat di papiadónan di Papiamentu na e islanan ABC. Komo ku e sifranan di senso no a sali riba mesun dia, a pone e fecha di e delaster senso na kada isla.
:{| class="wikitable"
|+''Lenganan papiá na islanan ABC''
|-
!rowspan="2"|Lenga
!colspan="3"|Papiadó
|-
!Aruba na 2000<br>(%)
!Boneiru na 2013<br>(%)
!Kòrsou na 2011<br>(%)
|-
|Papiamentu
|69.4
|63.8
|78.6
|-
|Hulandes
|6.1
|15.4
|9.4
|-
|Spañó
|13.2
|15.2
|6.0
|-
|Ingles
|8.1
|4.5
|3.5
|-
|Otro
|3.2
|1.2
|2.5
|-
|
|{{#expr:69.4+6.1+13.2+8.1+3.2}}
|{{#expr:63.8+15.4+15.2+4.5+1.2 round 0}}
|{{#expr: 78.6+9.4+6.0+3.5+2.5}}
|}
== Wak tambe ==
* [[Ortografia di Papiamento]] (Aruba)
* [[Ortografia di papiamentu]] (Boneiru i Kòrsou)
* [[Gramatica di Papiamento|Gramátika di papiamentu]] (Aruba, Boneiru i i Kòrsou)
* [[Zjudeo-papiamentu]]
* [[Lista di papiamentista]]
* [[Premio Cadushi di Cristal|Kadushi di Kristal]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20131003032509/http://www.fpi.cw/ Fundashon pa Planifikashon di Idioma]
* [https://web.archive.org/web/20100501013742/http://www.papiamento.aw/ Site di Ministerio di Enseñansa Aruba]
{{Appendix}}
1bmo7s4dugmvypgwq79a7ve6n24x88k
Diskushon usuario:Kallmemel
3
9932
164335
161987
2025-06-27T06:37:06Z
MichellevL (WMNL)
9619
/* Question about language variants in Databox template */ Reply
164335
wikitext
text/x-wiki
== ortografia ==
Hallo Kallmemel, danki pa bo contribucion cu varios articulo, apoyando Wikipedia na Papiamento. Ademas pabien cu e articulonan interesante cu bo a traha pa nl.wiki riba temanan di Caribe Hulandes. Manera bo sa caba bo ta liber uza tur dos version di ortografia di Papiamento riba pap.wiki. Solamente no mescla; e texto mester ta uniforme den henter e articulo. Bo articulo [[Trastorno bipolar]] mi a uniforma e ortografia segun e version di Corsou (variante|c), keriendo cu esey tabata bo intencion. Despues den bo siguiente articulonan mi ta mira cu bo ta opta pa e ortografia di Aruba (variante|a). Fabor lagami sa den cua ortografia bo ta prefera e articulo [[trastorno bipolar]]. Si ta variante di Aruba mi ta dispuesto pa haci e cambionan necesario. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:06, 18 desèmber 2023 (UTC)
:Hi Caribiana, mi ta kere mane ba ripara mi ta opta pa e ortografia di Papiemanto, variante a, di Aruba. Mi mester a custuma cu e cultura di Wikipedia di Papiamentu, riparando cu e ta yuda pa registra e ortografia preferi, pa mantene concistencia. Ta e delasto añanan mi ta hinka esfuerso pa articula y scirbi papiamento, banda di otro recursonan, mi ta uso e Wikipedia di Papiamento como un forma pa desaroye. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:39, 18 desèmber 2023 (UTC)
::Kallmemel, danki pa e splicacion! Mi ta bay cambia e articulo pa version di Aruba. Ta bon pa pone riba e articulo ta cua version e ta pa e otro contributornan por wak esey. Hopi exito cu bo dominio di Papiamento. Riba pap.wiki e ta bayendo bon, mas ainda considerando cu bo ta skirbi riba temanan mas tecnico. Saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 19:32, 18 desèmber 2023 (UTC)
:::Danki pa bo comentario amabel y mi ta aprecia bo flexibilidad pa a adapta e ortografia di articulo Transtorno bipolar. Mi ta spera di por sigui contrubui na e desaroyo di e Wikipedia Papiamento. Saludos! [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:23, 19 desèmber 2023 (UTC)
== pagina prinsipal ==
Hi Kallmemel! Bon Aña 2024. Danki pa bo esfuerzo dunando e pagina principal un "new look and feel". E tabata en berdad necesario. Ohala esey por yuda pa atrae mas colaborador activo. Mi tin 4 aña ta fungi como moderador i hunto cu e otro moderadornan nos a palabra algun regla basico pa cu e plataforma teniendo cuenta cu su tamaño y otro circumstancia. Lastimamente no tur regla ta poni riba e plataforma. Entre otro cu ta uza ortografia di Corsou/Boneiro exclusivamente pa pagina/textonan general p.e. pagina principal, categorianan, infobox etc. Esaki ta motiva pa e hecho cu e ortografia aki ta dispone di mas material pa konsulta. Tres aña pasa nos a haci un "opschoning" di e "categorieboom", eliminando categorianan bashi of cu un articulo so. Aunke e cantidad di articulo ta aumentando kier mantene introduccion di un categoria nobo despues di 2 of mas articulo. Mi a nota cu bo ta traduci articulonan foi otro idioma pero lo kier sa si bo ta usa algun software pa esaki. E traduccionnan ta un bottleneck cu mi mes ta lucha cune. E no ta mi trabou faborito, pero e ta e unico manera pa genera articulo rapidamente. Mi ta curioso pa tende bo opinion/vision riba e plataforma y con e colaboratornan por traha mas eficiente y colaborativo. Saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:57, 1 yanüari 2024 (UTC)
:Hi Caribiana, Bon Aña! Ma gosa duna e pagina principal un poco atencion. Mi tabata limita na cuanto mi por haci; mi lo tabata kier a hasi mas, pero e pagina, [[Wikipedia:Pagina principal/estilo.css]], cu ma traha su "Page content model" ta limita na "teksto wiki" e mester wordo transforma pa "Sanitized CSS" dor di un Administrador na [[mw:Help:ChangeContentModel|Help:ChangeContentModel]]. Hasiendo esaki ta un forma pa mantente e pagina principal o haci cambionan mas facil. E mesun idea aki ta conta pa traha infoboxes pa wikipedia papiamento tambe. E <nowiki>{{Databox}}</nowiki> template ta limita na ken por waknan, por ehempel, ariba [https://www.wikiwand.com Wikiwand], ta un forma nobo cu con hende lo por experencia wikipedia. Ariba e pagina di "Aruba" e infobox ta visibel, pero ariba un pagina mane "Yuana" cu tin un databox, e no ta visibel. Esaki por yuda e wiki den papiamento bira mas dynamico y crea interes visual.
:E paginanan di ayudo mane [[Help:Kontenido]] ta sinti scars y no ta trek atencion, e ta supose di ta un "inhoudsopgave" pa guia na diferente area di yudansa. Un ehempel adecua ta esun ariba wiki spaño: [[:es:Ayuda:Contenidos|Ayudo:Contenidos]]. Mi ta kere si e pagina ki hanja atencion e por yuda cu e otro paginanan cu ta conecta na dje. Anto asina por specifica e reglanan cu b'a menciona cu pa con pa anda cu e wikipedia den papiamento, por ehempel, cu tur pagina principal, infobox, y categorianan ta den papiamento di Corsou/Bonaire. Mi mes no tabata na haltura di e cultura aki. Mi no a lanta cu e papiamento di B/C, dus pa mi scirbi un categoria corecto lo ta dificil o ta causa djis mas esfuerso di mi parti.
:Un forma cu ta traha pami pa traduci algo lihe ta usando [https://translate.glosbe.com/en-pap/dus Glosbe]. Mi tampoco no ta enjoy traduci e articulonan. Pa e motibo ey mi ta pone mas enfoca ariba topiconan cu mi ta compronde o gosa mas cu otro. Ami ta un hende visual pues pone atencion pa lesa algo ta dificil. Pa ta sincero, na prome instante mi tabata tin dificultad o tiki interes di lesa e papiamento di B/C pero ma custuma dor di scirbi ki mi ta interesa o tin e mas conosimento di dje, pa mi por enfoca mas atencion ariba e idioma mes. Laters! [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:21, 2 yanüari 2024 (UTC)
::Hi Kallmemel, mi ke ekspresá mi apresio sinsero pa bo esfuerso pa mehorá e pagina prinsipal. Manera bo a pidi mi a adaptá e ''content model'' di [[Wikipedia:Pagina principal/estilo.css]]. Mi no ta sigur ku e nòmber di pagina ta korekto, kisas nos mester renombrá na [[Wikipedia:Página prinsipal/estilo.css]]. Mi no tin un opinion personal riba e topiko ortografia. Mi ta sinti ku ta foral importante ku ta funcioná. Danki di nobo, –[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 12:04, 15 yanüari 2024 (UTC)
:::Hi @[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]], Danki pa e feedback. Mi ta di acuerdo cu e nomber mester cambie o podise un ''redirect'' na [[Template:Página Prinsipal/styles.css]]. Mi no sa con pa hasie, si no mi lo a hasie caba. Un pregunta, e ta posibel pa e seccion di Image di e dia ariba e Pagina Principal, por wordo automatisa? Asina, e imagennan y descripcionnan lo por por solamente wordo maneha for di [[:Commons:commons:Imagen di e dia]]. E data por wordo transmiti for di Commons pa e pagina nan aki: [[Template:Página Prinsipal IDD/data]] y [[Template:Página Prinsipal IDD - descripcion/data]]. Danki di antemano. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:03, 21 yanüari 2024 (UTC)
::::Sigur, ta posibel. Lo no tin nodi kopia e teksto pasobra un ''bot'' por hasi esaki. Den e dianan binidero mi por hasi e ahustenan nesesario. Pero e ta nifiká sí ku un hende lo tin ku tradusí e deskripshon pa ''commons''. No solamente e luna akí, pero un tempu mas largu. Lo nos logra esei? –[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 01:27, 22 yanüari 2024 (UTC)
:::::Greatǃ Mi ta kere e ta posibel, ora ey lo mi sigui traduci e descripcion pa ''commons.'' Saludos. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 08:34, 22 yanüari 2024 (UTC)
Hi Kallmemel, danki pa tur bo feedback y informacion. Lastimamente mi no ta un persona tecnico, pues por ta mi no a capta tur detaye di bo splicacion. E databox a wordo introduci pa facilita mi cu un infobox pa tur sorto di articulo, pero esaki sigur tin su limitacion. Hopi bes e no ta "display" e imagen cu tin den wikidata, unda tambe tin trabou di traduccion. Manera bo mes a ripara tin hopi pa haci pero mi tambe ta haci loke ta interesa mi y ta purba pa varia pa mi keda motiva. Mi a test glosbe.translate. E traduccion ta yuda algo pero ainda tin cu saca e erornan. Y e ta basa riba e ortografia di B/C. E Glosbe diccionario si ta hopi practico dunando ehempel di e uzo. Danki pa esaki. Te awor mi ta uza [https://www.deepl.com/en/translator Deepl] su traduccion pa spaño (e no tin papiamento) y esey mi ta traduci despues pa Papiamento; dor cu e ortografia Arubano ta etimologico usualmente no tin tanto coreccion. Mi ta aprecia bo ayudo den tur sentido. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:50, 5 yanüari 2024 (UTC)
:@[[User:Kallmemel|Kallmemel]], pabien cu e estreno di un pagina principal nobo! Masha refrescante y bon ordena. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 00:08, 21 yanüari 2024 (UTC)
::Bon Dia @[[User:Caribiana|Caribiana]], danki pa e sosten! Mi ta contento cu ba gusta e cambionan. Si tin cualkier sugerencia o comentario, por fabor laga sa. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 09:42, 21 yanüari 2024 (UTC)
:::Bon dia! Mi tin un pregunta ta con mi por haci cambio den e rubricanan riba e pagina principal? Den [[Template:Página Prinsipal Actual]] mi a haci cambio pero esaki no ta aparece riba e pagina principal. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:50, 21 yanüari 2024 (UTC)
::::No problem! Usa e plantia aki: [[Template:Página Prinsipal Actual]]. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:57, 21 yanüari 2024 (UTC)
:::::Danki, awor mi ta mira cu el a logra. Kon mi ta haya acceso pa haci coreccion (di idioma) riba e pagina principal (los di e escogencia di ortografia)?
:::::P.e. imagen di e dia ->Imagen di dia, Over di Wikpedia -> Tocante Wikipedia. Tin un guia/instruccion algun caminda? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:50, 22 yanüari 2024 (UTC)
::::::Esaki ta pa idiomaː [[Template:Página Prinsipal Idioma dicho]]. Instruccion/ guia, pa? Mi no a compronde. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:10, 22 yanüari 2024 (UTC)
::::::Y esaki ta pa articulo destacaː [[Template:Página Prinsipal Articulo destaca]]. E ta facilː bo ta pone e titulo di e pagina, e imagen, y un resumen di e articulo. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:16, 22 yanüari 2024 (UTC)
Danki cu bo mes a haci a coreccionnan y danki pa indika algun malchi. Esakinan lo guiami. Si mi tin pregunta mi lo bin bek.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:04, 22 yanüari 2024 (UTC)
== Pagina prinsipal II ==
Hi Kallmemel! Mi kier a haci un sugerencia pa e pagina principal. Banda di e rubrica Actual lo por añadi un rubrica titula por ehempel "riba e fecha di awe" of "kiko ta kiko dia ........." (fecha). Mescos cu "imagen di dia", lo por mustra automatisa cada dia un di e articulonan for di [[:Category:Fecha]] cu ta referi na e dia ey mes. E articulonan aki ta contene informacion, tipo "weetjes" local/regional cu no tur ora mi por a uza den un articulo existente. Mi lo aprecia di tende bo pensamento (y di otronan cu lesa esaki). saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:17, 2 febrüari 2024 (UTC)
:Bon Dia, Caribiana, esey ta zona great. Mi ta cuminsa cu ne, y wak con leu por yega. E rubrica di "Imagen di dia" no ta automatisa ainda, pues esey mi mes ta hasie na man, pa e siguiente luna ta ''up,'' esey ta e automatismo cu ta experencia ariba e pagina prinsipal. y hunto cu e traducimento ariba [[:Commons:commons:Imagen di dia]] cu mi ta hasi na banda pa e rubrica "Imagen di dia". Mi ta enjoy e si, djis mi no sa con mi lo por balansa tur esaki. Esaki ta e problema cu ora no tin genoeg hende pa ''lighten the load.'' Mi no sa con leu @[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] mes ta cu automatisamento di "Imagen di dia". Mi no sa, ki Caribiana mes ta pensa. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 12:04, 2 febrüari 2024 (UTC)
::Mi no a haña tempu pa adaptá e script ki kopia deskripshonnan di e banda Commons serka nos. Mi ta tuma un poko mas tempu, mi ta muchu drùk awor. –[[User:Frank Geerlings|Frank Geerlings]] ([[User talk:Frank Geerlings|diskushon]]) 14:28, 2 febrüari 2024 (UTC)
:::Cool, no prob, tuma bo tempo. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:22, 2 febrüari 2024 (UTC)
:@Kallmemel, bon tardi! Mi a coregi e texto di IDD di awe den Template:Potd/2024-02-15 (pap) pero no ta mira e cambio riba e pagina prinsipal. Kiko eigenlijk mi mester a haci? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:32, 15 febrüari 2024 (UTC)
::Bon tardi! Mi a cabi agrega e boton pa edita. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:39, 15 febrüari 2024 (UTC)
== Moneda ==
Hi Kallmemel, mi a lesa bo comentario referiente e cambio di e texto di e articulo [[moneda]]. Den mi humilde opinion (como Arubiano) e palabra ta wordo uza tanto den sentido di "munt", "muntstuk" y "munteenheid". Den boca di pueblo no ta uza valuta. Si klik riba "Kiko ta link aki" bo ta mira cu e articulo ta acopla na un lista di pais via nan moneda. Lamentablemente mi no por a haña 100% confirmacion di mi ponencia via diccionarionan online. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:08, 21 febrüari 2024 (UTC)
:Bon Dia Caribiana! Mi a compronde cu den boca di pueblo no ta uza valuta, pero mi a base ariba Papiamento.aw, cu si ta use. E idioma no ta mucho ''genuanceerd'', dus na cualkier momento cu haya un tiki espacio pa bai pafo di kico ta considera como boca di pueblo, mi ta haya cu mester tum'e oportunidad. Ademas, no mester lubida cu e idioma no a aparece for di nada, el a forma, door di fia un tiki di aki, y aya. Skirbi ariba wikipedia den Papiamento mes ta un desafio, pero pa tene obhetivo y technicamente corecto tocante "munt", "muntstuk", y "munteenheid" mi ta haya ta posibel. "munt" y "muntstuk" ta cay bou di moneda, mientras tanto "munteenheid" ta cay bou valuta/ unidad monetario. Separa, di e topico di moneda, si mi por comparti mi sentimento tocante e idioma un rato. Na Aruba mi ta haya cu nos no ta usa suficiente palabra Hulandes manera Hend'i Corsou y Boneiro. Pa e motibo aki nan idioma ta ''sinti'' mas avansa y bo ta wak'e den e tanto recurso cu tin skirbi den pap-c/b. Mi ta haya cu e pap-a ta fia asina hopi di Spaño, cu e no sinti manera Papiamento mas. Ma yegi experencia cu un yui Corsou a puntra ami cu mi ruman na e momento ey si nos ta papia Spaño, paso e papia tabata zona manera Spaño. Mi no a sinti mucho bon despues di esey, paso un yui Corsou y di Boneiro na mi opinion no ta zona mane nan ta papia Spaño. Como Arubiano, e ta na mi opinion, cu nos ta bayendo ''e verkeerde kant op'', maar ja si ta asina, min por bisa. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:06, 22 febrüari 2024 (UTC)
::Danki pa e reaccion. Sin bay mas leu den e discusion mi kier nota cu mayoria di poblashon di e islanan ABC nunca e haya les di idioma Papiamento, entre nan mi persona. Sinembargo mi ta considera cu mi ta domina e idioma a base di practica y costumber y e hecho cu mi ta comunica, pero di otro banda mi ta hopi consciente cu e practica ta contene hopi eror tambe. Pesey mi ta skirbi cu diccionario den man. Mi a purba di envolvi un academico di Papiamento pa cu e plataforma, pero lamentablemente e no a keda mucho largo cu nos. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 12:29, 22 febrüari 2024 (UTC)
:::Mi tampoco no a haya Papiamento como les na scol, pero e amor pa e isla, su historia, y e idioma a crece cu tempo. Mi ta wak cu Caribiana ta haci su best, mi a keda asombra cuanto a wordo haci for di e tempo cu b'a cuminsa. Bo ta merece un masha DANKI, paso bo no tabata mester, pero pa un motibo o otro ba keda motiva. E ta un lastima berdad cu bo esfuersonan no tabata fructifero, pero tin biaha nos no por spera e solo cu e luna di otro. P.s. Mi mes a tuma over e triki, pa traduci den Spaño pa Papiamento. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:41, 22 febrüari 2024 (UTC)
== Invitacion pa workshop 26 februari ==
{{ping|Kallmemel}} Aunke un poco laat mi ta invita bo persona pa participa na un workshop/schrijfmiddag (via zoom) dialuna 26 di februari (14:00-17:00 ora di Corsou, 19:00-22:00 ora di Hulanda) pa asina amplia e circulo di contribuyentenan pa pap.wiki. E workshop ta organisa pa Wikimedia Nederland en conhunto cu Universidad di Corsou, unda e ta tuma luga. Si bo ta interesa mi por mandabo e programa y e zoomlink via email. Saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 16:35, 22 febrüari 2024 (UTC)
:Danki pa e invatacion, pero mi no ta disponibel pa participa. Mi ta desea mucho exito cu e workshop :) [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:47, 23 febrüari 2024 (UTC)
== template: noindex ==
Bon dia Kallmemel! Basta tempo mi ta sinti falta di un template pa mi skonde mi kladblok riba internet, segun e ehempel di [[:nl:sjabloon:Noindex]]. Laga mi sa si acaso bo tin un solucion implementa caba pa esaki. Si no, bo lo por traha un template cu e funcion aki? Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:23, 22 mart 2024 (UTC)
:Bon Dia yen di alegria! Wel pa esey bo <u>no mester</u> ni di un un template, e ta un codigo cu ta built-in caba den tur wikipedia, door di agrege <nowiki>__NOINDEX__</nowiki> (por copia esun aki) na Caribiana su kladblok, e mester por funcciona. No ta importa unda Caribiana pone e ta funcciona, sea na cuminsamento di e pagina of na fin, e nota haci diferencia. Pero si Caribiana echt kier e den forma di un template orei nos por haci esey, orei laga sa. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:34, 22 mart 2024 (UTC)
::Danki pa e tip. No mester di template. Mester pone si den cada kladblok of eenmalig un caminda ta suficiente? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:50, 22 mart 2024 (UTC)
:::si cualkier pagina, un biaha so den cada pagina cu lo kier pa e tin efecto. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:06, 22 mart 2024 (UTC)
== Template:Databox ==
Bon nochi, Kallmemell! Prome cu tur cos danki pa tur bo bon ideanan cu bo ta poniendo den practica riba wikipedia na Papiamento. Referente e template databox esaki e wordo implementa riba mi peticion dor di un persona na WMNL. Nos no a repasa e exigencianan di e datonan ni e formato. Kizas awor cu bo ta haci adaptacion riba e template, lo por upgrade esaki pa ta mas multifuncional. Entre otro fiha cua parameters e template mester saca for di wiki data y duna libertad pa kies e potret ku kier uza. Tambe mi ta haya e formato mucho hancho; pesey e potretnan ta disproporcional riba e pagina di wikipedia. Mi ta spera mi comentario lo por sirbi pa algo. saludos [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 20:21, 26 mart 2024 (UTC)
:Bon Dia! Mi ta compronde kico Caribiana kiermen cu e databox. Mi ta haya e databox masha util, pero door cu e ta un idea no mucho bon estableci ainda, e tin basta cu por drecha na dje ainda. Dus mi tey lombra wowo cu e template y wak kico mi por saca afo. Later [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:34, 27 mart 2024 (UTC)
:Bon Dia, Caribiana. Mi no sa ken mi por puntra, pero basa ariba e estitica di e infboxes y pakico nan ta mustra poco straño, mi a ripara un dado momento cu e pagina [[MediaWiki:Common.css]] no a wordo updated for di aña 2016. Dus si tin un hende cu ta tecnico y tin acceso pa e pagina, orei por update e seccion di ''/* Infobox template style */''. Ademas, ma drecha e [[Template:Databox|databox]] su estitica pa e ta visualmente mas agradabel, pero ariba e topico pa kita y pone elementonan di wikidata ta mas complica; pesei tin e [[Template:Infobox persona|template infobox persona]] cu no ta great ainda pero door cu mi tabata bezig cu ne ma bin ripara cu e pagina Mediawiki:Common.css ta atrasa cu su updates. Mi ta spera e informacion cu ma duna tin relevancia pa cu e estitca di e infoboxnan. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 12:10, 30 mart 2024 (UTC)
::Hi Kallmemel, danki pa bo reaccion riba e databox. Mi a mira cu bo a adapta su formato y ta haya esaki hopi mas mihor. E databox sigur ta yuda dor di e hecho cu falta editornan pa carga e plataforma. Sinembargo e tin su limitacionnan dor cu e ta un "one size fits all". Mi por puntra Frank Geerlink pa wak si e por update e pagina [[MediaWiki:Common.css]]. Saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:52, 30 mart 2024 (UTC)
::::Ademas mi a mira cu bo a kita e infobox persona di diferente articulo. Tur e articulonan aki ta riba pap.wiki so y no tin un wiki data item ainda. Pues databox no lo traha tanten no tin un wiki data item. Pa update y haci traduccion riba Wiki Data tambe nos ta falta man. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 23:59, 30 mart 2024 (UTC)
:::::Esey ta berdad, mi por traha un lista, pa registra cua di e articulonan di persona falta un elemento di wikidata. Esey lo ta util? [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 09:16, 31 mart 2024 (UTC)
== template:infobox futbolista ==
Hi Kallmemel, un job tremendo bo ta haciendo cu e infoboxnan. Bo ta animando mi pa sigui cu e deporte di futbol al momento. Mi kier puntra si por fix e <template:infobox futbolista> cu den e seccion di seleccion mi por ripiti e parameters. Tin varios futbolista cu tabata den seleccion di Hulanda prome a pasa despues bay Aruba of Corsou of tabata den seleccion di Antias Hulandes y despues di autonomia a bay Aruba/Corsou. Danki di antemano. Salu2, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:15, 3 yüni 2024 (UTC)
:Ah esey ta great! Mi ta contento ti tende esey. Mi ta uza e momento pa siña mas di futbol, paso minsa net net nada. haha. Oki mi ta ripiti e seccion di seleccion e ora ey. Mi ta laga sa ora mi a rond e af. Te oro, [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 11:48, 3 yüni 2024 (UTC)
:👍 infobox futbolista: seccion di seleccion por ripiti tres be: seleccion2, y seleccion3. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 12:42, 4 yüni 2024 (UTC)
::Masha danki, Kallmemel.[[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 15:28, 4 yüni 2024 (UTC)
== Template:Cite journal ==
Hola, bo por yuda mi ku e plantilla [[Template:Cite journal|aki]]? Mi ke usa esaki den e artíkulo [[Guillermo E. Rosario|aki]]. --[[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 07:52, 10 yüli 2024 (UTC)
:<big>👍</big> [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:09, 10 yüli 2024 (UTC)
::Danki. [[User:Jon Gua|Jon Gua]] ([[User talk:Jon Gua|diskushon]]) 10:11, 10 yüli 2024 (UTC)
:::Di nada. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:14, 10 yüli 2024 (UTC)
== Admin? ==
Hi Kallmemel!
Is het moderatorbitje misschien iets voor jou? Het kan je helpen in het onderhouden van de Papiamentse Wikipedia, want volgens mij ben je lekker bezig! Ik heb in het [[Wikipedia:Portal_di_komunidat#Admin_bevestigingen_2024|Portal di Komunidat]] een topic geopend: we moeten op dit moment nog via Meta jaarlijks onze admins bevestigen en hiervoor een kleine bevestigingspeiling houden. Als je wilt, neem ik je naam gelijk mee. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 18:54, 11 sèptèmber 2024 (UTC)
:Hi Ciell,
:Nou misschien, het klinkt best wel interessant. Ik heb wel een vraagje; wat houdt het moderatorschap allemaal in? [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 09:22, 12 sèptèmber 2024 (UTC)
::Het betekent vooral dat je net iets meer mogelijkheden krijgt (een extra 'bitje'). Je kunt dan accounts blokkeren die herhaal ongein uithalen, of met een klik van de muis onzin artikelen verwijderen. Sommigen noemen het een conciërge functie, anderen zien het meer als politie-agent.
::De Papiamentse Wikipedia is over het algemeen rustig hoor, maar het is handig om een paar beheerders te hebben werken die dit soort dingetjes zelf kunnen. [[User:Ciell|Ciell]] ([[User talk:Ciell|diskushon]]) 10:36, 13 sèptèmber 2024 (UTC)
== Template:IDD ==
Hoi, [[Template:Potd filename]], [[Template:IDD/imagen]] en [[Template:Potd filename helper]] verwijzen allemaal naar [[Template:IDD]], maar die pagina heeft nooit bestaan. Als moderator kan je deze pagina's eventueel verwijderen. [[user:bdijkstra|bdijkstra]] ([[user talk:bdijkstra|diskushon]]) 10:16, 5 novèmber 2024 (UTC)
== Template:infobox ==
Hi Kallmemel! Tocante e infoboxnan mi kier puntra con mi por haci coreccion di idioma den e texto. Mi a purba awe pa haci cambio den [[Template:Infobox banda]]<nowiki/>, unda contricante (tegenstander) mester ta integrante (miembro di e banda), pero no a logra. Tambe den [[Template:Infobox futbol club]]<nowiki/>, mi kier a agrega e nombernan di e fundadonan y e cantidad di titulo di e club, usando esakinan for di un otro template, pero aparentemente esaki no ta pa uzo universal. Mira [[SV Young Boys]] (fundado), [[SV Juventus]] (titulo), [[SV Vesta]] (candidad campo). Danki di antemano, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 18:43, 17 desèmber 2024 (UTC)
:Morning! Wel @Caribiana tabata bon bezig, lami splica un poco.
:1. E siguiente codigo ta splica con ta varia e palabra entre e tipo di papiamento. E prome vak despues di <code><nowiki>{{{variante|}}}</nowiki></code> ta seccion di pap-aw y siguiente ta pap-cw: <code><nowiki>{{var|{{{variante|}}}|Excontrincante|Ex-integrante}}</nowiki></code>, esun coregi ta mustra asina: <code><nowiki>{{var|{{{variante|}}}|Ex-integrante|Eks-integrante}}</nowiki></code>
:Mi ta agrega e extra parameternan di ''fundado'', ''titulo'', y ''cantidad di campo'' na e infobox futbol club. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 09:04, 18 desèmber 2024 (UTC)
::Bondia Kallmemel! Danki pa e splicacion y e parameternan adicional. Awor, mano a la obra! Si ta necesario mi lo bin bek cerca bo. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 11:15, 18 desèmber 2024 (UTC)
:::Mi a nota cu den [[Template:Infobox futbol club]] awor si ta mira e nombernan di e fundadonan pero no ta pone e descripcion "Fundado" dilanti di esaki (mira [[SV Young Boys]]). [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:12, 18 desèmber 2024 (UTC)
::::E kopje a cambia pa "Fundashon", unda ta pone e fecha y nombernan hunto, sino por cambi'e pa "Funda" y "Fundado", separa? [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:18, 18 desèmber 2024 (UTC)
== Snip ==
Hoi Kallmemel! Pregunta: ta posibel pa bo pone e artikulo [[Snip]] bou di 'artikulo destaka" pa e siman aki (suceso historico di 90 ana pasa)? Siman pasa nos a perde e oportunidad di pone e focus riba [[Statuut pa Reino Hulandes]] den cuadro di 70 ana statuut. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:33, 19 desèmber 2024 (UTC)
:Hai! Mi a pone Snip como articulo destaca (por drecha e resumen, pero mi ta purba di mantene rondom di 100 palabra). Mi no ta mucho altanto cu sierto fechanan historico, si Caribiana kier mi pone un resumen di articulo, pa seccion di articulo destaca, djis bisam orei mi sa. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 15:10, 19 desèmber 2024 (UTC)
::Masha, masha danki! E ta mustra bon. Mi lo indica ora tin algo relevante. BTW, bo a tuma nota cu Aruba ta move riba tereno cultural? Lesa e articulo aki: [https://24ora.com/aruba-ta-prome-pais-caribense-cu-ta-lansa-proyecto-innovativo-di-wikimedia-enfoca-riba-patrimonio-cultural/ Aruba ta prome pais caribense cu ta lansa proyecto innovativo di Wikimedia enfoca riba patrimonio cultural] ? salu2, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 14:13, 20 desèmber 2024 (UTC)
:::Oh waw, mi no a spera esaki. E pesimista den mi no ta wanta su rosea, pero mi ta duna e proyecto e benificio di duda, pa si en berdad e por influencia e comunidad. Danki pa e articulo, e tabata informativo! [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 16:03, 20 desèmber 2024 (UTC)
::Mi ta comprende bo prome reaccion. Nos tin cu duna en berdad esaki "the benefit of the doubt". Mi a wordo invita pa topa fin di luna cu e dos persona cu ta bay carga e proyecto. Mi lo tene bo na haltura. Si bo tin cualkier punto di interes pa mi comparti cu (of puntra) nan, laga mi sa. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 22:32, 2 yanüari 2025 (UTC)
:::E intencion di ''Wikipedia on Aruba, Aruba on Wikipedia'' ta bon, pero primeramente e ta ‘nami un sinti di nacionalismo. E storia di Aruba no ta independiente di otro paisnan den historia. E enfoke no por ta solamente riba Aruba, pero mas bien e idioma di papiamento. E idioma mes ta guia un individuo pa skirbi tocante e patrimonio cultural di, por ehempel Aruba. ''Ken ta Arubiano?'' pa Luc Alofs, por ehempel ta duna un bista di tur e influencianan cu a forma e Aruba di awendia. Den otro palabra, con un por skirbi di Aruba sin skirbi di otro influencianan, y tambe sin usa papiamento como e idioma principal. Asina, mi ta yega na e punto cu mi kier forma cu mi no a ripara na ningun momento cu nan a pone enfoke riba e idioma di papiamento. E idioma tambe ta un gran parti di patrimonio cultural. E enfoke no mester ta riba Wikipedia en general, pero mas bien riba Wikipedia di Papiamento. Anto asina, van zelf sprekend, e ta wordo traduci den otro Wikipedianan. Un ehempel, ta si Wikipedia NL nunca a skirbi tocante, noem maar op, Koning Willem Alexander, Rijksmuseum, VOC, of Amsterdam. Pa tene cortico, mi ta spera cu mi por a clarifica mi punto. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 17:24, 3 yanüari 2025 (UTC)
::::::Danki pa bo feedback! Mi ta di acuerdo pa enfoca riba pap.wiki. Ehempel mi a skirbi un cantidad di artikulo cu mi no a traduci y cu te awe no tin riba ningun otro wiki platform. Si mi mira e trafico pa cu e articulonan aki mi mester bisa cu esakinan ta trece publico na nos. Na Papiamento mi ta skirbi mas crioyo y esey ta promove nos cultura tambe. Bo otro punto ta "well taken". Ora mi a yega pap.wiki pa prome biaha tur cos tabata Corsou so. Hasta Aruba nunca tabata den Antia Hulandes. E islanan tin masha hopi na comun, di arkitectura te mata y bestia. Mi ta trata di enfoca riba esey, tanten mi tin fuentenan. En principio Papiamento ta mas "laagdrempelig" cu Hulandes of Ingles. Mi kier sa cu e proyecto lo traha cu studiante di Universidad di Aruba. Hecho ta cu nos tabatin un proyecto cuater ana pasa cu studiante di idioma Papiamento na Universidad di Corsou, cu no a resulta den ni un articulo. Ban spera pa lo mihor, si tin resultado pa pap.wiki nos como moderador lo si mester conta riba mas trabou di control. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 21:19, 3 yanüari 2025 (UTC)
== Thank you for being a medical contributors! ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
{| style="background-color: #fdffe7; border: 1px solid #fceb92;"
|rowspan="2" style="vertical-align: middle; padding: 5px;" | [[File:Wiki Project Med Foundation logo.svg|130px]]
|style="font-size: x-large; padding: 3px 3px 0 3px; height: 1.5em;" |'''The 2024 Cure Award'''
|-
| style="vertical-align: middle; padding: 3px;" |In 2024 you '''[[mdwiki:WikiProjectMed:WikiProject_Medicine/Stats/Top_medical_editors_2024_(all)|were one of the top medical editors in your language]]'''. Thank you from [[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med]] for helping bring free, complete, accurate, up-to-date health information to the public. We really appreciate you and the vital work you do!
Wiki Project Med Foundation is a [[meta:Wikimedia_thematic_organizations|thematic organization]] whose mission is to improve our health content. '''[[meta:Wiki_Project_Med#People_interested|Consider joining for 2025]]''', there are no associated costs.
Additionally one of our primary efforts revolves around translating health content. We invite you to '''[https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/index.php try our new workflow]''' if you have not already. Our dashboard automatically [https://mdwiki.toolforge.org/Translation_Dashboard/leaderboard.php collects statistics] of your efforts and we are working on [https://mdwiki.toolforge.org/fixwikirefs.php tools to automatically improve formating].
|}
Thanks again :-) -- [[mdwiki:User:Doc_James|<span style="color:#0000f1">'''Doc James'''</span>]] along with the rest of the team at '''[[m:WikiProject_Med|Wiki Project Med Foundation]]''' 06:23, 26 yanüari 2025 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Doc James@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Top_Other_Language_Editors_2024&oldid=28172893 -->
== Video di instruccion ==
BD Kallmemel! Kizas bo por a nota e actividadnan di WikipedianinResidence, e.o. pa atrae boluntario na Aruba pa nos plataforma. Nan ta riba varios media social y tin un canal na Youtube: [https://www.youtube.com/channel/UCDC_O9qDzwBnbwXJwyU5QhA Wikipedia riba Aruba]. Aki nan a post dos video di instrukshon na Papiamento. Mi ta kere lo ta ideal si por "koppel" esaki na e plataforma. Abo sa kon mihor pa haci esaki?? [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 09:12, 3 aprel 2025 (UTC)
:Bon Dia! Wel... Kico ta bin na mente ta dos opcion, un ta mas simpel, e otro ta rekeri esfuerso for di @[[User:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] y @[[User:Rarends297|Rarends297]]. Utilisando e rubrica di "Informacion: Tocante Wikipedia" riba e pagina prinsipal por simplemente añadi un link na e seccion aki, pero den mi opinion esey no lo ta suficiente. Biniendo for di e bista cu e ta rekeri pa hende lesa, y esey no ta semper e caso (porta e ta bruto bisa pero e ta mi opinion). Dus e di dos opcion lo tin mas probecha door cu e ta trek atencion mas, ta si e contenido wordo carga riba wikicommons, y asina por agrega e contenido como media riba e pagina principal. Ma gusta Caribiana su idea. Ki Caribiana mes ta haya, y si acaso lo por tin un otro concepto den mente? [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 10:34, 3 aprel 2025 (UTC)
::Danki pa duna bo pensamento. Mi idea original tabata pa usa e videonan pa e rubrica "yudansa", pero mi tambe ta gusta e idea di pone e videonan riba pagina principal pa capta mas atencion. Aworaki e dos WiRnan ta promoviendo colaboracion pa cu e plataforma, pero ta usando tur otro media excepto e plataforma, loke ta un poco straño. Aworaki e plataforma ta mustra como si fuera e no sa nada di nan existencia, proyecto, material, logo, agenda etc. Riba bo sugerencia mi lo bay pidi Ginelly pa upload e videonan riba WikiCommons pa nos por haci uso di nan tambe. Mi tin idea di aserca Wikimedia NL tambe pa nan pensamentonan riba esaki como nan ta guia e WiRnan. saludos, [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 13:24, 3 aprel 2025 (UTC)
:::Mi ta ful di acuerdo cu e puntonan aki. E ta standart pa cualkier actividad di WiR wordo menshona of promovi riba e plataforma. Caribiana tin un punto cu e rubrica di "yudansa", si combina e idea di e pagina prinsipal pa atrae atencion y for di eynan guia e usuario pa e rubrica di yudansa, unda lo expande ariba e topico ta zona esun mas logico. Ora e ta asina leu, ta wak con ta ehecuta esaki. E paginanan di yudansa mes mester di ayudo!. [[User:Kallmemel|Kallmemel]] ([[User talk:Kallmemel|diskushon]]) 13:49, 3 aprel 2025 (UTC)
:::Apreciabel, Caribiana, nos a confronta algun reto pa locual ta subi video riba Commons. Mester tuma cuenta cu nos deseo ta pa agraga video ora e instruccion tambe ta traduci y poni riba e kennisplatform di Wikimedia Nederland. Esaki lo yuda facilita e processo. [[Usuario:Ginelly.Q|Ginelly.Q]] ([[Diskushon usuario:Ginelly.Q|diskushon]]) 12:46, 28 aprel 2025 (UTC)
::@[[User:Ginelly.Q|Ginelly.Q]], bon dia y bon siman!! Danki pa duna nos feedback unda boso ta para aworaki. Mi ta saca afo si cu boso lo kier coopera cu e idea cu a wordo lansa. Mi lo warda riba boso siguiente informacion. Pabien by the way cu e trabou haci riba Wiki Commons!! Great start. Saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:29, 28 aprel 2025 (UTC)
:::@[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], mi a haya confirma cu e videonan di instruccion (y otro material) ta awor riba Wiki Commons bou di category:Wikipedia on Aruba. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:38, 17 mei 2025 (UTC)
== Overleg diamars 20 di mei ==
Hi Kallmemel, manera mi a menciona den mensahe anterior mi a aserca WikimediaNL pa un reunion tocante e proyecto [https://www.wikimedia.nl/wikipedia-on-aruba/ "Wikipedia on Aruba/Aruba on Wikipedia"] cu e meta pa pap.wiki por anticipa y stem af mihor riba e actividadnan di e proyecto, p.e. intercambio di material (videonan di instruccion). Mediante esaki bo ta invita pa e overleg diamars 20 di mei di 15:30-17:00 (tempo di NL) via zoom meeting cu e dos representante WIR na Aruba y Michelle van Lanschot di WikimediaNL. Bo participacion como moderador ta altamente aprecia.
===Concept agenda vergadering Pap Wiki gemeenschap & WoA projectteam===
Dit is een concept agenda, voel je vrij om punten aan te vullen of opmerkingen te plaatsen bij bestaande punten!
*Introductie & doel van deze vergadering (Caribiana & Ginelly) (5 min)
*Update & planning Wikipedia on Aruba project (Ginelly) (15 min)
Projectplanning Wikipedia op Aruba | Aruba op Wikipedia
Feedback: ideeën voor project?
*Afstemmen communicatie & afspraken maken (20 min)
Hoe houden we elkaar op de hoogte van activiteiten?
Waar wil Pap Wikimedia gemeenschap specifiek over geïnformeerd worden?
dit overleg periodiek herhalen?
edits Ginelly & Ricardo in te zien via dashboard
*On Wiki samenwerking: (20 min) Hoe loopt dit en wat kan er beter?
*Gewenste technische verbeteringen papiamento Wikipedia (10 min) Aanvullen van lijst op deze pagina.
Si bo facilita mi bo email mi lo por manda tur informacion direct pa bo incluso e meeting link. Saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 11:54, 9 mei 2025 (UTC)
== Curso di ortografia di Papiamento (Aruba) ==
Hi Kallmemell, mi a inscribi mi mes pa un curso di skirbi Papiamento (ortografia etimologico) cu lo bay cuminsa otro luna. Aki ta sigui e informacion por si acaso bo por y ta interesa.
𝐂𝐮𝐫𝐬𝐨: 𝐎𝐫𝐭𝐨𝐠𝐫𝐚𝐟𝐢𝐚 𝐝𝐢 𝐏𝐚𝐩𝐢𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐨
Bo ta curioso pa sa mas dje reglanan di ortografia di Papiamento? Diptongo, triptongo, silaba y vocal?
Bin siña mas! Den 5 les bo por eleva bo dominio y abilidad di skirbi Papiamento (ortografia etimologico). Docente Maureen Luidens (MEd) lo comparti su expertisio y entusiasmo.
Inscribi awe mes: https://forms.office.com/e/4BG8Umt82A
📍Localidad: Hibrido
Utrecht (les 1,5)
Online (les 2,3,4)
📆Fechanan:
Diasabra 07 juni (les 1), 28 juni (les 5)
Diamars 10 juni (les 2), 17 juni (les 3), 24 juni (les 4)
🪙Inversion:
€ 150 (incl. les materiaal)
WikimediaNL ta dispuesto pa paga e costo di les y transporte. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 12:07, 9 mei 2025 (UTC)
== Ortografia y vocabulario ==
Hi Kallmemell, mi a mira cu bo ta activo cu coreccion. En berdad tin hopi pa drecha. Mi mes ta purba di intercambia esey cu skirbimento. Awe mi a constata cu aparentemente nos no ta aplica e mesun criterio pa coreccion di articulo. Mi punto di salida ta e ortografia aproba (pa Aruba esey ta e buki blauw di 2009) y pa Corsou esey ta e Buki di Oro. Tur palabra den e bukinan aki ta bon, basta cu nan ta wordo uza den un contexto apropia. Esey kier meen cu mi lo a aproba e palabranan "vespertino" y "significa" den un articulo di "Papiamento" como cu nan ta palabranan aproba den ortografia di Aruba. Nifica tambe ta corecto, pero segun mi no tin un voorkeursschrijfwijze. Vespertino ta wordo uza na Aruba, pero kizas no den boca di pueblo. Na tur idioma ta usual cu tin palabra cu ta wordo uza mas por escrito cu oral. Mi ta kere cu nos mester delibera riba e punto aki y palabra kiko ta e criterio(nan) pa asina trece consistencia den e control di textonan. Mi ta warda bo reaccion! [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:10, 18 mei 2025 (UTC)
:Mi ta sigui e ideologia di cua palabra, durante e formulacion di un frase, lo ta <u>mas papiamento</u>, pues menos Spaño. E palabranan aki ta unicamente aproba den ortografia di Aruba pa e motibo cu no tabata uza loke tabata sisti caba den e idioma. Pa e mes motibo 'ki ta haya mayoria hende na Aruba tin e creencia cu nan por papia Spaño, pa e tanto palabranan fia di Spaño. Pues e Papiamento di Aruba ta cuminsa zona menos Papiamento. Mi ta volg e buki blauw y di oro "to a T", asina mes ora tin opshon di un escohencia entre mas Papiamento y menos Spaño, mi ta semper bai pa e prome. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 16:03, 18 mei 2025 (UTC)
::Danki pa duna bo punto di bista. Bo ideologia di "mas Papiamento" (mi ta asumi tambe "mas Papiamentu") ta di alaba, pero con bo ta mira cu por implementa esaki den un forma obhetivo? Aunke mi a siña Papiamento for di jong na Aruba, mi ta haya pretensioso pa mi bay bisa kiko ta "mas Papiamento/u". Esey mi ta laga pa e Papiamentistanan y mi ta kere absolutamente cu ta tempo pa nan bin cu un update di e diccionarionan aproba. E diccionarionan aproba ta keda tanten e unico criterio obhetivo cu nos tin na nos disposicion. Basa riba esey e argumento uza pa hustifica e coreccion di "vespertino" no ta cuadra; aki ta trata di un palabra cu unabes e ta incorpora den e diccionario oficial no por wordo considera Spaño, y cu definitivamente no ta procedente di e ola di contaminacion cu tin actualmente na Aruba di Ingles y Spaño (ya na aña 1891 e palabra ta menciona den un corant na Papiamento). Loke ami ta considera un problema mas serio pa pap.wiki ta e hendenan cu ta contribui cu articulo na Papiamento/u usando herment di traduccion, mientras nan no sa nada of mucho tiki di Papiamento/u y e diferente ortografianan. No ta un palabra so cu mester wordo drecha pero hopi biaha henter un texto o articulo.
::Mi a tuma nota awor cu "vespertino" no ta aparece den diccionario di Papiamentu, pues esey si por ta un argumento pa prefera un sinonimo si esey ta conoci na Corsou/Boneiro tambe. Asina mi ta yega na e di dos criterio cu mi ta aplica (fuera di ora cu mi a lubida): ora tin opcion di sinonimo pa kies e palabra cu ta reconocibel y/o lesabel pa e publico mas amplio (islanan ABC). Si bo tin un metodo cu ami tambe por aplica e ideologia di "mas Papiamento/u" gustosamente mi lo kier sa mas di esey. Door di e mesun ideologia aki mi tin intencion di sigui un curso di e reglanan di skirbimento. Di esey mi a informa bo caba (wak mensahe ariba). Saludos [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 20:22, 18 mei 2025 (UTC)
:::Un frase zona "mas Papiamento" no ta mi palabranan, dit heb ik niet zomaar uit m'n duim gezogen. Nan ta di un seccion den Arubaanse Courant yama ''Un Frase y Algo mas.'' Buki blauw y oro ta veroudered pa hopi tempo caba, no manera por ehempel e Groen boekje (pa Hulandes) cu ta wordo updated tur aña. Mi no ta di e tipo cu ta klakkeloos neem over algo, sin cuestiona pakico un Papiamentista a haci cierto escohencianan. Papiamento ta di <u>nos,</u> no di un Papiamentista. Un Papiamentista tey como guiado. No ta Aruba so tin un contaminacion actual di varios idioma, e ta un problema global. Na Hulanda tambe e problema ta grandi, Hulandes no ta e prome idioma mas cu ta tende riba caya, y si tende mes e ta un forma bastardisa. Mi tambe ta haya e problema mas serio ta usadonan cu no tin conocemento di Papiamento. Mi tambe a drecha texto, kita energia y tempo den loke mi tabata kier a haci. Mi ta purba di tene e experencia pa mi mes como contribuyente agradabel, pero e ta birando mas dificil vooral na momento asina. Mi obhetivo ta pa mi siña, mehora mi conocemento, y stress test e ortografianan. Un ortografia no ta mas miho cu e otro, y nos no mester separanan tmpc. Nan ta mas fuerte hunto cu separa. Un idioma, dos ortografia. Tin momento cu pap-aw (p.e., tecnico) ta cubri un topico mas miho cu pap-cw (p.e., religion). [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:37, 19 mei 2025 (UTC)
::::Danki pa bo contesta cla! En berdad mantene motivacion ta importante pa loke nos ta haci riba pap.wiki. Mi sosten bo tin!! Pa e situacionnan cu presenta nos lo mester busca solucionnan hunto pa logra un resultado cu ta satisfactorio pa tur envolvi. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 14:02, 19 mei 2025 (UTC)
:::Mi wowo a pasa per toeval ariba e palabra "vespertino" den [[iarchive:BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1966-08/page/n97/mode/1up|Arubaanse Courant, p2., Un Frase y ALgo Mas: punto 3]] [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 16:24, 3 yüni 2025 (UTC)
== Balki na man robes ==
Mi tin un pregunta riba e balki na man robes. Mi ta mira algun cambio p.e. linknan nobo manera "loke duradero" y "dita e pagina aki". Mientras un link cu mi ta uza hopi, esta "pagina spesial", unda por wak cua articulonan mester haya atencion y pakiko, no tey mas. Bo por sa si tin algo bou contruccion? [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:25, 18 mei 2025 (UTC)
:E balki na man <u>drechi:</u> "loke duradero" y "dita e pagina aki" mi ta corda ma waknan caba di tur e tempo, dus no ta cos di awo. Mi no sa si "pagina spesial" tabata ubica eynan, mi nunca a habie for di e balki ey, mi ta haci uzo di e forma manual via e area di busceda, "Spesial: ___". Dus si tin cualkier construccion mi no sa. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 14:02, 18 mei 2025 (UTC)
:A pesar, e terminonan falta yudansa. Mita di be mi no sa ki nan kiermen, of nan no ta formula nechi. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 14:06, 18 mei 2025 (UTC)
::Straño, dos dia pasa mi a ripara e linknan nobo pa mi y tambe e falta di e otro. Pagina spesial ta hopi util pa e moderatornan: e ta duna diferente lista di eror p.e. ora a lubida di acopla un articulo na Wikidata, of ora e articulo falta categoria. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 20:32, 18 mei 2025 (UTC)
== infobox ==
Hallo Kallmemel, mi tin un peticion. Lo ta posibel pa tur infobox relaciona cu un persona (p.e. politico-futbolista-escritor-musico etc) por haya uzo di mas opcionnan? Ta trata di standardisa e siguiente parameternan: alias; pais; ofishi; famia (casa-yui-ruman-mayor); distincion; educacion; nacionalidad; alma mater; residencia. Danki di antemano. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 22:03, 4 yüni 2025 (UTC)
:Bon dia! Si, mi mente tambe a pasa riba e topico varios biaha. Ta e energia mi no a gara pa hinca esfuerso aden. Oki, la'mi haci un inventaris di loke falta standarisacion: {{tl|Infobox artista}}, {{tl|Infobox musico}}, {{tl|Infobox politico}}, {{tl|Infobox futbolista}}, {{tl|Infobox deportista}}, {{tl|Infobox politico}}. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 09:33, 5 yüni 2025 (UTC)
== Question about language variants in Databox template ==
Hi Kallmemel, at a meeting we had with @[[Usuario:Caribiana|Caribiana]] we were discussing possible tech improvements to pap wiki we as WoA project team could maybe assist with. Caribiana mentioned that it is currently not possible to choose a language variant in the [[Template:Databox|Databox template]] (that it automatically imports Papiamentú). Since you have been doing a lot of work on the infoboxes on pap wiki, I was wondering if you have looked into this already and if you had any findings that are worth noticing, and if not, if you think it is useful for me to check with someone if the Databox can be adapted to allow language variants? Thanks! [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 12:55, 5 yüni 2025 (UTC)
:Hi @[[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]], since I started work on the infoboxes, I haven't pondered much about the databox, for a few reasons: (1) I saw it more as a placeholder, as it pulls all the data it can from wikidata, looks very messy and unorganized. (2) I didn't broaden my scope on Lua modules, since this is what the databox template is based on. Nonetheless, I think it's possible, to define a local variable "variante", and to pull specific language content other than the standard papiamentu from wikidata. It would be useful if you could check with someone more capable. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 13:27, 5 yüni 2025 (UTC)
::Hi @Kallmemel, thanks for getting back to me an your clarification. I will check and get back to you and @Caribiana if I have an update. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 14:16, 5 yüni 2025 (UTC)
:::Hi @[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]], just updating you on this, I have been ill so I am still catching up with work. I have asked about how to fix this in the wikidata telegram chat, I will keep you posted. [[Usuario:MichellevL (WMNL)|MichellevL (WMNL)]] ([[Diskushon usuario:MichellevL (WMNL)|diskushon]]) 06:37, 27 yüni 2025 (UTC)
210l2h82j0m2arxos63wgnhjkml3wnn
Malchi:Página Prinsipal Actual
10
10188
164245
163787
2025-06-26T12:59:49Z
Caribiana
8320
26/6
164245
wikitext
text/x-wiki
{{Columns-list|colwidth=15em|
* [[Benjamin Netanyahu]]
* [[Ali Khamenei]]
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)]]
* [[Dia di Independencia (Merca)]]
* [[Ronde van Aruba]] (4 di yüli 2025)
* [[Dia di Bandera (Kòrsou)]] (2 di yüli)
* [[Krus di Mérito Kòrsou]]
* [[Dia di Emansipashon]] (1 di yüli)
* [[Eskudo di Boneiru]]
* [[Dera Gay]]/Fiesta di San Juan ([[24 di yüni]])
* [[Juneteenth]] (19 di yüni 2025)
* [[Dia di Tata]] (15 di yüni 2025)
* [[Gabinete-Pisas III|Gabinete Pisas III]]
* [[Caya G.F. (Betico) Croes]]
}}
oncsm6iqojvrica4xmiyg2w30o7zx1n
Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)
0
11469
164319
163922
2025-06-26T21:05:12Z
Caribiana
8320
resultado 24/6
164319
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox seleccion nacional futbol
| bgcolor = #002B7F <!-- color uniform -->
| variante = c <!-- variante c-->
| nomber = Kòrsou
| copa mundial = copa mundial futbol <!--<copa mundial> (masculino) + <nomber> ta defini Rango di FIFA-->
| bandera = [[File:Flag of Curaçao.svg|175px|border]]
| alias = Los Azules - De Blauwen - The Blue Wave
| federacion = [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
| Sponsor = [[Nike, Inc.|Nike]]
| rango halto = di 68 (yüli 2017)
| rango abou = di 183 (aprel 2013, yüli 2014)
| coach = [[Dick Advocaat]]
| stadion = [[Stadion Ergilio Hato]]
| internacional futbolista = [[Cuco Martina]] (55)
| gol futbolista = [[Leandro Bacuna]]<br />[[Rangelo Janga]] (14)
| prome internacional = {{DOMf}} 1 – 0 {{CUWf-r}}
| luga prome internacional = [[San Cristóbal]], [[Republika Dominikano]]
| fecha prome internacional = 20 di augustus 2011
| hazaña = {{CUWf}} 10 – 0 {{GRDf-r}}
| luga hazaña = [[Willemstad]]
| fecha hazaña = 11 di septèmber 2018
| perdida = {{ARGf}} 7 – 0 {{CUWf-r}}
| luga perdida = [[Santiago del Estero]], [[Argentina]]
| fecha perdida = 28 di mart 2023
| CM participacion =
| CM prome biaha =
| CM miho resultado =
| regional = Kopa Oro di CONCACAF <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional participacion = 6
| regional prome biaha = 1963
| regional miho resultado = Di tres luga <br/> (1963, 1969)
| regional2 = Kopa Karibe <!--no agrega parentesis cuadra-->
| regional2 participacion = 2
| regional2 prome biaha = 2014
| regional2 miho resultado = Ganadó (2017)
<!-- Seccion di uniform: primera -->
| pattern_la1 = _norrkoping21h
| pattern_ra1 = _norrkoping21h
| pattern_b1 = _cuw22h
| pattern_sh1 = _nikevapor3ww
| patternsk1 =
| leftarm1 = fff
| body1 = fff
| rightarm1 = fff
| shorts1 = fff
| socks1 = fff
<!-- Seccion di uniform: segundo -->
| pattern_la2 = _nikestrike3gr
| pattern_ra2 = _nikestrike3gr
| pattern_b2 = _cuw22a
| pattern_s2 = _nikematchfit2021rbn
| pattern_sh2 = _nikevapor3gr
| leftarm2 = 0000FF
| body2 = 0000FF
| rightarm2 = 0000FF
| shorts2 = 0000FF
| socks2 = 0000FF
}}
E '''selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou''' ta e ekipo di [[futbol]]istanan maskulino ku desde 2011 ta representá [[Kòrsou]] den kompetensianan internashonal. El a gana e [[Kopa Karibe]] (''Caribbean Cup'') na 2017, loke tabata e promé premio ofisial pa Kòrsou. Na 2019 e selekshon a logra yega e kuart final di e [[Kopa Oro di CONCACAF]] pa promé biaha.
Riba e tabla di klasifikashon mundial di [[FIFA]], Kòrsou a logra posishon 68° na yüli di 2017, te awor su mihó posishon ademas di ta e di 6 mihó selekshon di [[CONCACAF]].
E selekshon ta hunga su weganan normalmente den [[Stadion Ergilio Hato]] na [[Willemstad]]. Tur tramite pa e selekshon nashonal ta resortá bou di [[Federashon Futbòl Kòrsou]] (FFK).
== Historia ==
Na 2011 e ekipo aki a tuma lugá di e [[Selekshon Antiano di Futbòl|selekshon di futbòl di Antias Hulandes]], ku a stop di eksistí despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]]. E ekipo aki tambe a hunga bou di e nòmber di "Kòrsou" te ku 1958, pero e tempu ei tabata representá tur e islanan di e teritorio di [[Kòrsou i Dependensianan]]. Tanto FIFA komo CONCACAF ta rekonosé e selekshon nashonal di Kòrsou komo e susesor direkto i úniko di e ekiponan di futbòl nashonal di Kòrsou (1921-1958) i Antias Hulandes (1958-2010).<ref>[https://web.archive.org/web/20190626032129/https://www.fifa.com/associations/association/cuw/about Curaçao], [[FIFA]]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20210309013123/https://www.concacaf.com/en/member-association/curacao Curacao], [[CONCACAF]] (9 di mart 2021)</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20230203071708/https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curaçao — List of Champions], RSSSF (3 di febrüari 2023)</ref>
Dia 29 di òktober 2010 e selekshon maskulino di Kòrsou a hunga su promé wega amistoso na [[Willemstad]] kontra [[Aruba]]. E wega aki a keda gana ku 3-0 i Everon Espacia a skor e promé gol na nòmber di Kòrsou. E promé wega pafor di Karibe Hulandes tabata 20 di ougùstùs 2011 kontra [[Republika Dominikano]] na estadio Panamerikano; esaki a terminá den un derota di 1-0 pa Kòrsou.
== Partisipashon na torneo ==
=== Kopa Mundial ===
For di aña 2011 Kòrsou ta partisipá na weganan di klasifikashon pa kampeonato mundial di futbòl di [[FIFA]]. Na su promé weganan klasifikatorio pa Mundial 2014 na [[Brasil]] e selekshon a enfrenta [[Antigua y Barbuda|Antigua i Barbuda]], [[Haiti]] i [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]]. Despues di 2 viktoria i 1 empate for di 6 wega nan a keda eliminá komo e di tres ekipo di grupo F. E dos viktoria kontra e [[U.S. Virgin Islands|Islanan Birgen Merikano]] (3-0 i 6-1) tabata e proménan den un kualifikashon pa Kopa Mundial.
Pa Mundial 2018 e ekipo a alkansa e di tres buelta di e torneo i kualifikashon. Den e promé ronda na mart 2015 el a enfrentá [[Montserrat]] i a klasifiká pa e di dos ronda kontra [[Cuba]] ku un viktoria di 2-1 na kas i un viktoria di 2-2 den e di dos wega. Despues di un empate 0-0 den e wega na kas, un empate 1-1 den e wega di regreso kontra Cuba tabata sufisiente pa pone riba e regla di golnan pa e di tres ronda. Sinembargo, e ekipo a keda eliminá na septèmber 2015 despues di dos derota 0-1 kontra [[El Salvador]].
Den e kualifikashon di 2022 e ekipo a enfrentá [[Guatemala]], [[Sint Vincent i Grenadinanan]], Cuba i e Islanan Birgen Britániko den e promé ronda na mart i yüni 2021. E ekipo a gana e grupo dor di hasi mas gol i a avansá pa e di dos ronda. Despues di un derota di 2-1 i un empate di 0-0 kontra [[Panama]] el a keda eliminá den e di dos ronda.
Pa Mundial 2026 e selekshon a kai den grupo C di e weganan di kualifikashon. E ta programá pa hunga su promé partidonan na 2024 kontra [[Barbados]] riba 5 di yüni den [[Stadion Ergilio Hato]] i kontra [[Aruba]] riba 8 di yüni den [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Na 2025 e ta sigui pa topa ku [[Sint Lucia]] riba 6 di yüni i [[Haiti]] riba 10 di yüni.
=== Kopa Oro di CONCACAF ===
* 2017 – Preliminatorio
* 2019 – Kuart final
* 2021 – A retirá
* 2023 – No a kualifiká
Ku e viktoria 4-1 di e selekshon riba St. Lucia dia 18 di novèmber 2024 den Stadion Ergilio Hato Kòrsou a promove bek pa Liga A di [[CONCACAF Nations League]] i a klasifika automátikamente pa e proximo edishon di Kopa Oro na Merka.<ref>https://nu.cw/2024/11/18/curacao-kwalificeert-zich-voor-de-gold-cup-na-zege-op-saint-lucia/ Curacao kwalificeert zich voor de Gold Cup na zege op Saint Lucia], nu.cw (18 di novèmber 2024)</ref>
=== Kopa Karibe ===
Na 2014 e selekshon a hunga den e ronda preliminatorio di [[Kopa Karibe]]. Den e edishon di 2017, e selekshon, despues di un fuerte kampaña di kualifikashon, a derotá e anfitrion [[Martinique]] den e semifinal ku e skor di 2-1. E ta vense [[Jamaica]], kampeon saliente i seis biaha ganadó, ku e skor di 2-1 i ta logra su promé Kopa Karibe. Algun hungadó di e wega final tabata [[Elson Hooi]] (2 gol), Eloy Room (kiper), Gino van Kessel, [[Ayrton Statie]], [[Rangelo Janga]] i [[Leandro Bacuna]].
=== Kopa di Rei ===
Dia 5 di yüni 2019, Kòrsou a gana 3-1 kontra [[India]] den e promé ronda di Kopa di Rei, un torneo [[Tailandia|tailandés]] riba invitashon. Den e final dia 8 di yüni 2019, despues di un empate 1-1 despues di pinalti, e ekipo a gana e Kopa di Rei ku 5-4 di [[Vietnam]] na Chang Arena den e siudat Buri Ram na [[Tailandia]].
=== Kopa ABCS ===
Na 2013 e ta yega te final, perdiendo di [[Sürnam]] 1-3 i ta caba na di tres lugá di [[Torneo ABCS|Kopa ABCS]] na 2015. Entre 2016 i 2020 no tabatin kompetensia. Kòrsou tabata ganadó na 2021 den final kontra [[Boneiru]] (2-1) i na 2022 ta sali viktorioso den pinalti kontra Sürnam.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesa/abcs.html ABCS Football Tournament], RSSSF.org</ref>
== Último weganan i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te e último wega riba 18 di novèmber 2024.</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] Gros Islet
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:0'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|}
{{clear}}
=== 2025 ===
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:0'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|[[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''1:5'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] San Jose
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:0'''
|{{SLV}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[San Jose]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{CAN}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|24-06-2025
| [[File:Flag of the USA.svg|22px|border]] [[Houston]]
|align=right| [[Honduras]] [[File:Flag of Honduras.svg|22px|border]]
|align=center| '''2:1'''
|{{CUW}}
|CONCACAF Gold Cup 2025
|-
|align=center| sèptèmber
|[[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|22px|border]] [[Trinidad i Tobago]]
|align=right|[[Trinidad i Tobago]] [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|23px|border]]
|align=center| ''':'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|-
|align=center| sèptèmber
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| ''':'''
|{{BMU}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|-
|align=center| òktober
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| ''':'''
|{{JAM}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|-
|align=center| òktober
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center| ''':'''
|{{TTO}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Giovanni Franken]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Casper van Eijck
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Kees Jansma
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
== (Eks)-hungadó konosí ==
{{div col|colwidth=22em}}
* [[Vurnon Anita]]
* [[Leandro Bacuna]]
* [[Juriën Gaari]]
* [[Elson Hooi]]
* [[Rangelo Janga]]
* [[Cuco Martina]]
* [[Eloy Room]]
* [[Ayrton Statie]]
{{div col end}}
== Lista di entrenadó ==
*[[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Manuel Bilches (2011–2012)<ref name="alberto/pieternella">{{citeer web |auteur=Joachim Springer |url=http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |titel=Bilches moet Curaçao naar WK leiden |werk=Versgeperst.com |datum=2011-08-04 |sprache=nl |archiv-url=https://web.archive.org/web/20160611114129/http://www.versgeperst.com/sport/113124/bilches-moet-curacao-naar-wk-leiden.html |archiv-datum=2016-06-11|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Ludwig Alberto (2012–2014)<ref name="alberto/pieternella"/>
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Igemar Pieternella (2014, interino)<ref name="alberto/pieternella" />
*[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Etienne Siliee (2014–2015)<ref>{{Citeer web|auteur=Paul Clarke |url=http://jamaica-gleaner.com/article/sports/20141112/soca-warriors-win-caribbean-cup-opener-0 |titel=Soca Warriors Win Caribbean Cup Opener |werk=The Gleaner |hrsg=The Gleaner Company |datum=2014-11-12|abruf=2016-09-06}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Patrick Kluivert]] (2015–2016)<ref>{{citeer web|auteur=Lentin Goodijk|url=http://www.metronieuws.nl/sport/2015/03/internationals-curacao-dolblij-met-komst-kluivert |titel=Internationals Curaçao dolblij met komst Kluivert |werk=Metro |hrsg=Telegraaf Media Groep |datum=2015-03-05}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2016–2020)<ref>{{citeer web|auteur=Edson Evertsz |url=http://www.deporteawe.com/2016/08/24/remko-bicentini-rihairo-meulens-partido-di-fogeo-pa-selekshon-di-futbol-di-korsou/ |titel=Remko Bicentini, Rihairo Meulens i Partido di Fogeo pa Selekshon di Futbol di Korsou |werk=Deporte Awe |datum=2016-08-24 }}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Guus Hiddink (2020–2021)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Kluivert (2021, remplasante di Hiddink, kende a haña [[COVID-19]] durante e kualifikashon pa Mundial 2022)<ref>{{Citeer web|url=https://ffk.cw/patrick-kluivert-will-replace-guus-hiddink-for-the-remainder-of-the-qualification-matches-for-world-cup-2021/ |titel=Patrick Kluivert will replace Guus Hiddink for the remainder of the qualification matches for World Cup 2021|werk=[[Federashon Futbòl Kòrsou|ffk.cw]] |datum=2021-05-19 |bezochtdatum=2021-06-02}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://curacao.nu/curacao-uitgeschakeld-in-kwalificatie-wk/ |titel=Curaçao uitgeschakeld in kwalificatie WK |werk=Curacao.nu |sprache=nl |datum=2021-06-16 |abruf=2021-06-16}}</ref>
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Art Langeler (2022)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Remko Bicentini (2022-2023)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Dean Gorré (2023, interino)
*[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]] (desde 2024)<ref>[https://www.ad.nl/buitenlands-voetbal/dick-advocaat-76-keert-opnieuw-terug-uit-pensioen-en-gaat-aan-de-slag-bij-curacao~a264fd04/ Dick Advocaat (76) keert opnieuw terug uit pensioen en gaat aan de slag bij Curaçao], Ad.nl (15 di yanüari 2024)</ref>
== Mira tambe ==
* [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (1921-1958)]]
* [[Selekshon Antiano di Futbòl|Selekshon antiano di futbòl]] (1958-2010)
* [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Selekshon nashonal di futbòl di Aruba]]
* [[Selekshon boneriano di futbòl]]
== Link eksterno ==
* [https://ffk.cw/ Wepsait di Federashon di Futbòl Kòrsou]
* [https://www.rsssf.org/tablesn/nedant-intres.html Weganan Internashonal di Kòrsou i Antia Hulandes te 2004]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
7t20d24zdza9po0qtp42op75v630px7
Loteria
0
12023
164320
134547
2025-06-26T22:23:07Z
81.91.232.202
164320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''loteria''' ta un wega di suerte, den cua participantenan ta cumpra biyechi di un cierto balor.
== Operacion ==
Cada biyechi tin un combinacion di number y/of letter asocia cune. E ingreso di e benta di ticketnan di e sorteo ta wordo uza parcialmente pa paga premionan. E premionan aki ta wordo reparti entre e participantenan usando un generado di chens, hopi biaha bou di supervision di un notario. Hopi loteria tin un jackpot.
== Tipo di loteria ==
===Lotto===
E lotto ta un forma di loteria den cual e participantenan ta adivina un combinacion di number. Si varios participante a adivina corectamente, e premio mester wordo comparti.
===Bon causa===
Den algun pais, manera [[Hulanda]], loterianan hulandes ta obliga pa duna por lo menos 50% di nan ingreso na organisacionnan caritativo.<ref>{{Citeer web|url=http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|titel=Goede doelen|uitgever=Kansspelautoriteit|bezochtdatum=2024-08-18|archiefdatum=14 april 2016|archiefurl=https://web.archive.org/web/20160414103726/http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|dodeurl=no}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://xx88.today|titel=XX88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Five-digit lottery: machine vs. manual draw|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201021234111/https://index.hu/bulvar/szrt0130/|archiefdatum=18 february 2023}}</ref>
===Loteria organisa pa gobierno===
Den algun pais, loteria ta wordo organisa door di gobierno of un empresa di gobierno. Tempo di [[Antias Hulandes]] tabatin ''Landsloterij Nederlandse Antillen''. Na [[Aruba]] [[Fundacion Lotto pa Deporte]] tin un monopolio kompleto riba wega di placa y e ganashi di su loterianan ta bay pa deporte.<ref>{{Citeer web|url=https://mm88.nl/|titel=MM88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Szerencsejáték has come up with a new opportunity|archiefurl=https://web.archive.org/web/20220905064327/https://www.vg.hu/cegvilag/2022/09/uj-lehetosegel-rukkolt-elo-a-szerencsejatek|archiefdatum=5 September 2022}}</ref>
== Fuente, nota i/òf referensia ==
<references />
[[Category:Sociedad]]
1yuzeudruk9l8f92uln7m0si3bss1at
164336
164320
2025-06-27T07:50:10Z
Caribiana
8320
164336
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''loteria''' ta un wega di suerte, den cua participantenan ta cumpra biyechi di un cierto balor.
== Operacion ==
Cada biyechi tin un combinacion di number y/of letter asocia cune. E ingreso di e benta di ticketnan di e sorteo ta wordo uza parcialmente pa paga premio. E premionan aki ta wordo reparti entre e participantenan usando un generado di chens, hopi biaha bou di supervision di un notario. Hopi loteria tin un jackpot.
== Tipo di loteria ==
===Lotto===
E lotto ta un forma di loteria den cual e participantenan ta adivina un combinacion di number. Si varios participante a adivina corectamente, e premio mester wordo comparti.
===Bon causa===
Den algun pais, manera [[Hulanda]], loterianan hulandes ta obliga pa duna por lo menos 50% di nan ingreso na organisacionnan caritativo.<ref>{{Citeer web|url=http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|titel=Goede doelen|uitgever=Kansspelautoriteit|bezochtdatum=2024-08-18|archiefdatum=14 april 2016|archiefurl=https://web.archive.org/web/20160414103726/http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|dodeurl=no}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://xx88.today|titel=XX88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Five-digit lottery: machine vs. manual draw|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201021234111/https://index.hu/bulvar/szrt0130/|archiefdatum=18 february 2023}}</ref>
===Loteria organisa pa gobierno===
Den algun pais, loteria ta wordo organisa door di gobierno of un empresa di gobierno. Tempo di [[Antias Hulandes]] tabatin ''Landsloterij Nederlandse Antillen''. Na [[Aruba]] [[Fundacion Lotto pa Deporte]] tin un monopolio kompleto riba wega di placa y e ganashi di su loterianan ta bay pa deporte.<ref>{{Citeer web|url=https://mm88.nl/|titel=MM88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Szerencsejáték has come up with a new opportunity|archiefurl=https://web.archive.org/web/20220905064327/https://www.vg.hu/cegvilag/2022/09/uj-lehetosegel-rukkolt-elo-a-szerencsejatek|archiefdatum=5 September 2022}}</ref>
== Fuente, nota i/òf referensia ==
<references />
[[Category:Sociedad]]
63s4wlyqkiv21waek9sfxnawluj98eu
164337
164336
2025-06-27T07:58:38Z
Caribiana
8320
coreccion di vocabulario
164337
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''loteria''' ta un wega di suerte, den cua participantenan ta cumpra biyechi di un cierto balor.
== Operacion ==
Cada biyechi tin un combinacion di number y/of letter asocia cune. E ingreso di e benta di ticketnan di e sorteo ta wordo uza parcialmente pa paga premio. E premionan aki ta wordo reparti entre e participantenan usando un generado di chens, hopi biaha bou di supervision di un notario. Hopi loteria tin un jackpot.
== Tipo di loteria ==
===Lotto===
E lotto ta un forma di loteria den cual e participantenan ta rey un combinacion di number. Si varios participante a rey corectamente, e premio mester wordo comparti.
===Bon causa===
Den algun pais, manera [[Hulanda]], loterianan hulandes ta obliga pa duna por lo menos 50% di nan ingreso na organisacionnan caritativo.<ref>{{Citeer web|url=http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|titel=Goede doelen|uitgever=Kansspelautoriteit|bezochtdatum=2024-08-18|archiefdatum=14 april 2016|archiefurl=https://web.archive.org/web/20160414103726/http://www.kansspelautoriteit.nl/onderwerpen/goede-doelen|dodeurl=no}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://xx88.today|titel=XX88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Five-digit lottery: machine vs. manual draw|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201021234111/https://index.hu/bulvar/szrt0130/|archiefdatum=18 february 2023}}</ref>
===Loteria organisa pa gobierno===
Den algun pais, loteria ta wordo organisa door di gobierno of un empresa di gobierno. Tempo di [[Antias Hulandes]] tabatin ''Landsloterij Nederlandse Antillen''. Na [[Aruba]] [[Fundacion Lotto pa Deporte]] tin un monopolio kompleto riba wega di placa y e ganashi di su loterianan ta bay pa [[deporte]].<ref>{{Citeer web|url=https://mm88.nl/|titel=MM88|bezochtdatum=2024-08-18|pagina's=Szerencsejáték has come up with a new opportunity|archiefurl=https://web.archive.org/web/20220905064327/https://www.vg.hu/cegvilag/2022/09/uj-lehetosegel-rukkolt-elo-a-szerencsejatek|archiefdatum=5 September 2022}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Sociedad]]
pxgxsucaeegvivqris1iy8q920gjyyn
Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht
2
12220
164340
163476
2025-06-27T08:44:18Z
Bitbotje
9309
update - 47 fouten
164340
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude>
<div class="plainlinks">
{| class="wikitable sortable"
! lint-kategory
! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr>
! Misc
|-
| colspan="10" | '''High priority'''
|-
| Table tag that should be deleted
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 7
|-
| Miscellaneous issues
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Multiline table in list
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 1
|-
| Multiple unclosed formatting tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Paragraph wrapping bug workaround
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Self-closed tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Old behaviour of link-wrapping font tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Whitespace parsing bug
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Unclosed quote in heading
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| colspan="10" | '''Medium priority'''
|-
| Bogus file options
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 1
|-
| Fostered content
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 9
|-
| Multi colon escape
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Links in links
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 24
|-
| colspan="10" | '''Low priority'''
|-
| Missing end tag
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 2]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 19]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 142
|-
| Obsolete HTML tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 113
|-
| Stripped tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 10]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 42
|}</div>
foyje9fkq5ejb6hcsz2tn5y4ktksh6t
Dayanara Chin-A-Lien-Roozendal
0
12584
164251
151818
2025-06-26T13:26:23Z
Caribiana
8320
aktualisashon
164251
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox politico
| variante = c
| nomber = Dayanara Chin-A-Lien - Roozendal
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[28 di òktober]] [[1976]]
| luga nacemento = [[Kòrsou]]
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| pais = {{CUW}}
| funcion actual =
| desde =
| antecesor =
| sucesor =
| partido = [[Kòrsou Esun Mihó|KEM]]
| religion =
| titulo =
| temporada1 = yanüari-yüni 2025
| funcion1 = [[Lista di Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar di Kòrsou|Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar]]
| firma =
| website =
}}
'''Dayanara Chin-A-Lien-Roozendal''' (☆ [[28 di òktober]] [[1976]] na [[Kòrsou]]) ta un amtenar altu ku a fungi komo [[Lista di Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar di Kòrsou|minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar di Kòrsou]] (SOAW) di 24 di yanüari 2025 te 9 di yüni 2025.<ref name="AD">{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/30666-nieuwe-soaw-minister-wil-leveren|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|titel=Nieuwe SOAW-minister wil leveren|datum=2025-01-28|bezochtdatum=2025-01-29}}</ref> Den [[Gabinete-Pisas II]] (demisionario) el a representá partido [[Kòrsou Esun Mihó]] (KEM).<ref name="Chronicle">[https://www.curacaochronicle.com/post/local/kem-party-nominates-dayanara-chin-a-lien-roozendaal-as-candidate-for-soaw-minister/ KEM Party Nominates Dayanara Chin-A-Lien Roozendaal as Candidate for SOAW Minister], Curaçao Chronicle (15 di yanüari 2025)</ref>
== Bida i karera ==
Despues di a optené su diploma [[Voorbereidend wetenschappelijk onderwijs|VWO]] na [[Radulphus College]], el a studia lei antiano na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] (UNA), awendia konosí komo University of Curaçao.<ref name="AD"/> El a kuminsá su karera profeshonal den sektor públiko, subiendo den rango dor di diferente posishon, entre otro komo hurista na ministerio di OWCS i direktor di Bureau Voogdijraad (2011-2019). Despues el a traslada pa ministerio di Hustisia i desde 2024 a wòrdu nombrá direktor-general interino di ministerio di SOAW.<ref name="AD"/>
Chin-A-Lien ta e di dos nominado ku KEM a presentá pa e puesto di minister di SOAW, despues ku Joan Mauricia a retirá su kandidatura na fin di desèmber pa motibunan personal i frustrashonnan ku e proseso di screening largu. Anteriormente, un otro kandidato, Jason Fullinck, tambe a hala atras.<ref name="Chronicle"/>
Dayanara Chin-A-Lien-Roozendal ta kasá.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Chin-A-Lien - Roozendal, Dayanara}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Minister di Kòrsou]]
5en3iyeg2jsjknyz1z5yqdfymmcg4se
Gentz
0
12700
164239
152213
2025-06-26T12:38:11Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
164239
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox banda
| variante = c
| nomber = Gentz
| nomber original = Gentz Tre'Chic
| logo =
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| fundador = Shurandy Cordelia
| aña activo =
| origen = {{CUW}}
| genero = [[Ritmo kombiná]]
| influencia =
| seya =
| manager =
| funcion1 = kantantenan "frontline"
| miembro1 = Raynor Lauffer<br>Randy Leroy<br>Amos Balentin<br>Djuric Virginie
| asocia =
| miembro actual=
| exmiembro =
| website =
}}
'''Gentz Tre'Chic''' of simplemente '''Gentz''' ta un agrupashon musikal di [[Kòrsou]], ku ta un eksponente prominente di e género [[ritmo kombiná]].
== Historia ==
E agrupashon musikal a wòrdu fundá pa Shurandy Cordelia, mihó konosí komo Randy Leroy, despues di uni ku e músikonan di e banda Tre’Chic i e kantantenan Djuric Virginie i Raynor (Raey) Lauffer.<ref>[https://www.skempi.com/artist/gentz Gentz], skempi.com</ref> Na 2022 e banda tabata konsistí di dieskuater integrante.<ref>[https://web.archive.org/web/20250315132038/https://www.rotterdamunlimited.com/programma/gentz-tre-chic Gentz Tre'Chic], rotterdamunlimited.com</ref>
Fuera di presentashonnan na e islanan di [[Boneiru]], [[Aruba]] i [[Sint Maarten]], Gentz a yega di presentá na varios festival i evento, inkluyendo [[Festival di Tumba di Kòrsou]], Zomercarnaval na [[Rotterdam]] i "Antilliaanse Feesten" ([[Bélgika]], 2019). E banda tin varios aña ku e ta klasifiká komo finalista den Festival di Tumba. Na 2020 i 2023 Raynor Lauffer, kompañá pa Gentz, a koroná "Rei di Tumba" di Kòrsou.
== Diskografia ==
=== Album/LP ===
* ''Tre’Chic'' (2016)
=== Single ===
* ''Skonde pa Amor'' (2015, ku Djuric Virginie)
* ''Kruel'' (2017, ku Randy Leroy)
* ''No Lòs'' (2018, ku Randy Leroy & Tsean)
* ''Adicto'' (2019)
* ''Tantu Love'' (2022)
* ''Bo'n sa mes'' (2022)
* ''Te Manisé'' (2022, ku [[Brian D|Brian Dekkers]])
* ''Love Zone, Fuck Zone'' (2022, ku Buchi)
* ''Proost (Roadfire)'' (2024)
* ''Bira Sak'' (2024, ku Randy Leroy)
* ''No bai''' (2024, ku Randy Leroy)
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Músika]]
nwvw20nut8zwcljdnfevljltifmnyp9
Bandera di Boneiru
0
12935
164262
158719
2025-06-26T13:57:53Z
Caribiana
8320
164262
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox bandera
| variante = c
}}
E bandera di [[Boneiru]]<ref name="lovebonaire">{{cite web |title=The Flag of Bonaire: Meaning and History |url=https://ilovebonaire.com/flag-bonaire-meaning-history/ |website=I Love Bonaire |access-date=15 August 2022 |date=26 May 2017 |archive-date=1 May 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230501144141/https://ilovebonaire.com/flag-bonaire-meaning-history/ |url-status=usurped }}</ref> ta un símbolo ku ta representá e isla di [[Boneiru]]. E ta konsistí di e koló hel, pretu, kòrá, blanku i blou i ta wòrdu usá for di [[15 di desèmber]] [[1981]]. Boneiru ta konmemorá dia di bandera anualmente riba dia [[6 di sèptèmber]], e fecha tradishonal ku oropeonan a yega e isla pa promé biaha.<ref>{{cite web |last1=Kiani |first1=Tamkeen |title=Bonaire Flag Day |url=https://nationaltoday.com/bonaire-flag-day/ |website=National Today |access-date=15 August 2022 |date=20 April 2022}}</ref>
E ordenansa insular pa establesé e bandera di Boneiru a keda aprobá dia 11 di desèmber 1981 dor di e miembronan di Konseho Insular pa medio di votashon unánime.<ref>{{Citeer web|titel=Kralendijk|werk=[[Amigoe]]|datum=1981-12-14|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-05|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640836:mpeg21:p002}}</ref> E eksperto di bandera [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Whitney Smith a duna e reglanan durante e diseño di e bandera boneriano.<ref>{{cite web |last1=Grimes |first1=William |title=Whitney Smith, Whose Passion for Flags Became a Career, Dies at 76 |url=https://www.nytimes.com/2016/11/22/us/whitney-smith-whose-passion-for-flags-became-a-career-dies-at-76.html |access-date=15 August 2022 |work=The New York Times |date=2016-11-23}}</ref> Pa su diseño a tene un kompetensia bou di e poblashon. Debi ku no tabatin un diseño ganadó konvinsente entre e inskripshonnan, e bandera a bira un kompilashon di varios inskripshon, kreá pa Frans Booi kende na e momentu ey tabata presidente di e komishon di bandera.
== Deskripshon ==
E bandera tin un banda grandi blou skur den e skina drechi abou i un banda hel mas chikitu den e skina robes ariba. E bandanan blou skur i hel ta representá laman i solo respektivamente, mientras ku e strepi blanku di divishon ta representá shelu. E banda hel antes tabata kòrá komo referensia na e bandera hulandes, pero a wordu kambia na dado momento pa evita ku tin dos sekshon separá di koló cora (for di e strea). E bandanan kolorido ta separá pa un strepi blanku, paden di kua tin un kompas pretu i un strea kòrá di seis punta.<ref name="lovebonaire"/>
E kompas pretu ta representá e poblashon di Boneiru komo un pueblo marinero, mientras ku e flechanan ku ta ahust’é ta simbolisá igualdat den e kuater [[Punto kardinal|puntonan kardinal]] di e [[compas|kompas]].[1] E strea kòrá di seis punta ta representá e seis lugánan originalmente poblá di Boneiru: [[Antriol]], [[Nikiboko]], [[Nort di Saliña]], Playa, [[Rincon]] i [[Tera Kòrá]].<ref name="lovebonaire"/>
{{Navegashon simbolo nashonal di Boneiru}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Boneiru]]
9ra8idf6nf8wwelrablafichw45fju2
Michelangelo Winklaar
0
13041
164265
160756
2025-06-26T14:28:30Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
164265
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = moda
| nomber = Michelangelo Winklaar
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Michelangelo Rachid Winklaar
| fecha nacemento = [[4 di desèmber]] [[1983]]
| luga nacemento = [[Willemstad]]
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| ofishi = diseñadó di moda
| distincion =
| empleado =
| conoci pa =
| maestro =
| studiante =
| label moda = Mangel Ichelo Design
| residencia = [[Den Haag]]
| website = https://www.michelangelowinklaar.nl/
}}
'''Michelangelo Rachid Winklaar''' (☆ [[4 di desèmber]] [[1983]] na [[Willemstad]]) ta un diseñadó di moda di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/en/curacaose-michelangelo-winklaar-brengt-couture-tot-leven-in-den-haag/ Curaçaose Michelangelo Winklaar brengt couture tot leven in Den Haag], curacao.nu (27 di ougùstùs 2024)</ref>
== Bida i karera ==
Winklaar a muda pa Hulanda komo mucha, huntu ku su famia. Na edat di diestres aña, el a kuminsá diseñá trahenan pa ''Zomercarnaval'' na [[Rotterdam]].<ref name="MAFB">[https://fashionunited.nl/v1/columns/winklaar-wint-mafb/200909147750 Winklaar wint MAFB], fashionunited.nl (14 di september 2009)</ref> Durante su hubentut, el a organisá sertamennan di beyesa i a duna les di baile. Despues di a kompletá e liseo di moda na Hilversum, el a studia brevemente na e Akademia di Arte Visual (ArtEZ) na [[Arnhem]].
Na 2010, Michelangelo Winklaar a fundá su propio liña di moda: Mangel Ichelo Design. E palabra "mangel" ta referí na "kos dushi", loke a keda reflehá tambe den su kolekshon den e añanan ei. E tempu ei, por ehèmpel, el a partisipá na un kompetensia di diseño ku e tema ''Lust of salmiak''. Su kolekshonnan ta reflehá un estilo ku ta meskla elegansia, luho, i influensia karibeño. Winklaar ta usa téknikanan tradishonal manera ''moulage'' (téknika di diseño), bòrdá a man i drapeo den un estilo moderno, preferiendo materialnan natural i sostenibel manera seda, lino, bambu, alpaka i kasjmier. Karakterístiko di su obra ta e formanan femenino, tekstura i e uso di artesania.<ref name="hands"/>
El a ekshibí su obranan den Museum De Paviljoens na [[Almere]] i Gemeentemuseum na [[Den Haag]]. Su kolekshonnan a wòrdu mustra riba pasarela di ''Amsterdam Fashion Week'', ''The Fashion Week'', ''Feeric'' na [[Rumania]] i Masters Expo i den revistanan di moda manera ''Beau Monde'', ''Fall Magazine'', ''Hague Magazine'', ''Veronica Magazine'' i ''Attire Club''.[[File:Michelangelo Winklaar - tactile couture exhibition in museum escher.jpg|thumb|left|Eksposishon ''Looking with your hands'' na museo "Escher in Het Paleis" (2021)]] Tambe el a diseñá paña korporativo i kolekshonnan di merkansia pa Madame Tussauds i ABN AMRO, entre otro.
Inspirá pa su mama ku tin un limitashon visual, Winklaar a desaroyá un estilo di "moda tokabel", un moda ku por wòrdu eksperensiá no solamente pa bista, sino tambe pa medio di takto. Den 2021, el a presentá e eksposishon ''Looking with your hands'' (Mira ku bo man) den museo "Escher in Het Paleis" na [[Den Haag]].<ref name="hands">[https://web.archive.org/web/20250516210633/https://www.escherinhetpaleis.nl/exhibition/looking-with-your-hands/?lang=en Looking with your hands], escherinhetpaleis.nl (2022)</ref> E kolekshon tabata konsistí di diseño di alta moda ku peso i tekstura diferente, inspirá pa naturalesa di [[Kòrsou]], manera e palu di [[Kibrahacha]]. Tur paña i tela tabata diseñá spesífikamente pa públiko por a mishi kuné, asina tur hende por eksperensiá e moda.
== Rekonosementu ==
* 2009: ganadó di e MAFB (Mode And Fashion Battle).<ref name="MAFB"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Winklaar, Michelangelo}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
be1tpd7owdzxqudq381urc12cznvefu
Moral dobel
0
13122
164326
162841
2025-06-27T00:03:56Z
Ginelly.Q
16092
Check e spelling
164326
wikitext
text/x-wiki
'''Dobel moral''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of asta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un dobel moral.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo hasi y un sierto distincion ta wordu haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta hasi un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[:nl:Adam_Smith|Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su fucion ehemplar, e eror di mas chicito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], asta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di dobel moral y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''dobel moral sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[muhé|hende muher]] cu riba [[hòmber|esun di hende homber]] . <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
o0eh7tzd4gmxj72mg8b1mbc9zkul2ji
164327
164326
2025-06-27T00:32:24Z
Ginelly.Q
16092
anadi variante
164327
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Dobel moral''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of asta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un dobel moral.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo hasi y un sierto distincion ta wordu haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta hasi un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[:nl:Adam_Smith|Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su fucion ehemplar, e eror di mas chicito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], asta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di dobel moral y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''dobel moral sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[muhé|hende muher]] cu riba [[hòmber|esun di hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
r21xp7bfir6twv752s33astt9yahysw
164328
164327
2025-06-27T00:36:28Z
Ginelly.Q
16092
Ginelly.Q moved page [[Usuario:Ginelly.Q/Dobel moral]] to [[Usuario:Dobel moral]]: Kita nomber di usuario den titulo
164327
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Dobel moral''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of asta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un dobel moral.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo hasi y un sierto distincion ta wordu haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta hasi un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[:nl:Adam_Smith|Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su fucion ehemplar, e eror di mas chicito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], asta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di dobel moral y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''dobel moral sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[muhé|hende muher]] cu riba [[hòmber|esun di hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
r21xp7bfir6twv752s33astt9yahysw
164330
164328
2025-06-27T00:37:05Z
Ginelly.Q
16092
Ginelly.Q moved page [[Usuario:Dobel moral]] to [[Dobel moral]]: Kita nomber di usuario den titulo
164327
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Dobel moral''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of asta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un dobel moral.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo hasi y un sierto distincion ta wordu haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta hasi un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[:nl:Adam_Smith|Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su fucion ehemplar, e eror di mas chicito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], asta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di dobel moral y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''dobel moral sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[muhé|hende muher]] cu riba [[hòmber|esun di hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
r21xp7bfir6twv752s33astt9yahysw
164341
164330
2025-06-27T09:15:13Z
Caribiana
8320
coreccion di ortografia segun buki blauw; kita link pa otro plataforma
164341
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Dobel moral''' (tambe '''moral dobel''') ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un dobel moral.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di dobel moral y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''dobel moral sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
0yyi8noomsdvcdnu81is1zyyyn5ecj4
164342
164341
2025-06-27T09:21:17Z
Caribiana
8320
coreccion di termino pa moral dobel
164342
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
fz66dbd7r912gduon8ff40ifznz7cwu
164343
164342
2025-06-27T09:21:47Z
Caribiana
8320
Caribiana moved page [[Dobel moral]] to [[Moral dobel]]
164342
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=9 januari 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>{{Appendix}}
fz66dbd7r912gduon8ff40ifznz7cwu
164347
164343
2025-06-27T09:30:45Z
Caribiana
8320
kategoria agrega
164347
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e opheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
6vnu1zszzga78pajh8irudjb7rpg1ak
164349
164347
2025-06-27T09:43:35Z
Caribiana
8320
/* Teoria */ coreccion di ortografia
164349
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresiona den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e obheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
47cop6pii4vijesozgz2bo15hxdyttz
164350
164349
2025-06-27T09:44:49Z
Caribiana
8320
164350
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresionante den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e obheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di pasa por door di e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido faborito mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E partido faborito mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Tratamento preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacion relashonnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
6fzit02arklqw649jtegc82yp48bbuw
164354
164350
2025-06-27T10:02:06Z
Caribiana
8320
/* Teoria */ coreccionnan den traduccion
164354
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moral dobel''' ta pasa ora e mesun persona (of institucion) ta husga e mesun accion realisa pa dos persona distinto na un manera diferente. Por ehempel, ora un persona ta wordo castiga severamente y un otro ta wordo castiga mas suavemente of hasta faborablemente pa e mesun echonan, esaki ta indica claramente '''un moral dobel.''' No ta e accion, pero e profiel di e actor y posibelmente e relacion cune ta determina e diferencia impresionante den evaluacion. Un comparacion social ta wordo haci y un cierto distincion ta wordo haña cu ta conduci na un evaluacion diferente. E pregunta grandi no ta pakico esaki ta permiti y esey no, pero pakico "e" si ta permiti y "e" no?
== Teoria ==
E echo cu no e accion sino persona ta e obheto di evaluacion moral ta nifica cu no tin dos moralidad cu ta fundamentalmente of culturalmente diferente, sino mas bien un solo moralidad den cua ta haci un distincion pragmatico entre posicion inferior, igual of superior di e actor. [[Adam Smith]] a señala cu hende tin mas chens di laga pasa numa e caprichonan di un persona di status mas halto, mientras cu esnan di un persona subordina ta wordo desaproba sin tardansa. Di otro banda, pa motibo di su funcion ehemplar, e eror di mas chikito di un lider moral lo wordo engrandece lihe di manera escandaloso. Esnan cu ta kere cu e partido privilegia mester a wordo trata igual, naturalmente lo reacciona cu indignacion. E persona privilegia mes lo sinti cu e tabata wordo respeta pa motibo di su relacion, posicion of cualidadnan y lo considera e trato preferencial cu e ta disfruta di dje no mas cu apropia. Trato preferencial por mina seriamente e credibilidad di e evaluado si tin [[corupcion]], [[discriminacion]], prehuicio partidario of [[hipocresia]], hasta ora un hende ta purba di convence otronan pa respeta normanan cu e mes no ta aplica.
Hopi conflicto por wordo reduci asina bek na asuntonan di moral dobel y si nan ta enfatisa riba dje no ta pasobra e principionan di moralidad ta wordo disputa, pero pasobra e relacionnan herarkico existente, esta e posicion inferior, igual of superior di e otro partido, ta wordo experencia como e causa di e inhusticia y ta wordo cuestiona.
== Sexualidad ==
E '''moral dobel sexual''' ta e practica di pone restriccion mas estricto riba [[sexualidad]] y autonomia sexual di [[hende muher]] cu riba esun di [[hende homber]]. <ref>{{Cite book|achternaam=Gijs|voornaam=Luk|medeauteurs=Woet Giannotten, Ine Vanwesenbeeck, Philomeen Weijenborg (red.)|year=2004|titel=Seksuologie|url=https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|plaats=Houten|uitgever=Bohn Stafleu van Loghum|pagina's=200|ISBN=9789031339600|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230625114415/https://books.google.nl/books?id=8M0NdZx3ZScC&pg=PA200|archiefdatum=2023-06-25}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Filosofia]]
cxz77sw3wq70x18tlrojtcowxp40zig
Maneho Suiso
0
13174
164322
164176
2025-06-26T23:36:20Z
Anibalism
13909
agrega fuente pa e introduccion y indicacion cu e pagina ta un trabou den proceso.
164322
wikitext
text/x-wiki
{{malchi:den proceso}}
E maneho Suiso tabata un maneho y un provicion di ley cu gobierno di Aruba a introduci durante gabinetenan Oduber I y II, lidera pa [[Nel Oduber|Nelson Oduber]]. Gobierno di Aruba tabata aplica e maneho Suiso desde 24 di juni 2002, y mediante un cambio di e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (Ltuv) e maneho a wordo ancra den ley riba 1 di juli 2006.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2009-08-05/page/n9/mode/2up Awe Mainta di 5 di augustus 2009, p. 10.]</ref> Minister di Husticia interino den Gabinete Oduber II, [[Booshi Wever|Candelario "Booshi" Wever]] a ancra e maneho Suiso den ley.<ref>Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [https://archive.org/details/DWJZ-AB2006No.30 (AB 2006 no. 30)] (revishon di regulashonnan di admision).</ref> E maneho Suiso ancra den ley tabata encera cu personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba, por a ricibi un maximo di tres permiso di residencia consecutivo bou circunstancianan regular, cu un posibilidad pa haya maximo un di cuater permiso bou circunsancianan excepcional.<ref>Articulo I.H di e Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [https://archive.org/details/DWJZ-AB2006No.30 (AB 2006 no. 30)].
(revishon di regulashonnan di admision)</ref> Como consecuencia di e maneho aki, personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba no por a cumpli facilmente cu un di e rekisitonan pa por naturalisa como ciudadano Hulandes, esta cinco aña di residencia legal consecutivo den Reino Hulandes.<ref>[https://wetten.overheid.nl/jci1.3:c:BWBR0003738&hoofdstuk=4&artikel=8 Articulo 8, inciso un, sub c Ley di Reino tocante nacionalidad Hulandes]).</ref>
74n59m228bjcbxpnv02acy9qwjyvbsp
164323
164322
2025-06-26T23:39:14Z
Anibalism
13909
regulashonnan -> regulacionnan
164323
wikitext
text/x-wiki
{{malchi:den proceso}}
E maneho Suiso tabata un maneho y un provicion di ley cu gobierno di Aruba a introduci durante gabinetenan Oduber I y II, lidera pa [[Nel Oduber|Nelson Oduber]]. Gobierno di Aruba tabata aplica e maneho Suiso desde 24 di juni 2002, y mediante un cambio di e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (Ltuv) e maneho a wordo ancra den ley riba 1 di juli 2006.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2009-08-05/page/n9/mode/2up Awe Mainta di 5 di augustus 2009, p. 10.]</ref> Minister di Husticia interino den Gabinete Oduber II, [[Booshi Wever|Candelario "Booshi" Wever]] a ancra e maneho Suiso den ley.<ref>Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]] (revishon di regulacionnan di admision).</ref> E maneho Suiso ancra den ley tabata encera cu personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba, por a ricibi un maximo di tres permiso di residencia consecutivo bou circunstancianan regular, cu un posibilidad pa haya maximo un di cuater permiso bou circunsancianan excepcional.<ref>Articulo I.H di e Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]].
(revishon di regulacionnan di admision)</ref> Como consecuencia di e maneho aki, personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba no por a cumpli facilmente cu un di e rekisitonan pa por naturalisa como ciudadano Hulandes, esta cinco aña di residencia legal consecutivo den Reino Hulandes.<ref>[https://wetten.overheid.nl/jci1.3:c:BWBR0003738&hoofdstuk=4&artikel=8 Articulo 8, inciso un, sub c Ley di Reino tocante nacionalidad Hulandes]).</ref>
mf2pyy0jftrkppaptdctgzxt1xm7peu
164324
164323
2025-06-26T23:48:49Z
Anibalism
13909
agrega MEP, specifica den cua articulo a introduci e maneho suiso.
164324
wikitext
text/x-wiki
{{malchi:den proceso}}
E maneho Suiso tabata un maneho y un provicion di ley cu gobierno di Aruba a introduci durante gabinetenan Oduber I y II, lidera pa [[Nel Oduber|Nelson Oduber]] bou asignatura di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Gobierno di Aruba tabata aplica e maneho Suiso desde 24 di juni 2002, y mediante un cambio di e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (Ltuv) e maneho a wordo ancra den ley riba 1 di juli 2006.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2009-08-05/page/n9/mode/2up Awe Mainta di 5 di augustus 2009, p. 10.]</ref> Minister di Husticia interino den Gabinete Oduber II, [[Booshi Wever|Candelario "Booshi" Wever]] a ancra e maneho Suiso den ley.<ref>Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]] (revishon di regulacionnan di admision).</ref> E maneho Suiso ancra den ley tabata encera cu personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba, por a ricibi un maximo di tres permiso di residencia consecutivo bou circunstancianan regular, cu un posibilidad pa haya maximo un di cuater permiso bou circunsancianan excepcional.<ref>Articulo I.H, specificamente articulo 7 inciso 3 di e cambio di e Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]].
(revishon di regulacionnan di admision)</ref> Como consecuencia di e maneho aki, personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba no por a cumpli facilmente cu un di e rekisitonan pa por naturalisa como ciudadano Hulandes, esta cinco aña di residencia legal consecutivo den Reino Hulandes.<ref>[https://wetten.overheid.nl/jci1.3:c:BWBR0003738&hoofdstuk=4&artikel=8 Articulo 8, inciso un, sub c Ley di Reino tocante nacionalidad Hulandes]).</ref>
ryck1vk2heg629f22rcnx9n8630czfp
164325
164324
2025-06-27T00:01:39Z
Anibalism
13909
no tabata gabinete Oduber I y II, si no III y IV. Mi a agrega linknan na e paginanan di e gabinetenan riba wiki Hulandes.
164325
wikitext
text/x-wiki
{{malchi:den proceso}}
E maneho Suiso tabata un maneho y un provicion di ley cu gobierno di Aruba a introduci durante gabinetenan [[:nl:Kabinet-Oduber_III|Oduber III]] y [[:nl:Kabinet-Oduber_IV|IV,]] lidera pa [[Nel Oduber|Nelson Oduber]] bou asignatura di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Gobierno di Aruba tabata aplica e maneho Suiso desde 24 di juni 2002, y mediante un cambio di e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (Ltuv) e maneho a wordo ancra den ley riba 1 di juli 2006.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2009-08-05/page/n9/mode/2up Awe Mainta di 5 di augustus 2009, p. 10.]</ref> Minister di Husticia interino den Gabinete Oduber II, [[Booshi Wever|Candelario "Booshi" Wever]] a ancra e maneho Suiso den ley.<ref>Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]] (revishon di regulacionnan di admision).</ref> E maneho Suiso ancra den ley tabata encera cu personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba, por a ricibi un maximo di tres permiso di residencia consecutivo bou circunstancianan regular, cu un posibilidad pa haya maximo un di cuater permiso bou circunsancianan excepcional.<ref>Articulo I.H, specificamente articulo 7 inciso 3 di e cambio di e Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]].
(revishon di regulacionnan di admision)</ref> Como consecuencia di e maneho aki, personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba no por a cumpli facilmente cu un di e rekisitonan pa por naturalisa como ciudadano Hulandes, esta cinco aña di residencia legal consecutivo den Reino Hulandes.<ref>[https://wetten.overheid.nl/jci1.3:c:BWBR0003738&hoofdstuk=4&artikel=8 Articulo 8, inciso un, sub c Ley di Reino tocante nacionalidad Hulandes]).</ref>
jypmu07u3egietkx5fhoj17l83v1ikq
164338
164325
2025-06-27T08:09:28Z
Caribiana
8320
164338
wikitext
text/x-wiki
{{Den proceso}}
E '''maneho Suiso''' tabata un maneho y un provision di ley cu gobierno di [[Aruba]] a introduci durante gabinetenan [[:nl:Kabinet-Oduber_III|Oduber III]] y [[:nl:Kabinet-Oduber_IV|IV,]] lidera pa [[Nel Oduber|Nelson Oduber]] bou asignatura di partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]. Gobierno di Aruba tabata aplica e maneho Suiso desde 24 di juni 2002, y mediante un cambio di e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (Ltuv) e maneho a wordo ancra den ley riba 1 di juli 2006.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2009-08-05/page/n9/mode/2up Awe Mainta di 5 di augustus 2009, p. 10.]</ref> Minister di Husticia interino den Gabinete Oduber II, [[Booshi Wever|Candelario (Booshi) Wever]] a ancra e maneho Suiso den ley.<ref>Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]] (revishon di regulacionnan di admision).</ref>
E maneho Suiso ancra den ley tabata encera cu personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba, por a ricibi un maximo di tres permiso di residencia consecutivo bou circunstancianan regular, cu un posibilidad pa haya maximo un di cuater permiso bou circunsancianan excepcional.<ref>Articulo I.H, specificamente articulo 7 inciso 3 di e cambio di e Ordenansa Nacional di 28 di juni 2006 cu ta modifica e Ordenansa Nacional di admision y expulsion (AB 1993 no. GT 33) y e Ordenansa di stempel (AB 1998 no. GT 1) [[iarchive:DWJZ-AB2006No.30|(AB 2006 no. 30)]].
(revishon di regulacionnan di admision)</ref> Como consecuencia di e maneho aki, personanan cu ta rekiri un permiso di residencia na Aruba no por a cumpli facilmente cu un di e rekisitonan pa por naturalisa como ciudadano Hulandes, esta cinco aña di residencia legal consecutivo den Reino Hulandes.<ref>[https://wetten.overheid.nl/jci1.3:c:BWBR0003738&hoofdstuk=4&artikel=8 Articulo 8, inciso un, sub c Ley di Reino tocante nacionalidad Hulandes]).</ref>
{{Appendix}}
g1tdjc10nui1z0e3hqjaf0gzhmu0r2n
Diskushon:Maneho Suiso
1
13175
164296
164177
2025-06-26T17:21:27Z
Caribiana
8320
/* Plan pa agrega mas contenido */ Reply
164296
wikitext
text/x-wiki
== Plan pa agrega mas contenido ==
Mi plan ta pa agrega mas contenido tocante e maneho Suiso. Actualmente mi ta buscando e maneho di admision cu tabata vigente durante e periodonan di gobernacion di gabinete Oduber I y II. E maneho di gabinete Eman I y II si mi por a haya, pero e maneho di Oduber I y II no. E maneho di gabinetenan Eman ta menciona cu prome cu por a cambia e provision di ley unda a ancra e maneho Suiso, a stop di aplic'e.
Siguientemente mi lo bay agrega contenido tocante e decision di conseho supremo di Hulanda (Hoge Raad), y e conclusion di e abogado general di conseho supremo den un caso unda a purba anula e provision di ley den cual a ancra e maneho Suiso. E accion legal contra e maneho Suiso no tabatin resultado.
Loke mi no tin bista riba dje te awor, ta kico a wordo bisa den medionan tocante e maneho Suiso. Esey tambe mi lo kier agrega, y si tin sugerencianan pa uza cierto fuentenan, nan ta bon bini. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 00:40, 26 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi, Anibalism! Bo a eligi un tema importante pero no facil. Pa awor bo texto ta falta referencia. Por por agrega bo fuente? Tambe bo por agrega un aviso {{malchi:den proceso }} cu bo ta trahando riba e contenido (cu un fecha pa termina). Un sugerencia: concentra riba un descripcion structura y cla di (1) kiko tabata e “maneho Suiso” (2) pakiko e ta yama "maneho Suiso" o sea kiko ta e origen di e modelo (3) e periodo di implementacion y (3) motibonan principal tras e politica aki cu descripcion di e situacion social, economico y migratorio na Aruba (4) kiko tabata e impacto di e maneho. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:21, 26 yüni 2025 (UTC)
3o3s94d9ccqoo4v73pckw68xw3n20e9
164297
164296
2025-06-26T17:28:33Z
Caribiana
8320
/* Plan pa agrega mas contenido */ Reply
164297
wikitext
text/x-wiki
== Plan pa agrega mas contenido ==
Mi plan ta pa agrega mas contenido tocante e maneho Suiso. Actualmente mi ta buscando e maneho di admision cu tabata vigente durante e periodonan di gobernacion di gabinete Oduber I y II. E maneho di gabinete Eman I y II si mi por a haya, pero e maneho di Oduber I y II no. E maneho di gabinetenan Eman ta menciona cu prome cu por a cambia e provision di ley unda a ancra e maneho Suiso, a stop di aplic'e.
Siguientemente mi lo bay agrega contenido tocante e decision di conseho supremo di Hulanda (Hoge Raad), y e conclusion di e abogado general di conseho supremo den un caso unda a purba anula e provision di ley den cual a ancra e maneho Suiso. E accion legal contra e maneho Suiso no tabatin resultado.
Loke mi no tin bista riba dje te awor, ta kico a wordo bisa den medionan tocante e maneho Suiso. Esey tambe mi lo kier agrega, y si tin sugerencianan pa uza cierto fuentenan, nan ta bon bini. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 00:40, 26 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi, Anibalism! Bo a eligi un tema importante pero no facil. Pa awor bo texto ta falta referencia. Por por agrega bo fuente? Tambe bo por agrega un aviso {{malchi:den proceso }} cu bo ta trahando riba e contenido (cu un fecha pa termina). Un sugerencia: concentra riba un descripcion structura y cla di (1) kiko tabata e “maneho Suiso” (2) pakiko e ta yama "maneho Suiso" o sea kiko ta e origen di e modelo (3) e periodo di implementacion y (3) motibonan principal tras e politica aki cu descripcion di e situacion social, economico y migratorio na Aruba (4) kiko tabata e impacto di e maneho. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:21, 26 yüni 2025 (UTC)
::BTW pa tur articulo nos ta conseha pa traha prome den bo "kladblok" y ora ta cla ta upload. E practica aki ta hacie mas facil pa cambia formulacion of structura, move un frase of agrega un referencia etc. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:28, 26 yüni 2025 (UTC)
6l48t7vjszkt0g6w2vy6q2e76h15r8s
164321
164297
2025-06-26T22:45:35Z
Anibalism
13909
/* Plan pa agrega mas contenido */ Reply
164321
wikitext
text/x-wiki
== Plan pa agrega mas contenido ==
Mi plan ta pa agrega mas contenido tocante e maneho Suiso. Actualmente mi ta buscando e maneho di admision cu tabata vigente durante e periodonan di gobernacion di gabinete Oduber I y II. E maneho di gabinete Eman I y II si mi por a haya, pero e maneho di Oduber I y II no. E maneho di gabinetenan Eman ta menciona cu prome cu por a cambia e provision di ley unda a ancra e maneho Suiso, a stop di aplic'e.
Siguientemente mi lo bay agrega contenido tocante e decision di conseho supremo di Hulanda (Hoge Raad), y e conclusion di e abogado general di conseho supremo den un caso unda a purba anula e provision di ley den cual a ancra e maneho Suiso. E accion legal contra e maneho Suiso no tabatin resultado.
Loke mi no tin bista riba dje te awor, ta kico a wordo bisa den medionan tocante e maneho Suiso. Esey tambe mi lo kier agrega, y si tin sugerencianan pa uza cierto fuentenan, nan ta bon bini. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 00:40, 26 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi, Anibalism! Bo a eligi un tema importante pero no facil. Pa awor bo texto ta falta referencia. Por por agrega bo fuente? Tambe bo por agrega un aviso {{malchi:den proceso }} cu bo ta trahando riba e contenido (cu un fecha pa termina). Un sugerencia: concentra riba un descripcion structura y cla di (1) kiko tabata e “maneho Suiso” (2) pakiko e ta yama "maneho Suiso" o sea kiko ta e origen di e modelo (3) e periodo di implementacion y (3) motibonan principal tras e politica aki cu descripcion di e situacion social, economico y migratorio na Aruba (4) kiko tabata e impacto di e maneho. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:21, 26 yüni 2025 (UTC)
::BTW pa tur articulo nos ta conseha pa traha prome den bo "kladblok" y ora ta cla ta upload. E practica aki ta hacie mas facil pa cambia formulacion of structura, move un frase of agrega un referencia etc. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:28, 26 yüni 2025 (UTC)
:::Bon tardi Caribiana, masha danki pa bo sugerencianan! Mi no tabata sa cu mi por traha un klad prome. Mi por haci esey ainda, of ta oke pa mi sigui traha riba e articulo? En todo caso, mi lo ta agregando e fuentenan pronto. Masha danki pa e sugerencia pa e structura, mi tabata pensando algo manera bo a menciona, pero mi ta aprecia cu bo a duna mi un structura cu ta claro caba. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 22:45, 26 yüni 2025 (UTC)
id5q9fyod3ksyvr1eexym2k3irykg9q
164339
164321
2025-06-27T08:23:51Z
Caribiana
8320
/* Plan pa agrega mas contenido */ Reply
164339
wikitext
text/x-wiki
== Plan pa agrega mas contenido ==
Mi plan ta pa agrega mas contenido tocante e maneho Suiso. Actualmente mi ta buscando e maneho di admision cu tabata vigente durante e periodonan di gobernacion di gabinete Oduber I y II. E maneho di gabinete Eman I y II si mi por a haya, pero e maneho di Oduber I y II no. E maneho di gabinetenan Eman ta menciona cu prome cu por a cambia e provision di ley unda a ancra e maneho Suiso, a stop di aplic'e.
Siguientemente mi lo bay agrega contenido tocante e decision di conseho supremo di Hulanda (Hoge Raad), y e conclusion di e abogado general di conseho supremo den un caso unda a purba anula e provision di ley den cual a ancra e maneho Suiso. E accion legal contra e maneho Suiso no tabatin resultado.
Loke mi no tin bista riba dje te awor, ta kico a wordo bisa den medionan tocante e maneho Suiso. Esey tambe mi lo kier agrega, y si tin sugerencianan pa uza cierto fuentenan, nan ta bon bini. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 00:40, 26 yüni 2025 (UTC)
:Bon tardi, Anibalism! Bo a eligi un tema importante pero no facil. Pa awor bo texto ta falta referencia. Por por agrega bo fuente? Tambe bo por agrega un aviso {{malchi:den proceso }} cu bo ta trahando riba e contenido (cu un fecha pa termina). Un sugerencia: concentra riba un descripcion structura y cla di (1) kiko tabata e “maneho Suiso” (2) pakiko e ta yama "maneho Suiso" o sea kiko ta e origen di e modelo (3) e periodo di implementacion y (3) motibonan principal tras e politica aki cu descripcion di e situacion social, economico y migratorio na Aruba (4) kiko tabata e impacto di e maneho. saludos, [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:21, 26 yüni 2025 (UTC)
::BTW pa tur articulo nos ta conseha pa traha prome den bo "kladblok" y ora ta cla ta upload. E practica aki ta hacie mas facil pa cambia formulacion of structura, move un frase of agrega un referencia etc. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 17:28, 26 yüni 2025 (UTC)
:::Bon tardi Caribiana, masha danki pa bo sugerencianan! Mi no tabata sa cu mi por traha un klad prome. Mi por haci esey ainda, of ta oke pa mi sigui traha riba e articulo? En todo caso, mi lo ta agregando e fuentenan pronto. Masha danki pa e sugerencia pa e structura, mi tabata pensando algo manera bo a menciona, pero mi ta aprecia cu bo a duna mi un structura cu ta claro caba. [[Usuario:Anibalism|Anibalism]] ([[Diskushon usuario:Anibalism|diskushon]]) 22:45, 26 yüni 2025 (UTC)
::::Danki pa pone e aviso y referencianan. Tambe bonbini riba e plataforma! Ta recomendabel pa traha un account pa asina por haci uzo di un kladblok. Klik riba "yudansa" (na man robes) pa mas informacion. Nos no ta acepta linknan di otro plataformanan. Bo por cambia esaki dor di djies pone e link di Nelson Oduber. Un fuente unda bo por lesa mas tocante e origen di e modelo ta [[:en:Immigration to Switzerland|Immigration to Switzerland]]. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 08:23, 27 yüni 2025 (UTC)
e6zlrglac5fucb2j20a96h7i8nvptt5
Diskushon:Dayanara Chin-A-Lien-Roozendal
1
13176
164236
2025-06-26T12:26:16Z
Kattiel
8485
/* Kabinet Pisas II of III? */ new section
164236
wikitext
text/x-wiki
== Kabinet Pisas II of III? ==
{{ping|Caribiana}} Ik ben het artikel aan het vertalen. In welk kabinet zat of zit Chin-A-Lien-Roozendal? In het artikel staat Pisas-II, maar dat is in 2024 toch gevallen? Ze staat bij geen ven beide kabinetten genoemd als minister. Groet, [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:26, 26 yüni 2025 (UTC)
6s7vgoj9qd9f85gn7yim2g46p2uly54
164243
164236
2025-06-26T12:48:52Z
Kattiel
8485
/* Kabinet Pisas II of III? */ Reply
164243
wikitext
text/x-wiki
== Kabinet Pisas II of III? ==
{{ping|Caribiana}} Ik ben het artikel aan het vertalen. In welk kabinet zat of zit Chin-A-Lien-Roozendal? In het artikel staat Pisas-II, maar dat is in 2024 toch gevallen? Ze staat bij geen ven beide kabinetten genoemd als minister. Groet, [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:26, 26 yüni 2025 (UTC)
:Zat zij maar van 24 januari 2025 tot 9 juni 2025 in Pisas-II? [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:48, 26 yüni 2025 (UTC)
qj1cf8c76xrn1a31743ifyhw5treyq0
164249
164243
2025-06-26T13:20:42Z
Caribiana
8320
/* Kabinet Pisas II of III? */ Reply
164249
wikitext
text/x-wiki
== Kabinet Pisas II of III? ==
{{ping|Caribiana}} Ik ben het artikel aan het vertalen. In welk kabinet zat of zit Chin-A-Lien-Roozendal? In het artikel staat Pisas-II, maar dat is in 2024 toch gevallen? Ze staat bij geen ven beide kabinetten genoemd als minister. Groet, [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:26, 26 yüni 2025 (UTC)
:Zat zij maar van 24 januari 2025 tot 9 juni 2025 in Pisas-II? [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:48, 26 yüni 2025 (UTC)
::Hoi Kattiel, ja dat klopt. Zie hier [[Gabinete-Pisas II]]. Ik zie ook dat [[:nl:Kabinet-Pisas II|Kabinet-Pisas II]] niet klopt. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:20, 26 yüni 2025 (UTC)
ts1zd735it8e4bk4b2fw5o3mtzwk7bu
164257
164249
2025-06-26T13:46:31Z
Kattiel
8485
/* Kabinet Pisas II of III? */ Reply
164257
wikitext
text/x-wiki
== Kabinet Pisas II of III? ==
{{ping|Caribiana}} Ik ben het artikel aan het vertalen. In welk kabinet zat of zit Chin-A-Lien-Roozendal? In het artikel staat Pisas-II, maar dat is in 2024 toch gevallen? Ze staat bij geen ven beide kabinetten genoemd als minister. Groet, [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:26, 26 yüni 2025 (UTC)
:Zat zij maar van 24 januari 2025 tot 9 juni 2025 in Pisas-II? [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 12:48, 26 yüni 2025 (UTC)
::Hoi Kattiel, ja dat klopt. Zie hier [[Gabinete-Pisas II]]. Ik zie ook dat [[:nl:Kabinet-Pisas II|Kabinet-Pisas II]] niet klopt. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 13:20, 26 yüni 2025 (UTC)
:::Ik ben slecht in dit soort tabellen, en bovendien op kampeervakantie in Frankrijk met zeer trage wifi. Zie jij kans de NL tabel aan te passen?<br>Ik heb zojuist ook de inleiding van [[:nl:Ruthmilda Larmonie-Cecilia]] aangevuld, maar die klopt nu helemaal niet meer met de rest van het artikel. Dat kan ik na mijn vakantie wel oppakken.<br>Groet, [[Usuario:Kattiel|Kattiel]] ([[Diskushon usuario:Kattiel|diskushon]]) 13:46, 26 yüni 2025 (UTC)
2a4ihiz3zw4tjq02mzv99xw6e9lrzsh
Eskudo di Boneiru
0
13177
164244
2025-06-26T12:54:58Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Databox}} E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isl..."
164244
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil vlag, volkslied en wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1981-09-12|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002}}</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku isla di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>{{citeer web|titel=Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-10|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011}}</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaire's wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter di un boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
== Mira tambe ==
* [[Escudo di Aruba|Eskudo di Aruba]]
* [[Eskudo di Kòrsou]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Boneiru]]
pa5tt3g7rpaj0ioxb60xc8tpwgwhb7h
164261
164244
2025-06-26T13:57:15Z
Caribiana
8320
164261
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Eskudo di Boneiru''' ta un di e símbolonan ofisial di e isla di [[Boneiru]]. El a wòrdu establesé ofisialmente na [[1986]] dor di [[Konseho Insular|Konseho Insular di Boneiru]], tempu ku Boneiru tabata parti di [[Antias Hulandes]] ainda. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|disolushon di e Antias Hulandes]] na 2010 i e transishon di Boneiru pa un munisipio spesial di [[Hulanda]], e eskudo a sigui mantene su status komo símbolo ofisial di e isla.<ref name="rijksoverheid1">Koninkrijk der Nederlanden, ''Koninklijk besluit van 20 september 2010, nr. 10.002198'', tot vaststelling van het wapen van Bonaire, Rijksoverheid.nl.</ref>
== Historia ==
E promé inisiativanan pa kreá un eskudo pa Boneiru ta data for di añanan 1970, ora e artista [[Venezuela|venezolano]] Cerdad<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-11-09|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-06-26|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460967:mpeg21:p002}}</ref> a haña enkargo di Kolegio Ehekutivo di Boneiru pa elabora un diseño. Frans Booi, artista boneriano i hefe di departamento di Kultura i Edukashon, a presentá un diseño ku 14 símbolo típiko di Boneiru.<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp wapen Bonaire bij de Raad van Adel|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-02-23|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639588:mpeg21:p002}}</ref>
E deseo pa símbolonan propio manera [[Bandera di Boneiru|bandera]], [[Himno di Boneiru|himno]] i eskudo a bolbe surgi na 1981, ora [[Partido polítiko|partido]] [[Partido Demokrátiko Boneriano|PDB]] a pidi atenshon pa esakinan den Konseho Insular.<ref>{{citeer web|titel=Bonaire wil vlag, volkslied en wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1981-09-12|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640608:mpeg21:p002}}</ref> Na 1983, un komishon di eksperto lokal, bou di presidensia di Frans Booi, a wòrdu nombrá pa formulá un diseño. Esaki a resultá den tres proposishon temátiko: e flamingo (símbolo konosí di Boneiru), un strea di sinku punta (representando e sinku isla di Antia Hulandes), i e kadushi largu (símbolo di [[trankera]] tradishonal).<ref>{{citeer web|titel=Ontwerp van wapen Bonaire in gang|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-03-17|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641219:mpeg21:p009}}</ref>
E komishon a traha un diseño final den konsulta ku ekspertonan heráldiko hulandes, pa aseptashon ofisial segun normanan heráldiko.<ref>{{citeer web|titel=Naar eisen Raad van Adel Beslissing bij BC over ontwerp van eigen wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-10|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641727:mpeg21:p011}}</ref> Hues P.C. Briët, eksperto heráldiko ku tabata traha den Antia Hulandes, a yuda ku e adaptashon final di e eskudo.<ref>{{citeer web|titel=Plannen van Bonaire's wapenschild in vergevorderd stadium|werk=[[Amigoe]]|datum=1984-05-31|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641277:mpeg21:p013}}</ref> E diseño a reflehá e identidat náutiko, históriko i komunítario di Boneiru, ku un eskudo blou i plata ku un korona di oro riba dje, un stürwiel di oro, un strea kòrá di seis punta, i un [[compas|kompas]] pretu.
Konseho Insular di Boneiru a aprobá unánimemente e diseño dia 26 di yüni 1986.<ref>[https://lokaleregelgeving.overheid.nl/CVDR821/1 BESLUIT VAN DE EILANDSRAAD van de 26ste juni 1986 no. 9 tot vaststelling van het wapen van het eilandgebied Bonaire], overheid.nl</ref> Boneiru tabata e penúltimo hurisdikshon antiano pa adopta un eskudo propio, despues di Aruba (1955), Kòrsou i Antia Hulandes (1964) i Saba (1985).<ref name="Invoering">{{citeer web|titel=Officiële invoering op Bonairedag Raad unaniem akkoord met voorgesteld wapen|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-06-28|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641743:mpeg21:p009}}</ref>
E eskudo a wòrdu develá ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1986]], na selebrashon di Dia di Boneiru i den presensia di Promé Minister di Antia Hulandes, [[Don Martina]] i un gran kantidat di miembro di [[Parlamento di Antias Hulandes|parlamento]]. Den su diskurso, Gezaghebber George Soliana a yama e eskudo un refleho di e karakter di un boneriano: ‘Un persona balioso ku, despues di un lucha duru, sa kon pa logra su meta.’ <ref>{{Citeer web|titel=Onthulling wapen als historische dag gevierd|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-09-08|bezochtdatum=2025-06-26|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641802:mpeg21:p009}}</ref>
Na 2010, e eskudo a wòrdu rekonosé den su ròl nobo komo símbolo di un òrgano públiko hulandes. El a wordu otorgá na Boneiru mediante e Dekreto Real di 20 di sèptèmber 2010, no. 10.002198.<ref name="rijksoverheid1"/>
== Deskripshon i simbolismo ==
E eskudo ta konsistí di un fondo blou riba kua tin tres símbolo den manera simplifiká pero signifikante:
* Un ''kompas'', ku su punta prinsipal dirigí panort, ta simbolisá orientashon, rumbonan sigur i e konekshon di Boneiru ku un mundu mas grandi. El ta representa stabilidat i direkshon.
* Un ''wiel di barku'' di oro ta referí na e historia náutiko di Boneiru, ku su relashon tradishonal ku laman, barkunan di karga i peska, i tambe e importansia di komersio marítimo pa e isla.
* Un ''strea kòrá di seis punta'' ta referí na e seis distritunan tradishonal di Boneiru, i ta simbolisá lus, guia, speransa, energia i pasion.
Riba e eskudo ta poni un korona di oro, ku ta indiká ku Boneiru ta un entidat den Reino Hulandes, den un status spesial.
== Mira tambe ==
* [[Escudo di Aruba|Eskudo di Aruba]]
* [[Eskudo di Kòrsou]]
{{Navegashon simbolo nashonal di Boneiru}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Boneiru]]
q3td5wn4arc3q5cztrsbe3kyxu16sjo
Malchi:Navegashon simbolo nashonal di Boneiru
10
13178
164259
2025-06-26T13:54:30Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Navegacion | naam = Navegashon simbolo nashonal di Boneiru | titel = Símbolo nashonal di [[Boneiru]] | afb_rechts = [[Image:Flag of Bonaire.svg|35px|link=Afrika]] | inhoud = [[Himno di Boneiru]] · [[Bandera di Boneiru]] · [[Eskudo di Boneiru]] }} [[Category:Wikipedia templates navegacion]]"
164259
wikitext
text/x-wiki
{{Navegacion
| naam = Navegashon simbolo nashonal di Boneiru
| titel = Símbolo nashonal di [[Boneiru]]
| afb_rechts = [[Image:Flag of Bonaire.svg|35px|link=Afrika]]
| inhoud = [[Himno di Boneiru]] · [[Bandera di Boneiru]] · [[Eskudo di Boneiru]]
}}
[[Category:Wikipedia templates navegacion]]
54ynj0skaa3p5ey7aecvahfox6gzrhm
Usuario:Ginelly.Q/Dobel moral
2
13179
164329
2025-06-27T00:36:28Z
Ginelly.Q
16092
Ginelly.Q moved page [[Usuario:Ginelly.Q/Dobel moral]] to [[Usuario:Dobel moral]]: Kita nomber di usuario den titulo
164329
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Usuario:Dobel moral]]
cosca992rvn3qfq019vevfnynnb48yi
Usuario:Dobel moral
2
13180
164331
2025-06-27T00:37:06Z
Ginelly.Q
16092
Ginelly.Q moved page [[Usuario:Dobel moral]] to [[Dobel moral]]: Kita nomber di usuario den titulo
164331
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Dobel moral]]
apk7ct2fjkdib9xqbd5ocsaoj7ig19j
Dobel moral
0
13181
164344
2025-06-27T09:21:48Z
Caribiana
8320
Caribiana moved page [[Dobel moral]] to [[Moral dobel]]
164344
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Moral dobel]]
h083glpwvrobu3s3weyo52ay57cc2l2